Podcast appearances and mentions of cecilia sj

De nordiska länderna toppar internationella innovationsrankningar. Vilka är ländernas styrkor? På vilka områden kan det nordiska samarbetet stärkas för att vi ska få en ännu bättre konkurrenskraft? Och vad kan vi lära av varandra? Lyssna på ett samtal mella, Nima Jokilaakso, expert på internationell verksamhet på innovationsfonden Sitra i Finland, Sindre Bornstein, direktör för Nordic Innovation och Cecilia Sjöberg, avdelningschef, Vinnova. Samtalet leds av Daniel Holmberg

Det här är det andra av fyra avsnitt som vi gör i samarbete med Riksbankens jubileumsfond. Deras årsbok har temat "misslyckanden" och det kommer vi att grotta ned oss i. Cecilia Sjöholm är professor i estetik vid Södertörns högskola och berättar om den franske 1600-talsfilosofen René Descartes. Han gav oss uttrycket "Jag tänker, alltså finns jag". Men var hans dualism en återvändsgränd? Om detta och mycket mer får ni höra i dagens avsnitt.Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Silverdrake förlagSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med Acast Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Trumps återkomst till Vita huset, AI: s allt större inflytande i vår vardag, ökad osäkerhet i världen och människans förhållande till djur och natur. Vilka filosofiska frågor väcker vår samtid? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I USA installeras Donald Trump för andra gången som president. I flera år har den liberala demokratin varit på nedgång och mer auktoritära styren kommit till makten, vilket fått filosofer och många andra att diskutera demokrati och kunskap. Är det nya frågor som väcks nu när Trump tar makten med Musk vid sin sida?EU:s klimattjänst Copernicus har konstaterat att förra året blev det varmaste hittills som man har uppmätt. Tankar om människans förhållande till djur och natur väcks i takt med nya kunskaper om djurs känslor och medvetande, och vi ser också ett ifrågasättande av människans överordning och exploatering av naturen. Håller gränsen mellan människan och djuren och naturen på att delvis suddas ut?Vart kommer AI-utvecklingen föra oss 2025? AI har tagit kliv in i mångas vardag, samtidigt fortsätter forskare att varna för att AI kan komma att ta över och förgöra människan, senast nobelpristagaren i fysik, Geoffrey Hinton. Är frågan om AI som ett existentiell hot fortfarande lika stor?Och är nytändningen för romantikens idéer ett svar på vårt behov att fly från förnuftstro och materialism och istället söka meningen inom konsten, oss själva och naturen?Karim Jebari, Cecilia Sjöholm och Johan Brännmark spanar in i det nya årets med filosofins glasögon. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Alla drabbas ibland av dåligt samvete. En röst gnager inom oss och får oss att tvivla. Men idag tyder mycket på att samvetet står lågt i kurs. Starka åsikter och tvärsäkerhet fyller i det offentliga samtalet. Samtidigt har samvetet som begrepp gjort en historisk resa, från att gälla omsorgen om närstående till att också handla om omvärlden och vår planet. Filosofen Cecilia Sjöholm reflekterar över samvetet i vår polariserade samtid. Manus och inläsning: Cecilia Sjöholm. Regi och ljudläggning: Lars in de Betou Redaktör: Hedvig Härnsten Producent: Magnus Bremmer

Dagens avsnitt handlar om samvetet. Gäst är Cecilia Sjöholm, professor i estetik vid Södertörns högskola och aktuell med boken ”Utan samvete?: Hur vi förlorade vår inre röst”. Vi samtalar om samvetets kärna bland annat utifrån Shakespeare, Martin Luther, Sigmund Freud, nazisten Adolf Eichmann och modern hjärnforskning. Vi pratar också om idén att människan är skapad med ett otillräckligt samvete och vad som behövs för att öka vår empatiska förmåga.Cecilia Sjöholms bok: https://www.adlibris.com/se/bok/utan-samvete-hur-vi-forlorade-var-inre-rost-9789113125992Stötta podden på patreon.com/bildningskomplexet och få avsnitt före alla andra eller på SWISH på 0709262541.Facebook: BildningskomplexetInstagram: BildningskomplexetTwitter: @BenjaminElforsE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin

Samvetet ger upphov till inre konflikter och är samtidigt en kompass som vi inte kan vara utan. Michel de Montaigne skrev att det har en fantastisk kraft! Men samvetet är inget vi hyllar i dag. I stället söker vi harmoni och inre frid. Samvetet verkar på många sätt hopplöst förlegat. Hur mår det i dag? Har det förlorat sin kraft? I sin morgonmeditation funderar Cecilia Sjöholm på samvetets kraft och hur det får oss att agera. Medarrangör: Norstedts

100 år efter den nazistiska Ölkällarkuppen ser vi flera försök till statskupper i stora demokratier som USA, Tyskland och Brasilien, där kuppmakarna återigen bär på antisemitiskt tankegods. Har vi tagit demokratin förgivet, och var ifrån kommer hotet? Med Christer Mattsson, föreståndare Segerstedtinstitutet, Martin Modéus, ärkebiskop Svenska kyrkan och Cecilia Sjöholm, professor i estetik vid Södertörns högskola och aktuell med Utan samvete? – hur förlorade vi vår inre röst. Under ledning av Helle Klein, direktor Sigtunastiftelsen. Arrangörer: Svenska kyrkan Se människan, Segerstedtinstitutet, Sigtunastiftelsen och Norstedts

Gäst i det här avsnittet är Cecilia Sjöholm, professor i estetik vid Södertörns högskola. Cecilia är aktuell med boken ”Utan samvete?”, i vilken hon utforskar samvetets plats i filosofin och konsten. Hur är det egentligen ställt med samvetet idag? Lever vi i en alltmer samvetslös tid? Eller är samtiden snarare präglad av en alltför uppskruvad samvetshets? Har vi förlorat kontakten med den inre röst som på samma gång utmanar oss och ger oss vår etiska kompassriktning? Det är några av de frågor som samtalet i detta avsnitt kretsar kring.

Existerar vi i en virtuell verklighet? Kan vi överhuvudtaget tänka fritt? Varför talar vi och tänker om politik som vi gör idag? Frågor som väcks i böckerna gästerna i Filosofiska rummets säsongsavslutning valt. Författaren och skribenten Lena Andersson har valt Natural Right and History av filosofen Leo Strauss. Boken sammanfattar Leo Strauss intellektuella livsprojekt. Strauss gick emot tanken att människan ständigt utvecklas som politisk varelse. Han menar att vi med fördel kan använda oss av Platons och Aristoteles kunskap om samhället och moralen. Lena Andersson tycker att Leo Strauss väcker viktiga frågor om hur vi talar och tänker om politik i vår tid, varför vi är så fixerade vid det politiska spelet, samt orsakerna till att människorna lever tillsammans som samhällsmedborgare.Filosofen Karim Jebari har valt Virtuella världar – filosofiska problem av David J Chalmers. Chalmers utgår från modern teknik som VR och AI för att göra en exposé av de klassiska filosofiska frågorna. Karim Jebri har valt boken för att den både rolig och full av tankeexperiment. Vad är verkligheten? Existerar vi i en virtuell värld? Kan det finnas medvetande i en digital värld?Cecilia Sjöholm, professor i estetik har valt Theodor W Adornos Minima Moralia. Boken är skriven i kölvattnet efter exilen undan nazismen och dess undertitel är: "reflektioner från det skadade livet." Den är skriven i fragment som handlar om hur vi i våra moderna liv påverkas av kapitalismen, hur vi i vår kultur har blivit alienerade i förhållande till naturen, och hur vi i grunden är ofria. Vad innebär det att tänka fritt? Adorno kritiserar tanken att filosofin alltid ska hålla på med sådant som anses vara nyttigt för samhället, istället bör den uppmärksamma fenomen som på nya sätt säger något om våra liv, som konsten, vilket Cecilia Sjöholm håller med om.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Vi möter Cecilia Sjöholm, professor i estetik vid Södertörns Högskola, och Mats Bigert, ena halvan av konstnärsduon Bigert & Bergström, i ett samtal om konstens funktion i klimatkrisen. Ett avsnitt om absurditetens roll i kampen för en bättre värld, om samtida superlimshjältar och om 2000-talets bucket list-kultur. Hur är det med klimatavtrycket från NFT:s och vad är egentligen en koldioxidfotboja? Hur kan omställningen se ut inom konstvärlden och kan det vara en motståndshandling att uppleva konst?Avsnitt 38 av Greenpeace podcast Systemskiftet - podden där vi söker de djupare orsakerna och verkliga lösningarna på klimat- och miljökriserna. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi befinner oss i en digital revolution som påverkar hela samhället i grunden. Hur kan det snabba på den gröna omställningen? Och vad behöver Sverige göra för att ligga i framkant när andra länder nu storsatsar på digitalisering? Lyssna på ett samtal mellan Staffan Truvé, forskningschef på Recorded Future, och Cecilia Sjöberg, chef för Industriell utveckling på Vinnova. Vi hör också Peter Burman, ansvarig för gruvautomation på Boliden. Samtalet leds av Daniel Holmberg, Vinnova.

Hannah Arendt ville inte kalla sig filosof - men fortsätter att engagera både filosofer och andra. Varför? Hon växte upp i Heidelberg på 1910-talet, gick i landsflykt 1933, blev en intellektuell celebritet på 1950-talet och häftigt omstridd efter sin bok om nazisten och massmördaren Adolf Eichmann 1961. I dag förknippar de flesta av oss Hannah Arendt (1906-1975) med begreppet den banala ondskan, som hon myntade i just den boken. Men i jämförelse med teoretiska verk som Människans villkor (1958) och Totalitarismens ursprung (1951) är Eichmannboken närmast en fotnot i hennes produktion. I dag är intresset för Arendt och hennes idéer stort: bara i vår kommer tre böcker bara i Sverige som närmar sig Hannah Arendt ur helt olika perspektiv: en levnadsteckning, en analys av hennes tankar om konst och estetik, en blandning av essä och dramatik. I Filosofiska rummet möts författarna Ann Heberlein, Kenneth Hermele och Cecilia Sjöholm för att reda ut varför Hannah Arendt fortfarande är angelägen för oss, snart 45 år efter hennes död. BOKTIPS I PROGRAMMET: Den banala ondskan: Eichmann i Jerusalem (övers. Barbro Lundberg och Ingemar Lundberg), senaste utgåvan 2013. Hannah Arendt: den sista intervjun och andra konversationer, 2018 (övers.Erik Thompson) Men in Dark Times (ej översatt, utk. 1970) Hannah Arendt Zur Person, intervju https://www.youtube.com/watch?v=dsoImQfVsO4 Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén

In this episode, I'm reading an essay called "The Power of Naming" by Cecilia Sjöholm, from the "Knowledge" issue of Cabinet Magazine. There's a lot of Genesis and God-talk up in here, and I'm not a religious human but it serves to make a point. --- This episode is sponsored by · Anchor: The easiest way to make a podcast. https://anchor.fm/app Support this podcast: https://anchor.fm/adamrgarcia/support

Surrealismen uppstod i mellankrigstidens Paris som en del av det tidiga modernistiska avantgardet. Surrealisterna ville radikalt förnya såväl konsten som det moderna sättet att leva. Inspirerade av Sigmund Freuds psykoanalys lät de sin ofta slumpstyrda konst utforska det omedvetna och drifterna man ansåg att den borgerliga kulturen hade censurerat. Surrealistisk konst, litteratur och film skulle vara ”befriad från varje förnuftsmässig kontroll och från varje estetisk eller moralisk beräkning”, som den konstnärlige ledaren André Breton uttryckte det i ett berömt manifest från 1924. Men vad var egentligen det mest nyskapande med surrealismen som konströrelse? Finns det någon som kallar sig surrealist idag? Och varför stod regissören Luis Buñuel med stenar i fickorna på premiärvisningen av sin film ”Den andalusiska hunden” 1929? Gäster i studion är Cecilia Sjöholm och Kristoffer Noheden. Cecilia Sjöholm är professor i estetik vid Södertörns högskola. Kristoffer Noheden är forskare i filmvetenskap vid Stockholms universitet. Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion. Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien.

På Dramaten spelas nu den klassiska tragedin Antigone av Sofokles. Filosofiska rummet sänder ett samtal med gäster inför publik på nationalscenen. Den mångbottnade och nästan 2500 år gamla tragedin Antigone sätts ständigt upp på världens scener och har tolkats av filosofer som Heidegger och Hegel och psykoanalytiker som Freud. Den har också tolkats feministiskt. Den upproriska Antigone som trycks ner av den patriarkala makten och går i döden efter att ha trotsat kung Kreons självsvåldiga styre. Gäster är Magnus Florin, dramatens chefsdramaturg, Cecilia Sjöholm, filosof och litteraturvetare, Hans Ruin, filosof och skådespelaren Maria Salomaa. Programledare och producent Peter Sandberg. Antigone i Dramatens uppsättning spelas i en version av Marie Lundquist efter Hjalmar Gullbergs översättning.

Slope Slope The Podcast! Avsnitt 03 Medverkande:Cecilia Sjöholm, Fredrik Isaksson och så jag Patrik Kummu. I dagens avsnitt samtalar vi med Cecilia Sjöholm från det mytomspunna företaget Oatly. Cecilia är inte bara väldigt kul hon har också en väldigt lång titel... men jag väljer att titulera Cecilia som Kommunikationsdirektör... hoppas att det känns ok för dig Cecilia. I dagens avsnitt: diskuterar vi marknadsföring, hälsa, Oatlys historia och så hittar Fredrik äntligen hem... @thesslopeslope Podcasten är inspelad i Studio Vägskäls lokaler och är ett samarbete med Gotlandsession. Avsnittet är sponsrat av Karma Cola den rättvisa drycken.

Det kallas ibland teaterkonstens vagga, det antika grekiska drama som växte fram i Grekland kring 400-talet före Kristus. Flera av de tragedier och komedier som då spelades inför storpublik på teaterfestivaler spelas idag fortfarande på teaterscenerna, som Sofokles "Kung Oidipus" och Euripides "Medea". Och då har vi inte ens börjat tala om det inflytande som tragedin haft på det västerländska tänkandet och litteraturen, liksom hur vi tycker att riktig djupt känd olycka ska uttryckas på scen och bioduk. Men vad betyder egentligen ordet tragedi? Hur såg teaterfestivalerna ut? Vad handlar de mest kända tragedierna om? Och slutar de alltid olyckligt? Gäster i studion är Lars Nordgren, fil. dr i antik grekiska vid Stockholms universitet, och Cecilia Sjöholm, professor i estetik vid Södertörns högskola och författare till boken The Antigone Complex (2004). Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitetet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.

Vad gör du när en granskande reporter knackar på dörren? Cecilia Sjöholm är kommunikationsdirektör på Oatly. I Sveriges Kommunikatörers podd Mina Misstag berättar hon om de gånger då det inte riktigt gick som planerat.

På hösten 1899 publicerade Sigmund Freud boken "Drömtydning". Med teorierna om drömmens symbolik och människans omedvetna själsliv la han grunden till sin banbrytande psykoanalytiska metod. Vad var så revolutionerande med Freuds idéer? Hur togs de emot i hans egen tid? Varför var han så intresserad av det sexuella? Och vad betyder egentligen "narcissism", "dödsdrift", "oidipuskomplex" och andra freudianska begrepp? Bildningspodden diskuterar en av 1900-talets mest inflytelserika figurer. Gäster i studion är Cecilia Sjöholm, professor i estetik, och Jakob Staberg, psykoanalytiker, litteraturvetare och lektor i estetik – båda verksamma vid Södertörns högskola. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.

Långt innan civilisationen startade så skapade människan konst och utsmyckade hem och redskap. Det ska vara skönt och vackert för människan. Det är tydligt. Men det någon tycker är vackert, kan en annan se som fult. Vad är vad? Ligger skönheten i betraktarens öga eller finns det något objektivt vackert i världen? Medverkande är Cecilia Sjöholm, professor i estetik och Tobias Barenthin Lindblad, förläggare och gatukonstguide.

Filosofiska rummet samlar fyra tänkare och ber dem dela med sig av sina bästa boktips för sommaren. Hör barnläkaren Lars H Gustafsson, filosofen Cathrine Felix, bibliotekarien Karin Malmström och sociologen Bo Isenberg. Äntligen sommarlov för landets studenter och förhoppningsvis välbehövlig semester för landets löneslavar, kanske till och med lite lugn för dagens överaktiva pensionärer? Då samlar Filosofiska rummet fyra tänkare och ber dem dela med sig av sina bästa boktips för hängmattan, stranden, torget eller var man nu önskar tillbringa sommaren. Hör barnläkaren Lars H Gustafsson, filosofen Cathrine Felix, bibliotekarien Karin Malmström och sociologen Bo Isenberg tala om bl a följande böcker: Better by mistake - The unexpected benefits of being wrong" av Alina Tugend. Ethics in the Light of Childhood av John Wall. Ull, av Hugh Howey. Acceleration, modernitet och identitet av Hartmut Rosa. Trötthetssamhället avByung-Chul Han. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist Redaktionens lyssningtips Sommaren är inte bara lästid. Den kan också vara lyssningstid. Filosofiska rummets poddarkiv är en skattkammare. ”Det är lite svindlande att titta i poddarkivet där det finns hundratals spännande, roliga, utmanande och ibland smått underliga program att välja bland”, säger Lars Mogensen. ”Om jag bara sticker ner näven i lådan hittar jag tre samtal jag gärna vill tipsa om som sommarlyssning.” Virilio och hastigheten. Ett samtal om hastighetens betydelse för människans utveckling. Varje ny brödrost är snabbare än den förra. Varje ny dator gör den gamla till en löjlig tröska. Enligt den franske filosofen Paul Virilio är hastigheten central om man vill förstå sig på våra samhällen. Men varje ny uppfinning bär också på en ny olycka. Gäster är den norske antropologen Thomas Hylland Eriksen, historikern Lars Ilshammar och konstprofessorn Gertrud Sandqvist. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/70993?programid=793 Anscombe, Foot och dygdetiken. Ett samtal utifrån Elisabeth Anscombe och Philippa Foot – två av 1900-talets viktigaste moralfilosofer. Är det rimligt att handla så att en person dör om jag samtidigt räddar livet på fem? Och hur viktiga är mina avsikter i en viss situation för hur min handling ska bedömas? Anscombe stod Wittgenstein nära och många har nog hört Foots berömda tankeexperiment om moraliska handlingsalternativ med en skenande spårvagn - the Trolley Problem. Vi lät deltagarna – filosoferna Cathrine Felix, Per Bauhn och Jeanette Emt – grubbla kring tankeexperimentet. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/61274?programid=793 Alla vill leva länge men ingen vill bli gammal, säger man. Tyvärr är dock sambandet mellan livslängd och ålder direkt och ofrånkomligt. Så vad gör vi när kroppen förlorar sitt underhållningsvärde, för att citera Kristina Lugn. Går de existentiella frågorna som är förknippade med processen att besvara nöjaktigt? Vad händer med själen när kroppen förfaller, och är vi över huvud taget samma person i våra olika åldrar? Ett samtal om åldrande från 2005 med författaren Jacques Werup som skulle fylla 60 det här året, terapeuten och författaren Patricia Tudor-Sandahl, pensionären Annmari Asker samt filosofen Tobias Hansson. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=793&artikel=793625 Vad är bildning i vår tid? En gång i tiden innebar bildning att man kunde några klassiska språk, hade läst filosofi och var beläst i den klassiska litteraturen. Men vad är bildning idag? Förutom rent intellektuella insikter bör man ha koll på popmusiken, Barcelonas laguppställning och vad som rör sig i populärkulturen. I det här programmet möts skribenten Andres Lokko, författaren Martina Lowden och Göran Greider i ett samtal om vad en bildad människa i vår tid bör ha koll på. Programmet sändes i december 2007 http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/92994?programid=793 Vad är politik? Valet 2010 gjorde Filosofiska rummet en ambitiös satsning på en serie om de olika ideologierna. I det avslutande programmet diskuterade vi vad som är politik. Ett program som kan vara värt att lyssna på igen så här i valtider. Medverkande är filosoferna Sven-Olof Wallenstein och Fredrika Spindler och estetikforskaren Cecilia Sjöholm. Programmet sändes i september 2010. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/68052?programid=793 Språkets evolution. Varför pratar vi? Det är en fråga som inte är alldeles lätt att ta reda på. Kring talets ursprung finns en rad teorier som är svåra att verifiera vetenskapligt. Men att vi är sociala varelser som gärna vill ta ett snack med våra medmänniskor är drivkraft som är svår att underskatta. Författaren Lasse Berg,  kognitionsforskaren Peter Gärdenfors och Karin Aronsson som förskar kring barns språkutveckling, diskuterar språkets evolution. Programmet sändes i maj 2010. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/71990?programid=793

Söndag 26 februari 17:00 i P1 (repris 2 mars 21:03) Det antika dramat föddes i Aten vid 400-talet före vår tidräkning. Det var också den antika filosofins tidevarv. Så på viket sätt speglar det antika dramat den klassiska filosofin? När kung Oidipus och Antigones öden leder mot en undergång som inte går att trotsa, hur ska dessa öde tolkas filosofiskt? Och hur har sentida filosofer använt det klassiska dramat i sitt tänkande? Medverkande är Sven-Olof Wallenstein, lektor i filosofi och estetik, Cecilia Sjöholm, professor i estetik och Magnus Florin, chefsdramaturg på Dramaten. Programledare och producent Peter Sandberg Lästips: Antiginekomplexet av Cecilia Sjöholm

Söndag 12 september 17.00 i P1, med repris fredag 17 sept 21.03 Från Antikens Aten, där man fattade beslut genom handuppräckning på torget, till dagens komplexa och globala politiska maktspel, har det hänt mycket. Och allt fler frågor blir med tiden politiska. Men vad är politik och vad är det politiska området för slags område? Är demokrati bara en variant av det politiska, eller är det först i demokratin som det politiska får sin rätta plats? Gäster är Sven-Olof Wallenstein, doktor i filosofi, Fredrika Spindler, docent i filosofi och Cecilia Sjöholm, professor i estetik  Programledare och producent Peter Sandberg. Här nedan kan ni kommentera och diskutera programmet: Allt fler områden dras in i det politiska, så vad är politik och vad är inte politik?

Towards the end of his life Michel Foucault became interested in the power he linked to ‘technologies of the self’. One could say that Foucault try to formulate the self like a moral driving force outside of the system with which the individual is coded, socially and politically. Can one analyse Annika von Hausswolff’s images under this lense? Which conflicts are evident in her work? The lecture looks at von Hausswolff’s images using the notions of Foucault. Recorded February 28, 2008 at Magasin 3, Stockholm Language: Swedish

Towards the end of his life Michel Foucault became interested in the power he linked to ‘technologies of the self’. One could say that Foucault try to formulate the self like a moral driving force outside of the system with which the individual is coded, socially and politically. Can one analyse Annika von Hausswolff’s images under this lense? Which conflicts are evident in her work? The lecture looks at von Hausswolff’s images using the notions of Foucault. Recorded February 28, 2008 at Magasin 3, Stockholm Language: Swedish