Podcasts about gunilla r

Den 17 mars 2023 dog författaren Dubravka Ugrei, 73 år gammal. Följ med hem till henne i Amsterdam i ett reportage från 2006 om exilens villkor, om glömska, språk och ensamhet. Att skriva böcker med titlar som Den ovillkorliga kapitulationens museum eller Smärtans ministerium, det säger något om en författare.Dubravka Ugrešić, född 1949, var professor i litteraturvetenskap i Zagreb när hon av politiska skäl tvingades lämna sitt land 1993.Och just detta, att hon lämnat sitt land, att hon levde i exil - det är de teman hon bearbetar i sina mycket personliga romaner – en sorts tankarnas tröskverk; splittrade kartor, rika berättelser om minnet, glömska, språk och ensamhet.Anneli Dufva och Katarina Wikars träffade henne i Amsterdam 2006, och där hon bodde framtill sin död, och i programmet medverkar också hennes svenske översättare Djordje Zarkovic, samt författaren Steve Sem-Sandberg. Som uppläsare hör vi Gunilla Röör.

Två guldbaggar, ett femtiotal filmer och massor av uppsättningar på Stadsteatern i Stockholm har det blivit men nu har hon flyttat och lever efter sina tre budord som chef för Norrbottensteatern.

En halvmisslyckad medelålders landsortsjournalist möter en man på en bar i Madrid. I den obskyra teveshowen Köttets tid har han bekänt otroheter och sina våldsamma manliga natur, i hopp om att vinna tillbaka sin hustru. Nu är han jagad av både organhandlare och en feministiskt nunna med bara en tumme. I uppläsning av Gunilla Röör Den flerfaldigt prisbelönta författarinnan Lina Wolffs roman Köttets tid är full av mustiga skildringar av knivar, mördargrisar, dödshjälp och bultande småsinta människohjärtan. Och det är samtidigt en hejdlös drift med tidstypiska fenomen som den självuppoffrande kvinnan och machomannens hänsynslösa natur. Skådespelerskan Gunilla Röör har belönats med en guldbagge två gånger och hör till Stockholms Stadsteaters fasta ensamble.

En halvmisslyckad medelålders landsortsjournalist möter en man på en bar i Madrid. I den obskyra teveshowen Köttets tid har han bekänt otroheter och sina våldsamma manliga natur, i hopp om att vinna tillbaka sin hustru. Nu är han jagad av både organhandlare och en feministiskt nunna med bara en tumme. I uppläsning av Gunilla Röör Den flerfaldigt prisbelönta författarinnan Lina Wolffs roman Köttets tid är full av mustiga skildringar av knivar, mördargrisar, dödshjälp och bultande småsinta människohjärtan. Och det är samtidigt en hejdlös drift med tidstypiska fenomen som den självuppoffrande kvinnan och machomannens hänsynslösa natur. Skådespelerskan Gunilla Röör har belönats med en guldbagge två gånger och hör till Stockholms Stadsteaters fasta ensamble.

En halvmisslyckad medelålders landsortsjournalist möter en man på en bar i Madrid. I den obskyra teveshowen Köttets tid har han bekänt otroheter och sina våldsamma manliga natur, i hopp om att vinna tillbaka sin hustru. Nu är han jagad av både organhandlare och en feministiskt nunna med bara en tumme. I uppläsning av Gunilla Röör Den flerfaldigt prisbelönta författarinnan Lina Wolffs roman Köttets tid är full av mustiga skildringar av knivar, mördargrisar, dödshjälp och bultande småsinta människohjärtan. Och det är samtidigt en hejdlös drift med tidstypiska fenomen som den självuppoffrande kvinnan och machomannens hänsynslösa natur. Skådespelerskan Gunilla Röör har belönats med en guldbagge två gånger och hör till Stockholms Stadsteaters fasta ensamble.

En halvmisslyckad medelålders landsortsjournalist möter en man på en bar i Madrid. I den obskyra teveshowen Köttets tid har han bekänt otroheter och sina våldsamma manliga natur, i hopp om att vinna tillbaka sin hustru. Nu är han jagad av både organhandlare och en feministiskt nunna med bara en tumme. I uppläsning av Gunilla Röör Den flerfaldigt prisbelönta författarinnan Lina Wolffs roman Köttets tid är full av mustiga skildringar av knivar, mördargrisar, dödshjälp och bultande småsinta människohjärtan. Och det är samtidigt en hejdlös drift med tidstypiska fenomen som den självuppoffrande kvinnan och machomannens hänsynslösa natur. Skådespelerskan Gunilla Röör har belönats med en guldbagge två gånger och hör till Stockholms Stadsteaters fasta ensamble.

En halvmisslyckad medelålders landsortsjournalist möter en man på en bar i Madrid. I den obskyra teveshowen Köttets tid har han bekänt otroheter och sina våldsamma manliga natur, i hopp om att vinna tillbaka sin hustru. Nu är han jagad av både organhandlare och en feministiskt nunna med bara en tumme. I uppläsning av Gunilla Röör Den flerfaldigt prisbelönta författarinnan Lina Wolffs roman Köttets tid är full av mustiga skildringar av knivar, mördargrisar, dödshjälp och bultande småsinta människohjärtan. Och det är samtidigt en hejdlös drift med tidstypiska fenomen som den självuppoffrande kvinnan och machomannens hänsynslösa natur. Skådespelerskan Gunilla Röör har belönats med en guldbagge två gånger och hör till Stockholms Stadsteaters fasta ensamble.

En halvmisslyckad medelålders landsortsjournalist möter en man på en bar i Madrid. I den obskyra teveshowen Köttets tid har han bekänt otroheter och sina våldsamma manliga natur, i hopp om att vinna tillbaka sin hustru. Nu är han jagad av både organhandlare och en feministiskt nunna med bara en tumme. I uppläsning av Gunilla Röör Den flerfaldigt prisbelönta författarinnan Lina Wolffs roman Köttets tid är full av mustiga skildringar av knivar, mördargrisar, dödshjälp och bultande småsinta människohjärtan. Och det är samtidigt en hejdlös drift med tidstypiska fenomen som den självuppoffrande kvinnan och machomannens hänsynslösa natur. Skådespelerskan Gunilla Röör har belönats med en guldbagge två gånger och hör till Stockholms Stadsteaters fasta ensamble.

En halvmisslyckad medelålders landsortsjournalist möter en man på en bar i Madrid. I den obskyra teveshowen Köttets tid har han bekänt otroheter och sina våldsamma manliga natur, i hopp om att vinna tillbaka sin hustru. Nu är han jagad av både organhandlare och en feministiskt nunna med bara en tumme. I uppläsning av Gunilla Röör Den flerfaldigt prisbelönta författarinnan Lina Wolffs roman Köttets tid är full av mustiga skildringar av knivar, mördargrisar, dödshjälp och bultande småsinta människohjärtan. Och det är samtidigt en hejdlös drift med tidstypiska fenomen som den självuppoffrande kvinnan och machomannens hänsynslösa natur. Skådespelerskan Gunilla Röör har belönats med en guldbagge två gånger och hör till Stockholms Stadsteaters fasta ensamble.

En halvmisslyckad medelålders landsortsjournalist möter en man på en bar i Madrid. I den obskyra teveshowen Köttets tid har han bekänt otroheter och sina våldsamma manliga natur, i hopp om att vinna tillbaka sin hustru. Nu är han jagad av både organhandlare och en feministiskt nunna med bara en tumme. I uppläsning av Gunilla Röör Den flerfaldigt prisbelönta författarinnan Lina Wolffs roman Köttets tid är full av mustiga skildringar av knivar, mördargrisar, dödshjälp och bultande småsinta människohjärtan. Och det är samtidigt en hejdlös drift med tidstypiska fenomen som den självuppoffrande kvinnan och machomannens hänsynslösa natur. Skådespelerskan Gunilla Röör har belönats med en guldbagge två gånger och hör till Stockholms Stadsteaters fasta ensamble.

En halvmisslyckad medelålders landsortsjournalist möter en man på en bar i Madrid. I den obskyra teveshowen Köttets tid har han bekänt otroheter och sina våldsamma manliga natur, i hopp om att vinna tillbaka sin hustru. Nu är han jagad av både organhandlare och en feministiskt nunna med bara en tumme. I uppläsning av Gunilla Röör Den flerfaldigt prisbelönta författarinnan Lina Wolffs roman Köttets tid är full av mustiga skildringar av knivar, mördargrisar, dödshjälp och bultande småsinta människohjärtan. Och det är samtidigt en hejdlös drift med tidstypiska fenomen som den självuppoffrande kvinnan och machomannens hänsynslösa natur. Skådespelerskan Gunilla Röör har belönats med en guldbagge två gånger och hör till Stockholms Stadsteaters fasta ensamble.

En halvmisslyckad medelålders landsortsjournalist möter en man på en bar i Madrid. I den obskyra teveshowen Köttets tid har han bekänt otroheter och sina våldsamma manliga natur, i hopp om att vinna tillbaka sin hustru. Nu är han jagad av både organhandlare och en feministiskt nunna med bara en tumme. I uppläsning av Gunilla Röör Den flerfaldigt prisbelönta författarinnan Lina Wolffs roman Köttets tid är full av mustiga skildringar av knivar, mördargrisar, dödshjälp och bultande småsinta människohjärtan. Och det är samtidigt en hejdlös drift med tidstypiska fenomen som den självuppoffrande kvinnan och machomannens hänsynslösa natur. Skådespelerskan Gunilla Röör har belönats med en guldbagge två gånger och hör till Stockholms Stadsteaters fasta ensamble.

En halvmisslyckad medelålders landsortsjournalist möter en man på en bar i Madrid. I den obskyra teveshowen Köttets tid har han bekänt otroheter och sina våldsamma manliga natur, i hopp om att vinna tillbaka sin hustru. Nu är han jagad av både organhandlare och en feministiskt nunna med bara en tumme. I uppläsning av Gunilla Röör Den flerfaldigt prisbelönta författarinnan Lina Wolffs roman Köttets tid är full av mustiga skildringar av knivar, mördargrisar, dödshjälp och bultande småsinta människohjärtan. Och det är samtidigt en hejdlös drift med tidstypiska fenomen som den självuppoffrande kvinnan och machomannens hänsynslösa natur. Skådespelerskan Gunilla Röör har belönats med en guldbagge två gånger och hör till Stockholms Stadsteaters fasta ensamble.

En halvmisslyckad medelålders landsortsjournalist möter en man på en bar i Madrid. I den obskyra teveshowen Köttets tid har han bekänt otroheter och sina våldsamma manliga natur, i hopp om att vinna tillbaka sin hustru. Nu är han jagad av både organhandlare och en feministiskt nunna med bara en tumme. I uppläsning av Gunilla Röör Den flerfaldigt prisbelönta författarinnan Lina Wolffs roman Köttets tid är full av mustiga skildringar av knivar, mördargrisar, dödshjälp och bultande småsinta människohjärtan. Och det är samtidigt en hejdlös drift med tidstypiska fenomen som den självuppoffrande kvinnan och machomannens hänsynslösa natur. Skådespelerskan Gunilla Röör har belönats med en guldbagge två gånger och hör till Stockholms Stadsteaters fasta ensamble.

En halvmisslyckad medelålders landsortsjournalist möter en man på en bar i Madrid. I den obskyra teveshowen Köttets tid har han bekänt otroheter och sina våldsamma manliga natur, i hopp om att vinna tillbaka sin hustru. Nu är han jagad av både organhandlare och en feministiskt nunna med bara en tumme. I uppläsning av Gunilla Röör Den flerfaldigt prisbelönta författarinnan Lina Wolffs roman Köttets tid är full av mustiga skildringar av knivar, mördargrisar, dödshjälp och bultande småsinta människohjärtan. Och det är samtidigt en hejdlös drift med tidstypiska fenomen som den självuppoffrande kvinnan och machomannens hänsynslösa natur. Skådespelerskan Gunilla Röör har belönats med en guldbagge två gånger och hör till Stockholms Stadsteaters fasta ensamble.

En halvmisslyckad medelålders landsortsjournalist möter en man på en bar i Madrid. I den obskyra teveshowen Köttets tid har han bekänt otroheter och sina våldsamma manliga natur, i hopp om att vinna tillbaka sin hustru. Nu är han jagad av både organhandlare och en feministiskt nunna med bara en tumme. I uppläsning av Gunilla Röör Den flerfaldigt prisbelönta författarinnan Lina Wolffs roman Köttets tid är full av mustiga skildringar av knivar, mördargrisar, dödshjälp och bultande småsinta människohjärtan. Och det är samtidigt en hejdlös drift med tidstypiska fenomen som den självuppoffrande kvinnan och machomannens hänsynslösa natur. Skådespelerskan Gunilla Röör har belönats med en guldbagge två gånger och hör till Stockholms Stadsteaters fasta ensamble.

En halvmisslyckad medelålders landsortsjournalist möter en man på en bar i Madrid. I den obskyra teveshowen Köttets tid har han bekänt otroheter och sina våldsamma manliga natur, i hopp om att vinna tillbaka sin hustru. Nu är han jagad av både organhandlare och en feministiskt nunna med bara en tumme. I uppläsning av Gunilla Röör Den flerfaldigt prisbelönta författarinnan Lina Wolffs roman Köttets tid är full av mustiga skildringar av knivar, mördargrisar, dödshjälp och bultande småsinta människohjärtan. Och det är samtidigt en hejdlös drift med tidstypiska fenomen som den självuppoffrande kvinnan och machomannens hänsynslösa natur. Skådespelerskan Gunilla Röör har belönats med en guldbagge två gånger och hör till Stockholms Stadsteaters fasta ensamble.

En halvmisslyckad medelålders landsortsjournalist möter en man på en bar i Madrid. I den obskyra teveshowen Köttets tid har han bekänt otroheter och sina våldsamma manliga natur, i hopp om att vinna tillbaka sin hustru. Nu är han jagad av både organhandlare och en feministiskt nunna med bara en tumme. I uppläsning av Gunilla Röör Den flerfaldigt prisbelönta författarinnan Lina Wolffs roman Köttets tid är full av mustiga skildringar av knivar, mördargrisar, dödshjälp och bultande småsinta människohjärtan. Och det är samtidigt en hejdlös drift med tidstypiska fenomen som den självuppoffrande kvinnan och machomannens hänsynslösa natur. Skådespelerskan Gunilla Röör har belönats med en guldbagge två gånger och hör till Stockholms Stadsteaters fasta ensamble.

En halvmisslyckad medelålders landsortsjournalist möter en man på en bar i Madrid. I den obskyra teveshowen Köttets tid har han bekänt otroheter och sina våldsamma manliga natur, i hopp om att vinna tillbaka sin hustru. Nu är han jagad av både organhandlare och en feministiskt nunna med bara en tumme. I uppläsning av Gunilla Röör Den flerfaldigt prisbelönta författarinnan Lina Wolffs roman Köttets tid är full av mustiga skildringar av knivar, mördargrisar, dödshjälp och bultande småsinta människohjärtan. Och det är samtidigt en hejdlös drift med tidstypiska fenomen som den självuppoffrande kvinnan och machomannens hänsynslösa natur. Skådespelerskan Gunilla Röör har belönats med en guldbagge två gånger och hör till Stockholms Stadsteaters fasta ensamble.

En halvmisslyckad medelålders landsortsjournalist möter en man på en bar i Madrid. I den obskyra teveshowen Köttets tid har han bekänt otroheter och sina våldsamma manliga natur, i hopp om att vinna tillbaka sin hustru. Nu är han jagad av både organhandlare och en feministiskt nunna med bara en tumme. I uppläsning av Gunilla Röör Den flerfaldigt prisbelönta författarinnan Lina Wolffs roman Köttets tid är full av mustiga skildringar av knivar, mördargrisar, dödshjälp och bultande småsinta människohjärtan. Och det är samtidigt en hejdlös drift med tidstypiska fenomen som den självuppoffrande kvinnan och machomannens hänsynslösa natur. Skådespelerskan Gunilla Röör har belönats med en guldbagge två gånger och hör till Stockholms Stadsteaters fasta ensamble.

En halvmisslyckad medelålders landsortsjournalist möter en man på en bar i Madrid. I den obskyra teveshowen Köttets tid har han bekänt otroheter och sina våldsamma manliga natur, i hopp om att vinna tillbaka sin hustru. Nu är han jagad av både organhandlare och en feministiskt nunna med bara en tumme. I uppläsning av Gunilla Röör Den flerfaldigt prisbelönta författarinnan Lina Wolffs roman Köttets tid är full av mustiga skildringar av knivar, mördargrisar, dödshjälp och bultande småsinta människohjärtan. Och det är samtidigt en hejdlös drift med tidstypiska fenomen som den självuppoffrande kvinnan och machomannens hänsynslösa natur. Skådespelerskan Gunilla Röör har belönats med en guldbagge två gånger och hör till Stockholms Stadsteaters fasta ensamble.

En halvmisslyckad medelålders landsortsjournalist möter en man på en bar i Madrid. I den obskyra teveshowen Köttets tid har han bekänt otroheter och sina våldsamma manliga natur, i hopp om att vinna tillbaka sin hustru. Nu är han jagad av både organhandlare och en feministiskt nunna med bara en tumme. I uppläsning av Gunilla Röör Den flerfaldigt prisbelönta författarinnan Lina Wolffs roman Köttets tid är full av mustiga skildringar av knivar, mördargrisar, dödshjälp och bultande småsinta människohjärtan. Och det är samtidigt en hejdlös drift med tidstypiska fenomen som den självuppoffrande kvinnan och machomannens hänsynslösa natur. Skådespelerskan Gunilla Röör har belönats med en guldbagge två gånger och hör till Stockholms Stadsteaters fasta ensamble.

En halvmisslyckad medelålders landsortsjournalist möter en man på en bar i Madrid. I den obskyra teveshowen Köttets tid har han bekänt otroheter och sina våldsamma manliga natur, i hopp om att vinna tillbaka sin hustru. Nu är han jagad av både organhandlare och en feministiskt nunna med bara en tumme. I uppläsning av Gunilla Röör Den flerfaldigt prisbelönta författarinnan Lina Wolffs roman Köttets tid är full av mustiga skildringar av knivar, mördargrisar, dödshjälp och bultande småsinta människohjärtan. Och det är samtidigt en hejdlös drift med tidstypiska fenomen som den självuppoffrande kvinnan och machomannens hänsynslösa natur. Skådespelerskan Gunilla Röör har belönats med en guldbagge två gånger och hör till Stockholms Stadsteaters fasta ensamble.

Dessutom blir Linnea Axelssons Augustprisade diktepos "Ædnan" teaterpjäs, ryske Kantemir Balagovs film "Beanpole" recenseras och Gunilla Röör blir ny teaterchef på Norrbottensteatern.

I säsongsavslutningen berättar Gunilla Röör om sin motståndsrot och om intuition. Vi får höra henne berätta om inspelningen av den norska filmen Engelen, samt om hennes roller som Frida Kahlo och Gertrude Stein. Avsnittets krönika handlar om intuitionens budbärare, om deras sång och om deras varningsvrål. 

Skådespelaren Gunilla Röör intervjuas av Anneli Dufva. Gertrude Stein och Frida Kahlo, men även Shakespeares Rikard III hon har gestaltat dem alla på scenen. Många har sett henne i Lorry och Skärgårdsdoktorn på tv, men Gunilla Röör har också varit professor i scenisk gestaltning i Göteborg mellan åren 2007 och 2013.   Gunilla Röör är skådespelare, född 1959 i Bromma i Stockholm, utbildad på Teaterhögskolan i Stockholm där hon kom in 1983. Hon gjorde sin praktik på Malmö Stadsteater tillsammans med sin klasskamrat Lena Endre. Yrkesbanan började på Unga Klara på Stockholms Stadsteater, där regissören Suzanne Osten blev mycket viktig för henne och hennes debut på film var också i Ostens Livsfarlig film. 1991 fick hon en Guldbagge för sin roll i Susanne Biers Freud flyttar hemifrån. Och sedan fick hon en Guldbagge till för Kristian Petris Sommaren år 1996.  Men framförallt har hon hela tiden varit teatern trogen; hon har spelat Ibsen, Shakespeare ja, hon har till och med gjort titelrollen i Rikard III på Stockholm Stadsteaters stora scen - hon har gestaltat Gertrude Stein och Frida Kahlo. Och nu under våren och i höst spelar hon på Stockholms Stadsteater i Mark Hayhursts Bortförd vid Midnatt, i Philip Zandéns regi, i en roll hon beskrivit som att den fick henne att dansa till jobbet för att den kändes så meningsfull.   Gunilla Röör valde en bit ur En själslig angelägenhet av Ingmar Bergman som sitt klipp. Av upphovsrättsliga skäl finns inte föreställningen att lyssna på i sin helhet.

Hur förbereder sig en skådespelare för sin roll? Hur viktig är kostymen – och hur roligt är det egentligen att improvisera i grupp? I det andra avsnittet av Scenpodden synar vi skådespelarrollen i sömmarna – från lekfullhet och rampfeber till teaterhistoriska skådespelarmetodiker och dagsaktuellt samhällsansvar. Veckans gäst är Gunilla Röör, skådespelare med 30 års erfarenhet från teater och film, knuten till Stockholms stadsteater och bland annat känd för sina starka porträtt av historiska personligheter som Gertrude Stein, Frida Kahlo och Rikard III. Scenpodden leds av Rebecca Forsberg, regissör och konstnärlig ledare för RATS Teater, tillsammans med Karin Helander, teaterprofessor vid Stockholms universitet. Podden är ett samarbete mellan RATS Teater och Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Avsnittsbilden visar Gunilla Röör som Gertrude Stein på Stockholms stadsteater 2011. Foto: Carl Thornborg.

SKÅDESPELARE, REGISSÖR, PROFESSOR I SCENISK GESTALTNING. Gunilla Röör berättar om skådespeleriets själ. Om hantverket och identiteten, vad som är sant och osant. Kysste jag honom på riktigt eller kysste jag honom på låtsas?  den där poeten Adonis mot vilken hon spelar i en filmscen i Egyptiska öknen. Hon beskriver teatern som ett hem, eller som ett rum i hemmet, och sig själv som en tillsvidareanställd narr.  En som ibland bemöts nedlåtande - ”DU kan väl inte vara professor. Jag får alla min goda idéer när jag rakar mig!”- men nog mer ofta med beundran och tacksamhet.  Vi får följa med på en föreställning för fel publik i Sarajevo där skratten ändå landade rätt. Och det mödosamma arbetet att lära sig en två och en halv timmar lång monolog utantill. Och är man inte väldigt lyckad i sitt identitetsskapande arbete om man som ickejudisk skådespelare spelat jude och får ett hakkors inristat i sin dörr? Om Gunilla Röör Skådespelare, regissör, professor i scenisk gestaltning, 56 år. Född och bosatt i Stockholm. Gestaltat starka kvinnor på scenen och varit Stockholms Stadsteater trogen sedan hon gick ut scenskolan 1986. Har belönats med Guldbaggen två gånger för bästa kvinnliga huvudroll i filmerna Freud flyttar hemifrån och Sommaren och har varit nominerad ytterligare två gånger. Blev folkkär i tv-succéer som Lorry och Skärgårdsdoktorn. Under sex år gästprofessor i filmskådespeleri vid Göteborgs universitet. Okänd talang: kan steppa. Gunilla Röör har varit Sommarvärd 1993. Producent: Anneli Dufva

I helgens program talar Gunilla med sina gäster om att stå bakom andra människor. Hör sufflören Stefan Bäck, undersköterskan Maj-Britt Bylund, uppfinnaren Kerstin Gunnarsson om uppfinningar, drivkraft och belöningar. Medan ledarskapsutbildaren Jaël Waern berättar om vikten att se alla i ett företag eller organisation. GUNILLA RÖÖR: Det är likadant överallt. Var hon än städar, Östermalm, Södermalm, Kungsholmen, smuts är smuts. Och hon är osynlig. När det någon gång kommer någon i trappan, ett rassel i låset, en dörrsmäll, hastiga steg… Hon höjer blicken, lyfte huvudet, från sin knästående position tror hon att någon ska säga goddag eller hej eller vad fint det blir, men hon möts av tystnad. Om och om igen. Hon är faktiskt osynlig.

Helgens Röör i P4 är bara en timme långt och startar 23:07. Då pratar vi om hierarkier - hur de ser ut, vad de gör med oss och om de verkligen behövs. Lindanserskan Helena Kågemark berättar om när hon föll i rang. Socialantropologen Raoul Galli berättar om hans undersökning av reklamvärldens hierarkier och funderar kring vem som äger det offentliga rummet. Gunillas jourhavande vän Andrea Edwards berättar varför hon tycker att de behövs, de uttalade och demokratiskt framröstade, hierarkierna. GUNILLA RÖÖR: Till lillkillens förtret vann köttbullarna med tre röster mot en. Stora tårar flöt över lillens ansikte. Men föräldrarna försökte förklara. Om du får bestämma nu så innebär det att omröstningen inte räknas och att bara du bestämmer. Det blir odemokratiskt. Ahh, skrek lillen – fy, fabian – jag struntar i demokrati. Jag vill leva i en diktatur!

I helgens Röör i P4 samtalas det om begravningar, nära anhörigas och den egna. För sju år sen fick kvällens första gäst veta att hennes äldste son, Oskar, hade omkommit i en lavinolycka, 31 år gammal. Kvar stod nu familjen, Ingrid, hennes man Pelle och Oskars tre syskon, alla med en kär att begrava. En begravning kan komma plötsligt och oväntat eller också väldigt väntat, oavsett kan det försätta de anhöriga i chock. Ändå behöver mycket tas tag i och ordnads med. I den judiska traditionen har man löst det genom att begravningssällskapet Chevra Kadisha kommer och hjälper till. Josef Jawitz jobbar med detta på judiska församlingen i Stockholm.   Alla i Sverige, oavsett om man tillhör en kyrka eller inte, betalar en begravningsavgift. Vad får man för den avgiften? Cecilia Forssell-Ericson från Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation kommer till studion. Hon berättar också om var man kan ha en begravningsceremoni och att vi i stort sett kan välja vilken färg vi vill på kistan. GUNILLA RÖÖR: Det var dags att begrava katten. Den där älskade, underbara katten. Som varit som en extra kroppsdel av en själv. Som funnits där i vått som torrt. Som slickat tårar. Trampat med sina fina trampdynor. Jamat nedanför brevlådan. Min lilla katt unge. Min fina kattmamma och till slut min gamla mormorskatt. Och nu fanns hon inte mer. Vi grät och bölade. Tjöt snorade och blödde näsblod. Min man sjukskrev sig från jobbet. Hur kan en katt betyda så mycket?

I helgens Röör i P4 är det tystnad som det talas om. Tystnad i språket, i musiken och inom teatern men också hur livet präglas av den. Lisa Ford spelar horn i Göteborgs symfoniker och berättar om känslan när en fullsatt sal är helt knäpptyst i några millisekunder mellan satserna. Språkvetaren och logopeden Kristina Lundholm-Fors doktorerar på pauserna i språket och kan berätta om hur tystnaden talar till oss. Regissören Cecilia Lagerström och skådespelaren Helena Kågemark har tillsammans jobbat inom ett projekt där de undersökte Cecilias arbetsmetod och upptäckt hur hennes tystnad spelade stor roll. I andra timmen hör vi arkitekten och ljusdesignern Ulrika Wänström Lindh som forskat på ljussättning och fick spontana reaktioner på hur mörker skapar tystnad och påverkar röstvolymen. GUNILLA RÖÖR: Jag spelar Gertrud Stein. Hon talar och talar. I två och en halvtimma. Och vad krävs då för detta talande? Jo, tro det eller ej, tystnad. Tystanden i mellanrummen. Tystandena i pauserna. Jag vågar påstå att tystnaden blir min allra största medspelare under den här perioden. Det är i den jag kan vila – ta ut tankarna – och publiken sitter som på nålar. Väntar otåligt på nästa drag.

Poeten Rosmarie Waldrop föddes i Tyskland 1935, upplevde kriget, men gifte sig med amerikanske Keith Waldrop och flyttade till USA i slutet av 50-talet. De båda driver tillsammans det lilla förlaget Burning Deck Press och de har något av kultstatus inom det amerikanska avant-gardet. De har två stora gamla tryckpressar i källaren i sitt hus, som bokstavligen är belamrat av böcker. Rosmarie har, förutom att hon skrivit 20-talet diktsamlingar, essäer och ett par romaner, också varit verksam som översättare och universitetslärare. I litterära kretsar är hon ett stort namn, något av en poeternas poet, och sedan ett par år tillbaka finns hon också översatt till svenska, med tre diktsamlingar utgivna i volymen ”Äpplets vana att falla”. Hon kan mycket väl vara en tänkbar nobelpristagare… Anneli Dufva fick möjlighet att komma hem till paret Waldrops hus i Providence, Rhode Island och rör sig i programmet mellan våningarna och böckerna både i huset och i Rosmaries liv. Som uppläsare i programmet hörs Gunilla Röör.

I helgens Röör i P4 pratar Gunilla om saknaden efter syskon. Gästar programmet gör Siw-Marie Andersson som sen hon flyttade från sin familj och staden hon växte upp i ständigt letar substitut för sina tre bröder. Kerstin Friberg berättar om att hela sitt liv längtat efter syskon och att sen som vuxen få reda på att hon har tre. Dessutom kommer Marit Arnbom från AFO – organisationen för vuxna adopterade och fosterbarn och berättar om vikten att vara öppen, att alla har rätt att veta sitt ursprung. Samt Maria som saknar sin lillebror efter att han helt brutit kontakten med familjen. Staffan Rosander från Stiftelsen FRI, föreningen rädda individen berättar vad man som anhörig och närstående kan göra i fall man fruktar att ens kära hamnat i klorna på en manipulativ person eller rörelse. GUNILLA RÖÖR: ”Själv växte jag upp som ensambarn, detta fruktansvärda ord. Men jag upplevde mig inte som ett ensambarn. Inte ensamt. Jag hade ensamheten som en ytterligare vän. Jag hade fantasier. Dagdrömmarna. Och så alla de riktiga vännerna förstås. Det var om hela min tillvaro var fylld av adopterade vänner, syskon, stora som små.”

Vad är egentligen en riktig vän. Frågan tycks så självklar och det är den också. Och ändå vet vi att en vän kan vara så mycket olika saker. Att en vän kan vara väsensskild från en annan vän och ändå betyda lika mycket. När uppstår vänskapen och varför? - Gunilla Röör Följ med under en kväll som är fylld av vänskap och oväntad sådan. Gästerna kommer nämligen alla att berätta om vänskap som slagit till när de allra minst anade det. Medverkar gör psykiatern och författaren Nils Uddenberg som berättar om hur han plötsligt en dag blev med katt och hur det något motvilligt uppstod kärlek. Författaren Linda Olsson som ofta skildrar udda möten och ovanliga relationer i sina böcker. Historikern och författaren Christopher O´Regan som berättar om sin 47 år äldre vän Margit Pettersson och om deras vänskap som spränger generationsgränserna. Samt Sara Schwardt som under trettio år brevväxlat med Astrid Lindgren. Om deras speciella vänskap som startade då Sara som 12-åring skrev ett ganska surt brev till den världsberömda författaren. Producent Emmy Bergkvist

Om vi ska dra roten ur det här med roten. Själv är jag ingen matematiker, men jag kan ändå räkna ut betydelsen av att kunna betyda någonting. Hur det känns att vara betydelsefull, eller att känna att andra är betydelsefulla. Att veta varifrån jag kommer och vart jag är ämnad att gå. Och kanske betydelsen av att jag gick någon annanstans istället. - Gunilla Röör Släktforskningen är idag en folkrörelse. Man uppskattar att ungefär 200 000 personer i Sverige är aktiva. Men vad är det som driver så många människor att ge sig ut på jakt efter sina rötter? Och vad är det egentligen de letar efter? I veckans program medverkar Anna-Karin Hermodsson, landsarkivarie på Landsarkivet i Uppsala. Lena Landstedt Hallin, läkare och släktforskare. Barbro Stålheim, ordförande i Sveriges släktforskarförbund. Angelica Wallgren, exekutiv producent för SVT:s Vem tror du att du är och Patric Sundell som har startat ett nätverk för unga släktforskare. Alla berättar de om den stora passionen släktforskning. Producent Emmy Bergkvist

På kvällen tänder vi levande ljus som speglar sig över de röda tegelgolven. Äntligen har vi hittat ett nytt hem. Tid för att kunna vara hemma och ändå få plast. Vi lutar oss tillbaka och lyssnar. Det är då vi hör det, vi hör det. Ja vi hör det. Ett svagt vinande enerverande ljud, som av en elektrisk spindel som spinner ett evigt nät. Ett metalliskt surr från ingenstans och ändå överallt ifrån. Ett husets egna stålullsspinnande blodomlopp. Vi har blivit med fläkt. - Gunilla Röör Förr var vägarna färre, skogarna större, städerna mindre och människans tillvaro tystare. Ljuden och oljuden omger oss ständigt. Trafikens brus, kylskåpets brummande, mobiltelefonernas signaler, en siren i fjärran. Hur påverkar det oss? Det diskuteras i lördagens program. Medverkar gör Sture Wärlinder som samlar på utrotningshotade ljud. Elin Franzén som är etnolog med särskilt fokus på människors upplevelser av ljuden som möter dem i vardagen. Anders Mildner författare till boken Koltrasten som trodde att den var en ambulans, en bok som tar avstamp i det stora myller av ljud som ständigt möter oss. Magnus Lindqvist, miljöutredare i Stockholm som jobbar med tysta områden runt om i kommunen. Annika Wirén, präst som söker tystnaden bland annat genom att åka på tyst retreat. Producent: Emmy Bergkvist

Jag är ung, alldeles för ung för att få följa med. Alldeles för ung för att gå på dansbana. Ändå så får jag följa med. Min purunga faster har nu tuperat mitt hår, målat mina ögonfransar och förfalskat ett leg. Iförd puffärmsblus med skära rosor och gröna gabardinbrallor sitter jag nu inklämd i baksätet bland fasters kompisar i hennes röda Saab. Vi ska gå på dansbana. - Gunilla Röör I en loge, på en bro eller i ett vägskäl. Ja, det var där som man möttes och dansade till en början. Under förra sekelskiftet började så platserna som enbart var tillägnade dansen att växa fram runt om i landet, dansbanorna. Veckans program handlar om minnen från dansbanorna och möten som sker i dansens virvlar idag. Medverkar gör Håkan Liljeblad och Kjetil Granli från dansorkestern Streaplers. Busschauffören Chri Joge som är ute och dansar flera gånger i veckan. Bengt Starrin, professor i socialt arbete, som just nu skriver en bok om dansbanekultur. Delar med sig av sina dansbaneminnen gör också Bror Halvarsson som tog sparken till dansen tre mil bort, orkesterbruden Elisabeth Sjöström och arrangören Maud Persson. Producent Emmy Bergkvist

Är det rädslan för att åldras som gör att jag värjer mig mot tantbegreppet? Är tant för mig en punkt snarare än ett kommatecken? Eller ett utropstecken kanske som säger att nu är det kört. Istället för ett frågetecken som utslungar en möjlighet, vad kommer nu då? - Gunilla Röör Bland långkok, manglade lakan och jävlar anamma. Bland papiljotter, poplinkappor och spetsbroderi. I veckans program är det tanten som står i fokus! Hennes historia och framtid. Är hon utrotningshotad eller på frammarsch? Medverkar i programmet gör Marianne Liliequist, professor i etnologi, en av de som står bakom antologin: Tanten vem är hon? Gunilla Pontén, modeskapare, som slår bakut när hon blir kallad tant. Eva Björk, konstnär, som driver världens första tantmuseum. Maj-Britt Axelsson, tant, som berättar om sitt liv i boken De sista tanterna och Mia Lindgren, hemslöjdskonsulent, som är på gång att starta en tantkurs. Producent Emmy Bergkvist

Doften som spårhund. Doften som för dig tillbaka till en tappad sko, ett gammalt hårband, till lukten i garderoben i en fuktskadad sommarstuga. Till lukten av dig, en vunnen eller förlorad kärlek. Doften av den ros som minner om ett krig långt borta. Olivlundar.- Gunilla Röör I veckans program handlar det om ett av våra starkaste sinnen och alla de minnen som luktsinnet ger oss. Medverkar gör doftforskaren Johan Willander, Roger Tillberg som är doftblind, Ingvor Andersson som är doftöverkänslig och Inger Mellberg som berättar om sina doftminnen. Producent Emmy Bergkvist

Det finns inte bara barn i Bullerbyn. Det finns vuxna där också. Och det finns buller och det finns bång. Där finns plats för sorg, vemod och fruktansvärda beslut. Det finns barn som inte får stanna. Det finns flykt och förberedelser för flykt. Och det finns ensamkommande. Det finns inte bara lyckliga slut. Det finns verklighet också. -Gunilla Röör I veckans program tar vi avstamp i klassikern "Barnen ifrån Frostmofjället". Denna sorgliga historia om en syskonskaras flykt i det snöklädda landskapet. Visst känns det norrländska nödåret 1867 ganska avlägset nu så här i junis sommarskrud 2012. Men just precis nu finns det tusentals Frostmofjällsbarn här i Sverige. Hur bemöter vi dem? Vad behöver dom? Är vi beredda att ge dem ett hem? Medverkar gör Carolina Frände som regisserat Barnen ifrån Frostmofjället på Stockholms stadsteater i Skärholmen, Adel Baschir som när han var 16 år gammal flydde från sitt hemland Algeriet och Maud Larsson som är god man åt flera ensamkommande flyktingbarn. Producent: Emmy Bergkvist

Förr stod vi på klippkanter och tjöt i näverlurar. Vi byggde eldar och skapade röksignaler. Vi slog på djungeltrummor, dansade för sol och regn i massritualer. Allt för att bli hörda och kommunicera såväl med gudar som med vanligt folk. Se oss, hör oss, hör vår bön. Nu fortsätter vi att ropa, men i helt andra apparater. - Gunilla Röör Gunilla Röör och gäster samtalar om vårt behov av att göra våra röster hörda. De medverkande rör sig på två helt olika arenor, men där det i allra högsta grad handlar om att uttrycka sin åsikter. Sveriges yngste riksdagsledamot 20-åriga Anton Abele och Sveriges äldsta Poetryslam-utövare 88-åriga Birgitta Granberg. Medverkar gör också Täppas Fogelberg, programledaren som ständigt möter människor som vill höja sin röster och det i debattprogrammet Ring P1. Producent Emmy Bergkvist

Min slummer var alltid fylld av sagosång och när vi var vakna så var det andra sagor. Bockarna Bruse, sagan om svartalfen eller de otaliga hittepå-sagorna. En till, bara en till hörde jag mig själv utropa gång på gång på gång. Han var en verklig saga han. Hela han. En verklighetssaga. Min morfar. - Gunilla Röör Många är alla de barn som får lyssna till en godnattsaga innan de ska somna och många är alla vi vuxna som fortfarande minns dessa stunder från vår barndom. I veckans program öppnar vi sagoböckerna och frågar; Vad betyder sagorna för oss och vad betyder stunden som vi delar tillsammans framför dom? Medverkar gör barnboksförfattarna Pija Lindenbaum och Martin Widmark. Kajsa Wengström från "Allas barnbarn", en förening som består av pensionärer som läser sagor för barn på förskolor. Margareta Sköld, bibliotikarie på Malmö stadbibliotek som hjälper fängslade föräldrar att läsa in godnattsagor på skiva till sina barn utanför. Producent Emmy Bergkvist

Än idag står min mammas Toyota Corolla under en gran på en väns bakgård, trots att hon aldrig mer kommer att köra bil. Från hemmet låter hon meddela att det ändå känns bäst så, att bilen finns kvar istället för att skrotas. Det är ju inte bara en bil. Det är en känsla, en frihetskänsla. -Gunilla Röör I veckans program låter vi bilen, denna numera bespottade miljöbov, stå i centrum. För trots dess förpestande avgaser så har den älskats och älskas än i dag av många. Medverkar gör Arne Nilsson som kurerat bilar i över 70 år, Kurt och Margot Nilsson som bor i en husbil, Carl Johan De Geer som minns sin ungdoms alla skrotbilar, Barbro Cluley som var den första svensken att 1947 äga en bubbla och David Jansson kulturgeograf som just nu kollar nämare på vilken roll som bilen spelat för svenskarna i skapandet av det moderna Sverige. Producent: Emmy Bergkvist

Det är syjunta hos Gunilla Röör. Till programmet har hon bjudit in Gudrun Schyman som minns sin skolslöjd, Krister Persson som tror att världen skulle ha färre kring om fler män broderade, textilslöjdsläraren Johan Bursell som älskar att virka, Inger Marianne Ödlund som broderade sig ur en livskris, konstnären Ulrica Erdes som använder korsstygn för att skapa dikussion och Maria Perers från Nordiska muséet som byggt upp en utställning om vår relation till skolslöjden.

Till programmet har Gunilla Röör bjudit in tre banbrytande kvinnor. Standup-komikern Zinat Pirzadeh, hiphop-artisten Cleo och den pensionerade polisen Solveig Annsberg vet alla hur det känns med ny mark under fötterna.

I veckans Kino summerar vi årets filmfestival i Göteborg. Höjdpunkterna, mästerregissörerna och kampen fram till färdig filmen. Fokus: Arabisk film är en av festivalens mest intressanta serier, där Egypten är ett av de mest välrepresenterade länderna. Lisa Bergström har följt serien och träffat filmskaparna Amr Salamaa och Muhamed Diab, som bägge valt att göra filmer som bygger på verkliga händelser. Filmer om hiv och sexuella trakasserier - bägge berättade ur ett kvinnligt perspektiv. Ett sätt att organisera sin festivalupplevelse på är genom att plocka ihop ett tema utifrån de små texter som finns om varje film i festivalkatalogen. Kinos Nina Asarnoj bestämde sig för att följa ett kärleksspår, och hittade kärleksmissbrukare, lycklig nätkärlek och en trettio år lång utomäktenskaplig affär. Bland annat såg hon svenske Gorki Glaser Müllers debutlångfilm En gång om året med Gunilla Röör och Michalis Koutsogiannakis i huvudrollerna som Maria och Mikael. Två femtioplussare som haft hotellsex en gång om året i trettio år. Nina Asarnoj träffade Gorbi Glaser Müller för ett samtal om kärlek, svek och hemliga rum. När Dogtooth kom för några år sedan så var den inte likt något annat. Och menar vi skådespeleriet. Avstängt, distanserat, nästan känslokallt framförde skådespelarna sina repliker. När regissören Yorgos Lanthimos nu visar sin nya film Alper på festivalen känns greppet igen. Lisa Bergström träffade skådespelerskan Aggeliki Papoulia som varit med i bägge filmerna för att ta reda på hur stilen kommit till. Festivalens hedersdrake fick i år en av filmvärldens mest produktiva regissörer. Nämligen britten Michael Winterbottom - som gjort 20 filmer sedan sin långfilmsdebut 1995. Bland annat 24 hour party people, The Trip och Chockdoktrinen. Men själv tycker han inte att hans ursinniga produktionstempo är särskilt konstigt, och jämför med till exempel Ingmar Bergman som hann med att driva en teater, regissera några pjäser om året, och ändå göra femtio filmer. Roger Wilson fick en snabb pratstund med regissören mellan två telefonsamtal. En av överraskningarna på Göteborgs filmfestival 2007 var lågbudgetrullen Hata Göteborg av långfilmsdebutanten Robert Lillhonga. En film om manlighet, grupptryck och fotbollshuliganer som utspelades i Helsingborg. Sedan dess har det varit lite tyst om Lillhonga. Han har visserligen turnerat runt Sverige som föreläsare, om både manlighet och lågbudgetfilmproduktion - men hans egna filmprojekt har inte riktigt lyft från marken. Istället var han ytterligare en regissör som insåg att den andra filmen är mycket svårare att få gjord än den första. På engelska brukar man kalla den här tiden för "development hell" - perioden då ett projekt fortfarande lever, men inte fått finansiering eller klartecken från någon. För Robert Lillhonga varade utvecklingshelvetet i drygt fyra år. Men nu är han tillbaka med konceptet Weekendfilm. Roger Wilson träffade honom. En av festivalens mest namnkunniga gäster var Alexander Payne, Oscartippad för sin The Descendants som nyss haft svensk biopremiär. Malin Holgersson tecknar ett miniporträtt på regissören som slog igenom med Citizen Ruth, är en svart satir om amerikansk abortlagstiftning med Laura Dern i huvudrollen. Men nu är han så het att man som radioreporter får vara tacksam för tio minuter med stjärnan. Malin Holgersson fick uppdraget. Programledare: Roger Wilson Producent: Lisa Bergström 

Det sägs ju att man i en raggningssituation inte får verka för angelägen för att få napp. Men gäller samma sak på arbetsmarknaden? Och i så fall för vilka typer av jobb? Nuders bestämda Nej verkar ju snarare öka intresset bland de som förordar honom som ny socialdemokratisk ledare. Men funkar det i någon annan verklighet utanför den socialdemokratiska? Chefscoachen Nina Jansdotter guidar oss. Vem är galen och vem är normal? En fråga som Teater Giljotin i Stockholm undersöker under våren, i sin föreställning "Bli en dåre", med premiär till helgen. En 48-timmarsföreställning, en rejäl teaterhappening där hela teatern förvandlats till ett mentalsjukhus, och publiken kan bli både inskrivna patienter eller anhöriga... Skådespelerskan Gunilla Röör och regissören Kia Berglund gästar oss. Bisittare är Aziza Dhaouadi, frilansande radioproducent och filmare.

Framtidsanalytikern Peter Siljerud, lektron i filosofi vid Södertörns högskola Jonna Bornemark, regissören Håkon Liu och spådamen Elisabette Molin gäster Gunilla Röör under lördagskvällen.