Podcasts about i turkiet

26 mars. I Turkiet har president Erdoğan låtit fängsla oppositionsledaren Ekrem İmamoğlu. Innebär det slutet på det som finns kvar av landets demokrati? Vad kan Erdogans motståndare göra nu? Andreas Ericson gästas av Paul Levin, föreståndare för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms Universitet.

Efter över 40 år av konflikt med Turkiet har den kurdiska ledaren för PKK, Abdullah Öcalan, plötsligt uppmanat PKK att lägga ner sina vapen. I Turkiet verkar president Recep Tayyip Erdoğan öppna för att ändra konstitutionen, vilket skulle kunna ge den kurdiska minoriteten rättigheter. Samtidigt pratar den nya ledningen i grannlandet Syrien om att kurderna där ska inkluderas i det nya styret av landet. Kan det här vara början på en ny tid med större inflytande för kurderna i regionen?Medverkande:Aras Lindh, forskare och analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Revend Shexo, journalist på Ekot, Sveriges radio.Redaktör och programledare: Annica Ögren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Turkiet är styrräntan 50 procent och inflationen ligger på nästan 70 procent. Hur är det möjligt och hur påverkas människor? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Erik Meyersson, chefsstrateg för tillväxtmarknader på SEB och Johan-Mathias Sommarström, utrikesreporter

I Turkiet är styrräntan 50 procent och inflationen ligger på nästan 70 procent. Hur är det möjligt och hur påverkas människor? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Erik Meyersson, chefsstrateg för tillväxtmarknader på SEB och Johan-Mathias Sommarström, utrikesreporter

Alternativmedieprofilen Chang Frick betalade tillståndsansökan för koranbränningen utanför Turkiets ambassad, en aktion som fick svenska Natoprocessen att tvärbromsa. Hur ser han på den konsekvensen? Chang Frick driver sedan 2014 den invandringskritiska nyhetssajten Nyheter Idag och är den så kallade alternativa medievärldens mest kände profil. Han har en bakgrund som sverigedemokratisk kommunpolitiker i Kristianstad. Han intervjuas av Johar Bendjelloul.Den senaste tiden är det inte hans publiceringar som varit i fokus utan hans roll i en demonstration - högerextremisten Rasmus Paludans koranbränning utanför Turkiets ambassad. Chang Frick var med om att planera aktionen och betalade ansökan om demonstrationstillståndet. När Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan fick kunskap om aktionen sade han att Sverige inte ska förvänta sig något Nato-medlemskap. Sedan dess står processen stilla. Chang Frick säger att hans ursprungliga idé var att bränna en turkisk flagga utanför Turkiets ambassad. Så vad var det han ville uppnå med aktionen?– Det jag ville göra var att haka på det här initiativet som kom från vänstern att markera mot Turkiet. Jag ser det som ett jättebekymmer när, om det var statsminister Kristersson eller vem det var, som kallade Erdoğan för demokratisk eller folkvald ledare. I Turkiet fängslas oppositionspolitiker. Vi har hundratals oppositionspolitiker som fängslas. Journalister kan åka in i buren för att de är obekväma, säger Chang Frick.Avstannad NatoprocessAtt förhindra ett svenskt NATO-medlemskap är ett av Rysslands strategiska mål. Koranbränningen spelade på så sätt Ryssland i händerna. Den 31 januari samlade statsminister Ulf Kristersson de andra partiledarna för att samtal om säkerhetsläget, efter mötet sade statsministern att grupper och individer som genomför den här sortens aktioner blir nyttiga idioter för krafter som vill Sverige illa. Hur ser Chang Frick på risken att han varit en nyttig idiot för krafter som vill Sverige illa?– Jag tror att den som är nyttig idiot är Ulf Kristersson som kryper för Erdoğan, säger Chang Frick. Gäst: Chang Frick, grundare och ägare till nättidningen Nyheter IdagProgramledare: Johar BendjelloulKommentar: Pontus Mattsson, politisk reporter på EkotProducent: Maja LagercrantzTekniker: Christer Tjernell

I Turkiet har hundratals människor protesterat mot Sverige. Bänt svenska flaggan, är arga för att en man i Sverige fick tillstånd att elda upp koranen, en helig bok i deras religion Islam. Presidenten där säger att Sverige kanske inte får gå med i Nato nu. Och det börjar snackas om yttrandefrihet. I den här Juniornyheterna special förklarar journalisterna Johan Mathias Sommarström och Bo Torbjörn Ek vad det är som händer. Programledare: Olivia AxelssonProducent: Johanna HeedJuniornyheternas specialpodd gör varje vecka en djupdykning i veckans viktigaste nyhet eller ett ämne som är extra intressant och spännande.Med ljud från: Sveriges Radio, SVT

Turkiet hotar att stoppa Sveriges ansökan i Nato. Hör om spelet från Turkiets president Tayyip Erdoan och hur långt han är beredd att gå. Det är bara två länder som ännu inte godkänt Sveriges Nato-ansökan Ungern och Turkiet. President Recep Tayyip Erdoan har ställt tydliga krav på Sverige för att han ska gå med på att släppa in Sverige i försvarsalliansen. På kravlistan finns bland annat att Sverige utlämnar ett antal personer som Erdoan beskriver som terrorister. Men än så länge har Sverige inte på något sätt närmat sig det antal personer som Turkiet kräver ska utvisas. Frågan är om den nya regeringen har bättre chanser att förhandla med Turkiet och Erdoan?Därför är det straffbart att skämta om Tayyip ErdoanEfter att SVT i satirprogrammet Svenska nyheter gjort inslaget Vetoturken där Erdoan bland annat kallas för dåre, så har det väckt kraftiga reaktioner i turkisk press och Sveriges ambassadör har kallats upp till turkiska UD. Enligt det turkiska utrikesdepartementet så har programmet innehållit förolämpande uttalanden om Erdoan. I Turkiet är det straffbart att förolämpa presidenten och tusentals har åtalats efter att till exempel ha twittrat saker som uppfattas som nedsättande. Bland de gripna finns bland andra kända journalister och en turkisk fotomodell. Hör hur SVT:s satir uppfattas i Turkiet och om det kan tänkas påverka Sveriges väg mot Nato.Erdoans dubbla roller mellan Nato och RysslandSamtidigt som Turkiet har Natos näst största armé så fungerar president Erdoan som en mellanhand som förhandlar med Rysslands president Vladimir Putin. Turkiet har ett strategiskt läge vid Bosporen och har kontroll över sjöfarten till Svarta Havet. Men samtidigt som Erdoan anses ha en god relation till Putin så exporterar Erdoan drönare till Ukraina. Hör om president Erdoans höga spel.Medverkande: Johan Mathias Sommarström, korrespondent i Turkiet, Paul Levin, institutet för Turkietstudier och Ülkü Holago, frilansjournalistProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Elvira Björnfot

I Mellanöstern används svordomar och kärleksbetygelser med samma passion. I vår språkskola hör du varför det är en grov smädelse att säga du son av en sko och varför älsklingen kallas min lever. Vi berättar om de mest poetiska kärleksuttrycken och de smutsigaste förolämpningarna på arabiska, kurdiska och turkiska. En av de mest kända offentliga smädelserna var när Syriens dåvarande försvarsminister kallade den palestinske ledaren Yassir Arafat för son av 60 000 hundar, du son av 60 000 prostituerade. År 2008 fick USA:s president George W Bush ducka då en man kastade sin sko mot honom i Iraks huvudstad Bagdad. I Turkiet har president Tayyip Erdogan förbjudit förolämpningar av honom och tusentals har dömts efter att ha ansetts förolämpa presidenten. Samtidigt finns en överdådig flora av kärleksuttryck, i sånger beskrivs den älskade som mina ögons ljus, min killing och min ålder. Vi serverar svordomar och svärmerier,  kötteder och kärlek.Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter, och Ekots Samar Hadrous och Besir Kavak från den kurdiska gruppen.Programledare: Johar BendjelloulProducent: Katja Magnusson Tekniker: Lisa Abrahamsson

Donald Trumps sista dygn som president. Rensa garderober under pandemin. Generationsboendets vaccinväntan lång för äldre äldre. Studie om unga tjejers självbild. Smittspridningen är fortsatt stor i Sverige och sjukvården är hårt belastad. VD för Sveaskog får sluta efter stor kritik från miljörörelse. VD:n för Sveaskog får sluta efter stor kritik från miljörörelse. I Turkiet utmanas Erdogan seriöst av avhoppare från hans eget parti. Kan man åka pulka på kyrkogårdar?

Emma och Jennie berättar om sina erfarenheter av att ha djur, om den stora längtan efter att få ett eget husdjur när man var liten och lyckan när man äntligen fick ett. Emma delar också med sig av alla sina djurräddningshistorier från både Turkiet och Sverige.I Turkiet besökte Emma ett dog shelter där hon fick se hundar leva under fruktansvärda förhållanden. En eld tänds inom henne. Hon måste göra något för att rädda dessa hundarna! Hon börjar ta bilder vilket leder till att ägaren snart blir hotfull och helt plötsligt drar kniv. Och vad händer sen?Emma delar också med sig av utmaningarna det innebar att skaffa hund samtidigt som hon var höggravid och Jennie berättar om upplevelsen av djurkommunikationen hon var på med sin hund Gurkan. Där fick hon bland annat förklaringen till varför han tycker det är så jobbigt de gånger han behöver vara ensam och tips på vad hon kan göra för att det ska kännas bättre för honom.Och har hundar en läkande förmåga?

Vi är tillbaka efter ett kort sommaruppehåll och inleder med en sammanfattning av fadäsen kring Transportstyrelsen. Sedan en uppdatering av de senaste händelserna i EUs upphovsrättsdirektiv - idel bakslag tyvärr - innan vi gör ett nyhetssvep över världen: Österrikare får EU-domstolen att lämna ut dokument, men straffas när han publicerar informationen. I Turkiet riskerar användare av appar för krypterade meddelanden att arresteras. Australiens premiärminister Malcolm Turnbull tror sig kunna förbjuda kryptering med argumentet att matematikens lagar inte gäller i Australien. Nya Zeeland följer USA och kräver vissa inresande på deras lösenord till deras digitala enheter. Privacy International stämmer amerikanska staten för att få tillgång till sekretessbelagd information om Five Eyes-samarbetet. I USA diskuteras om extremvänstergruppen Antifa, eller AFA som vi säger i Sverige (Antifascistisk aktion), kan klassas som terrorister. Kina tvingar medborgare att installera övervakningsapp på sina telefoner och i provinsen Xinjiang stoppar polisen folk på gatan för att kolla om de gjort detta. Vi avslutar med att kritisera regeringens handlingsplan mot hot och hat som Alice Bah Kuhnke har presenterat. Planen har titeln "Till det fria ordets försvar", men vems ord är det egentligen som regeringen vill försvara? 5 juli-podden görs av Karl Andersson och Henrik "HAX" Alexandersson. Varje tisdag. Vi ber om ursäkt för ljudsprak under den första minuten och sämre ljudkvalitet på Karl under detta avsnitts första del (men det är mest HAX som pratar då).

Den demokrati vi känner innehåller kanske fler ingredienser än folkvälde? Lena Halldenius, Anamaria Dutceac Segesten och Per T Ohlsson resonerar om ett hotat system. Redan för tjugo år sedan kunde den indisk-amerikanske journalisten och författaren Fareed Zakaria formulera att den liberala demokratin började urholkas, och myntade begreppet illiberal demokrati. I Frankrike kom Nationella Frontens Marine Le Pen till final i presidentvalet. I Turkiet kopplar president Erdogan ett allt självsvåldigare grepp om landet och i Ungern talar premiärminister Viktor Orbán om illiberal demokrati som något eftersträvansvärt. Filosofen Lena Halldenius, statsvetaren Anamaria Dutceac Segesten och journalisten och författaren Per T Ohlsson resonerar om begreppet och om vad som kanske håller på att hända i västvärlden, tillsammans med programledare Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.

I Turkiet har studenter inspirerats av Star Wars för att protestera mot regeringen. Myndigheterna där varnar för jediismen. Och i Ukraina kandiderar karaktärer ur Star Wars till politiska poster. Star Wars är inte bara kultfilmer och en kommersiell kassako. Filmerna har inspirerat aktivister också. I P4 Världen hör du studenterna i Turkiet om varför de vill ha ett jedi-tempel på sitt universitet. Hör också vår korrespondent Maria Persson Löfgren om varför Darth Vader, Chewbacca och kejsar Palpatine ställer upp i ukrainska val.Dessutom om det stora klimatmötet i Paris. Vår miljöreporter Annika Digreus rapporterar från mötet där storföretag i flyg- och bilbranchen vill marknadsföra sig som klimatmedvetna. Och Margita Boström är på den indiska landsbygden där många för första gången nu kan tända en glödlampa hemma. Ett mirakel för dem - men det riskerar att ytterligare öka den globala uppvärmningen.

I helgen väljer Turkiet nytt parlament. Det styrande AK-partiet och premiärminister Erdogan tycks gå mot en ny seger. Partiet satstar på att få två tredjedels majoritet för att ensamt kunna påverka förändringarna av konstitutionen. I Turkiet finns idag en majoritet för en ny konstitution eftersom den nuvarande gett mililtären ett avgörande inflytande. Men farhågan är att AK-partiet med egen majoritet utformar den helt efter egna prioriteringar. Kritikerna varnar för partiets auktoritära tendenser och islamistiska rötter. Bland religiösa minoriteter finns både farhågor och förhoppningar inför valet och arbetet med den nya konstitutionen. Åsa Furuhagen följer valrörelsen på plats i Turkiet och hon har bland annat mött aleviter och armenier i Istanbul. Den 11 september blev ett begrepp för urskiljningslös terror.  Efter bomberna i Londons tunnelbana 2005 blev också 7/7 ett uttryck för detta.  Fyra unga muslimer sprängde sig själva, 56 människor dödades och 700 skadades. Efter dådet var frågan: Varför händer detta? Varför vänder de sig mot det land de växt upp i? Varför dödar de människor? Hur kan vi förhindra att det händer igen? En man som har en del svar är Ghaffar Hussain i London. Han anslöt sig i unga år till den radikala islamistiska organisationen Hizb ut-Tahrir, som är förbjuden i många länder. Men han kom till en vändpunkt och arbetar idag mot radikal islamism. Dilwar Husain i Leicester avbröt sin teoretiska akademiska forskning efter 7/7 och har sedan varit engagerat sig för att motverka radikalisering bland Storbritanniens muslimer. Vad är deras erfarenheter?  Vad kan en vigd person i Svenska kyrkan göra och fortfarande behålla sin tjänst? En diakon i Linköping stift, Annika Spalde, har dömts i domstol fyra gånger för olika former av civil olydnad. Domkapitlet har prövat om hon i fortsättningen får utöva sin tjänst. Beslutet kom i onsdags: ärendet lämnas utan åtgärd.   Programledare: Tithi Hahn tithi.hahn@sr.se Producent: Sören Wibeck soren.wibeck@sr.se

I EU tilltar tvekan till ett turkiskt medlemskap. Hör om Turkiets stapplande steg mot demokrati, om en möjlig öppning i konflikten med kurderna, militärens maktmissbruk inför rätta och författare som trotsar påbud om tystnad. Kan det bereda vägen till ett åtråvärt EU-medlemskap eller förblir EU en ouppnåelig dröm? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den gångna veckan började med den för många överraskande nyheten att anhängarna till ett förbud mot minareter hade vunnit folkomröstningen i Schweiz. Veckan innan utsågs den belgiske premiärministern och uttalade motståndaren mot ett turkiskt medlemskap i EU, Herman Van Rompuy, till EU:s president. I Turkiet blev reaktionerna ilska och besvikelse. "EU:s förste president är anti-turkisk " löd en av tidningsrubrikerna. Och den turkiske chefsförhandlaren med EU föreslog att turkar skulle ta ut sina pengar från schweiziska banker. För Turkiet kommer dessa händelser som ytterligare bekräftelser på en växande europeisk islamofobi och att EU vill hålla Turkiet på avstånd, utanför sina gränser. Och samtidigt visar opinionsundersökningar i Turkiet att stödet för ett EU-medlemskap håller på att minska.I studion: Refik Sener, kulturskribent med rötter i Turkiet och som bevakar och skriver om utvecklingen Turkiet. Sverige hör till de länder inom EU som är mest positiva till ett Turkiskt inträde i EU. I början av september skrev Turkiets utrikesminister, Ahmet Davutoglu, en hyllningsartikel till de svensk-turkiska relationerna på Dagen Nyheters debattsida. Där beskrev han även den förändringsprocess - den tysta revolution - som Turkiet har påbörjat. Inför att Sverige tog över ordförandeskapet i EU förklarade regeringen att en fortsatta utvidgning och ett turkiskt EU-medlemskap är en prioriterad fråga. Konflikts reporter Ira Mallik har talat med utrikesminister Carl Bildt för att ta reda på vad som egentligen har under det halvår som gått. Om Sverige representerar Turkiets förespråkare i EU så är Frankrikes president Nicolas Sarkozy den tydligaste motståndaren. Bakom sig har han en stark fransk opinion mot ett turkiskt EU-inträde, både bland politiker och folk i almänhet, inte minst den stora grupp armenier som bor i landet. Frilansreportern Anja Sahlberg träffade Anne-Marie Le Gloannec, forskare vid det prestigefyllda forskningscentret CERI och specialist på just EU och Turkiet, i Paris Yasemin Congar är biträdande chefredaktör för den turkiska dagstidningen Taraf . Tidningen kunde nyligen fira två-årsjubileum och har redan gjort sig ett stort namn genom att våga bryta mot de många tabun som finns i det turkiska samhället, till exempel att man aldrig får ifrågasätta militärens roll. Yasemin Congar är bekymrad över att religionen tycks spela så stor roll för vem som får vara med och vem inte i EU. Konflikts Daniela Marquardt ringde upp Yasemin Congar, för att höra hur hon ser på EU:s tveksamma inställning till Turkiet. I flera decennier har kurdfrågan dominerat turkisk politik och en lösning har länge varit avlägsen. Men sedan i somras har den turkiska AKP-regeringen kommit med fredstrevare, som går ut på att stegvis ge kurderna fulla politiska och kulturella rättigheter. Sveriges radios reporter Sîlan Diljen har besökt miljonstaden Diyarbekir i sydöstra Turkiet som är centrum för den kurdiska proteströrelsen i landet och som kurderna ser som sin huvudstad. Trots hård kritik, inte minst från EU, fortsätter Turkiet att tillämpa den omstridda paragrafen 301 om förbud mot att kränka "turkiskheten", som bland annat användes mot Nobelpristagaren Orhan Pamuk efter att han uttalat sig om folkmordet på armenier, vilket Turkiet förnekar. Åtalet mot Pamuk drogs senare tillbaka. Men det finns många andra författare som ställts inför rätta för sånt dom skrivit. En av de mest omtalade är Perihan Magden, som gjort sig känd för sina kontroversiella artiklar i den turkiska dagstidningen Radikal, där hon kritiserar regeringen och militären. I år tilldelades hon människorättsorganisationen Human Rights Watch pris "Hellman/Hammet award" för att hon stått upp för yttrandefriheten i landet. Men, sen en tid tillbaka lyser hennes artiklar med sin frånvaro i Turkiet. Konflikts Robin Olin ringde upp Barbaros Altug på hennes agentur, Istanbul Copyright Agency, i Istanbul, för ta reda på vad som hänt. Programledare: Daniela MarquardtProducent: Ira Mallik

om tunga svenska (s)-politikers utspel om avvisning av flyktingar och om en marknad för smugglare som växer då möjligheter att söka asyl i EU minskar samtom Turkiet som buffertzon för flyktingar till EULördag 8 december Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I förra veckan tog debatten om flyktingpolitiken ny fart efter att kommunalrådet i Göteborg, Göran Johansson, som är en av socialdemokratins tyngre politiker, föreslog att flyktingar som kommit hit med hjälp av flyktingsmugglare omedelbart skulle avvisas utan att få sina asylskäl prövade. Han möttes av avståndstagande från sitt eget parti och kritik ifrån en stor del av det politiska etablissemanget. Men Göran Johansson fick stöd av sin socialdemokratiske partikollega i Malmö, kommunalrådet Ilmar Reepalu. Och de båda fick applåder av Sverigedemokraterna: ”Det är naturligtvis glädjande att de etablerade partierna, i likhet med sina danska kollegor och trots sina tidigare utfästelser, är på väg att anpassa sin politik efter vår” skrev sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson i ett pressmeddelande. Efter kritiken försökte Johansson och Reepalu i efterföljande intervjuer att nyansera sina uttalanden något men båda vidhöll att flyktingsmugglingen är det stora problemet. Men forskningen säger något annat. Den bild som målas upp av politiker och media är inte den riktiga, säger forskare i flyktingfrågor. Det starka fokuseringen på den kriminella hanteringen har skapat vrångbilder och det har lett till att debatten om flyktingarna handlar om fel saker, säger Ilse van Liempt på Institute for Migration Studies i Amsterdam. Hon har doktorerat på flyktingsmugglares drivkrafter och när hon intervjuas av Konflikts Saam Kapadia säger hon att de olyckor som drabbar flyktingar i smugglares händer ytterst är EU:s brott. Ett brott mot de mänskliga rättigheterna, eftersom EU:s lagar och regler nu utformats så att det i det närmaste blivit omöjligt att kunna söka asyl utan hjälp av smugglare. George Joseph har på uppdrag av den katolska biståndsorganisationen Caritas talat med många flyktingar som smugglats och hört många vittnesmål om umbäranden som flyktingarna fått genomleva för att ta sig till Europa. Men han berättar också i dagens Konflikt att de flesta, trots umbäranden, skulle ta samma beslut idag. Det finns idag inte finns något annat val än att anlita en smugglare om man vill söka asyl i Europa. Muren kring Europa spelar flyktingsmugglarna i händerna, hävdar George Joseph. Migrationsminister Tobias Billström möter Gregor Noll, professor i folkrätt vid Lunds Universitet i diskussion i studion. Där professor Noll, som forskat i och också agerat konsult när det gäller migrationsrättsliga frågor i EU, efterlyser kraftfullare svenska initiativ för att garantera möjligeten att söka asyl enligt Genevékonventionen. Bland annat diskuteras Gregor Nolls förslag om att möjliggöra asylansökningar på EU-ländernas ambassader. Journalisten och debattören Per Wirtén intervjuas av Konflikts Daniela Marquardt om sina möten med flyktingsmugglare. Han har funnit att bilden av enskilda flyktingsmugglare många gånger blivit felaktig och att diskussionen snarare borde handla om varför vi bygger murar runt Europa och därmed skapar en marknad för människosmuggling. I takt med att EU har skärpt visumregler och förstärkt gränsbevakningen mot nordafrika, mellanöstern och det forna sovjetunionen, så har Turkiet roll som uppsamlingsplats för flyktingar som vill till Europa blivit tydligare. I Turkiet finns 100 000-tals flyktingar som försöker ta sig in i EU. I försök att leva upp till EU:s krav för fortsatta förjhandligar om ett EU-medlemskap har Turkiet försökt skärpa gränskontrollerna. Men flyktingarna har också blivit en bricka i förhandlingsspelet. Frilansjournalisterna Leon Tomlinson och Daniel Urey har besökt rapporterar om en närmast desperat flyktingsituation i Istanbuls fattiga förorter. Programledare: Saam KapadiaProducent: Mikael Olsson