Utblick

Handelskriget har väckt frågan om Europa borde omvärdera relationen till Kina. Under våren har Kina gått på charmoffensiven och i sommar ska EU:kommissionens ordförande Ursula von der Leyen besöka Peking. Kan det leda till en ny fas i relationen mellan Europa och Kina? Och vilken roll återstår för Europa i en ny världsordning?Medverkande: Björn Fägersten, senioranalytiker på UI:s Europaprogram.Alexis von Sydow, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina, UI.Programledare och redaktör: Annica Ögren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Israels nya krigsplan går ut på att ta över hela Gazaremsan. Nya stora markoffensiver har inletts, rapporter om hundratals döda Gazabor bara senaste veckan och svälten breder ut sig. I planen ingår också massförflyttning av palestinier. Men går det ens att genomföra, och vad vill egentligen Israel med Gaza, där stora delar av bebyggelsen redan ligger i ruiner?Medverkande:Gilda Hamidi-Nia, utrikesreporter på SVT.Aron Lund, analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, och associerad medarbetare på Utrikespolitiska institutet.Programledare och redaktör: Annica Ögren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den gamla konflikten om Kashmir har blossat upp igen och omvärlden har oroats för ännu ett krig mellan kärnvapenmakterna Indien och Pakistan. Nu verkar det råda vapenvila, men flera attacker har förekommit på båda sidor efter terrordådet i Kashmir den 22 april som Indien anklagar Pakistan för att ligga bakom. Dessutom har länderna skaffat sig nya vänner på senaste som gör att såväl Kina som USA har viktiga roller att spela i konflikten. Men hur ser relationen mellan Indien och Pakistan egentligen ut, och varför är en upptrappning mellan länderna så farlig?Medverkande:Henrik Chetan Aspengren, senior analytiker vid Utrikespolitiska institutets Asienprogram.Per Elinder Liljas, journalist på Svenska Dagbladet.Programledare och redaktör: Annica Ögren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Förhandlingarna om fred i Ukraina fortsätter och efter ett möte mellan USA och Ryssland i förra veckan verkar Donald Trump tro att Ryssland är redo att skriva på ett avtal. Men frågan är hur Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ställer sig till det, eftersom avtalet bland annat ger Ryssland rätt till ockuperad mark i Ukraina. Dessutom fortsätter den ukrainska presidenten att pressas om att sälja viktiga mineraler till USA i ett avtal som helt saknar säkerhetsgarantier för Ukraina. Medverkande:Jakob Hedenskog, analytiker på Centrum för Österuropastudier, Utrikespolitiska institutet.Niklas Rossbach, analytiker på Försvarshögskolan och seniorforskare vid UI:s program för Global politik och säkerhet.Redaktör och programledare: Annica Ögren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Med Donald Trumps tullar har kraftmätningen mellan stormakterna USA och Kina ökat. Kina har svarat med egna höga tullar och verkar fast besluten om att ta strid mot USA i tullkriget. Men vad betyder handelskriget egentligen för Taiwans självständighet? Det senaste året har Kina ökat trycket mot Taipei där en stor del av världens halvledare produceras. En konflikt om Taiwan skulle inte bara sätta ännu mer press på den globala handeln utan också få konsekvenser för hela världen.Medverkande:Alexis von Sydow, analytiker vid Utrikespolitiska institutets Nationellt kunskapscentrum om Kina.Redaktör och programledare: Annica Ögren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

EU:s ledare pressas av USA och Europa rustar upp militärt. Mötena med Donald Trump i Vita huset har avlöst varandra och frågan är vem som är bäst lämpad att föra européernas talan inför den amerikanska presidenten. Kan Kier Starmer, en jurist och oerfaren världspolitiker, vars land står utanför EU, ta på sig ledartröjan och bli Europas brygga till Trump i USA?Medverkande:Nicholas Aylott, programchef på UI:s Europaprogram. Anna-Maja Persson, utrikesreporter på SVT och tidigare korrespondent i Storbritannien.Redaktör och programledare: Annica Ögren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter över 40 år av konflikt med Turkiet har den kurdiska ledaren för PKK, Abdullah Öcalan, plötsligt uppmanat PKK att lägga ner sina vapen. I Turkiet verkar president Recep Tayyip Erdoğan öppna för att ändra konstitutionen, vilket skulle kunna ge den kurdiska minoriteten rättigheter. Samtidigt pratar den nya ledningen i grannlandet Syrien om att kurderna där ska inkluderas i det nya styret av landet. Kan det här vara början på en ny tid med större inflytande för kurderna i regionen?Medverkande:Aras Lindh, forskare och analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Revend Shexo, journalist på Ekot, Sveriges radio.Redaktör och programledare: Annica Ögren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nu talar alla om vapenvila eller till och med fred i Ukraina. Allra mest pratar Donald Trump om det, men både europeiska ledare och Zelenskyj själv har försökt gå den amerikanska presidenten till mötes. Zelenskyj erbjuder nu USA rättigheter till naturtillgångar och europeiska ledare har rest i omgångar till Washington med olika förslag. Men är Ryssland redo för fred? Är det rent av möjligt att Ryssland och USA skulle kunna lägga decenniers fiendeskap åt sidan? Medverkande:Fredrik Wesslau, forskare vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet.Bert Sundström, utrikesreporter på SVT och tidigare korrespondent i Moskva.Redaktör och programledare: Annica Ögren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De senaste dagarna har varit en mardröm för Europa. Europeiska ledare har läxats av USA om demokrati, Donald Trump har påstått att Ukraina startade kriget och han har kallat Volodymyr Zelenskyj för diktator. USA och Ryssland har dessutom redan hunnit träffas för samtal om Ukrainas framtid, men Ukraina och Europa fick inte vara med. Det här är den allvarligaste säkerhetspolitiska krisen sedan andra världskrigets slut. Vad ska Europa göra nu?Medverkande:Jakob Hallgren, direktör för Utrikespolitiska institutet.Roger Djupsjö, militärlärare på Försvarshögskolan och expert på Ukraina.Redaktör och programledare: Annica Ögren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det var en blixtsnabb offensiv när rebellerna tog stad efter stad. Det blev slutet på över 50 år av auktoritärt styre i Syrien. Assadregimens fall är en politisk jordbävning som nu formar om hela Mellanöstern. Men det finns ett stort problem – befriaren är en terrorstämplad islamistisk grupp med rötter i IS och Al-Qaida.Medverkande:Bitte Hammargren, frilansjournalist och associerad senior medarbetare vid UI:s Mellanöstern- och Nordafrikaprogram.Firas Haki, svensk-syrier och musikjournalist på P2, Sveriges radio.Redaktör och programledare: Annica Ögren.Läs analysen Dags för Syriens ledare att agera här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Han vill köpa Grönland, har sagt att han ska avsluta kriget i Ukraina och han vill införa handelstullar mot Europa. Nu har Donald Trump tillträtt som USA:s 47:e president och han har lovat sina väljare mycket. Tre av de viktigaste personerna som han har valt för att driva sin utrikespolitik har utmärkt sig genom kontroversiella uttalanden, hökaktig politik och har alla dessutom olika bakgrunder.Medverkande:Björn Fägersten, seniorforskare vid UI:s Europaprogram.Erik Bergin, USA-analytiker på Svenska Dagbladet.Redaktör och programledare: Annica Ögren Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Supervalåret 2024 har varit en riktig nagelbitare. Med val i över 60 länder har flera miljarder människor fått chansen att rösta, vissa i mindre fria val än andra, men ändå. Så hur har det gått? Har högernationalismen tagit lika många steg framåt som bakåt? Vilka valresultat påverkar de mellanstatliga relationerna i världen mest? Och hur mår demokratin i världen över lag efter Supervalåret 2024?Medverkande:Nicholas Aylott, programchef på UI:s Europaprogram. Staffan I. Lindberg, föreståndare för demokratiforskningsinstitutet V-Dem vid Göteborgs universitet. Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den starka repressionen i Ryssland gör att demokratiförespråkare och krigsmotståndare knappt hörs eller syns, i alla fall om man tittar utifrån. Men det finns motstånd och en vilja att förändra landet. Och den går att hitta om man vet vart man ska leta. Så vem är det som vågar och kan göra motstånd inne i Ryssland? Hur behåller man sitt oberoende mot staten? Hur uppfattar de omvärldens analys av läget? Och vad går det att göra för att hjälpa de ryssar som vill få stopp på kriget och vill slåss för demokrati?Medverkande:Amanda Valentin, jurist och skribent och jobbar på civilsamhällesorganisationen Östgruppen.Stefan Ingvarsson, analytiker vid UI:s Centrum för Östeuropastudier. Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg Läs rapporten Is Civil Society Still Alive In Russia? här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För snart 80 år sedan fälldes den första atombomben. För snart 55 år sedan slöts de första avtalet för att försöka trappa ner kapprustningen och få stopp på spridningen av atomvapen. Men nu har avtalen börjat löpa ut och världen har börjat rusta igen. Så hur hamnade vi här? Hur allvarligt är egentligen kärnvapenhotet? Och har vi redan glömt historien?Medverkande:Jakob Hallgren, direktör för Utrikespolitiska institutet och tidigare ambassadör för nedrustning och icke-spridningsfrågor.Isak Svensson, professor vid Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet och verksam vid Alva Myrdal-centrum.Redaktör och programledare: Jonas LöfvenbergDet här avsnittet är en del av Utrikespolitiska institutets folkbildningssamarbete med Alva Myrdal-centrum för kärnvapennedrustning, AMC, vid Uppsala universitet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter över ett decennium av våldsam repression har Bashar al-Assads regim i Syrien fallit. Rouzbeh Parsi, chef på Utrikespolitiska institutets Mellanöstern- och Nordafrikaprogam, kommenterar den historiska händelsen och de utmaningar och möjligheter Syrien och regionen har framför sig. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 29:e upplagan av FN:s Conference of the Parties, COP29, är över. Kritiker har hunnit kalla sammankomsten det kanske mest splittrade COP hittills, ändå landade man, i elfte timmen, i en överenskommelse. Men hur mår COP? Fungerar verkligen den här formen för klimatsamarbete fortfarande? Och hur påverkar krigen och Trumps valseger intresset för klimatfrågor och vägen framåt?Medverkande:Svante Axelsson, nationell samordnare på Fosilfritt Sverige. Naghmeh Nasiritousi, seniorforskare vid UI:s program för global politik och säkerhet.Redaktör och programledare: Jonas LöfvenbergLäs Mistra-rapporten här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Opinionsmätningarna pekade på ett väldigt jämt valresultat, men Donald Trump har vunnit en tydlig och stor seger. Han har vunnit vågmästarstaterna, senaten, troligen representanthuset och som första republikan på 20 år – folkets röst. Nu har USA troligen fyra turbulenta år framför sig. Men hur blev det så här? Och vad betyder det för USA:s utrikespolitik?Medverkande:Tina Magnergård Bjers, utrikesreporter på TT och tidigare TT:s USA-korrespondent.Björn Fägersten, seniorforskare vid UI:s Europaprogram.Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är jämt mellan Donald Trump och Kamala Harris i alla mätningar och världen håller andan, för vem som sitter i Vita huset spelar inte bara roll för amerikanerna utan även för USA:s vänner och fiender runt om i världen. Men vad blir egentligen skillnaden om Trump eller Harris vinner valet? Den frågan ställer vi till UI:s experter i Utblicks 100:e avsnitt, inspelat inför publik på Playhouse teater i Stockholm. Medverkande:Gunilla Reischl, programchef vid UI:s program för global politik och säkerhet.Fredrik Löjdquist, chef för UI:s Centrum för Östeuropastudier.Björn Jerdén, chef för UI:s Nationellt kunskapscentrum om Kina.Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 22 oktober möts representanter från några av världens mäktigaste länder för diskutera sina framtida samarbeten och hur de vill att världen ska fungera. Det är Brasiliens, Rysslands, Indiens, Kinas och Sydafrikas klubb Brics, som i år dessutom dragit till sig ännu fler medlemmar. Men vad är det här för sammankomst? Vad är speciellt med årets möte? Och vad spelar Brics för roll för världsordningen som vi känner den i dag?Medverkande:Henrik Chetan Aspengren, senior analytiker och projektledare för Nordic-India Relations vid UI:s Asienprogram.Rouzbeh Parsi, programchef vid UI:s Mellanöstern- och Nordafrikaprogram. Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Till och med för Mellanöstern har det senaste året varit ovanligt dramatiskt. När detta avsnitt spelades in var det bara någon timme före Irans robotanfall mot Israel den 1 oktober, och mycket har redan hänt efter det. Och ett år efter Hamas terrordåd den 7 oktober 2023 hålls israeler fortfarande gisslan, det pågår krig i både Gaza och Libanon, och norra Israel är obeboeligt. Den fråga vi nu framför allt ställer oss är: Hur ska det gå?Medverkande:Rouzbeh Parsi, chef för Utrikespolitiska institutets Mellanöstern- och Nordafrikaprogram.Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.Redaktör och programledare: Ola Westerberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Relationen mellan Kina och Ryssland påverkar världen långt utanför de autoritära jättarnas egna gränser. Och med sina ekonomiska, politiska och militära samarbeten skapar de oro i väst. Men hur goda vänner är egentligen Putin och Xi? Är verkligen Ryssland en bra handelspartner för Kina på sikt? Och vad kan väst göra för att dessa två ickedemokratiska regimer inte ska få bestämma hur världen ska se ut?Medverkande:Hugo von Essen, analytiker vid UI:s Centrum för Östeuropastudier. Patrik Andersson, analytiker vid UI:s Nationellt kunskapscentrum om Kina. Redaktör och programledare: Jonas LöfvenbergVill du vara publik när vi spelar in Utblick #100? Anmäl dig här! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I världens enda demokratiska supermakt är det inte säkert att den presidentkandidat som får flest röster vinner. Och vem som vinner har inte bara konsekvenser för USA, utan för hela världen. Så hur fungerar det amerikanska valsystemet? Varför spelar vågmästarstaterna så stor roll? Och hur kan demokrater och republikaner manipulera eller utnyttja systemet för att vinna?Medverkande: Karin Henriksson, journalist och författare med USA som bevakningsområde, baserad i USA.Eric Sundström, samhällspolitiska enheten på LO, tidigare rådgivare åt Margot Wallström under hennes tid som utrikesminister.Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den har kallats en riskabel chansning, men också ett militärt genidrag – Ukrainas offensiv in i Ryssland. En operation som inte bara verkar ha överraskat ryssarna, utan även Ukrainas allierade. Men vad betyder denna offensiv? Får den Putins hot om vedergällning för den som korsar den ryska gränsen att klinga tomt? Ger den Ukrainas allierade ett kvitto på att deras stöd kommer väl till användning? Eller är det upptrappning som ökar ryssarnas stridsvilja?Medverkande: Jakob Hedenskog, analytiker vid Utrikespolitiska institutets Centrum för Östeuropastudier.Maria Engqvist, analytiker och projektledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut. Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dag är regimen i Iran en fiende till väst, med en religiös diktatur som styrt landet sedan revolutionen 1979, där man störtade den sista shahen, även han en envåldshärskare. Men innan dess fanns det under en kort tid ett styre som närmade sig demokrati men som slutade i en statskupp 1953. En statskupp planerad och stödd av CIA och MI6 med syftet att ta kontroll över Irans olja. Men vad blev det egentliga resultatet? Vill väst ens ha demokrati i mellanöstern? Och vad hade Iran varit för land utan kuppen -53?Medverkande: Rouzbeh Parsi, programchef vid Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet.Redaktör och programledare: Jonas LöfvenbergAvsnittet spelades in under vecka 25, i slutet av juni 2024. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I många år rådde en uppfattning i väst om att så länge vi handlade med Kina, så landets ekonomi kunde växa och förbättra tillvaron för alla kineser, så skulle Kina var en partner och allierad. Man trodde att Kina inte var särskilt intresserat av att ta plats på den globala politiska arenan, utan att man bara ville bygga upp sitt lands välstånd. Men nu har Kinas makt och ekonomiska inflytande blivit ett problem tycker väst. Det talas om behovet att frikoppla sig från Kina, om att Kina är USA:s stora motpol i det globala maktspelet och hur Kina själva vill bestämma reglerna för hur internationell politik kan föras. Men när blev det så här, märkte ingen när Kina satte sina hullingar in världsekonomin? Har västs arroganta övertro på sin egen förträfflighet spelat Kina i händerna? Och när i historien börjar den här historien?Medverkande: Perry Johansson, analytiker vid Utrikespolitiska institutets Nationellt kunskapscentrum om KinaRedaktör och programledare: Jonas Löfvenberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Innan Nazi-Tyskland vände sina vapen mot Sovjetunionen var Hitler och Stalin överens om hur de skulle dela upp Polen och Östeuropa mellan sig. Då sågs den polska officerskåren och den polska intelligentsian som ett problem av den röda ockupationsmakten och dess politbyrå. Det ledde till ett massmord i samma storleksordning som de allierades brandbombning av Dresden. I dag har händelsen åter blivit en del av den ryska regimens propaganda, där man avsäger sig all skuld för massmordet och skyller det på nazisterna. Men varför är det så viktigt för Ryssland att skriva om historien? Och vad spelar det för roll för fred och demokrati i Europa?Medverkande: Martin Kragh, biträdande chef för Utrikespolitiska institutets Centrum för Östeuropastudier, seniorforskare vid UI.Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 1 juli tar Ungern över ordförandeskapet i EU:s ministerråd under valspråket "Make Europe great again". Det kanske inte är så förvånade eftersom Ungerns premiärminister, den ultranationalistiska, högerpopulistiska och EU-skeptiske Victor Orbán har en nära relation till Donald Trump. Men det kan ge en föraning om vilken typ av politik som Ungern tänker driva som ordförandeland och väcker frågor: Vad kommer hända med klimatpolitiken? Vad kommer hända med stödet till Ukraina och relationen till Ryssland? Och hur kommer ordförandeskapet påverka den Europeiska gemenskapen?Medverkande, på plats i Amedalen: Teresa Küchler, Svenska Dagbladets medarbetare i Bryssel, som bevakar Frankrike, Spanien, och EU-politik.Nicholas Aylott, programchef för Utrikespolitiska institutets Europaprogram. Välkommen tillbaka till Utblick!Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nu har européerna lagt sina röster i EU-valet. Precis som prognosen visade vann den nationalistiska högern mark, krafter som i vissa fall vill montera ner det europeiska projektet. Samtidigt härjar ett krig på gränsen till EU och flera år av kriser som avlöst varandra har blottat svagheter i unionen. Så har valet gjort EU starkare eller svagare? Hur kommer det nya parlamentet hantera frågor som säkerhet, migration och ekonomisk självständighet? Och vad är vägen framåt för Europa?Medverkande:Göran von Sydow, direktör och chef för Svenska institutet för europapolitska studier, Sieps.Sofie Blombäck, universitetslektor vid Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap vid Mittuniversitet.Redaktör och programledare: Jonas LöfvenbergKlippning: Gustaf OlssonDet här avsnittet av Utblick är producerat i samarbete med Sieps podcast. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Inklämt mellan ett antal Natoländer, med en gräns mot Ryssland och en mot Ukraina. Och som en rysk lydstat är det Putins kil i det europeiska murverket. Men trots att förtrycket bara ökar så finns det krafter som försöker göra motstånd, som strävar efter ett fritt och demokratiskt Belarus – ett som inte lånar sitt territorium till sin grannes kärnvapen och invasionstrupper. Vad är vägen framåt? Går det att få slut på en 30 år gammal diktatur? Går det att vrida sig ur Rysslands grepp? Och vad spelar Belarus framtid för roll för Europa?Medverkande:Emy Wängborg, analytiker och projektledare vid Utrikespolitiska institutets Centrum för Östeuropastudier.Stefan Ingvarsson, analytiker vid Utrikespolitiska institutets Centrum för Östeuropastudier.Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Israels svar på Hamas terrorattack den 7 oktober har hittills krävt tusentals människors liv och ödelagt större delen av Gaza. 80 procent av befolkningen är nu internflyktingar med brist på vatten, mat, elektricitet och andra förnödenheter. Men vad är det egentligen för resultat man vill uppnå med all denna död och förstörelse? Förstod inte Hamas ledare hur Israel skulle reagera? Och kan Israel eller Hamas nå några önskade resultat överhuvudtaget?Medverkande:Rouzbeh Parsi, programchef vid Utrikespolitiska institutets Mellanöstern- och Nordafrikaprogram.Isabell Schierenbeck, vikarierande forskningsledare på Utrikespolitiska institutet och professor vid Institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet.Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter många års kamp mot rasåtskillnadssystemet apartheid, och för rättvisa och jämlikhet, höll Sydafrika sitt första demokratiska val 1994. Det var en seger för rättvisa över förtryck, för försoning över hämnd, och för hopp över hopplöshet. Men efter årtionden av korruption och vanstyre är landet i kris. Med enorm ojämlikhet, utbrett våld och annan kriminalitet och ett elnät i förfall. Och nu stundar ett val som också ser ut att bli historiskt.Så hur hamnade vi här? Och hur ser Sydafrikas väg ut framåt?Medverkande:Görrel Espelund, journalist som i många år bott i Sydafrika och som ansvarar för bevakningen av landet för UI:s publikation Landguiden.Magnus Walan, senior policyrådgivare på biståndsorganisationen Diakonia med lång erfarenhet av arbete i Sydafrika och i den svenska antiapartheidrörelsen.Programledare och redaktör: Ola WesterbergRedaktör: Jonas Löfvenberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vindkraft, elfordon och batterier – nästan alla industrier i Europa knutna till den gröna omställningen är beroende av kinesiska mineraler, material och komponenter. Samtidigt tävlar västerländska företag mot statsstödda kinesiska företag, som spelar efter helt andra regler, där Kinas hårdföra handelspolitik och statliga kontroll ger stora konkurrensfördelar. Så kan europeiska teknik- och fordonsföretag överleva i ett sådant underläge? Vad händer med säkerheten när vi blir beroende av kinesisk teknik? Och går det på något sätt att göra sig fri från detta beroende?Medverkande: Patrik Tingvall, chefsekonom på Kommerskollegium.Karl Lallerstedt, försteanalytiker vid Totalförsvarets försvarets forskningsinstitut, FOI. Helena Löfgren, analytiker vid Utrikespolitiska institutets Nationellt kunskapscentrum om Kina.Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Supervalåret 2024 står flera traditionella högerpartier inför ett dilemma, både på hemmaplan och på EU-nivå: nämligen att sammabeta med radikala och nationalistiska krafter eller ej. Med andra ord, att snabbt tillskansa sig en majoritet för att kunna genomföra sin politik, eller att hålla på sina principer och slå vakt om rättigheter och system som de på högerns ytterkant vill montera ner. Men hur hanterar högern i olika länder detta dilemma? Vad har det för bäring på kommande val? Och vad händer med demokratin om nationalister och högerradikaler får sätta agendan?Medverkande i studion: Ann-Cathrine Jungar, lektor och docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola, som forskar om populistiskt högerradikala partier i Norden och Europa.Nicholas Aylott, programchef på Utrikespolitiska institutets Europaprogram. Medverkande i inslag: Sanna Salo, forskare vid finska Utrikespolitiska institutet, FIIARedaktör och programledare: Jonas Löfvenberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

The radical right is gaining power, in Europe and in the world, and more mainstream rightwing parties are confronted with a choice: Do they reject cooperation with radicals as a matter of principle, or do they collaborate with them to advance their policy agenda. In this episode of Utblick Extra we talk to Sanna Salo, researcher at the Finnish Institute of International Affairs, who has studied this topic. Participating: Samma Salo, researcher at FIIA Editor and host: Jonas Löfvenberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tonen i det politiska samtalet har hårdnat. Och lyssnar vi på den offentliga debatten, både ute i världen och här hemma i Sverige, så verkar klyftan mellan meningsmotståndare bara öka. Men är det verkligen så? Vad är det i det politiska samtalet som har förändrats? Och hur påverkar det demokratin, här hemma, globalt och under supervalåret 2024?Medverkande:Gunilla Almström Persson, universitetslektor vid Stockholms universitet, språkvetare och retorikforskare.Åsa Wikforss, professor vid Stockholms universitet, filosof och ledamot av Svenska Akademien.Redaktör och programledare: Jonas LöfvenbergVill du veta mer om UI, titta in på: ui.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under de senaste åren har vi sett en tillbakagång för kvinnors och HBTQI-personers rättigheter i flera länder – flera som vi skulle kalla för demokratier. Samtidigt breder militariseringen ut sig. Hotet utifrån har blivit ett argument för upprustning, ”hårdare tag” och politiska reformer. Och globalt ställda mål om nedrustning framstår som alltmer avlägsna. Men finns det ett samband mellan attityder om jämställdhet och frågor om säkerhetspolitik? Hur påverkar graden av representation debatten, och beslut om fred och säkerhet? Och hur ser framtiden ut för jämställdhet i säkerhetspolitiken?Medverkande:Emma Rosengren, forskare vid UI:s program för global politik och säkerhet och aktiv vid Alva Myrdal-centrum.Agnes Hellström, journalist, författare och tidigare ordförande för Svenska freds- och skiljedomsföreningen, aktuell med boken ”Fredsfittan”.Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare för organisationen Kvinna till Kvinna, som arbetar för kvinnors rättigheter i hela världen.Redaktör och programledare: Jonas LöfvenbergRedaktion för Utblick live på Kulturhuset:Jennifer BergmanAstrid BrodénJulia KvibergEbba Kongstad Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I mars håller Ryssland presidentval, ett val där Vladimir Putin med största sannolikhet ser till att behålla makten. Men trots Putins alla möjligheter att styra slutresultatet av valet, har han vidtagit flera åtgärder för att tysta eller försvåra motståndet ytterligare. Fredagen den 16 februari kom ännu ett slag mot oppositionen. Ryska myndigheter meddelade att oppositionsledaren Alexej Navalnyj hade avlidit i fängelset. Så hur ser den ryska oppositionen ut? Vad spelar Navalnyjs död för roll? Och vad kan ett till synes redan avgjort val i Ryssland ha för konsekvenser?Medverkande:Amanda Valentin, jurist, skribent och valobservatör, som följt Ryssland i många år.Stefan Ingvarsson, analytiker vid Utrikespolitiska institutets Centrum för Östeuropastudier.Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bilden av krig, alltså den som förmedlas av experter och journalister, är en av de faktorer som formar opinionen och därmed politiken. Så hur rapporterar man från en konfliktzon? Vad finns det för utmaningar? Och vad händer om inga oberoende journalister kan berätta vad som händer i ett krig?Medverkande: Carl Fridh Kleberg, utrikesreporter på Sveriges television.Lubna El-Shanti, Sveriges Radios korrespondent i Ukraina.Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kinas president Xi Jinping har vid flera tillfällen uttryckt att Kina och Taiwan förr eller senare ska återförenas. Men det verkar inte vara något som taiwaneserna är intresserade av, något som även avspeglas i det taiwanesiska valresultatet. Så vad är Taiwan för spelare i världen ekonomiskt och politiskt? Hur viktigt är ett fritt Taiwan för väst? Och vad händer om Kina bestämmer sig för att invadera önationen?Medverkande:Alexis von Sydow, analytiker vid Utrikespolitiska institutets Nationellt kunskapscentrum om Kina.Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Rysslands krig i Ukraina har nått sin andra vinter. Samtidigt ser USA och Europa över hur ett fortsatt stöd för Ukrainas försvarsinsats ska se ut när budgetcykler, val och inrikespolitik ska gå ihop. Så vad behöver Europa göra för att stödja Ukraina på bästa sätt? Kan väst matcha Rysslands produktion av krigsmateriel när Ryssland ställer om alltmer till en krisekonomi? Och hur viktig är den europeiska opinionen för att Ukraina ska få den hjälp hon behöver?Medverkande:Katarina Engberg, senior rådgivare vid Svenska institutet för europapolitiska studier, SiEPS.Fredrik Löjdquist, chef över Utrikespolitiska institutets Centrum för Östeuropastudier. Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det har varit ett händelserikt år i världen – något 2024 också ser ut att bli. I det här avsnittet av Utblick frågar vi representanter från alla våra program och kunskapscentrum om vad de tycker är det mest signifikanta som hänt under året som gått och vad vi borde hålla koll på under året som kommer.Medverkande:Åsa Malmström Rognes, programchef för Asienprogrammet.Martin Kragh, biträdande centrumchef för Centrum för Östeuropastudier.Patrik Andersson, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina.Nicholas Aylott, programchef för EuropaprogrammetRouzbeh Parsi, programchef vid Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet.Gunilla Reischl, programchef vid UI:s program för Global politik och säkerhet.Ola Westerberg, redaktör för UI:s nättidning Utrikesmagasinet.Programledare och redaktör: Jonas Löfvenberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 7 oktober bröt Hamas genom barriären som utgör gränsen mellan Israel Gaza. Minst 1 200 israeler, män, kvinnor och barn, dödades och över 200 togs som gisslan. Israels svar var brutalt och direkt och enligt palestinska myndigheter har hittills över 15 000 palestinier dödats av de bomber som fällts över Gaza. Men hur har världen reagerat? Hur ser den interna kritiken ut mot Hamas och Israel? Och vad spelar det för roll för hur och när kriget ska ta slut?Medverkande: Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap vid Institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet, gästprofessor vid Hebreiska universitetet i Jerusalem och associerad forskare vid Centrum för Mellanösternstudier vid Lunds universitet.Johan Schaar, associerad seniorforskare på SIPRI och tidigare ansvarig för det svenska biståndet till Palestina på svenska generalkonsulatet i Jerusalem. Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I augusti 1945 släpper USA två atombomber över Japan. Några månader tidigare har Tyskland kapitulerat uppdelningen av Europa mellan öst och väst har redan påbörjats. Omgärdat av nya hot, inkilat mellan USA:s allierade och Sovjet beslutar sig Sverige för att undersöka möjligheten att skaffa egna atomvapen. Så hur långt kom Sverige i sina försök? Varför lades atomvapenprogrammet ner? Och vad har Sverige för roll i internationell nedrustningsdiplomati i dag?Medverkande:Emma Rosengren, forskare vid UI:s program för global politik och säkerhet. Thomas Jonter, professor i internationella relationer vid Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer vid Stockholms universitet. Redaktör och programledare: Jonas LöfvenbergLär mer på: ui.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De globala målen, som tagits fram av FN:s medlemsländer, har kallats för ”den mest ambitiösa agendan för hållbar utveckling som världens länder någonsin antagit”. Den syftar till att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor i världen, främja fred och rättvisa och att lösa klimatkrisen – allt detta till år 2030. Men hur går det egentligen? Vilka är de största utmaningarna? Och hur ser vägen framåt ut?Medverkande:Jennifer Bergman, programsamordnare och forskningsassistent på UI:s program för global politik och säkerhet.Nina Weitz, senior forskare vid Stockholm Environment Institute och som leder SEI:s Global Goals and Systems team.Redaktör och programledare: Jonas LöfvenbergVill du veta mer, besök: ui.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Osämjan mellan Armenien och Azerbajdzjan sträcker över ett sekel tillbaka i tiden och så även tvisten om Nagorno-Karabach. Men har azerbajdzjanerna nu till slut vunnit? Kommer de stormakter som har intressen i området, som Ryssland och EU, att lägga sig i? Och vad händer med alla armenier som tvingats på flykt? Medverkande:Jakob Hedenskog, analytiker vid Utrikespolitiska institutets Centrum för Östeuropastudier.Hugo von Essen, analytiker vid Utrikespolitiska institutets Centrum för Östeuropastudier.Redaktör och programledare: Jonas LöfvenbergLäs mer på: ui.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det har kallats ett val, inte bara om Polens, utan om Europas framtid. Och den 15 oktober gick polackerna till valurnorna för att bestämma om ett konservativt och EU-kritiskt Lag och rättvisa skulle få fortsätta att regera eller om den mer liberala oppositionen skulle få chansen att bilda alliansregering. Så hur har det gått? Vad är det som står på spel? Och hur påverkar det Europa?Medverkande:Katarzyna Tubylewicz, journalist, författare och översättare.Nicholas Aylott, programchef för Europaprogrammet vid Utrikespolitiska institutet. Peter Johnsson, journalist och författare.Redaktör och programledare: Jonas LöfvenbergVill du veta mer? Besök ui.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 7 oktober inledde palestinska militanta grupper under ledning av Hamas en storskalig offensiv mot Israel från Gazaremsan. De bröt igenom Gaza-Israel-barriären och tvingade sig in via Gazas gränsövergångar, till närliggande samhällen i Israel och militära anläggningar. Israel var inte sena att svara på attacken. Hittills har hundratals dödats.Med anledning av krigsutbrottet intervjuar Ola Westerberg, redaktör för Utrikesmagasinet, Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap vid institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet.Vi ber om ursäkt för en skrapig telefonlinje!Läs Utrikesmagasinet här.Redaktör för Utblick: Jonas LöfvenbergDet här är andra, rättad version av avsnittet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under 1900-talets början formulerade den svenska statsvetaren och politikern Rudolf Kellén sina tankar om staters organiska natur och behov av att expandera, allt i förhållande till sin plats på kartan och till sina grannar. Han kallade det för ”geopolitik”, en analys som vi använder än i dag och som ännu en gång blivit högaktuell. Men hur står sig den geopolitiska analysen i dag? Vad spelar det för roll vad vi har för utgångspunkt när vi ska beskriva relationerna mellan olika stater? Och kan Kjelléns idéer användas som ursäkt för att invadera sina grannar?Medverkande:Rouzbeh Parsi, programchef vid Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet på UI. Andrés Rivarola Puntigliano, professor i Latinamerikastudier och docent i ekonomisk historia vid Stockholms universitet. Redaktör och programledare: Jonas LöfvenbergLäs mer på: ui.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Rysslands krig mot Ukraina påverkar import och export av varor som är viktiga för länder över hela världen. En faktor som Ryssland kan utnyttja både diplomatiskt och militärt och där Svarta havet är en avgörande pusselbit. Så vad spelar detta innanhav för roll i kriget? Och vad kan omvärlden göra för att hålla handelsvägarna öppna? Medverkande:Överstelöjtnant Johan Huovinen, lärare i militär strategi vid institutionen för krigsvetenskap och militärhistoria på Försvarshögskolan. Charlotta Rodhe, tillförordnad biträdande centrumchef och analytiker vid Centrum för Östeuropastudier (SCEEUS).Redaktör och programledare: Jonas LöfvenbergBesök gärna ui.se om du vill veta mer.Här hittar du Charlotta Rodhes rapport. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 26 juli i år avsattes president Mohamad Bazoum och hans regering av juntan. Kuppen i Niger fördöms av FN, Ecowas och en rad enskilda länder, men på gatorna firar folk med ryska flaggor och slagord riktade mot sina tidigare koloniala herrar i Frankrike. Så vad är det som står på spel? Kan kuppen utlösa ännu ett krig i regionen? Och vad har egentligen Ryssland och Frankrike för intressen i Niger?Medvrkande:Görrel Espelund, journalist, författare och associerad redaktör på Utrikespolitiska institutet.Gabriella Körling, antropolog, forskare och analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Redaktör och programledare: Jonas LöfvenbergLäs mer på: ui.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det har hänt mycket med det globala säkerhetsläget de senaste åren som gett frågan om kärnvapens vara och icke vara ny aktualitet. Sverige väntar otåligt på att få ansluta sig till Nato – en försvarsallians som bland annat bygger sin styrka på kärnvapen. Samtidigt antyder Putin vad Ryssland är kapabelt till om hon känner sig tillräckligt hotad. Så vad hände med avtalen som en gång kylde ner kalla krigets kärnvapenhot? Vad händer med Sveriges position förhållande till kärnvapen när vi väl blir insläppta i Nato? Och vad innebär egentligen nedrustning? Medverkande:Erik Melander, professor vid Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet och föreståndare för Alva Myrdal centrum för kärnvapennedrustning.Jakob Hallgren, direktör för Utrikespolitiska institutets och tidigare Sveriges ambassadör för nedrustnings- och icke-spridningsfrågor.Redaktör och programledare: Jonas LöfvenbergBesök också: ui.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.