Swedish footballer and manager
POPULARITY
Igår samlades herrlandslaget inför matcherna mot Azerbadjan och Estland. Bilderna på när spelarna ansluter har ju i fotbollsvärlden blivit en catwalk där spelarna visar upp sig och spänner sina mode-muskler. Vi tar hjälp av poddaren och modevetaren, Emily Dahl, för att se om våra svenska landslandsstjärnor håller modemåttet. Enes Ahmetovic lämnade under förra veckan sin post som sportchef hos IFK Värnamo. Under helgen syntes han på en allsvensk arena, finns det en risk att hans nästa destination är en klubb i Stockholm? Även i Halmstad har det skett förändringar. Tränarduon Magnus Haglund och Pelle Olsson har fått lämna klubben. Vi pratar med Pelle Olsson och hör hans syn på uppbrottet. Sportbladets prisbelönte journalist, Patrik Brenning, har i dagarna släppt boken "Så vinner vi igen”, om svensk talangutveckling. Han gästar studion och det blir samtal om problematiken inom ungdomsidrotten.
Det finns en avighet mitt i den svenska vanligheten. I dess centrum återfinns två herrar föda 1919 Åke Hodell och Lennart Hellsing. Magnus Haglund visar hur deras konst hänger ihop med landet lagom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2020.En av poeten Åke Hodells mer berömda skapelser kom till redan hösten 1937. Det skedde på Hammarby idrottsplats, under en match där Hodell var hejaklacksledare för Södra Latins fotbollslag. I sin helhet låter den så här:Sassa brassa mandelmassaHej, hej, hejIK FrejHeja Gröndaaaal!En av poängerna var förstås att inget av lagen hette Frej eller Gröndal. ”Men alla visste att de var de två sämsta lagen i gärdesgårdsserien”, som Hodell uttryckte saken.Han var stridspiloten som störtade, som blev antimilitarist och poet, teaterman och ljudkonstnär. Det finns mycket som binder ihop honom med det internationella avantgardet, med dadaismen och Fluxusrörelsen, ljudpoesin och slumpmusiken, den drömda och den politiska konsten.Men där finns också ett parallellt inhemskt spår som leder i delvis andra riktningar, lika mycket bakåt som framåt i tiden och som hör ihop med folkliga traditioner, revyer och ramsor, Andersson, Pettersson och Lundström, likaväl som med Bellman och Almqvist. Och inte minst Lennart Hellsing.Hodell och Hellsing var båda födda 1919 och i deras konstnärskap och författarskap förenas språkknådandet och dråpligheten, en fantasirikedom som får ordklangerna att ta oväntade vändningar, skapa nya molekylära föreningar, öppna sig för leken, trolleriet, de magiska förvandlingarna.Åke Hodells komiska militär General Bussig är i den bemärkelsen släkt med Kusin Vitamin och frasen ”Klipp av deras meningar, klipp sönder deras ord”, som återkommer gång på gång iLågsniff, skulle kunna vara något som Krakel Spektakel ägnar sig åt, i antiauktoritär villervalla.Det finns en svensk avighet, mitt i den svenska vanligheten och i bakgrunden finns Carl Jonas Love Almqvists experiment med rimformer och halsbrytande ordvändningar, i nonsensdikterna tillkomna under landsflykten i Amerika på 1850- och 60-talen.Det finns fascinerande korrespondenser mellan Hellsings ”Hej, sa Petronella ifrån Plaskeby, det är tid att fälla upp sitt paraply”, och Almqvists ”Kan man ej säga: / 'Ack, söta syster! Låna mig din Parasoll'? / Jo visst. Men kan den andra icke överväga och svara: ‘Syster! Den är blott ett gammal såll, / så full av hål!”I en artikel i Aftonbladet 1964, ”Dikt vid språkets gräns”, lyfter Kurt Aspelin fram Almqvistdimensionerna i Lennart Hellsings rimkonst, ett litterärt landskap där ”den folkliga ramsans bakvända visa skjuter skott och där Lennart Hellsing timrar på staden Annorlunda - ‘en stad där allting sker, ut och in och bak och fram och upp och ner'”. Enligt Aspelin handlar den här sortens skrivande om en ”naiv lekfullhet inför ljuden som konkret byggmaterial, spontan glädje vid språkets och logikens kullerbyttor”.Det skulle lika gärna kunna vara Åke Hodells konstnärskap han beskriver, inte minst det som äger rum i radiopjäsen om just Almqvists landsflyktsår i Amerika, Den stora segern vid Gettysburg från 1972. Här förvandlas verkligheten, på ett galghumoristiskt och melankoliskt vis, med hjälp av upprepningar och rytmiska förskjutningar. Samma sak många gånger om, i ständigt nya belysningar, med hjärnans elektroniska aktiviteter som fantiserar om livet där borta, på andra sidan havet. I ett brev till producenten Stina Eidem under föreställningsarbetet fångar Hodell Almqvists tvetydighet och kreativa ambivalens:”Hos Almqvist brottades fantasierna och realiteterna med varandra på ett mer uppförstora sätt än hos vanliga människor. Svårigheten för Almqvist var att skilja fantasi och verklighet åt (en åkomma som hand delar med de flesta författare).”Ja, så där formulerar sig Åke Hodell och han befinner sig i det här skedet i direktkontakt med omvandlingskrafterna och de revolutionära omstruktureringarna i Almqvists författarskap.Men för både Åke Hodell och Lennart Hellsing tycks detta bråkande med verklighetsbilderna och anammandet av fantasins förvandlingskrafter handla om någonting mer än poetisk lekfullhet. Som konstnärlig akt är det hela intimt förbundet med upplevelser av andra världskriget, av ett Sverige som är litet, ansatt och trångt och söker samförståndslösningar, och senare, efter kriget, mynnar ut i välfärdsstatens rationalism och nyttotänkande. Var sak på sin plats.Räta linjer, korrekta åsikter.Hodell och Hellsing bryter med allt detta och de gör det med konstnärlig suveränitet och en virtuositet i handlaget, i ordens placeringar, kommatecknens rytmiska förskjutningar, de oväntade tankesprången mitt i vardagsbilderna.Lennart Hellsing var visserligen aldrig, som Åke Hodell, med om någon flygolycka som påverkade hela konstnärskapet och blev en moralisk frågeställning om maktens språk. Men kriget kastar ändå sina skuggor och föder detta enorma frihetsbehov i språkets kränganden, ett kollagetänkande med skarpa linjer och förbluffande kombinationer som i hög grad påminner om Öyvind Fahlströms metod: ”Man tar en bit A och hittar en bit B och det tänder vildsint när man stryker A mot B”.Ja, det är detta de ägnar sig åt, Herr Kors-och-Tvärs och Fröken Hit-och-dit. De dansar med varandra och gläder sig åt de oregerliga rytmerna som får världen att vibrera, något som kommer till ett fantastiskt uttryck i Kanaljen i Seraljen, konstboken från 1956 där Hellsings dikter omskapats av konstnärer som X:et, Randi Fisher, Endre Nemes och Karl-Axel Perhson.Därför är det helt följdriktigt att Lennart Hellsing uppskattade en bok som Annika Elmqvists Sprätten satt på toaletten. Eller att han, i en Aftonbladetartikel 1966, kunde beskriva Maria Gripes romanfigur Hugo som ”en romantisk symbol för ett uppror mot de sociala konventionerna, mot stela regler och tidsjäktet”.Här tydliggörs släktskapet med Åke Hodells konstnärliga och politiska anarkism, rättframheten och det direkta tilltalet, som inte jamsar med och gör sig till, men har en absolut känsla för komiken när språkordningen ställs på ända.Det är detta som äger rum i Verner von Heidenstam, Nya dikter, attentatsverket från 1967 där Åke Hodell har hällt bläck över Heidenstams lyriksamling från 1915. Så kan det högtidliga och nationellt laddade språket invaderas av främmande och förstörande krafter, djur på vandring över boksidorna, en nödvändig oordning mitt i det som uppfattar sig som fast och färdigt.I dikten Medborgarsång, i strofen som Heidenstam inleder ”Vi stridde gemensamt för hem och härd,/då våra kuster förbrändes,” låter det så här när Hodell gått loss med bläcket:Vi stridde gemensamt för hem härdDå våra k rändesEj herNär vEj hermenDet äck på Sveriges bAtt eter pengar. Det är skoch tempelmen kasta soch taVi ör eg k, et skiljan det v vilja.Magnus Haglund
Imorgon återstartar ALLSVENSKAN igen och Studio Allsvenskan levererar ett klassiskt Ringrace.Först kopplar vi upp oss mot Halmstad och hör med Magnus Haglund hur ledigheten varit och hur han vill att hans HBK ska ta sig an hösten.Hur bra är egentligen Blair Turgott?Sedan ringer vi Christer Mattiasson och Birro får ÄNTLIGEN en gång för alla reda ut varför han varit rädd för Sirius huvudtränare. Vi hör också varför han hellre förlorar en fotbollsmatch men bibehåller lagets identitet än börjar mixtra med spelsätt och formation.Vi tar också till soliga Göteborg och hör med Gais tränare Fredrik Holmberg om hur han ser på lagets fenomenala start, om Ahl-Holmström stannar, hur han handskas med allt beröm han och laget har fått och hur han resonerar inför helgens stora match mot Hammarby när det blir grönsvart lapp på luckan.Missa inte detta.Studio Allsvenskan finns även på Patreon, där du får ALLA våra avsnitt reklamfritt direkt efter inspelning. Dessutom får du tillgång till våra exklusiva poddserier där vi släpper avsnitt tisdag till fredag varje vecka. Bli medlem här!Följ Studio Allsvenskan på sociala medier: Twitter!Facebook!Instagram!Youtube!TikTok! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Internationell författarscen 10 maj 2007. Ryszard Kapuściński Kjell Albin Abrahamsson, Jan Eklund, Ingrid Elam, Magnus Haglund, Anna Jungstrand, Bodil Malmsten; Jan Mosander, Maria Söderberg, Ingrid Thörnqvist, Maciej Zaremba
Halmstads BK har rivstartat allsvenskan 2024 och är tvåa efter sex omgångar. En av arkitekterna är Pelle Olsson som är assisterande till Magnus Haglund i HBK. När jag poddintervjuade Olsson våren 2023 talade han om hur Halmstad skulle etablera sig i högsta serien, om vad man lärt sig av 2021 då man åkte ur allsvenskan, om att kritiken mot det defensiva spelet var för hård och om hur Haglund och han hittat varandra fotbollsmässigt. Pelle Olsson berättade även om spelarkarriären som tog honom från Gefle till Malmö FF och Halmstad, om varför han blev tränare, om den oerhörda succén med Gefle, om stämpeln från Gefle-åren som suttit fast, om åren i Djurgården som slutade brutalt med sparken, om korsbandsskadorna som slog mot laget och om att bara älska att jobba med fotbollsspelare. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
LYSSNA PÅ HELA AVSNITTE HÄR: https://www.patreon.com/snettinatbakat Vi diskuterar intima, nakna ögonblick från Allsvenskan med den svensk som förmodligen sett flest sådana ögonblick. Det blir Jenga med Mats Jingblad, försäsong med Magnus Haglund och förberedelser inför en utlandsresa med Fredrik Ljungberg. Bregy, inte Ohrel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Studio Allsvenskan finns även på Patreon, där du får ALLA våra avsnitt reklamfritt direkt efter inspelning. Dessutom får du tillgång till våra exklusiva poddserier där vi släpper avsnitt tisdag till fredag varje vecka. Bli medlem här!Studio Allsvenskans Bibel Del 2 är här.I det här avsnittet handlar det om Djurgården, IFK Norrköping och Halmstad BK.Det är nyskrivna krönikor av Birro, analyser och betyg på samtliga lagdelar från Hugo och Henke (och alla är inte alltid överens) och så två intervjuer, med tränare och spelare på alla lag.Djurgården är tippade som vinnare i år. Hur reagerar laget på favoritskapet? Kommer Victor vara okej med att inte alltid spela? Intervju med Thomas Lagerlöf och Mange Eriksson.Birro älskar ju Glen Riddersholm och det uppstår viss friktion när vi kommer till betyg på honom... Hur svajigt är egentligen lagets försvarsspel? Hur långt är tålamodet i Norrköping om och när det brinner till? Intervjuer med den gode Glen och Totte Nyman.Halmstad BK är tillbaka och vi har pratat med både Magnus Haglund och Sveriges yngsta lagkapten, Andreas "tidlös" Johansson. Kommer HBK räcka till i år? Vad krävs för att de ska fixa det allsvenska kontraktet?Studio Allsvenskans klassiska Bibel del 2 är ute för alla.Följ Studio Allsvenskan på sociala medier: Twitter!Facebook!Instagram!Youtube!TikTok! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Sverige möter en storm av överbelastningsattacker och för att förstå mer möter jag två av Microsoft kanske mest kompetenta och härliga människor i form av Microsoft nationella säkerhetschef Sandra Elvin och Magnus Haglund, ansvarig för Microsoft affärsområde säkerhet. Vi pratar om världsläget, olika former av kriminalitet inom IT, säkerhet i molnet, DDoS attacker och frågar oss hur många hackers det kan finns inom Vårbynätverket. Slutligen konstaterar vi att det kommer att ske en attack så in och lyssna innan du börjar rusta din miljö för framtiden!Kolla in Azure DDoS Protection and Mitigation Services redan idag, fördjupa dig i dokumentationen Azure DDoS Protection Overview | Microsoft Learn (https://learn.microsoft.com/en-us/azure/ddos-protection/ddos-protection-overview) eller förkovra dig via Microsoft Learn Introduction to Azure DDoS Protection (https://learn.microsoft.com/en-us/training/modules/introduction-azure-ddos-protection/?source=recommendations) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Avsnitt 385 av Sveriges nyfiknaste fotbollspodd gästas av Pelle Olsson. Som tränare trotsade han fotbollens naturlag genom att etablera Gefle i allsvenskan och nu är Pelle Olsson assisterande i Halmstads BK och talar om hur HBK ska bli kvar i högsta serien, om vad man lärt sig av 2021 då man åkte ut, om att kritiken mot defensivt spel var för hård, om värvningarna som ska lyfta klubben och om hur han och Magnus Haglund hittat varandra fotbollsmässigt.Pelle Olsson berättar även om spelarkarriären som tog honom till Malmö FF och Halmstad efter Gefle, om varför han blev tränare, om den oerhörda succén med Gefle, om stämpeln från Gefle-åren som suttit fast, om åren i Djurgården, om korsbandsskadorna som slog mot laget, om berömmet från Janne Andersson och om att bara älska att jobba med fotbollsspelare. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Måste vi bry oss om säkerhet, och blir världen mindre och mindre säker hela tiden? VI träffar Magnus Haglund och diskuterar vad som händer kring IT säkerhet och var han ser att både tekniken och människorna är på väg. På vägen dit kommer vi även in på allt från Ottomotorn, säkerhets automation och Red Hot chillipeppers! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Neste episódio final, a música pop é salva da banalidade na passagem para os anos 2000; falamos sobre o pop alternativo de Björk, Neneh Cherry, o trip hop de Bristol, The Knife/Fever Ray e cultura queer na Suécia contemporânea. MÚSICA DE DESFECHO: Lykke Li - I follow rivers (2011) BIBLIOGRAFIA CONSULTADA: Laura Gramuglia. Mulheres do Rock. Caxias do Sul: Belas Letras, 2021. The Knife. Queera ljud. Bang, 3, 2011. Ola Johansson. Songs from Sweden: Shaping Pop Culture in a Globalized Music Industry. Singapore: Springer/Palgrave Pivot, 2020. Magnus Haglund. The Knife utan mask. In: Olofsson, Charlie (ed.) Musik och genus - Normer, hierarkier och förändring. Göteborg UP, 2012, p. 58-63. RJ Wheaton. Portishead's Dummy. London/NY: Continuum, 2011. Waysa Widegren. The Politics of the Mask: The Knife as Queer-Feminists. In: BJÖRNBERG, Alf; BOSSIUS, Thomas. Made in Sweden: Studies in Popular Music. NY/London: Routledge, 2017, p. 199-207.
I veckans avsnitt blir det fullt fokus på kvalmatcherna mot Halmstad och varför HIF är kraftig underdog. Det blev Halmstad och inte Degerfors för HIF i det allsvenska kvalet. I veckans poddavsnitt tar vi ett rejält grepp om de två avgörande matcherna som spelas på lördag och tisdag. Här är några av programpunkterna: * Häpnadsväckande Halmstadssiffror. Sebastian Rönström har tagit fram statistik som visar hur tufft motstånd HIF faktiskt ställs emot och att den allsvenska tabellen kanske ljuger. * Hur bör HIF formera startelvan? Marjan Svab och Sebastian Rönström tycker till. * HD var på plats på tisdagens träning och noterade att det var grinigt på flera håll. Ett sundhetstecken eller orosmoln? * Skadeläget. Vilka spelare är frågetecken? * Det taktiska spelet. Kan tränarkompisarna Jörgen Lennartsson och Magnus Haglund överraska varandra med oväntade drag? * Det psykologiska spelet. Hur viktig blir karaktären? Hur ska HIF ta sig an starten på matcherna? Och kan laget finna energi när man har "allt att vinna"? * Hur påverkar det plötsliga målvaktsbytet samspelet i backlinjen?
Lyssna på vår Daily Show här! https://www.patreon.com/studioallsvenskanJa, vi har många favoriter i svensk fotboll. En av de allra främsta är Halmstads tränare Magnus Haglund.Vi reste till Örjans Vall i Halmstad för att sitta mer med en tränare som tog sin första steg som huvudtränare i Laholm, innan Elfsborg ringde. Där var han sedan i elva år och skördade stora framgångar med SM-guld och återkommande stormatcher i Europa. Det handlar om taktik då och nu, om kärleken till Italien och ett fint försvarsspel och hur man håller sig uppdaterad runt allt som händer inom den moderna fotbollen. Ett stort och sant nöje att äntligen få träffa den gode Haglund. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Tonsättaren och pianisten Wilhelm Stenhammar var ett nationalmonument kring förra sekelskiftet. Få personer har haft sådan betydelse för svenskt musikliv, men de inre striderna var många och egentligen var han för blyg för sin egen framgång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En passionerad drömmare och en personlig röst med en musik som kom långt inifrån. Så beskrivs Wilhelm Stenhammar, tonsättaren och pianisten som blev framgångsrik runt år 1900 och vars sånger och symfoniska verk lever kvar hos oss än i dag. Mest känd är han troligen för tonsättningen av ”Sverige”, av en del betraktad som vår egentliga nationalsång. Men färre känner nog till de inre konflikter som följde honom. Stenhammar hade en uppburen tillvaro som musiker och chefsdirigent för Göteborgs symfoniker, samtidigt som han levde ett bitvis självutplånande liv. Han var aldrig helt bekväm i rampljuset och fick inte heller samma internationella genomslag som sina nordiska grannar. ”Jag längtar in i mig själv” skrev Stenhammar i ett brev till sin vän Jean Sibelius. I år är det 150 år sedan Wilhelm Stenhammar föddes. Här går vi i hans fotspår tillsammans med författaren Magnus Haglund, barnbarnet Carl Wilhelm Stenhammar, sångerskan Anne Sofie von Otter och pianisten Bengt Forsberg. En dokumentär från 2021 av Sofia Nyblom. Sändes första gången i mars 2021.
Hör en av Sveriges/Tysklands internationellt mest efterfrågade dirigenter, Patrik Ringborg, i ett vindlande samtal med programledare Barbro Hedvall om alltifrån tysk kontra svensk operavärld till hans nya lyriköversättningar ("... och jag kysser mjukt din hals: tyskspråkig lyrik från Goethe till Zweig"). Mer om boken här https://www.arche.se/publikationer/och-jag-kysser-mjukt-din-hals (Freudianska föreningen & Arche) och här https://youtu.be/7bqCzOlbc4A (ett filmat samtal mellan Ringborg, kulturjournalist Magnus Haglund och docent Per Magnus Johansson). Ringborgs webbplats: http://www.ringb.org/sv/ Officiell Facebook-sida: https://www.facebook.com/pringborg Båstad Kammarmusiks webbplats: https://www.bastadkammarmusik.se Facebook: https://www.facebook.com/bastadkammarmusik
Silly Season är hetare än någonsin och vi ger er allt i Daily Show! https://www.patreon.com/studioallsvenskanVi fortsätter med förra veckans succé och ringer upp fyra av Sveriges mest framträdande fotbollspersonligheter.Idag gästas vi av Örebros Axel Kjäll, Degerfors sportchef Patrik Werner, Mjällbys huvudtränare Christian Järdler och, inte minst Halmstads Magnus Haglund.Det handlar om Kjälls nya roll, Örebros svaga forn, Degerfors första säsong i Allsvenskan på över tjugo år, är Svennis på plats, hur ska Mjällby göra för att göra fler mål och så får vi höra den grymme Magnus Haglunds fotbollsfilosofi.Missa inte detta. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Vill du ha mer av oss? Varje tisdag-fredag sänder vi vår Daily Show på https://www.patreon.com/studioallsvenskan. Just nu med extra stort fokus på Silly Season!Äntligen måndag! Äntligen nytt avsnitt av Studio Allsvenskan.Vi snackar om helgens ALLA EM-matcher. Birro älskar att det nya Italien också kan spela som det gamla Italien. Frankrike visar sig mänskliga och Tyskland visar sig exakt så OMÄNSKLIGA som vi vill ha dem.England är tråkigare än ett ösregn och så har det hänt en hel del på den svenska Silly-marknaden.Dessutom har Henke sett en ubåt i Stockholms skärgård och Birro får fina sms från både Christian Järdler och Magnus Haglund efter att ha sett Mjällby-Halmstad live på Strandvallen.Missa inte. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Vill du ha mer av oss? Varje tisdag till fredag sänder vi DAILY SHOW på https://www.patreon.com/studioallsvenskan. Signa upp dig nu!Vi kastar in ett extrainsatt avsnitt av Studio Allsvenskan för att snacka ner måndagens alla matcher.Vi räknar ännu en gång aldrig ut Varberg, applåderar Malmö FF, älskar Rydström i intervjuer och Birro får rysningar när Magnus Haglund återvänder till Borås med sitt Halmstad, hamnar i underläge efter tjugofem sekunder men vänder sedan 0-2 till 3-2 och reser hem som vinnare.Henke försöker klura ut vad ordet ELJEST betyder och så frågar vi oss om Rolle Nilsson får sparken nu?Och är Häcken ett lag utan ledare och hur länge har man egentligen varit det?Dessutom om att Mjällby är brutalt starka på Sveriges vackraste arena, Strandvallen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Mardrömsstart blev drömresultat och mardrömsarena har blivit något helt annat. Magnus Haglund leder HBK till första allsvenska segern på Borås Arena sen bröderna Hedenhös lirade för klobben och helt plötsligt blir mörker ganska ljust ändå!
I dag står Elfsborg, Häcken, IFK Gøteborg, Sirius og Halmstad for tur. Og også her finner vi mange linker til norsk fotball. Hvordan vil Elfsborg klare seg uten Sivert Heltne Nilsen? Og Sirius uten Stefano Vecchia? Og hva kan Magnus Haglund få til med nyopprykkede Halmstad? Jokke synger litt, og Asbjørn byr på en trick quiz. Jättemysigt! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Femte och sista kapitlet av vår Bibel är ute nu! Vi sätter betyg på alla lagdelar i alla lag och resonerar runt förutsättningar och aktuell kravbild.I dagens avsnitt handlar det om Häcken, IFK Norrköping, Varberg och Halmstad. Är Norling rätt man för Peking? Kan Varberg överraska igen? Har Häcken en ligatitel i sig? Hur långt räcker Haglunds och Johanssons erfarenhet när det gäller Halmstad?Lång diskussion om Häckens situation i svensk fotboll. Vi sätter betyg på varje lagdel inklusive tränaren. Dessutom nya intervjuer med Andreas Alm, Rikard Norling, Jocke Persson och Magnus Haglund.Missa inte Studio Allsvenskans stora allsvenska Bibel. Den enda du behöver. Missa inte heller att lyssna ikapp alla våra publicerade avsnitt av Bibeln.För en enda och bästa Allsvenskan Daily Show, följ oss på Patreon: https://www.patreon.com/studioallsvenskan See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Are You Sirius? ger er det senaste från den allsvenska upptaktsträffen med fokus på Sirius. Det blir intervjuer med Magnus Haglund, Henrik Rydström, Thomas Lagerlöf, Jon Dahl Tomasson, Rikard Norling, Daniel Bäckström och Sirius lagkapten Tim...
Are You Sirius? ger er det senaste från den allsvenska upptaktsträffen med fokus på Sirius. Det blir intervjuer med Magnus Haglund, Henrik Rydström, Thomas Lagerlöf, Jon Dahl Tomasson, Rikard Norling, Daniel Bäckström och Sirius lagkapten Tim Björkström. Alla ger sin bild av Sirius inför säsongen som komma skall.
Marcus Antonsson är klar för en återkomst i Halmstads BK och podden ger Magnus Haglund och gänget högsta betyg för transferfönstret. Högsta betyg kasseras dock inte ut för insatsen i Svenska Cupen.
Tonsättaren och pianisten Wilhelm Stenhammar var ett nationalmonument kring förra sekelskiftet. Få personer har haft sådan betydelse för svenskt musikliv, men de inre striderna var många och egentligen var han för blyg för sin egen framgång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En passionerad drömmare och en personlig röst med en musik som kom långt inifrån. Så beskrivs Wilhelm Stenhammar, tonsättaren och pianisten som blev framgångsrik runt år 1900 och vars sånger och symfoniska verk lever kvar hos oss än i dag. Mest känd är han troligen för tonsättningen av ”Sverige”, av en del betraktad som vår egentliga nationalsång. Men färre känner nog till de inre konflikter som följde honom. Stenhammar hade en uppburen tillvaro som musiker och chefsdirigent för Göteborgs symfoniker, samtidigt som han levde ett bitvis självutplånande liv. Han var aldrig helt bekväm i rampljuset och fick inte heller samma internationella genomslag som sina nordiska grannar. ”Jag längtar in i mig själv” skrev Stenhammar i ett brev till sin vän Jean Sibelius. I år är det 150 år sedan Wilhelm Stenhammar föddes. Här går vi i hans fotspår tillsammans med författaren Magnus Haglund, barnbarnet Carl Wilhelm Stenhammar, sångerskan Anne Sofie von Otter och pianisten Bengt Forsberg. En dokumentär från 2021 av Sofia Nyblom.
Tonsättaren och pianisten Wilhelm Stenhammar var ett nationalmonument kring förra sekelskiftet. Få personer har haft sådan betydelse för svenskt musikliv, men de inre striderna var många och egentligen var han för blyg för sin egen framgång. En passionerad drömmare och en personlig röst med en musik som kom långt inifrån. Så beskrivs Wilhelm Stenhammar, tonsättaren och pianisten som blev framgångsrik runt år 1900 och vars sånger och symfoniska verk lever kvar hos oss än i dag. Mest känd är han troligen för tonsättningen av Sverige, av en del betraktad som vår egentliga nationalsång. Men färre känner nog till de inre konflikter som följde honom. Stenhammar hade en uppburen tillvaro som musiker och chefsdirigent för Göteborgs symfoniker, samtidigt som han levde ett bitvis självutplånande liv. Han var aldrig helt bekväm i rampljuset och fick inte heller samma internationella genomslag som sina nordiska grannar. Jag längtar in i mig själv skrev Stenhammar i ett brev till sin vän Jean Sibelius. I år är det 150 år sedan Wilhelm Stenhammar föddes. Här går vi i hans fotspår tillsammans med författaren Magnus Haglund, barnbarnet Carl Wilhelm Stenhammar, sångerskan Anne Sofie von Otter och pianisten Bengt Forsberg. En dokumentär från 2021 av Sofia Nyblom.
Kören The17:s musik existerar bara i stunden. Den kan skapas av vem som helst, när som helst, var som helst men får aldrig någonsin bevaras eller höras av publik. Över hela världen engagerar sig tusentals personer i det som blivit en folkrörelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En vårdag för 14 år sedan annonserade musikföreningen Fylkingen i Stockholm världspremiären för kören The17. Men för att få höra kören var man själv tvungen att sjunga i den, eftersom The17 aldrig uppträder inför publik. Sedan dess har nya 17-körer sjungit, hummat, lyssnat och ropat över hela världen. Körernas grundare är Bill Drummond, en skotsk konstnär, musiker och författare, känd som en av de två grundarna av musikduon The KLF som fick en rad superhits i slutet av 80-talet och början av 90-talet. Duon avslutade dock sin karriär brutalt i det som kallats musikhistoriens största kommersiella självmord, när de som ett konstprojekt brände upp en miljon brittiska pund. The17 ses av många som ett resultat av att Drummond tagit avstånd från den kommersiella musikindustrin. Det han gör nu är musik som händer här och nu, varje dag med vem som helst som vill delta. Musik som inte finns bevarad. I programmet hörde vi även ett utdrag ur dokumentären Build a fire av Tor Billgren och Gustaf Görfelt från 2002 där även musikjournalisten Magnus Haglund intervjuades. Den här P2 Dokumentären är en utbyggd version av en Kulturdokumentär som Marie Wennersten gjorde för P1 2013.
Kören The17:s musik existerar bara i stunden. Den kan skapas av vem som helst, när som helst, var som helst men får aldrig någonsin bevaras eller höras av publik. Över hela världen engagerar sig tusentals personer i det som blivit en folkrörelse. En vårdag för 14 år sedan annonserade musikföreningen Fylkingen i Stockholm världspremiären för kören The17. Men för att få höra kören var man själv tvungen att sjunga i den, eftersom The17 aldrig uppträder inför publik. Sedan dess har nya 17-körer sjungit, hummat, lyssnat och ropat över hela världen. Körernas grundare är Bill Drummond, en skotsk konstnär, musiker och författare, känd som en av de två grundarna av musikduon The KLF som fick en rad superhits i slutet av 80-talet och början av 90-talet. Duon avslutade dock sin karriär brutalt i det som kallats musikhistoriens största kommersiella självmord, när de som ett konstprojekt brände upp en miljon brittiska pund. The17 ses av många som ett resultat av att Drummond tagit avstånd från den kommersiella musikindustrin. Det han gör nu är musik som händer här och nu, varje dag med vem som helst som vill delta. Musik som inte finns bevarad. I programmet hörde vi även ett utdrag ur dokumentären Build a fire av Tor Billgren och Gustaf Görfelt från 2002 där även musikjournalisten Magnus Haglund intervjuades. Den här P2 Dokumentären är en utbyggd version av en Kulturdokumentär som Marie Wennersten gjorde för P1 2013.
Eskil Hellberg, Magnus Haglund och Niklas Borg.
Eskil Hellberg, Magnus Haglund och Niklas Borg.
Eskil Hellberg, Magnus Haglund och Niklas Borg.
Eskil Hellberg, Magnus Haglund och Niklas Borg.
Eskil Hellberg, Magnus Haglund och Niklas Borg.
Eskil Hellberg, Magnus Haglund och Niklas Borg.
Svenska låtskrivar-duon Salem al Fakir och Vincent Pontare har skrivit låtar till Avicii, Madonna och Swedish House Mafia. Men nu kommer deras första egna skiva som duon Vargas & Lagola. Från hitmakare med sammanlagt 8 miljarder lyssningar till kryptisk debuterande duo. Pontare och Al Fakir är gäster i dagens P1 Kultur. VAD HANDLAR ÅRETS SVENSK-DEBATTEN OM? För en vecka sedan utsågs satitikern och opinionsbildaren Jens Ganman till Årets svensk av tidningen Fokus. Sedan dess har debatten på kultursidor och i sociala medier varit intensiv. Men vad säger den senaste veckans debatt om den tid vi lever i? Samtal med Johan Hakelius, politisk chefredaktör Fokus, och Johannes Klenell, kulturredaktör Arbetet. FULL POTT FÖR EPISKT KRIGSDRAMA Vår filmkritiker hyllar det episka andra världskriget-dramat A Hidden Life av Terrence Mallik högsta betyg! HODELL OCH HELLSING AVIGHETEN MITT I DEN SVENSKA VANLIGHETEN Vad har den egensinnige poeten, konstnären och dramatikern Åke Hodell gemensamt med Lennart Hellsing? Mer än vad man kanske först kan tro. Båda föddes 1919 och Magnus Haglund, som bland annat skrivit en bok om Hodell, ser i dagens essä hur deras konstnärskap kom att präglas av både andra världskriget och folkhemmets rationalism. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson
Det finns en avighet mitt i den svenska vanligheten. I dess centrum återfinns två herrar föda 1919 Åke Hodell och Lennart Hellsing. Magnus Haglund visar hur deras konst hänger ihop med landet lagom. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. En av poeten Åke Hodells mer berömda skapelser kom till redan hösten 1937. Det skedde på Hammarby idrottsplats, under en match där Hodell var hejaklacksledare för Södra Latins fotbollslag. I sin helhet låter den så här: Sassa brassa mandelmassa Hej, hej, hej IK Frej Heja Gröndaaaal! En av poängerna var förstås att inget av lagen hette Frej eller Gröndal. Men alla visste att de var de två sämsta lagen i gärdesgårdsserien, som Hodell uttryckte saken. Han var stridspiloten som störtade, som blev antimilitarist och poet, teaterman och ljudkonstnär. Det finns mycket som binder ihop honom med det internationella avantgardet, med dadaismen och Fluxusrörelsen, ljudpoesin och slumpmusiken, den drömda och den politiska konsten. Men där finns också ett parallellt inhemskt spår som leder i delvis andra riktningar, lika mycket bakåt som framåt i tiden och som hör ihop med folkliga traditioner, revyer och ramsor, Andersson, Pettersson och Lundström, likaväl som med Bellman och Almqvist. Och inte minst Lennart Hellsing. Hodell och Hellsing var båda födda 1919 och i deras konstnärskap och författarskap förenas språkknådandet och dråpligheten, en fantasirikedom som får ordklangerna att ta oväntade vändningar, skapa nya molekylära föreningar, öppna sig för leken, trolleriet, de magiska förvandlingarna. Åke Hodells komiska militär General Bussig är i den bemärkelsen släkt med Kusin Vitamin och frasen Klipp av deras meningar, klipp sönder deras ord, som återkommer gång på gång iLågsniff, skulle kunna vara något som Krakel Spektakel ägnar sig åt, i antiauktoritär villervalla. Det finns en svensk avighet, mitt i den svenska vanligheten och i bakgrunden finns Carl Jonas Love Almqvists experiment med rimformer och halsbrytande ordvändningar, i nonsensdikterna tillkomna under landsflykten i Amerika på 1850- och 60-talen. Det finns fascinerande korrespondenser mellan Hellsings Hej, sa Petronella ifrån Plaskeby, det är tid att fälla upp sitt paraply, och Almqvists Kan man ej säga: / Ack, söta syster! Låna mig din Parasoll? / Jo visst. Men kan den andra icke överväga och svara: Syster! Den är blott ett gammal såll, / så full av hål! I en artikel i Aftonbladet 1964, Dikt vid språkets gräns, lyfter Kurt Aspelin fram Almqvistdimensionerna i Lennart Hellsings rimkonst, ett litterärt landskap där den folkliga ramsans bakvända visa skjuter skott och där Lennart Hellsing timrar på staden Annorlunda - en stad där allting sker, ut och in och bak och fram och upp och ner. Enligt Aspelin handlar den här sortens skrivande om en naiv lekfullhet inför ljuden som konkret byggmaterial, spontan glädje vid språkets och logikens kullerbyttor. Det skulle lika gärna kunna vara Åke Hodells konstnärskap han beskriver, inte minst det som äger rum i radiopjäsen om just Almqvists landsflyktsår i Amerika, Den stora segern vid Gettysburg från 1972. Här förvandlas verkligheten, på ett galghumoristiskt och melankoliskt vis, med hjälp av upprepningar och rytmiska förskjutningar. Samma sak många gånger om, i ständigt nya belysningar, med hjärnans elektroniska aktiviteter som fantiserar om livet där borta, på andra sidan havet. I ett brev till producenten Stina Eidem under föreställningsarbetet fångar Hodell Almqvists tvetydighet och kreativa ambivalens: Hos Almqvist brottades fantasierna och realiteterna med varandra på ett mer uppförstora sätt än hos vanliga människor. Svårigheten för Almqvist var att skilja fantasi och verklighet åt (en åkomma som hand delar med de flesta författare). Ja, så där formulerar sig Åke Hodell och han befinner sig i det här skedet i direktkontakt med omvandlingskrafterna och de revolutionära omstruktureringarna i Almqvists författarskap. Men för både Åke Hodell och Lennart Hellsing tycks detta bråkande med verklighetsbilderna och anammandet av fantasins förvandlingskrafter handla om någonting mer än poetisk lekfullhet. Som konstnärlig akt är det hela intimt förbundet med upplevelser av andra världskriget, av ett Sverige som är litet, ansatt och trångt och söker samförståndslösningar, och senare, efter kriget, mynnar ut i välfärdsstatens rationalism och nyttotänkande. Var sak på sin plats. Räta linjer, korrekta åsikter. Hodell och Hellsing bryter med allt detta och de gör det med konstnärlig suveränitet och en virtuositet i handlaget, i ordens placeringar, kommatecknens rytmiska förskjutningar, de oväntade tankesprången mitt i vardagsbilderna. Lennart Hellsing var visserligen aldrig, som Åke Hodell, med om någon flygolycka som påverkade hela konstnärskapet och blev en moralisk frågeställning om maktens språk. Men kriget kastar ändå sina skuggor och föder detta enorma frihetsbehov i språkets kränganden, ett kollagetänkande med skarpa linjer och förbluffande kombinationer som i hög grad påminner om Öyvind Fahlströms metod: Man tar en bit A och hittar en bit B och det tänder vildsint när man stryker A mot B. Ja, det är detta de ägnar sig åt, Herr Kors-och-Tvärs och Fröken Hit-och-dit. De dansar med varandra och gläder sig åt de oregerliga rytmerna som får världen att vibrera, något som kommer till ett fantastiskt uttryck i Kanaljen i Seraljen, konstboken från 1956 där Hellsings dikter omskapats av konstnärer som X:et, Randi Fisher, Endre Nemes och Karl-Axel Perhson. Därför är det helt följdriktigt att Lennart Hellsing uppskattade en bok som Annika Elmqvists Sprätten satt på toaletten. Eller att han, i en Aftonbladetartikel 1966, kunde beskriva Maria Gripes romanfigur Hugo som en romantisk symbol för ett uppror mot de sociala konventionerna, mot stela regler och tidsjäktet. Här tydliggörs släktskapet med Åke Hodells konstnärliga och politiska anarkism, rättframheten och det direkta tilltalet, som inte jamsar med och gör sig till, men har en absolut känsla för komiken när språkordningen ställs på ända. Det är detta som äger rum i Verner von Heidenstam, Nya dikter, attentatsverket från 1967 där Åke Hodell har hällt bläck över Heidenstams lyriksamling från 1915. Så kan det högtidliga och nationellt laddade språket invaderas av främmande och förstörande krafter, djur på vandring över boksidorna, en nödvändig oordning mitt i det som uppfattar sig som fast och färdigt. I dikten Medborgarsång, i strofen som Heidenstam inleder Vi stridde gemensamt för hem och härd,/då våra kuster förbrändes, låter det så här när Hodell gått loss med bläcket: Vi stridde gemensamt för hem härd Då våra k rändes Ej her När v Ej her men Det äck på Sveriges b Att eter pengar. Det är sk och tempel men kasta s och ta Vi ör eg k, et skilja n det v vilja.
Eskil Hellberg, Magnus Haglund och Jonas Amrouni.
Eskil Hellberg, Magnus Haglund och Niklas Borg.
Eskil Hellberg, Magnus Haglund och Niklas Borg.
Eskil Hellberg, Magnus Haglund och Jonas Amrouni.
Eskil Hellberg, Magnus Haglund och Niklas Borg.
Eskil Hellberg, Magnus Haglund och Niklas Borg.
Eskil Hellberg, Magnus Haglund och Niklas Borg.
Eskil Hellberg, Magnus Haglund och Niklas Borg. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy
Eskil Hellberg, Magnus Haglund och Niklas Borg. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy
Eskil Hellberg, Magnus Haglund och Niklas Borg. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy
Eskil Hellberg, Magnus Haglund och Niklas Borg. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy
Eskil Hellberg, Magnus Haglund och Niklas Borg. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy
Eskil Hellberg och Magnus Haglund. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy
Eskil Hellberg, Magnus Haglund och Niklas Borg. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy