POPULARITY
1984 sitter brottaren Tomas Johansson med en spruta i handen. Han är stressad inför OS och i sprutan är det anabola steroider. Han åker till Los Angeles och tar medalj. Men dagen efter OS-finalen knackar det på dörren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tomas Johansson får veta att han har testat positivt för dopning. Världen rasar samman men 21-åringen från Haparanda erkänner, reser sig och återvinner folkets kärlek. Han besegrar självaste Gunde Svan och vinner Radiosportens Jerringpris. En återkomst och revansch av sällan skådat slag. Men varför blev Tomas Johansson så snabbt förlåten?Ett program av Jonna Burén från 2025.Slutmix: Emilia Ström.Medverkande:Tomas Johansson, f.d. dopningsavstängd, världsmästare och olympisk medaljör i brottning.Pelle Björkén, vän och son till brottarledaren Olle Björkén.Arkivklipp: SR, PBS.
Football Hip Hop aand Ska
Hans Rosenfeldt med en klocka och en pratglad panel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Hans RosenfeldtI panelen: Pia Johansson, Fredrik Lindström, Susanna Dzamic, David BatraPå hammondorgel: Erland von HeijneInspelning: Fredrik von der Pahlen, Staffan SchöierRedigering: Emilia StrömProducent: Mette GöthbergInspelat i Berwaldhallen den 20 januari 2025.
Fluent Fiction - Swedish: Chasing Winter's Bloom: A Journey Beyond Ice and Friendship Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.com/sv/episode/2025-01-17-23-34-02-sv Story Transcript:Sv: Snön låg tjock över den botaniska trädgården i hjärtat av Sverige.En: The snow lay thick over the botanical garden in the heart of Sverige.Sv: Det var en kall vintermorgon, men elevernas förväntningar var varma.En: It was a cold winter morning, but the students' expectations were warm.Sv: Fröken Johanssons klass åkte på sin årliga skolutflykt och nu var det dags att utforska trädgården som var fylld med spännande växter och blommor.En: Ms. Johansson's class was on their annual school excursion, and now it was time to explore the garden filled with exciting plants and flowers.Sv: Lars och Freja promenerade tillsammans med sina klasskamrater.En: Lars and Freja walked with their classmates.Sv: Lars var lite tystare än vanligt, blicken fastnade på snötyngda grenar och frostiga stigar.En: Lars was a little quieter than usual, his gaze caught on snow-laden branches and frosty paths.Sv: Han var fascinerad av tanken på att hitta den sällsynta vinterblomman till sitt biologiprojekt.En: He was fascinated by the thought of finding the rare winter flower for his biology project.Sv: Freja, med sitt långa röda hår bakom ett stickat pannband, ledde gruppen med stor energi.En: Freja, with her long red hair behind a knitted headband, led the group with great energy.Sv: Hennes uppgift var att se till att alla njöt av turen och följde trädgårdens regler.En: Her task was to ensure everyone enjoyed the trip and followed the garden's rules.Sv: Trädgårdens stigar var hala av is, vilket gjorde promenaden en utmaning.En: The garden paths were slippery with ice, making the walk a challenge.Sv: "Akta där, så du inte halkar!"En: "Watch out there, so you don't slip!"Sv: ropade Freja till klassen när de navigerade mellan små åsar och frosttäckta buskar.En: Freja called to the class as they navigated between small ridges and frost-covered bushes.Sv: Lars gick tyst vid sidan av, med tankarna på den dolda delen av trädgården där blommorna kunde finnas.En: Lars walked quietly on the side, his mind on the hidden part of the garden where the flowers might be.Sv: Lars stannade vid en stig som ledde djupare in i trädgården.En: Lars stopped at a path leading deeper into the garden.Sv: Han visste att det skulle vara svårt, men beslöt att ta chansen för att hitta sin blomma.En: He knew it would be difficult, but decided to take the chance to find his flower.Sv: Utan att berätta för Freja började han sakta gå in i den mer otillgängliga delen, där isiga gångvägar bjöd på nya faror.En: Without telling Freja, he slowly began to walk into the more inaccessible part, where icy walkways offered new dangers.Sv: Efter en stund insåg Freja att Lars saknades från gruppen.En: After a while, Freja realized that Lars was missing from the group.Sv: Hon visste att han var tystlåten, men detta var ovanligt.En: She knew he was quiet, but this was unusual.Sv: Äventyrslusten bubblade i henne, så hon bestämde sig för att leta efter honom.En: A sense of adventure bubbled inside her, so she decided to search for him.Sv: Hon tog sig an utmaningen att navigera de hala stigarna, fast besluten att hitta Lars och hjälpa honom.En: She took on the challenge of navigating the slippery paths, determined to find Lars and help him.Sv: Vinden visslade genom trädgrenarna när Freja sprang försiktigt men snabbt framåt, kände sig ledd av instinkten.En: The wind whistled through the tree branches as Freja ran cautiously but quickly forward, feeling guided by instinct.Sv: Hon hittade snart Lars, böjd över ett litet område.En: She soon found Lars, bent over a small area.Sv: "Lars!"En: "Lars!"Sv: ropade hon, andfådd av lättnad.En: she called, breathless with relief.Sv: "Vad gör du här?"En: "What are you doing here?"Sv: Lars reste sig försiktigt och pekade mot en liten, men perfekt vinterblomma som sköt upp genom snön.En: Lars rose carefully and pointed to a small but perfect winter flower pushing up through the snow.Sv: Hans ögon lyste av lycka och lättnad.En: His eyes shone with happiness and relief.Sv: "Jag hittade den!"En: "I found it!"Sv: sa han, med en ovanlig värme i rösten.En: he said, with an unusual warmth in his voice.Sv: Tillsammans beundrade de blomman, med insikten att de måste hitta ett säkert sätt att återvända till gruppen.En: Together they admired the flower, realizing they had to find a safe way to return to the group.Sv: Tillsammans lade de ut en plan.En: Together, they devised a plan.Sv: Lars höll försiktigt blomman medan Freja ledde dem till ett säkrare område.En: Lars held the flower carefully while Freja led them to a safer area.Sv: De gled bitvis fram på isen, men lyckades hålla balansen.En: They slid at times on the ice but managed to maintain their balance.Sv: Med Frejas hjälp hittade de tillbaka till klassen precis när fröken Johansson började räkna in huvudena.En: With Freja's help, they found their way back to the class just as Ms. Johansson began counting heads.Sv: Väl tillbaka berättade Lars stolt om sin upptäckt för klassen.En: Once back, Lars proudly shared his discovery with the class.Sv: Freja fick beröm för sin ledarskap och sitt initiativ att hjälpa sin klasskamrat.En: Freja received praise for her leadership and initiative in helping her classmate.Sv: Med ett värmande leende såg Lars och Freja på varandra, insåg att utflykten inte bara var en jakt på en blomma, utan också början på en ny vänskap.En: With a warming smile, Lars and Freja looked at each other, realizing that the excursion was not just a hunt for a flower, but also the start of a new friendship.Sv: Den dagen lärde sig Lars inte bara om botanik utan även om samarbete och mod.En: That day, Lars learned not only about botany but also about cooperation and courage.Sv: Freja såg värdet i att ta sig tid att se världen med andras ögon.En: Freja saw the value in taking the time to see the world through others' eyes.Sv: Medan bussen rullade hem genom det snötäckta landskapet, visste hon att det där i trädgården, bland iskalla växter, hade en viktig lektion lärt sig för livet.En: As the bus rolled home through the snow-covered landscape, she knew that there in the garden, among the icy plants, an important life lesson had been learned. Vocabulary Words:thick: tjockbotanical: botaniskaexploration: utforskafascinated: fascineradknitted: stickatslippery: halainaccessible: otillgängliganavigate: navigerawhistled: vissladecarefully: försiktigtgaze: blickenladen: tyngdainstinct: instinktenrelief: lättnadadmired: beundradechallenge: utmaningbarriers: åsardecided: beslötrare: sällsyntaproject: projektinitiative: initiativcourage: modunusual: ovanligtadventure: äventyrbubble: bubbladeinstinct: instinktenpointed: pekadebalance: balansenguidance: ledningsnow-covered: snötäckta
Gott och blandat ifrån NBA! Preview av christmas day! Nedsnack av Johanssons senaste Timeout-avsnitt! Pissluffar-gate!
Hans Rosenfeldt med en klocka och en pratglad panel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Hans RosenfeldtPanelen: Pia Johansson, Eric Stern, Olof Wretling, Babben LarssonHammondorgel: Erland von HeijneInspelningstekniker: Mariette Parling, Fredrik von de PahlenProducent: Mette GöthbergSpelades in i Berwaldhallen den 21 oktober 2024.
Jan Johanssons Jazz på svenska är Sveriges mest sålda jazzskiva genom tiderna. En skiva som blivit en milstolpe i svensk musikhistoria och som aldrig försvunnit från skivbutikerna och topplistorna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Året är 1962. Georg Riedel är 28 år och spelar kontrabas med olika jazzmusiker. Ofta spelar han ihop med Jan Johansson som vid den här tiden redan är en relativt välkänd pianist. En dag frågar Jan om Georg vill vara med på ett nytt samarbete, en skivinspelning.De ses i Europafilms studio i Sundbyberg utanför Stockholm. På golvet står en flygel, men inga andra instrument eller musiker syns till. Jan Johansson förklarar att piano och bas är allt. De ska spela svenska folkmelodier i jazztappning.Hur blev skivan en succé? Och vad är hemligheten bakom melodierna? Hör berättelsen om hur albumet ”Jazz på svenska” kom till.I programmet medverkar kompositören och kontrabasisten Georg Riedel, Erik Kjellberg, professor i musikvetenskap, och kompositören och pianisten Elise Einarsdotter.En dokumentär från 2021 av Irma Norrman.Producent P2: Olle Björkman och Antonio de la CruzTekniker: Staffan Schöier
Hans Rosenfeldt med en klocka och en pratglad panel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Hans RosenfeldtPanelen: Pia Johansson David Batra Marie Göranzon Mark LevengoodMusik: Erland von HeijneProducent: Mette GöthbergObs! Det här programmet utgick på sin ordinarie sändningstid den 23 mars. Dock sändes repriserna och det har legat på hemsidan sedan 23/3.Inspelat i Lilla studion på Kulturhuset i Stockholm den 19 februari 2024.
Det fanns en tid då världsförändrarna hette Johansson. Dels berodde det på att Johansson var ett vanligt namn i Sverige under sekelskiftet 1900. Men också på att Sverige var ett hungrigt och nyfiket entreprenörsland på väg in i en häftig industrialisering. Det här avsnittet handlar om ett antal svenska uppfinnare, sådana fanns det många av men just i det här avsnittet ser vi hur Johan-Petter Johansson och Carl-Edvard Johansson påverkade världens verkstadsindustri, tex angående vapen och bilar, med sina verktygsinnovationer som skiftnycklar, rörtänger och olika måttredskap. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Pianisten Jan Johanssons tolkning av Visa från Utanmyra väcker många minnen: sommar, gryningsljus, skog och promenad längs en grusväg. Hur hittade han visan och varför blev melodin så omtyckt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Berättelsen om ”Visa från Utanmyra” börjar tidigt 1960-tal. Stora förändringar sker i samhället, i städerna river man gamla kvarter och bygger nya. Även inom svensk jazz sker förändringar: The Beatles är inne, storbandsjazzen är ute och jazzmusikerna får därför färre jobb.Pianisten Jan Johansson inser att han behöver ett nytt musikaliskt projekt för att klara sig, han går till biblioteket och letar i arkiven. Där hittar han en tjock bok, ”Svenska låtar”, en samling med 24 böcker fulla med folkmusik som musikforskare upptecknade under början av 1900-talet. En dag hittar han "Visa från Utanmyra" och blir nyfiken.Journalisten Irma Norrman berättar historien bakom Jan Johanssons tolkning av ”Visa från Utanmyra”. I programmet medverkar Erik Kjellberg, professor i musikvetenskap och kompositören och pianisten Elise Einarsdotter.
Hey, have you ever watched Girls and been like, “why does Jessa suck so much?” Well, wonder no longer! This episode takes a trip upstate to meet her dad (Ben Mendelsohn!) and his wife (Rosanna Arquette!!), a couple of stone cold weirdos who eat nothing but rabbit and do basically nothing. Hannah has a sexcapade with a goofy high schooler in a turtleneck, we do some whippets, and Jessa bails, but probably not for good. Alternating episodes are up on the Sex and the Cidiots feed, while every single step of our Girls journey is over at patreon.com/kevinandjon. Thanks for the support and welcome to all our new Patreon pals!
Die Themen von Caro und Matthis am 22.05.2024: (00:00:00) Hitzewelle: In Mexiko fallen gerade Brüllaffen von den Bäumen, weil es dort so heiß ist, dass die Tiere dehydriert sind. (00:01:13) Politisch motivierte Kriminalität: Warum die Anzahl der Straftaten gerade einen neuen Höchststand erreicht und was der Krieg im Gazastreifen damit zu tun hat. (00:05:38) KI: Warum sich Schauspielerin Scarlett Johansson mit der Firma hinter ChatGPT streitet und wie die EU den Einsatz von künstlicher Intelligenz regeln möchte. (00:11:44) Europawahl: Wofür stehen die Linke und ihre Spitzenkandidat:innen Martin Schirdewan und Carola Rackete? Wir empfehlen euch "Pony und Bart" – den Podcast von N-JOY: https://www.ardaudiothek.de/sendung/pony-bart/13044997/ Habt ihr Feedback oder Themenvorschläge? Schickt uns gerne eine Sprachnachricht an 0151 15071635 oder schreibt uns an 0630@wdr.de Von 0630.
Na kritiek op één van de nieuwe stemmen van ChatGPT houdt OpenAI het even voor gezien. Het draait om de stem genaamd Sky, die leek te veel op de stem van actrice Scarlett Johansson. Dat vond overigens ook Scarlett Johansson zelf. Die sprak de stem in van Samantha, een AI-assistent in de film 'Her'. Vermoedelijk was Sky dan ook gebaseerd op de stem van Johansson in 'Her'. Dat vermoeden was er omdat OpenAI-baas Sam Altman al vaker heeft laten weten dat dat zijn favoriete film was, en omdat hij op de dag van de aankondiging van de ChatGPT-stemmen een post maakte op X met alleen die filmtitel. Volgens OpenAI is Sky zeker niet gebaseerd op Johanssons stem, maar is er een andere stemactrice gebruikt. Maar Johansson zegt zelf dat ze wel meerdere keren door Altman is benaderd om de stem van ChatGPT te worden. Een aanbod dat ze telkens heeft afgeslagen. Daarom heeft ze nu een advocaat in de arm genomen, niet om een zaak aan te spannen, maar om te zorgen dat OpenAI wel transparant is over hun processen. Ze wil graag weten hoe ze dan alsnog zo'n soortgelijke stem hebben weten te maken. Verder in deze Tech Update: Apple heeft een probleem met de foto's van gebruikers opgelost. Vorige week verschenen opeens foto's in mensen hun gallerij die al jaren terug permanent waren verwijderd. Het Portal-kunstwerk in New York en Dublin is weer open. Dat moest tijdelijk dicht omdat voorbijgangers het niet konden laten om er foute dingen mee te doen. Maar er zijn nu een aantal maatregelen genomen om mensen in het gareel te houden. See omnystudio.com/listener for privacy information.
Erik Jerka Johansson har tagit en paus från mackorna och frågesporterna och övat lite stunts! Vi pratar med Jerka Johansson om att få drömrollen som actionkomedikille i och med hans roll som Arthur i den nya action-komedi-serien STHLM Blackout! Serien KRYLLAR av kända namn: Adam Pålsson, Alba August, Hanna Alström, Valter Skarsgård och självaste Danny Saucedo. Dessutom blir det en del snack om vilda valborgsfiranden och så lanserar vi nya vuxenleken Stormens kyss. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad
Ett avsnitt i två delar inspelade under en lång, härlig handbollsdag. I första delen har vi med oss globetrottern Per Johansson på länk från Portugal som avslöjar detaljer om sitt nya ”blixtgig” i superlaget Györ och ger oss en bild av det nederländska landslagets framtid. I den andra delen sitter vi i Kristianstad Arena och ger er det bästa framför och bakom kulisserna under kvartsfinal 1 mellan IFK och Bajen. En dryg timmes handbollsgodis i poddformat alltså.
Diese Woche spricht der Eismann über "Kafka", "Johanssons letzter Fall", "Der Fall Natalia Grace", "Disco '76", "Tom und Jerry" & "Grisu - Der kleine Drache". Pssst...: Abonnieren und Weitersagen ist erlaubt! (wir sagen's auch nicht weiter...)
Hans Rosenfeldt med en klocka och en pratglad panel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande i det här avsnittet av På minuten:Programledare: Hans RosenfeldtPanelen: Pia Johansson, Fredrik Lindström, Helena Lindegren, Olof WretlingMusik: Erland von HeijneInspelning och redigering: Elin HagmanProducent: Mette GöthbergInspelat i Lilla studion på Kulturhuset i Stockholm den 11 december 2023.
Skådespelaren Pia Johansson är aktuell i LOL: Skrattar bäst som skrattar sist och vi pratar om det förbjudna skrattet! Pia Johansson berättar om sitt värsta gig som slutade med att hon rullade runt i sitt egna kiss. Pia är en improvisations-queen och berättar om Teatersport som är en form av improvisationsteater. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad
Upptäck kraften i de små goda gärningarna! Från busschaufförer som räddar dagen till kollegor som lyser upp arbetsplatsen – lyssna på berättelserna som värmer hjärtat och inspirerar. Kanske är det du som är nästa vardagshjälte? Missa inte de skrattfyllda ögonblicken och Bella 'Blixten' Johanssons rapport från Snödroppsmarknaden!Vill du vara med i programmet?Ring in till redaktionen på +1 314 309-2916
Hon hör till den svenska litteraturhistorien, men länge dolde sig Majken Johanssons stora kärlek bakom bokstaven S. Paul Tenngart berättar om kvinnan som poeten sörjde och skrev dikter om i decennier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Efter att alla hennes efterlämnade papper donerades till Lunds universitetsbibliotek vet vi det mesta om poeten och frälsningssoldaten Majken Johansson, till exempel att hon från mitten av femtiotalet ända fram till sin död 1993 hela tiden tänkte på, sörjde och skrev dikter om sin stora kärlek Solveig Borg, hon som tog livet av sig den 19 augusti 1956.I dikten ”Après toi”, som hämtar sin titel från Vicky Leandros Eurovisionvinnare från 1972, skriver hon till exempel om ”den dagligen vaknande smärtan // i tomrummet // efter dej”. I dikt efter dikt finns den, sorgen, och den bidrar starkt till Johanssons poetiska idiolekt – de drastiska växlingarna mellan djupaste förtvivlan och språklig lekfullhet.Men vad vet vi om Solveig Borg? Och vad har vi rätt att ta reda på?Majken Johansson dolde Solveigs identitet hela livet. Inte för sina allra närmaste men för den svenska offentligheten. I de publicerade dikterna kallas hon bara ”S” och nämns uteslutande med könsneutrala pronomen. I de många intervjuer som Majken gjorde i dagspress och veckopress på 1960-, 1970- och 1980-talen framställs Solveig antingen som en nära vän, eller så görs hon om till en manlig partner.Dels vill Majken Johansson inte smutskasta Solveigs minne hos de bekanta och de släktingar som inte hade accepterat deras kärlek. Dels vill hon skydda sitt eget rykte i den svenska offentligheten och, förstås, inom Frälsningsarmén. Hon är ju en av de mest kända poeterna i samtidslitteraturen – och hon är dessutom Frälsningsarméns viktigaste språkrör i den svenska majoritetskulturen. Hon har ett uppdrag från Gud att utföra. Det får inte förstöras.Men hon tänker också på sina dikter. Om det blir känt att de gestaltar kärleken mellan två kvinnor så upphör de att vara kärleksdikter och blir homosexdikter. Och det är de inte tänkta att vara. Det är de inte.Men det finns en öppning, och det är tidens gång. De ägodelar som betydde allra mest för Majken Johansson samlade hon i en chokladask från Fazer. Där la hon fotografierna av Solveig och deras kärleksbrev. Asken förseglades i ett igenklistrat A4-kuvert och placerades i det arkiv som sedan donerades till framtida forskning. På kuvertet finns instruktionen: ”bör inte utlämnas till läsning och publicering förrän tidigast år 2015!”Nu är vi på andra sidan den där historiska gränsen. Nu är tiden mogen för oss att lära känna Solveig. Ja, det är kanske rentav vår plikt att berätta om de villkor som hon levde under på 1950-talet så att vi kan hindra att begränsningarna, stigmatiseringen och skammen återkommer. Den bedömningen gjorde åtminstone Majken Johansson innan hon dog.När hon träffade Majken var Solveig Borg en ensamstående 47-årig yrkeskvinna, direktör för företaget AB Specialpapper. Hon var född och uppvuxen i Finland, och hade etablerat sig i Stockholm efter kriget. Hon reste mycket i arbetet – både i Sverige och i Europa. På vintrarna älskade hon att åka skidor i Alperna.Måndagen den 15 augusti 1955 får hon syn på en kontaktannons i Dagens Nyheter. ”Ung, kvinnl. akademiker söker väninna”, står det. ”Gärna 30–40 år. Övervägande intellekt. o. konstnärliga intr.” Solveig låter det gå en dag, sen svarar hon den anonyma annonsören: ”Just nu står jag i beråd att åka till London, men ville med dessa nedkastade rader nå Er så att om Ni har intresse ville ta kontakt med mig då jag återkommer kring den 4 sept. Med hälsning / fru S. Borg.”Visst tar Majken kontakt, och snart blir de ett par. I januari flyttar den 25-åriga poeten hem till den 47-åriga direktören. I efterhand ska Majken betrakta de där månaderna som den enda riktigt meningsfulla perioden i ett liv av brist och saknad.Men det knappa år de får tillsammans är långt ifrån problemfritt. Solveig kommer från en högborgerlig finlandssvensk släkt, och hennes inkomster är robusta. Majken själv är en arbetarflicka från Möllevången i Malmö som vuxit upp i ett fosterhem. Visst, hon betraktas som en lovande poet, men diktsamlingar blir man inte fet av. Ibland känner Solveig det som om hon köper den fattiga Majkens gunst. Betalar för hennes unga kropp.Båda bär på tuffa personliga trauman. Majken lämnades som spädbarn bort av sin biologiska mamma, och hon blev mycket illa behandlad i fosterhemmet. Två gånger har hon försökt ta livet av sig. Solveig lider av ständiga mardrömmar efter sin tid som sjuksköterska under finska vinterkriget. I sin dagbok beskriver Majken dem som två sjuka som inte förmår ge varandra stöd.Det största problemet är ändå att de har så olika inställningar till sin gemensamma kärlek. Majken tycker inte att de behöver smussla med den. Men Solveig har alltför mycket att förlora. Om det kom ut att hon levde ihop med en kvinna på det sättet skulle hon riskera allt annat: släkten, firman, anseendet.Precis ett år efter det att Solveig fick syn på Majkens kontaktannons kommer uppgörelsen. Solveig vill avsluta förhållandet. De bråkar och Majken råkar drämma till Solveig. Arg och ledsen störtar Solveig ut från lägenheten och tar bilen till sitt sommarställe några mil norr om Stockholm. Där skjuter hon sig i huvudet.Solveig är borta. Förlorad. Och Majken kan inte ens visa sig på begravningen.Det som sedan händer ska komma att anta mytologiska dimensioner för Majken Johansson. Under flera decennier ska hon i anteckning efter anteckning förklara för sig själv hur hon lyckades ta sig ur det totala mörkret. Först försöker hon nå Solveigs själ via spiritistiska seanser. Dessa försök nämner hon inte med ett ord i tryckta texter eller offentliga samtal. Sedan testar hon olika kristna samfund. Det är hon också ganska tyst om i efterhand. Men resten av berättelsen sprider hon så ofta hon kan: till slut finner hon Frälsningsarméns Gud. Via botbänkens hallelujah-rop når hon sin älskade. S och Gud blir nästan samma sak.Resten av sitt liv längtar Majken. Diktsamlingarna bär vittnesmål om denna långvariga passiva kamp. Det händer att Solveig uppenbarar sig, påminner om vad som väntar på andra sidan. ”I Allhelgonatid / kom min S”, avslöjar hon i en dikt. I en annan skriver hon: ”Själva julaftonsnatten / återkom du. Kyssande / mitt vänstra bröst.”Så blir Majken Johanssons livs kärlek en del av den svenska kulturhistorien. Och sedan 2015 är alltså S inte längre en gåta, utan Solveig kan träda fram som den hon är.Paul Tenngart är litteraturvetare. 2016 gav han ut boken ”Livsvittnet Majken Johansson”. Musiken som hörs i slutet är just den låt som omnämns i essän: Vicky Leandros Eurovision-vinnare ”Après toi” från 1972.
I vårt mest fanboyiga avsnitt hittills går vi – på vår arbetsgivare Andreas Johanssons begäran – igenom The War of the Last Alliance. Ja, du som är nördigt lagd, det är Tolkien vi snackar om.Med enorm nördglädje är det Mattis som håller i taktpinnen och beskriver därmed vällustigt numerärer, stridsvärde, stridsteknik, med mera för ett krig som ö.h.t. aldrig har utkämpats eftersom det är helt påhittat. Ren ära med andra ord. Per myser sig igenom det hela och funderar över pelargonernas ondska. Sist men inte minst så avslutar ingen mindre än JRR Tolkien hela avsnittet från andra sidan graven.Stort tack till Andreas! Detta är hans personliga expressavsnitt.Vill du också ha ett personligt expressavsnitt? Bli då vår patreon på tier Gustav II Adolfs livvaktstyrka. Stötta oss på Patreon!Support till showen http://supporter.acast.com/krigshistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Jens M. Johansson er prisbelønt forfatter og journalist. I fjor kom den vittige og samtidig dyptpløyende romanen «Familieverdier», som fikk strålende mottakelse: Romanen handler om Storm Sandberg, mannen som hadde alt og mistet det meste. En gang tennisspiller helt i verdenstoppen, i dag mislykket forretningsmann – og stadig mer tvilsom ektemann og tenåringsfar, også. Selv har Storm både troen og taleevnen, og snart er han i gang med sitt aller største prosjekt: å sette opp den greske tragedien Medea på Folketeateret i Oslo, som musikal. Og med en egen vri for å belyse woke, mannsrollen og andre tidsriktige temaer. Kan det gå bra? Frode Thuen og Runo Isaksen har lest Jens M. Johanssons roman med stor fasinasjon, og ser fram til denne samtalen med forfatteren. Frode Thuen er professor i psykisk helsearbeid, og forfatter av en rekke bøker og artikler om samliv og familieliv. Runo Isaksen er litteraturviter, forfatter, og forlegger for Teft forlag. Han har utgitt sju romaner og to faglitterære bøker.
LYSSNA PÅ HELA AVSNITTET HÄR: https://www.patreon.com/snettinatbakat Vi har läst Tomas Johanssons självbiografi, som borde heta Tvära kast, men som heter Snabba kast. Vi tar er till mörkret, och ljuset, i Haparanda, in i skogen till hans synske far Kalle, som vet vem som sköt Palme och så ringer vi Arne Ljungqvist och frågar vad han tycker om att svenskarna förlät Tomas Johansson så hiskeligt snabbt och lätt. Pelle Sving, på er. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
I detta avsnitt pratar Nick med coach Johansson om hur det var att coacha på elitnivån igen, slutspelen i SBL-dam och herr, samt Draymond Greens avstängning.
Kalle Berg pratar om tidningen ETCs granskning som handlar om en ö Stockholms skärgård, en miljardär och mystiska, eventuellt olagligt placerade, mufflonfår. Fanny Wijk berättar att Morgan Johansson och hans fru Emelie Johansson nu talar ut om ryktena kring åtalet om dataintrång som hon står inför. Och så kommer Göteborgs-Postens ständige melodifestivalbevakare Jan Andersson och delger sin hatkärlek till programmet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Niklas Johansson är tillbaka i VIK. Hur kommer han agera som sportchef? Vilka spelare ligger illa till? Sitter Thomas Paananen säkert?
Puckpodden er tilbake! Linus Johansson har vært på Hamar i anledning Christian Larrivees testemonial og var selvskreven gjest når puckpodden åpnet sesongen. Det blir selvsagt snakk om talismanen, Johanssons enorme karriere og mulighetene for spill i Storhamar. Og etter fire gode år avholdes det begravelse for en av de faste spaltene. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.
SM-finalserien är avgjord, åtminstone enligt Fimpen, och Femtefemman tar in Luleå-expertis för att analysera. Dessutom:Vill man att gamla klubben vinner?Att åka ut som FurchTangnes bad i schweizerfrancSjuka grejerÄr målvaktstränare ens viktiga?KHL-spelare i Tre Kronor-gateOch mycket merFemtefemman klipps av Martin Gustafsson och produceras av Med Vän.Femtefemman i sociala medier:Twitter: FemtefemmanInstagram: Femtefemman See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Från Johanssons sjukstuga snickras halva det här avsnittet ihop, det andra löser Lindquist. Den här gången kastar sig Adam och Jonatan över Igor Shesterkins otroliga säsong, vad som egentligen händer med LA Kings, Max Veronneaus chanser i Sharks, Crosbys och Ovechkins galet lika poängtotaler, Buffalosvenskarnas finfina säsonger och Joe Sakic mäktiga noteringar 1996 och 2001. Dessutom blir det en fet genomgång av de 15 lag som just nu har eller troligen kommer missa slutspelet. Jonta får helt enkelt ge sina framtidstankar om samtliga utifrån ett powerranking-system. Oväntad etta kan vi utlova! Självklart blir det även Testet, som får det nygamla namnet Lindquizet.
Pianisten Jan Johanssons tolkning av Visa från Utanmyra väcker många minnen: sommar, gryningsljus, skog och promenad längs en grusväg. Hur hittade han visan och varför blev melodin så omtyckt? Berättelsen om Visa från Utanmyra börjar tidigt 1960-tal. Stora förändringar sker i samhället, i städerna river man gamla kvarter och bygger nya. Även inom svensk jazz sker förändringar: The Beatles är inne, storbandsjazzen är ute och jazzmusikerna får därför färre jobb. Pianisten Jan Johansson inser att han behöver ett nytt musikaliskt projekt för att klara sig, han går till biblioteket och letar i arkiven. Där hittar han en tjock bok, Svenska låtar, en samling med 24 böcker fulla med folkmusik som musikforskare upptecknade under början av 1900-talet. En dag hittar han "Visa från Utanmyra" och blir nyfiken. Journalisten Irma Norrman berättar historien bakom Jan Johanssons tolkning av Visa från Utanmyra. I programmet medverkar Erik Kjellberg, professor i musikvetenskap och kompositören och pianisten Elise Einarsdotter.
Vi bjuder på lite klassiskt kändisskvaller om otrohet med yngre kvinnor, Malins prestationsångest inför kommande utmaningar, Lindas jakt på en inredningsstil, alla i Asien sover på madrass på golvet, hemmorrojdringens frånvaro och Scarlett Johansson-postern Malin aldrig mer vill se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Att ta bladet från munnen är ett uttryck som funnits länge på många språk. Men hur sann blir den ocensurerade sanningen, i realiteten? Det frågar sig författaren Ulrika Kärnborg, med utgångspunkt i några exempel ur den svenska utgivningen. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. I höjd med sin 90-årsdag gav författaren Elsie Johansson ut vad hon sa skulle bli hennes sista bok. Redan titeln, Bladet från munnen, sände en chockvåg av förväntan genom skaran av trofasta fans. Det finns inget som läsare på dagens bokmarknad älskar så mycket som löften om kommande indiskretioner. Inte så konstigt att kritikerna sedan fick svårt att maskera besvikelsen. Elsie Johansson har ju inte alls skrivit någon skandalbok med smaskiga avslöjanden Ingenting närgånget om moget sex, partnerbyten, sorger och oförrätter. Inget om att ge betalt för gammal ost, inga påhopp på namngivna kändisar. Tvärtom är Bladet från munnen en förtjusande men ganska splittrad klippbok. Den känns mer som hopkok på gamla rester från tidigare romanprojekt än ett självständigt verk. Och om Elsie Johansson själv, den fattiga men sturska flickan i de slitna, blåvita gymnastikskorna vid vars sida vi vandrat i så många tidigare romaner, får vi inte veta mycket. Tji fick vi! Den moderna biografin är en oren blandgenre med drag av autofiktion, cancerjournal eller bekännelselitteratur. Förr brukade biografiformen användas för att servera en respektfull allmänhet tillrättalagda versioner av framgångsrika liv. Den moderna biografin är något annat, en oren blandgenre med drag av autofiktion, cancerjournal eller bekännelselitteratur. Många samtida författare väljer att kalla sina biografier för romaner, kanske för att läsarnas förmåga att skilja mellan liv och dikt blir alltmer opålitlig. Vissa, som Kerstin Ekman, driver samvetslöst med läsarnas hunger efter verklighet och ger dem i stället dimridåer och speglar. I hennes romanbiografi Grand final i skojarfabriken kallas författarens alter ego Lillemor Troj, en beundrad författare på ett av landets största förlag. Hon är elegant och slagfärdig, uppträder gärna på galor såväl som i televisionen. Vad ingen vet är att Lillemor inte har skrivit de böcker hon hyllas för. Konstnärlig motor bakom de många och tjocka romanerna är Barbro Babba Andersson, vulgär och frispråkig, och knappast någon som släpps in i de fina salongerna. Under alla år har Lillemor bara renskrivit Babbas böcker. Hon har fungerat som sköld och tjusigt skyltfönster medan det stökiga konstnärliga geniet kunnat skapa i lugn och ro. Snabbt listar läsaren ut att varken Babba eller Lillemor i egentlig mening är Kerstin Ekman. De är båda uppvuxna i Kramfors, inte i Ekmans Katrineholm. Medan Kerstin Ekman själv levt ett ganska konsekvent författarliv, är Lillemor Troj ängslig medelklass med stark dragning till fina titlar och ärvt porslin. Babba, däremot, är rättfram arbetarklass på ett sätt som Kerstin Ekman aldrig framstått som. Hon står med båda fötterna i myllan, snapsar och spottar snus. Somliga läsare är kanske desperata nog att vilja bena ut vad som är sant och vad som är falskt i Grand final i skojarfabriken. Jag är det inte. Dessutom tycker jag alldeles för mycket om romanen för att vilja hacka sönder den i småbitar. Viktigare för mig är att Ekman med den skildringen av två separata kvinnoöden lyckas gestalta hela efterkrigstidens litterära offentlighet. Av den förmodade självbiografin blir det en generations- och kollektivroman, som verkligen kan mäta sig med Ekmans mest älskade böcker, till exempel romansviterna om Katrineholm och Svartvattnet. Men att ta bladet från munnen, vad betyder det egentligen? Är det vi säger när vi gjort oss fria från sociala konventioner och känslomässiga band sannare än det vi säger när vi fortfarande befinner oss i deras nät? I Bladet från munnen skriver Elsie Johansson: Den för mig huvudsakliga poängen med detta mitt förmodligen avslutande livsprojekt, är att jag vågar vara den jag vill vara, och i själ och hjärta också är, utan undanflykter och ängsliga sidoblickar. Det är som om den benhårda föresatsen att äntligen skriva sant gör att hon går vilse bland anekdoter och dagsverser. Vi är nog många som tycker att Elsie Johanssons bok snarare skildrar förberedelsen inför att lägga korten på bordet, än handlingen i sig. Själva avslöjandet, det skamlösa, oförbehållna, uteblir. Personlig och frank har Johansson ofta varit i sitt författarskap; här blir hon snarare kokett och undvikande. Det är som om den benhårda föresatsen att äntligen skriva sant gör att hon går vilse bland anekdoter och dagsverser. Liknande tendenser tycker jag mig kunna ana hos två andra memoarförfattare, Niklas Rådström och Göran Greider. Rådströms Som har inget redan hänt är en självbiografisk essä, påbörjad efter det cancerbesked som författaren mottog någon tid innan coronapandemin bröt ut. I samband med ett besök på akuten i Kalmar får Rådström veta att hans blodvärden är extremt låga. Han läggs in. Under morgonronden nästa dag får att veta att han drabbats av akut leukemi. Det som följer är ett år full av fysiskt och psykiskt påfrestande behandlingar, men också av stillsam reflexion och öppenhet. Patienten bestämmer sig för att föra cancerjournal. Som läsare anar jag den där lusten, lik en klåda, att lägga korten på bordet. Att äntligen få sjunga ut, även om det fula och svåra! Men inte heller Rådström lyckas med det. Han börjar snart darra på manschetten, och liksom Elsie Johansson blir han elegiskt, ibland sentimental. I stället för att utmana och lägga under lupp vill han förlåta och stryka medhårs, till och med förlåta den bortgångna modern som svek honom när han var barn. Det är fint, men är det ärligt? Även den kroniskt kritiske debattören Göran Greider börjar, när han drabbas av svår sjukdom, låta som en gemytlig prelat. Han börjar fundera över livet och barndomen. Tankarna, varvade med dikter och kåserier, kan vi ta del av i sociala medier och i Svenska Dagbladet, men även i Greiders motsvarighet till Rådströms och Johanssons självbiografier, en prosadiktbok med titeln Barndomsbrunnen: En historia om sjukdom och minne i brutna rader. Inte heller den bjuder på några direkta överraskningar eller sanningar. Nej, oftast är det inte till biografierna utan till dikten man måste vända sig om man vill veta något om en enskilds författares innersta liv. Skönlitteraturen är den snabbaste och pålitligaste vägen, helt enkelt för att fiktionen ger författaren tillräckligt med skydd för att våga berätta om det allra naknaste och mest intxima. Det är själva löftet om att ta bladet från munnen som ställer till det, rent kognitivt. Det verkar nämligen som om författare, precis som andra människor, ljuger som mest när de svurit att tala klarspråk. Inte medvetet, och absolut inte med uppsåt. Jag tror snarare att det är själva löftet om att ta bladet från munnen som ställer till det, rent kognitivt. Nästan alla författare och konstnärer använder sitt omedvetna som ett sorts arkiv att hämta motiv och konflikter ur. Exakt vad de motiven och konflikterna betyder och varför de är så viktiga att bearbeta, vet man inte alltid. Men nästan jämt är, som Agneta Pleijel brukar hävda, det skönlitterära skrivandet ett försök att svara på en fråga. Vet man svaret från början, som ju den som föresatt sig att berätta en fastlagd sanning tror sig göra, är det ingen idé att ens sätta sig vid datorn. Ulrika Kärnborg
Att ta bladet från munnen är ett uttryck som funnits länge på många språk. Men vilket blad talar vi om? På äldre tiders tyska hette det "kein blatt vornehmen", alltså: att inte hålla något blad för. Kanske var det fikonlöven i Paradiset som åsyftades? Men i våra dagar är det från munnen bladet ska tas, för att ge fri passage åt den nakna sanningen, hjärtats ocensurerade mening. Men hur sann blir den ocensurerade sanningen, i realiteten? Det frågar sig författaren Ulrika Kärnborg, med utgångspunkt i några exempel ur den svenska utgivningen. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. I höjd med sin 90-årsdag gav författaren Elsie Johansson ut vad hon sa skulle bli hennes sista bok. Redan titeln, Bladet från munnen, sände en chockvåg av förväntan genom skaran av trofasta fans. Det finns inget som läsare på dagens bokmarknad älskar så mycket som löften om kommande indiskretioner. Inte så konstigt att kritikerna sedan fick svårt att maskera besvikelsen. Elsie Johansson har ju inte alls skrivit någon skandalbok med smaskiga avslöjanden Ingenting närgånget om moget sex, partnerbyten, sorger och oförrätter. Inget om att ge betalt för gammal ost, inga påhopp på namngivna kändisar. Tvärtom är Bladet från munnen en förtjusande men ganska splittrad klippbok. Den känns mer som hopkok på gamla rester från tidigare romanprojekt än ett självständigt verk. Och om Elsie Johansson själv, den fattiga men sturska flickan i de slitna, blåvita gymnastikskorna vid vars sida vi vandrat i så många tidigare romaner, får vi inte veta mycket. Tji fick vi! Den moderna biografin är en oren blandgenre med drag av autofiktion, cancerjournal eller bekännelselitteratur. Förr brukade biografiformen användas för att servera en respektfull allmänhet tillrättalagda versioner av framgångsrika liv. Den moderna biografin är något annat, en oren blandgenre med drag av autofiktion, cancerjournal eller bekännelselitteratur. Många samtida författare väljer att kalla sina biografier för romaner, kanske för att läsarnas förmåga att skilja mellan liv och dikt blir alltmer opålitlig. Vissa, som Kerstin Ekman, driver samvetslöst med läsarnas hunger efter verklighet och ger dem i stället dimridåer och speglar. I hennes romanbiografi Grand final i skojarfabriken kallas författarens alter ego Lillemor Troj, en beundrad författare på ett av landets största förlag. Hon är elegant och slagfärdig, uppträder gärna på galor såväl som i televisionen. Vad ingen vet är att Lillemor inte har skrivit de böcker hon hyllas för. Konstnärlig motor bakom de många och tjocka romanerna är Barbro Babba Andersson, vulgär och frispråkig, och knappast någon som släpps in i de fina salongerna. Under alla år har Lillemor bara renskrivit Babbas böcker. Hon har fungerat som sköld och tjusigt skyltfönster medan det stökiga konstnärliga geniet kunnat skapa i lugn och ro. Snabbt listar läsaren ut att varken Babba eller Lillemor i egentlig mening är Kerstin Ekman. De är båda uppvuxna i Kramfors, inte i Ekmans Katrineholm. Medan Kerstin Ekman själv levt ett ganska konsekvent författarliv, är Lillemor Troj ängslig medelklass med stark dragning till fina titlar och ärvt porslin. Babba, däremot, är rättfram arbetarklass på ett sätt som Kerstin Ekman aldrig framstått som. Hon står med båda fötterna i myllan, snapsar och spottar snus. Somliga läsare är kanske desperata nog att vilja bena ut vad som är sant och vad som är falskt i Grand final i skojarfabriken. Jag är det inte. Dessutom tycker jag alldeles för mycket om romanen för att vilja hacka sönder den i småbitar. Viktigare för mig är att Ekman med den skildringen av två separata kvinnoöden lyckas gestalta hela efterkrigstidens litterära offentlighet. Av den förmodade självbiografin blir det en generations- och kollektivroman, som verkligen kan mäta sig med Ekmans mest älskade böcker, till exempel romansviterna om Katrineholm och Svartvattnet. Men att ta bladet från munnen, vad betyder det egentligen? Är det vi säger när vi gjort oss fria från sociala konventioner och känslomässiga band sannare än det vi säger när vi fortfarande befinner oss i deras nät? I Bladet från munnen skriver Elsie Johansson: Den för mig huvudsakliga poängen med detta mitt förmodligen avslutande livsprojekt, är att jag vågar vara den jag vill vara, och i själ och hjärta också är, utan undanflykter och ängsliga sidoblickar. Det är som om den benhårda föresatsen att äntligen skriva sant gör att hon går vilse bland anekdoter och dagsverser. Vi är nog många som tycker att Elsie Johanssons bok snarare skildrar förberedelsen inför att lägga korten på bordet, än handlingen i sig. Själva avslöjandet, det skamlösa, oförbehållna, uteblir. Personlig och frank har Johansson ofta varit i sitt författarskap; här blir hon snarare kokett och undvikande. Det är som om den benhårda föresatsen att äntligen skriva sant gör att hon går vilse bland anekdoter och dagsverser. Liknande tendenser tycker jag mig kunna ana hos två andra memoarförfattare, Niklas Rådström och Göran Greider. Rådströms Som har inget redan hänt är en självbiografisk essä, påbörjad efter det cancerbesked som författaren mottog någon tid innan coronapandemin bröt ut. I samband med ett besök på akuten i Kalmar får Rådström veta att hans blodvärden är extremt låga. Han läggs in. Under morgonronden nästa dag får att veta att han drabbats av akut leukemi. Det som följer är ett år full av fysiskt och psykiskt påfrestande behandlingar, men också av stillsam reflexion och öppenhet. Patienten bestämmer sig för att föra cancerjournal. Som läsare anar jag den där lusten, lik en klåda, att lägga korten på bordet. Att äntligen få sjunga ut, även om det fula och svåra! Men inte heller Rådström lyckas med det. Han börjar snart darra på manschetten, och liksom Elsie Johansson blir han elegiskt, ibland sentimental. I stället för att utmana och lägga under lupp vill han förlåta och stryka medhårs, till och med förlåta den bortgångna modern som svek honom när han var barn. Det är fint, men är det ärligt? Även den kroniskt kritiske debattören Göran Greider börjar, när han drabbas av svår sjukdom, låta som en gemytlig prelat. Han börjar fundera över livet och barndomen. Tankarna, varvade med dikter och kåserier, kan vi ta del av i sociala medier och i Svenska Dagbladet, men även i Greiders motsvarighet till Rådströms och Johanssons självbiografier, en prosadiktbok med titeln Barndomsbrunnen: En historia om sjukdom och minne i brutna rader. Inte heller den bjuder på några direkta överraskningar eller sanningar. Nej, oftast är det inte till biografierna utan till dikten man måste vända sig om man vill veta något om en enskilds författares innersta liv. Skönlitteraturen är den snabbaste och pålitligaste vägen, helt enkelt för att fiktionen ger författaren tillräckligt med skydd för att våga berätta om det allra naknaste och mest intxima. Det är själva löftet om att ta bladet från munnen som ställer till det, rent kognitivt. Det verkar nämligen som om författare, precis som andra människor, ljuger som mest när de svurit att tala klarspråk. Inte medvetet, och absolut inte med uppsåt. Jag tror snarare att det är själva löftet om att ta bladet från munnen som ställer till det, rent kognitivt. Nästan alla författare och konstnärer använder sitt omedvetna som ett sorts arkiv att hämta motiv och konflikter ur. Exakt vad de motiven och konflikterna betyder och varför de är så viktiga att bearbeta, vet man inte alltid. Men nästan jämt är, som Agneta Pleijel brukar hävda, det skönlitterära skrivandet ett försök att svara på en fråga. Vet man svaret från början, som ju den som föresatt sig att berätta en fastlagd sanning tror sig göra, är det ingen idé att ens sätta sig vid datorn. Ulrika Kärnborg
Jan Johanssons Jazz på svenska är Sveriges mest sålda jazzskiva genom tiderna. En skiva som blivit en milstolpe i svensk musikhistoria och som aldrig försvunnit från skivbutikerna och topplistorna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Året är 1962. Georg Riedel är 28 år och spelar kontrabas med olika jazzmusiker. Ofta spelar han ihop med Jan Johansson som vid den här tiden redan är en relativt välkänd pianist. En dag frågar Jan om Georg vill vara med på ett nytt samarbete, en skivinspelning.De ses i Europafilms studio i Sundbyberg utanför Stockholm. På golvet står en flygel, men inga andra instrument eller musiker syns till. Jan Johansson förklarar att piano och bas är allt. De ska spela svenska folkmelodier i jazztappning.Hur blev skivan en succé? Och vad är hemligheten bakom melodierna? Hör berättelsen om hur albumet ”Jazz på svenska” kom till.I programmet medverkar kompositören och kontrabasisten Georg Riedel, Erik Kjellberg, professor i musikvetenskap, och kompositören och pianisten Elise Einarsdotter.En dokumentär från 2021 av Irma Norrman.Producent P2: Olle Björkman och Antonio de la CruzTekniker: Staffan Schöier
Justitie- och migrationsminister Morgan Johanssons hävdar nu att ”alarmisterna” fick fel om de nya, mer generösa reglerna för familjeåterförening som började gälla i somras. Journalisten Ludde Hellberg har granskat ministerns uttalanden och undrar om han vilseleder med avsikt. Texten publicerades ursprungligen i januari 2020. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Jan Johanssons Jazz på svenska är Sveriges mest sålda jazzskiva genom tiderna. En skiva som blivit en milstolpe i svensk musikhistoria och som aldrig försvunnit från skivbutikerna och topplistorna. Året är 1962. Georg Riedel är 28 år och spelar kontrabas med olika jazzmusiker. Ofta spelar han ihop med Jan Johansson som vid den här tiden redan är en relativt välkänd pianist. En dag frågar Jan om Georg vill vara med på ett nytt samarbete, en skivinspelning. De ses i Europafilms studio i Sundbyberg utanför Stockholm. På golvet står en flygel, men inga andra instrument eller musiker syns till. Jan Johansson förklarar att piano och bas är allt. De ska spela svenska folkmelodier i jazztappning. Hur blev skivan en succé? Och vad är hemligheten bakom melodierna? Hör berättelsen om hur albumet Jazz på svenska kom till. I programmet medverkar kompositören och kontrabasisten Georg Riedel, Erik Kjellberg, professor i musikvetenskap, och kompositören och pianisten Elise Einarsdotter. En P2 dokumentär från 2021 av Irma Norrman. Producent P2: Antonio de la Cruz Tekniker: Staffan Schöier
Jan Johanssons Jazz på svenska är Sveriges mest sålda jazzskiva genom tiderna. En skiva som blivit en milstolpe i svensk musikhistoria och som aldrig försvunnit från skivbutikerna och topplistorna. Året är 1962. Georg Riedel är 28 år och spelar kontrabas med olika jazzmusiker. Ofta spelar han ihop med Jan Johansson som vid den här tiden redan är en relativt välkänd pianist. En dag frågar Jan om Georg vill vara med på ett nytt samarbete, en skivinspelning. De ses i Europafilms studio i Sundbyberg utanför Stockholm. På golvet står en flygel, men inga andra instrument eller musiker syns till. Jan Johansson förklarar att piano och bas är allt. De ska spela svenska folkmelodier i jazztappning. Hur blev skivan en succé? Och vad är hemligheten bakom melodierna? Hör berättelsen om hur albumet Jazz på svenska kom till. I programmet medverkar kompositören och kontrabasisten Georg Riedel, Erik Kjellberg, professor i musikvetenskap, och kompositören och pianisten Elise Einarsdotter. En P2 dokumentär från 2021 av Irma Norrman. Producent P2: Antonio de la Cruz Tekniker: Staffan Schöier
Nyheterna Radio 17.00
Historien om vold mod Canadas indfødte kvinder er mindst lige så gammel som staten selv. Gerningsmændene går gerne fri, mens kvinderne bliver glemt. Amalie Schroll Munk læser hendes og Laura Kirkebæk-Johanssons historie 'De forsvinder'.See omnystudio.com/listener for privacy information.
Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.
Jan Johanssons Jazz på svenska är Sveriges mest sålda jazzskiva genom tiderna. En skiva som blivit en milstolpe i svensk musikhistoria och som aldrig försvunnit från skivbutikerna och topplistorna. Året är 1962. Georg Riedel är 28 år och spelar kontrabas med olika jazzmusiker. Ofta spelar han ihop med Jan Johansson som vid den här tiden redan är en relativt välkänd pianist. En dag frågar Jan om Georg vill vara med på ett nytt samarbete, en skivinspelning. De ses i Europafilms studio i Sundbyberg utanför Stockholm. På golvet står en flygel, men inga andra instrument eller musiker syns till. Jan Johansson förklarar att piano och bas är allt. De ska spela svenska folkmelodier i jazztappning. Hur blev skivan en succé? Och vad är hemligheten bakom melodierna? Hör berättelsen om hur albumet Jazz på svenska kom till. I programmet medverkar kompositören och kontrabasisten Georg Riedel, Erik Kjellberg, professor i musikvetenskap, och kompositören och pianisten Elise Einarsdotter. En dokumentär från 2021 av Irma Norrman. Producent P2: Antonio de la Cruz Tekniker: Staffan Schöier
Femte och sista kapitlet av vår Bibel är ute nu! Vi sätter betyg på alla lagdelar i alla lag och resonerar runt förutsättningar och aktuell kravbild.I dagens avsnitt handlar det om Häcken, IFK Norrköping, Varberg och Halmstad. Är Norling rätt man för Peking? Kan Varberg överraska igen? Har Häcken en ligatitel i sig? Hur långt räcker Haglunds och Johanssons erfarenhet när det gäller Halmstad?Lång diskussion om Häckens situation i svensk fotboll. Vi sätter betyg på varje lagdel inklusive tränaren. Dessutom nya intervjuer med Andreas Alm, Rikard Norling, Jocke Persson och Magnus Haglund.Missa inte Studio Allsvenskans stora allsvenska Bibel. Den enda du behöver. Missa inte heller att lyssna ikapp alla våra publicerade avsnitt av Bibeln.För en enda och bästa Allsvenskan Daily Show, följ oss på Patreon: https://www.patreon.com/studioallsvenskan See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Hans Rosenfeldt med en klocka och en pratglad panel. Programeldare: Hans Rosenfeldt I panelen: Pia Johansson, David Batra, Babben Larsson och Olof Wretling. Musik: Enmanzbandet Erland, d v s Erland von Heijne Teknik och redigering: Elin Hagman Producent: Mette Göthberg paminuten@sr.se
Hans Rosenfeldt med en klocka och en pratglad panel. Repris från 17 februari 2018. Panelen: Pia Johansson, David Batra, Babben Larsson och Olof Wretling. Notarius Publicus: Helge Skoog.
Förra veckan debatterade EU-parlamentet förslaget till förordning rörande CSAM (Child Sexual Abuse Material) som lagts fram av vår svenska kommissionär Ylva Johansson. Med direkt hänvisning till förra årets upphovsrättsdirektiv och dess krav på filter för att stoppa publicering av upphovsrättsskyddat material, vill Johansson nu att filter ska övervaka även privat kommunikation mellan individer som är digital, för att upptäcka överföring av barnpornografiskt material eller försök till grooming. Källa
Lättkränkthet, åsiktskorridor och cancel-kultur är begrepp som sägs definiera den offentliga debatten i Sverige. Men jag undrar om det inte bara är en massa prat? Många av de som menar att toleransen för vad som får yttras offentligt har minskat på senare år bevisar ju själva att det verkligen är möjligt att häva ur sig vad som helst, gång på gång.Henrik Johansson är grundare av organisationen Inte rasist men…, ledarskribent i bland annat Borlänge Tidning och en av tre röster i den omtalade podden Haveristerna där de blandar grävande journalistik, satir och grovt språk om vartannat. Jag bjöd in honom eftersom jag var nyfiken på idén bakom samtalstonen i podden, för att tala om poängen med att granska influencers så hårt som de gjort och om det kan vara så att “jag är hotad” möjligtvis är det nya “jag är viktig”? Johanssons tre poddtips:CreepypoddenHistoriepodden Stormens utveckling#perspektivpodden Perspektiv görs av Vad Vi Vet. Vi filtrerar nyhetsflödet och ger dig faktabaserade förklaringar av de viktigaste aktuella händelserna. Skaffa mer fakta i dina flöden genom att följa @vadvivet See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Den svenska apan (Nasalis larvatus suecica) listas som art eller underart (Muntiacus muntjak montanus) till skandinavisk muntjak, en insektätare besläktad med mullvadar och igelkottar. Arten var klassad som utdöd sedan 1921, men 1996 fångades ett livs levande exemplar av apan i skogarna utanför Orsa i Dalarna. Några år senare hittade dessutom forskare ytterligare exemplar i Norrbottens träskmarker och 2008 fångades tre individer levande och försågs med radiosändare. Liksom Joakim Pirinen i prosasamlingen Den Svenska Apan rör sig Lasse Ståles alter ego Lost Johansson mellan obygd och glesbygd i sitt sökande efter utrotningshotade djur som återvänt till vår biologiska mångfald. Det självbetitlade debutalbumet ljudlägger den inställda klassresan med nedslag i svårmodig acid, finsk instrumentalboogie och smältande permafrost. För vänner av Eden Ahbez, Charanjit Singh, Don Slepian och Golden Ivy. Lars-Olof Ståle-Johanssons debutalbum som soloartist kommer efter drygt 30 år bakom spakarna med bland annat The Cardigans, Brothers of End och Jaen Haven samt som en av sex ständiga ledamöter i Malmö Inre. Lars-Olof Johansson-Ståle, Studio Malmö Inre 2018-2020. Saxofon på Finska nätter och sång på Lalala av Ida Karlsson. Mastring Darren Ziesing. Foto Anders Andersson & Johan Sundell. Artwork Tomas Melinder. Lost Johansson - S/T - LP Tracklist: A1 Blocket A2 Kniven och jag i Topocalma A3 Lalala A4 Den svenska apan B1 Finska nätter B2 Guincho B3 61° 7’ N, 14° 28’ Ö 250 ex, guldvinyl Release-datum 21 augusti 2020.
Det här är avsnitt 104 av Fotboll Sthlms podcast. Det är ett renodlat Hammarby-avsnitt där Mårthen Bergman och Oskar Månsson snackar senaste nytt om Bajen. ÄMNEN - Subtila rubrikhån - Norling-kopian - Tränarseger eller spelarseger? - Hur mycket kan man överraska ett annat lag? - Johanssons lättnad Lyssna på podcasten i iTunes Podcast-tips: Ljugarbänken! Om allsvensk fotboll.
Det här är avsnitt 103 av Fotboll Sthlms podcast. Det är ett renodlat Hammarby-avsnitt där Mårthen Bergman och Oskar Månsson snackar senaste nytt om Bajen. ÄMNEN - Såg vi samma match? - Den statistiska överlägsenheten - Johanssons brist på positiv tendens - Zlatan out? - Input om Kacaniklic Lyssna på podcasten i iTunes Podcast-tips: Ljugarbänken! Om allsvensk fotboll.
Tournament Director Alex Theodoridis joins the show to preview this weekend’s TP Tennis Magazine Open in Sweden. He discusses the origins of the event, talks about the strength of the tournament’s field, and lets everyone know how they can follow all of the action. He and host Alex Gruskin also offer their thoughts on the current generation of Swedish Tennis Players, talk about the Ymer brothers, and debate which of the Johanssons was more talented. Don’t forget to give a 5 star review with your twitter/instagram handle for a chance to win some FREE CR gear!! This episode brought to you by: Midwest Sports Discounted Tennis Apparel, Tennis Racquets, Tennis Shoes & Equipment from Nike, adidas, Babolat, Wilson & More! Visit their store today and use the code "CR15" at checkout to save 15% off Sale items. Some Exclusions (MAP Exceptions) apply and code will not work on those items. This code will add 1 FREE CAN of WILSON Balls to the cart at checkout. DraftKings
Hans Rosenfeldt och en pratglad panel. Programledare: Hans Rosenfeldt I panelen: Pia Johansson, Fredrik Lindström, Susanna Dzamic och Eric Stern. Musik: Enmanzbandet Erland, Erland von Heijne. Teknik och redigering: Emilia Martin Producent: Mette Göthberg paminuten@sr.se
Finnes det gode skjønnlitterære framstillinger av vanlige folks liv? Og hvem er i så fall de vanlige folkene? Sunniva Lye Axelsens nyeste roman handler om den kommunale hjemmehjelpen Ingrid. I Jens M. Johanssons bok Lavterskeltilbud prøver hovedpersonen Adam Berg å skrive den store arbeiderklasseromanen, og går undercover på Kiwi for å komme tett på miljøet han skriver om. 13. februar 2020 kommer de to forfatterne til Kiellandsenteret på Sølvberget for å snakke om hvordan vanlig folks liv framstilles i litteraturen. Bibliotekar Tomas Gustafsson og Kiellandsenterets leder Stine Honoré varmer opp til kvelden i denne podcasten med Åsmund Ådnøy. Trioen snakker om bøker de har likt om "vanlige folks liv", og de livene det ikke skrives så mange bøker om. Dette er forfatterne og bøkene de snakker om. Alt kan lånes på Sølvberget: - Sunniva Lye Axelsen - Herfra til Hiroshima - Jens M. Johansson - Lavterskeltilbud - Geir Gulliksen og H. K. H. Mette-Marit (red.)- Hjemlandet og andre fortellinger - Rudolf Nilsen - Oskar Braaten - Karl Ove Knausgård - Min kamp 1-6 - Dag Solstad - Aleksandr Solsjenitsyn - En dag i Ivan Denisovitsj' liv - Bjørn Arild Ersland - Store hendelser i liten skala - Vigdis Hjorth - Hjulskift - Mari Kjos Hellum - En begivenhetsrik uke i Glenn Johansens liv - Zeshan Shakar - Tante Ulrikkes vei - Khalid Hussain - Pakkis - Alexander Kielland - Garman & Worse - Alexander Kielland - Gift - Sami Said - Människan är den vackraste staden - Khalid Nawisa - Den andre siden av verden - Hilde Lindset - Du kan ikke skylde på rever - Lars Ove Seljestad - Snøen stryk ut alle spor - Sara Stridsberg - Beckomberga - Marit Eikemo - Hardanger - Nick Hornby - High fidelity - Kyrre Andreassen - For øvrig mener jeg at Karthago bør ødelegges - Richard Ford - Sportsjournalisten - Richard Ford - Uavhengighetsdagen --- Medvirkende: Stine Honoré, Tomas Gustafsson og Åsmund Ådnøy Musikk: Øyvind Berekvam Produsent: Åsmund Ådnøy Innspilt på Sølvberget i januar 2020. Innspilt med Shure-mikrofoner og Zoom Handy H6-opptaker. Mikset i Audacity. Sølvberget bibliotek og kulturhus er Rogalands best besøkte kulturinstitusjon, med mer enn 1,4 millioner besøkende hvert år. Følg oss på https://www.xn--slvberget-l8a.no. På jakt etter flere bokanbefalinger fra Sølvberget? Gå til https://www.xn--slvberget-l8a.no/Anbefalinger
En av svensk fotbolls allra största är död. Lennart Johansson blev 89 år gammal och under sin tid som UEFA-ordförande och vice ordförande i FIFA både bekämpade och upplevde han fotbollens mörka sidor. Men vem var han, och vad blev hans arv till fotbollsvärlden? GP:s Joel Tivemo berättar. Dessutom: 150 förlorar jobbet på Volvo Lastvagnar, Danmark går till val och Arbetsförmedlingens chef får gå. Programledare: Andreas Granath
Hans Rosenfeldt med en klocka och en pratglad panel. Repris från 6 oktober 2018. I panelen: Pia Johansson, Marie Göranzon, Fredrik Lindström och Kattis Ahlström. Musik: Erland von Heijne
I avsnitt 52 pratar vi om Nick Kyrgios senaste titel i Acapulco, Elias Ymers uppladdning i Indian Wells med superartisten Redfoo och svenskarnas lottning i årets "femte slam". Dessutom blir det även en hel del snack om allas vår favorit - Niklas Johansson. Mycket nöje!
Hans Rosenfeldt med en klocka och en pratglad panel. I panelen: Pia Johansson, Marie Göranzon, Olof Wretling och Eric Stern. Musik: Erland von Heijne Producent: Mette Göthberg paminuten@sr.se
Hör hur Göran "Feskarn" Johansson träffade sin fru Anne-Marie och Jonas Johansson sin fru Pernilla. Här får vi även en inblick i hur bandyn påverkat familjen Johanssons julfirande. Vi pratar även om familjens svarta får och Ludvig Johanssons framtidsplaner
Mike chats about Carroll County Restaurant Week, which runs from August 12th to the 19th. Over 30 local gems to discover and visit.The managers of O’Lordan’s and Johanssons join him as guests!
Henrik Johansson kommer nu med sin tredje bok. Han kallar det en bageriroman. I fokus står huvudpersonen Raya, som arbetar på ett bageri med sin mamma och styvfar. Det är inte ovanligt på mindre arbetsplatser, särskilt inom restaurangbranschen, att hela familjen arbetar där. Det har Henrik Johansson tagit fasta på i sin nya roman, där konflikter och relationer står i fokus. Raya arbetar på bageri Huvudpersonen Raya arbetar på ett industribageri där både hennes mor och styvfar arbetar. Styvfadern är arbetsledare och tvingas till svåra beslut när han ska ta hänsyn både till företagets och familjens bästa. När en strejkvåg sveper över landet hamnar han i en allt mer kaotisk situation. Företagsledningen sätter press på honom, samtidigt som de anställda börjar organisera sig. Här finns den moderna arbetsmarkandens alla problem med osäkra anställningar, sexuella trakaserier och arbetsmiljöolyckor. Allt sammanvävt i en spännande intrig som gör att man inte kan lägga ifrån sig boken förrän den är färdigläst. Bageriet i Malmö Bageriet som Henrik själv arbetade på låg vid Folkets Park i centrala Malmö. Det var en av de sista industrierna som låg kvar i centrala stan. Bageriet hade en över hundra år lång historia. Vill du läsa mer och se bilder rekommenderar jag den här sidan. Henrik Johansson Henrik Johansson (född 1973) debuterade med romanen Av kött och blod 2013. Därefter har han gett ut Johanssons liv, arbetsglädje och återuppståndelse (2016).
Jazzmusikern, kontrabasisten Georg Riedel är en av Sveriges mest produktiva kompositörer, och nu när han släpper ännu en skiva med ny musik passar vi på att reprisera det här porträttet på honom. Georg Riedel är en av Sveriges mest inflytelserika jazzmusiker och en av dem som var med och gav amerikansk jazz ett svenskt tonfall. Han var med redan på 50-talet då han spelade med bland andra saxofonisten Lars Gullin. Sedan gav han och pianisten Jan Johansson 1964 ut den banbrytande skivan "Jazz på svenska", som också är Sveriges hittills mest sålda jazzskiva, och blev sedermera basist i Radiojazzgruppen. Det sistnämnda hade han tänkt fortsätta med men fick tänka om då Jan Johansson omkom i en trafikolycka 1967 och han fick slutföra Johanssons beställning att skriva musik till filmen om Pippi Långstrump (1969), och på den vägen är det. Mycket av hans musik har blivit synonym med barndom och sommar. Det är han som bland annat har skrivit "Idas sommarvisa" och "Du käre lille snickerbo", men Georgs musikaliska palett rymmer så mycket mer - däribland en opera på August Strindbergs "Hemsöborna" och ett slags requiem, för att inte tala om all jazz ... en legend i svenskt musikliv helt enkelt! Hans senaste skiva heter "Secret song" och litet ur den kunde man höra här i Jazzradion i P2 söndag den 8 april. Programmet är en repris från den 16 oktober 2016. En P2 Dokumentär av Ola Anderstedt.
Claes Andersson & Mathias Lühr.
Calle Arnelund, Protetiker Örebro med specialintresse erosionsskador. Chef för Specialisttandvården i Örebro. Ordförande i Tylösandskommittén I detta avsnitt pratar vi bland annat om: Tylösandsdagarna Terapiplanering Tid är en viktig faktor Om jag vore en rotrest skulle jag vilja bo i Örebro Ästörningar och erosionsskador Johanssons index Alarmklockan skall ringa när man ser en patient med: Cuppings, utsmetad anatomi och matt yta. Salivprov- buffringsförmåga Omnämnda personer i detta avsnitt: Roland Nilson Hans Nilson Cattis tandsköterska Simon Dahlgren Agneta Hasselkvist Anki Johansson Cecilia Christersson Missa inte: Nationell konferens om erosioner iInga sura miner i Örebro. Var och när: Örebro 18-19 januari 2018. Länkar Dentala erosioner - ett folkhälsoproblem? Apfilmen
I veckans avsnitt av Josefinito Pod gästar Johan Hurtig, komiker, instagrammare, fd modebloggare och människa. Det är till att komma in i finsalongerna, vi har en mode-expert med oss! Eller i alla fall en som gillar t-shirts från Japan. OCH VEM GÖR INTE DET? Många andra. Men vi pratar om gratiskläder, att va bjuden på events (som jag aldrig blir hallå) och mitt nya jobb. Sänd alla era mingelinbjudningar till: https://www.patreon.com/Josefinito Facebook: https://www.facebook.com/JosefinitoPod/ Kontakta mig på Twitter: https://twitter.com/Josefinito Se bilder på instagram: https://www.instagram.com/josefinitoz/ Lyssna på mer grejer på Soundcloud: https://soundcloud.com/josefinito och nya bandet DAVE CAVE: https://soundcloud.com/davecaveband
I veckans avsnitt av Josefinito Pod gästar Emma Knyckare, komiker, instagrammare, festivalstartare och människa. Det är semestertider och det innebär slappepodd i kortformat, Knyckare och jag har skämtworkshop. Jag renoverar hus samt skojar. SOM LIVET SKA VA Skänk pengar till mer vin jag menar golvfärg. Här: https://www.patreon.com/Josefinito Facebook: https://www.facebook.com/JosefinitoPod/ Kontakta mig på Twitter: https://twitter.com/Josefinito Se bilder på instagram: https://www.instagram.com/josefinitoz/ Lyssna på mer grejer på Soundcloud: https://soundcloud.com/josefinito och nya bandet DAVE CAVE: https://soundcloud.com/davecaveband
Succémålvakten Lucas Hägg Johanssons hoppar in i Barometernsbilen och tar ett snack efter fredagens träning och inför söndagens match mot IFK Göteborg. Hör vad han svarar på frågan om han ska spänna ögonen i IFK-anfallarna Bohman och Hysén dem och visa vem som har övertaget? Peter Ahlén har suttit ner med Peter Swärdh och fått svar på hur KFF har förändrat sig spelmässigt mot inledningen och var man lägger fokus mest på. Veckans lista är en riktig höjdare där vi tar fram allsvenskans tre mest underskattade spelare. Håller du med? Och så har Peter Ahlén sprungit på en före detta förbundskapten i Kalmar.
Johan Johansson har kryssat mellan olika instrument, roller och musikstilar sedan sent 70-tal. Han var en av grundbultarna i KSMB, han syns i Strindbergs och som soloartist. Han driver skivbolaget Branschen, han har skrivit hits, filmmusik och böcker och producerat skivor med artister som Kjell Höglund och Lars Winnerbäck!Johan Johansson har en musikalisk helhetssyn som uppskattas av många! Kolla in Johanssons dagsfärska livealbum; Vrålrock Für Alle - Livehttps://open.spotify.com/album/7DXfe5uExskPy62XrKg5ghFölj Rockpodden på facebook, instagram och twitter för bilder, frågor och kommentarer.
Livet, slik det oppleves eller gjenfortelles, av den som har levd livet eller noen omkring. Gode bøker i ukens bunke: Leif Ekle, Knut Hoem og Anne Cathrine Straume diskuterer Jens M. Johanssons delvis selvbiografiske roman "Et godt liv", østerrikske Robert Seethalers "Et helt liv" - og bildeboken "Jakob og Neikob. Naboen" av Kari Stai.
Den 26:e juli 1976 är datumet som för evigt kommer att vara inskrivet i svensk idrottshistoria. Det var då Bernt Johansson från Tidavad utanför Mariestad cyklade hem OS guldet i linjeloppet i Montreal. Det har i år gått 40 år sedan Bernt Johansson tog sitt OS-guld på herrarnas linjelopp i Montreal.En bragd som rankas som en av de främsta svenska idrottsprestationerna någonsin och ett ögonblick som gjordes oförglömligt både tack vare spektakulära TV-bilder och Lars-Gunnar Björklunds radioreferat. Det har blivit en klassiker i svensk idrott och jag tror det har flera orsaker. När det blev så att jag med ett häftigt ryck fick en lucka så blev det dramaturgiskt väldigt spännande.Nere i källaren i ett hyreshus i Mariestad har Vadsbos idrottshistoriska sällskap sina lokaler.I en gammal lägenhet som gjorts om till ett lokalt idrottsmuseum hänger fotografier på väggarna som är porträtt över svenska mästare från trakten.Idrottslexikon trängs i hyllorna och bakom ett par stolar, nästan precis vid ingången står Bernt Johanssons guldcykel. Det står en skylt på den. Bernt Johanssons guldpeugeot OS guld 1976. I själva ramen har man satt dit skylten. Det ser lite blaffigt ut (skratt). Men det är ganska tydligt att det är en guldcykel och det är kul att det framgår, säger Johansson som senast cyklade på den för runt tio år sen.Han fick en massiv hyllning direkt efter sitt OS guld. Innan han lämnade Montreal fick han motta ett hundratal telegram. Bland annat från kung Carl Gustaf, statsminister Olof Palme och från vänner och släkt men också från folk han aldrig hört talas om.När han sen kom tillbaka till Sverige och sin hemby Tidavad utanför Mariestad så togs han emot som en idrottshjälte.Johansson blev buren i en guldfåtölj av Tidavads idrottsförening i en dryg kilometer från ortens skola till hans hem. Där blev han firad av ett hundratal personer.Ett par dagar senare väntade ytterligare hyllningar i Mariestad där han fick åka kortege för att sen tas emot på torget inför uppskattningsvis 10 000 personer. Det är de som säger att det aldrig varit så mycket folk samlade i Mariestads centrum på en och samma gång.Trots att det gått fyra decennier sen Bernt Johansson skapade idrottshistoria så blir han ofta påmind om det klassiska loppet vars avgörande slutfas etsat sig fast i folks minne.På senare år har hans popularitet fått en nytändning. Dels efter att hans guld rankades som det främsta svenska sommar-OS ögonblicket genom tiderna i en omröstning gjord av Sveriges Television inför spelen i London 2012.Sen fick han också smeknamnet kobra Bernt då han i Mästarnas mästare segrade sig igenom flera nattdueller fram till final och en slutlig tredje plats i tävlingen. Efter det var det många barn och unga som uppmärksammade det och som kom fram och ville ha autografer och ville ta selfies. Det var väldigt kul.OS-guldet för 40 år sen har haft stor betydelse för Johanssons liv och direkt avgörande för hur det skulle komma att utvecklas. Det är klart att det förändrat mitt liv i väldigt stor omfattning. Å jag vill inte säga på gott och ont utan bara på gott. Det har öppnat väldigt många möjligheter som jag kanske inte skulle ha haft annars.Lyssna på hela reportaget i ljudklippet ovan.Jens Prytz jens.prytz@sr.se
Modos tränare Andreas Johansson gästar det senaste avsnittet av "Nyström". Tillsammans diskuterar den senaste tidens huvudtacklingar i SHL, men också Modos säsong och Johanssons spelarkarriär. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Under 2015 så tog Emma Johansson VM-brons på medel och i stafetten. Hon avgjorde dessutom både Tiomila och Venla/Jukola till Domnarvets fördel. Hur gick det där till? I Radio O-Ringen podcast #56 mötte Per Forsberg en lugn och sansad Emma Johansson på Idre Fjäll där landslaget har haft ett fysläger. Förklaringarna till framgångarna är många men en tydlig sak hände 2011. -Då inledde jag ett samarbete med en ny tränare. Detta innebar en klar förändring till det bättre för mig, berättar Emma Johansson i podden. 2016 är lika med VM i Sverige och Bohuslän. Ett mästerskap som Emma verkligen ser fram mot. -Jag hoppas på folkfest och fina tävlingar. Terrängen är fantastisk och bör passa oss svenskar hur bra som helst, konstaterar Emma Johansson. Ladda ner och lyssna till podcast #56 från Radio O-Ringen och ett intressant samtal med Emma Johansson från Domnarvets GoIF. Synpunkter, idéer och kommentarer till radio@oringen.se
Avsnitt 72 av Sveriges mest nyfikna fotbollspodd gästas av Bosse Johansson. Under tio år har han lett Elfsborg som ordförande och då klubben vunnit allsvenskan två gånger och tagit medalj de flesta av åren, spelat i Europa Leagues gruppspel samt sålt en rad spelare till utlandet. I podden berättar han om klubbens strategi att bli storklubbarnas främsta utmanare, sorgen efter Klas Ingesson och alla turer kring storstjärnan Anders Svensson. Dessutom om Johanssons deltagande i ECA som är klubbarnas stora sammanslutning, svenska klubbars jakt på intäkter, bengalfrågan som liknar debatten om vapen i USA och när Johansson ilsknade till på bristande demokrati i svensk fotboll. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
I veckans avsnitt av Radiosportens Hockeypodd: Vi tar bilen till Biel i Schweiz, för att hälsa på förra säsongens poängkung i SHL, Pär Arlbrandt. Reporter Bengt Skött tar även en sväng förbi förre Färjestads- och leksandsliraren Mikael Johansson, som inte hymlar om att det är fetare lönecheckar i schweizisk hockey än i svensk. Och vår expert, den förre djurgårdsspelaren Kristofer Ottosson, blir lite avundsjuk på Johanssons månadslön. Skellefteå AIK har 50 procent chans att vinna SM-guld igen, enligt statistiken. Och sex SHL-lag kan glömma SM-guld enligt samma statistik. Vi höjer hockeyögonbrynen åt Asplöven - som toppar hockeyallsvenskan. Och så hör vi ett smakprov ur BDA-orkesterns hyllning till Luleås Per Ledin. Medverkande: Magnus Wahlman och Kristofer Ottosson. Redaktör och programledare: Martin Sundelius.
Radiosporten Dokument tar dig med till sportögonblicken som du aldrig vill glömma, inte kan förtränga eller vill uppleva igen. Hör referaten, men också reaktionerna på ögonblicken, spelet bakom kulisserna och historierna bakom historien. Sverige fick sin första världsmästare i tungviktsboxning när Ingemar Johansson slog ut världsmästaren Floyd Patterson 10 minuter och sex sekunder in i matchen på Yankee Stadion i New York. Snacket inför matchen handlade om att Sveriges Radio inte direktsände och det blev het debatt i svenska riksdagen om ”Svenska folket skulle ta skada av att lyssna på ett boxningsreferat”. Till slut fick tre miljoner svenska öron lyssna genom Radio Luxemburg. Efter segern hyllades Ingo av en hel värld och i Sverige fick han helikoptertransport till Ullevi för att ta emot fansen. Men Barbro Bang Alving, som skrev hem om matchen för Veckojournalen var inte lika glad över det hela. Floyd Patterson blev nedslagen totalt sex gånger och det talades om "en slakt". ”Det är ett slag av djupaste mänskliga förnedring”, skrev hon om när Ingo satte in den avgörande knocken. Hör referatet från matchen, debatten inför, segerintervjun efteråt och ”Bangs” kritiskt granskande reflektion i detta dokument. Reporter: Anton Berg. Radiosporten Dokument kan också laddas ner i appen SR Play - finns under Dokumentärer. Radiosporten
Mest spelad är väl Visa från Utanmyra, men där fanns också Emigrantvisan, Polskor och Gånglekar. Med åren har Jazz på svenska blivit den mest sålda jazzskivan i Sverige. Jan Johansson och Georg Riedel sådde förmodligen det första fröet till 70-talets gröna flyttvåg och musikrörelsen. Anton Karis har spårat upp några av skivans drygt 400000 sålda ex – och ett stulet. Skivor som berättar om italienska kärleksdrömmar, tar oss med längs Ukrainas farligaste grusvägar och till en tid när vi hade brevvänner. Men kom Jazz på svenska nånsin fram i paketet till kung Bhumibols födelsedag i Thailand? Anton Karis har tidigare gjort program om Beatles Sgt Pepper's Lonely Heart Club Band, Keith Jarretts Kölnkonserten och Pink Floyds Dark Side Of The Moon. Bonusmaterial: Hör Göran Gerremo, Richard Örtegren, Mira och Pia König om Jazz på svenska. om när han spelade med Jan Johansson.
Alla är överens om att punktligheten är den största utmaningen för järnvägen. Men de som skulle kunna hitta en lösning på problemen känner sig bakbunda: sifferunderlagen de behöver i sin forskning är antingen av för dålig kvalitet - eller helt enkelt omöjliga att få del av. Det tredje och sista programmet i serien om den svenska järnvägen handlar om forskningen som strandade. Lyssna på övriga delar i Kalibers granskning:Folkets järnväg del 1: Statistik för försenade tåg tolkas felaktigtFolkets järnväg del 2: SJ:s biljettpriser - "ett lotteri" Järnvägsforskare nekas siffror - svårare utreda förseningar Alla är överens om att punktligheten är den största utmaningen för järnvägen. Men de som skulle kunna hitta en lösning på problemen känner sig bakbunda och hindrade. Det tredje och sista programmet i serien om den svenska järnvägen handlar om forskningen som strandade. Förtroendet för järnvägen är lågt och alla är överens om att tågen måste börja komma fram i tid. Men de som skulle kunna få förseningarna att minska har idag inte möjlighet att göra sitt jobb. Det berättar vi om i dagens Kaliber – Först blev resenärerna väldigt arga och vissa gick mot mig och det var väldigt hotfullt kände jag,så att jag hoppade upp då på en bänk som stod där då vid busshållplatsen. Det är vi som personal som utsätts för bemötandet från resenärerna, vissa resenärer. Det är inte bra för oss. Åke Johansson har jobbat som konduktör, eller tågmästare som det numera heter, på SJ i 30 år. Ett jobb som alltmer går ut på att försvara sig mot arga resenärer. I den senaste förtroendebarometern hamnade SJ näst sist. – Tågtrafiken är ju lite opålitlig idag. Jag skulle önska att den gick i tid. Välkommen till den tredje och sista delen i Kalibers serie om den svenska järnvägen – i de två tidigare programmen har vi undersökt glappet mellan de ansvarigas och resenärernas bild på förseningarna och SJs biljettsystem – i det här programmet tittar vi närmare på vad som skulle behöva göras för att förtroendet för järnvägen ska öka. – Det är faktiskt så illa att när vi ska räkna på stora, stora järnvägsinvesteringar, låt oss säga höghastighetståg mellan Stockholm och Göteborg så har vi inte ens tillgång till hur många som åker med tågen idag. För att se hur stora problem järnvägen står inför behöver vi ta reda på hur förtroendet för järnvägen ser ut idag och då särskilt förtroendet för SJ, inte bara för att det är den största tågoperatören i Sverige, utan också för att SJ fortfarande symboliserar järnvägen för många – eller som Per Corshammar, järnvägsingenjör på konsultföretaget Ramböll uttrycker det: – Jag tror att svenska folket älskar tåget och det transportmedlet men vi kan inte tycka om dem nu när de leverera så dålig kvalitet. Och det beror dels på SJ och på Trafikverket och det här kan människor inte separera, vems är felet, det bryr man sig inte om, man måste komma fram i tid. Ytterst ansvarig för själva järnvägsnätet är infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd och hon ser allvarligt på den förtroendekris som tågtrafiken är inne i. – Den absolut värsta följden det är naturligtvis om människor och företag tappar förtroendet för att åka eller transportera med järnväg. Alltså, det tar oerhört lång tid att bygga upp ett förtroende med det går snabbt att rasera och det är egentligen ingenting som någon önskar. Men precis hur djup är förtroendekrisen för tågtrafiken? Vi går till Svenskt Kvalititetsindex, SKI, som undersöker kundnöjdheten hos olika företag - de gör varje år intervjuer med slumpvis utvalda resenärer hos SJ som får berätta hur de har upplevt året som gått. Pedram Kaivanipour är analytiker på SKI. – Det man kan säga är ju att i år hamnade SJ på samma nivå som Ryanair och Ryanair brukar annars vara ett slagträ i just transportsektorn när det handlar om missnöjda kunder och vi ser att SJ ligger på samma nivå. Och kollar man på hur många det är som är missnöjda så är 60% av kunderna missnöjda med SJ och det är ett ganska hårt betyg, men det innebär ju att det finns en del utmaningar som man borde ta tag i? Hur ser utmaningarna ut? – Det handlar framför allt om punktligheten. Man måste börja gå enligt tid och komma fram enligt tid. Och det är väl den största utmaningen man har hos SJ i dagsläget. Det gror ju ett missnöje och att lojaliteten och förtroendet för SJ sjunker. Hur stora problem har SJ jämfört med andra transportföretag, alltså de som har hand om persontrafik? – Ja, SJ sticker väl ut lite i mängden när man tittar på hur mycket missnöjda kunder de har, så vill man skapa en bild där man är ett pålitligt transportmedel då måste man börja jobba på det här ganska mycket. Tyvärr så ända sedan 2000-talet när vi började göra de här mätningarna så har vi sett en tendens att man har börjar bli mindre och mindre nöjd och problematiken kring just punktligheten och hur man bedömer SJ som en pålitlig leverantör, det har naggats i kanten rejält. Så att år efter år har det blivit sämre och vi ser ingenting som skulle indikera att en förbättring är på väg. Enligt SKI är alltså den förtroendekris SJ är inne i både långvarig och djup. De som ingår i SKIs mätningar är alla kunder hos SJ – men i den årliga förtroendebarometern som genomförs av SIFO undersöks förtroendet hos hela allmänheten. I den senaste Förtroendebarometer från 2012 hade inte fler än 14% ett stort förtroende för SJ – av de undersökta företagen var det bara SAAB som hade ett sämre förtroende av de undersökta företagen - efter konkursen. Men trots att oberoende undersökningar har visat det här resultatet i flera år nu, känner inte SJs VD Crister Fritzson riktigt igen sig. Han hänvisar istället till de kundundersökningar SJ själva genomför ombord på sina tåg, nöjd-kund-index. – De undersökningar som vi gör, som vi redovisar i våran årsredovisning, det är när vi intervjuar folk som åker våra tåg och där ser vi att vi har en bättre kundnöjdhet än vad SKI visar. Så jag känner att vi är på rätt spår men vi är absolut inte framme ännu. Så hur ska järnvägen komma hela vägen fram – och få nöjda resenärer? Vad krävs för att resenärernas förtroende för tågtrafiken ska kunna återvinnas? – Jag vill vara säker på att jag kommer fram och inte behöva ta ett tåg tidigare än jag behöver. Det skulle vara målet, att lita så pass mycket på dem att max 5 minuters försening. – Det skulle komma och gå i tid. Jag tror att det är just det, punktligheten, om det skulle funka så tror jag att det skulle vara jättebra att åka tåg. – Ja, att det är punktligare. Säkrare tåg kanske som funkar även vintertid. Om det funkar snabbt rätt och lätt och utan konstigheter när man ska reklamera nånting och så, så ökar ju förtroendet, absolut. Resenärerna på Stockholms Central får medhåll för sina krav av tågmästare Åke Johansson i Sundsvall. – Ja, det kan ju inte bli annat när det är så mycket förseningar som det är. De har ju rätt att vara förbannade på järnvägstrafiken, all rätt. Problemen märker vi redan innan tåget går så kommer resenärer fram och frågar kommer vi att komma fram i tid idag? Och även om han formulerar sig lite annorlunda gör Åke Johanssons chef, SJs VD Crister Fritzon samma prioritering. – Punktlighet, punktlighet, punktlighet. Fokus på kund, kund, kund. Det är de två övergripande frågorna vi måste ha. Förstå kunden, förstå marknaden, se till att vi levererar den produkten. Förbättra punktligheten. Vi är på rätt spår men vi har inte kommit fram än så där är vårt fokus. Christel Wiman är VD för organisationen tågoperatörerna, där även de privata tågbolagen ingår och hon håller också med. – Här finns ju ett arbete som pågår. Punktlighet ligger, näst efter trafiksäkerhet, högst både för Trafikverket och för tågoperatörerna. Här hittar vi ett svar som allakan enas kring – den största orsaken till att förtroendet för järnvägen är lågt är att tågen inte tillräckligt ofta är i tid. Det bästa sättet att öka förtroendet är med andra ord att minska antalet förseningar. Så då återstår frågan hur det ska gå till? I Sverige bedrivs forskning om järnvägen på flera högskolor och universitet – dessutom har vi en helt egen myndighet, Statens väg- och trafikforskningsinstitut, VTI. som har till uppgift att se till så att de som ansvarar för infrastrukturen får så goda underlag som möjligt för att kunna fatta beslut. Vi åker till VTI och träffar Jan-Eric Nilsson. Han är professor i transportekonomi och en av dem som försöker ta reda på hur förseningarna i tågtrafiken ska kunna minska. Jan- Eric ritar upp ett diagram på ett papper för att visa hur det gick till när de för ett par år sedan skulle starta ett forskningsprojekt kring just förseningarna i tågtrafiken. – Vi hade ett antal hundra tusen för att just försöka förstå vad det är som driver förseningar, var uppträder de? Om du har fått en primärförsening, hur sprider den sig i nätet? Det var liksom den typen av frågor vi skulle titta på. Jan-Eric ritar in en kurva för att visa hur innehållet såg ut i det underlag man hade fått från dåvarande Banverket – och det blir en märklig kurva för ganska snabbt hittade Jan-Eric och hans kollegor stora frågetecken i underlaget för tågtrafiken. – Rena galenskaper som gjorde att vi inte litade på det vi såg. En av de stora grejerna var att det var väldigt många godståg som var långt före sin tidtabell framme och det finns en viss logik i att godstågen kan komma fram tidigare. Persontåg måste ju gå efter tidtabell, de kan man inte köra fortare, men godstågen kan göra det av vissa rimliga skäl, men sen när det blir en halv dag eller flera dagar före tidtabell, då är det bara någonting som har blivit fel. Så det var ett exempel. Och de tidiga godstågen var de enda tveksamheterna de hittade i det statistiska underlaget. Ett annat exempel var att vi såg att det var vissa tåg som var framme vid den näst sista stationen kanske klockan 12 och så var de framme vid slutstation en minut i 12, vilket liksom bara är logiskt fel. Så att det finns några slags buggar i de här systemen som gör att kvalitet är tveksam så vi skickade tillbaka statistiken och avslutade vårt forskningsprojekt. Jan-Erics forskargrupp på VTI la alltså ner försöket att utreda orsakerna till förseningarna – det som var kvar av de 800 000 de hade fått till projektet skickades tillbaka till Trafikverket. Det här är långt ifrån det enda exemplet på att forskning om förseningarna i tågtrafiken inte har kunnat genomföras – forskare efter forskare vi träffar säger samma sak – de får inte tillgång till den information de behöver för att kunna ta read på vad förseningarna beror på - Men hur stor betydelse får det? Hur hade den som reser med tåg kunnat märka om Jan-Erics forskargrupp hade kunnat jobba vidare? – Ja, som resenär så tar sig ju då infrastrukturhållaren, det vill säga Trafikverket, an de riktigt dåliga ställena först. Det är ju så prioriteten ska vara. Du ska givetvis bygga bort, om du har ofta en typ av signal som går sönder eller en viss typ av korsning eller växel som går sönder, ja med ersätt då med någonting annat, men om du inte vet precis strukturen på förseningarna då kan du inte göra de där grejerna. Det är ju det som är det pinsamma i den här kråksången att vi tror att det är mycket som är fel. Trafikverket säger att vi har en mer och mer eftersläpande underhåll och allt, de kanske har rätt, men vi kan inte ha hårda siffror att belägga det. Det har gått ett och ett halvt år sedan VTI la ner det här forskningsprojektet – sedan dess har de både skrivit och ringt till Trafikverket och bett om att få ett nytt underlag - men hittills utan resultat. I ett mejl till oss skriver Trafikverket att deras tidigare data kunde vara svårtolkad, men att de sedan dess har förnyat och kvalitetssäkrat sitt system. På frågan varför Jan-Eric och hans kolloger, efter ett och ett halvt år fortfarande inte har fått ta del av det nya kvalitetssäkrade materialet får vi inget svar. Jan-Eric har dessutom ytterligare en fråga han gärna skulle vilja ha bevarad och den rör de inställda tågen. De tåg som Trafikverket för tillfället inte alls räknar in i förseningsstatistiken: – Det har betydelse i väldigt många olika samman, givetvis för resenärerna som drabbas av det, men alltså när man ska förstå vad som händer ute i järnvägsnätet så har det ju en betydelse hur tätt tågen går. Om man då har ställt in ett tåg. Då löper ju allting på mycket smidigare. Då behöver man ju förstå varför det här har hänt. Det är en del utav underlaget för att bedöma kvaliteten i den trafiks om bedrivs. Men har ni efterfrågat den här informationen? Ja, vi har frågat efter det och vi jobbar en hel del med kollegor i England som har precis motsvarande typ utav frågor med motsvarande myndigheter i England och där finns den informationen. Så varför får VTI inte tillgång till statistiken över inställda tåg? Inför vårt första program om järnvägen träffade vi Trafikverkets ställföreträdande generaldirektör Caroline Ottosson och enligt henne finns det brister även i den statistiken. – Vi har behov av att utveckla den kodningen och få bättre kvalitet i de inställda tågen. Men det är viktigt när man tittar på hur järnvägssystemet fungerar, att man tittar både på inställda tåg och på punktlighet. Men vad menar du med att kodningen inte fungerar? – Jag menar att vi måste precisera kodningen, både att de är inställda men vi är också intresserade koda orsaken till att de är inställda och där är vi inte idag så vi behöver förbättra kvaliteten i informationen. Förutom att föra statistik över hur många tåg som ställs in behöver Trafikverket alltså bli tydligare när det gäller att dokumentera varför tågen har ställt sin in. Men varför görs inte det idag? – Vi vet att ett tåg är inställt men vi har idag inte krav i vår egen organisation att vi ska koda varför det blev inställt men det skulle vi vilja titta på tillsammans med branschen. Inte långt ifrån Jan-Eric Nilssons arbetsrum på VTI jobbar Jonas Eliasson – han är professor i transportsystemanalys på kungliga tekniska högskolan, KTH. Jonas Eliasson skulle gärna vilja räkna förseningarna i tågtrafiken på ett annorlunda sätt än det som görs idag. – Ja, helst vill man ju mäta det i personminuter, alltså det spelar ju ingen roll om ett tåg som är tomt blir sent eller inte. Och man vill ju också veta något om inställda tåg. Man vill ju också veta det längs hela tågets sträckning. Ibland så redovisas förseningar bara vid ankomststationen, alltså vid sista stationen, men det är ju inte heller så kul därför att om folk har klivit av längs vägen så är det ju där de kliver av, det är det som är det relevanta. Så man måste vikta förseningarna inte med tåg utan med personer och det görs väldigt sällan. Genom att mäta förseningarna i personminuter istället för tåg skulle förmodligen också fler resenärer kunna känna igen sig i statistiken – för det under under rusningstrafik och på storhelger, när det är mycket folk på tågen och många tåg på rälsen som risken för tågförseningar är som störst – men idag är det inte möjligt för Jonas Eliasson att ta reda på hur många resenärer som drabbas. – Det beror på att vi helt enkelt inte vet hur många som kör på tågen och det är för att SJ och andra operatörer anser att det här är deras affärshemligheter. Det är faktiskt så illa att när vi ska räkna på stora, stora järnvägsinvesteringar, låt oss säga höghastighetståg mellan Stockholm och Göteborg så har vi inte ens tillgång till riktigt säkra siffror på hur många som åker med tågen idag. Och det säger sig ju självt att då är det hopplöst att veta om sådana här åtgärder är kostnadseffektiva eller inte. Det som hindrar Jonas Eliasson från att genomföra sin forskning är alltså inte att uppgifterna saknas eller är felaktiga utan att de som kör tågen, tågoperatörerna inte vill lämna ut uppgifterna. – De tycker att det här är deras affärshemligheter medan sådana som jag som forskar om det här tycker att liksom samhället tillhandahåller banor som ni kör tåg på. Då borde väl ni också berätta, visserligen förstås under affärsmässig sekretess, för regeringen, för Trafikverket och för forskning, åtminstone så pass mycket underlag så att vi kan fatta goda beslut om hur vi ska tillhandahålla spårkapacitet på ett bättre sätt. Men, ja så länge ingen tvingar dem så är det klart att det är bekvämare för dem att inte berätta saker. Varken Jan-Eric Nilsson på VTI eller Jonas Eliasson på KTH får alltså ut de uppgifter de behöver för att kunna ta reda på hur förseningarna i tågtrafiken skulle kunna minska. Men vem bär ansvaret för det? Och för att se til så att forskningen ska börja bedrivas på ett bra sätt? – Ja, regeringen är de som måste ålägga Trafikverket att göra det här och Trafikverket måste också svara regeringen att, ja, det gör vi och det kommer att lyckas. Därför att Trafikverket har en liten benägenhet att svara att, nej det går nog inte. Alternativt att ja, det ska vi göra och sedan gör de inte det ändå. Så att i regeringen kan man ibland skymta en viss frustration över att de prioriterar det här väldigt hårt men får väl inte riktigt det gensvar från Trafikverket de ibland skulle vilja. Vad kan det få för betydelse då att det finns så dåligt med underlag som du säger? – Ja, det värsta är ju att vi vet ju inte vilka åtgärder det är som skulle vara de mest kostnadseffektiva. Det är det absolut mest allvarliga. Vi vill veta vad vi ska göra åt det här och då är det orsakskodningen som är det helt avgörande. Vi måste veta varför förseningarna uppstår. Om vi inte vet det, då spelar det ingen roll, vi kan inte göra någonting då. Forskning som inte kan genomföras för att tågoperatörerna inte vill lämna ut affärshemligheter och projekt som helt måste avbrytas på grund av att underlaget saknas eller är av för dålig kvalitet? Vad säger infrastrukturministern. moderaternas Catharina Elmsäter-Svärd om det? – Ja, det är i sådana fall beklagligt för min uppfattning är att det är ju att det är bra att använda forskningen och inte minst vårt eget transportforskningsintitut och de har ju många uppdrag. Det ska man också ha i minnet att varför Trafikverket bildades det var ju också ett sätt att kunna tänka sig att transportslagsövergripande få ut mer för pengarna, vara mer effektiv. De har ju varit igång i knappt två år så traditionen från det tidigare Banverket, in i det nya och hur man nu jobbar. Det är säkert så att finns förbättringspotential där. Det skulle jag säkert tro. De forskare vi har pratat med säger att det här är ett jätteproblem, att få fram data för att kunna forska på hur förseningarna ska kunna åtgärdas och var pengarna till järnvägen ska kunna användas bäst. Vad säger du om det? – Ja, jag delar uppfattningen att har man inte relevant underlag och kan man inte heller titta längre tillbaka i tiden så är det mycket, mycket svårare att göra rätt. Då blir det en prövofas. Jag delar också uppfattningen att jag tycker att det är bra att kunna ha bra siffror och statistik men också ha dem så öppna och trasperanta som möjligt. Men varför beordrar inte regeringen helt enkelt Trafikverket att lämna ut de här uppgifterna? – Ja, du måste väl utgå ifrån att uppgifterna finns och jag tolkar det som att de kanske inte finns. Nej, som vi kunnat berätta tidigare i programmet – finns inte en del av den data forskarna skulle behöva – det gäller till exempel varför tåg blir inställda – men i andra fall finns underlaget, men lämnas inte ut. Så hur prioriterad är den här frågan för regeringen? Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd igen: – Ja, just forskardelen den är mera ny för mig, utifrån din frågeställning. Det som jag tycker känns oerhört angeläget, det är att ska vi få ut så mycket infrastruktur som möjligt för pengarna, både i den tid som vi har tänkt oss men också till den kostnad vi har satt av pengar, för det är det som sen gör att resenärer kan börja komma i tid så gäller det att hitta hela det samspelta kittet och å är det data, det är bra information, det är uppföljning. Just den frågan, hur vi ska få så mycket infrastruktur som möjligt för pengarna har precis varit föremål för utredning av Riksrevisionen – Riksrevisionen är den statliga myndighet som både ska granska andra myndigheter och följa upp politiska beslut - så sent som i december förra året presenterades de sin slutrapport över hur satsningarna på vår infrastruktur görs. Claes Norgren är Riksrevisor. – Det vi har gjort under de senaste 3 åren, det är att titta på de 500 miljarder kronor som du och jag och andra skattebetalare sätter av för att investera i transportinfrastruktur de kommande 10-12 åren och får man valuta för pengarna? Sedan är det ju också så att ur ett medborgarperspektiv så är det ju viktigt också att man också kan lita på och ha förtroende för transportinfrastrukturen och här finns det ju klara problemindikationer med långa väntetider, förseningar och så vidare. Riksrevisionen har inte undersökt vad som behöver göras för att minska tågförseningarna, men när de har tittat på hur satsningarna på järnvägen har sett ut genom åren har de ändå kunnat hitta ett tydligt trendbrott i hur vi har använt pengarna som satsats på järnvägen. I början av 2000-talet kan man se att satsningarna på underhåll minskade kraftigt. Och ungefär samtidigt ökade kostnaderna för reparationer kraftigt. – Man har prioriterat om och där finns det en sorts rot till en del av de här problemen med förseningar skulle jag bedöma, att man har eftersatt underhållet. Alltmer pengar läggs alltså på att släcka bränder och reparera och mindre på att underhålla – numera ställs också många tåg in i förebyggande syfte när vädret blir dåligt och flera tågsträckor har fått en utökad restid redan i tidtabellen för att undvika förseningar. Åke Johansson som har jobbat på järnvägen sedan 80-talet, mestadels på tåget mellan Sundsvall och Stockholm, tycker att resenärerna har fått det sämre. – När X2000 kom 1990, då åkte man härifrån på 3 timmar, idag tar det 3 timmar och 40 minuter och ändå håller man inte tiden. Det är en utveckling som är onödig alltså. Skulle man satsa på den järnväg man pratar om att man ska satsa på, miljövänlig och så vidare, då skulle man lägga ut dubbelspår. Genast förbereda för det, men man skjuter på det, skjuter på det, skjuter på det. Och det skapar ju de här problemen för resenärerna, för järnvägsbolagen och för oss som jobbar på tågen. Finns möjligheten att återfå det goda rykte som järnvägen en gång hade? – Ja, visst finns det det. Det är bara att man bestämmer sig för att göra ett bättre jobb än det som sker idag. Men då krävs det också att, det är alltså inte en fråga för ett enskilt företag, varken för SJ eller Norrlandståg eller Tågkompaniet, utan det är en fråga för politikerna att ta sitt ansvar. Det är deras jobb nu att ta sitt ansvar för nu för järnvägstrafiken och för resenärernas förtroende för järnvägen. Att politikerna ska ta ett större ansvar kommer också Riksrevisionen fram till i sin rapport. Enligt den följer inte regeringen de riktlinjer som finns idag. – Ja, alltså riksdagen har formulerat ett antal principer och när vi har granskat dem så ser vi att man inte lever upp till dem tillräckligt. Riksrevisor Claes Norgren igen. – Det innebär helt enkelt att man bör bättre prissätta samhällsekonomiska kostnader så att resandet blir på lämplig nivå. Och sen när man då ska investera, om jag ska använda ett enkelt intryck så, innan man börjar borra i Hallandsåsen så måste man fundera på om järnvägen kan åka en annan väg, om man kan vidta andra åtgärder så att man så att säga investerar de stora pengarna där de verkligen behövs. Och här i de granskningar vi har gjort så har vi sett avvikelser som indikerar att vi skulle kunna få mer valuta för pengarna. Men vad beror de här avstegen på? Varför följs inte de här direktiven? Hur ska det här bli bättre nu då? – Ja, vi rekommenderar egentligen regeringen och Trafikverket att följa Riksdagens principer. Riksrevisionen har också nyligen startat en ny utredning som fokuserar enbart på förseningarna i tågtrafiken, den förväntas vara klar i höst. Under tiden vi har arbetat med den här serien har Trafikverket skickat ut ett pressmeddelande där de skriver att de nu inleder ett 10-årigt samarbete med forskare runt om i landet för att minska antalet förseningar. Och efter vårt förra program om SJs prissystem som av många liknas vid ett lotteri – skriver SJ på sin hemsida att de under året kommer att installera ett nytt stödsystem – det ska göra att biljetterpriserna inte ska svänga så mycket som 1000% på bara några timmar. Det pågår en diskussion mellan Trafikverket och branschen om ifall man ska fortsätta presentera den totala tågpunktligheten för resenärerna med 15 minuters marginal. Som ett led i det systematiska punktlighetsarbetet planerar man också att ta reda på vad resenärerna upplever som en försening. Vi går steget längre än så – och har frågat resenärer på Stockholms Central – hur de – om de fick drömma helt fritt – skulle önska att tågtrafiken i Sverige fungerade. – Att de kommer i tid och att det inte är för mycket snö på spåret för då funkar det aldrig. – Jag skulle önska att de satte lite såhär typ som Ryanair, alltså att du vet att ”så här många biljetter finns för det har priset, sen så går det upp till nästa prissteg”. Jag tror att fler skulle åka med tåget om det var tydligare priser, för nu är det lite ruffel och båg-känsla. – Snabbtåg till alla storstäder. – Alltid i tid och sittplats, jag älskar att åka tåg. – Ja, drömma helt fritt så skulle det vara en tågtrafik som på något sätt bekostades genom skattemedel så att alla kunde åka gratis vart som helst. För det känns som en bra grej i och med att det är så miljövänligt när det går på el. – Den skulle komma i tid och avgå i tid. Det är ungefär det som skulle vara drömmen tror jag faktiskt. Om man inte behöver oroa sig för att komma för sent så är det ett fantastiskt sätt att resa på. Tågmästare Åke Johansson som gav politikerna lågt betyg för hur järnvägen sköts – hyser desto högre tilltro till tågresenärerna: De flesta resenärer är tålmodiga, de är positiva och tycker att det är bra att åka tåg. Det är ju positivt att åka tåg miljömässigt och man kan göra en massa saker på tåget. Man kan tänka sig att efter alla förseningar som alla upplever att de skulle sluta åka tåg, men de fortsätter. Jag tycker de är värda bättre möjligheter att färdas och komma fram i tid. Reportrar: Micha Arlt och Jimmy Karlsson Producent: Eskil Larsson
Sverige satsar på vindkraften och i dag byggs det ett vindkraftverk om dagen. Men bakom den stora utbyggnaden finns hårt motstånd, konflikter och hot. Kaliber fortsätter granskningen om vindkraftens baksida. – Här har de samlats nu, de är inte många men de verkar ganska arga, vindkraftsmotståndarna. Vindkraft är subventionerad miljöförstöring står det på den största banderollen. – Man kallar det här vindkraftspark, men detta är ju en industri. – Nu måste vi fortsätta kämpa för att det här ska bli bra – JA! Demonstrationer mot vindkraft runtom i landet från förra året. – Vi är här i dag för att vi ska tala om att vi är ledsna och djupt bedrövade över att vår miljö där vi lever och verkar ska bli vindindustri. Framtidshopp, eller social katastrof - vindkraften väcker känslor. Bygder delas upp i för och emot. Förra veckan berättade Kaliber om hur vindkraften är vår tids stora energisatsning, men hur en lagändring flyttat fokus från ren energi till tvivelaktiga pengar. I dag ska det handla om hur det organiserade motståndet mot vindkraften har vuxit sig allt starkare i takt med vindkraftsutbyggnaden. Hur de som arbetar med att planera och bygga vindkraften upplever att motståndet försvårar och fördröjer deras arbete, och om hur motståndet på sina håll har gått överstyr. – Jag har ju fått en del mail som jag inte tycker hör hemma i ett demokratiskt samhälle. Jag har fått en del mail med personliga påhopp ifrån människor som jag trodde att jag kände. Gunilla Hedin är ordförande för kommunfullmäktige i Härjedalen. – Det har förekommit trakasserier, jag kallar det trakasserier, bland annat med affischer som kom upp som jag inte har en aning om vem som satt upp, men med bland annat en dödsruna på där man menar att jag har varit med och begravit demokratin i Härjedalen. – I början var det väldigt jobbigt när de skrev en massa skit om mig på hemsidan, men sedan så kom jag över det där, men jag vet att mina barn och mina kompisar gick in och kollade och tyckte att det var förskräckligt, att det var hemskt att det stod en massa saker som inte var sant. Gunilla Hedin och Håkan Johansson – två lokala politiker från olika platser i Sverige som har upplevt hur vindkraftsmotståndet har blivit hotfullt. – Det påverkar när man går till simskolan, man träffar varandra på olika avslutningar, på ICA, man träffar varandra. Och spänningen finns ju kvar. Man är så himla upprörda över de här grejerna, de som är mot är så himla upprörda och tror att det är så himla farligt och de är så ilska av sig. Och sedan finns det de som vill bygga som också blir ilskna. Det är som ett täcke över hela kommunen, inget händer. Allt ska överklagas, allt ska bråkas. Det är inte bra alls, det är inte bra i skolan, det är inte bra någonstans. Det är skogsbygd mot slättbygd – istället för att vi tar den här kommunen framåt ihop så blir det en fråga som lägger locket på alltihop. Flera vindkraftsprojektörer Kaliber har talat med har också upplevt de här hotfulla stämningarna. Men först - hur blev vindkraften en så omtvistad fråga? Bilens anti-sladdfunktion har gått igång flera gånger när vi parkerar bilen på Storgatan i Linköping, på en av vinterns hittills snöigaste dagar. På en tvärgata ligger RGP Vindkrafts kontor, där Rolf Pettersson arbetar med att planera för och bygga vindkraft. – Vi har märkt att det har blivit stor skillnad senaste åren helt klart, mycket beroende på det organiserade motståndet. Och vi var nog rätt förskonade från sånt här i början när man höll på. Jag har ju hållit på länge, första tio åren var det inga större problem överhuvudtaget. Men sedan kom det här organiserade motståndet även upp till Östergötland. Men generellt sätt är svenskarna positiva till vindkraft som energikälla. SOM-institutet vid Göteborgs universitet undersöker varje år svenskarnas åsikter kring bland annat vindkraftsfrågan – och enligt undersökningen för 2011 var det bara 1 procent som helt ville avstå från energikällan. Nästan nio av tio svenskar ville satsa mer eller lika mycket på vindkraften som i dag. Men det är en annan sak när ett eller flera vindkraftverk ska byggas i människors direkta närhet. Det här beskrivs ibland som NIMBY-effekten – not in my back yard – eller – inte på min bakgård – och betyder att de som får vindkraften inpå knuten ofta är de största motståndarna. Karin Hammarlund jobbar som forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp och konsult inom landskapsanalys. Hon har studerat vindkraftsmotståndet. Precis som med kärnkraften på 80-talet är vindkraft en fråga som rör upp känslor, säger hon. – Det finns nästan ingen som säger att jag rycker på axlarna när man pratar om vindkraft, antingen älskar man det eller så hatar man det. Vindkraftsmotståndet har blivit mer organiserat och kan upplevas som militant och aggressivt, säger Karin Hammarlund. – Om man känner att min inte har fått sin röst hörd, då klart att man blir mer och mer uppfinningsrik i hur man ska få sin röst hörd. Och då handlar det ofta om att väcka opinion på ett eller annat sätt. Just när man pratar om det utifrån det etablerade vindkraftsmotståndets perspektiv så verkar vindkraft vara väldigt, väldigt farligt. Och det klart, om man kan få det att framstå som väldigt farligt är det många som vänder sig dit för att få stöd och som är oroliga. Känner man sig hotad och trängd, då blir man militant. Antingen så ger man sig eller så kämpar man för sin sak. Ja, vi ska prata om vindkraft nu och en stund framåt, detta mot bakgrund… I P4 Skaraborg kunde man i juni förra året höra några av de vanligaste argumenten för och emot vindkraft, i en debatt mellan vindkraftsmotståndaren Jonny Fagerström och vindkraftsföretagaren Anders Schönborg. – Vindkraften är i dag helt onödig, vi går i Sverige mot ett elöverskott. Anders Schönborg, hur lönsam är vindkraften? – Framför allt är det väldigt lönsamt mot miljön. Och det är ofta de här argumenten som hörs – motståndarna tycker att vindkraftsutbyggnaden är obefogad och att den förstör människors och djurs livsmiljö. Medan förespråkarna framhäver att det är en ren energikälla och att Sverige har goda förutsättningar för vindkraft. Men i det här programmet ska vi inte ge oss inte i debatten för eller emot, utan istället berätta om förhållandena för de som på olika sätt berörs av vindkraftsutbyggnaden. I takt med den snabba utbyggnaden av vindkraften har motståndet blivit både starkare och mer välorganiserat, framför allt genom den rikstäckande paraplyorganisationen Föreningen Svenskt Landskapsskydds arbete. De har funnits sedan 1999, men det är de senaste två, tre åren som föreningen har vuxit som mest. Enligt egna siffror engagerar de 30 000 medlemmar i dag. På föreningens hemsida kan man läsa att storskalig etablering av vindkraft är det största hotet mot vår natur och mot vårt kulturarv. Jonny Fagerström är talesperson för föreningen, och hans namn dyker upp så fort det talas om vindkraftsmotståndet. – Vi räknar med att 150 000 människor på landsbygden kommer att bli drabbade om man ska bygga ut vindkraften till 30 twh som man pratar om i planeringsmålet. Och när man väl har börjat med att titta på de här målen stödja människor så kan man inte sluta helt plötsligt, utan då måste man fortsätta tills det har nått vägs ände. Det handlar om att påverka politiker, påverka vindindustrin, påverka opinionen och i sista änden att överklaga och skriva samrådsyttranden. Förutom att arbeta med föreningen är Jonny Fagerström också aktiv klimatskeptiker. Han är bland annat engagerad i Stockholmsinitiativet – en förening som på sin blogg – the Climate Scam – skriver att det så kallade klimathotet är överdrivet. Under rubriker som ”Vindkraften är en skrevspark mot välfärden och landsbygden” och ”Vindkraften - en propagandalögn och samhällsekonomisk katastrof” - skriver Jonny Fagerström insändare för att övertyga bland annat landets kommunpolitiker om att vindkraft är något negativt. – Jag, tillsammans med några andra i styrelsen, har skrivit flera hundra artiklar till i princip alla lokaltidningar i hela Sverige där vi har dels skrivit om vår uppfattning om det här, och dels har vi bemött vindenergins artiklar i alla tidningar. Och det finns inga tvivel om att Föreningen Svenskt Landskapsskydd har varit framgångsrika i sitt arbete. Vi har pratat med tio personer som jobbar som vindkraftprojektörer, som alltså arbetar med att planera för och bygga vindkraft. Och alla utan en säger att det organiserade motståndet försvårar deras arbete. Rolf Pettersson, projektör på RGP Vindkraft säger att halva arbetsdagarna går åt till motståndet, framför allt till att bemöta överklaganden. Tillståndsprövningen för vindkraft tar tre till fyra gånger så lång tid i dag jämfört med för 15 år sedan, säger han. – Många är ju trötta på det, ordentligt trötta, och det är många som inte tycker att det är speciellt roligt längre att jobba med vindkraft, på grund av att man hela tiden får höra från motståndarna hur dåligt det är. Man ger upp. Man tröttnar på det helt klart. Finns det inget positivt med det här motståndet, att det blir en debatt, att man tar upp olika aspekter, för vindkraft påverkar ju miljön ändå? – Nej, jag tycker nog inte det, i och med att debatten förs under bältet och deras argument baseras inte på fakta. Förra veckan berättade Kaliber hur ett kommunalt veto infördes 2009 - som innebär att vindkraftsprojekt som innefattar mer än sex verk måste bli godkända av kommunen. Vi berättade hur kommuner använder det kommunala vetot för att kräva vindkraftsprojektörer på pengar – för att kommunerna ska säga ja till deras vindkraftsplaner - en slags utpressning kallade flera personer det. Men vetot innebär också att motståndsrörelsen får större inflytande. Det säger Agne Hansson som är en av fyra vindkraftssamordnare som är utsedda av regeringen för att underlätta för expansionen av vindkraften. – Genom det kommunala vetot har de fått mycket, mycket större inflytande. Mycket större än andra parter har i tillståndsprocessen. För att de kan påverka de kommunala…? – Ja, och ställa villkor på politikerna. Och det är ganska uppenbart, därför att erfarenheten som jag fick, eftersom jag har varit med under hela tiden, har jag ju sett att alla tillståndsärenden, beslut om vindkraftsutbyggnad i kommuner, beslut över vindkraftsplaner och annat – de ligger i stort sett nere 1,5 år före ett val, för då blir politikerna lite byxis och då vågar de inte ta beslut om det finns starka motstånd emot vindkraftsbeslut och det är olyckligt. Energimyndigheten gjorde 2010 en undersökning där de bland annat kom fram till att som kommunernas vetorätt ser ut I dag kan grupper med stark medial uppvaktning avgöra hur en kommun ska använda sin mark. Dåvarande miljöminister Andreas Carlgren gick i början av 2011 ut och sa att han ville ta bort det kommunala vetot. ”Vi behöver en förändring så att kommuner inte bara lyssnar på opinioner och säger nej utan även försöker lösa konflikterna”, sa han då. Men i dag är det här ingen fråga som de aktuella departementen driver. När vi ringer runt och pratar med personer i vindkraftsbranschen är det flera som berättar om hur motståndsrörelsen, med Föreningen Svenskt Landskapsskydd i spetsen, använder ohederliga metoder, bland annat felaktiga argument. En som säger att hon har varit med om det här är Hanna Lind. Hon jobbar som miljökonsult på Triventus Consulting och är ständigt i kontakt med motståndsrörelsen. – Det stora problemet med det organiserade motståndet är att metoderna inte alltid är helt rumsrena, man sprider felaktig information och det gör folk rädda, trots att det är mycket som är lätt att dementera. Vindkraftssamordnaren Agne Hansson har en liknande bild av hur motståndsrörelsen arbetar. – De har väldigt lite sakargument egentligen och använder i stort sätt vilka argument som helst för att försöka nå sina syften, vilket är lite främmande för det demokratiska system och den demokratiska debatt som vi av tradition har här i Sverige. Det är ganska militant det motståndet på vissa händer. Det förändrar sig och det är inte generellt, men i ledningen för den här organisationen finns många sådana företrädare som beter sig på det sättet, vilket är olyckligt. Men Jonny Fagerström, talesperson för Föreningen Svenskt Landskapsskydd, slår ifrån sig kritiken. – Vindindustrin är ju inte fria från synd heller, de går ju fram som ångvältar i terrängen och sysslar också med propaganda, lögner, erbjuder pengar och försöker lura människor. Jag tar avstånd från den typen av metoder, och det påstår sig vindindustrin också göra men de behöver nog se över sitt eget hus innan de uttalar sig om hur människor på bygden verkar. Här står ord mot ord – personer i vindkraftsbranschen säger att motståndsrörelsen använder sig av ohederliga metoder, och motståndsrörelsen tycker detsamma om vindkraftsbranschen. En möjlighet att protestera hör hemma i en demokrati, det kan nog alla skriva under på, men ibland kan motståndet gå överstyr. – Så blev jag uppringd av en man som mer eller mindre skrek till mig att vi ska spränga era jävla vindkraftverk i luften, kommer ni hit så ska vi sabotera för er och bara öste ur sig förolämpningar och hot om hur de skulle sabba för oss. Hanna Lind har arbetat som miljökonsult i två år och hon berättar att motståndet var svårt att hantera till en början, men att hon har vant sig. Samråden, då vindkraftsbolagen träffar allmänheten, brukar vara de tillfällen då motståndet blir som mest påtagligt, berättar hon. – I vissa projekt kan motståndsgrupperna bli väldigt hotfulla, både i telefon, brev och mail och i fysiska situationer på samråd där vuxna människor beter sig som om man lever i en sandlåda. Jag har kollegor som efter samråd har känt sig väldigt, väldigt hotade och faktiskt varit på väg att polisanmäla människor för deras uppträdande på samråd. Finns exempel på när deltagarlistan har blivit stulen. Motståndarna har gjort det till sin taktik. Det är ju rent sabotage, det är ett sätt att tvinga företaget att ta ett steg tillbaka och börja om fråTvå vindkraftsprojektörer och två en motståndströrelse?mma med. måste prata med nån. under nga ar blivit stulen. ändigt i kontn början. För Hanna Lind och hennes kollegor har hoten inneburit att de har blivit försiktigare i sitt arbete. I dag åker de inte två, tre personer till ett samråd i en kommun där motståndet är stort som de gjorde förut, utan bunkar upp med extra folk. Ibland har de varit tio personer ifall mötet skulle spåra ur, säger hon. De tio projektörer vi har pratat med berättar om fler exempel på hot – fyra personer upplever att de själva har blivit hotade, sju av tio säger att de har kollegor som har blivit utsatta för hot. En kvinna berättar: ”Det var under ett samråd – det var hätsk stämning. Jag hamnade i en diskussion med en person efter genomgången – då spottade han på mig. Det var inte mycket att göra, det var bara att gå därifrån. Men det var det värsta jag har varit med om.” Samma kvinna berättar om hur hennes kollegor har varit med om mer subtila hot – hur motståndare ska ha sagt: ”jag vet var du bor och var dina barn bor”. Det är inte ett demokratiskt beteende att trakassera och hota personer på grund av deras arbete eller deras ståndpunkt. Men enligt de vi pratat med förekommer det alltså i dag. – Det har förekommit trakasserier. Gunilla Hedin är ordförande för kommunfullmäktige i Härjedalen. – Jag kallar det trakasserier, bland annat med affischer som kom upp som jag inte har en aning om vem som satt upp, men med bland annat en dödsruna på där man menar att jag har varit med och begravit demokratin i Härjedalen. Dödsrunan från september förra året är utformad precis som de dödsannonser man ser i tidningen. Den döde är Demokratin i Härjedalens kommun, och de närmast sörjande är invånarna, ekonomin, naturen och turismen. Längst ner anges vem som är den skyldige – där namnges bland annat Gunilla Hedin. – Den satt uppe lite varstans i Svegsområdet. Hur kändes det då? – Egentligen bara skakar jag på huvudet, det säger mer om de som har satt upp dem, än om mig. Jag tyckte ju att det var lite obehagligt, men jag tror att gemene man tyckte att det var osmakligt. Jag tyckte att det var osmakligt gjort. Jag önskar att man kunde föra en dialog och en frisk debatt om det här. Där man kan se för och nackdelar, utan att vi behöver vara elaka mot varandra. En annan kommun där vindkraften har skapat motsättningar är Ödeshög i Östergötland, mellan de som är för och de som är emot vindkraft i kommunen. Håkan Johansson är moderat politiker som i 12 år var ordförande för Miljö- och byggnämnden, med ansvar för frågor som rörde vindkraftsutbyggnaden i kommunen. Då utsattes han för bland annat för muntliga påhopp, säger han. – De började skjuta på mig personligen, de kollade upp mig vad jag höll på med som politiker och nämndordförande, att mina privata företag tryckte de på – bäst du passar dig annars kommer det gå dåligt för din frus företag och sådana saker. De stod på gårdsplan ibland och vid mina vindkraftverk som jag har och ja, det var en hotfull stämning. Det var en jobbig tid. Vi är i det grå boningshuset på Håkan Johanssons och familjens gård, på slätten. Lite längre bort på familjens mark står tre vindkraftverk, vi ser de stå och snurra genom fönstren. Håkan Johansson tjänar själv pengar på vindkraften – han får arrende från vindkraftbolaget som äger verken. Han säger att han har upplevt hur motståndare, organiserade av den lokala motståndsföreningen Rättvis vind, genom påtryckningar och hot har försökt att få honom att säga nej till vindkraft. – De har en egen hemsida, Rättvis vind, med anklagelser mot mig. De kollade upp en massa saker, de kollade upp alla mail som jag har skrivit till min sekreterare bland annat 12 år tillbaka. De har rivit i mina bygglov på mina egna verk, sådant som inte handlar om skogsbygden alls, utan för att få mig att bli nervös och säga stopp till vindkraften. Hur höga är de här då? – Det där är 65 meter och det där är 72 meter. Hur nära står de då? – 400 meter. Men du satt som ordförande i den här nämnden, var det helt lämpligt för dig att upplåta mark åt de här vindkraftverken, och tjäna pengar på det. Du tycker inte själv att det var olämpligt? – Inte det minsta, jag var ju inte med själv och tog det beslutet. Det har inget med de andra vindkraftverken att göra. Man får gärna granska mina verk. Om man som granne blir irriterad över att mina verk är uppe det kan jag förstå. Men att folk som bor en mil bort, bara för att jag är ordförande i en nämnd ska gå på mina verk. Det förstår jag inte. Bygden har delats i två läger – mellan de som är för vindkraft, och de som är emot, säger Håkan Johansson. Själv ha han känt av det både i simhallen, och på ICA. – När man åker ner och handlar i Ödeshög så känner man att man hade många blickar som var mot en, många människor var riktigt elaka. De gick på och sa att det är bäst att du tänker dig för. Vi åker vidare genom det snötäckta landskapet, in mot Ödeshög centrum. Vi stannar utanför kommunhuset, intill mataffären. Det är låg aktivitet på biblioteket i Ödeshög. Vi är här för att träffa Hans Ström som är ordförande i föreningen Rättvis vind, som har funnits sedan 2009. – Vi är ju inte i princip emot att generera el med vindkraft, utan det är just placeringen som vi har synpunkter på. Vi anser att Sverige är så stort och glesbefolkat i vissa områden, så där kan man kanske klämma in de här vindkraftsparkerna, men hålla på att klämma in dem i Ödeshögs skogsbygd som man håller på att planera för, det tycker vi är helt fel. – Man kan börja grunna på vad var det som gjorde att vi bildades vår förening – jo det var det att vi helt plötsligt riskerade att få de här vindkraftverken nära oss, vi som bor i skogen och då började vi samla ett gäng med folk och som sagt, nu är vi uppe i närmare 700 medlemmar och det är Ödeshögs största förening vad jag vet. Så att vi är en betydande maktfaktor politiskt. Det märkte man i valet 2010 där vi i princip styrde valet till de partier som hade något så när vettiga synpunkter vad gäller placering av vindkraft. Det som Hans Ström säger bekräftar den bild Agne Hansson, vindkraftssamordnare, ger av hur motståndet på grund av det kommunala vetot fått allt större politisk betydelse. Men vad säger Hans Ström om hoten som Håkan Johansson säger att Rättvis vind har utsatt honom för? – Jag betraktar det som helt felaktiga påståenden. Jag känner inte till något fall där han har blivit hotad, och har han det får han väl polisanmäla det. Vi har varit väldigt försiktiga i vårt agerande. Jag kan väl säga som så att han själv jämförde Rättvis vind med militanta djurrättsaktivister – så är det någon som framfört felaktiga synpunkter så är det han. Han känner sig utpekad som person, han och hans familj. Vad säger du om det? – Nej, det inte bra om han upplever situationen så, men enligt mitt sätt att se så har han inte blivit hotad av några människor vad jag vet. Det är helt otänkbart. Det är väl några knäppgökar då som har ringt, som vi inte har någon kontroll över. Men som jag sa förut – är man politiker, sitter man i en nämnd då får man räkna med att bli granskad. Det är en demokratisk sak, det är en rättighet för medborgarna. Men granskad är en sak, men att bli påhoppad personligen och att ens frus företag hamnar på er hemsida – vad säger du om det? – Jag har inte sett att det existerar, och gör det det så är det inte bra, det är inte rätt. Då får vi ta bort det. Det är första gången jag hör det. Men som sagt, jag känner inte till att vi har hotat nån, vi har inte bråkat med nån, vi har bara tagit fram fakta. Och tål man inte fakta som politiker, då ska man inte vara politiker. Och det är ju inte första gången en politiker har blivit uthängd – titta i kvällspressen, det är tio gånger värre där än vad vi har hittat på. Reportrar: Malin Sandberg och Frida Johanson Producent: Sabina Schatzl
Martina Johanssons program! Om bland annat hur Jesper svarar i telefon, olika slags hår, vegetarianism och boråsare.