Podcasts about ledningen

Gustav Boëthius, visselblåsare och författare till boken "Ledningen", gästar för att förklara hur han lyckades rädda Sverige från en gaskris som riskerade både industrin och vårt dricksvatten, samt om den myndighet som kraftigt misskött sitt ansvar.

Vi älskar ju måndagar och nu är måndagen här igen. Det innebär så klart ett nytt avsnitt av Gött tjöt.Idag börjar vi med en genomgång av vår Gött tjöt-portfölj (00:13:04) som görs i samarbete med SAVR. SAVR är den pigga uppstickaren och innovativa näthandlaren, som kommer med nya funktioner konstant. Nu har de erbjudande kring kapitalförsäkring! Öppna KF i mars och få courtagefri handel på KF t.o.m. 30/6 2025. Perfekt tillfälle att byta sin KF till SAVR.Stötta Gött tjöt och bli medlem via länken nedan:https://track.adtraction.com/t/t?a=1315701143&as=1958246592&t=2&tk=1Portföljen har presterat cirka 13% med Cheffelo och Premium Snacks som draglok. Den börjar nog bli dags för en lite rockad, men det får vi ta vid ett senare tillfälle. Helt okej utveckling hittills får man säga.Sedan blir det iGaming-snack (00:37:22). Hästen har fått vatten på sin kvarn och munlädret går varmt. Allt från Mongoliet till Brasilien och rapportkik på FDJ, Entain, Flutter och Lottomatica. Härliga tider med andra ord.Gedda tittar sedan till Flowscape (01:09:31), som vi kikat till tidigare. Känns caset lite ljummet för tillfället eller kan tillväxten accelerera under 2025? Den som lever får se…Hästen tittar sedan till göddornas mardröm: Söder Sportfiske (01:28:28). Bolaget har haft lite utmanande tider bakom sig, men visar dock återigen tillväxt under 2024. Ledningen verkar dock ej nöjda med lönsamheten eller tillväxttakten, och kan man trumma igång där så. Bolaget är dock inte dyrt och handlas till ensiffriga EBITA-multiplar på 2025e. Kanske den starkaste ägarlistan bland småbolag och låg värdering kanske kan vara något?Vi avslutar med en Veckans volley i sedvanligt manér. Hästen är förvånad över all kärlek som sprids från lyssnare, vilket fortsätter att förvåna. Gedda instämmer och mumlar sedan lite om något annat.Som sagt, stort tack till SAVR. Vill du bli kund så gör det via länken nedan och passa på att även stötta oss!https://track.adtraction.com/t/t?a=1315701143&as=1958246592&t=2&tk=1Kolla in vår SAVR-portfölj på Twitter/X och Bluesky: @GottTjotAktierMaila in till: gotttjotomaktier@gmail.comFölj oss på Twitter/X och Bluesky: @GottTjotAktier, @MarkusGedda & @aktiehesten-(00:05:28) - Börspadeln(00:09:25) - Savr(00:13:04) - Portföljuppdatering(00:37:22) - Hästen special: iGaming-nyheter (00:37:32) - Bet365 (00:38:41) - Betsson (00:39:36) - Softswiss (00:40:45) - Mongoliet (00:41:53) - Brasilien (00:46:27) - Gaming Corps (00:50:41) - FDJ (00:56:14) - Entain (00:59:43) - Lottomatica (01:03:09) - Flutter(01:09:31) - Flowscape(01:28:28) - Söders Sportfiske(01:47:27) - Veckans VolleySupport this show http://supporter.acast.com/nantingomaktier. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet pratar jag med Susanne och Ellen, specialistpsykologer inom organisationspsykologi, om hur högre chefer kan minska avståndet till organisationens kärna. Hur når högsta ledningen ut i hela organisationen? Indirekt ledarskap handlar om att påverka utan att alltid vara på plats – och det har ofta större effekt än direkt ledarskap. Men hur gör man egentligen för att bygga tillit, skapa enighet och få strategier att bli verklighet i vardagen?

Sundbyholm bjuder på fina startfält när finalerna i Breeders´Crown avgörs. Säsongen har varit lång för många av hästarna och det kan sätta sina spår. För en gångs skull är Expressens experter överens om vilket lopp som ska helgarderas och efter mycket om och men enas trion.

Riksdagens översyn av det finanspolitiska ramverket hade kunnat bli en nystart för Sverige. Med ett underskottsmål hade vi kunnat låna till viktiga investeringar, som inte hade behövt konkurrera med välfärden om pengar. Ekonomer från höger till vänster tyckte att det var dags, liksom såväl LO som Svenskt Näringsliv. Men så blev det inte. Socialdemokraterna och Moderaterna enades om ett balansmål. Vad händer nu med alla investeringar som måste göras? Vad händer med Socialdemokraternas förnyelsearbete? Och vad ska de nu göra för att vinna valet 2026? Elinor Odeberg och Vilgot Österlund från tankesmedjan Arena Idé har tagit fram ett förslag på hur ett nytt ramverk borde se ut. Vi diskuterar deras förslag i detta extraavsnitt av Starta pressarna, världens största podd om det finanspolitiska ramverket.

Du kan lyssna på alla avsnitt av den här serien utan annonser, via Spotify eller Apple Podcaster. Ledningen för Stern är i full gång med att sälja in storyn om Hitlers dagböcker internationellt när bomb efter bomb slår ner gällande dagböckernas äkthet. Flertalet experter har intygat att dagböckerna är äkta, men när Gerd Heidemann får ett samtal mitt i pågående publiceringsarbete så möts han av en chock. Och snart blir det tydligt vad det egentligen är för sorts scoop som han har jagat under hela den här tiden. I april 1983 går den tyska veckotidningen Stern ut med en nyhet som kan anses vara århundradets scoop. Tidningen påstår sig nämligen ha lyckats få tag i 62 volymer av Adolf Hitlers gamla dagböcker. Materialet har aldrig tidigare skådats, men tack vare en av tidningens stjärnreportrar, Gerd Heidemann, så finns nu möjligheten att ta del av Hitlers allra innersta tankar och hemligheter. Det finns bara ett problem med dagböckerna. Ibland är nämligen inte allt som det ser ut att vara. Och är man oförsiktig så kan det leda till konsekvenser som ingen kunnat ana. Medverkande: Gunnar Wall, författare Röst som spelar Adolf Hitler, Rupert Murdoch, Gerd Heidemann och Konrad Kujau: Fredrik Wass Producent: Gabriella Lahti Exekutiv producent: Tove Friman Leffler Slutmix: Kristoffer Kronander En produktion av Podlit.

Hur kan små underligheter beröra stora samhällsfrågor? Hjalmar Wide, Maja Frykberg Andersson och Rasmus Gisby leder teaterkompaniet LEDNiNGEN. Vi pratar om att prestera framför folk, knäppheter från Flashback, dejtinglivet för män kontra kvinnor, drogbruk för medelklass kontra underklass, olika typer av relationsformer, hur till synes små ämnen berör stora samhällsfrågor och mycket mer.Se ”Upplevelsepaket: Relation” den 4–6 september på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Biljetter hittas på https://ledningen.se.Följ Ledningen på https://ledningen.se, @ledningen.teater på Instagram och https://www.facebook.com/SpangsOrkester This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit aljosja.substack.com

Hur har man egentligen öppen relation? Hjalmar Wide är skådespelare, producent och del av teaterkompaniet Ledningen. Vi pratar om hans succéföreställning Upplevelsepaket: Relation, skratt och utmaningar med en sexuell humorpjäs, polyamori kontra monogami, vem som egentligen byggde pyramiderna och mycket mer.Följ Ledningen på https://ledningen.se, @ledningen.teater på Instagram och https://www.facebook.com/SpangsOrkester This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit aljosja.substack.com

Rille och Tommy analyserar matcher och ställer frågan vad som händer i föreningen 

V75 fyller 30 år och travminnena är många. Fredrik Edholms bästa minne var när han spelade in över sex miljoner kronor under midsommarhelgen i fjol. Förhoppningsvis blir det nya framgångar framöver. Expressens experter har visat bra form en längre tid och kommer fortsatt att ge 100 procent till läsarna. Missa inte veckans avsnitt av systemet. På expressen.se/systemet får alla lyssnare just nu ett exklusivt erbjudande. Alla avsnitt hittar du här!

Läcka på gasledning mellan Estland och Finland. Hur viktig är naturgasen för Finland? Och varför köper Sverige fortfarande rysk gas? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Philip RamqvistMedverkande: Samuel Ciszuk, energianalytiker ELS Analysis, och Victor Jensen, ekonomireporter

Läcka på gasledning mellan Estland och Finland. Hur viktig är naturgasen för Finland? Och varför köper Sverige fortfarande rysk gas? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Philip RamqvistMedverkande: Samuel Ciszuk, energianalytiker ELS Analysis, och Victor Jensen, ekonomireporter

På jobbet är en upplevelse av rättvisa viktig både för prestation och hälsa.Studier visar att vi redan före ett års ålder har en känsla för rättvisa. Det är en stark grundläggande värdering hos oss människor.Rättvisa handlar inte om hur något ÄR utan hur något förhåller sig till något annat.Contanze Eib från Uppsala Universitets avdelning för klinisk psykologi har forskat på området. I sin avhandling delar hon in rättvisa i fyra områden:Procedural rättvisa handlar om hur beslut fattas och processer bedrivs, till exempel rekrytering och befordran.Relationell rättvisa berör hur medarbetare, chef och kollegor bemöter varandra och om man visar varandra respekt.Informativ rättvisa är att information kring beslut, förändringar och anpassning till olika individer och grupper upplevs ske rättvist. När och hur får vem veta vad? Det kan kännas orättvist att inte få veta saker lika ofta eller i lika stor utsträckning som sina kollegor.Distributiv rättvisa handlar om att lön, annan belöning och makt behöver fördelas rättvist. Helst ska varje medarbetare känna att de får rätt belöning för den ansträngning de gör. Lön och befordran står bara för en viss del, medan beröm och social status har stor inverkan.Orättvisa gnager på ossEftersom rättvisa är så grundläggande för att kunna känna engagemang och fokusera, är det lätt att ta med sig känslor av orättvisa hem. Det påverkar hälsan när man ältar.Gör det mer rättvist på jobbetOm du upplever något som orättvist på jobbet, börja med att snälltolka. Utgå inte från att det är ont uppsåt bakom ett beslut eller en handling. Det spar lite energi i stunden.Ställ sedan frågor och berätta att du vill veta mer. Förklara vad som händer för dig när du inte upplever rättvisa.Stäm av det här för mer rättvisaGå igenom den här listan och fundera på hur det är hos er. Finns det något ni kan göra bättre?1. Ledningen förmedlar information om bakgrund till och argument för de beslut som fattas och hur de processer som rör medarbetare går till. Det kan gälla rekrytering, lönesättning och befordran.2. Din chef förmedlar information om beslut och konsekvenser till er inom rimlig tid och på ett rättvist sätt.3. Du och dina kollegor har möjlighet att, till chef eller ledning, regelbundet ställa frågor kring transparens och rättvisa och få de förtydligande svar och den transparens som är möjlig och lämplig utifrån verksamhet och frågeställning.4. Du och dina kollegor har möjlighet att, till chef eller ledning, föra fram förslag på ökad rättvisa och transparens kring sådant ni vill förbättra.5. Din chef stöttar era rättigheter och kan hålla isär sina egna åsikter och uppfattningar från sitt ledarskap. Det innebär att respektera och stötta er i att föra fram era synpunkter kring transparens och rättvisa i organisationen.6. Din chef behandlar dig och dina kollegor omtänksamt, med uppriktighet och ärlighet.7. Det finns en trygghet mellan dig och dina kollegor att ta upp sådant som känns otydligt och som upplevs orättvist för att få klarhet.Lyft det du ser och upplever, ställ frågor. Att bära på känslor av orättvisa får oss att må dåligt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ledningen i Kina vidtar både penning- och finanspolitiska åtgärder för att hålla tillväxten uppe. Men det finns flera strukturella problem som på både kort och lång sikt kommer att påverka tillväxten negativt. SEB-ekonomen Erik Meyersson resonerar om detta i Makropodd krönika.

Travanalytikern fick förhinder och istället är det Cronberg som gästar Mac i veckans avsnitt. Knivskarpa analyser förra veckan då det var kickoff för Möllan i Malmö o j det återstår att se om man är lika rätt ute denna vecka. Ledningen är extra viktig i Bollnäs och Mac reder ut samtliga spetsstrider. Hans roligaste drag återfinns i avslutning där han varnar för en 4-procentare. I samma lopp drar Cronberg fram en annan 4-procentare.

Avsnitt nummer 108 av Bastardos är här. Vi pratar om Ancelottis användning av truppen, ledningens ansvar, matchen mot Liverpool och mycket mer. Häng med oss!

Digitalisering har varit en pågående process inom tillverkande industri i flera decennier. Per Bay, Product Lead på Comso Consult, pratar om hur digitaliseringen har förändrat industrin och hur företagen kan dra nytta av de nya teknologierna. Tidigare var det vanligt att företag arbetade med papper och penna ute på verkstadsgolvet, men nu kan man integrera olika produktionsmaskiner och automatisera arbetsprocesser. Genom att digitalisera hela produktionen kan man skapa en helhet där man kan få stöd och hjälp av olika system och verktyg. Det finns många nya digitala verktyg som kan hjälpa företagen att optimera produktionen och minska administrativa uppgifter. Om avsnittet: Målgrupp: Företagsledare, produktionschefer, teknikintresserade, digitaliseringsentusiaster, ingenjörer Lär dig: Digitalisering, tillverkningsindustri, automatisering, maskininlärning, affärssystem, logistik, effektmål Men även om tekniken har utvecklats finns det fortfarande företag som arbetar med gamla processer och rutiner. De har sin whiteboard ute på produktionen och en tuschpenna för att markera när produktionen är klar. Andra företag har däremot mer avancerade system med handdatorer på lager som rapporterar förbrukning och utflöden, samt spårbarhet och andra viktiga faktorer. Men det är viktigt att få med sig hela organisationen på den digitala förändringsresan för att undvika administrativt kaos. För att optimera produktionen och minska administrativa uppgifter är det viktigt att ha de rätta verktygen och systemen på plats. Men det är också viktigt att ha effektmål och att hela organisationen är med på resan. Ledningen måste också förstå hur teknologi och digitalisering kan hjälpa dem att driva företaget framåt. Lyssna för att förstå hur digitaliseringen har förändrat tillverkningsindustrin och hur företagen kan dra nytta av den. Genom att använda rätt verktyg och system kan man skapa en helhet och optimera produktionen, samtidigt som man minskar administrativt arbete och skapar en drägligare vardag för medarbetarna. Per Bay, Jonas Jaani (23:53) Videoversion av avsnittet: https://youtu.be/OX8-FWk6XP4 Länkar / mer information: Per Bay: Linkedin https://www.linkedin.com/in/perbay/   Email: Per.bay@cosmoconsult.com Dynamicsforum https://linktr.ee/dynamicsforumse COSMO CONSULT: Hemsida: https://se.cosmoconsult.com    COSMO Catalyst: https://se.cosmoconsult.com/tjanster/customersuccessmanagement/cosmocatalyst/ Youtube: https://www.youtube.com/COSMOCONSULTSweden Alla avsnitt av digitaliseringens podcast Effekten Prenumerera: Apple Podcasts Google Podcasts Spotify: https://open.spotify.com/show/5Z49zvPOisoSwhwojtUoCm https://open.spotify.com/show/5Z49zvPOisoSwhwojtUoCm Vill du att vi tar upp ett specifikt ämne eller intervjuar en person inom digitalisering? Maila oss på info(a)effekten.se

Så var det då Disneydags... Vem satte dit den vita kaninen? "Who Framed Roger Rabbit" är en amerikansk mysteriefilm för fantasykomedi från 1988, regisserad av Robert Zemeckis och skriven av Jeffrey Price och Peter S. Seaman, baserad på Gary K. Wolfs roman från 1981 "Who Censured Roger Rabbit?" Walt Disney Pictures köpte filmrättigheterna till filmen1981. Price och Seaman skrev två utkast till manuset innan Disney tog in den verkställande producenten Steven Spielberg och hans produktionsbolag, Amblin Entertainment. Filmen släpptes genom Disneys Touchstone Pictures-banner den 22 juni 1988. Den fick hyllningar från kritiker, som berömde dess bilder, humor, författarskap och framträdanden, och kritiker och publik ansåg att den var "banbrytande". Den spelade in över 351 miljoner dollar över hela världen och blev den näst mest inkomstbringande filmen 1988. Den väckte ett förnyat intresse för den amerikanska animationens guldålder, som spetsade modern amerikansk animation och Disneys renässans. Disney har dock nått full "wokeness" under de senaste åren. Alla delar av programmeringen är offer för detta vansinne, med massor av subliminala meddelanden av sexuell karaktär alltså riktade mot barn. Ledningen för företaget är Latoya Raveneau som beskriver sig som “Biromantic Asexual” och är den som pekas ut som skyldig. Efter hennes anställning föll företaget ner i toaletten. Det en gång så stora företaget och producenten av klassiker är nu fienden till amerikanska föräldrar som vill skydda sina barn från liberalt "vaket" vansinne. Raveneua skryter om att lägga till "queerness" varhelst hon kan och det syns, samtidigt som man pushar kritisk rasteori till sina intet ont anande konsumenter, och konsekvenserna lär bli påtagliga... #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

I detta avsnitt pratar vi själva. Mickes passion är som ni vet användaren, så vi diskuterar användarcentrering, organisationers UX-mognad och vad man kan göra för att lyckas med användbarhet.Användarcentrerad kultur betyder att alla i organisationen inser och anser att organisationens existens beror på kunden och användaren och därmed lägger all energi på deras upplevelse. Om avsnittet: Målgrupp: nyfikna, allmänheten, beslutsfattare, tjänstemän, produktägare, UX:are, utvecklare, ledare, beslutsfattare Lär dig: user-centric culture, användarcentrerad kultur, verksamhetsutveckling, tx Här räcker det inte att prata user story eller user scenario och att “vi ska vara kundcentrerade” genom att skicka ut teamen en gång om året, för att sedan släppa in UX-designern på slutet och låta hen göra gränssnittdesign - dvs agera UI-designer. Micke tipsar: Skilj på kund och användare! Många organisationer, framför allt inom business to business, tycker sig vara användarcentrerade, men är i bästa fall kundorienterade. De låter säljare prata med kunder, men når inte användaren. En användarcentrerad organisation har inte en UX designer som gör allt användarrelaterat, utan låter hen missionera inom organisationen för att alla ska känna ansvar för användaren. Vi pratar också TX och ekvationen TX = UX + CX + EX. Alltså Total experience = user experience + customer experience + employee experience. För att nå bäst resultat kan man inte bara involvera användare och kunder, utan måste engagera hela den egna organisationen. Tänk om user experience designern lyckas få alla nyfikna på användaren, på den som är på andra sidan skärmen. Vad vill hen ha, vad behöver hen? Hur ser hela hens resa ut? Vi diskuterar alltså kultur i organisationer, förändringsledning. Varför funkar det inte idag? Svaret är enkelt. Ledningen är med och teamen är med - det är mellanchefer, produktägare, som inte vågar släppa in användarexperterna. De känner sig hotade, de är ju anställda för att kunna kunden och göra det bästa för kunden. Varför ska en UX:are in och störa mitt arbete? Jo för att produktägaren äger kundvärdet medan UX:aren äger användarvärdet - och jobbar de tillsammans blir resultatet så mycket bättre! Micke Norbäck, Jonas Jaani (27:43) Videoversion av avsnitt: https://youtu.be/YxDDMaTijTo Alla avsnitt av digitaliseringens podcast Effekten Prenumerera: Apple Podcasts Google Podcasts Acast Spotify: https://open.spotify.com/show/5Z49zvPOisoSwhwojtUoCm

Dagens avsnitt är ett sponsrat avsnitt, samarbete och intervju med fondförvaltarna Andreas Brock och Henrik Milton från fonden Coeli Global. Vi pratar om läget i världsekonomin, deras tro om att vi borde vara i vändningen, att det finns tydliga tecken på att globaliseringen kan vara över, hur stort Apples rörelseresultat egentligen är, deras nya småbolagsfond med en förväntad målavkastning på 15-20 % över en konjunkturcykel och inte minst vadet vi slog 2018 när de besökte oss för första gången. Jag är en stor fantast av passiva globala indexfonder med låga avgifter och rekommenderar dem i tid och otid. Därför uppskattar jag relationen med Andreas och Henrik som på många sätt står i diametralt andra ringhörnan, man ska alltid ha relation med dem som tycker motsatt mot en själv. När jag säger att man borde köpa hela höstacken, så säger de att deras jobb är att hitta nålarna. När jag vill ha 10 000+ bolag i portföljen vill de ha max 30. När jag säger att man ska ha så låga avgifter så ligger de över snittet, och så vidare. När de besökta oss första gången 2018 slog vi till och med vad och startade en tävling mellan deras fond och en indexfond. Ledningen har växlat under åren och målgång är februari 2023. I dagens avsnitt retar jag dem lite för deras senaste nyhetsbrev som handlade mycket om makroekonomi. Särskilt som de i tidigare avsnitt sagt ungefär: "15 minuter spenderade på makro är 15 minuter du aldrig får tillbaka." Men vi hade faktiskt ett väldigt intressant samtal om trender såsom t.ex. att rädslan för t.ex. en Kina-Taiwan-konflikt, samt högre priser utomlands gjort att många företag börjat flytta tillbaka produktion. På ett sätt kan man nästa se det som att globaliseringen är över. Det gagnar vissa typer av företag här hemma. Vi pratade även om att marknaden ofta överreagerar och de rekommenderade att lyssna på American Express senaste kvartalsrapport som ger en av de bästa bilderna av den amerikanske konsumenten. Själv har jag ännu inte hunnit lyssna på den, men de berättade att de nästan var lyriska. På samma sätt har vi sett att marknaden förväntar sig en sänkning av räntan, om inte annat efter årsskiftet och det är ju några tecken på att vi eventuell har passerat botten – givet att inget mer oförutsett händer. De tog även upp sin nya småbolagsfonden ”Coeli Global Small Cap” vilken ska bygga på samma principer som deras stora globalfond. Det är en kombination av ”champions” som är välkända stora bolag vars omsättning och vinst växer med 15 % om året, exempel är Microsoft, Adobe, Apple m.fl. Just den här tillväxten av omsättning och vinst vilket borde över tid ge att även aktiekursen borde öka med liknande. När det gäller vadet vi slog 2018 när det besökte oss första gången, så ledde min indexfond (Länsförsäkringar Global) i två år. Sedan tog de över ledningen i två år. Under våren tappade de 3 % mot index tillföljd av bl.a. deras miljö/hållbarhets/ESG-exkludering och de ligger nu efter. Men det är som sagt 6 månader kvar och vi får se hur det går. Forum-tråden på ämnet att följa finns här. Minst sagt spännande inför det sista halvåret. Vi hoppas att du uppskattar avsnittet! Jan, Caroline, Andreas och Henrik PS. Prenumerera gärna på Coelis nyhetsbrev (även om du redan gjort det tidigare behöver du anmäla dig igen), för att få listan på bolagen i deras nya fond i oktober: https://coeli.se/global/ Det är kostnadsfritt för dig och bidrar även till sponsring för oss.

Från knappt 60 till 160 anställda på kort tid. Ledningen för fakturaplattformen Billogram håller fast foten på gaspedalen och verkar ha hittat ett lyckat recept! Lönsamma kundrelationer är temat när jag har äran att ha dess smarta vd och grundare Jonas Suijkerbuijk i studion. Glöm inte prenumerera och följ oss på instagram

Mycket pekar på att Sverige kommer att ansöka om medlemskap i Nato inom kort. Är det något slags snabbhetsrekord i Natoprocess? Därför har S så bråttom in i NatoSåväl Finland som Sverige ser ut att gå mot ett Natomedlemskap. Den främsta anledningen stavas Ryssland, men det finns också andra - vilka?Så ska Johan Persson ena LiberalernaNyamko Sabuni avgår som partiledare för L. I tre år har hon försökt vända partiet uppåt utan att lyckas, kommer Johan Persson att lyckas bättre?Medverkande: Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator och Jenny Madestam, docent i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.Programledare: Katarina von ArndtProducent: Viktor MattssonTekniker: Jacob Gustavsson

Mycket pekar på att Sverige kommer att ansöka om medlemskap i Nato inom kort. Är det något slags snabbhetsrekord i Natoprocess? Därför har S så bråttom in i NatoSåväl Finland som Sverige ser ut att gå mot ett Natomedlemskap. Den främsta anledningen stavas Ryssland, men det finns också andra - vilka?Så ska Johan Persson ena LiberalernaNyamko Sabuni avgår som partiledare för L. I tre år har hon försökt vända partiet uppåt utan att lyckas, kommer Johan Persson att lyckas bättre?Medverkande: Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator och Jenny Madestam, docent i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.Programledare: Katarina von ArndtProducent: Viktor MattssonTekniker: Jacob Gustavsson

Dennis Lindberg, rådgivare på Ramboll Recilience och tidigare försvarsdirektör på Länsstyrelsen i Västmanland gästar avsnittet. Det blir ett lärorikt samtal med tips på hur man kan tänka när vi befinner oss i ett omvärldsläge som snabbt förändras och innehåller stor osäkerhet, med råd hur man lyckas med omvärldsbevakning och viktiga komponenter när det kommer till att bygga upp sin lägesbild. Ta inspiration av Dennis kloka tankar och långa erfarenhet på området krisberedskap och förberedelser.

Folkhälsomyndigheten fick för stort inflytande i början av pandemin och regeringen borde valt mer kraftfulla och ingripande smittskyddsåtgärder. Coronakommissionens ordförande Mats Melin frågas ut. Gäst: Mats Melin, ordförande i Coronakommissionen Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Behzad Mehrnoosh

Tidigare i veckan sparkades huvudtränaren Joakim Fagervall, och med 19 omgångar kvar ligger Redhawks strax ovanför för negativt kvalspel.Vem kan ta över tränarjobbet? Blir det några nyförvärv? Vilka spelare behöver kliva fram? Behöver Redhawks en ny sportchef?Dessutom diskuteras det huruvida det blir fler OS-uttagna Redhawksspelare.

Trippeltravet på Axevalla är här och experterna Björklund, Parneborg och Gustafsson är överens – hemmastjärnan är lördagens bästa spik. Julia Björklund gör comeback i podden och får igenom rekordmånga tipsvinklar. God lyssning!

Britta Lejon, ordförande i fackförbundet ST, är den tolfte gästen i Duas intervjuserie om perspektiv på samverkan. Tillsammans med programledare Maja Dahl diskuterar Britta Lejon hur ST och ST:s medlemmar ser på samverkan och på reformeringen av Arbetsförmedlingen.

Intern kritik, hot om uppsägningar och en chefredaktör med dubbla roller. Vi ger en inblick i Dagens Nyheters inre liv under pandemin. SR-chefen Björn Löfdahl om turbulensen på Ekot. Nu ska Ekots egna reportrar granska ex-kollegan. Slagsida åt vänster, när panelen i Godmorgon världen vecka efter vecka tar sig an samtiden?

Vill du ha mer av oss? Varje tisdag till fredag sänder vi DAILY SHOW på https://www.patreon.com/studioallsvenskan. Signa upp dig nu!Vi kastar in ett extrainsatt avsnitt av Studio Allsvenskan för att snacka ner måndagens alla matcher.Vi räknar ännu en gång aldrig ut Varberg, applåderar Malmö FF, älskar Rydström i intervjuer och Birro får rysningar när Magnus Haglund återvänder till Borås med sitt Halmstad, hamnar i underläge efter tjugofem sekunder men vänder sedan 0-2 till 3-2 och reser hem som vinnare.Henke försöker klura ut vad ordet ELJEST betyder och så frågar vi oss om Rolle Nilsson får sparken nu?Och är Häcken ett lag utan ledare och hur länge har man egentligen varit det?Dessutom om att Mjällby är brutalt starka på Sveriges vackraste arena, Strandvallen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I dagens avsnitt bland annat: USA överväger återuppväcka Första flottan som avvecklades under 1970-talet, UD-anställd som beviljade över 120 felaktiga visum till afghaner döms för tjänstefel, Danderyds kommun sågar ner 300-årig ek på privat tomt utan att meddela ägaren, stor kinesisk efterfrågan på staty föreställande mediterande Donald Trump i lotusposition, CDU tappar stort i viktiga tyska delstatsval, Nederländernas vallagar ändras med kort varsel och valarbetare kommer ges rätt att öppna valkuvert samt förkastligt att jaga mullvadar för att man anser att högar och hål förstör gräsmattan https://radio.bubb.la/onsdag-17-mars-2021/ Länkar som diskuterades i dagens sändning: Ledningen för USA:s flotta överväger att återuppväcka sin Första flotta som avvecklades under 1970-talet, operationsområde blir i så fall mellan Indiska oceanen och Stilla havet och huvudbaser som övervägs är Singapore eller Australien, ökad amerikansk närvaro anses nödvändig för att möta Kinas satsning på att bygga upp sin flotta i regionen Efter stor härva och två års polisutredningen döms tidigare UD-anställd som beviljade över 120 felaktiga visum till personer från Afghanistan för tjänstefel till 80 dagsböter Danderyds kommun sågar ner 300-årig ek på privat tomt utan att meddela eller rådgöra med ägaren, backar sedan från beslutet men maskerar namn i utbegärda mailkonversationer för att dölja vilka inom kommunen som kände till ärendet Stor kinesisk efterfrågan på staty föreställande mediterande Donald Trump i lotusposition, den Buddha-efterliknande avbildningen som säljs på Taobao togs fram av möbelskapare och marknadsförs under parollen Make Your Company Great Again CDU tappar stort i viktiga tyska delstatsval inför valet till förbundsdagen i september efter senaste tidens skandaler och den misskötta hanteringen av covid-19-vaccineringen, tappar fyra procentenheter i Baden-Württemberg och 5,8 enheter i Rheinland-Pfalz Nederländernas vallagar ändras med kort varsel då flertalet poströster annars skulle riskera att ogiltigförklaras, valarbetare kommer ges rätt att öppna valkuvert för att separera röstkort och röstsedlar, inrikesminister Kajsa Ollongren säger att valhemlighet garanteras då valarbetarna kommer instrueras att inte titta på röstsedlarna Margaret Ashworth: Begripligt om bönder vill döda mullvadar eftersom deras jordhögar gör listeriabakterier åtkomliga för djur samtidigt som tunnlarna kan skada dräneringssystem, däremot förkastligt att jaga mullvadar av estetiska skäl därför att man anser att högar och hål förstör gräsmattan

I det tjugoandra avsnittet träffar jag Semira Vikström. Hon är lärare, rektor och författare. Idag är hon rektor på Visättraskolan. "Först och främst måste man börja jobba med personalgruppen. För att lyckas med trygghetsarbetet och för att lyckas med att eleverna når sina akademiska mål så måste vi ha en personalgrupp som mår bra. För om man inte har en personalgrupp som mår bra, kommer de inte att göra ett bra jobb ute i klassrummet. Ledningen måste få ihop gruppen och få alla att inse att vi har lika stor betydelse för verksamheten, oavsett om vi är lärare, vaktmästare eller rektor." Temat för dagens avsnitt: Förändringsarbete inom skolan Länk till boken "Elevhälsa i praktiken, hur gör vi": https://www.bokus.com/bok/9789147136728/elevhalsa-i-praktiken-hur-gor-vi/?source=googleps&gclid=Cj0KCQiApsiBBhCKARIsAN8o_4i6ZBjG8k6A3Phzmer44QGuw2MaPwlCw1h7_drW8NdgHKPi3QQWzXMaAu4yEALw_wcB

Nyheterna Radio 07.00

Avsnitt nummer 76 av Bastardos är här. Vi går igenom matchen mot Alcoyano och diskuterar kring Zidanes vara eller icke vara, vi pratar om spelarnas ansvar i krisen och även hur ledningen skött det hela. Häng med oss!

Avsnitt nummer 76 av Bastardos är här. Vi går igenom matchen mot Alcoyano och diskuterar kring Zidanes vara eller icke vara, vi pratar om spelarnas ansvar i krisen och även hur ledningen skött det hela. Häng med oss!

Avsnitt nummer 76 av Bastardos är här. Vi går igenom matchen mot Alcoyano och diskuterar kring Zidanes vara eller icke vara, vi pratar om spelarnas ansvar i krisen och även hur ledningen skött det hela. Häng med oss!

Nyheterna Radio 13.00

Mitt i sommaren dyker Bilar Med Sladd upp igen för att förgylla er semester! Denna vecka pratar vi om Teslas nya projekt som man kallar Palladium. Teamet bakom Polestar 2 svarar på lyssnarnas frågor. Håller elbilar egentligen för sand? Och kan Anders försvara sig mot en inbrottstjuv med hjälp av en skruvdragare?

Mitt i sommaren dyker Bilar Med Sladd upp igen för att förgylla er semester! Denna vecka pratar vi om Teslas nya projekt som man kallar Palladium. Teamet bakom Polestar 2 svarar på lyssnarnas frågor. Håller elbilar egentligen för sand? Och kan Anders försvara sig mot en inbrottstjuv med hjälp av en skruvdragare?

Det hetaste inför V75, varje vecka, med Sportbladets travexperter Erik Pettersson och Mario Lipovac. Hur blir V75-loppen körda? Vilken är bästa spiken? Vem är bästa miljondraget? Här får man som trav- och spelälskare allt på bara 15 minuter. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det hetaste inför V75, varje vecka, med Sportbladets travexperter Erik Pettersson och Mario Lipovac. Hur blir V75-loppen körda? Vilken är bästa spiken? Vem är bästa miljondraget? Här får man som trav- och spelälskare allt på bara 15 minuter. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Coronakalabalik, vad säger Dottore Persson om detta? Och det är delade åsikter om Milans sportsliga ledningen, är det sämsta någonsin eller en ledning med potential?

Coronakalabalik, vad säger Dottore Persson om detta? Och det är delade åsikter om Milans sportsliga ledningen, är det sämsta någonsin eller en ledning med potential?

Coronakalabalik, vad säger Dottore Persson om detta? Och det är delade åsikter om Milans sportsliga ledningen, är det sämsta någonsin eller en ledning med potential?

I denne episode går vi gjennom hovedspillvanns ledningen.Support the show (https://nemitek.no/medlemskap/)

TV4:s egen ledning fick fritt svingrum mot Comhem i TV4:s Nyhetsmorgon. Feta hundar i centrum för debatten om public service. Hur många digitala abonnemang tål läsarna? TV4 lät företagsledningen förhandla i Nyhetsmorgon  I veckan skrevs TV-historia när TV4 slocknade för den tredjedel av Sveriges hushåll som ser kanalen genom Comhem. Tonläget har i veckan varit skyhögt, men ni som under hösten hängt med här i Medierna visste ju redan från början vad konflikten egentligen handlar om. Rättigheterna att erbjuda streamad TV, så kallade OTT-rättigheter. Men den här konflikten, den har i veckan även kommit att handla om journalistik. För bara timmar innan Comhem släckte TV4, fick TV4:s operativa chef utrymme att i TV4:s nyhetsmorgon gå till frontalangrepp mot konkurrenten som inte var inbjuden till bordet. Reporter: Erik Petersson. Feta hundar retar gallfeber på public service-kritiker Trots att SVT-programmet Sveriges fetaste hundar endast hade en säsong 2017, används det konstant som slagträ i den allt mer intensiva debatten om public services uppdrag. Politiker efter politiker har, när de skällt på SVT, tagit hundarna som intäkt för det lättsinne, förfall och flathet som enligt dem råder i drömmarnas fabrik på Gärdet i Stockholm. Men hur många såg egentligen programmet och vad gick det ut på? Reporter: Tonchi Percan.  Hur många digitala abonnemang tål Sverige? De senaste åren har som bekant ett stort skifte ägt rum i mediebranschen. Nu är det inte längre i första hand annonser och räckvidd som ska bära upp den digitala affären, utan siktet är inställt på digitala prenumerationer och premiumtjänster. Men i en värld av digitala prenumerationer och premiumabonnemang kommer nya utmaningar. För det är en sak att skaffa digitala prenumeranter - en helt annan att behålla dem. Reporter: Therese Rosenvinge.

Efter över 15 år som vd för Doberman är Lisa Lindström nästan synonym med bolaget. Men det försöker hon ändra på. Det, och varför hon tycker att företag ska anställa en chefsfilosof, berättar hon om i säsongens sista avsnitt av Förnuft & Känsla. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Att sätta ledningsgruppen i terapi var en del av framgångsreceptet för Katarina Romell och Vår Gård. "En organisation i balans gör rätt saker och det ger resultat" säger hon. Katarina Romell har en tung meritlista med chefsjobb. Förutom starka resultat är hon känd för något såpass ovanligt som att hon låtit hela ledningsgrupper gå i terapi. Tung chefsmeritlista Hon kommer från chefsuppdrag inom Viking Line, Scandic Hotels, Visit Sweden, Radisson och Grand Hotel Saltsjöbaden dit hon nyligen har återvänt som vd. - För att vara en riktigt bra chef, säger Katarina, måste man kunna vara liten ibland och visa att det finns saker man själv inte kan. Och för det krävs självkännedom. Egen erfarenhet av utmattning Det fick hon själv erfara när hon hamnat i den berömda väggen och blev utmattad: mitt i livet med små barn och chefskarriären i full rullning. Det var då hon förstod att hon behöver kontrollera sin egen ambition och bli bättre på återhämtning. Det var också då hon började med egen terapi. Terapi ger tillit som ger lönsamhetAtt lära känna varandras starka och svaga sidor gör att man kan stötta varandra och på det sättet samarbeta bättre. Katarina beskriver hur det funkar när det är som bäst i hotell- och restaurangbranschen: - Vi gör misstag men räddar varandra så det inte drabbar kund. Hon fortsätter: - När en organisation är i balans gör människor rätt saker och det ger resultat. Man blir tolerant på ett annat sätt och kan få en större acceptans för det bagage alla har med sig. Grubbleriet om varför människor gör som de gör försvinner. Terapi för ledningsgruppen Det här ville hon använda även för ledningsgruppen på Vår Gård, en KF-ägd hotell- och konferensanläggning i Saltsjöbaden. Katarina kom på det för att hon själv gick en utbildning i KBT och ledarskap och upplevde att hela gruppen skulle ha glädje av det. I stort var ledningsgruppen nyfiken men det fanns också ifrågasättande. Men det gav resultat: de gick från 35 till 53 miljoner i omsättning på 5 år. Stora egon en risk- En bra ledare behöver jobba med att förminska sitt ego, säger Katarina. - Balansen mellan ambition och ego måste finnas. Det som ger strålglans åt en individ är inte alltid det bästa för organisationen. Ambition - med kontroll Däremot är entusiasm och lust bra. Det är bra att ha kontroll på sin egen ambition, det har Katarina själv fått uppleva. Din egen ambition kan äta upp dig om den är för hög i förhållande till tid och ork. Tillitsfulla relationer är också en viktig avlastande faktor. Frågan om varför Vad kan man göra utan att gå i terapi? Jo alla kan börja med att ställa sig själv ett antal frågor: Vet du varför du gör det du gör? Att besvara den frågan förändrar ditt ledarbeteende om du är ledare. Håll fast vid uppdraget Att hantera förändring, som det är så populärt att prata om nu, fast Katarina hellre talar om förbättring, handlar enligt henne om att veta vilket det riktiga uppdraget är om du till exempel är chef. För ibland är det som är viktigt att inte förändra, utan att hålla fast vid det uppdrag man har och den inre kompass man har valt som ledstjärna. Vår samarbetspartner Firstbeat uppmärksammar att utmattningssyndrom fortsätter att öka och vill sprida kunskap om hur man kan agera proaktivt och förebyggande. Vi kan alla bli uppmärksamma både på egna signaler och på tecken hos kollegor att något inte står rätt till. Det kan vara sånt som ökad irritation, påverkad sömn, minskad upplevd glädje och ökad frustration. Som kollega och eller chef kan tecknen vara ökad sjukfrånvaro eller att personen istället arbetar mer. Det kan vara humörsvängningar, slarv och att personen drar sig undan eller tvärtom är mer utåtagerande. Firstbeat delar här  och här med sig av tips på hur du verkar förebyggande mot att riskera att drabbas av utmattningssyndrom.

Ledningen i Hongkong backar om kritiserat lagförslag. Hela världen oroar sig för skyfall - i Skåne är man först i landet med ny teknik. Ny barnbok om fotbollsstjärnan Nilla Fischer och dagens gäst är komikern och regissören Adde Malmberg. P4 Extra

Det är en vecka kvar till travfesten på Solvalla. Lördagens omgång ser mer öppen ut än vanligt i Gävle och det tog en stund innan trion Magnus Nygren, Eskil Hellberg och Rebecka Falk kommer överens. Det krävdes en del ändringar – men till slut gick systemet ihop. Trevlig lyssning! For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Ytterligare en variant av mellanchefens klassiska rävsax. Ledningen gör något som John tycker är fel. Ska han kompromissa med sig själv och stötta ledningens dårskaper (enligt honom), eller ska han vara ärlig mot sina medarbetare och säga "Ja, det är skit. Men vi får bara göra det bästa av situationen"?  Tycker du sådana här frågor är intressanta? Och är du själv en ledare som vill utvecklas tillsammans med andra i samma situation? Då kan du kolla in vår nya utbildning Ett strålande ledarskap (https://www.kunskapsgruppen.se/stralande-ledarskap). Den här utbildningen passar dig som känner att det är dags att utveckla dig själv och ditt ledarskap.  Sofia leder utbildningen där även personlig coachning ingår. Tills den kör igång - håll tillgodo med Ledarskapsdags och fortsätt gärna maila frågor till ledarskapsdags@kunskapsgruppen.se

TV: Alcurs förvaltare Wilhelm Gruvberg är tillbaka i studion. Uppföljning av tidigare aktiecase och en ny småbolagsaktie står på agendan.

Förändringens vindar blåser hos Maj-Louise. Men måste hon helhjärtat backa ledningens idéer om förändring inför sina medarbetare trots att det känns som hon ljuger? Eller kan hon vara ärlig för att inte tappa förtroende och kännas falsk? Ledarskapsexperten Sofia Norberg svarar. Maila din fråga om ledarskap till ledarskapsdags@kunskapsgruppen.se

Vi möter Henrik Grotte - en källa till inspiration och energi Om livsfilosofi Låt inte det bästa bli det godas fiende. Om du inte tror på gud då måste du tro på dig själv. Allt vi gör är sälj. Sälj handlar om påverkan. Att jobba med sälj är en vanesak. Har du en lista med personer du skall ringa, börja längst ned så ökar chansen till sälj. Se till att det blir efteråt så fort som möjligt. Dvs fixa problemen så fort som möjligt. Du måste gilla läget. Du får inte vara någon annanstans.   Om ledarskap Lyckas engagera medarbetarna åt samma håll. Ledningen måste formulera mål, som bryts ner till mätbara mål för alla längst ner i bolaget, så den förstår var som skall göra och bidrar till verksamhetens utveckling. Skall du resa mycket krävs en bra fru, bra svärmor och en barnflicka. En bra chef: Förr hade man en övertro på att folk förstod vad de skulle göra.   Om att hitta tillväxtbolag - Microinvestment and development. Henrik läser de små annonserna, inte de stora. Han vill hitta det ingen annan hittar. Företagen skall ha en realistisk värdering och en säljprocess som inte har lyckats. Han vill ha avkastning på sin investering. Han vill kunna bestämma i företaget genom ett ägaravtal. Han går in i bolag som omsätter 1-2 miljoner och utvecklar dem till 20 miljoner. Sedan är han Inte intresserad längre. Undvik trubbel genom att begränsa riskerna. Leta efter företag som har en färdig produkt och en försäljning med ett kassaflöde. Fundera på som investerare hur illa det får gå, vad har du råd med?

Förstår ledningen inte vad marknadsförarna pysslar med? Det upplever i vart fall 2 av 3 marknadsförare, enligt en ny studie av deras psykosociala arbetsmiljö. Pia och Thomas pratar med författarna till rapporten i avsnitt 205 av Kntnt Radio. Läs mer på www.kntnt.se/18554. Musik: All Alone © Ivan Chew (CC BY 3.0) Musik: By Your Side by Mallz & Deron Alek © Cartel (CC BY-NC-ND 3.0)

Andreas Junaeus Ungdomsmöte

Andreas Junaeus Ungdomsmöte

Dammet från asbesten orsakade cancer och svåra andningsbesvär. Ledningen på eternitfabriken i Lomma visste om farorna men sa ingenting. Sveriges största arbetsmiljöskandal är ett faktum. I september 1979 dör fabriksarbetaren Gunnar Nilsson på sjukhuset i Lund. Han har diagnosticerats med asbestos, en sjukdom som gör att lungorna stelnar och man får svårt att andas.  Gunnar har jobbat 42 år på eternitfabriken i Lomma, som är den största i sitt slag i Sverige och under 70 år tillverkas det eternitprodukter där som säljs över hela världen. Eternit är en blandning mellan asbest och cement, ett material som ska hålla för evigt. Under decennier har arbetarna andats in farligt asbestdam utan att ha blivit informerad om farorna och när fabriken stänger 1977 visar det sig att hundratals arbetare blivit sjuka eller dött efter att ha jobbat där. Ledningen visste om farorna med dammet. Men sa ingenting.  Reporter: Anna Landelius Producent: Arvid Hallberg Mixning: Mattias Miselli Programmet spelades in 2018.

Det har stått Moderaterna dyrt att partiet inte har gjort allt man kunnat för att få genomföra sin politik. Förtroendet är svårt skadat och måste byggas upp på nytt, och detta är den nya partiledningens klart viktigaste uppgift. Det säger Muf-ordföranden Benjamin Dousa till programledaren PJ Anders Linder i ett samtal som också tar upp klassresor, migration och lag och ordning.

Avsnitt 2: Katarina Cornelius - Dags för ledningen att ställa om by AcobiaFLUX

Briljant ingenjörskonst eller vettlöst krångel? Snart behandlas första patienten på jättesatsningen Nya Karolinska. Men hur många vet att sjukhuset också genomför en omfattande förändring på insidan? Om två veckor ska första patienten behandlas på Nya Karolinska sjukhuset - ett projekt som har planerats i 15 år och är ett av de dyraste sjukhusbyggena i världen. Om det har det skrivits åtskilligt.Men hur många vet att Karolinska samtidigt genomför en väldigt stor omorganisation?Kaliber idag om ett pressat sjukhus.Klinikerna, som i över hundra år har varit navet i sjukhusorganisationer, ska upphöra. I stället ska vården organiseras efter så kallade flöden, specifika patientgrupper. En organisation som är helt ny och för många svår att förstå.Förhoppningen är att den nya verksamhetsmodellen också ska hjälpa till att lösa de ökande problemen sjukhuset har med stängda vårdplatser och växande köer på flera områden.Nyheter i SVT:I nio månader har Linnea Nilsson väntat på att hennes mamma ska få en tid på Karolinska Solna. Operation har planerats fyra gånger men aldrig blivit av. Men som det är nu så måste hon vara extremt försiktig, eftersom det går ett hål rakt in i hjärnan. Så då får man gå med hjälm på.Inslaget i SVT är från i våras. För den som är uppmärksam framgår att Karolinska har något viktigt på gång. Vi hör divisionschef på neurologmottagningen Göran Günther. Göran Günther i SVT: Vi hoppas att en ny verksamhetsmodell som Karolinska nu går in i inom kort, en helt ny organisation, kommer att förbättra vården för patienterna och även arbetsmiljön.Värdebaserad vårdDen 5 juli är sjukhusledningen i Almedalen och presenterar sin nya organisation. Inspelningen kommer från Dagens Medicin Agenda och Moderator är Christina Kennedy:-Det är tufft i vården just nu. Ni har svårt att rekrytera personal. Kommer det här nya sättet jobba, hur kommer det att hjälpa till att lösa de problemen? - Absolut, annars vi aldrig gjort det här. Produktionsdirektör Andreas Ringman Uggla från den här inspelningen:- Det som är väldigt tydligt när man gör ett sånt här omvälvande förändringsarbete är att det finns väldigt många stenar att lyfta på.Och sjukhusdirektören Melvin Samsom är där och visar en presentationsfilm.To illustrate what we are doing I would like to show you a short film. Ur presentationsfilmen från Karolinska:Vi på Karolinska universitetssjukhuset vill öka värdet för våra patienter genom att skapa en ny modell. Huvudstrategin som vi bygger vår nya verksamhetsmodell på är därför värdebaserad vård.Det hela bygger på en amerikansk managementteori. En teori som, förenklat, handlar om hur man kan förbättra kvaliteten i vården och samtidigt spara pengar. Vi ska återkomma till det.I Almedalen finns även representanter från Sahlgrenska I Göteborg och Akademiska i Uppsala som berättar om sina erfarenheter av värdebaserad vård. De har infört konceptet i liten skala, och de har kvar sin vanliga organisation.På Karolinska går man nu betydligt längre. Sjukhusledningen har kommit fram till att det bästa sättet att införa värdebaserad vård, är en total omstöpning. Karolinska ska därför avskaffa sina kliniker och organisera vården på ett helt annat sätt. Produktionsdirektör Andreas Ringman Uggla förklarar i seminariet från Dagens Medicin Agenda:Det vill säga, slutar att kämpa emot en organisationsstruktur som inte är gjord för att utföra det arbete vi vill utföra, och vrider om den så att vi i stället kan ligga och harmonisera.Ledningen vill skapa en organisation där man kan följa patienternas väg i vårdkedjan och lättare mäta och förbättra kvaliteten. Vinsten för patienterna ska vara att de får bättre vård, och samtidigt ska sjukhuset komma tillrätta med de problem man brottas med.Från Karolinskas presentationsfilm:Vi vill också möta våra utmaningar med en fragmenterad organisation, ojämn vårdkvalitet och återkommande problem med ekonomin.Samma dag som den nya verksamhetsmodellen presenteras i Almedalen domineras nyheterna därhemma av att Karolinska tvingas ställa in alla icke-akuta operationer.Det finns en växande kritik mot att sjukhusledningen sätter en sådan tilltro till ingenjörskonst och teoretiska modeller Ja, man kan ju jämföra det med att många just nu upplever att de drunknar, en av kritikerna, läkaren Astrid Seeberger.och till en organisation som ingen vet hur den kommer att fungera: Det är klart att det går att göra annorlunda, men att göra allt detta på en gång, samtidigt som man flyttat in i nya lokaler, ser jag som ett väldigt, väldigt stort riskprojekt, säger förre sjukhusdirektören Birgir Jacobsson.Det här är det första av två program om den stora omvandlingen på Karolinska.Vi är på njurmedicinska kliniken i Huddinge. Den ska upphöra och tillsammans med endokrinkliniken bilda temat infektion och inflammation. Exakt vad det innebär är svårt att sammanfatta. Målet är att kompetensen ska följa patienterna i högre utsträckning än i dag.Om kliniken som finns i dag samlar en rad olika diagnoser och symptom som är kopplade till njurarna, blir den nya organisationen i flöden mer specifik. Vissa läkare och specialistsköterskor kanske enbart kommer arbeta med kronisk njursvikt, andra kanske enbart jobba på en dialysavdelning. Vi säger kanske, eftersom alla formella beslut ännu inte är tagna.Kritiken är alltså utbredd här. Astrid Seeberger, överläkare i njurmedicin, säger att det finns en stor frustration på hennes arbetsplats just nu. Det saknas vårdplatser. Det saknas sköterskor, det saknas läkare. Varje vecka slutar folk, för de orkar helt enkelt inte längre. I ett sånt, läge att då införa en ny modell, som kräver väldigt många möten, en enorm administrativa belastningen, det skapar en stress för personalen som redan är så stressad.Många vi pratar med beskriver hur omställningsarbetet har prioriterats före allt annat senaste året. Hur chefer och personal måste lägga ned mycket tid varje vecka på möten och utbildning. Hundratals workshops har hållits med upp till 15 medarbetare på varje. Dessutom pågår ett ständigt rekryteringsarbete. Nu när hela strukturen görs om i grunden, ska totalt 700 chefstjänster tillsättas, för att ersätta dem i den gamla organisationen.Peter Bárány är just nu verksamhetschef för Njurmedicin. Han säger att alla möten som hålls sätter en stor press på arbetet. Det finns en stor oro för att vi inte ska hinna göra det här på ett bra sätt. Det här läggs ju ovanpå det övriga arbetet, och det är ett stort problem.Hur många timmar sitter du? Jag sitter minst 25 timmar i veckan. Men för en läkare att hitta 3-4 timmar för ett möte i veckan, den tiden är svår att hitta.Och fortfarande återstår en del att förstå när det gäller hur det kliniska arbetet med patienterna ska fogas in i den nya verksamhetsmodellen.Peter Bárány verksamhetschef njurmedicin Huddinge: Det som blir komplicerat är ju att vi har många patienter med flera olika sjukdomar. Man har ju i modellen tänkt att man bara ska vara med i ett flöde, men vi har ju patienter som har två eller tre allvarliga sjukdomar och vilket flöde ska man vara i? Ska man vara med i alla tre eller hur det ska fungera för dem? Det är för mig oklart idag.Vi har försökt att få en uppskattning av kostnaderna för det här omvandlingsarbetet. Det har inte varit lätt. Mycket av kostnaderna tas från Karolinskas ordinarie budget, som är 16 miljarder. Det finns också en omställningsbudget som i år är på 600 miljoner. De pengarna går till programledning, att införa nya arbetssätt och till driftsättning av det nya sjukhuset.En konkret siffra vi får från presstjänsten på Karolinska, är att man hittills i år betalat 26 miljoner till det konsultbolag som hjälper till med den nya verksamhetsmodellen. När vi talar med flera chefer och experter, både tidigare och nuvarande anställda, anser de att den totala kostnaden för värdebaserad vård och ny verksamhetsmodell, måste röra sig om hundratals miljoner, i direkta och indirekta kostnader. De beskriver hur Karolinska, med sina 16 000 anställda, förutom att bli klart i tid till flytten, fokuserar helt och hållet på den nya verksamhetsmodellen.Som vi berättade i början av programmet så har Karolinska sedan i våras haft växande problem med att hålla vårdplatser öppna och hålla uppe vårdproduktionen på planerad nivå. Det går knappt en månad utan att media rapporterar om allvarliga händelser.  Från P4 Stockholm:Allting flöt på som det brukar göra, och Hugo sövdes. Och vi får alltså reda på att operationen är inställd klockan 14, när Hugo redan liggerMagnus Zetterström berättar för P4 Stockholm om när sonen skulle opereras på Astrid Lindgren.Jag förstod inte vad det hela berodde på. De pratade om akutplatser, vårdplatser. Jag ställde frågan till läkaren, så du kan vi åka hem? Alldeles riktigt, Ni kan packa väskan och åka hem.Melvin Samsom från Holland är sjukhusdirektör för Karolinska sedan två år. Vi frågar honom i vilken utsträckning de ökande problemen med platsbrist och köer är kopplade till det väldiga omställningsarbetet. It has to do with specific shortage of professions that we need to have. For instance nurses for the evenings and in the nights. Sometimes also operating nurses.Enligt honom finns inget sånt samband. Dippen i vårdproduktion handlar om andra saker; brist på specifik kompetens, exempelvis sjuksköterskor på kvällar och nätter, och för operation. The other part is moving out care, so called poliklinisering, so that we do it in day care, so to answer your question, no it is not related. Och det handlar om vård som flyttas ut från sjukhuset, och en ökad satsning på dagkirurgi, säger han. That we are doing many things at the same time, that is true, of course.Att vi gör många saker på en gång, det stämmer, säger han. Men NKS lokaler är designade för att främja en tematisering, en sammanslagning av klinikerna. NKS is built to facilitate a thematical organisation.Om vi skulle flytta in med den gamla klinikstrukturen, så skulle vi sedan behöva lägga ett par år på omorganisation, så därför har vi beslutat att det är bäst att göra det nu. So we have decided within the leadership group that this is the best time to change it. Men att de nya lokalerna är designade för en radikal omorganisation där man river ner klinikstrukturen, håller Birgir Jakobsson inte med om. Den förre sjukhusdirektören, som 2012 inledde Karolinskas förberedelser för NKS, gjorde då en helt annan bedömning. Jag var väldigt tydlig med det. Det talades om en tematisering och det bejakade jag. Det fanns ju redan en viss tematisering på sjukhuset. Jag sa: vi behåller den. Vi behåller klinikerna. Vi tänker inte göra en stor omorganisation. Vi ser ju det, att folk blir förvirrade, verksamheten tappar tempo, folk letar efter sina roller och efter nya samarbetspartners. Det sa jag redan från början, att vi gör inte det riskprojektet!Om jag skulle säga att du är bakåtsträvare, hur skulle du försvara dig då? Absolut, du kan ha den åsikten. Men jag har jobbat inom sjukvården i 35 år och jag brinner för att förbättra och förändra sjukvården så att kvaliteten och patientsäkerheten ökar. Och jag har jobbat tillräckligt länge för att förstå att omorganisationer; att dra boxar och streck annorlunda, är en väldigt överreklamerad förbättringsmetod.En modell utan förankring i verkligheten?2014, året då Birgir Jakobsson går i pension och Melvin Samsom tillträder, tar arbetet fart på Karolinska med värdebaserad vård, en managementteori, framtagen av bland andra Michael Porter en amerikansk ekonomiprofessor, här på en konferens i Stockholm för ett par år sedan, utlagd på Youtube.The fundamental purpose of healthcare system is value for the patientEnligt honom är sjukvårdens mål att skapa värde för patienten.Och värdet får man enligt Porter genom att ta behandlingens effekter delat med kostnaderna. Och för att kunna göra det, måste man bli bättre på att mäta vårdresultaten.Det kan låta enkelt, men i själva verket är Porters program invecklat och har gett upphov till många missförstånd. Det säger Carl Savage, forskare på Karolinska Institutet, som i en kartläggning av en stor mängd vetenskapliga artiklar funnit en begreppsförvirring kring vad konceptet egentligen innebär. Han är positiv till mycket i Porters teori, men anser att förvirringen är ett bekymmer.Vi träffar honom på en konferens om värdebaserad vård, där han och forskarkollegan menar att flera av de föregående talarna, missförstått begreppet värde.Hur har vi pratat om värde idag? Det Porter menar med värde, är den här ekvationen..!Var finns då det sjukhus som gått i mål med Porters modell?Carl Savage, doktorand KI: Det finns ingen som har gått i mål, det finns ingen i världen som bedriver värdebaserad vård.Varför inte? Det är nytt. Folk har inte insett konsekvenserna.Hur vet man att det funkar, då? Det vet man inte. Det är precis det man inte vet. Om du går in på Youtube och tittar på Michael Porters tal, så kommer han aldrig att de dig exempel på ett ställe som gör alla sex delarna i hans program, utan han väljer ut ett ställe till och var och en. Till exempel lyfter han fram Jönköping som han skriver om 2006, hur långt de ha kommit. Men frågar de som arbetar i Jönköping så säger de att de helt enkelt arbetar med kvalitetsförbättring. Så han tar upp det som ett exempel på värdebaserad vård. Men det är bara ett exempel på en del av värdebaserad vård.Vi ska göra ett kort besök på ortopeden vid Sahlgrenska Mölndal, där de sedan 2013 arbetat värdebaserat med höftproteskirurgi. Genom att korta vårdtiden på sjukhuet har de minskat antalet infektioner och kortat köerna. På frågan om det verkligen är värdebaserad vård, svarar de att de använder de delar som passar deras arbete.Inne på avdelning 233 får jag en rundvisning av läkaren Maziar Mohaddes som leder förändringsarbetet här på ortopeden och av vårdenhetschef Marta Olsson.Marta Olsson, vårdenhetschef: Tidigare kom väldigt många, ungefär 80 procent och blev inlagda kvällen innan. Det händer nästan aldrig numer, de kommer sex eller halvåtta samma morgon som operation. Så vi har kortat vårdtiden på sjukhus.Maziar Mohaddes, ortoped: Och det ser vi efter den förändring vi har haft de senaste två åren här, att komplikationsfrekvensen minskar, andelen patienten som behöver ny operation, på grund av att de till exempel har fått en infektion eller andra problem minskar.Så den kortare vårdtiden handlar enbart om att man ska minska risken för infektioner, det handlar inte om att spara pengar? Vi har haft den utgångspunkten när vi har förändrat arbetssättet, att i första hand som gör man förändringen för att förbättra patientutfallen, vilket har bidragit till de resultat man ser: förbättrad nöjdhetsgrad ett år efter operation, och en sänkning av komplikationerna med 20 procent."Vi kan inte riktigt avgöra kvalitén"Åter till Karolinska. En viktig del som man tagit fasta på är att låta patient- och anhörigrepresentanter vara med och diskutera fram vilka mått som är viktiga. I en presentationsfilm om Karolinskas nya verksamhetsmodell, får vi träffa kirurgiprofessor Torbjörn Holm.Ur presentationsfilmen:Torbjörn: Jag arbetar tillsammans i en projektgrupp eller arbetsgrupp., där alla professioner och discipliner som tar hand om patienter med kolorektal cancer ingår. Men det viktigaste av allt är att vi har en patientrepresentant, Johan, som har haft den här sjukdomen, och nu hjälper oss i det värdebaserade arbetet.Johan: Jag tror det är helt avgörande att man låter professionen ytterst ta besluten, men att de besluten tas i samråd med patienten som får vara med och påverka.Torbjörn: Han har givit oss idéer och uppslag till förbättringsarbete, till exempel.Den här filmen är från i våras. Vi ska komma tillbaka till professor Torbjörn Holm om en stund och höra hur han ser på läget idag, men först ska vi träffa Läkarföreningen, och ordföranden på Karolinska, Yvonne Dellmark. Det är jättebra att man försöker ta reda på vad patienterna vill och vad de tycker om vården, och använder det i förbättringsarbetet. Det är väldigt positivt. Däremot behöver man inte organisera om vården så här mycket för att åstadkomma det.Hon säger att man fortfarande saknar en referens, till något sjukhus som lyckats genomföra något liknande. Vi har inte hittat något exempel där man har genomfört alla de här förändringarna samtidigt, så vi ser det som ett stort experiment.Förra sommaren, när sjukhusledningen presenterade sitt förslag på ny organisation, för de fackliga representanterna, tog man upp ett tiotal pilotprojekt på värdebaserad vård. Men själva underlaget, med fakta och siffror, fick Läkarföreningen inte ta del av, säger de.När vi begär ut de här piloterna, vill sjukhusledningen få det klassat som arbetsmaterial. Först efter lite krångel får vi ut dem.Yvonne Dellmark för se underlaget: Jag kan inte se några nya uppgifter som man inte hade kunnat åstadkomma med vilket förbättringsarbete som helst.Yvonne Dellmark är inte imponerad. Dessutom säger att hon att vissa av datumen inte verkar stämma. Det är ju några av de här flödena där det inte verkar finnas någon dokumentation, som du har fått ta del av i alla fall, från den tidpunkt då de skulle utvärderas.Hur ska man tolka det? Att det sa att det fanns ett underlag fast det inte fanns? Det är så jag tolkar det. Att det faktiskt inte fanns ett bättre underlag.Vi undrar varför sjukhusledningen tog upp piloterna som ett underlag för den nya verksamhetsmodellen, ifall de inte var relevanta? They were relevant in terms of patient flows and to see wether value based healthcare could work in a university hospital environment as we have.Det var de, säger Melvin Samsom, de inleddes 2014 för att se hur vi kan bedriva värdebaserad vård på ett universitetssjukhus och för att se hur vi ska organisera oss. Men han hävdar att de aldrig varit avsedda att utgöra något stöd för den nya modellen. That was not intended to be the proof for the new "verksamhetsmodell.Så vad finns det för stöd?Vad har sjukhusdirektören för belägg för att deras enorma satsning kommer att lyckas? Yeah, but there is no evidence for a non-organisational structure either, its a choice the you make.But the clinics we have had them for hundreds of years, this is something new Yes, and we know the problems are with the clinics, when we talk about the fragmentation of healthcare.Det finns inget belägg för att rådande struktur fungerar heller, säger Melvin Samsom, och räknar igenom de brister som han ser i den nuvarande organisationen kring kliniker: fragmenterad vård, svårigheter att mäta kvaliteten och återkommande problem med kostnader. We cant really grab the quality, we have this constant cost issues.Men vad han bygger sina kalkyler på, att det nya organisationen ska lyckas, får vi inget svar på.  Vi tar det här stegvis, ni får komma tillbaka om ett par år, så får ni se resultaten, säger han: The new organisational structure if focusing on solving this step by step. Lets come back to this in one or two years and we can show you the results.Det finns alltså en kritik mot att den nya organisationen är dåligt underbyggd, samt att införandet sätter press på en redan pressad verksamhet.  Något som ledningen bemöter med att nuvarande organisation har kommit till vägs ände och att nu är det bästa tillfället att göra det här.Men kritiken är bredare än så, den handlar om toppstyrning, alltså sättet man genomför det här på.Kaliber har talat med runt 15 höga chefer, inom olika verksamheter. Hälften av dem har valt att lämna Karolinska på grund av det som sker.En av dem är verksamhetschef Peter Baranys företrädare på njurmedicin Huddinge, överläkare Maarit Korkeila. Hon vill inte bli intervjuad, men skriver i ett mail att:Det kändes meningslöst att sitta i ändlösa möten och workshops. Ledningen försöker skapa en ny modell utifrån Excel-ark och diagnosnummer. Men det finns många och ofta livsviktiga samband som inte syns i siffror. Toppstyrningen gör att man även tappar den starkaste inbyggda drivkraft som finns inom sjukvård, nämligen att göra något bra för patienterna och dela resurserna på bästa sätt, på golvet varje dag.Briljant ingenjörskonst eller ett vettlöst krångel?Ytterligare en kritiker är Annika Bergquist, som här tackas av från sin tjänst som verksamhetschef för Gastrocentrum i Solna. Det har med den nya omorganisationen att göra. Jag är för en temaindelad vård. Men jag är väldigt emot att bryta sönder befintliga strukturer och genom åratal uppbyggda goda relationer, vilket det finns en väldigt stor risk att man gör nu. Problemet som jag ser det är att man inte möter verksamheterna där de är, utan man skapar ett system och drar alla över en kam.Har du kommunicerat dina farhågor till sjukhusledningen? Absolut. Jag har vid ett flertal tillfällen och på olika nivåer kommunicerat det här. Jag får till svar att det är framväxande förändring där det finns möjlighet att vara med och påverka. Min erfarenhet nu är att den möjligheten att påverkar de viktigaste dragen för den verksamhet jag har lett och för de patienter som ingår där, det har inte varit möjligt.Melvin Samsom anser att kritiken om toppstyrning är ogrundad. We are asking many people within the organisation to design the organisational structure in the best way that fits their needs and their patients needs.Han hävdar att även om ledningen tagit beslutet om ny organisation, så har designen och strukturen fått växa fram i dialog med verksamheterna. Men sedan behöver inte alla var eniga med det vi till sist bestämmer, säger han. That doesnt entail the fact of course that everyone will agree with the final decisions.Förutom toppstyrning, klagar många vi pratar med, på konsultstyrning; att mycket av förändringsarbetet leds av personer, som saknar vårdbakgrund, kanske aldrig träffat en patient. De konsulter som varit inne som projektledare och presenterat olika scenarios för oss har ju en väldigt fyrkantig bild av verkligheten, sägerYvonne Dellmark, ordförande Läkarföreningen Karolinska, tycker det märks på mötena: Med olika fyrkanter som vi kan välja att gå in i. Om vi föreslår en cirkel som passar verksamheten mycket bättre, så passar inte den i modellen och försvinner snabbt ut ur diskussionen.Om detta vittnar många vi pratar med. Till och med reklampelaren för den nya organisationen. Vi hörde ju kirurgiprofessorn Torbjörn Holm tidigare i programmet, i den presntationsfilm för den nya verksamhetsmodellen, som Karolinska låtit göra.Ur presentationsfilmen:Vad ska vi göra för att förändra våra arbetssätt, så att vi faktiskt uppnår de mål vi sätter upp?I slutet av filmen får han en fråga av patienten.Ur filmen:Kommer ni att klara den här omställningen?Jag tror faktiskt att vi kommer att lyckas. Dels för att personalen har en inställning att arbeta för att öka värdet för patienten, men också för attFilmen är publicerades på Youtube i mars i år. I början av oktober söker vi upp Torbjörn Holm på hans kontor. Nu låter han inte lika positiv.Torbjörn Holm, professor kirurgi: Det är ju fullkomligt obegripligt! Alltså det här, ingen förstår nånting!Vi sitter framför datorn och Torbjörn klickar sig igenom en till synes ändlös radda av Power Points, fyllda med staplar och diagram, cirklar och trianglar i olika färger.Torbjörn Holm, professor kirurgi: Du ser hur många! Det är ju helt sjukt!Har du blivit lite besviken över det som du var så entusiastisk till? Ja, i viss mån. Jag tycker att man har gjort det mycket mer komplext och svårt än vad de kanske borde ha behövt vara. Den grundläggande principen är god, men vägen dit har blivit alldeles för krånglig.Vi frågar sjukhusdirektören, varför de ger managementkonsulterna ett sådant inflytande och vad det är för unik kompetens de tillför. They help us to design the new "verksamhetsmodell" and the bring in aspecific expertise that we dont have, sager Melvin Samsom. What is so unique about their expertise? Well, they are consultants so they can bring in specific analysis to help our change leaders, to really do the work.Konsulterna hjälper oss att utforma vår nya verksamhetsmodell, och för med sig en kompetens som vi inte har, säger Melvin Samsom. De är konsulter och de kan göra specifika analyser, som hjälper våra förändringsledare att få arbetet gjort.Torbjörn Holm, professor kirurgi: Det finns ett glapp mellan de som styr vården och de som utför vården. Och det ökar ännu mer med alla konsulter, eftersom deras språk är oftast väldigt obegripligt för oss som är i verksamheten. Och vårt språk i verksamheten är också obegripligt för konsulterna, för de kan inte de medicinska termerna, de kan inte verksamheten, de vet inte vad vi egentligen håller på med.Det tycks ha blivit några konsultledda möten för mycket för kirurgiprofessor Torbjörn Holm. Det här är ju ingen som orkar läsa!Bortom alla svårbegripliga Powerpoints, tycker han sig skönja en organisation som påminner rätt mycket om den gamla, och där problemen inte är löstaTorbjörn Holm, professor kirurgi: Det är nya namn. Vi kallar kliniker för ett flöde i stället, vår klinik delas upp i tre olika flöden, men det vi gör med våra patienter kommer ju vara i stort sett detsamma.Briljant ingenjörskonst eller ett vettlöst krångel? Det får framtiden utvisa.Säkert är att det redan kostat åtskilliga skattemiljoner och otaliga mötestimmar, för stressad personal. Och att upplevelsen av toppstyrning har fått erfarna läkare att säga upp sig eller tappa sugen.Torbjörn Holm, professor kirurgi: Risken är väl att alla vi som varit väldigt entusiastiska för den tematiska organisationen kanske blir desillusionerade och kanske tappar geisten. Reporter: Per ShaprioProducent: Annika H ErikssonKontakt: kaliber@sverigesradio.se

Här är avsnitt #65 av mediepodden #GullbergNordström med Gefle Dagblads chefredaktör Anna Gullberg och Daniel Nordström, chefredaktör för VLT, Arboga Tidning, Bärgslagsbladet, Fagersta Posten och Sala Allehanda. Vi båda är en del av Mittmedia och det är vi som har periferin i centrum. I avsnitt #65 pratar vi om Mittmedias nya ledning och den uppskjutna rättegången mot … Fortsätt läsa #65 Nya ledningen, Facebook-bråk och Sture Bergwall Inlägget #65 Nya ledningen, Facebook-bråk och Sture Bergwall dök först upp på GullbergNordström.

Hur man ska mäta kvalitén av en högre utbildning är inte självklart. Kaliber berättar historien om hur Utbildningsdepartementet drev igenom en utvärderingsmodell, trots protester från både lärosäten, studenter och högskoleverket - en modell som nu kritiseras internationellt och riskerar att sätta den svenska högskolan i ett europeiskt B-lag. Statens utvärderingssystem för högskolan drevs igenom av regeringen trots protester från både lärosäten, studenter och regeringens egen expertmyndighet. I efterhand visade det sig att protesterna var befogade. Det är juni 2010 och en universitetskansler avgår. – Jag tror första gången jag sa det var under ett insynsrådsmöte. Då hade jag redan meddelat Peter Honeth, statsekreteraren, att det fick bli på det här sättet. – Med det förslag som låg i propositionen om hur man skulle mätte kvalitet på svenska studenter och utbildningar, jag såg att systemet inte skulle göra jobbet. Och systemet skulle ha alla möjligheter att bli djupt orättvist.   Anders Flodström hade tillträtt jobbet som chef för expertmyndighet för Högskoleverket 2007. Han kom närmast från KTH där han varit rektor i åtta år. Men i början av juni 2010 beslutar han att avgå som universitetskansler omgående. Vi sitter på Kungliga Tekniska Högskolans bibliotek i Stockholm. – Det växte väl fram, men det växte fram ganska fort. Anders Flodströms avgång är slutet på en process som börjar ett drygt år tidigare. Vi backar till 2009. Expertmyndigheten, Högskoleverket, har fått i uppdrag av regeringen att lämna in ett  förslag på kvalitetsutvärderingssystem med större fokus på utbildningarnas resultat. I september lämnar de in förslaget till Utbildningsdepartementet. Högskoleverket föreslår att man ska titta på tre saker när man bedömer kvalitén i landets utbildningar. Dels hur utbildningarna är utformade, studenternas examensarbeten, och hur studenterna upplever sin utbildning. Förslaget har tagits fram i samarbete med landets högskolor, universitet och studentorganisationer. Täta avstämningar har hållits mellan Högskoleverket och departementet under det senaste halvåret. – Efter den femtonde september tystnade den dialogen. Vi hade inga fler möten omkring det här. Lena Adamson är vid den här tiden huvudsekreterare och ställföreträdande myndighetschef på Högskoleverket och universitetskanslerns högra hand. Det är hon som i praktiken har tagit fram förslaget till utvärderingssystemet. – Vi fick ingen feedback på vad de tyckte om systemet förrän vi började höra utifrån att statssekretereraren är ute och pratar med bland annat förvaltningscheferna på universiteten och är mycket missnöjd med systemet och säger i princip att det ska slängas. I förra veckans Kaliber berättade vi om problemen med det utvärderingssystem av högskoleutbildningar som sedan infördes. Vi visade att metoden brister. Idag berättar vi vad som hände när regeringsdepartementet och dess expertmyndighet Högskoleverket blev oense om hur systemet skulle utformas. Svensk förvaltning bygger på att myndigheterna står så självständiga från regeringen. Och det är på myndigheterna, inte i regeringskansliet, som man tar fram de konkreta förslagen på hur regeringens politik ska genomföras. I det här fallet var det Högskoleverket som skulle utvärdera svenska högskolor och det var de som skulle utarbeta en metod för det. Tillbaka till hösten 2009. Huvudsekreteraren Lena Adamson och universitetskanslern Anders Flodström på Högskoleverket inser till slut att deras förslag på utvärderingssystem inte har godkänts på departementet. – Då startade processen om hur ett förändrat förslag skulle se ut och den hade en hel del humor. Departementets sakkunniga förvandlades till ett minihögskoleverk, det hyrdes in expertis från Lund. För mig var det lite som ett korplag skulle representera Sverige i VM. På Utbildningsdepartementet har nu delar av Högskoleverkets förslag hamnat i papperskorgen och departementet tar fram eget förslag till utvärderingssystem. En ovanlig ordning, då det alltså oftast inom svensk statsförvaltning är expertmyndigheten som tar fram underlag till nya propositioner på regeringens uppdrag. Men på Högskoleverket råder stiltje. Joakim Palestro är biträdande chef på utvärderingsavdelningen där under den här tiden. – Det kom inte några besked. Ju längre tiden gick, ju mer ansträngande tyckte jag personligen att det var att vi inte fick ett tydligt uppdrag. Vad ska vi göra? Det kom signaler om att vi ska göra om detta, och med tanke på att det hade tagit ett halvår att göra det förra förslaget så hoppades jag att det skulle gå tämligen fort. När ryktet sprids att departementet håller på att utveckla sitt egna förslag skriver ordföranden för universitet och högskolornas samarbetsorganisation, SUHF, i februari 2010 ett brev till högskoleministern. Hon uttrycker, å förbundets vägnar, oro för att departementet ska strunta i Högskoleverkets förslag, som är väl förankrat hos lärosätena. En kort tid innan förslaget på utvärderingssystem för högskolan ska klubbas i riksdagen bjuder departementet in representanter för högskolesektorn till ett möte. På det mötet presenteras ett helt nytt förslag på utvärderingssystem. – Där fick vi se en powerpointpresentation av ett nytt förslag för första gången och det var ju väldigt underligt att det kom ett nytt förslag på så kort varsel innan det skulle in till riksdagen, som presenteras med en powerpoint bara. Vi var ganska upprörda över det här.   Klas-Herman Lundgren, ordförande för Sveriges Förenade Studentkårer vid den här tiden, är med på mötet. Vi har stämt träff på en konferensanläggning. Bredvid porlar en fontän. – Man hade gått från ett förslag som hade diskuterats med sektorn till att departementet på så kort tid innan la fram ett helt eget förslag utan några reella underlag, utan bara en dragning i storsal. Man förstod att ett sånt förslag kanske inte skulle förändras så mycket innan det kom till riksdagen eftersom det var så kort tid kvar. Ledningen på Högskoleverket, den myndighet som haft till uppdrag att ta fram förslaget, får däremot inte komma på mötet. Lena Adamson: – Den inbjudan, där blev alltså Anders Flodström och jag nekade att komma till det mötet. – Vi fick ju höra förstås om detta möte från tredje part, men vi som skulle göra själva jobbet var inte erbjudna att delta. Joakim Palestro, fortfarande kvar på samma arbetsplats, före detta Högskoleverket som idag heter Universitetskanslersämbetet. – Och då var förtroendeklyftan monumental. Då tror jag många upplevde att det här kommer inte gå. Anders Flodström kommer att hoppa av. De som är inbjudna på mötet, har alltså bara en powerpointpresentation och några dagar på sig att lämna synpunkter på departementets förslag. Klas-Herman Lundgren, f d ordförande på Sveriges förenade studentkårer igen. – Från studenternas håll ifrågasatte vi att departementet hade gjort sitt egna förslag och struntat i sin expertmyndighet och åsikterna från sektorn. Speciellt som man samtidigt pratade om från departementets håll att det var väldigt viktigt med frihet inom högskolesektorn. Det var ändå ett ledord som man hade från departementet, att det var viktigt med frihet och autonomi. Att samtidigt göra så här med ett förslag, det var vi väldigt kritiska till. Det vanliga är att alla berörda remissinstanser har omkring tre månader på sig att läsa igenom utförliga skriftliga förslag och komma med synpunkter innan en proposition ska klubbas i riksdagen. Den här gången har de bara en powepointpresentation som underlag och några dagar på sig. Av de 28 synpunkter på departementets förslag som kommer in är 3 positivt inställda. Där finns rektorerna vid Uppsala universitet, KI, SLU och KTH. Övriga 25 är emot departementets förslag, bland andra Sveriges förenade studentkårer, 9 lärosäten och universitetslärarnas fackförbund SULF. Ann Fritzell som vid den här tiden är förbundets chefsutredare skriver att förslaget är “olämpligt, olyckligt, otydligt och delvis obegripligt”. – Ilskan var i första hand kopplat till processen, både själva hearingen och den orimligt korta tid vi fick på oss för att reagera. Eftersom jag vet hur arbetet går till i regeringskansliet, så innebar det ju att de ändrade ju inte en stavelse på någonting som man hade tänkt. Det var ju praktiskt taget omöjligt med den tidsplan man hade. Det var ju bara ett spel för gallerierna. Jag var också frustrerad över att detta blev slutet på den process som redan från början hade varit tveksam. Och det var då du skrev det här remissvaret? – Ja, jag har skrivit många remissvar genom åren. Det här är det mest ilskna, frustrerade remissvar jag någonsin har skrivit. – Det här som vi brukar berömma oss med i Sverige att vi har den svenska modellen och att experter utreder och att man försöker belysa saker från olika håll och titta på konsekvenser och så, och att det sen remissbehandlas innan man lägger förslag i proposition till riksdagen, hela den processen var ju helt överspelad och ignorerad. På Utbildningsdepartementet möter vi statssekreterare Peter Honeth, ministerns närmaste man och den som ledde arbetet med förslaget till ett nytt utvärderingssystem. Han menar att det inte är anmärkningsvärt att departementet frångick Högskoleverkets förslag och istället gjorde ett eget. – Det är inget konstigt med det. Och sen stämde vi av det lite snabbt innan vi la en proposition. Men det är fel att kalla det här ett hastverk. Det hade en lång historia med flera remisser. I propositionen ingick också andra förslag som remissbehandlats i traditionell ordning, men det gäller inte utvärderingssystemet. – Till syvende och sist måste det vara regeringen som tar ansvar för de förslag som föreläggs riksdagen. Myndigheten är just en expertmyndighet som tar fram ett förslag. Och sen är det inte alls ovanligt att det behöver ändras på olika sätt. Och speciellt som man i det här fallet inte hade följt de direktiv som man hade fått från regeringen. Resultatet blev något som vi inte tyckte stämde med uppdraget och inte heller något som var rimligt utifrån det här med vad som är statens roll. Statens roll är att se om resultatet av utbildningen blir det som förskrivs. Universitetskanslersämbetets förslag fokuserade inte tillräckligt tydligt på det utan gick mycket in i hur verksamheten skulle bedrivas. Det tycker vi är universitets och högskolors ansvar, inte statens att ha uppfattningar om. Det var en ganska viktig principiell grund för det förslag som sen lades fram. – De direktiv som förelåg var att ni ska utarbeta ett utvärderingssystem som ska ha fokus mot resultat och mot de självständiga arbetena. Och det tyckte vi ändå att det var det vi levererade. Joakim Palestro igen, vid den här tiden biträdande chef på Högskoleverkets utvärderingsavdelning. – Vi fick inget direkt uppdrag att det här ville man inte ha. Säkert antydningar, men det är väl symptomatiskt i statens nya styrning av myndigheter är att det sker via det som kallas mjuk styrning. Vi har mycket dialoger med regeringskansliet istället för konkreta uppdrag där man har ett underlag, det vill säga ett beslut och förordningar och regleringsbrev som underlag. Då kan man gå tillbaka. Här är lite svårare. Framför allt att kontrollera hur det faktiskt gick till. Det förekom i slutna rum mellan olika personer. Lena Adamson, dåvarande huvudsekreterare på Högskoleverket: – Vi följde allt det som fanns skriftligt beslutat. Och jag tycker fortfarande att vi försökte på alla sätt hitta en väg ut och det gjorde vi tills den dagen som riksdagen fattade sitt beslut och då gick vi därifrån. Och det tycker jag är det hederliga sättet att göra så. Efter det skriftliga regeringsuppdraget hölls det flera informella möten mellan departementet och expertmyndigheten för att följa upp arbetet med utvärderingssystemet. – Jag tror faktiskt, men det är min högst personliga uppfattning, att de nog var lite rädda att vi inte skulle göra som de sa. Att vi var sossifierade, eller hur man nu ska uttrycka det. Att vi under så lång tid blivit påverkad av den socialdemokratiska regeringen att vi inte ville förändra oss. Det vänder jag mig väldigt starkt emot. Vi som jobbar på myndigheter är väldig professionella. Vi lyssnar av och har ett uppdrag att leverera underlag. Sen är det våra politiker som beslutar. Men det fanns en vilja att kolla upp, och detta skedde i princip genom olika typer av möten som ägde rum, så ofta som en gång i veckan. Och det kan jag tycka att det är nästan ett orimligt inflytande ett regeringskansli kan ha på en myndighet, att man ska träffas så ofta för att stämma av saker. Det borde kanske kunna skötas en gång i månaden. I våras presenterade Statskontoret en rapport som visar att regeringen sen 2009 i högre grad än tidigare styr sina myndigheter informellt, alltså med tätare möten och avstämningar som komplement till den formella myndighetsstyrningen. Det finns fördelar med det, men det ställer också höga krav på både Regeringskansliet och myndighetsföreträdarna, så att informationsutbytet inte går utanför den formella styrningen. Tillbaka till tidig vår 2010 och den tidpunkt då Utbildningsdepartementet redovisar sitt förslag på nytt utvärderingssystem med hjälp av en powerpointpresentation. Istället för att vara med på det stora mötet med lärosätena och studenterna får Högskoleverkets ledning komma på ett enskilt möte före det stora. Det är Lena Adamson som går. – Och då var det så att Anders och jag hade ju pratat om det här och hade en misstanke om varför vi skulle se det här först. Man skulle vilja säga att det var förankrat på Högskoleverket. Jag hade ett uppdrag på det mötet och det var att göra tydligt att det här är inget som är förankrat hos Högskoleverket. Jag sa det vid tre tillfällen på det mötet så att det inte skulle kunna misstolkas. Det var inget roligt möte. Vid ett tillfälle sa jag att det här kommer inte att bli godkänt av ENQA, det uppfyller inte European Standards and Guidelines. Då säger han att regeringen kan bestämma vad den vill. Den kan bestämma vad du har för färg på väggarna på Högskoleverket. Det var den tonen som var. Tidigare under våren har Lena Adamson skrivit en debattartikel i Sveriges universitetslärarares facktidning. I artikeln varnar hon för att Sveriges nya utvärderingssystem kan bli underkänt av det Europeiska kvalitetsorganet för högre utbildning, ENQA. Hon skriver att regeringen har blandat sig i systemets utformning i allt för hög grad, vilket är förbjudet enligt ENQAs regler. Detta för att förhindra att länder med auktoritära statsskick lägger sig i sina myndigheters arbete för mycket. “Det är i det sällskapet vi befinner oss idag”, avslutar hon artikeln. – Som anställd på en myndighet ska man naturligtvis inte gå in i en politisk diskussion med departementet, det är inte alls ens roll. Men jag såg inte att jag gjorde det. Jag diskuterade metoden och försökte få dem att förstå att det här kommer inte att bli godkänt. Jag tycker att det var mitt ansvar i den här frågan. Jag visste, vi visste - vi visste att de visste - att det här systemet blir inte godkänt. Jag tycker att det är en enormt allvarlig fråga och då måste jag ta mitt ansvar att på olika sätt försöka förändra den situationen. Om man tyckte redan från departementets håll att Högskoleverket gör inte som vi säger och nu tycker de dessutom att vi är en diktatorisk regering? – Men då får man fråga sig, vad skulle vi göra? Skulle vi följa vår instruktion och regleringsbrev och regeringsuppdrag eller skulle vi följa det som sades informellt i sammanhang där man inte förde några minnesanteckningar? Det här är det man kallar för double bind. Att ge dubbla budskap. Man vet inte åt vilket håll man ska vända sig åt. Efter att regeringen till slut lagt fram sin proposition, Fokus på kunskap - kvalitet i den högre utbildningen, anmäler socialdemokraten Marie Granlund processen till Konstitutionsutskottet. Bland annat skriver hon att regeringens samlade agerande väcker en hel del allvarliga frågor kring hur styrningen av högskolan egentligen fungerar. Men Konstitutionsutskottet framför ingen kritik, utan pekar på de relativt stora befogenheter regeringen har att styra sina myndigheter. Anders Flodström, f d universitetskansler och chef för Högskoleverket: Ingår det inte i jobbet att lyda departementet? – Nej det tycker jag inte att det gör. Myndigheterna representerar en sakkunskap - som Högskoleverket, som forskningsråden, som universiteten och Socialstyrelsen, ska ha en egen kraft genom att låta sakkunskapen synas gentemot politiken. Regeringen ska lyssna på sina expertmyndigheter säger den f d myndighetschefen. Det är regeringen som ansvarar för politiken, säger statssekreteraren på Utbildningsdepartementet. Häri ligger konflikten, regeringen har ansvar för politiken, men den ska också lyssna på sina expertmyndigheter. I det här fallet är de två inte överens om vem som ska lyssna på vem, och hur mycket. Ann Fritzell, som tidigare arbetat på både universitetslärarfacket och på Utbildningsdepartementet, liknar processen vid ministerstyre. – Statssekreterarstyre skulle jag kalla det för, men det är ju samma sak som man brukar mena med ministerstyre. Att ministern lägger sig i detaljer och styr under myndighetens arbete. Statssekreterarstyre, hur reagerar du på det? Statssekreterare Peter Honeth igen. – Då har man inte förstått hur ett departement fungerar, för det är inte så enkelt att en enskild person - allra minst en statssekreterare kan sitta och bestämma på egen hand. Det kan inte ens ett statsråd göra. Det är ändå en omfattande beredningsprocess också i regeringskansliet före ett beslut. Förra veckan berättade Kaliber om de problem som finns med det nuvarande systemet för utvärdering av högskoleutbildningar. Idag berättar vi om hur systemet drevs igenom av Utbildningsdepartementet. Sedan den borgerliga regeringen tillträdde 2006 har reformerna duggat tätt från Utbildningsdepartementet. Man har fattat snabba beslut som man sedan delvis fått backa från, kring t ex nationella prov, individuella utvecklingsplaner och lärarlegitimationer. När det gäller högskoleutbildning har lärosätena fått mindre eller mer pengar om vartannat. Och det nya utvärderingssystemet fick myndigheten sjösätta mycket snabbt. Man fick lägga rälsen medan man körde, enligt tjänstemän där. I september förra året kom beslutet från den europeiska kvalitetsorganisationen för högre utbildning, ENQA. – The agency should have played a bigger role in the development of the system. Myndigheten borde ha haft en större roll i utvecklandet av utvärderingssystemet, säger Achim Hopbach, styrelseorförande på ENQA, som också menar att det finns storabrister i utvärderingsmetoden. – När vi då får så skarp kritik från ENQA som vi har fått, då skadas anseendet för svensk högre utbildning internationellt sett. Erik Arroy, ordförande för Sveriges förenade studentkårer: – Det påverkar ju förtroendet för svensk högre utbildning och de studenter som gått där. Joakim Palestro om kritiken från ENQA: – Den är mycket allvarlig. Det känns jobbigt att jobba utifrån de premisserna. Högskoleverket var en av de första organisationerna som blev ackrediterade. Vi har en bred internationell ansats där vi verkligen vill delta i internationella sammanhang och uppleva att det vi gör håller en bra kvalitet. Det påverkar vårt arbete och det kommer behöva göras ett antal åtgärder för att vi ska överstämma med ENQAs krav. Vissa saker måste vi revidera. Sverige är nu satt under granskning och kan uteslutas ur det europeiska samarbetet om bristerna inte rättas till. En universitetskansler avgår. Sverige får ett nytt utvärderingssystem för att mäta kvalitén i högre utbildning. Systemet underkänns av viktiga aktörer inom sektorn och av den Europeiska kvalitetsorganisationen ENQA. Peter Honeth på Utbildningsdepartementet igen.   – Jag tycker att de i vissa delar har rätt, i andra delar har de inte riktigt förstått hela systemet. Nu håller Universitetskanslersämbetet på med en förnyad ansökan och så får vi väl se hur ENQA bedömer den. Men då skulle det kräva att myndigheten hade större självständighet när det gäller att utforma utvärderingssystem? – Ja, eftersom det blev den här debatten så gick ju vi förhållandevis lite längre än vad vi hade önskat i att gentemot riksdagen beskriva hur det här nya systemet skulle fungera. Den typen av detaljer hade vi kanske normalt inte gjort. Och det har vi också sen sagt att Universitetskanslersämbetet måste få ett större ansvar att närmare utforma systemet. Peter Honeth tycker att det är naturligt att utvärderingssystemet nu justeras i efterhand. Och enligt den senaste budgetpropositionen kommer man att fortsätta med det nuvarande systemet. Är du självkritisk i någon mening? – Ja, det måste ju vi också vara, för det blev ingen bra process mellan oss och dåvarande Högskoleverket. Det är bara att konstatera. Det var ju inte bra. Och vi hade säkert skuld i detta  och det hade säkert Högskoleverkets dåvarande ledning, och vi får väl på båda sidor fundera över vad det berodde på. Vi har ändå som resultat av den här processen ett system som fungerar. Det kan behöva justeras i vissa detaljer, men det fungerar. Hur tror du att det kommer sig att det blev så infekterat att den dåvarande universitetskanslern avgick? – Ja, det får du fråga honom om. I mina ögon är det inte konstigt att en myndighet och regeringen har olika uppfattningar. Tillbaka till Kungliga Tekniska Högskolans bibliotek dit den förre universitetskanslern Anders Flodström återvände till jobbet som professor efter sin avgång. Hur kunde det gå sådan prestige i det här, hur kunde det bli så låsta positioner? – Det är en sådan fråga som jag fortfarande rannsakar mig själv. Det är en fråga som får ställas till mig, som du gör nu, och till Peter Honeth. Och jag tror tyvärr att även mot den erfarenhet vi har nu efter tre år, om vi skulle diskutera det här igen, så tror jag inte vi skulle hitta någon annan lösning. Jag tycker att ett system att mäta de verkliga resultaten från utbildningarna är alldeles utomordentligt, men problemet ligger i att utföra den här politiska logiken, så har man varit fruktansvärt usel och man har ställt till en helvetes massa bekymmer. Reportrar: Anna Iversen och Maja Lagercrantz  

Debatt om yttrandefrihet och integritetTidigare har vi berättat om hur det brittiska kungahuset skulle kunna använda Se och Hörs publicering av nakenbilder på hertiginnan Kates för att tvinga fram svensk lagstiftning. Den frågan accelererade redan nu i veckan då det svenska kungahusets advokat - hovauditören Axel Calissendorf - med hela den opinionsmässiga tyngd som den kungliga anknytningen ger - gav sig in i debatten. Det är en strid mellan Publicistiken och Juridiken. Och den här striden har allt som oftast stått mellan två personer, mellan publicisten Thomas Mattson chefredaktör på Expressen och juristen Mårten Schultz, professor i civilrätt. Vi sammanförde dem - på Thomas Mattssons kontor i Expressenhuset i Stockholm.Reporter Martin Wicklin. Det som inte finns kan inte plockas bortUnder kulturdebatten om Tintin på biblioteket TioTretton på Kulturhuset i Stockholm var det genomgående ETT album som mer än något annat fick illustrera - Tintin i Kongo. Albumet vars omslag pryds av Tintin, Milou och pojken Koko - ritad som rasistisk kliché. Men den boken fanns aldrig på TioTretton ens innan det uppmärksammade nedplockandet. Reporter Katarina Andersson. Måste staten rädda fria pressen?Ödesfrågan om hur mediebranschen ska hitta pengar för att avlöna de journalister som gör allt det där fina man talar om i högtidstalen och på prisutdelningar har varit aktuell i veckan igen. Det tydligaste exemplet på det här är Svenska dagbladet där sparpaketen duggat tätt i många år. Ledningen fick kritik från snart sagt alla håll när det stod klart att 60 personer skulle sluta, bland annat hela sportredaktionen. Mediernas Lars Truedson ställde sig frågan om SvD bli det första stora svenska offret för övergången från papper till nät? Och vilket ansvar har politiken för att stödja journalistiken när pengarna inte hänger med från papper till webb? En äcklig skitsakVi diskuterar var gränsen går för hur äckliga detaljer man kan nämna i ett program som sänds antingen till frukost eller lunch. Allt på grund av ett inslag om en låt oss kalla det fekalietransplantation i Vetenskapsradion.

Ledningen på Sveriges Radio har skickat en effektivitetskonsult till Avdelningen för framtida produktioner. Panik utbryter och Jakob försöker desperat placera ut papper på sitt bord för att det ska se ut som om han jobbar. Konsulten informerar om behovet av att friställa personal. I och med detta besked försvinner all lojalitet på avdelningen och alla gör sitt för att behålla jobbet. Till varje pris.

Ledningen på Sveriges Radio har skickat en effektivitetskonsult till Avdelningen för framtida produktioner. Panik utbryter och Jakob försöker desperat placera ut papper på sitt bord för att det ska se ut som om han jobbar. Konsulten informerar om behovet av att friställa personal. I och med detta besked försvinner all lojalitet på avdelningen och alla gör sitt för att behålla jobbet. Till varje pris.