Podcasts about nordkalotten

Drönare som kan attackera mål med hög precision är en nödvändig förmåga som Sverige saknar. Nu arbetas det febrilt på att ändra det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sverige har idag inget utvecklat drönarvapen, samtidigt som Ukrainakriget tydligt har visat att framgång på slagfältet är svårt att nå utan drönare.För att Sverige snabbt ska få en drönarförmåga arbetar just nu flera hundra personer på Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarsmakten och Försvarets materielverk gemensamt för att bygga en sådan.– Det är bråttom att identifiera vad det är vi behöver, säger Per Olsson på arméstaben, ansvarig för projektet.Det har visat sig ganska svårt att hitta ett drönarsystem som klarar kyla, vind och snöfall – element där de svenska drönarna främst kommer att användas i händelse av krig.– Vi ska ju hjälpa till uppe i Nordkalotten – norra Sverige och norra Finland – och det är en väldigt speciell miljö. Många av de system som finns på marknaden idag är inte riktigt anpassade för det här extremt kalla klimatet, säger Lars Forssell, som forskar på drönare vid FOI.Det pågår ett arktiskt drönarrace där framför allt Ryssland ligger långt fram tack vare sina lärdomar från Ukraina. Frågan är om Sverige kan hinna ikapp.– Det finns jättegoda förutsättningar. Vi har en tradition av att ha en väldigt kompetent försvarsindustri i Sverige sedan många år tillbaka. Det finns ett driv, det finns en innovationskraft, säger Johan Pakarinen på FMV.Text: Kalle GlasLjudklipp: Försvarsmakten, Sveriges Radio, Rob Lee-X, Jaglavaksoldier, Saab, Defence News, Dung Tran Military channel, Wes O´DonnellMedverkande:Per Olsson på ArméstabenLars Forssell, forskare på FOIJohan Pakarinen på FMV. Claes Aronsson, programledareKalle Glas, programledare och producent

Chefen för Must, Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Thomas Nilsson, om det militära hotet mot Sverige, om Natos artikel 5 och om att dela underrättelser med USA. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. USA:s president Donald Trump har skapat stor osäkerhet bland sina allierade i Nato genom att börja samtala först med Putin och sedan med Zelenskyj om fred i Ukraina, genom att rösta med Ryssland i FN och genom att säga att USA inte kommer att försvara allierade som lägger för lite pengar på försvaret.Musts senaste årsöversikt om Sveriges säkerhetsläge presenterades i februari men skrevs innan Donald Trump svors in som president och överbefälhavare i USA. Där ingår därför inte de förändringar av säkerhetsläget som den nya amerikanska administrationen skapat.Den danska underrättelsetjänsten offentliggjorde nyligen en uppdaterad analys av hotet från Ryssland där de värderar hur Ryssland kan agera om kriget i Ukraina tar slut och om Ryssland tror att USA inte kommer att försvara sina allierade i Europa enligt Natos artikel 5, dvs principen om en för alla, alla för en.Slutsatsen i den danska rapporten är att Ryssland skulle vara redo att attackera ett Östersjöland om två år och redo att starta ett storskaligt krig i Europa om fem år. Musts chef Thomas Nilsson säger att en potentiell storskalig invasion ligger minst fem år bort, men att Ryssland skulle kunna anfalla tidigare än så, om de har militär förmåga och intention och om det råder osäkerhet om ifall Natos artikel 5 gäller.”Det finns olika bedömningar, det är svårt att lägga en precis tidsplan. Men jag skulle säga att om två till fem år, om man har viljan, intentionen, skulle kunna ställa till med en hel del elände.”, säger Thomas Nilsson.Vad är det eländet? Vad är ditt scenario, vad är det det du ser framför dig?”På två till fem år så är det kanske svårt att se den här gamla traditionella bilden som kanske många av oss har på näthinnan, en fullständig militär invasion, storskaligt krig, ungefär som vi har sett i Ukraina. Det kanske man inte har. Men man skulle kunna utmana vissa delar, mindre territoriella delar. Man skulle kunna rikta anfall mot kritiska samhällsfunktioner. Påverka länders funktionalitet. Och det i slutändan om inte Natos kollektiva försvarstanke artikel 5 fungerar. Då faller ju lite hela den säkerhetsordning som vi har i och med att Nato är i Europa.Och då skulle det kunna vara attacker riktade direkt mot Sverige också? Och svensk territorium? ”Ja, det räcker som jag brukar säga att ta fram och titta på kartan så ser man ju hur området ser ut. Vi har Östersjöområdet, vi har Sverige och Finland. Vi har ryska resurser i Sankt Petersburgs-området, i Kaliningrad. Så det är ju klart att det kan vi inte utesluta. Vi ligger ju i det ryska närområdet.”Och var är man mest orolig i Sverige att ett sådant angrepp skulle kunna inträffa? Är det på Gotland? ”Vi har ju en försvarsplanering, en operativ planering som vi nu harmoniserar fullt ut med Natos planering, för sitt kollektiv att försvara, att kunna försvara Natos territorium. Och det finns ju en del områden som vi har lyft innan som naturligtvis är strategiska. Gotland som du själv nämner är ett sådant, men det finns även Nordkalotten. Det finns Västkusten, Göteborgs betydelse. Vi har Östersjöinloppen, men det finns flera delar som skulle kunna vara intressant om man funderar på ett sådant företag.”, säger Thomas Nilsson.Litar på artikel 5Thomas Nilsson säger att det inte finns några tecken på att Natos artikel 5 inte skulle gälla, trots att Donald Trump flera gånger pratat om att inte försvara allierade.”Nej, artikel 5 gäller i högsta grad. Det finns ju inga tecken, någonting, inte som jag har uppfattat, att man ifrågasätter artikel 5. Det är ju en av grundbultarna i Nato och Natos kollektiva försvarstanke. Så den gäller i högsta grad. Men tanken är ju att den kan naturligtvis tänkas utmanas av Ryssland om man tycker att väst är försvagat, splittrat, inte har uppnått den försvarsförmågan som är berättigad. Då är det ju klart att i Rysslands strategiska konflikt så skulle man naturligtvis kunna överväga den tanken. Men det är ju det som vi nu gör allt för att man inte ska komma fram till att man ska testa artikel 5.”, säger Thomas Nilsson.Thomas Nilsson har varit chef för Must sedan 1 maj 2023.Gäst: Thomas Nilsson, chef för Must, militära underrättelse- och säkerhetstjänstenProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Mats ErikssonProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredag den 21 mars kl 10.10.

Er drømmen om den grønne industrien for god til å være sann?Det snakkes mye om det grønne skiftet, det vil si hvordan vi kan redusere utslipp og etablere en mer bærekraftig levemåte. Skiftet til grønn teknologi krever enorme mengder strøm og nye metaller, som begge finnes på Nordkalotten, men gruvedrift og vindmølleparker kritiseres for å gå på bekostning av naturvern og samiske rettigheter. Her i Norge har Fosen-saken og protestene mot gruvedrift i Repparfjord og Porsanger fått stor oppmerksomhet, med miljøbevegelsen og samiske organisasjoner på den ene siden, og storindustri med staten i bakhånd på den andre.Norge har i utgangspunktet et lovverk som beskytter både naturen og urfolksgrupper som lever av den. Samtidig er det grønne skiftet ansett som så viktig, at det finnes egne reguleringer både nasjonalt og på europeisk nivå, som tillater at man kan overstyre dette lovverket når samfunnsnytten er stor nok.Må vi ofre natur, artsmangfold og urfolkstradisjoner for å nå det grønne skiftet?Arne Müller er journalist og forfatter, og har gjennom mange tiår fulgt industriutviklingen i Nord-Sverige fra et miljøperspektiv. Han har bakgrunn fra SVT, og har blitt tildelt Västerbotten-Kurirens journalistpris for Smutsiga miljarder. Den svenska gruvboomens baksida, og den prestisjefulle gravejournalist-prisen Guldspaden for Norrlandsparadoxen. Utvecklingsdröm med problem.Med utgangspunkt i sin siste bok Norrsken. Drömmen om den gröna industrin vil Müller fortelle om industriutviklingen på Nordkalotten, om konflikter med urfolksgrupper, og om det er andre måter vi kan løse klimautfordringene på. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett efterfrågat och efterlängtat avsnitt på temat NATO. I studion med Jon Svärdhagen har RekylPodden med Arméchefen, generalmajor Jonny Lindfors där vi avhandlar Sveriges styrkor i alliansen, Artikel 5, vår nya gräns som flyttat österut, hur Sverige assisterar NATOs långskjutande system, stationering i Lettland och varför Nordkalotten är strategiskt viktigt nu och än mer i framtiden. Stort tack till alla som stöttar Ukraina Läs om några av våra Ukraina-projekt https://rekyl.org/stodet-till-ukraina/ Prenumerera på podden för att inte missa nästa avsnitt - Ge gärna betyg och dela avsnittet, det hjälper andra att hitta hit!

Ängshökar Sommarrarrisar Nordkalotten Spetsbergsgäss David Erterius om tundratrutar

I Ruijan Radio-serien «Min kvenske arbeidsplass» presenterer programleder Frank Halvorsen personer som jobber med det kvenske til daglig. Den fjerde person ut er Sara Maria Maliniemi Lindbach, som er ansatt i det relativt nyetablerte Kvääniteatteri AS, som har mål av seg å være et kventeater for barn, unge og voksne i de kvenske områdene og miljøene i Norge og på Nordkalotten, og samtidig oppleves relevant for publikum regionalt, nasjonalt og internasjonalt. Lindbach, som er teaterutdannet i London, er fornøyd med å kunne jobbe med noe som er viktig for henne og hennes egen identitet. Hun kaller det en drømmejobb, og omtaler det både som et «eventyr» og en «oppdagelsesferd» å få være med. Drivkraften hennes er å kunne inspirere andre. Intervjuet ble først presentert i Ruijan Radios episode 140 den 23. februar 2023. (Kuva/Foto: Pål Vegard Eriksen)

Järnmalmen i Kiruna med utskeppningshamnen i Narvik, nickelmalmen i Petsamo i Finland och hamnen i Murmansk med järnvägen söderut var strategiskt viktiga brickor som gjorde att Nordkalotten blev platsen för ett av de största slaget i Nordens historia.Den svenska samlingsregeringen underlättade den tyska krigsansträngningen genom att under flera år tillåta tyskarna att transportera soldater på svenskt territorium och att bygga upp ett stort lager i Luleå för främst mat och foder.I avsnitt 101 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Lars Gyllenhaal, författare med inriktning på militärhistoria som är aktuell med återutgivningen av Slaget om Nordkalotten.Den tyska invasionen av Norge hade föregåtts brittiska planer på att ta kontrollen över gruvorna i Kiruna. Senare när Molotov-Ribbentropspaktens bröts med Nazitysklands anfall på det kommunistiska Sovjetunionen blev hela Nordkalotten en karg och ogästvänlig stridsplats där tiotusentals soldater dog.Sverige både hukade och profiterade på Nordkalottens strategiska betydelse. Det neutrala Sveriges eftergiftspolitik mot nazityskland gjorde att 2 140 000 tyska soldater och över 100 000 vagnar med krigsmaterial transporterades på svensk järnväg. Under perioder upptog tyskarna 10 procent av SJ:s transportkapacitet.Tyskarna byggde också upp ett enormt mellanlager i Luleå där det främst lagrades mat och djurfoder till den tyska krigsmakten. Lagret vaktades av svenska poliser och den ansvarige för lagret Walther Zindel kom att gifta sig med en svenska från Piteå. Svenska åkerier tjänade stora summor på att frakta krigsmateriel till Nazitysklands trupper på Nordkalotten.Sverige stoppade inte transporterna förrän den 20 augusti 1943 – långt efter att krigslyckan vänt för tyskarna. Och det tyska lagret i Luleå avvecklades inte förrän sommaren 1944.Musik: Before the Fight av Michael Vignola Bild: Tyska tanks avancerar mot fronten vid Vasonvaara den 1 juli 1941. Källa (sa-kuva.fi). Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sverige förstärker styrkorna i norr, men soldaterna ska inte strida som tidigare. De blir en del i en geopolitisk hotspot: den 130 mil långa finsk-ryska gränsen. I augusti 2022 händer något oväntat i Sverige. Försvarsmakten testar armén genom att skicka in ungefär 800 soldater i Finland, där de skjuter skarpt under finsk ledning.Det är en övning som visar på en förändring i det svenska försvaret.Soldaterna i norr ska bli fler. Tidigare skulle de strida vid den egna gränsen, men i dag när Ryssland ses som ett allt större hot, är det Finland man ska försvara ända fram till den finsk-ryska gränsen.Nordkalotten militärstrategiskt hettMed Finland får Nato drygt 130 mil ny gräns mot Ryssland, och det här kan öka spänningar i ett område som redan är viktigt för Ryssland.Det handlar om Nordkalotten, de nordligaste bitarna av Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Här finns Kolahalvön, där stora delar av de ryska kärnvapnen är utplacerade i u-båtar och på fartyg.Medverkande:Karl Engelbrektson, generalmajor och arméchef.Anna Wieslander, Nordeuropachef för Atlantic Council och generalsekreterare för Allmänna försvarsföreningen.Nils Johansson, överste och chef för I19 i Boden.Jan Mörtberg, överste och ledamot i Krigsvetenskapsakademien.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika BergqvistProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonReporter: Per VallgårdaLjud från: Sveriges Radio, YLE, Försvarsmakten

Jan Eilert Pedersen har bodd flere år i Kirkenes og har over 1000 soveposedøgn rundt omkring på Nordkalotten. I 2009 ga han ut boka Nord i Villmarka om sine opplevelser. I denne episoden forteller Jan-Eilert sommerhistorier om fiske, turopplevelser, mygg og bjørn. Samtidig prøver vi etter beste evne å gi råd til den som ønsker å oppleve et villmarkseventyr i Finnmark og omkringliggende områder. Jan Eilert forteller også fra flere padleturer på Kola-halvøya. Denne villmarka har vært vanskelig tilgjengelig for nordmenn, og mye har dessuten hendt i vårt forhold til den store naboen i øst siden episoden ble spilt inn. Men la den være et håp om mer fredlige tider.Bli en del av det digitale turlaget rundt Podkasten Uteliv og få ekstra episoder, bakgrunnsstoff og påvirkning på episodetema samt spørsmål.https://www.patreon.com/podkastenuteliv See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Da jeg i høst traff Jan-Eilert for å snakke om hans opplevelser i villmarka på Nordkalotten ga jeg ham en ekstraoppgave. Han skulle plukke ut tre bøker som har betydd mye for ham og hans opplevelse av naturen. De ble utgangspunktet for en samtale som sporet av i mange retninger.Denne episoden er i sin helhet tilgjengelig for det digitale turlaget rundt Podkasten Uteliv på Patreon. Det er veldig lett å bli med der om du vil høre mer. Gå inn på https://www.patreon.com/podkastenuteliv og bli med. Det tar kun et par-tre minutter. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

30.10.2021 | Forkynnerseminar 9.samling

Hvem var og er samene? Vi tar dere med på en tidsreise på Nordkalotten, fra de første kjente beskrivelsene av samiske folk, via kulturuttrykk, konflikter, språk, joik, reindrift og rettigheter, helt fram til det moderne samiske samfunnet.

Dagens gjest kommer fra Tromsø og driver etter eget utsagn "friluftsliv og ekstremsport på ekstremt lavt nivå." Vi tar utgangspunkt i boka "Harske Gleder" som Arne-Wilhelm ga ut for noen år siden og prater om toppturer, skiturer, hytteturer og bomturer på Nordkalotten. Det tar oss naturlig innom temaer som boknafiskproduksjon, prissetting på bøker, skihopp, turområder i Troms, sykkelturer, fjellet som sjekkearena, rakfisk og ikke minst vaniljesaus. Bli med i turgjengen på Patreon og få ekstra utbytte av Podkasten Uteliv:https://www.patreon.com/podkastenuteliv See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Järnmalmen i Kiruna med utskeppningshamnen i Narvik, nickelmalmen i Petsamo i Finland och hamnen i Murmansk med järnvägen söderut var strategiskt viktiga brickor som gjorde att Nordkalotten blev platsen för ett av de största slaget i Nordens historia.Den svenska samlingsregeringen underlättade den tyska krigsansträngningen genom attunder flera år tillåta tyskarna att transportera soldater på svenskt territorium och att bygga upp ett stort lager i Luleå för främst mat och foder.I avsnitt 101 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Lars Gyllenhaal, författare med inriktning på militärhistoria som är aktuell med återutgivningen av Slaget om Nordkalotten.Den tyska invasionen av Norge hade föregåtts brittiska planer på att ta kontrollen över gruvorna i Kiruna. Senare när Molotov-Ribbentropspaktens bröts med Nazitysklands anfall på det kommunistiska Sovjetunionen blev hela Nordkalotten en karg och ogästvänlig stridsplats där tiotusentals soldater dog.Sverige både hukade och profiterade på Nordkalottens strategiska betydelse. Det neutrala Sveriges eftergiftspolitik mot nazityskland gjorde att 2 140 000 tyska soldater och över 100 000 vagnar med krigsmaterial transporterades på svensk järnväg. Under perioder upptog tyskarna 10 procent av SJ:s transportkapacitet.Tyskarna byggde också upp ett enormt mellanlager i Luleå där det främst lagrades mat och djurfoder till den tyska krigsmakten. Lagret vaktades av svenska poliser och den ansvarige för lagret Walther Zindel kom att gifta sig med en svenska från Piteå. Svenska åkerier tjänade stora summor på att frakta krigsmateriel till Nazitysklands trupper på Nordkalotten.Sverige stoppade inte transporterna förrän den 20 augusti 1943 – långt efter att krigslyckan vänt för tyskarna. Och det tyska lagret i Luleå avvecklades inte förrän sommaren 1944. Musik: Before the Fight av Michael Vignola Bild. Tyska tanks avancerar mot fronten vid Vasonvaara den 1 juli 1941. Källa (sa-kuva.fi). See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Niklas Granholm, forskningsledare på FOI, och Björn Lyrvall, Sveriges ambassadör för Arktiska frågor 2017-2019, går igenom klimatförändringarna, säkerhetspolitiken, handelsvägarna och naturtillgångarna i regionen. De ger svar på frågor som: Vad menas med uttrycket ”Det som händer i Arktis stannar inte i Arktis”? Hur stora skillnader mellan Obama- och Trump-administrationens agerande i regionen är det egentligen? Hur påverkar den militära utvecklingen på Nordkalotten och Kolahalvön Arktis? För att ta del av alla våra Arktis-publikationer besök: www.foi.se/arktis  

Med hjälp av bland andra författaren Mikael Niemi sätter vi strålkastaren på prästen och botanikern Lars Levi Laestadius. Vi sänder från Pajala. Programledare: Joacim Lindwall. En av Sveriges mest kända präster Lars Levi Laestadius var inte bara den som startade en vidsträckt väckelserörelse bland samer och bondebefolkning på Nordkalotten, han var också en lysande botaniker. Lördagen den 6 juli sänder Naturmorgon direkt från Pajala, där Laestadius var kyrkoherde i mitten av 1800-talet. Han brann för botaniken, utforskade Nordkalottens flora, namngav ett antal växter och deltog i den tidens hetsiga debatt om namngivningen av arter. Med sitt bohemiska liv tog han också avstånd från sina akademiska vänners överdådiga liv med lyx, njutning och överflöd och sökte sig till det enkla i naturen. Var han rentav en tidig miljöaktivist? Författaren Mikael Niemi är en av dem som fascinerats av Laestadius botaniska kunskaper, och i sin senaste bok Koka björn lät han väckelsepredikanten lösa ett mord i sann Sherlock Holmes-stil. Mikael Niemi medverkar i direktsändningen från Pajala. Det gör även botanikerna Lennart Stenberg och Frida Snell. Tillsammans med programledaren Joacim Lindwall och fältreportern Thomas Öberg tecknar de ett porträtt av Lars Levi Laestadius som botaniker.

Ryske författaren Jurij Rybin är just nu aktuell med boken "Boris Safonov - Luftwaffes baneman på östfronten". Vi passar på att ta ett samtal med honom om både hans bok och flygkriget på Nordkalotten.

Vardø ligger egentlig i Øst-Europa, i hvert fall hvis vi skal følge lengdegradene på kartet, sier den nye museumsdirektøren ved Varanger museum, Frans-Arne Hedlund Stylegar. – Vi er like langt øst som Istanbul og også opp gjennom historien har Varanger vært en smeltegryte for kulturmøter mellom øst, nord og syd, sier han. – Dette ser vi langt tilbake i forhistorisk tid, i arkeologiske funn, blant annet i gravgods fra kvinnegraver, men også gjennom hele vikingtid og tidlig middelalder var forbindelsen østover veldig viktig for Varanger, sier Frans-Arne Stylegar. I MUSEUM forteller Stylegar om hvordan den første "gråsone"-avtalen om Nordkalotten ble til i forhandlinger mellom den norske riksråd Erling Vidkunsson og bystaten i Novgorod allerede i 1323. MUSEUM besøker også Nordpol Kro i Vardø hvor traktør Bjørn Bredesen har restaurert det gamle vertshuset fra 1860-årene. Kommandant Tor Arild Melby forteller om Vardøhus festning. Sendt første gang 24/1 2015. Programleder Øyvind Arntsen

Grønlandsk er en del av et større språkfellesskap på Nordkalotten. Eskimoer i Sibir, Alaska, Kanada og Grønland kan forstå hverandre, omtrent som vi forstår svensk og dansk. Kulturelt sett står grønlandsk sterkt fordi det har et stort ordforråd og det er lett å lage nye ord på grønlandsk. Det blir utgitt bøker og popmusikk på språket, og alle kan snakke det, forteller eskimolog Aviaja Larsen til reporter Magnar Brandseth. En lytter har merket seg at mediene brukte uttrykket "pen østlandsdialekt" for å beskrive språket til personen som ringte inn en anonym trussel til regjeringskvartalet i fjor. Er det riktig å kalle et språk for pent eller stygt, spør lytteren. Språkforsker Jan Kristian Hognestad sier han i gitte tilfeller kan akseptere å si at en person snakker pent. Sylfest Lomheim forklarer blant annet ordene skarunge, brorpart og glupsk. Programleder er Ann Jones.

Grønlandsk er en del av et større språkfellesskap på Nordkalotten. Eskimoer i Sibir, Alaska, Kanada og Grønland kan forstå hverandre, omtrent som vi forstår svensk og dansk. Kulturelt sett står grønlandsk sterkt fordi det har et stort ordforråd og det er lett å lage nye ord på grønlandsk. Det blir utgitt bøker og popmusikk på språket, og alle kan snakke det, forteller eskimolog Aviaja Larsen til reporter Magnar Brandseth. En lytter har merket seg at mediene brukte uttrykket "pen østlandsdialekt" for å beskrive språket til personen som ringte inn en anonym trussel til regjeringskvartalet i fjor. Er det riktig å kalle et språk for pent eller stygt, spør lytteren. Språkforsker Jan Kristian Hognestad sier han i gitte tilfeller kan akseptere å si at en person snakker pent. Sylfest Lomheim forklarer blant annet ordene skarunge, brorpart og glupsk. Programleder er Ann Jones.

Vid Andra världskrigets krigsutbrott 1939 så förklarade sig Sverige neutralt. Mindre än ett år efter krigsutbrottet så rullade svenska tåg fulla med tyska soldater över svenskt territorium. Permittenttrafiken, som den kom att kallas var bara en i raden av eftergifter som Sverige gjorde till Aldolf Hitlers Tyskland. Bruno Manz var en tysk korpral som färdades genom Sverige till norra Östfronten i Finland. Som andra tysktåg från Norge så stannde Brunos tåg byn Krokom i jämtland. Där stod den då 15-åriga Birgitta Granberg och bytte choklad mot cigaretter med tyska soldater genom tågfönsterna. När vapenstilleståndet inträdde i Finland 1944 hamnade Bruno Manz i Björnfjell i Norge, 40 meter från lapplandsjägaren Sten Losenborg som vaktade den svenska gränsen. Dessa tre personers vägar korsades för 70 år sedan, utan att de möttes. Nu sammanlänkas deras röster och historier i denna dokumentär, med historiska tillbakablickar av Lars Gyllenhaal och kommentarer av Staffan Thorsell och Maria-Pia Boëthius. Andra världskriget mellan 1939 och 1945 krävde 60 miljoner människors liv. Producent: Carl-Magnus Helgegren