Podcasts about smutsiga

Er drømmen om den grønne industrien for god til å være sann?Det snakkes mye om det grønne skiftet, det vil si hvordan vi kan redusere utslipp og etablere en mer bærekraftig levemåte. Skiftet til grønn teknologi krever enorme mengder strøm og nye metaller, som begge finnes på Nordkalotten, men gruvedrift og vindmølleparker kritiseres for å gå på bekostning av naturvern og samiske rettigheter. Her i Norge har Fosen-saken og protestene mot gruvedrift i Repparfjord og Porsanger fått stor oppmerksomhet, med miljøbevegelsen og samiske organisasjoner på den ene siden, og storindustri med staten i bakhånd på den andre.Norge har i utgangspunktet et lovverk som beskytter både naturen og urfolksgrupper som lever av den. Samtidig er det grønne skiftet ansett som så viktig, at det finnes egne reguleringer både nasjonalt og på europeisk nivå, som tillater at man kan overstyre dette lovverket når samfunnsnytten er stor nok.Må vi ofre natur, artsmangfold og urfolkstradisjoner for å nå det grønne skiftet?Arne Müller er journalist og forfatter, og har gjennom mange tiår fulgt industriutviklingen i Nord-Sverige fra et miljøperspektiv. Han har bakgrunn fra SVT, og har blitt tildelt Västerbotten-Kurirens journalistpris for Smutsiga miljarder. Den svenska gruvboomens baksida, og den prestisjefulle gravejournalist-prisen Guldspaden for Norrlandsparadoxen. Utvecklingsdröm med problem.Med utgangspunkt i sin siste bok Norrsken. Drömmen om den gröna industrin vil Müller fortelle om industriutviklingen på Nordkalotten, om konflikter med urfolksgrupper, og om det er andre måter vi kan løse klimautfordringene på. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt: ✓ Intervju med Arash Gilan, vd på Viva media, som siar om vilka fenomen som kommer prägla marknadsföringsvärlden under 2025. ✓ Den senaste reklamdebatten efter Saga Cavallins kritik mot copyspråket. ✓ Månadens kampanj-året 2024 läggs till handlingarna – grattis Åkestam Holst! ✓ Sellpys senaste kampanj lyckas lyfta plattformens usp. ✓ Är det 2010? Nya realityserien ”Girls of Sthlm” följer fyra influencers hektiska liv. ✓ Resultatet av Estrellas uppmärksammade pr-kampanj.

Magnus ursäkt för att inte prata ekonomi (grrr, retar upp somliga!) & Lyssnare: Hur länge bör jag vara singel efter separationen? & Vad ska barnen få veta om skälet till skilsmässan? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den grävande TV4-journalisten Emil Hellerud gästar gänget. Emil är aktuell med det uppmärksammade reportaget Undercover i trollfabriken som med wallraffande metoder undersöker Sverigedemokraternas misstänkta trollfabrik. Han har bland annat belönats med både Stora Journalistpriset och Guldspaden för sina reportage Partiernas hemliga pengar och Smutsiga personuppgifter.OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den grävande TV4-journalisten Emil Hellerud gästar gänget. Emil är aktuell med det uppmärksammade reportaget Undercover i trollfabriken som med wallraffande metoder undersöker Sverigedemokraternas misstänkta trollfabrik. Han har bland annat belönats med både Stora Journalistpriset och Guldspaden för sina reportage Partiernas hemliga pengar och Smutsiga personuppgifter.OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Alexandra börjar med att rasa över sin kille som, när de var ute och reste, slängde sina smutsiga kalsonger i hennes resväska. Man måste ju lägga dem i en plastpåse! Hon hoppas få medhåll från Dasha men det blir inte riktigt som hon tänkt sig. Dasha tar upp ett socialt dilemma som kan uppstå när man ska bjuda ut folk på födelsedagsmiddag. Om man bjuder med en grupp kompisar att äta ute på sin födelsedag, ska man betala för allas middag eller är det gruppen som ska dela och betala för dig? Här är tjejerna heller inte eniga. Vidare så pratar tjejerna om när man ska berätta för vänner att de gör något som är fel eller beter sig illa. När passar det att komma med sin åsikt? Är det bra ibland att hålla det för sig själv, eller ska man alltid säga något för man vill ju bara deras bästa?Slutligen så reflekteras det över hur medier och samhället har sådan fokus på kvinnors åldrande och hur det är negativt laddat, medan männen som åldras aldrig behöver höra något liknande. Och så avslutas avsnittet genom doftens resa och dofter genom tiderna hos tjejerna. Är dem sådana att de ändrar parfym lite titt som tätt eller har de haft samma lilla grupp med parfymer hela livet? Följ oss på instagram @ordochallavisor!‘Ord och alla visor' är producerad av Silverdrake Förlag via Acastwww.silverdrakeförlag.seKlippare:Patrik Sundén@patriksundenRedaktör:Marcus Tigerdraake, marcus@silverdrakeforlag.se@marcustigerdraakeKoordinator: Victoria Tigerdraake, victoria.tigerdraake@gmail.com@victigerdraake Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Håll i vintermössorna kamrater för nu slås det på stora trumman! Efter en lång vandring i teknikens skoningslösa öken är hedershaggorna Mia Fernando och Jenny Olofsson äntligen på plats för att diskutera renhetskultur! Mia Fernando är specialistfysioterapeut inom gynekologi, författare, föreläsare och driver bloggen bakingbabies.se. Jenny Olofsson är specialistsjuksköterska inriktning barn/ungdom med kompetens inom sexologi, handledare och föreläsare. Vad innebär egentligen renhetskulturen? Vilka konsekvenser kan den få? Vad betyder "the Edsinger"? Det och mycket annat avhandlas i årets allra första avsnitt!Mia har haft det lite kämpigt med tekniken. Jenny har haft det lite kämpigt med tekniken. Annika har haft det lite kämpigt med tekniken.Varmt välkomna till vansinnet! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

David Druid har ett oerhört smutsigt ansikte! Linnea Wikblad har fått mersmak på gentlemannaskap och lanserar tant på dop-spring! Vi pratar med Behrouz Badreh som gör succé i Bäst i test! Anna Teljfors på MSB förklarar vad det betyder att Sverige aldrig ger upp. Babs Drougge på P3 Nyheter om kokain i riksdagen och kulturbråket mellan Jan Guillou och Camilla Läckberg. Vi tävlar ut biljetter till årets P3 Guld genom att be er skicka in programledar-auditions! Schwarzenegger fast i tullen! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad

Denna vecka är det återigen Dennis Klarin, Marcus Attefors och Peter Esse ni möter i etern.Det blir de stora problemen som diskuteras idag. Smutsiga mobilskal, saggiga sugrör och koppar av papper och när tv-spel-kontrollen inte funkar som en vill i sin Tesla. Vi tar också tempen på Esse för att se om han är den teknik-guru han utger sig för att vara. Men det är inte bara den läckerbiten vi tar tempen på, utan även köttbiten med Meater Plus. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

AI-tekniken utvecklas i explosionsartad takt och med det växer ivern att dra nytta av vinsterna som tekniken ger. Men AI behöver också mängder av mänsklig hjälp. I den filippinska slummen träffar SvD de som utför en ny typ av låglönejobb med usla villkor. På en kvart får du veta vem som gör AI-teknikens smutsgöra och vilka svenska företag som drar nytta av deras arbete. Med Per Liljas, frilansande utrikesreporter som skriver för SvD. Artikel: Per Liljas Smutsiga sanningen bakom AI-boomen Producent: Moa Larsson Redaktör: Stina Fischer Programledare: Alexandra Karlsson Vi vill ha feedback och önskemål! Kontakta oss på: dagensstory@svd.se

Hallå där ute i stugorna hörni!  Äntligen är det fredag igen och ett rykande färskt avsnitt av Golftugget! Vad hade Norre gjort, om han hade ett år på sig att gå på par för 100 miljoner, eller hade han tagit en miljon direkt i fickan istället? Hur bra va Valderrama, vad har Malte för problem på rangen och hur påverkar smutsiga skåror bollflykten? Mycket att ta upp i dagens episod, så fäll ner stolsryggen och tryck på play! Ha en fantastisk helg på nu hörni! Förresten - ni har väl inte missat vår nya podd “Frågetugget” som släpps den 25e varje månad? TACK till våra partners BOKADIREKT och BRYGGMÄSTARENS ALKOHOLFRIA! ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠  www.bokadirekt.se  ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠www.abro.se/vara-drycker/produkter/bryggmastarens-alkoholfria⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠  Golftugget produceras i samarbete med Fredag CBWP. ⁠⁠⁠⁠⁠⁠www.fredag.se

AI-tekniken utvecklas i explosionsartad takt, å med det växer ivern att dra nytta av vinsterna som tekniken ger. Men AI behöver också mängder av mänsklig hjälp. I den filippinska slummen träffar svd dom som utför en ny typ av låglönejobb med usla villkor. På en kvart får du veta vilka som gör AI-teknikens smutsgöra – och vilka svenska företag som drar nytta av deras arbete. Med Per Elinder Liljas, frilansjournalist som skriver för Svd.

Det finns fina hem och så finns det inte så fina hem. I detta avsnitt pratar vi om den senare kategorin. Fram med spyhinken och lyssna. Vi pratar även om mannen som var känd som ”Världens smutsigaste man” men som blev 94 år trots detta. Och Freddie har inte helt oväntat en tävling. Klassikern ”Höga hus och andra höga saker och lite andra siffror”. Allt detta och mycket mer. Happy lyssning!!PODDARE: Per Johansson & Fredrik MobergPRODUCENT: Fredrik MobergDISTRIBUTION: AcastKONTAKT: MAIL hemnetknarkarna@hotmail.com och INSTAGRAM @hemnetknarkarnaSAMARBETEN: kontakt@galliagency.seNya avsnitt varje måndag. Mycket nöje! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En lag om naturrestaurering blottar en ny spricka i europeisk politik. Kommer bönderna avgöra nästa EU-val? Medverkande: Manuel Gaviria, från det högerradikala partiet Vox i Spanien, Felipe Fuentelsaz, Världsnaturfonden i Spanien, Pekka Pesonen, generalsekreterare Copa-Cogeca, Thin Lei Win, journalist vid Lighthouse Report, Alin Mituta, europaparlamentariker från Rumänien, Rebecca Steinbusch-Lacroix, mjölkbonde Sint Geertruid, Nederländerna, Geertjan Kloosterboer, mjölkbonde i Deventer, Nederländerna, Caroline van der Plas, partiledare Bondemedborgarrörelsen (BBB), Manfred Weber, europaparlamentariker och tysk ordförande för den konservativa gruppen EPP, Heléne Fritzon (S), svensk europaparlamentariker, Johan Nissinen (SD), svensk europaparlamentariker, Jessica Polfjärd (M), svensk europaparlamentariker, Pär Holmgren (MP), svensk europaparlamentariker, Christophe Clergeau, fransk europaparlamentariker, Jutta Paulus, tysk europaparlamentariker mflProgramledare: Lotten Collinlotten.collin@sr.seReporter: Mikael SjödellTekniker: Jakob LalérProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se

Vi har bjudit in Emelie Ölander in i studion för att prata om idrott och finans. Hur de hänger ihop och varför många idrottare blir panka efter karriären. Vi får veta lite om Emelie's bakgrund och driv som idrottare och som entreprenör. Men även får vi veta hur smutsiga Fifa är! Det och mycket mer utlovas i detta sommaravsnitt! Tack till RoboMarkets som sponsrar podden och tror så här tidigt på oss! Gå in och upptäck RoboMarkets ISK med USD för handel i amerikanska bolag på https://tinyurl.com/RobomarketsISK. Kundservice på svenska! Podcasten är producerad och klippt av: Victor Ganguly Utges av: Investeramera, [https://investeramera.se](https://investeramera.se/) Ni når oss även via länkarna nedan. Albin Kjellberg https://linktr.ee/aktiealbin Douglas Forsling https://linktr.ee/investacus Tack för att du lyssnar! Kom ihåg att dela och säg till din finansintresserade kompis att göra densamma!

Visionen att bygga världens grönaste batteri utan kompromisser genomsyrar Northvolt. När Kaliber synar det gröna löftet hamnar vi på en av världens mest förorenade platser. Northvolts VD, Peter Carlsson, har sagt att anledningen till att de startade Northvolt var för att lösa ett stort problem: den globala uppvärmningen. Men för att kunna massproducera världens grönaste batteri så krävs en hel del råvaror.Northvolt har valt att köpa en del av sina råvarumetaller från företaget Nornickel, världens största producent av nickel, som har sin bas i staden Norilsk i Sibirien. I maj 2020 orsakade Nornickel vad som bedöms vara Arktis näst största miljökatastrof genom ett läckage på runt 20 000 ton dieselolja i en lokal flod. Nornickels höga utsläpp av svaveldioxid är också något som fått ursprungsbefolkningen i området att protestera."Satt sig i en svår situation"Professorn i företagsekonomi Niklas Zandén som forskat kring bland annat företagsetik och har läst Northvolts uppförandekod menar att företaget satt sig själva i en tuff situation.– Man har satt sig själv i en svår situation där man valt en leverantör som under lång tid har blivit anklagad för en mängd olika problem i relation till både de sociala aspekterna och miljömässiga aspekterna. Det finns en lång historik av organisationer som har lyft upp att det här är ett problematiskt företag, att man då väljer att ha ett sådant företag som en av sina leverantörer lyfter naturligtvis en mängd frågor.Northvolt har nu börjat fasa ut sin ryska leverantör på grund av Rysslands krig i Ukraina. Men med tanke på Northvolts ambitiösa uppförandekoder att bland annat lämna ett minimalt av tryck på miljön menar kritikerna att de aldrig borde ha börjat handla av dem.Northvolt säger att de ställt miljökrav på det ryska företaget. – Vi håller ju med om att det finns utmaningar lokalt och det var ju därför som vi tyckte att det var väldigt viktigt och bra att vi kan få vara med och påverka som en ny marknad till de här miljöförbättringarna, säger miljöchef Emma Nehrenheim.Niklas Zandén pekar på hur svårt det är för kunder att ställa faktiska krav på leverantörer.– Vi har ju ganska mycket forskning på det där som visar att det är oerhört svårt att sätta det trycket på en leverantör och få dem att ändra sig.

Dagens poddavsnitt handlar om det smutsiga i livet (synden). De judiska prästerna var noga med att följa alla yttre traditioner och bud för att hålla sig "rena", men Jesus sa att det är det inre - hjärtat - som räknas. Vi möter än idag många som tror att det kristna livet handlar om att undvika dåliga handlingar, och följa tio Guds bud. Detta är naturligtvis inte fel, men att vara en följare till Jesus handlar om att bli född på nytt - på insidan. Denna totalförvandling kan bara Gud ge dig. Men ofta kan det vara lättare att försöka förbättra vad man gör, än den man är... Eller vad tycker du?

Såssarnas tvättmaskin i fara... "Tänk om vi läst nyheten från Ungern att regeringspartiet med riktad lagstiftning försöker slå sönder det största oppositionspartiets organisation? Hur tror ni vi hade reagerat då?" /Anders Ormtunga #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Gillar du löpning? Brukar du köpa löparskor? Då ska du lyssna på det här avsnittet! Dopning, sexuellt utnyttjande och misstänkt mord. Det är en skrämmande bild av elitlöpningen som målas upp i P1-dokumentären Löparkriget. De stora löparskojättarna slåss om att sälja mest skor till oss motionärer, samtidigt som marknadsledande Nike vägrar svara på journalisternas frågor om det systematiska maktmissbruket mot kvinnliga elitlöpare från till exempel Kenya. Min gäst Emelie Rosén, prisbelönt grävande reporter på Sveriges Radio, berättar om sitt årslånga arbetet med dokumentären. Ett arbete som också väckte hennes eget löparintresse och plötsligt befann hon sig på startlinjen till Stockholm Marathon. Tack för att du lyssnar!Följ Maratonpodden i sociala medier:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpoddenFacebook: https://www.facebook.com/maratonpoddenFölj Petra:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpetra Vill du lyssna reklamfritt? Då är du välkommen till Maratonpodden+. Det kostar 23 kronor i månaden plus moms (29 SEK ink moms) och du kan självklart avsluta din prenumeration när du vill. Läs mer här: https://plus.acast.com/s/maratonpodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mathilda är världens bästa värdinna enligt Andrea och dom reder ut vad det är som gör henne så grym. Vad har Mathilda för hacks för att göra en lyckad lunch? Tjejerna går igenom sina favorit-beauty-hacks och Andrea har tappat det TOTALT på tonåringar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De flesta av oss har saker som vi kanske helst vill dölja. Men vi kan samtidigt se att det ofta är skönt att få berätta och dela dessa saker med andra. Hur är det för dig? Varje fredag lägger vi ut ett nytt avsnitt av Bönepodden. Varje avsnitt ger möjligheten till reflektion och stillhet över avsnittets innehåll. Starta helgen med en lugn och meditativ stund. Musiken framförs av Nóra Johansson Abaffy och Jacob Mólen.

Det nya näringslivet kokar av heta snackisar och så klart har Breakits Stefan Lundell och Åsa Johansson fångat upp de bästa i det senaste avsnittet av Breakit Podcast.Den här veckan bjuder de båda reportrarna bland annat på: 2:36 Stefan träffar bankirer som avslöjar hetaste trenden4:16 Åsa var en fluga på väggen under ministermötet – men håller han sitt techlöfte?8:57 Värre än dirty term sheets – nu är de smutsiga konvertiblerna här17:15 Udda draget från profilen – men stämmer verkligen alla detaljerna?29:57 Svenska Kyrkans icke-svar om Embracer-aktien och saudiprinsen33:56 Hon sålde sin häst och byggde en tillväxtraket36:06 Entreprenören plockar in cash från tunga profiler – nu ska hon få snurr på labb-diamanter37:11 Boxbollen säljs – till överpris (enligt Stefan)Och du - glöm inte att ge feedback till podcast@breakit.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur fixar man trovärdig bilsmuts i Hollywodd, hur dyr måste en Rolls-Royce vara för att räknas som prisvärd och vad önskar sig redaktionen i julklapp? Detta och mycket mer i avsnitt 95 av Studio Klassiker – tidningen Klassikers redaktionspodd. www.klassiker.nu/podcast Medverkande: Fredrik Nyblad, Björn Meyer och Carl Legelius.

Smutsiga men ståtliga och tatuerade elitkrigare. Så beskrev muslimen Ibn Fadlan sitt möte med vikingar år 922. Men vad berättar han egentligen om relationen mellan nordbor och muslimer? År 922 mötte den muslimske resenären vikingar under sina resor i nuvarande Ryssland. Han beskrev deras barbariska sedvänjor, deras obefintliga personliga hygien, deras tatueringar och hur en hövding begravdes i en båt. Men han talade också om dem som ståtliga och högvuxna krigare. Tobias Svanelid samlas arkeologen Charlotte Hedenstierna Jonsson och religionsvetaren Simon Sorgenfrei för att diskutera vad Ibn Fadlans berättelse betytt för vår förståelse av vikingar, men också vad den kan berätta om relationerna mellan Skandinavien och dåtidens högkultur, de muslimska kalifaten.Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vad vi egentligen vet om slaget vid Herrevadsbro år 1251, slaget som påstås lagt grunden för det moderna Sverige och banat vägen för den nya staden Stockholm.

Mia väcker ett helt hotell i London med sin kaffemaskin klockan fem och är allmänt arg på alla. Hampus har chockstartat sin träning med en otrolig kraft vilket gör att det nu tar tre timmar för honom att gå från stående till sittande men hans grundfysik är ändå intakt och inte alls så benägen att förändras åt något håll. Nessvold har även börjat filma sin nya tv-serie och Mia badar badkar med Felix Herngren i det förflutna. Vidare har vi detta med en hatt…..som fotats…hånats…burits på ryggsäck och nu går en osäker framtid till mötes. Men låt oss hoppas att både vän- och äktenskap består efter denna vecka. Du ska iallafall ha tack för att du lyssnar!Välkomna till Skäringer & Nessvold eller som Hampus skulle säga, god lyssning!Medverkande: Mia Skäringer & Hampus NessvoldSkäringer & Nessvold klipps och redigeras av: Mikael Solkulle & Anna SpolanderProduktionsbolag: polpo playwww.polpoplay.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mia väcker ett helt hotell i London med sin kaffemaskin klockan fem och är allmänt arg på alla. Hampus har chockstartat sin träning med en otrolig kraft vilket gör att det nu tar tre timmar för honom att gå från stående till sittande men hans grundfysik är ändå intakt och inte alls så benägen att förändras åt något håll. Nessvold har även börjat filma sin nya tv-serie och Mia badar badkar med Felix Herngren i det förflutna. Vidare har vi detta med en hatt…..som fotats…hånats…burits på ryggsäck och nu går en osäker framtid till mötes. Men låt oss hoppas att både vän- och äktenskap består efter denna vecka. Du ska iallafall ha tack för att du lyssnar!Välkomna till Skäringer & Nessvold eller som Hampus skulle säga, god lyssning!Medverkande: Mia Skäringer & Hampus NessvoldSkäringer & Nessvold klipps och redigeras av: Mikael Solkulle & Anna SpolanderProduktionsbolag: polpo playwww.polpoplay.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det verkar som om ryssarna börjar tappa greppet om Cherson på allvar. Den ukrainska regionen som ligger i södra delen av landet, har länge varit ockuperat av Ryssland sedan krigets början, men nu verkar det alltså som att ryssarna måste backa. Samtidigt så börjar det talas om “dirty bombs”, alltså smutsiga bomber, och rädslan för att de ska användas. Vad är en “dirty bomb” egentligen? Varför går ryssarna tillbaka i Cherson just nu? Hur går det för det två länderna i kriget på det stora hela? Om en smutsig bomb skulle användas, kommer USA att kasta sig in i kriget då? Gäst: Niclas Vent, reporter Aftonbladet Programledare: Vilma Ljunggren Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Breakits poddare Åsa Johansson och Stefan Lundell sparar inte på krutet. Lyssna så förstår du varför – här är veckans rubriker:1:18 Investerare som vägrar ta i hand – vad är detta?7:27 Entreprenörens smartaste spartips (och poddtips)10:32 Dirty term sheets – nya, otäcka startup-trenden19:57 Haveriet i Mathem – nu finns bara en lösning (vi vet vilken)25:45 En perfect match – PJ Pärson och psykologerna28:05 Blåögda entreprenörer riskar allt30:48 Lägg ner Draknästet – Sveriges tyngsta expert ger domen 32:34 Hemnet, Lyko och hemliga köparen – alla får stark köp34:14 Kloka entreprenörs-råd direkt från vår partner SwedbankOch du - glöm inte att ge feedback till podcast@breakit.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hamid:https://twitter.com/BLiPATRONiDAG/status/1569219733496676352https://twitter.com/BLiPATRONiDAG/status/1570078588426141697https://kvartal.se/artiklar/rektor-hamid-bryter-tystnaden/https://sv.wikipedia.org/wiki/Hamid_ZafarJournalistrugby:https://twitter.com/BLiPATRONiDAG/status/1570096037884215297https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/jldR4w/linus-bylunds-prat-om-journalistrugby-oroarKetchupbomber:https://www.facebook.com/lynn.forsberg.5/posts/pfbid0BZTwgWgB1WQjw66WLjr7RYkhPVLXHHcUpavx5UaHK37LNzfzVgXRPgDBGDLaausUlKlippt av Magnus Esser Bengtsson.Lyssna på vår dotterpodcast Jökungen:https://www.youtube.com/channel/UC1-xHL29owZJAK4i6D38m2ghttps://www.patreon.com/jokungenhttps://www.instagram.com/jokungen.podcast/Lek med oss på Discord: https://discord.io/haveristernaLek med oss på Facebook: https://www.facebook.com/groups/621926561576206/Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/haveristernaBetala oss via Patreon: https://www.patreon.com/haveristernaVinjett av Dubmood: https://dubmood.bandcamp.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tonen är hård och påhoppen många är 2022 den smutsigaste valrörelsen någonsin? Vi blickar också bakåt i jakten på skurken bakom de höga elpriserna. Proffstyckare och journalister har ställt sig frågan om årets valrörelse inte tar priset när det kommer till svartmålning av såväl motståndare som verkligheten. Men var det verkligen bättre förr?Jakten på kärnkraftens fiende2022 har kallats för ett plånboksval, men frågan är om det egentligen inte är ett energival med tanken på den politiska potensen i de höga elpriserna. Orsaker och skuldfråga är komplicerade ämnen men vi backar bandet och reder ut vem som gjorde vad och vem som bär skulden för din elräkning.Därför trixar partierna med donationerTV4:s Kalla Fakta har avslöjat en rad politiska partier med fingrarna i donationsburken. Man får inte ta emot anonyma bidrag över 24 150 kronor, men det visar sig att fem av åtta partier har kreativa förslag på hur man kan runda regelverket. Är vi förvånande? Hur upprörande är det egentligen?Medverkande: Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator på Ekot och Pontus Mattsson, politikreporter på EkotProgramledare: Parisa HöglundProducent: Viktor MattssonTekniker: Tim Kellerman

Världen jagar de ryska oligarkernas tillgångar, men blundar för storföretagens skatteupplägg och kapitalflykten från Afrika som är dubbelt så stor som det samlade biståndet. Varför tillåter vi denna dubbelmoral? Hur kan kapitalflykten med de smutsiga pengarna stoppas? Medverkande: Penny Davies, policyrådgivare som arbetar med frågor kring skatter och kapitalflykt på Diakonia Ola Westerberg, frilansjournalist som arbetat med flera globala granskning av skatteparadis och företags skatteupplägg Inga Näslund, programansvarig för Östeuropa på Palmecentret. Programledare: David Isaksson.

Det är fredag och det betyder after work! Hur långt kan Fredrik ta relationen med Malte Gårdinger utan att den smutsas ner? Varför har Calle mått piss i veckan? Hur många öl drack egentligen Fredrik efter Gott Skratt? Fredrik har blivit utnämnd till fiende och Calle har blivit konfronterad i en intervjupodd efter lite goa CP-skämt. Sprid ordet, snart stänger dammluckorna. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kommer Kina rädda världen eller elda upp den med kol? Xi Jinping lovar att sluta bygga kolkraftverk utomlands men öppnar nya kolgruvor på hemmaplan. Vi besöker kolrushen i Inre Mongliet och gör nedslag i Bosnien och Zimbabwe för att förstå ifall resten av världen kan påverka Kinas klimatpolitik. Lastbilschaufförerna Zang, Han och Song, Ordos, kolspeditören Jing Hui, Ordos, Li Danqing, Greenpeace, Peking, Denis Zisko, Tuzlas center för ekologi och energi i Tuzla, Melania Chiponda, klimataktivist och doktor i utvecklingsstudier i Harare, Lauri Myllyvirta, Center for Energy and Clean Air i Helsingfors, Howey Ou, kinesisk klimataktivist i London. Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Lotten Collin lotten.collin@sr.se Reportrar: Björn Djurberg, Filip Kotsamboukidis och Hanna Sahlberg Tekniker: Brady Juvier

Vid tinget idag samtalar vi om behovet av en ideologisk diskussion som möter framtidens utmaningar istället för att bara blicka bakåt, och hur den moderna vänstern omfamnar allt som är smutsigt, fult och destruktivt. Inlägget Tredje positionen och den smutsiga vänstern (Fredagstinget #36) dök först upp på Radio Svegot.

Vid tinget idag samtalar vi om behovet av en ideologisk diskussion som möter framtidens utmaningar istället för att bara blicka bakåt, och hur den moderna vänstern omfamnar allt som är smutsigt, fult och destruktivt.https://www.svegot.se

Isaac Bashevis Singer, den judiske författaren och Nobel­pristagaren i litteratur, skrev att i förhållande till djuren "är alla människor nazister; för djuren är det ett evigt Treblinka". Kan nazisternas våld mot judar jämföras med vårt våld mot djur? Kan förintelseläger som Treblinka liknas vid våra slakterier? I Djurens förintelse utforskar Pelle Strindlund och Henrik Wig Singers jämförelse. De visar att argumenten som nazisterna använde för sitt storskaliga dödande av judar - vi arier är mer värda än judarna och har därför rätt att döda dem - är identiska med dem vi använder för vårt storskaliga dödande av djur. Stora likheter finns även i hur de två ideologierna organi­serar sitt våld: fabriksmässigt dödande enligt löpande band-principen.Nazisterna menade att så länge deras dödande skedde "humant" och utan lidande var det oproblematiskt, och de själva kunde rentav betrakta sig som goda. Idag hävdar många detsamma om djurens död, då "human slakt" har blivit ett vedertaget begrepp. Att människans behandling av djur är dålig anser många,men kanske har vi inte förstått hur dålig? Djurens förintelse är en bok som inte lämnar någon oberörd. Djurens förintelse är skriven av Henrik Wig och Pelle Strindlund och utgiven på Karneval Förlag 2016. Denna ljudbok är inspelad 2017-2018. Inläst av Hannah Bratt, Markus Tufvesson, Sophie Nanne, Josefin Lindberg, Anna Johansson och Fredrik Lidén. Inläsningen av denna ljudbok har gjorts ideellt och utan vinstsyfte. Ljudboken har gjorts med tillstånd från såväl förlag som författare. Se mer om boken på www.djurensförintelse.se

Marcelo Fernandez gästar! Vi snackar ner CL-kvartarna. Djupdykning i Liverpool – Real Madrid. Sen blickar vi fram emot dem smutsiga semifinalerna. Slutspurten i La Liga. Vilka vinner? Finalen i Copa del Rey, vad händer med Bilbao om man förlorar två raka cupfinaler. Vad händer med Koemans legacy ifall han vinner cupen eller rent av dubbeln? God lyssning!

Avsnitt 216: Maria listar bra och dåliga saker efter sin tid med Volkswagens elbil, Erik tar upp problemet med föråldrat regelverk kring vad motorvärmare får släppa ut och Tommy har provkört spansk laddhybrid.

Isaac Bashevis Singer, den judiske författaren och Nobel­pristagaren i litteratur, skrev att i förhållande till djuren "är alla människor nazister; för djuren är det ett evigt Treblinka". Kan nazisternas våld mot judar jämföras med vårt våld mot djur? Kan förintelseläger som Treblinka liknas vid våra slakterier? I Djurens förintelse utforskar Pelle Strindlund och Henrik Wig Singers jämförelse. De visar att argumenten som nazisterna använde för sitt storskaliga dödande av judar - vi arier är mer värda än judarna och har därför rätt att döda dem - är identiska med dem vi använder för vårt storskaliga dödande av djur. Stora likheter finns även i hur de två ideologierna organi­serar sitt våld: fabriksmässigt dödande enligt löpande band-principen.Nazisterna menade att så länge deras dödande skedde "humant" och utan lidande var det oproblematiskt, och de själva kunde rentav betrakta sig som goda. Idag hävdar många detsamma om djurens död, då "human slakt" har blivit ett vedertaget begrepp. Att människans behandling av djur är dålig anser många,men kanske har vi inte förstått hur dålig? Djurens förintelse är en bok som inte lämnar någon oberörd. Djurens förintelse är skriven av Henrik Wig och Pelle Strindlund och utgiven på Karneval Förlag 2016. Denna ljudbok är inspelad 2017-2018. Inläst av Hannah Bratt, Markus Tufvesson, Sophie Nanne, Josefin Lindberg, Anna Johansson och Fredrik Lidén. Inläsningen av denna ljudbok har gjorts ideellt och utan vinstsyfte. Ljudboken har gjorts med tillstånd från såväl förlag som författare. Se mer om boken på www.djurensförintelse.se

I det här avsnittet surrar jag om min svartsjuka och vad denna destruktiva känsla fört med sig. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dessa tider av natovurmande från höger till vänster är det viktigt att förstå vad Nato egentligen håller på med. Även om den officiella agendan är oklar talar resultatet sitt tydliga språk. Kristian Kahrs är en fd natoofficer som såg verkligheten om Natos smutsiga krig på Balkan. Han bytte sida och har sedan dess ägnat större delen av sin vakna tid åt att be det serbiska folket om ursäkt och upplysa om den känsliga frågan Kosovokriget utgör.

Ett program som sätter fokus på ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk.

Företagen spelar en viktig roll för att uppnå en mer hållbar global utveckling, men tar de frågan om hållbarhet på allvar? I OmVärlden podd säger Lindex hållbarhetschef, Anna-Karin Dahlberg att modeindustrin har “stor påverkan, potentiellt negativ, på miljö och människors liv”. Deltar gör också Niklas Egels-Zandén, professor på Handels i Göteborg som ägnat 15 år åt att forska på klädindustrin, samt influencern, författaren och slow fashion-förespråkaren Johanna Nilsson.

Dick har nördat ner sig ordentligt i Stockholms blodbad och inleder med en kort historielektion. Linus har varit på knattefotboll och berikats med fräsch ortenvokabulär. Erik har äntligen köpt en ny höstjacka och lärt sig ett och annat om vilka märken man ska undvika om man vill slippa bli rånad. Ska dömda gängkriminella verkligen gnälla över standarden i fängelset? Rektor Hamid har ertappats med att ha levt ett dubbelliv, hur ska sådant hanteras? LAS-frågan, är det hela på väg att lösa sig? Efter det bestialiska terrordådet, där en fransk lärare fick huvudet avhugget, benämnde en ledande centerpartist i Jämtland "kränkning eller förolämpning av religioner" som ett "smutsigt brott". Ska människor med den typen av demokratifientliga åsikter överhuvudtaget få befinna sig i Sverige?

Mattias har en teori om varför grisar och getter är så skuldbelagda och sedan berättar han om hans favoritkrydda.Tess ger tips till chiliodlarnewbies så att du inte tappar bort dig i smaker och scovillegrader.Mattias kallar det saffransgul guldig schabrak. Tess tycker snarare att det är orange.

Anna funderar över hur man egentligen ska ställa sig till det faktum att Oatly, fd uppstickare, utmanare och moralisk högvakt, numera har både Kina och Blackstone som ägare. Isabelle reder ut vad deplattformering (cancel culture) egentligen är och resonerar kring vilka konsekvenser det kan få när det är individer som förlorar sina plattformar. Frågan är om moralkompasset är vårt enda sätt att navigera för närvarande? Intro: Let my shoes lead me forward av Jenny Wilson. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Uppskattade siffror visar att det finns mellan 100 - 150 miljoner övergivna sällskapsdjur i Europa och majoriteten av de bor inom Europeiska Unionens gränser. I den här podd-dokumentären, som spelats in i flera länder under 3 månader med fokus på Portugal, möter jag en av Europas många övergivna hundar i Portugal som sedan kommer att bli min nya familjemedlem. Bror. Har det blivit en ond cirkel att människor donerar pengar och sin tid där stat och regeringar inte räcker till? Jag möter sorgliga historier om hundars öden på ett hundhägn som jag arbetar på, undersöker märkliga förhållanden på kommunala hägn i Portugal, hör vittnesmålen från djurrättsaktivister och organisationer från Portugal, Spanien, Cypern och Rumänien som alla menar att hundar måste ses som individer som förtjänar kärleksfulla familjer. Denna podd-dokumentären är ett öppet brev till portugisiska ambassaden i Sverige och EU. Runt Europa ser vi att massavlivningarna inte bara är vidriga, de är ineffektiva. I många länder finns det lika många hemlösa hundar nu som när de började massdöda hundar. Man botar orsak istället för symptom. Trots internationella överenskommelser, som den europeiska konventionen om skydd av sällskapsdjur som erkänner att vi har en moralisk förpliktelse att respektera alla levande varelser och att ingen får överge ett familjedjur, görs lite eller inget för att minska deras antal på ett sätt som inte orsakar lidande. Det föds för många oönskade familjedjur i EU-länderna och folkvalda förstår inte deras etologiska behov och runt hela Europa hörs rösterna efter myndigheter. Det behövs ett omfattande och framgångsrikt arbete, Sverige och EU måste ta ansvar i frågan istället för att lägga djurens lidande på civilsamhället som gör är allt från årliga steriliseringsprojekt, öppna hus till politisk lobbyverksamhet för att hundarna ska få ett bättre liv.  Jag undrar, varför tvingas volontärer städa efter folkvalda? Jag har arbetat flera månader med denna dokumentär, om du gillar mitt arbete får du gärna stötta mig med ett bidrag. Ditt bidrag beskattar jag, jag räknar inte ditt bidrag som en gåva eftersom mitt arbete för att sprida kunskap och information om hund är något jag betraktar som en motprestation. Jag uppmuntrar även dig att stötta en organisation som du föredrar som hjälper de mest utsatta hundarna. Alla bidrag – stora som små – tas tacksamt emot på Swish:

Vi (mest Micke) råkade döpa förra veckans avsnitt lite konstigt, men här är det färska avsnittet inspelat 19 mars 2020: Robin, Micke och Anton pratar om selfies och beteende i sociala medier. Vad får vi ut av tiden vi lägger på sociala medier, vad är våra hög- och lågpunkter och hur många selfies får man egentligen lägga ut? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Så här beskrevs avsnittet 2014 när det begav sig: "I veckans Bögministeriet snackar Robin, Micke, Thomas och Johan om likes och selfie-kulturen och vi får veta allt om ministrarnas självupptagenhet.. eller brist därav. Vi snackar även om hur man tampas med personer med dålig hygien. Vad gör man om man hamnar i säng med någon som inte tvättat sig? Slutligen grottar vi in oss i färger och huruvida det finns bögiga sådana. Mycket nöje!" Nästa vecka återbesöker vi ämnet! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi försöker reda ut Manchester Citys kaos med FFP och Barcelonas märkliga dispens. Idolen Simone Inzaghi och SMS väg tillbaka mot miljarden. Fabian ser ljusare tider för Arsenal

Efter kriget betraktades jiddisch som ett fult och lågt språk, eftersom det kommit att innehålla och uttrycka så många hemska erfarenheter. I den nybildade staten Israel begränsades till och med jiddischen och fick inte talas fritt eller framföras hur som helst på en teaterscen. I programmet medverkar Hannah Pollin-Galay och Yuval Rapaport. Musiken är låten Mayn shvester Chaye med Chava Alberstein och The Klezmatics, och vi hör en del av en sketch av komikerparet Dzigan & Schumacher. Producent och reporter: Thomas Lunderquist.

Efter kriget betraktades jiddisch som ett fult och lågt språk, eftersom det kommit att innehålla och uttrycka så många hemska erfarenheter. I den nybildade staten Israel begränsades till och med jiddischen och fick inte talas fritt eller framföras hur som helst på en teaterscen. I programmet medverkar Hannah Pollin-Galay och Yuval Rapaport. Musiken är låten Mayn shvester Chaye med Chava Alberstein och The Klezmatics, och vi hör en del av en sketch av komikerparet Dzigan & Schumacher. Producent och reporter: Thomas Lunderquist.

Vart gömde sig Newkid i 6 år? Vem handlar låten ''Lakan'' om? Hur bra kan han egentligen sina egna låttexter? Och hur var det egentligen med den där beefen med Lorentz? Allt detta och mycket mer får vi svar på i veckans avsnitt av Det är inte hybris om det är sant med @anisdondemina @joeymassa och gästen @newkid.jpg

Galna tanter som bryter ens ben, etikettsbrott och mycket mer intressant om tvättstugan. 

Det är lite si och så med att efterleva påbudet om tvagning före badet. Varför kan det vara svårt att få människor att duscha ordentligt? Den allmänpolitiska debatten Just nu pågår den allmänpolitiska i riksdagen där alla riksdagsledamöter har möjlighet att delta. Trots att det här är den första av debatten för den nya riksdagen och trots att 89 av de 219 anmälda talarna är nyvalda riksdagsledamöter är det få medier som bryr sig. Allt handlar ju om regeringsfrågan. Men vi har bjudit in en debutant och en veteran för att få reda på hur de ser på den allmänpolitiska debattens roll i svensk politik.  Badsnusket Troligen har jag simmat i min badsjö för sista gången i år och nu är det simturer i inomhusbassänger som väntar. Men på senare år har jag lagt märke till att många väljer att hoppa över tvagningen och istället på sin höjd gå in i duschen med badkläderna på och utan att tvätta sig. Var ska det här sluta? Vi pratar med badchefen som försöker lösa hygienproblemet. Ständigt övervakad av sensorer Och så handlar det om forskning om bostadsbyggande där de boende är försökspersoner allt för att bygga så energieffektivt som möjligt. Men hur är det att vara ständigt övervakad av sensorer? Vi möter forskaren och en av hans försökspersoner.   Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Ulrika Lindqvist

Smutsiga fingrar är en sån där film som ska visa på hur hemsk och läskig den undre världen i Stockholm är. Det går väl så där kan man säga. Och vad är grejen med att så många av filmerna vi ser är full av mannekängdockor? Det kommer ni inte få svar på i podden, men det blir nog ett bra avsnitt ändå. Puss o kram Anders Glöm inte att tipsa om filmer ni vill att vi snackar om och att följa oss på alla sociala medier! Här hittar ni oss! FACEBOOK! https://www.facebook.com/tveksamt INSTAGRAMhttps://www.instagram.com/tveksamtpodden/   Support us!

Smutsiga fingrar är en sån där film som ska visa på hur hemsk och läskig den undre världen i Stockholm är. Det går väl så där kan man säga. Och vad är grejen med att så många av filmerna vi ser är full av mannekängdockor? Det kommer ni inte få svar på i podden, men det blir nog ett bra avsnitt ändå. Puss o kram Anders The post 132 - Smutsiga Fingrar appeared first on Tveksamt.

Angelica och Jessica Lagergren pratar bland annat om personlig hygien. Hur ofta är det fräscht att tvätta händerna? Och är det dags att duscha när man börjar lukta gammal gubbe? Det och mycket mer i veckans avsnitt av Tvillingpodden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I dagens avsnitt är det en kavalkad av ämnen som avlöser varandra! Vad sägs om sopor och sophantering? Eller kanske Discovery samt History Channel och deras förfall? Varför inte nätneutralitet och smutsiga pengar i omlopp? Det och mycket mer, så tune in!

I den här veckans podd pratar Stefan Lundell och Olle Aronsson om de okända miljardklippen i Spotify, det potentiellt smutsiga spelet i e-handel och så analyserar de Snaps senaste drag. Dessutom: Håller Youtube-profilen Therese Lindgren på att göra en Blondinbella, Stefan rasar mot Bitcoin och varför fortsätter Facebook att sprida fakenyheter om Elon Musk? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Andreas, Mauri och Johan poddar om ishockey i allmänhet men SSK, Södertälje SK, i synnerhet. Ibland live, ibland via länk. Ibland på allvar, ibland inte på allvar. Alltid med glimten i ögat. Nominerad till Årets sportpodd 2016. I detta avsnitt: Kristianstad vs Pantern / Andreas överklassliv i London / Snack om samtliga nyförvärv / Waltins våta dröm: Sundsvall / Andreas provspel med Karlskoga-podden / Exklusivt: När Eric Backmans dröm gick i uppfyllelse / Är lika ekonomiska krav för alla klubbar orättvist? / Året då HA blir ”Luciacupen” / Mauri rankar HA:s bästa fans / Almtunas grundlurade jänkare / Hur länge ska vi vänta på Grossmann? / SSK:s målsättning / Michael Nyqvist dör mitt i podden.  

Trots mångmiljardvinster tar bankerna ut höga avgifter på allt från kort till internetbank och stående överföringar. Köp av piratkopierade varor göder organiserad brottslighet. Nya lampor - nytt tänk.

I många europeiska länder är kanin vanligt på tallriken. Kommer det bli vanligare hos oss också? Ett ljust, magert och gott kött, som dessutom är det bättre miljömässigt än mycket annat kött. Är det dags för kaninkött också i Sverige?Under det tidiga 1900-talet föddes det upp mycket köttkaniner i vårt land, och under andra världskrigets ransonering var det också vanligt ett vanligt kött.I Italien, Frankrike och Spanien är kanin fortfarande populärt, och i hela världen är kanin det fjärde mest uppfödda djuret.Den storskaliga produktionen i Europa har fått mycket kritik. Kaninerna står på gallergolv i trånga burar. Smutsiga lokaler, dålig luft och skakade och sjuka djur.Så ser det inte ut i Sverige. Meny besöker Pia Ohnell i Skåne där kaninerna springer runt i inomhushagar. Om jag skulle tvingas att välja att ha kvar bara ett djurslag så skulle det bli kanin, säger Pia som också har får, grisar, höns och ankor. Vi äter kanin tre gånger i veckan.Anders Johansson föder upp kaniner, främst till utställningar och som sällskapskaniner, men också till att äta. Jag älskar kaniner, både att kela med och att käka, säger han.Och kocken Torbjörn Lagmark tycker att kaninkött är härligt att arbeta med.Kommer kanin bli vanligare på svenska tallrikar?

Ett år fullspäckat av granskningar och nyhetsdokumentärer. Idag ska vi återvända till några av våra tidigare granskningar och se vad som har hänt sen sist? Made in IndiaI september granskade Kaliber i två program svenska ridsportföretag och kunde visa att tillverkningen av deras ridutrustning som träns, grimmor och hästtäcken tillverkades under dåliga arbetsförhållanden i Kanpur.Made in India: om ridsportens smutsiga baksida, del 1Made in India: om ridsportens smutsiga baksida, del 2Kanpur är den största staden i delstaten Uttar Pradesh i norra Indien. En industristad vid floden Ganges med växande befolkning och stora miljöproblem. Det är här som merparten av de hästsportartiklar, som säljs på den svenska marknaden, tillverkas.Det är 45 grader varmt när vi visas runt i de dåligt ventilerade fabrikerna och garverierna. Vikram, som jobbar i ett garveri, berättar att han får andningsproblem av sitt jobb.Överallt i lokalerna är det smutsigt och blött på golvet av de olika kemikaliebaden. Här pågår mässingsplätering, förnickling och förkromning. Det står tomma dunkar med symbolen brandfarligt på i travar i lokalerna. Det luktar starkt av kemikalier, men ingen av de som jobbar där har någon form av skyddskläder på sig. De doppar spännen i baden med sina bara händer.Jag får problem med andningen av jobbet, huden kliar på grund av alla kemikalier och en stor del av min lön går till att köpa mediciner. (Asad, arbetare)På plats i Kanpur besökte vi nio fabriker som producerar åt Hööks hästsport, Granngården, Gekås i Ullared, Globus eller Biltema - och andra europeiska märken som säljs hos kedjorna i Sverige.Inte på någon av fabrikerna eller garverierna såg vi arbetare med skyddsutrustning, trots att de jobbar med farliga kemikalier. Alla fabriker hade brännbart material som tygmassor, skräp och kartonger liggandes i lokalerna. Vi såg också tomma och fulla behållare med brandfarliga ämnen som förvarades oskyddat i fabrikerna. Det är inte är ovanligt med bränder i fabriker i Kanpur. Men vad vi kunde se saknade de fabriker vi besökte brandvarnare och uppmärkta nödutgångar. I den fabrik som hade skyltad nödutgång var den blockerad av kartonger.Vi pratade också med arbetare som vittnade om att de blir sjuka av sina jobb. Även miljöorganisationer och läkare i Indien bekräftade bristerna i fabrikerna.Det är kemikalierna och ångorna i garverierna som gör det lätt för arbetarna att få "dry eye". Det finns olika stadier av sjukdomen, som också kan bli så allvarlig att man blir blind. (Professor R.C. Gupta)Men problemen som finns kopplade till läderindustrin i Kanpur stannar inte där. Kemikalierna och tungmetallerna som används för att tillverka läder påverkar så många fler än bara de som jobbar i fabrikerna. Det drabbar också de som lever i och omkring staden. Och de här miljöproblemen har varit kända i årtionden.Det är som om folk drabbas av spetälska.(Sushmita Sengupta)Sushmita Sengupta har varit i Kanpur och gjort research om föroreningarna där. Hon berättar att någonting som kan liknas vid spetälska drabbar bönderna som arbetar med händerna bland grödorna. Mixen av kemikalier och tungmetaller som finns i vattnet gör att skinn och muskler fräts sönder.Det finns flera hundra garverier i Kanpur. De flesta ligger vid den heliga floden Gagnes som rinner genom stan.I garvningsprocessen kan uppemot 130 olika kemikalier och tungmetaller användas, som krom, ammoniak, svavelsyra och salt. Företagen i granskningen medgav att de hade dålig koll på arbetsmiljön, förhållandena i de fabriker de köper hästutrustning från och den miljöförstöring som tillverkningen är upphov till. De levde helt enkelt inte upp till sina uppförandekoder.Hade det här uppdagats i Sverige hade det varit stopp direkt på flera av de här arbetsmomenten. (Håkan Olsson, chef på Arbetsmiljöverkets inspektionsavdelning)Så vad har hänt efter vår granskning? Innan vi pratar med företagen ska vi återvända en sista gång till Mohammad och de andra arbetarna i Kanpur. Vi frågar Mohammad hur det kommer sig att han vill och vågar berätta om förhållandena i garverierna? För att jag hoppas att ni kan göra något bra för oss. Jag är fattig, men jag vill ha ett bra jobb, svarar Mohammad.Företagen synar sina fabrikerMalin Helde är VD och inköpsansvarig på varuhuset Gekås. De säljer häst och ryttarprodukter för 75 miljoner varje år och är ett av företagen i granskningen som efter programmen beslutade sig för att ta reda på mer om förhållandena i ridsportsfabrikerna i Indien. Vi var tre personer som åkte till Kanpur i slutet av september för att få en bra överblick av läget. Då var vi på så många fabriker vi hann med och både gjorde egna visuella inspektioner och diskuterade med fabrikerna. Vi hade också externa inspektioner, alltså indiska personer som jobbar med uppförandekoder hela tiden, så att vi fick en djupgående inspektion. Hur var det då? Ja, det var blandat. Vi hade några fabriker som såg jättefina ut, vi hade några fabriker som var mycket att göra med, skulle jag säga, men med fabriksägare som var väldigt samarbetsvilliga. Några av dem kunde väldigt lite om området kunde vi konstatera. Så det handlade mycket om diskussioner om hur vi skulle tillsammans hjälpas åt för att få en bättre situation. Och så hade vi ett par fabriker som vi inte tyckte var tillräckligt bra och som vi kommer att avsluta med. Och då var det dels för att det inte såg bra ut, dels för att fabriksägarna inte hade en attityd som gör att vi ser att det går att utveckla. De var inte positivt inställda till att förbättra.Även Biltema och Hööks hästsport har efter vår granskning gjort inspektioner av fabrikerna i Kanpur. I Biltemas fall ledde det till att dom avslutade sina inköp av läderprodukter därifrån.När vi kontaktar Biltema vill de fortfarande inte vara med på en bandad intervju, men skriver att skälet är man gjort bedömningen att man inte kan säkra hela kedjan från slakteri till sömnad, utifrån sin uppförandekod och i avseendet djurvälfärd.På frågan om var deras läderprodukter ska tillverkas istället svarar Biltema att det i dagsläget är oklart om produkterna kommer att ersättas och att det beror på om de kan hitta en samarbetspartner som kan garantera en hållbar leverantörskedja.Hööks VD Joachim Höök säger till Kaliber att han och företagets inköpschef har besökt Kanpur efter vår granskning. Där träffade de fabrikörer för att diskutera hållbarhetsfrågor. Han säger också att företaget nu arbetar på ett program för att kunna göra oberoende kontroller.Vi granskade ett grossistföretag, Globus. De säger att de i fortsättningen bara kommer köpa produkter från leverantörer som jobbar aktivt med arbetsvillkoren i sina fabriker och som köper från bra garverier. Globus har också börjat ange ursprungsland och hur lädret är garvat i marknadsföringen av sina träns.Det femte företaget i vår granskning, Granngården, köper hästsportsprodukter via svenska och andra europeiska grossister. Efter granskningen tog de kontakt med grossisterna för att säkerställa att fabrikerna de anlitar följer företagets uppförandekod.Det här ledde till att vissa artiklar plockades ut ur Granngårdens sortiment, berättar VD Per Sigvardsson. Vi blev uppmärksammade av ert reportage i Kaliber om förhållanden på en specifik fabrik. Vi tog upp det direkt med vår leverantör. Och de i sin tur har besökt fabriken. Det är fyra produkter i vårt sortiment och de produkterna har vi plockat bort ur sortimentet fram tills dess att vi kan med säkerhet veta att produktionen går till på ett korrekt sätt.Men det finns svårigheter med att tillverka i och köpa från Kanpur, säger Gekås VD Malin Helde. Till exempel är det svårt att bedöma hur miljövänliga garverierna är, och att styra vilket garveri tillverkarna ska köpa lädret från. Gekås handlingsplan innebär en granskning av garverierna och regelbundna besök i Indien. Men att sluta köpa helt från Kanpur tänker Gekås inte göra säger hon. Nej, vi har diskuterat det också, självklart, det får man göra i en sådan här situation. Men jag ser ju att vi har större möjligheter att påverka om vi fortsätter jobba i området. Och det finns stor förbättringspotential. Att vi kommer och börjar prata om de här frågorna och ställer krav, det tror jag ju faktiskt kan leda till ökad medvetenhet i området. Och det tror jag ju är jätteviktigt.Reporter Veronika KarlssonReporter Matilda Eriksson-Rehnberg"Personligen tycker jag att det är fult"I oktober 2014 kunde Kaliber visa hur barn lockas till dyra köp inne i dataspelet Minecraft. Ett av världens största dataspel.  Privatpersoner som driver egna Minecraft-servrar, det vill säga egna spelvärldar, kan tjäna stora pengar på att sälja extrasaker inne i spelet till andra spelare.Hela reportaget: Fulspel i dataspelsbranschen?Vi kunde visa att många av de som handlar på svenska servrar är barn, mellan 8 och 13 år gamla, och att det inne i spelet ofta riktas direkta köpuppmaningar till barn, något som varken är tillåtet enligt svenska eller europeiska reklamregler. Då, i oktober, ville inte Mojang ställa upp på någon intervju om köp- pch säljverksamheten i sitt spel. De uppdaterade sina regler om vad som gäller för de här privata serverägarna, vilket av många tolkades som att det nu skulle bli hårdare tag mot försäljningen i spelet. Men när Kaliber nu får en intervju med Mojangs chefsutvecklare Jens Bergensten är budskapet ett annat. Vi anser ju att det är ok att även leva på att driva en Minecraftserver. Och vilket ansvar har ni på Mojang för att det säljs till minderåriga på de här servrarna? Ja, det är väl en tolkningsfråga antar jag. Vi tycker också att det är fel och det finns ju lagstiftning för sådant där, hur man får göra reklam till minderåriga och liknande. Då är ju frågan om det är Mojangs ansvar att se till att folk följer lagen? Det är inte jag så säker på. Samtidigt är det ju ni som har öppnat upp för att privata serverägare i ert spel kan ta betalt, så finns det inte en ansvarskurva här ändå? Nej, men jag förstår inte hur man kan se det på det sättet. Jag tycker ändå att det är den som faktiskt driver den här servern, att det är deras ansvar att se till att det de säljer är etiskt. Hur ser du på att det riktas direkta köpuppmaningar i spelet som ändå riktar sig till barn på de här servrarna? Personligen så tycker jag att det är fult. Och jag försöker ju när jag pratar med folk, utbilda dem i att man kan spela på servrar som inte gör så. Hittills har ni ju inte stängt ner någon server för att de inte följer era regler kan det komma att bli så i framtiden? Vi försöker ju driva en dialog med servrarna först. Vi försöker få dem att ändra sig om vi tycker att de inte följer reglerna. Men om de inte ändrar sig då är det klart att då får vi ju försöka, med de medel som vi har, stänga ner en server, säger Jens Bergensten, chefsutvecklare på Mojang som skapat dataspelet Minecraft.Reporter Mikael SjödellKarl Johans testamenteKommer ni ihåg Karl Johan Johansson och hans testamente?Karl Johan dog 1993 utan familj och testamenterade sina pengar till fattiga i bygden genom en stiftelse i sitt namn. Men Karl Johans yttersta önskan uppfylldes aldrig. Det ringde lyssnaren Berit om, som bodde granne med Karl Johan när hon var barn. Den 8 mars sände Kaliber programmet "Den sista viljan" om det bortglömda testamentet. Frågan är vad som hänt sen dess?Mina resterande tillgångar i form av bankmedel och premieobligationer skall efter min död förvandlas till en stiftelse, för behövande, mindre bemedlade och studerande. (Ur Karl Johans testamente)Karl Johan hade inga arvingar och då är det Allmänna arvsfonden som är den rättmätiga arvingen, men det går alltså att skriva testamente. Av de 1 800 som dör utan arvingar varje år skriver också 1 200 testamente, precis som Karl Johan Johansson.Berit bodde inte längre kvar, men testamentet satte sig i minnet och flera år senare undrade hon vad som hade hänt med hans vilja. Berits bror bodde däremot kvar i området. Ja, jag var ju med min bror och då blir det ju att man pratar. Ingen visste om det hade delats ut några pengar.Karl Johan skriver i sitt testamente att de som ska få pengar från stiftelsen ska vara skrivna i Bitterna pastorat. Ansvaret för stiftelsen delar han upp. Kyrkorådet i Bitterna ska se till att det blir en styrelse som ansvarar för utdelningen. Den lokala banken, Skaraborgs läns sparbank, ska förvalta pengarna och verkställa testamentet. Det är också banktjänstemän som bevittnar testamentet. Det finns ingen skyldighet att ta emot ett arv, men både kyrkan och banken meddelar att de är villiga att göra som testamentet säger.Men mer än 20 år senare frågar Berit runt för att få reda på vad som har hänt med pengarna Jag tyckte ju att det var förfärligt att hans vilja då, att ingen hade gjort någonting åt det, säger Berit.22 år har gått och Karl Johan, som levde fattigt och sparsamt hela sitt liv, verkar inte ha fått sin yttersta vilja uppfylld. Ingen har fått ta del av de hopsparade nästan 270 000 kronor han lämnade efter sig. Det har väl naturligtvis funnits sådana som har kunnat få de här pengarna. En ungdom som går på gymnasiet som kanske får 10 000, det är ju mycket för en sån som har det knapert. Så då tänkte jag att är fel att ingenting görs, säger Berit.Ett namn som återkommer i mötesprotokollen under åren är Inger Gustafsson. Hon är idag vice ordförande i församlingsrådet i Vedum. Jag träffar henne och ordföranden i rådet Stig Johansson på församlingshemmet i Vedum. Inger känner väl till Karl Johan Johansson och hon var med på det allra första mötet där Karl Johans testamente togs upp. Ja, det var väl väldigt bra att det är någon som vill donera pengar till ett sådant ändamål så att ungdomar kan söka. Men sedan var det ju inte så lätt att dela ut och så när man läste testamentet, säger Inger Gustafsson.Stig är alltså den som är ordförande sedan några år tillbaka. Jag tror inte att det är någon som inte haft avsikt eller viljan att det ska lösas. Men det har inte varit högsta prioritet någon gång och så är det massa omständigheter hela tiden, säger Stig Johansson.Men efter Kalibers granskning blev det fart på församlingsrådet. Det bildades en stiftelse för att dela ut pengar. Stig Johansson blev ordförande och han berättar nu att de i en lokaltidning i augusti annonserade efter sökande. Och vi fick två sökande och de fick alltså 5 000 kronor var. Vad är det för personer som fått pengar? De studerar på högskolan båda två, men de bor fortfarande kvar i församlingen. En studerar i Göteborg och en i Uppsala, säger Stig Johansson.Enligt Karl Johan Johanssons vilja och testamente är det alltså personer som bor i nuvarande Vedums församling och studerar som ska få ta del av avkastningen av hans pengar. Ordföranden i stiftelsen, Stig Johansson, berättar att de i styrelsen nu ska diskutera om de ska försöka få till en så kallad permutation, en förändring, för att det ska bli lättare att betala ut pengar. De vill kunna dela ut till personer som är födda i församlingen, men nu bor på en annan ort när de studerar. Och de vill också kunna dela ut pengar från själva kapitalet, alltså inte bara från avkastningen. Trots att det tagit väldigt lång tid att dela ut de första pengarna är Stig Johansson nu nöjd. Det är jättetrevligt. Och jag hoppas verkligen att det fortfarande finns människor i livet som vet vem Karl Johan Johansson var. Då är det ju jättetrevligt att det här kommer igång och kan gå enligt hans vilja, avslutar Stig Johansson.Hela reportaget: Den sista viljanReporter Jonna Burén Reporter Annika H ErikssonHårdare kontroller av trafikskollärareVem stoppar sexualbrottsdömda trafiklärare? Det frågade vi oss tidigare i höstas när vi granskade den myndighet som ska kontrollera det här. Vi upptäckte att Transportstyrelsen saknade kontroll och att dömda lärare i vissa fall kunde arbeta kvar trots att de tafsat eller till och med försökt köpa sex av sina elever. Och efter vår granskning kräver branschen ändring.Hela reportaget: Vem stoppar sexualbrottsdömda trafiklärare?Ett av de fall Kaliber granskade gällde en trafiklärare som i bilen började smeka sin kvinnliga elev på låret. Han bad henne så småningom att stanna bilen och byta plats med honom. Medan han sedan körde började han tafsa allt grövre och la till slut handen mot hennes kön utanpå byxorna och sa: "Vet du hur skönt det skulle vara att stoppa in ett finger?"Kvinnan berättade senare i förhör att hon suttit paralyserad av skräck och inte förmått protestera när mannen sen stoppade handen innanför hennes trosor och gjorde det han sagt att han ville. Kvinnan mådde efter händelsen psykiskt mycket dålig och det tog ett år innan hon orkade anmäla mannen, som då erkände. Men trots det kunde han fortsätta jobba som trafiklärare i över ett år innan Transportstyrelsen återkallade hans behörighet.Kalibers granskning visade att det finns flera fall där trafiklärare som dömts för sexbrott eller allvarliga trafikbrott kunnat jobba kvar. Ett exempel gäller Anna, som egentligen heter något annat. Hennes trafiklärare dömdes för ofredande efter att ha tafsat henne på rumpan och försökt pussa henne. En händelse som fått stora konsekvenser för Anna. Det har väl inte påverkat mig så jättebra. Jag har fortfarande inget körkort, jag vågade inte sätta mig i den sitsen. Jag är rädd för att möta honom, berättar hon.Hur kommer det sig då att Transportstyrelsen, som alltså är den myndighet som ansvarar för lämplighetsprövningen av trafiklärare, inte stänger av trafiklärare som dömts för brott som gör dem olämpliga för sitt jobb? En anledning visar sig vara att myndigheten inte per automatik får information från rättsväsendet när en trafiklärare döms. Stig Brahn är enhetschef på Transportstyrelsen. Vi har egentligen inte system som underlättar den här typen av kontroll heller. Utan ska vi göra det, vilket vi alltså inte gör regelmässigt, då måste vi göra det manuellt. Och det ingår inte som en ordinarie del i tillsynen, säger han.Kalibers granskning har lett till att Sveriges trafikskolors riksförbund, STR, nu har krävt bättre kontroll av landets trafiklärare. Förbundet har skickat en skrivelse till näringsdepartementet, där man pekar på behovet av lagändringar. Bland annat vill STR att Transportstyrelsen per automatik ska få information om när en trafiklärare döms i domstol och att det ska införas krav på att trafiklärare ska visa upp utdrag ur brottsregistret innan anställning på en trafikskola. Berit Johansson är ordförande för STR. För det första ger vår skrivelse ett signalvärde utåt att vi tar allvarligt på de här frågorna. Men det måste också finnas en lagstiftning som stöttar upp detta, så att man tidigare kan upptäcka och förhindra att något olämpligt sker eller att någon som är olämplig för det här yrket kommer in i det, säger Berit Johansson.Också Transportstyrelsen har agerat efter Kalibers granskning. Myndigheten har satt igång ett arbete med att se över om kontrollen av trafiklärare kan förbättras redan med befintlig lagstiftning. Bland annat undersöker Transportstyrelsen nu om det är juridiskt möjligt att samköra myndighetens register över behöriga trafiklärare, med brottmålsdomar som en annan avdelning på myndigheten med automatik får information om. Det har vi just nu jurister som undersöker och där har jag inte svaret på frågan än, säger Stig Brahn, enhetschef på Transportstyrelsen.Reporter Joel WendleInget åtal för tvångsinjektioner på utvisningsresorHösten 2014 sände Kaliber en prisbelönt granskning av Kriminalvårdens utvisningsresor. Vi kunde bland annat visa att det ombord på de flygplan med tvångsutvisade personer vid flera tillfällen förekom att de utvisade injicerades med lugnande medel när de uppgavs vara stökiga, aggressiva och svåra att hantera. Lyxresor och tvångsinjektioner: del 1 Lyxresor och tvångsinjektioner: del 2 Tvångsinjektioner får bara ges om man står under tvångsvård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård eller lagen om rättspsykiatrisk vård. Och i de här fallen handlade det inte om det.Kriminalvården polisanmälde och en förundersökning startades. Dessutom anmäldes tvångsinjektionerna till IVO, Inspektionen för vård och omsorg. IVO bestämde sig för att åtalsanmäla två personer, en sjuksköterska och en läkare, just för att de misstänkte att det var fel att ge dessa sprutor.Strax innan jul kom beskedet från åklagare: förundersökningen läggs ned för att brott inte kan styrkas.Amanda blev bältad 44 gånger på tre månader - nu granskas vårdenI november granskade Kaliber i en serie reportage hur tvångsmetoder används inom barn- och ungdomspsykvården. En serie som har fått många lyssnare att reagera. Vi granskade barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Stockholm och kunde berätta hur personal vittnade om hur patienter spänts fast som straff. Vi kunde berätta om Amanda som blev bältad på BUP-kliniken i Stockholm 44 gånger på bara tre och en halv månader. Vi visade också att barn och unga allt oftare behandlas med tunga mediciner och att det skrivs ut mer neuroleptika än någonsin på BUP. Men de starka medicinerna har allvarliga biverkningar. I 15-åriga Claudio's journal kunde vi läsa hur han blev sämre och sämre av medicinerna han fick och hur han till slut var nära att dö på grund av biverkningarna under tiden han vårdades.De här två fallen och statistiken som Kaliber kunde visa väckte starka reaktioner. En av de som reagerade var Jessica Ericsson från Liberalerna som är ordförande i Folkhälso- och Psykiatriberedningen inom Stockholms läns landsting. Med anledning av programmet i måndags om en kille som hade fått väldigt tung medicinering på ett sätt som lät förskräckligt, helt enkelt, så har jag pratat med förvaltningen igår om att vi behöver ha en medicinsk revision här där man går igenom journalerna, för att se att man faktiskt kikar över hur det ser ut. Använder man rätt mediciner vid rätt tillfälle? Hur sker uppföljningen? För det som beskrevs kring den killen, sådant ska inte förkomma. Och det är jättebra att han har gjort en IVO-anmälan, säger Jessica Ericsson från Liberalerna.Kliniken ska nu genomgå en internrevision.Barnpsykiatrin, del 1: Bältningarna på BUPBarnpsykiatrin, del 2: De medicinerade barnenBarnpsykiatrin, del 3: Hade det kunnat undvikas? Reporter Mikael FunkeNytt stängsel på Kville bangårdStrax före nyår 2014 dog 20-årige Robin Lodalen när han fick 15 000 volt genom kroppen när han klättrade upp på en järnvägsvagn på Kville bangård i Göteborg. Området saknade stängsel, trots att en annan dödolycka inträffat tio år tidigare och trots att Trafikverket sagt att området var stängslat.Nu ett år efter att Robin dog är ett stängsel på plats.Hela reportaget: Spår som dödarI April träffade Kaliber Robins kompis som vi valt att kalla för Johan. Vi går samma väg som han och Robin gick den där kvällen i december. Och då gick vi mot den här bron då som är lite längre bort.De ska till en datorbutik och skulle gena över Kville bangård. Men halvvägs in på bangården klättrade Robin upp på en godsvagn som hade en stege. Så han frågar om jag kan ta en bild på honom. Och då ställer jag ner mina kassar och väska och tar upp min mobil. Samtidigt då så har han klättrat upp på en vagn som står där och det såg inte jag. Så när jag är vänd mot skogen, så hör jag ett pang liksom och hela skogen lyser upp. Så kollar jag bak och då ligger han där på vagnen. Utslagen liksom, berättar Johan.Kaliber visade att också en annan ung man dog på samma sätt och på samma plats år 2005. Efter den dödsolyckan konstaterade Elsäkerhetsverket och dåvarande Banverket, numera Trafikverket, i varsin rapport att det saknades stängsel på en några hundra meter lång sträcka norr om bangården.Men trots att Trafikverket efter Robins död i flera intervjuer sa att de här bristerna i säkerheten hade återgärdats efter den första dödsolyckan, kunde Kaliber visa att något stängsel aldrig kommit på plats. Det var lika lätt för Robin och hans kompis att ta sig in på området som det hade varit 2005.Men så i höstas började Trafikverket stängsla in hela Kville bangård. Så här sade Christer Ahlin, enhetschef Järnvägen på Trafikverkets Västra distrikt i SVT Nyheter Väst den 2 december. Vi håller på att bygga just nu. Och vi har inte riktigt hela biten framme, men nästan. Men då har det ändå gått ett år sedan den senaste olyckan? Ja Varför har det tagit så lång tid? Vi har till och med flyttat fram den här åtgärden så att det skall ske snabbare än det var planerat. Så ligger det till, säger Christer Ahlin, enhetschef på Trafikverkets Västra distrikt i SVT Väst.Reporter Sofia Boo Reporter Annika H ErikssonNu tar Kaliber uppehåll några veckor för att ge plats åt serien Matens Pris, men vi är tillbaka med nya granskningar den 15 februari.Under tiden finns alla våra tidigare granskningar att lyssna på här

Läderindustrin i indiska Kanpur förgiftar staden. Ändå säljer svenska företag varor härifrån trots att de säger sig värna om miljön. Kalibers granskning av ridsportens smutsiga baksida, del 2. En man som är klädd i vita, lite smutsiga kläder kommer emot oss. Han viftar med armarna för att få vår uppmärksamhet. Vi har precis klivit ur bilen i en liten by som ligger i utkanten av den indiska industristaden Kanpur. Det visar sig att mannen är bonde och han vill berätta för oss vilka problem han och andra bönder i hans by får på grund av den stora läderindustrin i staden. Garverierna, det är deras fel säger han. Han har medicinska problem med att det kliar, de har hudproblemen, allergier. Och matsmältningsproblem, översätter vår tolk.­ Från vattnet? Ja, från vattnet, eftersom de använder det här vattnet.Mannen visar sina armar och berättar att de alltid kliar, han har fått någon typ av eksem. Andra i byn har fått magproblem, berättar mannen som heter Rajan. Och skördarna är nästan helt förstörda. När han försöker så vete så växer det inte längre, så nu försöker han livnära sig på att odla en speciell blomma som används i hinduiska tempel. Och allt är vattnets fel säger han, det är giftigt. Det är det som gör människorna och djuren här sjuka. Men vi har inget val, vi måste använda det här vattnet. Det här vattnet är förorenat av kemikalier, säger Rajan. Folk förlorar sina fingrar på grund av vattnet, bönderna arbetar med händerna i jorden och i vattnet som är fullt av kemikalier och tungmetaller, och det här gör att deras fingrar fräts sönder, berättar Sushmita Sengupta som jobbar i vattenteamet på den New Delhi baserade organisationen Center for Science and Environment.Sushmita Sengupta har varit i Kanpur och gjort research om föroreningarna där. Hon berättar att nånting som kan liknas vid spetälska drabbar bönderna som arbetar med händerna bland grödorna. Mixen av kemikalier och tungmetaller som finns i vattnet gör att skinn och muskler fräts sönder.I förra veckan kunde Kaliber berätta om hur indiska arbetare riskerar sin hälsa när de tillverkar ridutrustning som säljs i svenska butiker. Vi reste till den indiska industristaden Kanpur där man tillverkar ridprylar till många länder, bland annat Sverige. Vi kunde berätta om de svenska företagen Gekås i Ullared, Hööks hästsport, Biltema, Granngården och grossisten Globus. Och hur de handlar med ridutrustning som tillverkats på fabriker i Kanpur under förhållanden där arbetarna utsätts för risker. Från förra veckans program:Det är 45 grader varmt i Kanpur i norra Indien när vi visas runt i de dåligt ventilerade fabrikerna. Inte på något av de garverier som vi får besöka ser vi arbetare med skyddsutrustning. Vikram som jobbar i ett garveri berättar att han får andningsproblem av sitt jobb."Inte på någon av de fabriker som vi besökte såg vi arbetare som hade skyddsutrustning mot kemikalier, det låg skräp, högar av tyg och annat brännbart material runt om i lokalerna, tomma och fulla behållare med brandfarliga ämnen låg huller om buller. Vi pratade med arbetare och läkare som vittnade om att folk blev sjuka av sina jobb.Men problemen som finns kopplade till läderindustrin i Kanpur stannar inte där. Kemikalierna och tungmetallerna som används för att tillverka läder påverkar så många fler än bara dem som jobbar i fabrikerna. Det drabbar också dem som lever i och omkring staden. Och de här miljöproblemen har varit kända i årtionden. Är det här okänt för de svenska företagen? Eller blundar de för det? De har ju uppförandekoder där det står att deras leverantörer ska ta miljöansvar och att de själva kollar upp att det här efterlevs. Idag fortsätter Kaliber granskningen av ridsportens smutsiga baksida. Företagen det handlar om heter alltså Gekås i Ullared, Hööks hästsport, Granngården och Biltema. De säljer alla ridutrustning som är tillverkad i Kanpur. Antingen produktion av egna märken eller som återförsäljare, eller både och. Och de säger alla att varorna de säljer ska tillverkas på ett juste sätt, även när det kommer till att ta miljöansvar. Som minst ska deras leverantörer och underleverantörer följa lagarna i det land där varorna tillverkas. Vi är en stor aktör, vi har väldigt många besökare, alltså mycket ögon på oss. Och det är naturligt att vi känner ett engagemang även i miljöfrågor, säger Jan Wallberg, koncernchef Gekås.­ Allmänt ett miljöansvar måste alla företag ta, säger Per Sigvardsson, VD Granngården. Ja, vi tänker väl ganska, eller väldigt mycket på det just nu i alla fall, och har gjort i några år i bolaget om man säger så. Code of conducten i säg tar ju sikte på leverantörernas underleverantörer om man säger så. Uppfylla alla regler som finns i landet givetvis då, vi pratar hälsa och säkerhet, vi pratar miljö och kemikalier, säger Joachim Höök, VD Hööks.Det är lätt att förstå att när det kommer till garvningen och tillverkning av läder i Kanpur så är det en industri som skadar miljön. Bara man googlar orden Kanpur och pollution så kommer det upp otaliga texter om miljöförstöringen som garverierna orsakar. Indisk media skriver ofta om ämnet och det senaste året har de lokala myndigheterna påbörjat ett arbete med att stänga nästan hundra garverier i Kanpur för att försöka få ner volymen på det gifta vatten som släpps ut. Dessutom granskar den indiska miljööverdomstolen The national green tribunal huruvida alla garverier i Kanpur ska tvingas stänga. Utsläppen som garverierna orsakar är olagliga.Men Kaliber reser ändå till Kanpur för att med egna ögon få se föroreningarna och få träffa de människor som drabbas av dem. Och för att ta reda på hur det ser ut bestämmer vi oss för att följa vattnet.Vi börjar vid garverierna. Det är här som råhudar från till exempel vattenbufflar bearbetas i en lång process för att till slut bli till läder.Det finns flera hundra garverier i Kanpur, enligt myndigheterna kan det vara så många som mellan 400 och 700 stycken, men bara 170 av dom finns registrerade. De flesta ligger i området Jajmau precis invid den heliga floden Gagnes som rinner genom Kanpur.Garvning av hudar räknas till en av de mest förorenande industrierna. I garvningsprocessen kan uppemot 130 olika kemikalier och tungmetaller användas, som krom, ammoniak, svavelsyra, tensider och mängder av salt.Kemikalierna blandas med massor av vatten, vatten som ju måste ta vägen nånstans efter att det använts i garveriet. Här i Kanpur rinner det ut i floden Ganges, eller som bevattning till böndernas åkermark.Från garverierna tar vi oss vidare på vår tur genom staden för att se vad som händer med garveriernas avfall.Första stoppet är en av de soptippar där garverierna dumpar sådant material som blivit över i tillverkningsprocessen. Vi går in på området som är ungefär lika stort som en fotbollsplan, marken är grå och här och där ligger högar av blåaktiga läderrester färgen är ett resultat av kromgarvningen. På andra ställen ligger högar av hår och andra djurrester. Så här beskriver Kalibers reporter det på plats:Man kan se att runt i kring den här stora soptippen är det små skjul där folk alltså bor. Jag vet inte riktigt hur man ska beskriva den här lukten, det luktar som någon slags blandning av typ våt ko och kemikalier, det luktar inte så där jättegott. Ok, jag kan inte gå närmare det där, lukten är för stark för mig.Enligt den lokala miljöorganisationen Eco Friends så finns det runt tio till 15 sådana här soptippar runt om i Kanpur där man dumpar överblivna rester från garverierna. En del av resterna eldas upp, en del rinner iväg med vattnet när det regnar och sprids ut i området. Områden som folk alltså bor i. Medan vi står på soptippen kommer en lastbil och kör in. På flaket är det fullt av blöta slemmiga blåaktiga läderslamsor. Några män hoppar upp på flaket och börjar skyffla av avfallet. Jag tar en bild på dem men det gillar de inte. Mannen där sa att vi inte fick ta bilder, varför vill de inte att vi tar bilder? frågar reportern Jitendra Dixit från Eco friends. Det är olagligt att dumpa avfall så här, säger han.Vi åker vidare till ett tempel som ligger på strandbanken till floden Ganges. Bredvid templet finns ett utlopp där garveriernas vatten rinner ut. På vägen dit åker vi över en bro och jag ser hur en grupp människor står och tvättar kläder i floden inte långt från området där garverierna ligger. Reportern berättar från platsen:Nu står vi alltså vid det här diket där garveriernas överblivna vatten rinner ut i floden. Men just nu så verkar de alltså inte släppa ut något sådant här överblivet vatten, för då ska vattnet vara helt brunt här och nu är det mera grågrumligt. Plus att eftersom det är monsunsäsong så är floden väldigt, väldigt bred och det är jättemycket vatten i den just nu så då syns inte de här utsläppen lika mycket.Alla garverier i Kanpur ska ha ett eget reningsverk i anslutning till fabriken. De ska också ha en återvinningsenhet, där man samlar ihop använt krom, förklarar Rakesh K Jaiswal som är president för Eco Friends. Sen ska vattnet vidare till stadens centrala reningsverk för att renas ytterligare. Men det här fungerar inte. Vattnet som kommer ut från garverierna får inte innehålla mer än 2 mg krom per liter, förklarar Rakesh K Jaiswal. Men oftast innehåller vattnet som kommer ut från garverierna nästan hundra gånger mer, mellan 150-200 mg krom per liter. Det finns några få garverier som är bättre på att rena sitt vatten, säger Rakesh K Jaiswal, men ingen är helt bra. Det är svårt att hitta något här i Indien som är helt perfekt, säger han.Efter att vattnet lämnat garveriet är tanken att det ska vidare till stadens centrala reningsverk ett reningsverk som garveriägarna och myndigheterna ska betala för och sköta tillsammans. Men inte heller det fungerar. Varje dag släpper garverierna i Kanpur ut 50 miljoner liter vatten som är fullt av kemikalier, berättar Rakesh K Jaiswal. Men det centrala reningsverket har bara kapacitet att rena nio miljoner liter, så resten åker rakt ut i floden orenat. Det vatten som det centrala reningsverket har tagit hand om förs ut till åkermarkerna kring staden för att användas som bevattning, men inte heller det är rent, berättar han. Du kan se kvalitén på vattnet som används som bevattning, säger Rakesh K Jaiswal.Vi åker vidare längs vattnets väg. Vi passerar huvudgatan i området Jajmau, där garverierna ligger på rad efter varandra. Vi fortsätter förbi det centrala reningsverket som ligger i slutet av gatan och kör tills vi kommer till den plats där vattenet från det centrala reningsverket kommer ut. Kalibers reporter beskriver från platsen:Ok, nu står vi alltså här vid utsläppet från det här centrala reningsverket, där vattnet som ska vara renat genom alla steg liksom rinner ut, men vattnet som kommer härifrån det är liksom, ja vad är det, typ grå grönaktigt. Så det här ska vara renat? Det här är det säkra vattnet som är för bevattning, säger Jitendra Dixit på Eco Friends ironiskt. Men det är inte säkert? Nej, det är inte säkert, säger han.Från stället där vi står förs vattnet vidare till åkermarkerna i långa smala kanaler. Vi åker max någon kilometer och där börjar en del fält breda ut sig. Vi stannar i den första byn vi kommer till. Där träffar vi bonden Gesempku som är i 50-års åldern. Han sitter i en liten kiosk med ett stort bandage runt ena foten. Han kan inte längre jobba på fälten berättar han. Han är säker på att det bara beror på vattnet. För till och med ett litet sår som man får, på grund av vattnet blir det mer allvarligt, översätter vår tolk.Gesempkus fot började bli sårig när han gick runt på åkern och jobbade, nu har det gått sex månader utan att det har läkt, berättar han. Han har varit hos läkaren och fått mediciner men de har fortfarande inte hjälpt. Han själv är säker på att det är kemikalierna i vattnet som orsakat såren. Och skördarna blir bara mindre beklagar han sig, hans produktion har gått mer med 70 procent, säger han. Produktionen har gått ner jättemycket, det påverkar min familj, säger han.I samma by träffar vi bonden Rajan, han med eksem på armarna som vi hörde i början av programmet. Och längre in i byn träffar vi några bönder som sköter om sin flock med bufflar. De berättar att de köper bufflarna från ett område nära Delhi, när de kommer hit mjölkar de upp till 15 liter om dagen, men efter några veckor så ger de knappt tio liter.Bönderna berättar att problemet funnits i många år. Men att det blir allt värre. De har demonstrerat och protesterat för att få myndigheterna att göra något. Då kommer folk dit och tar prover och bilder men inget mer händer, säger de. Eller jo, eftersom myndigheterna har konstaterat att grundvattnet i byn är förorenat, får de vatten från tankbilar nu istället som de kan ha till att dricka.Att grundvattnet i Kanpur har blivit förorenat bekräftar även Satish Sinha som är biträdande direktör på miljöorganisationen Toxics Link.Han berättar att han varit med och gjort en studie tillsammans med den myndighet som ska hålla koll på föroreningar, The Central Pollution Control Board. De tog prover på grundvattnet runt om i Kanpur och hittade tydliga bevis på att vattnet var förorenat av sexvärt krom. Vatten som folk alltså dricker.Det är framför allt krom som används när man garvar hudar på kemisk väg. Vanligtvis använder man trevärt krom när man garvar, men det trevärda kromet kan övergå till att bli sexvärt krom om garvningen görs på fel sätt. Sexvärt krom är klassat som cancerogent och kan ge upphov till flera olika cancerformer.Men vattnet som släpps ut i floden Ganges eller till åkermarkerna har inte bara rester av krom, utan i det finns en blandning av hälsofarliga kemikalier som garverierna använt i sin tillverkningsprocess. Vi hör Rakesh K Jaiswal på Eco Friends. I varje familj kan man träffa på någon som är påverkad av det förorenade vattnet, säger Rakesh, och i vattnet är det också krom som orsakar cancer. Men folk här är fattiga och har inte råd att gå till bra läkare, så cancern blir aldrig upptäckt innan de dör.Vad gör då de indiska myndigheterna åt problemet? I byn träffar vi också Humil Omar. Han jobbar för ett statligt projekt som heter Ganga Action Plan. Den indiska regeringen sjösatte det här projektet redan på 80-talet som ett initiativ för att försöka rena den gravt förorenade floden. Men han erkänner utan omsvep att man inte kommit så långt. Det görs många studier på föroreningarna i vattnet och hur man skulle kunna motverka dem, men utöver det händer det inte så mycket, säger Humil Omar.Men, som vi redan berättat, har myndigheterna också börjat stänga ner nästan hundra garverier för att försöka få ner mängden förorenat vatten som släpps ut, och det pågår en granskning i den indiska miljööverdomstolen huruvida alla garverier ska tvingas stänga.Vi har nu följt vattnets väg från garverierna till åkermarkerna. Vi lämnar byn och åker tillbaka in till staden. Där träffar vi Mr. Sultan som är med och leder ett av de större läderföretagen. De garvar 400-500 buffelhudar om dagen, säger han stolt. Inte heller han förnekar problemen med utsläppen till floden och menar att garverierna gör så gott de kan. Alla är seriösa, till och med läderindustrin är väldigt seriös när det gäller att rena Ganges. De vill inte förorena floden, säger Mr. Sultan.Han berättar att det görs olika studier på hur det centrala reningsverket i Kanpur skulle kunna förbättras både vad gäller själva reningen, men också kapaciteten att rena mer vatten. Men att genomföra det här är dyrt och det finns en konflikt kring vem som borde betala: garveriägarna, myndigheterna i Kanpur eller Indiens regering. Själv tycker han inte att det är garveriägarna som borde behöva stå för hela kostnaden.Efter en vecka i Kanpur har vi nu också med egna ögon sett utsläppen från garverierna. Tidningarna skriver om utsläppen, den indiska regeringen har länge varit medveten om problemet, lokala politiker och myndigheter likaså, garverinäringen själv, miljöorganisationer, bönder problematiken är välkänd. Utsläppen är dessutom olagliga. Att garverierna släpper ut orenat vatten är inte tillåtet. Det som sker är ett brott mot dom indiskalagarna, säger Satish Sina på miljöorganisationen Toxics Link. Myndigheterna vet om det men ändå händer inget.Något som Humil Omar som jobbar för det statliga projektet Ganga action plan också medger. Alla vet om problemen men kanske är det är ingen som riktigt lyfter upp dem till den högsta nivån, så Högsta domstolen kanske inte har hela bilden tydlig för sig, säger han.Och det är alltså i den här staden som mycket av den ridsportutrustning som säljs i Sverige tillverkas. Hööks, Biltema, Gekås och Granngården har alla varor härifrån i sina butiker.Men utsläppen från garverierna och miljöförstöringen är ju kända, så hur är det möjligt att de svenska företagen säljer produkter som tillverkas här? De säger ju att de tar ansvar för miljöpåverkan vid tillverkningen av de varor de säljer. Och i sina uppförandekoder så skriver de att deras leverantörer som minst ska följa lagarna i det land där tillverkningen sker. De skriver dessutom att de kontrollerar att kraven de ställer följs.Men när vi frågar de svenska företagen, som säljer lädervaror som träns och grimmor just härifrån, vad de känner till om de här miljöproblem så är det ingen av dem vi pratar med som säger sig känna till det här.Hööks hästsport har sysslat med sadelmakeri sen 1930-talet, nu producerar de sina egna märken i bland annat i Kanpur. VD och delägare Joachim Höök har själv varit i Kanpur, men han säger sig inte känna till något om utsläppen som garverierna orsakar: Ingenting egentligen, inte mycket i alla fall. Det var inget som du fick veta något om när du var där? Nej, nej. En sak som jag tycker är lite konstig, för jag har ju varit där nu nyligen, och man får ju tidningen på hotellet och varje dag så är det ju om de här miljöproblemen från garverierna och utsläppen i floden. Och det är ju liksom allmänt känt i staden de här problemen, så hur kan ni inte veta om det? Ja, det är ju en bra fråga i så fall. För som sagt jag själv har varit i Kanpur, men nu var det många år sen. Om våra inköpare har missat att läsa tidningen och missat nyheterna och inte fått informationen, det är väl olyckligt givetvis i så fall. Hur tycker du att det går ihop med ert miljöarbete, era miljökrav? Det är klart att det som du säger till mig nu, att de inte följer lagar och regler på garverierna i Indien, då är det nyheter för mig givetvis då. Och det är ju klart att det känns ju inte alls bra på så sätt då.Inte heller Granngården säger sig känna till miljöproblemen. Trots att det är ett bolag som omsätter nästan två miljarder om året, menar de att det är deras leverantörer som ska göra kontrollerna av produktionen, det är deras ansvar, och Granngården litar på dem. Det säger inköpschefen Henrik Larsson och VD Per Sigvardsson: Jag tänker att vi får tala med vår leverantör. Om det är så. Det är helt fel om det är på det sättet, säger inköpschefen Henrik Larsson. Men den här code of conducten, och det här ni skriver på er hemsida, det är ju för era kunders del, lurar ni inte kunderna då att ni har koll, att det här sköts på ett juste sätt, när ni faktiskt inte kollar om det stämmer? Om vi får en indikation på att det finns missförhållanden på ett eller annat vis då tar vi det på största allvar och, ett tar upp en dialog med den leverantören som vi köper den här produkten ifrån och hör vad de har att säga om det här. Och två, om det inte blir en åtgärd då får det en konsekvens i vårt samarbete, säger VD Per Sigvardsson. Ni sa att ni är ett litet företag, att ni liksom inte kan ha den här kollen, fast ni gör väl ändå en vinst varje år, kan man inte avsätta en viss andel pengar till att ha bättre kontroll?­ Vi pratar tusentals, eller i alla fall ett antal hundra leverantörer, och ett antal tiotal, femtontal, tjugotal länder, så den organisationen har de stora kedjorna, men vi har inte den kapaciteten. Vilket ansvar tycker du att ni har för de produkter som ni köper från andra delar av världen och den miljöpåverkan de har? Ja, vi ska inte jobba med leverantörer som inte följer dom lagar och regler som finns, och dom policys som finns, säger Per Sigvardsson.Inte heller Gekås säger att de känner till miljöproblemen, och menar att det är deras kontroll som brustit. Jan Wallberg är koncernchef och Malin Helde är VD med ansvar för inköp på succévaruhuset. Ni har uppenbarligen varit där och vi har inte, och är det inte okej så är det ju en klar signal till oss att vi bör ha bättre koll på hur det ser ut där i området, säger Jan Wallberg. Hur kommer det sig att ni inte har varit där och kollat? Det är väl något vi får titta på ordentligt. Men det är återigen stickprovskontroller, vi tittar på stora leverantörer, stora produktområden, där det också är riskområden såklart. Så försöker vi göra en vettig prioritering på vilka vi åker till. Men det här har vi ju inte säger Malin Helde. Men när ni ändå har olika krav ni ställer, miljökrav, arbetsmiljökrav och sånt, hur kan ni ställa upp såna krav om ni faktiskt inte kollar att det efterlevs? Ja, du har rätt. I den bästa av världar skulle man vara ute och titta på varje leverantör, och den leverantörens underleverantörer. Som kan vara många. Och då tror jag, vi är nog inte ensamma om att man väljer att ha en struktur och metodik där man gör just stickprovkontroller och försöker hitta och jobba med leverantörer som där man har förtroende och tror att det ska fungera. Men jag tror, i det här fallet så är det uppenbart att det här har gått förbi oss på ett sätt som inte är okej, säger Jan Wallberg.Biltema är det enda företag som inte vill vara med på någon intervju med oss. Detta trots flera mail och telefonsamtal till deras presschef Henrik Jarl. Biltema, Henrik Jarl. Hejsan. Det här är Veronika Karlsson på Sveriges Radio. Hejsan hej. Vi pratades vid i förra veckan att du Ja, det stämmer bra....att du skulle återkomma till mig med möjlighet till en intervju i veckan. Ja, det har uppstått en viss situation på vår arbetsplats. Aha. Så jag tror nog att vi får hoppa över denna gången. Det blir bäst så.Vi får ingen intervju med någon på Biltema utan företaget skickar istället ett mail där de skriver att de tar problematiken på fullt allvar.Och precis innan det här programmet är klart, får vi nytt mejl från Biltema. De skriver att de gjort en revision hos leverantören  i Indien och att de som ett resultat av det besöket kommer upphöra köpa in läderprodukter med detta ursprung.Också de andra företagen säger till Kaliber att de nu ska undersöka förhållandena i Indien närmare. Vi hör Joachim Höök på Hööks hästsport. Så får vi ju titta närmare på vad det kan bero på och vad vi skulle kunna göra åt det i så fall. Vad skulle ni kunna göra åt det? Att betala mer för produkterna för att de skulle renas om man säger så? Ja, det skulle det väl absolut kunna vara, om nu detta är ett problem, så är det klart att det skulle kunna vara så. Det är ju inte bara vi som köper grejer därifrån, det gör ju hela världen, och hela hästsportbranschen om det är den vi pratar om specifikt nu då. Det finns ju inte ett fint varumärke på fina gatan heller som inte köper varor från Kanpur. Det är klart att alla måste hjälpas åt och dra sitt strå till stacken i så fall, säger Joachim Höök.De indiska miljöorganisationerna är i alla fall på det klara med att de svenska företagen måste ta sitt ansvar. De internationella och andra stora företag som producerar sina varor här måste ta ett mycket större ansvar, säger Satish Sina på Toxics Link. Någon del av vinsten som de gör måste komma samhället här tillgodo, och de måste försäkra sig om att människor och miljö inte kommer till skada.Bonden Gesempku, han med såret på foten som inte vill läka, har bara en sak att säga. De borde rena vattnet, så att vi kan syssla med jordbruk här, så att vi också kan dra nytta av jordbruket. De måste rena vattnet, avslutar han. Reportrar: Veronika Karlsson och Matilda Eriksson-RehnbergProducent: Annika H ErikssonKontakt: kaliber@sverigesradio.se   

Träns, grimmor och sadlar - i Sverige säljs ridsportprodukter som aldrig förr. Men vem får betala priset för ryttarnas shopping? Kaliber idag - om ridsportens smutsiga baksida. Ridsporten kopplas ofta samman med pengar och flärd. Men det är också en folksport, en halv miljon svenskar rider regelbundet. De senaste 40 åren har antalet hästar femfaldigats, och idag finns det omkring 360 000 hästar i Sverige. Det gör oss till det näst häst-tätaste landet i Europa.Och hästfolket gillar att shoppa. På alla stora hästtävlingar i Sverige finns idag en minst lika stor mässa där häst och ryttarutrustning säljs.Rridsport kan vara en kostsam sport om du väljer de dyraste märkena. En sadel av ett exklusivt märke kan kosta upp till 50 000 kronor, medan den billigaste kostar knappt 3 000. Och för träns, det som hästen har på huvudet vid ridning , finns motsvarande lyxvariant för 7 000 kronor eller budget för 149.Vi ville ta reda på hur det är möjligt att det är så billigt. Finns det ett pris för hästfolkets shoppingiver?Vi hamnade i Indien och det vi hittade var långt ifrån glamouröst. Kaliber i dag - om ridsportens smutsiga baksida. Hela programmet utskrivet. Se länk nedan.      

Regnklädernas smutsavvisande ämnen har visat sig vara några av vår tids mest spridda miljögifter. Perfluorerade ämnen finns i många olika variationer och används i nästan allt där man inte vill att vatten och smuts ska få fäste. I början av 2000-talet kom de första larmen om dessa ämnens giftpåverkan i naturen. Plötsligt hittade man perfluorerade ämnen överallt: i havet, i jorden, i maten vi äter. Kemiindustrin tävlar nu om att hitta en ny sorts impregnering. Man testar olika typer av vax och silikonbaserade lösningar och inspireras även av hur det fungerar i naturen med till exempel lotusblommans vattenavvisande blad. Med hjälp av nanoteknik bygger man ytstrukturer som är osynliga för ögat. Men inte heller inom nanotekniken vet man vilka riskerna är för den som använder plagget.

I det tredje avsnittet av Det politiska spelet lär oss partiveteranen Ulrica Schenström (M) hur det går till när nya moderaterna väljer partiledare. Vi pratar om smutsiga AIDS- och mongo-rykten, om Anna Kinberg-Batra måste ändra sig om invandring och om hennes komikermake kan bli ett sänke. Vi diskuterar om Sverigedemokraterna och Alliansens strategi att plåga regeringen som en vodoodocka mandatperioden igenom. I detta avsnitt gästas Henrik Torehammar inte bara av Ulrica Schenström utan även av Ekots inrikespolitiska kommentatorer Fredrik Furtenbach och Tomas Ramberg. När det blir dags att nominera "veckans spelare" slår Henrik till med statsminister Löfven för hans mini-comeback (via Anders Pihlbladh) medan Fredrik Furtenbach tippar att Tomas Ramberg kommer med på Fokus lista av de mäktigaste i Sverige.

I veckans Bögministeriet snackar Robin, Micke, Thomas och Johan om likes och selfie-kulturen och vi får veta allt om ministrarnas självupptagenhet.. eller brist därav. Vi snackar även om hur man tampas med personer med dålig hygien. Vad gör man om man hamnar i säng med någon som inte tvättat sig? Slutligen grottar vi in oss i färger och huruvida det finns bögiga sådana. Mycket nöje! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hur långt är du beredd att gå för din övertygelse, eller för partiet? Hur smutsig och våldsam kan en valrörelse bli? "Lobbyisten" är advokaten, riksdagsledamoten och vallkomotivet Thomas Bodströms tredje deckare. Idag är han gäst hos Nordegren. Vi fortsätter också att uppmärksamma artisterna som lånar ut sin begåvning till de politiska partierna och valrörelsen. Sofia Talvik, aktuell med en kampanjlåt för moderaterna, kommer förbi och berättar hur hon resonerar, och sjunger också en egen låt live i studion. Och så är klassbegreppet på tapeten. Boken "En fråga om klass" är en forskningsstudie med olika infallsvinklar på klassbegreppet, och vi pratar med statsvetaren Maria Oskarsson om hur klassbundet t ex ens partisympatier eller ens inställning till politik är. Bisittare är Louise Epstein.

Är en serie om följderna av en pandemi verkligen en passande lördagsunderhållning, i dessa tider av svininfluensa? På lördag börjar TV4 att visa serien Överlevarna, som handlar om vad som händer efter att en dödlig influensa nästan raderat ut mänskligheten från planeten. Kino har pratar med manusförfattaren Adrian Hodges, som moderniserat en gammal brittisk kultserie för att passa 00-talet. Kino jämför hur skildringen av undergången förändrats på drygt 30 år. Kan man göra feministisk porr? Och blir man upphetsad av den? Kortilmssamlingen Dirty Diaries är ett försök att producera rättvisemärkt porr, men hittills har den mesta debatten kring projektet kretsat kring om det är rätt eller fel att det fått stöd av Filminstitutet. I Kino får du reda på hur bra filmerna egentligen är. Filmkritikerna Emma Gray Munthe och Jan Söderqvist har kollat på filmer som Dildoman, Body Contact och Phone Fuck. Premiäraktuella Flickan har redan hunnit bli utsedd till årets bästa film av flertal svenska kritiker. Kino gästas av manusförfattaren Karin Arrhenius, som också skrivit filmerna Ett öga rött och I skuggan av värmen. Hur gör man ett trovärdigt barnporträtt? Och hur skriver man ett manus när det innehåller så få repliker? Programledare: Roger Wilson.

1977 försvann 17-åriga Dagmar Hagelin i Argentina. Enligt uppgift fördes hon till marinens ökända tortyrcentral i Buenos Aires. I decennier kämpade hennes far Ragnar för att försöka finna sanningen. Men Dagmar Hagelin var långt ifrån den enda som försvann i militärdiktaturens Argentina. Under det Smutsiga kriget bedrev militärjuntan en systematisk förföljelse av politiskt oliktänkande och det talas om att uppemot 30 000 personer kidnappades mellan 1976 och 1983. De togs till fånga och torterades och de flesta kom aldrig mer tillbaka. Exakt vad som hände Dagmar Hagelin vet man inte. Redan tidigt pekades marin-officeren Alfredo Astiz, som skyldig för mordet. Länge lyckades Astiz, även kallad "Den blonde dödsängeln", utnyttja alla tillåtna medel för att dra ut på rättsprocessen som ville pröva hans ansvar för mordet. Slutligen hann dock rättvisan i kapp honom och han är nu dömd till livstidsfängelse för bland annat mordet på Dagmar Hagelin. Dagmar Hagelin ar en av de cirka 30 000 verkliga eller påstådda vänsteranhängare som dödades eller 'försvann' under militärdiktaturen. Programmet sändes första gången 2006.