Podcasts about soldater

Aktien har kraschat. Men nu är Cristina Stenbeck tillbaka som ordförande för Kinnevik. Björn Jeffery gör en att göra-lista för den pressade arvtagaren - där det bland annat ingår att leta efter en ny vd. Det är inte bara techvärlden som är AI-frälst - även inom det militära pratar allt fler om AI. Henning Eklund går på seminarium med kamouflageklädda officerare och får höra att Försvarsmakten borde anställa datavetare snarare än soldater. Plus: Vibe coding-fiasko och en tur på ryska Tiktok.

1920-talets författare sörjde inte bara alla döda, utan främst att mänskligheten gått förlorad. Anna Thulin funderar över hur det påverkade romankonsten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först publicerad 2020-10-01. Texten är inläst av Sofia Strandberg.Hur mäter man förlusten av ett krig? I kroppar: tio miljoner döda, dubbelt så många sårade och skadade. I platser: ödelagda städer, brända landskap och skyttegravar som djupa, blödande sår. Men platser och kroppar rymmer inte allt. Kanske är det tomheten vi istället bör mäta: det outtalade, minnena som trycks undan och förtvinar, den ekande tystnaden efter de ofödda som aldrig blir till.Ja, första världskriget var ett oöverskådligt trauma för stora delar av världen, och så klart för Europa. Vi kan försöka föra räkenskap över synliga och osynliga förluster, men all sorg kommer ändå inte att rymmas. Ur askan reste sig dock något nytt, inte minst inom den europeiska romankonsten. På 1920-talet skrevs några av århundradets främsta böcker – romaner som Thomas Manns ”Bergtagen”, André Gides ”Falskmyntarna”, Virginia Woolfs ”Mrs Dalloway” och Herman Hesses ”Stäppvargen”. Skildringar av väldigt olika slag, men som har gemensamt att de försökte bearbeta krigets trauma och skildra författarens idéer om samhället och människan. Och trots att de är skrivna i 1900-talets början, har dåtidens romaner mer gemensamt med senare författare än vad man först kan tro.Thomas Mann har kallat människan för ”livets sorgebarn”. I så fall är 1920-talets romaner krigets sorgebarn, skriver journalisten och författaren Åke Lundqvist i sin bok med samma namn. Där skildrar han tiden före och under och efter första världskriget, och djupläser sju romaner från efterkrigstiden – romaner som alla söker ett ljus i mörkret. För hur kunde européerna, som stolt tänkt att de burit på humanitetens och förnuftets fana, falla ut i en sådan katastrof? Det måste vara idéerna det var fel på! Inte främst de politiska idéerna, tänkte författarna, utan de mänskliga grundvalarna.Ja, vad innebär det egentligen att vara människa? Känslan på 1920-talet var att allting stod i sönderfall. Nationer, ekonomi och gamla religiösa och vetenskapliga sanningar. Ingenting gick att lita på. Det gav en längtan tillbaka, efter något ursprungligt och meningsfullt. Man sökte sig till andra länder, till vetenskapen, till svunna civilisationer och inåt sig själv. Mann, Gide, Woolf och Hesse deltog inte i några strider och skrev inte uttryckligen om kriget. Men känslan av förlust var ett arv från kriget. Den vilade som en skugga över de överlevande.På samma sätt fortsätter skuggor att vila över oss. Det ger avtryck i litteraturen.Några böcker om första världskriget kom visserligen tidigt, under själva krigsåren, men det var först med Erich Maria Remarques roman ”På västfronten intet nytt”, från 1929, som genombrottet kom för krigslitteraturen. På samma sätt dröjde det innan andra världskrigets vittneslitteratur om Förintelsen nådde fram till läsarnas medvetande. Kanske tog det tid för publiken att mogna. Kanske för författarna att våga skriva, trygga från hot om våld och plötsliga försvinnanden.1920-talets europeiska författare upplevde inte samma hot, men riskerade att utsättas för censur för att de bröt mot konventioner. De sörjde inte i första hand de miljontals liv som gått till spillo under första världskriget – utan att mänskligheten som helhet gått förlorad. Åke Lundqvist uttrycker det fint i sin bok: ”Samhälleliga andliga värden har dödligt skadats i kriget. Men det ljus som brinner i människan är intakt. Dess förmåga att påverka världens gång må vara oviss. Dock finns den där, som en motkraft. Detta är kärnan i den andliga tro som tjugotalets europeiska idéromaner förmedlar.”Det andliga inuti oss själva. Människan istället för gud. Ja, vi lever fortfarande – eller på nytt – i ett famlande efter andliga värden. Den nya världen har visats sig vara mer globaliserad och sammanknuten än någonsin tidigare, och samtidigt mer fragmenterad och upplöst för individen. Inte underligt att man kan känna sig som Clarissa i Virginia Woolfs ”Mrs Dalloway”, där hon går genom staden, totalt uppslukad och förundrad över alla intryck som möter henne – för att i nästa sekund falla ned i modlöst mörker. Livslusten och meningslösheten lever tätt sida vid sida. För att hitta en plats i samtiden dyker man in i sig själv och lägger ihop skärvor av minnen så att man förstår något om världen.Att dyka ned i sig själv och pussla ihop minnen för att förstå sin samtid…. Visst låter det som en annan litterär genre? Jag tänker såklart på autofiktionen, och undrar om inte vågen av självframställningar har en del gemensamt med förra sekelskiftets litteratur. 1920-talets författare upplevde att de förlorat den gamla sanningen om världen, ja, hela den gamla världen dog i första världskriget. Själva försöker vi navigera mellan falska nyheter, företagens storytelling och sociala mediers polerade yta. Vad är autentiskt när sanningen blivit fiktion? Och vad ska egentligen en roman vara, när allt vi omgärdas av är berättelser?Det är svårt att peka ut vad som är nytt, särskilt som man är mitt uppe i ett skeende, säger den norska litteraturprofessorn Toril Moi i en föreläsning om Karl Ove Knausgård på Lunds Universitet 2019. Men hon pekar på förlusten av sanningen som en avgörande drivkraft för autofiktionens pionjärer, från Annie Ernaux till Knausgård: ”Liksom alla stora konstnärliga rörelser tar också den här upp något oroande i vår kultur, nämligen den ökande produktionen av fiktioner, som nu hotar att drunkna oss i det falska, det oäkta och det overkliga.” Genom att skala av lagren av fiktion vill författarna blottlägga sanningen. Inte den torrt objektiva sanningen, utan den mänskliga och meningsskapande. Inte helt olikt vad 1920-talets författare strävade efter.Det sägs att krigets första offer är sanningen. Men exakt hur mäter man förlusten av ett krig? Den går inte att mäta, är det enkla svaret. Varken i kroppar eller platser eller tomhet. Många av oss som själva förskonats hör ekot av släktingar som överlevde eller som inte gjorde det. Soldater som återvände; eller inte gjorde det. Återigen sover många av oss med någon som vaknar upp i ett skrik mitt i natten när minnena tränger sig på. Att dö är inte svårt, nej, att leva är det svåra. Kanske, i bästa fall, kan litteraturen visa oss en väg.Text: Anna Thulin, journalistTal: Sofia StrandbergLäsning och lyssningÅke Lundqvist: ”Krigets sorgebarn: Om 1920-talets europeiska idéromaner”, Carlssons bokförlag, 2018.”Knausgård: In Search of a New Form” av Toril Moi, föreläsning på Lunds universitet 2019.

Danske soldater skal kæmpe for kristendommen! Sådan lyder det i et interview med kirkeminister Morten Dahlin (V) i Berlingske. Trods Putins krig på de ukrainske slagmarker viser en international meningsmåling således, at under hver tredje vesteuropæer ville kæmpe for sit land i tilfælde af krig i 2024. Han mener altså, at de danske unge skal finde den her kampvilje i kristendommen. Men internt i regeringen er det ikke alle, der er begejstret for kirkeministerens udtalelser. Henrik Rejnholt Andersen, kirkeordfører i Moderaterne mener det er, at stille krav til soldater, som ikke stilles til andre. Værter: Mathias Wissing og Kasper HarboeSee omnystudio.com/listener for privacy information.

I krigens sidste måneder ankommer omkring 12.000 ungarske soldater til Danmark – tvangsudskrevet til tysk tjeneste og ledsaget af civile, også kvinder og børn. Tyskerne bruger dem som vagtmandskab, bl.a. ved jernbanerne, men ungarerne er ikke loyale overfor deres tyske "overherrer", der behandler dem som andenrangssoldater.  Og tyskerne ønsker heller ikke at ungarerne interagerer med danskerne. Men ungarene lytter ikke. De tigger mad hos danskerne og søger kontakt til modstandsbevægelsen. Den 22. april 1945 bryder et oprør ud ved Rosenborg Slot. Ungarerne nægter at blive sendt til fronten, som tyskerne truer med. Oprøret ender i et blodigt sammenstød.  Episoden er skrevet og fortalt af Berit Freyheit Her finder du det, jeg har læst til episoden Facebook: Bag om Københavns podcast + nyhedsbrev Musikbidder er hentet fra FMA/Public Domain: Beer-Blues by Koi-discovery & Narcissus smells like headache by Monplaisir 120

I denne episoden gir Tormod og Jørn en detaljert oppdatering fra frontlinjen, der de ser på situasjonen i Kursk, Belgorod, og de hardt prøvede områdene rundt Pokrovsk og Toretsk. De diskuterer Russlands påståtte «påskevåpenhvile», samtidig som de diskuterer Russlands logistikkproblemer. Samtalen dreier seg også om Donald Trumps utspill om fredsforhandlinger, USAs tilbaketrekning, og Sveriges kommende leveranse av AWAX-fly. Mot slutten reflekterer de over viktigheten av psykologisk beredskap for krig, inspirert av Erik Thomassens bok «De valgte å slåss» om Vestlandsfronten i 1940, og kommenterer Pave Frans' ettermæle i lys av hans kontroversielle uttalelser om krigen i Ukraina.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Så skal der ævles om forsvarsaftalen med amerikanerne. ⭐️Jeg skal på tour i 2025!⭐️ Du finder billetter på www.michaelschoet.dk Du kan støtte Schøtministeriet allerbedst ved at donere via https://10er.com/ministeriet

Nya bevis gällande antalet dödade ryska soldater i Ukraina. Samtidigt har USA:s sändebud Keith Kellogg en fredsplan där Ukraina delas in i zoner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För första gången sedan den storskaliga invasionen bevisas nu att över 100 000 ryska soldater har dödats i kriget, men mörkertalet är antagligen högre. Samtidigt pågår efterspelet i Ukraina efter den fruktansvärda attacken i Sumy. Och USA:s särskilda sändebud, Keith Kellogg, föreslår att dela in Ukraina i olika zoner likt efterkrigstidens Berlin. Hör Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier. Lubna El Shanti, direkt från Ukrainas huvudstad Kiev och Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Mattias Dellert

Nu var vi lige blevet enige med amerikanerne om et nyt forsvarssamarbejde, der så rigtig fornuftigt ud. For dengang i 2023 virkede det kun som en god idé, at lade vores nærmeste allierede passe ekstra godt på os. Men så kom Trump. Og det har ændret verden, som vi kendte den. I dette afsnit af ‘Du lytter til Politiken’ fortæller politisk reporter Kristian Corfixen om den historiske aftale, der giver USA lov til at sætte soldater og militært udstyr på dansk jord, og som fredag skal førstebehandles i Folketinget. Men selv om verden - og ikke mindst vores relation til USA - er forandret, ser aftalen stadig ud, som da Lars Løkke Rasmussen og Antony Blinken indgik den for halvandet år siden. Derfor spørger mange nu sig selv: Bør vi tillade amerikanske soldater herhjemme i en tid med Trump? See omnystudio.com/listener for privacy information.

Er den amerikanske økonomi-ekspert Ron Vera manden bag Trump-administrationen totale økonomiske kaos? Det undersøger vi i dag. Folketinget skal i dag debattere om amerikanske soldater skal have lov til at være på dansk jord. Regeringen står fast trods folkelig protest. Iran og USA mødes for første gang i mange år for at forhandle om en atomaftale. Eller for at undersøge, om der er grobund for forhandlinger mellem dødsfjenderne. Værter: Adrian Busk og Amalie Schroll Munk. Medvirkende: Christine Cordsen, DR's politiske korrespondent. Helle Malmvig, seniorforsker ved DIIS.

Kina vil kæmpe mod Trumps toldsatser til den bitre ende, lyder det fra Kinas kommunistiske parti. Men om de kan det, det undersøger vi i dag. Ukraines præsident Zelenskyj påstår, at kinesiske statsborgere kæmper på russisk side i krigen. Kina vil nu undersøge, om det er tilfældet. Den uddøde kæmpeulv er ifølge en amerikansk virksomhed vakt til live igen efter 13.000 år. Men er det overhovedet muligt at genoplive uddøde dyr, og hvorfor vil man gerne gøre det? Vært: Amalie Schroll Munk. Medvirkende: Phillip Roin, DR's korrespondent i Asien. Eline Lorenzen, professor i molekylær naturhistorie på Københavns Universitet.

Ugens Radio Information handler om dilemmaer: Både dem, der omgiver Danmarks forsvarsaftale med USA. Dem, som fulgte med nedlukningen af Danmark for fem år siden. Og alle dem, som lige nu rejser sig i kølvandet på det grønlandske protestvalg --- Det blev et blåt protestvalg i Grønland. Vælgerne i Grønland har forkastet de to røde, traditionelle regeringspartier, mens det liberale Demokraatit er blevet tredoblet og nu er det største parti. Signalet til både København og Mar-a-Lago er klart, mener Lars Trier Mogensen: Grønlænderne har stemt for historisk forandring, men først og fremmest i form af kontante reformer af den hjemlige, økonomiske politik. Et klart flertal ønsker, at løsrivelse må vente, indtil Grønland står væsentligt stærkere rent økonomisk. Og at Trump skal stikke piben ind. Lars Trier Mogensen er igennem fra Nuuk, hvor han har fulgt valget.  Det er i denne uge fem år siden, at Danmark blev lukket ned for at dæmme op for coronasmitten. Og tilsyneladende har de fleste af os lagt den vilde og samfundsomvæltende begivenhed bag os. Men mens 70-80 procent af den danske befolkning kom ud på den anden side af nedlukningerne med en større tiltro til både egen og samfundets robusthed, viser den seneste valgundersøgelse fra Aarhus Universitet, at 15 procent i dag nærer »meget lille tillid« til de danske politikere. Glemte vi dem, der følte sig udskammet og overhørt?  I en ny serie undersøger Information coronanedlukningernes samfundsmæssige senfølger. Sundhedsmedarbejder Louise Drivsholm  har mødt en af dem, der mistede tilliden til samfundet under coronakrisen – førtidspensionisten Mette Bækgaard – og kommer i studiet og fortæller.  Vi skal selvfølgelig også forbi den helt store dagsorden, nemlig den europæiske sikkerhedssituation, som ikke er, hvad den har været, efter at vores største og vigtigste allierede ikke længere kan betegnes som en venligtstillet stat. Så hvad gør Danmark ved, at vi i 2023 indgik en aftale med USA, der åbner for amerikanske militærbaser på dansk jord? Og hvad stiller vi op med den gigantiske ordre, vi har ingået om amerikanske F35-kampfly? Chefredaktør Anton Geist undersøger mulighederne – også de knap så heroiske. 

For få uger siden var det ifølge regeringstoppen "alt for tidligt" at tale om at sende danske soldater til Ukraine - men nu har piben fået en anden lyd. Efter et møde i udenrigspolitisk nævn har regeringen nemlig fået mandat til at sende fredsbevarende styrker til Ukraine, hvis og når der kommer fred. Hvorfor er det et vigtigt signal fra regeringens side, og hvem, håber de, vil lytte? Det ser jeg nærmere på i dag, hvor jeg også spørger SF's formand, Pia Olsen Dyhr, om hun har nogle røde linjer, når det kommer til støtten i Ukraine. Til sidst spørger jeg en tidligere topdiplomat, hvor stor en rolle diplomatiet egentlig spiller, når de store udenrigspolitiske krise raser, og hvad han selv tænkte, da han så Trump og Zelenskyj skændes for rullende kameraer. Vært: Pia Glud Munksgaard. Gæster: Rikke Gjøl Mansø og Jens Ringberg, politiske analytikere i DR, SF-formand Pia Olsen Dyhr og tidligere diplomat Friis Arne Petersen. Tilrettelægger: Theodora Renard.

Når Forsvaret skal opruste med ekstra 320 mia. kr. frem mod 2033 skal der ikke kun købes nye luftforsvarssystemer og fyldes lagre med ammunition. På indkøbssedlen står også nye køretøjer, så Forsvaret kan løfte sig selv og ikke skal bruge civile Vikingbusser for at køre soldater på øvelser. Frontlinjen har besøg af chefen for Forsvarsministeriets Materiel- og Indkøbsstyrelse, generalløjtnant Per Pugholm Olsen. Han bliver en nøglespiller i oprustningen med ansvar for de mange milliardindkøb.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Har vi danske soldater at sende til Ukraine? Skal soldaterne have mere i løn? Kan danske soldater være med til at vinde og holde freden i Ukraine? Er du klar til at trække i uniform og tage til fronten? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Medvirkende: Caspar Stefani, officer, har forladt Forsvaret, Andreas Boas, Irak-veteran, Tom Block, formand, HKKF, soldaternes fagforening, Christian Rabjerg, politisk ordfører (S), Carsten Bach, forsvarsordfører (LA) og Peter Ernstved, chefredaktør, forsvarsmediet Olfi, forfatter til bogen: "Forsvarsløs". Tilrettelægger: Mathias Pedersen. Vært: Gitte Hansen.

Har vi danske soldater at sende til Ukraine? Skal soldaterne have mere i løn? Kan danske soldater være med til at vinde og holde freden i Ukraine? Er du klar til at trække i uniform og tage til fronten? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Medvirkende: Caspar Stefani, officer, har forladt Forsvaret, Andreas Boas, Irak-veteran, Tom Block, formand, HKKF, soldaternes fagforening, Christian Rabjerg, politisk ordfører (S), Carsten Bach, forsvarsordfører (LA) og Peter Ernstved, chefredaktør, forsvarsmediet Olfi, forfatter til bogen: "Forsvarsløs". Tilrettelægger: Mathias Pedersen. Vært: Gitte Hansen.

Har vi danske soldater at sende til Ukraine? Skal soldaterne have mere i løn? Kan danske soldater være med til at vinde og holde freden i Ukraine? Er du klar til at trække i uniform og tage til fronten? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Medvirkende: Caspar Stefani, officer, har forladt Forsvaret, Andreas Boas, Irak-veteran, Tom Block, formand, HKKF, soldaternes fagforening, Christian Rabjerg, politisk ordfører (S), Carsten Bach, forsvarsordfører (LA) og Peter Ernstved, chefredaktør, forsvarsmediet Olfi, forfatter til bogen: "Forsvarsløs". Tilrettelægger: Mathias Pedersen. Vært: Gitte Hansen.

Hvor mange soldater kan EU mangle, hvis USA ikke. En tysk tænketank har et bud. Det lyder på 300.000 mere end der allerede er i Europa. Telefonen skal ud af skolen, lyder det nu både fra Trivselskommissionen og regeringen. Men det forslag møder også kritik. Onsdag er der planlagt møde mellem danske fåreavlere og minister Jeppe Bruus om ulve. Vi taler med næstformanden i foreningen for Danske Fåreavlere. Vært: Adrian Busk. Medvirkende: Mads Korsager, DR's forsvarskorrespondent. Torben Kousgaard, fåreavler i Varde og næstformand i Dansk Fåreavl.

I dag mødes USA og Ruslands udenrigsministre i Saudi-Arabiens hovedstad, Riyadh, som en optakt til de kommende fredsforhandlinger om krigen mellem Ukraine og Rusland. Men Ukraine må vente med at komme med, og Europa er ikke inviteret med til bordet, når der skal forhandles fred. Bør Europa have en plads ved forhandlingsbordet, når der skal arbejdes for fred mellem Ukraine og Rusland? Og skal Europa stille med en fælles hær, hvor danske soldater skal kunne sendes til Ukraine som fredsbevarende styrker? Briterne er klar. Svenskerne afviser det ikke. Men hvad vil Danmark? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Panel: Peter Viggo Jakobsen, lektor på Forsvarsakademiet, Charlotte Flindt Pedersen, direktør for Udenrigspolitisk Selskab, Friis Arne Petersen, tidl ambassadør, Carsten Bach, forsvarsordfører, LA, Anders Vistisen, Europaparlamentariker, DF, Simon Kollerup, forsvarsordfører, S og Lone Træholt, pensioneret brigadegeneral af reserven. Vært: Camilla Michelle Mikkelsen. Tilrettelægger: Christian Ulloriaq Jeppesen. Producer: Siw Søby.

I dag mødes USA og Ruslands udenrigsministre i Saudi-Arabiens hovedstad, Riyadh, som en optakt til de kommende fredsforhandlinger om krigen mellem Ukraine og Rusland. Men Ukraine må vente med at komme med, og Europa er ikke inviteret med til bordet, når der skal forhandles fred. Bør Europa have en plads ved forhandlingsbordet, når der skal arbejdes for fred mellem Ukraine og Rusland? Og skal Europa stille med en fælles hær, hvor danske soldater skal kunne sendes til Ukraine som fredsbevarende styrker? Briterne er klar. Svenskerne afviser det ikke. Men hvad vil Danmark? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Panel: Peter Viggo Jakobsen, lektor på Forsvarsakademiet, Charlotte Flindt Pedersen, direktør for Udenrigspolitisk Selskab, Friis Arne Petersen, tidl ambassadør, Carsten Bach, forsvarsordfører, LA, Anders Vistisen, Europaparlamentariker, DF, Simon Kollerup, forsvarsordfører, S og Lone Træholt, pensioneret brigadegeneral af reserven. Vært: Camilla Michelle Mikkelsen. Tilrettelægger: Christian Ulloriaq Jeppesen. Producer: Siw Søby.

I dag mødes USA og Ruslands udenrigsministre i Saudi-Arabiens hovedstad, Riyadh, som en optakt til de kommende fredsforhandlinger om krigen mellem Ukraine og Rusland. Men Ukraine må vente med at komme med, og Europa er ikke inviteret med til bordet, når der skal forhandles fred. Bør Europa have en plads ved forhandlingsbordet, når der skal arbejdes for fred mellem Ukraine og Rusland? Og skal Europa stille med en fælles hær, hvor danske soldater skal kunne sendes til Ukraine som fredsbevarende styrker? Briterne er klar. Svenskerne afviser det ikke. Men hvad vil Danmark? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Panel: Peter Viggo Jakobsen, lektor på Forsvarsakademiet, Charlotte Flindt Pedersen, direktør for Udenrigspolitisk Selskab, Friis Arne Petersen, tidl ambassadør, Carsten Bach, forsvarsordfører, LA, Anders Vistisen, Europaparlamentariker, DF, Simon Kollerup, forsvarsordfører, S og Lone Træholt, pensioneret brigadegeneral af reserven. Vært: Camilla Michelle Mikkelsen. Tilrettelægger: Christian Ulloriaq Jeppesen. Producer: Siw Søby.

Midt i en diplomatisk krise skal Folketinget behandle aftale om amerikanske soldater på dansk jord. Samtidig er flere organisationer bekymrede for, at Danmark kan risikere at huse tortur og hårde forhørsmetoder under amerikansk ledelse. Altinget Forsvar og Beredskab Andreas Krog ruller historien ud i dagens afsnit af Ajour.Gæst: Andreas Krog, redaktør for Altinget Forsvar og BeredskabVært: Mathilde Brieghel, podcastredaktørProducer: Emma Klitnæs, podcastassistent Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Höjd beredskap om Trumps första 9 dagar. Av och med Johan Wiktorin, Patrik Oksanen och Anders Lindberg

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I STUDION: Tora Rydelius, Marcus Thapper, Sofia Kappel, Jonas Djurstedt, Fredrik Söderholm, August Bohlin PÅ LÄNK: Klaus (Danmark)--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------försiktigt toxisk Gruppchatt i allingsås LÄCKT! Vilka gruppchattar har vi som SKULLE SÄNKA våra karriärer? I gratis-timmen: Varför visade tora tuttarna på nyår och Tora drar ett skämt som VÄLTER studion! Hur kåt är Markus Thappers pappa på Bianca Ingrosso? Jonas Djurstedt från nya BÖGKLUBBEN - Killarna i studion tvingas LÅNGT utanför sin comfort zone och Sofia Kappel NJUTER besinningslöst av det lite genanta i situationen! Det blir HÄNT i veckan quiz! I eftersnacket!Det mest gränslösa sex-snacket i Gott snacks historia!HELA avsnittet på patreon.com/gottsnackSupport till showen http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det har snart gått tre år sedan Ryssland inledde sin storskaliga invasion av Ukraina. Tre år av våld, förödelse och lidande. Men nu, med Donald Trump vid makten, frågar sig många om vi kommer att få se ett slut på kriget. Han som skulle få ett slut på kriget i Ukraina på 24 timmar. Nu pratas det snarare om 100 dagar - eller mer. Och medan ledare pratar, pågår kriget för fullt. Ukraina attackerar allt djupare in på rysk mark, samtidigt som presidenten Volodymyr Zelenskyj säger att landet behöver minst 200 000 allierade soldater för att genomdriva någon typ av fred. Allt fler ryska soldater väljer att desertera, och den nordkoreanska styrkan i Kursk kan snart vara helt utplånad. Hur går det egentligen i kriget? Varför deserterar ryska soldater just nu? Och vad finns det för förväntningar med Trump vid makten? Gäst: Jörgen Elfving, militärexpert och fd överstelöjtnant. Programledare och producent: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: CBS News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Juniornyheterna om influencers som avslöjade hemligheter innan Tik Tok stängdes ner, ryska soldater som överger armén och skol-hackaton som vill stoppa mobbning med hjälp av AI. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Verden er blevet farlig. Det er dyrt. Og det bliver endnu dyrere, sagde statsminister Mette Frederiksen i sin nytårstale. Prisen for Danmarks fremtidige sikkerhed bliver høj, men hvordan skal det finansieres? Vil du betale for mere forsvar, hvis det betyder færre ansatte i vuggestuerne eller på plejehjemmet til gengæld for at styrke forsvaret og Danmarks sikkerhed? Er du villig til at betale en krigsskat for at betale for de øgede forsvarsudgifter? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Gæster: Pelle Dragsted, politisk leder Enhedslisten, Solbjørg Jakobsen, politisk ordfører LA, Christian Rabjerg, politisk ordfører S ,Kasper Junge Wester, journalist med fokus på forsvar og sikkerhed og tidligere overkonstabel i Søværnet, Mona Striib, Forbundsformand i FOA og Kasper Støvring, forfatter. Vært og tilrettelægger: Camilla Michelle Mikkelsen. Producer: Jeppe Ørregaard.

Verden er blevet farlig. Det er dyrt. Og det bliver endnu dyrere, sagde statsminister Mette Frederiksen i sin nytårstale. Prisen for Danmarks fremtidige sikkerhed bliver høj, men hvordan skal det finansieres? Vil du betale for mere forsvar, hvis det betyder færre ansatte i vuggestuerne eller på plejehjemmet til gengæld for at styrke forsvaret og Danmarks sikkerhed? Er du villig til at betale en krigsskat for at betale for de øgede forsvarsudgifter? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Gæster: Pelle Dragsted, politisk leder Enhedslisten, Solbjørg Jakobsen, politisk ordfører LA, Christian Rabjerg, politisk ordfører S ,Kasper Junge Wester, journalist med fokus på forsvar og sikkerhed og tidligere overkonstabel i Søværnet, Mona Striib, Forbundsformand i FOA og Kasper Støvring, forfatter. Vært og tilrettelægger: Camilla Michelle Mikkelsen. Producer: Jeppe Ørregaard.

Verden er blevet farlig. Det er dyrt. Og det bliver endnu dyrere, sagde statsminister Mette Frederiksen i sin nytårstale. Prisen for Danmarks fremtidige sikkerhed bliver høj, men hvordan skal det finansieres? Vil du betale for mere forsvar, hvis det betyder færre ansatte i vuggestuerne eller på plejehjemmet til gengæld for at styrke forsvaret og Danmarks sikkerhed? Er du villig til at betale en krigsskat for at betale for de øgede forsvarsudgifter? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Gæster: Pelle Dragsted, politisk leder Enhedslisten, Solbjørg Jakobsen, politisk ordfører LA, Christian Rabjerg, politisk ordfører S ,Kasper Junge Wester, journalist med fokus på forsvar og sikkerhed og tidligere overkonstabel i Søværnet, Mona Striib, Forbundsformand i FOA og Kasper Støvring, forfatter. Vært og tilrettelægger: Camilla Michelle Mikkelsen. Producer: Jeppe Ørregaard.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Teknologi til at optimere soldaters hjerner og til at forbinde hjernen med computere er ifølge Nato et af de største militære investeringsområder i dag. Og ifølge Nato vil vi i 2050 have teknologi, der kan øge soldaters opmærksomhed og koncentrationsevne - og måske også gøre dem mindre følsomme over for stress og frygt. Men skal vi hoppe jublende ind i de nye teknologiske muligheder – eller skal vi træde på bremsen?  Det undersøger vi i denne særepisode af Brainstorm, hvor vi tager dig med på en rejse ud i fremtiden.    For der er allerede i dag bygget hjerneteknologi ind i jægerpiloternes hjelme, så de kan zoome og skifte til nattesyn - helt uden at trykke på nogle knapper. Men hvordan ser fremtiden ud? Og hvordan kan hjerneteknologi potentielt ændre fremtidens krige? Det kan du blive klogere på i episoden, hvor du også får svar på: Om militæret vil kunne læse fjendens tanker i fremtiden Om fremtidens krige vil blive udkæmpet af cyborgs frem for mennesker Om man en dag vil kunne hacke hjernen på folk Episoden er optaget foran en sal fuld af gymnasieelever på Experimentarium i forbindelse med arrangementet Hjernedag 2024. Der udkommer i alt fire special-afsnit fra Hjernedag 2024 i december og januar, som en lille ekstraafslutning på podcastens femte sæson. Brainstorm er støttet af Lundbeckfonden. Medvirkende: Andrew Stevenson, lektor, Institut for Medicin og Sundhedsteknologi, Aalborg Universitet Morten Dige, lektor, Afdeling for Filosofi og Idehistorie, Aarhus Universitet. Redaktion: Anne Sophie Thingsted, Nana Elving Hansen, Astrid Marie Wermus, Magnus Ringsborg Wallbohm og Benjamin D'Souza

I dagens episode tar Tormod og Jørn en grundig gjennomgang av frontlinjen i Ukraina, og den siste ukas nyheter fra krigen. Du kan melde deg på visningen av «Can you hear me? The Invisible Battles of Ukrainian Military Medics» her Tom Røseth er dagens gjest, han er en av Norges mest brukte ukrainaeksperter, og leder Forsvarets høyskole sitt ukrainaprogram. Sammen diskuterer vi krigens utvikling, hvorfor Kursk er viktig for Ukraina, Russlands røde linjer, og hva vi kan vente oss fra USA når Donald Trump igjen blir president. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Demokratiet er ikke lenger folkets røst, det er adelskapets, og de kan være valgfornektere og blande seg inn der det måtte passe, dersom det er til fordel for deres ekspansjon og ideologiske territorium. Hverken EU eller Storbritannia er særlig begeistret for valget i Georgia, og blander seg regelrett inn i det – EU ved å ikke anerkjenne valget, Storbritannia ved å begrense kontakten. Storbritannia liker nemlig ikke hvordan Georgia behandler sine demonstranter, ironisk nok. Det adelskapet, inkludert vårt eget, ikke er så opptatt av, er hverdagsterror eller hvem som står bak den. Som følge av Fremskrittspartiets bestilling har Statistisk sentralbyrå (SSB) levert nye tall på hvem som står for kriminaliteten i Oslo. Særlig overraskende er de ikke, men de viser at hovedstaden har et reelt problem hva angår andregenerasjons migranter. Velkommen til Dagsorden med Rebecca Mistereggen og Christian Skaug.

En slagkraftig bataljon fra Hæren er i Letland for at afskrække Rusland. Udstationeringen varer fire måneder, men reelt kun på papiret. For der skal både pakkes ud og pakkes ned, og derfor har bataljonen kun været fuldt operativ i cirka to en halv måned. Berlingske har besøgt soldaterne.  Læs artiklen herSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Tirsdag 3. desember gikk soldater inn i parlamentsbygningen i Seoul. Hva foregår i Sør-Korea, og hva er det historiske bakteppet for det som nå skjer? I studio: Alexander, Frida og Anders.

I denne uges afsnit er formand for HKKF, Tom Block, på besøg for tale den kommende oprustning af forsvaret, som forsvarsministeren varslede for nyligt på partiets landsmøde. En oprustning på 300 milliarder, der har til formål at genopbygge et ellers "udsultet forsvar", som formanden kalder det.Jakob Ellemann Jensen nye job som vicedirektør i Dansk Erhverv styrker arbejdsgiverorganisationens politiske interessevaretagelse og udfordrer Dansk Industri. Og så skal BUBL og Socialrådgiverforeningen på slankekur trods markante sejre som minimumsnormeringer og lønløft.

600 stridsberedda svenska soldater åker snart till Lettland för att skydda Natos östra gräns. De ska vara med och ta den första smällen om Ryssland anfaller. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En vinterdag får högstadierektorn Magnus Frisk frågan om han kan tänka sig att leda en svensk styrka på 600 soldater som ska skickas till Lettland på Natouppdrag. Han är reservofficer och inte anställd av Försvarsmakten men har erfarenhet från tidigare utlandstjänstgöring i bland annat Mali. Det här blir annorlunda. För första gången ska Sverige vara en del av en styrka som försvarar Natos gräns.– Det kändes ju som en insats man verkligen ville göra. Jag tänker att vi försvarar Sverige i Lettland, säger major Magnus Frisk som är ställföreträdande bataljonschef.Styrkan som Sverige skickar är specialiserad på markstrid och blir en del av en brigad med tusentals personer från många länder och som leds av Kanada. Frontstyrkan brukar kallas för en snubbeltrådsstyrka som ska fungera som ett första hinder om Ryssland anfaller. Förhoppningen är att fienden ska hållas i schack tillräckligt länge för att förstärkning ska kunna komma på plats.För svensk del är det här ett första konkret tecken på att det svenska försvaret ritas om i och med Natomedlemskapet. Sverige kommer behöva satsa mer militära resurser utanför landets gränser, men det behöver inte innebära att det sker på bekostnad av försvaret på hemmaplan tycker Försvarsmakten.– Jag skulle säga att vi prioriterar inte bort någonting här hemma just nu utan ser det hellre som ett lökförsvar med flera lager på löken där vi nu flyttar en del av våra försvarsinsatser lite längre ifrån det svenska territoriet. Där har vi möjligheten att möta en rysk aggression tidigare snarare än att behöva få in ett sånt problem på svenskt territorium, säger Jonny Lindfors, Sveriges arméchef.Större frontstyrkorEfter ett beslut 2022 finns det nu internationella Nato-frontstyrkor i åtta länder i Östeuropa från Estland i norr till Bulgarien i söder. Även Finland är på gång att få frontstyrkor som Sverige delvis ska vara med och före befälet över. De här styrkorna ska dessutom växa de kommande åren. Samtidigt rustar Natoländerna upp och stärker den beredskap med hundratusentals soldater som ska kunna rycka ut om något medlemsland behöver hjälp.Det är inte helt lätt att ändra mentalitet i Sverige från att ha fokuserat på de egna gränserna till att också prioritera gränsen österut mot Ryssland i Finland och Baltikum. Det kan ta tid för många beslutsfattare att helt ta in detta när viktiga försvarsbeslut fattas.– Så att här måste man så att säga mentalt släppa sargen och börja tänka i allierade termer istället, säger Magnus Christiansson, universitetslektor på Försvarshögskolan och specialiserad på Nato.Medverkande:Jonny Lindfors, arméchef FörsvarsmaktenSimon Hurt, expert i försvarsfrågor i Baltikum med bakgrund på Estlands försvarsdepartement.Magnus Christiansson, Universitetslektor FörsvarshögskolanMagnus Frisk, major och ställföreträdande bataljonschef.Kenny Lundborg, skyttegruppchef P7Programledare: Karin Hållsten och Claes AronssonProducent: Kalle GlasLjud från: Sveriges Radio, Folk & Försvar, SVT, Euronews, Regeringskansliet

Da præsident Putin lander i Nordkoreas hovedstad Pyongyang i juni, bliver han bliver budt velkommen af Nordkoreas leder, Kim Jong-un, til en kæmpemæssig fejring af de to landes venskab. Diktatorerne taler om både handel og udveksling af teknologi, og indgår i en millitæralliance, som muligvis har sendt omkring titusind nordkoreanske soldater til fronten i Ukraine. I dagens afsnit af 'Du lytter til Politiken' fortæller Politikens Asien-korrespondent Sebastian Stryhn Kjeldtoft om, hvordan alliancen mellem Rusland og Nordkorea er større end krigen i Ukraine og kan få konsekvenser for både Sydkorea, NATO og en ny verdensorden.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Tid er penger har gleden av å ha besøk av nok en general. Denne gangen er det General Ben Hodges, som var innvolvert i mange viktige situasjoner i det amerikanske militæret, og var inntil ganske nylig leder for US Army Europe. Han deler sitt syn på situasjonen i øyeblikket. Veldig lærerikt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Er du klar til at betale mere for flere danske soldater? Donald Trump er USA´s næste præsident, betyder det, at vi danskere kommer til at finansiere mere af vores egen sikkerhed? Bliver det 3 % i NATO-bidrag, som Løkke siger, eller langt mere? Hvem kommer til at sikre freden i Europa? I Ukraine? Medvirkende: Martin Lidegaard, politisk leder (RV). Trine Pertou Mach, udenrigsordfører (Ø). Peter Ernstved, Netmediet Olfi, forfatter til bogen "Forsvarsløs". Mogens Lykketoft tidl udenrigsminister og tidl formand for FNs generalforsamling. Michael Aastrup, udenrigsordfører (V). Frederikke Ingemann, international analytiker. Jens Kristian Lütken (V), formand for Europabevægelsen. Tilrettelægger: Camilla Michelle Mikkelsen & Mathias Pedersen. Producer: Camilla Michelle Mikkelsen. Vært: Gitte Hansen.

Kim Jong-un og Putin griner hjerteligt til hinanden, imens de på skift styrer en stor, russisk-produceret limousine. Stemningen er også i top, da de senere klapper to snehvide nordkoreanske racehunde og fodrer en eventyrlig hvid hest med gulerødder. De glade scener stammer fra Putins seneste besøg i Nordkorea, og de er et meget godt billede på det varme forhold, der har udviklet sig mellem de to lande, og som lige nu har en mere foruroligende konsekvens. I den her uge bekræftede NATO og Pentagon nemlig rygterne om, at Nordkorea har sendt soldater af kød og blod til Rusland - formentlig for at assistere Rusland i krigen mod Ukraine. I dagens Genstart taler vi med Anna Libak, udlandsredaktør på Weekendavisen, om Kim Jong-un og Putins alliance, som hun mener er del af en meget større alliance, vi bør tage os i agt overfor. Vært: Simon Stefanski. Program publiceret i DR Lyd d. 1/11.

Dagens erhvervsoverblik: Danske Bank sløjfer atomvåben fra sin eksklusionsliste, mens ingen andre danske storbanker investerer i atomvåben i øjeblikket. Graduateprogrammer vinder frem blandt de største danske virksomheder i et marked med mangel på arbejdskraft. Staten tjener styrtende med penge på at udstede nye pas. USA melder om 10.000 nordkoreanske soldater i Rusland.  Vært: Frederik Vincent (frvi@borsen.dk) 

I vårt tyngsta (rent viktmässigt alltså) avsnitt hittills går vi – på vår arbetsgivare Jesper Klangs begäran och till Emil Edlunds minne – igenom soldater som bär sjuka mängder ganns. Och annat. De bär för mycket helt enkelt.Mattis är den som får ryggskott den här gången och går igenom soldater som burit orimligt mycket i historien. Han börjar med sig själv och slutar (indirekt kan man säga) med Per. Pers roll är den här gången att uppröras över en av hans käpphästar.Stort tack till Jesper! Detta är dock inte hans utan snarare Emils expressavsnitt.Vill du också ha ett personligt expressavsnitt? Bli då vår patreon på tier Gustav II Adolfs livvaktsstyrka. Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Elin, Kjell och Fredrik har fått reda på att det är Arbetsförmedlingen som ska krigsplacera arbetslösa medborgare. Efter lång kötid får även Arbetsförmedlingen nys om saken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Elin Almén har fått reda på att Arbetsförmedlingen har fått i uppdrag att snabbt mobilisera Sveriges arbetslösa om det blir krig. Men frågan är om Arbetsförmedlingen vet det? Kjell Eriksson berättar om hur han slapp göra lumpen och Fredrik Boltes undrar Nato ens vill ha Sveriges armé. Vad ska Sverige egentligen bidra med om det blir krig?

Tre raringer fekter med funfacts. Idioti, Heinrich Himlers hobby, og sitronskall som kur.Raringer:Thorleif Bugge,Erik Tunstad,Andreas Wahl

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vesten holder hele tiden litt igjen i støtten til Ukraina. Men igjen og igjen snur lederne og gir Ukraina det de ber om for å kunne forsvare seg. Noen snakker nå om det utenkelige: å sende soldater. Kan krigen eskalere nok en gang? Med journalist Helene Skjeggestad.

Trump er - som alle ved - ikke som de fleste. Det beviste han på Memorial Day - dagen, hvor USA fejrer dets faldne soldater. Trump skrev godt nok ‘Glædelig Memorial Day', men derefter levererede han en skidtspand mod Demokrater (‘menneskeligt affald') og et forsvar for sig selv i de retssager, der kører mod ham. Mads Fuglede og David Trads forklarer, hvorfor det formentlig - som altid - hjælper Trump. Værter: David Trads, journalist og forfatter, og Mads Fuglede, historiker, USA-analytiker og medlem af Folketinget for Danmarksdemokraterne.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Zelenskyj behöver 500.000 nya soldater. De ska helst anmäla sig av fri vilja men samtidigt växer krigströttheten och ammunitionen tryter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sveriges Radios Ukraina-korrespondent Lubna El-Shanti tar oss med till de som står där på stridslinjen. Till Bogdan som krigat hela sitt vuxna liv, till drönarpatrullen som dyker upp i nattens mörker och kallar sig för vampyrer och till artillerisoldaten som drömmer om att en gång få bada i havet på Krimhalvön. När kriget är över.Färre frivilliga till frontenUkrainare i Stockholm vågar prata öppet om krigströtthet när Konflikts Rouzbeh Djalaie möter dom vid Mariaplan. I Kiev lägger politikerna sista handen vid de nya lagar som avgör vilka som ska kunna bli inkallade. Och hur straffen ska se ut för de som inte kommer när de kallas.Samtidigt fattas artilleri och annat vid fronten. För det krävs mer än bara soldater om Ukraina ska kunna bryta dödläget.Medverkande: Soldaten Bogdan, gruppbefälet Andryj, Lesia Vasylenko, företrädare för oppositionspartiet Holos i Ukrainas parlament, ukrainare vid en träff vid Mariatorget i Stockholm och den ukrainske drönarpiloten Braun. Programledare och producent: Fernando Ariasfernando.arias@sr.seReportrar: Lubna El-Shanti och Rouzbeh DjalaieTekniker: Maria Stillberg