Podcasts about soldater

Folketingsmedlem Theresa Scavenius vil stævne Mette Frederiksen, Troels Lund og Lars Løkke for en kontroversiel aftale med USA, der har givet Donald Trumps militær så mange rettigheder på dansk jord, at det ifølge sagsøgeren er i strid med grundloven. I yderste konsekvens skal loven annulleres, og USA kan alligevel ikke få tre baser med permanente tropper i Jylland og beholde de hidtil usete beføjelser i aftalen. Hvis hun vinder sagen, kan der blive skrevet danmarkshistorie. Men hvorfor er baseaftalen så kontroversiel? Og kan aftalen reelt ende med at blive revet i stykker? Gæst: Mads Bonde, undersøgende journalist på Jyllands-Posten Vært: Tine Toft Tilrettelæggelse og produktion: Pernille Skytte Foto: Jens Dresling See omnystudio.com/listener for privacy information.

Militärtribunalen i Tokyo ställdes inför nya frågor om rätt och rättvisa. Ingemar Ottosson reflekterar över processens framgångar och misslyckanden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Tokyotribunalen. Tjugoåtta män i grådaskiga kläder och med hörlurar sitter och lyssnar med uttryckslösa miner när en åklagare läser upp sin anklagelseakt. Scenen får oss att tänka tillbaka till en ond epok av anfallskrig och hänsynslös krigföring. Japan hade invaderat Kina för att fyra år senare genomföra en samordnad blixtattack mot tre av Asiens vita kolonialmakter, USA, Storbritannien och Nederländerna. Krigsfångar hade fått utstå grymheter, civilpersoner hade slaktats.1946 inkallades Tokyotribunalen, en parallell till Nürnbergrättegångarna i Europa. Nu efterlystes retributiv rättvisa, det vill säga en juridisk reaktion på brott genom lämplig bestraffning. Att hålla en offentlig process kändes tvunget. En rättegång är ett sätt att bearbeta ett traumatiskt skeende, och att den dömer skyldiga kan även verka förebyggande inför framtida krig.Ändå var man inne på ny mark. I gamla tider hade ingen ställts till svars för krig. När Sverige 1658 besegrade sitt västra grannland i det som varit ett danskt anfallskrig kom ingen på tanken att dra kung Fredrik III inför rätta. Däremot behöll Sverige några viktiga danska provinser. Nederlaget var en dom i sig.Kanske var Tokyotribunalen ett uttryck för att världen – som idealisterna tänkte – hade blivit mer organiserad och att det äntligen skapats ett regelverk för staters beteende. Det hade skrivits konventioner i Haag, och många stater (dock inte USA) hade högtidligt anslutit sig till Nationernas förbund i Genève. 1918 hade det funnits krav på att åtala den tyske kejsaren.Vägen framåt tycktes alltså relativt oproblematisk för domstolen, men i själva verket öppnade sig en aveny av problem och hinder. Först och främst ordet ”rättvisa”, ett notoriskt oklart och omstritt begrepp. Skall man eftersträva en högre, moralisk rättvisa gentemot människor som sitter på ”historiens åklagarbänk”? Eller måste man hålla till godo med existerande lagparagrafer i internationell rätt? Och rättvisa för vem? Ett oväldigt domslut acceptabelt för världssamfundet eller segrarnas rättvisa? Skulle det bli en upprepning av gallerhövdingen Brennus svar när han intog Rom år 387 före Kristus: Vae victis! (Ve de besegrade!)En elementär rättsregel säger att den som är part i ett mål är jävig och inte får döma i egen sak. En annan lika välkänd regel fastslår att man inte kan dömas för handlingar som inte ansågs brottsliga när de begicks, i detta fallet att starta krig. Den första punkten lämnades obeaktad – fast det säkert varit möjligt att inkalla kompetenta jurister från neutrala länder som Sverige, Schweiz och Irland. På den andra punkten påminde åklagarna om tidigare internationella avtal mot krig, framförallt den så kallade Kelloggpakten från 1928. Dokumentet säger dock inte uttryckligen att krig är ett brott eller att individer kan straffas. De tyska och japanska ledarna dömdes sålunda enligt retroaktiva lagar.Men var processen rättvis i så måtto att de åtalade via sina advokater fick möjlighet att framlägga sin sak? Ja. De hävdade att det inte fanns något utrymme inom rådande system för att förbättra situationen för en överbefolkad asiatisk nation med akut brist på mark och resurser. Rasistiska invandringslagar i USA och en del andra anglosachsiska länder hade sedan 1920-talet eliminerat möjligheten till japansk emigration. Anfallet på Pearl Harbor hade blivit oundvikligt på grund av amerikanska sanktioner med syfte att strypa landets råvaruförsörjning, hette det. Det hävdades också att man inte kan göra en distinktion mellan human och inhuman krigföring – all krigföring är inhuman.Men det var nog just på den punkten som domstolen gjorde störst nytta. Försvarets argument att krig alltid är grymma hade visserligen resonans, men det fanns konventioner som tydligt kriminaliserade dålig behandling av krigsfångar och övergrepp mot civila, så som hade hänt i Kinas dåvarande huvudstad Nanjing 1937.Gjorde domstolen rätt som nöjde sig med bara 28 åtalade? Var de inte snarare en sorts ställföreträdande syndabockar för ett mycket större antal skyldiga? Dåtida japansk press skrev ofta självkritiskt om allas delaktighet i krigsskulden. En sak som krig gör med människor är ju att de skapar en euforisk nationell solidaritet. I Japan hade de flesta låtit sig ryckas med. Soldater, bankkamrerer, läkare, rörmokare, servitriser, hemmafruar, skolpojkar och skolflickor. Så varför bara åtala ett fåtal för anfallskriget? Svaret är kanske ändå inte förvånande. Just dessa personer hade drivit den utveckling som ledde till kriget, och för det kunde man knappast lasta ”folket”.Men skulle krigets efterspel enbart styras av juridik? Det var otänkbart. Rättsväsendet existerar aldrig i ett vacuum, det är en del av samhället. Japan skulle från nu hållas ockuperat av de allierade, främst USA, och oddsen för en fredlig ockupation verkade inte höga. Juridik mötte politik. Frågan gällde om japanernas vördade kejsare skulle åtalas tillsammans med de militarister som agerat i hans namn. De allierades överbefälhavare, general MacArthur, kände till Abraham Lincolns yttrande på tal om de besegrade sydstaterna: “I have always found that mercy bears richer fruits than strict justice.” Nåd framför rättvisa alltså. MacArthur menade att bara statsmannaskap kan föda försoning mellan segrare och besegrade. Man måste låta minnet vara selektivt. I gengäld förväntades japanerna dra ett streck över atombombningarna, en punkt som aldrig fick dryftas vid tribunalen. Man kan hävda att generalen lyckades: Japan är än idag USA:s främste bundsförvant i Östasien.Alla 28 förklarades skyldiga. Av dem dömdes sju militärer och politiker till avrättning. Det skedde i en atmosfär av djup oenighet mellan de allierades domare. Det kalla kriget hade börjat och samtidigt blåste bildligt talat en tyfon över östra Asien. Mao och hans kommunister höll på att ta över Kina, kolonialmakterna var på god väg att tappa sina kolonier och i Nordkorea etablerades en stalinistisk regim. De allierades triumf tycktes plötsligt ha blivit en pyrrhusseger.Med tanke på allt detta, kom det något gott ur Tokyoprocessen? Ja, trots sina många brister bidrog den ändå till ett viktigt framsteg. Den var en del av den förändringsprocess som gjorde anfallskrig till ett otvetydigt brott mot folkrätten. Den fastslog även att individer kan ställas till svars för grym krigföring. Men den ledde knappast till att man kunde lägga det förflutna bakom sig. Och den förhindrade knappast några framtida anfallskrig. I vår tid finns en ständig internationell brottmålsdomstol i Haag. Den dömer inte någon till döden men den har klara riktlinjer och fasta procedurer. USA och Ryssland erkänner inte domstolens auktoritet, men kanske kommer den en dag att uppfylla det löfte som gavs i Tokyo på 1940-talet: löftet om en värld säkrad åt freden.Ingemar Ottossonhistoriker och professor vid Meijiuniversitetet i TokyoLitteraturGary J Bass: Judgement at Tokyo – World War II on Trial and the Making of Modern Asia. Alfred A. Knopf, 2024.

Torsdag sagde den amerikanske præsident i et interview med Fox News, at USA aldrig havde haft brug for sine allierede i Nato eller bedt om hjælp fra dem. Men USA er det eneste land, der efter terrorangrebet den 11. september 2001 nogensinde har udløst Natos artikel 5. Det førte til krigen i Afghanistan, hvor allierede mistede alt for mange soldater. Trumps løgn har udløst international vrede ikke mindst fra allierede soldater, som kæmpede og mistede for USA. Vi taler med Jakob Linnet Schmidt fra DIIS, som netop har udgivet en artikel om, hvorfor Danmark gik i krig med USA i Afghanistan i 2001. Vi har også besøg af Ole Kværnø, som samarbejdede med amerikanerne i Helmand og oplevede, hvordan amerikanerne ødelagde mere, end de gavnede. Værter: Peter Ernsted Rasmussen og Karen Philippa LarsenSee omnystudio.com/listener for privacy information.

1500 soldater fra USA's arktiske enhed i Alaska er blevet sat i beredskab. De har fået en ordre på, at stå klar til indsættelse med fire timers varsel. Derudover har deres træning ændret karakter. Før trænede de primært defensive operationer, men er gået over til missioner, som bærer mere præg af en offensiv karakter. Det skriver forsvarsmediet OLFI. Gæst: Steffen Nyboe McGhie, Journalist hos forsvarsmediet Olfi Værter: Mathias Wissing og Laura LinSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Danske veteraner er vrede og skuffede over den seneste tids udtalelser fra Trump-administrationen, der kalder Danmark en dårlig allieret. Én af dem er Martin Aaholm, der har et klar budskab til Trump: »Jeg har givet alt, hvad jeg har for USA. Min fremtid. Min krop og min sjæl.« Martin blev dybt påvirket af terrorangrebet mod World Trade Center, blev soldat og kæmpede side om side med amerikanerne i Afghanistan. Han betalte med sin egen krop. Sine ben og fem fingre. I dag arbejder han stadig i forsvaret. Det er på mange måder Martin, vi taler om, når vi taler om NATO, Grønland og betydningen af alliancer.Vil danske soldater være klar til at stille op, hvis USA igen beder om hjælp? Eller slås mod dem i Grønland? Ville Martin? Gæst: Martin Aaholm, udsendt til Afghanistan som konstabel i 2009 Vært: Tine ToftProduktion: Mathias BondeFoto: Stine Bidstrup Du kan læse meget mere om veteranernes budskab til Trump her. Der er lånt klip fra CBS News og NBC News See omnystudio.com/listener for privacy information.

Danske og europæiske tropper er lige nu på vej til Grønland. Her skal der foregå en militær øvelse, samtidig med at Danmark vil have en mere permanent og større tilstedeværelse i Grønland. Er det en håndsrækning til Trumps ønske om bedre sikkerhed i Arktis? Er det for at afskrække Trumps retorik overfor Danmark og Grønland? Gør det øgede militær rent faktisk en forskel, eller er den danske arbejdsgruppe en bedre vej? Måske kan ingen af dem hjælpe på krisen mellem de tre lande? Det er dagens P1 Debat. Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Medvirkende: Henrik Frandsen, gruppeformand, Moderaterne Niels Jespersen, chefredaktør, Netavisen Pio, tidl. analytiker ved FE Anna Libak, Udlandsredaktør, Weekendavisen Anders Vistisen, Dansk Folkeparti, Europa Parlamentet Hans Mouritzen, Emeritusforsker, DIIS Steen Folke, talsperson for Nej til Oprustning - Ja til Bæredygtig Sikkerhedspolitik, tidl. FT for Venstresocialisterne og tidl. seniorforsker ved DIIS Lars Aksel Bisgaard, docent emeritus Vært: Oliver Breum Producer/tilrettelægger: Cecilie Lange & Thomas Roig

Danske og europæiske tropper er lige nu på vej til Grønland. Her skal der foregå en militær øvelse, samtidig med at Danmark vil have en mere permanent og større tilstedeværelse i Grønland. Er det en håndsrækning til Trumps ønske om bedre sikkerhed i Arktis? Er det for at afskrække Trumps retorik overfor Danmark og Grønland? Gør det øgede militær rent faktisk en forskel, eller er den danske arbejdsgruppe en bedre vej? Måske kan ingen af dem hjælpe på krisen mellem de tre lande? Det er dagens P1 Debat. Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Medvirkende: Henrik Frandsen, gruppeformand, Moderaterne Niels Jespersen, chefredaktør, Netavisen Pio, tidl. analytiker ved FE Anna Libak, Udlandsredaktør, Weekendavisen Anders Vistisen, Dansk Folkeparti, Europa Parlamentet Hans Mouritzen, Emeritusforsker, DIIS Steen Folke, talsperson for Nej til Oprustning - Ja til Bæredygtig Sikkerhedspolitik, tidl. FT for Venstresocialisterne og tidl. seniorforsker ved DIIS Lars Aksel Bisgaard, docent emeritus Vært: Oliver Breum Producer/tilrettelægger: Cecilie Lange & Thomas Roig

Danske og europæiske tropper er lige nu på vej til Grønland. Her skal der foregå en militær øvelse, samtidig med at Danmark vil have en mere permanent og større tilstedeværelse i Grønland. Er det en håndsrækning til Trumps ønske om bedre sikkerhed i Arktis? Er det for at afskrække Trumps retorik overfor Danmark og Grønland? Gør det øgede militær rent faktisk en forskel, eller er den danske arbejdsgruppe en bedre vej? Måske kan ingen af dem hjælpe på krisen mellem de tre lande? Det er dagens P1 Debat. Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Medvirkende: Henrik Frandsen, gruppeformand, Moderaterne Niels Jespersen, chefredaktør, Netavisen Pio, tidl. analytiker ved FE Anna Libak, Udlandsredaktør, Weekendavisen Anders Vistisen, Dansk Folkeparti, Europa Parlamentet Hans Mouritzen, Emeritusforsker, DIIS Steen Folke, talsperson for Nej til Oprustning - Ja til Bæredygtig Sikkerhedspolitik, tidl. FT for Venstresocialisterne og tidl. seniorforsker ved DIIS Lars Aksel Bisgaard, docent emeritus Vært: Oliver Breum Producer/tilrettelægger: Cecilie Lange & Thomas Roig

Support this show http://supporter.acast.com/vigartillhistorien. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hvis USA annekterer Grønland, skal Danmark opfatte det som en krigserklæring og gøre modstand, lyder det fra Niels Jespersen, der er chefredaktør på Netavisen Pio. Lige nu er der nemlig ved at sprede sig en fortælling om, at man kan få Grønland uden konsekvenser, og det går ikke. For selvom Niels Jespersen ikke gør sig nogle forestillinger om, at Danmark kan forsvare sig mod en amerikansk invasion, er vi nødt til at være villige til at åbne ild mod amerikanske soldater, hvis det når dertil, mener han. Værter: Mathias Wissing og Peter Marstal.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Petra Malm blev PAM med svenska folket då hon tog steget från att vara Sveriges första kvinnliga elitsoldat till att leda TV-program som Elitstyrkans hemligheter och Robinson. Och i detta avsnitt är hon vår gästprogramledare och leder ett samtal om mental styrka, att utmana sig själv och hur livet som soldat och skidåkare kan te sig både väldigt lika och väldigt olika. Och så får vi veta vilket av hennes Tv-rpogram som skidåkarna är mest sugen på att delta i.Medverkande i detta avsnitt: Ebba Andersson, Charlotte kalla och Emma RibomGästprogramledare. Petra Malm Vinterpasset ges ut av Håkanson UnitedProducent: Pelle EstbornMusik: Patricio SamuelssonVinterpasset är en produktion från LjudskredKontakt: hej@vinterpasset.se

I nat taler vi om soldater liv, i anledning af at Mads' datter har aftjent værnepligt, hvorfor hun også åbner programmet som første indringer. Hvordan er livet som soldat? Hvad har det gjort ved dig, at være inde og springe? Det og meget mere diskuterer Mads med nattens indringere. Lyt med!See omnystudio.com/listener for privacy information.

Värvade soldater har spelat en viktig roll inom den svenska krigsmakten, ända sedan Gustav Vasa började rekrytera tyska legoknektar på 1500-talet. Det fanns ett behov av snabbt gripbara värvade soldater på fästningar och i städer både för den yttre och inre säkerheten. De värvade soldaterna tvingades leva under svåra förhållanden i undermåliga förläggningar, med låg lön och drakonisk disciplin. Och det omgivande samhället föraktade de värvade soldaterna som rekryterades från den lägsta skikten i samhället. De värvade regementena hade stora problem att rekrytera soldater, medan livet som indelt soldat med eget torp länge var eftertraktade tjänster.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Lars Ericson Wolke, professor i historia vid Försvarshögskolan och aktuell med boken Nationens avskum, militärens elit – Myt och sanning om de värvade soldaterna i Sverige.Det har funnits värvade yrkessoldater i den svenska armén sedan medeltiden vid sidan om de indelta och senare värnpliktiga soldater. Många värvade soldater var tvångsrekryterade, deras lön var usel, disciplinen hård och de inhystes i dåliga inkvarteringar. Att de sedan kunde beskrivas som ”nationens avskum” gjorde knappast deras situation bättre. Men bilden var inte entydig - elitförband som Svea och Göta livgarde utgjordes av värvade soldater.Under medeltiden var det vanligt med inhyrda knektar i hela Europa, men det var först under 1500-talet som de erfarna och välutbildade landsknektarna blev en viktig del av Sveriges krigsmakt. På 1700-talet kom värvade soldater att utgöra runt en tredjedel av krigsmaktens personal. De placerades som garnisoner i de viktigaste fästningarna i Sverige, såsom Sveaborg och Helsingborg, Lovisa (Degerby), Hangö och Svartholm. Det är först år 1952 som de värvade soldaterna avskaffas.Lokalsamhället såg de värvade soldaterna på fästningar och i städer som oönskade främlingar. Och tvånget att inhysa värvade soldater hos borgare ansågs mycket betungande.Men krigsmakten hade ett behov av snabbt gripbara soldater både för den yttre och inre säkerheten. Och under perioder av krig kunde hälften av soldaterna vara värvade.Dessutom krävde både armén och marinen krävde välutbildade i specialtruppslag som artilleriet och ingenjörerna. Dessa krav kunde inte de indelta soldaterna eller senare de värnpliktiga matcha.Efter införandet av värnplikten efter år 1901 var rekryteringen av stamanställda volontärer nödvändig för att förse armén med en tillräcklig mängd underbefäl och även underofficerare. Det stamanställda manskapet var under 1900-talets första hälft, en viktig förutsättning för utbyggnaden av ett värnpliktsförsvar.Bild: Värvare av Gustaf Cederström (1879), Nationalmuseum, Erkännande-DelaLika (CC BY-SA), Digitaltmuseum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Optagelser af udsultede smågrise har fået politikerne op af stolene af to meget forskellige årsager. To soldater fra Nationalgarden blev onsdag skudt i Washington, og Trumps løsning er mere nationalgarde. Og så kigger Tiden på et kinesisk mega-bryllup mellem en te-mogul og en solcelle-arving. Vært: Adrian Busk. Medvirkende: Jacob Heinel Jensen, USA-korrespondent, Berlingske. Philip Roin, DRs Asien-korrespondent.

Kalle Berg pratar om memelord(s) – alltså debatten om socialdemokratiska meme-konton på nätet. Hur tydligt är det egentligen att Socialdemokraterna står bakom vissa internetkonton? Sen pratar han om skjutningen i närheten av Vita huset igår där två soldater från nationalgardet sköts, och reaktionerna från Donald Trump. Fanny Wijk uppdaterar oss på det senaste från Aftonbladets Knutby-granskning. Hon ger oss den livstidsdömde för detta pastorns syn på de nya uppgifterna. Sen berättar Fanny även om den förödande höghusbranden i Honkong. Dessutom: Varför byter inte Hitler namn? Är det okej att låta bebisar amma en säl och nya dumheter hos gen z.00:00 Start02:19 Fannys kaotiska julbak04:10 Höghusbranden i Hongkong10:02 Sossarnas "satir"-konton28:20 Knutby-uppdatering34:43 Soldater skjutna vid Vita Huset41:03 Hitler mot valseger – i Namibia45:09 Sälmjölk vs bröstmjölk49:28 Ny sjuk gen z-trend55:20 En osannolik taxi-körning59:55 Fannys referenser Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I dagens avsnitt berättar Frida Wallnor om sin resa till Washington DC. USA gör henne mer deprimerad än väntat, särskilt Demokraternas obefintliga opposition. PM Nilsson är upprörd över den debatt som blossat upp kring Internationella Engelska Skolan efter att skolverket gett ut en rapport kring engelskspråkig undervisning. Och så har PM varit på bokmässan och köpt en äkta Siw Malmkvist-tavla.

Hvad betyder svævende droner for sikkerheden ved EU-topmødet i København? Trump sender igen igen nationalgarden ind i en amerikansk stat under store protester. Dansk Folkeparti er i sagens natur dansk, men partiet kigger mere og mere over grænsen for inspiration. Vært: Amalie Schroll Munk. Medvirkende: Trine Maria Ilsøe, DRs retskorrespondent . Lars Trier Mogensen, politisk kommentator og podcastvært.

Frygten for personskade fik i 2015 Forsvarsministeriets Materiel- og Indkøbsstyrelse (FMI) til at indføre et forbud mod transport af soldater på lad. Siden har vi kunnet fortælle molbohistorier om soldater i taktisk fremrykning opsiddet med blå futter i hvide Vikingbusser med slipseklædte civile chauffører. Nu har FMI indkøbt 182 containere med sæder og vinduer til persontransport. Vi vender sagen med oberst Thomas Øgendahl Knudsen fra FMI, og så når vi også at vende sagen om dansk-syreren Ahmed Samsam, som var meddeler for PET og FE. Det slog Højesteret fast tirsdag. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Hvad er bedre end soldater, der skyder hele tiden i en film uden det mindste budskab og næsten ingen historie? Soldater, der skyder hele tiden i en film uden det mindste budskab og næsten ingen historie, der foregår PÅ ET RUMSKIB, naturligvis! Med aliens! Bring on the low-budget carnage! https://www.ikassenshow.dk/2025/09/i-kassen-1191-osiris-2025.html

Forsvarets Materiel og Indkøbsstyrelse har indkøbt uniformer med mikrochips til danske soldater. Det gør det lettere i forhold tillager-logistikken, men de kan også afsløre soldaterne overfor fjenden. Peter Ernstved er med på telefon og han kalder det en helt unødvendig risiko.Anne Kirstine Cramon er denne uges sommer-vikar og i studiet sidder også Mikkel Lind Sorgenfrey. De to ringer også til Niels Pinborg, der gør os klogere på sagen om rapperen Gilli, der er tiltalt for at have fusket med sine fradrag og dermed at have snydt Skat for samlet 3,3 mio. kr. Og så taler vi om Ozzy Osbourne, der døde i denne uge. Vi spørger musikeksperten Anders Bøtter, om han var bedst kendt for sin musikalske karriere eller som en komisk bifigur i sit eget realityshow. Følg Det, vi taler om i appen og lyt til nye episoder hver fredag.Følg Det, vi taler om på Facebook og @ditteokman på Instagram.Vært: Ditte OkmanProducer: Sarah Bech Podimo-ansvarlig: Mette SøndergaardVideo: Sofus Chammon og Frederik SchultzKAPITLER 00:00 VELKOMMEN 01:30 MIKROCHIPS I UNIFORMER AFSLØRER DANSKE SOLDATER 15:10 OZZY OSBOURNE ER DØD31:30 GILLIS VILDE SKATTESAG49:00 JONATHAN HARBOES MANGE NÆRDØDSOPLEVELSERSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Soldater skal have noget at kæmpe for! ⭐️Jeg skal på tour i 2025!⭐️ Du finder billetter på www.michaelschoet.dk Du kan støtte Schøtministeriet allerbedst ved at donere via https://10er.com/ministeriet

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Novo Nordisk og Eli Lilly giver deres bud på fremti­dens vægttabs­me­dicin. Kopimedicin kommer også til Europa. Teslas salg faldt tungt i Danmark i 2024. Dansk iværksætter dropper børsnotering i New York. Forsvarsaktier er braget op og er nu dyrere end tech. Demonstrationer fortsætter i L.A. og soldater sættes ind. Vært: Lasse Ladefoged (lala@borsen.dk)  

Dette er en mindre triveligere episode enn vanlig, men noen ganger må vi snakke om det forferdelige som skjer i verden også. Tragedien i Gaza er vanskelig å forstå og ta innover seg, og er en så mørk hendelse at ord ikke lenger strekker til. Hanne Eggen Røislien, forfatter av boken "Alt er tapt - israelske soldater forteller", har både kunnskap om og kjennskap til IDF mer enn folk flest. Hun prøver å forklare, uten å støtte, hvordan avgjørelser blir tatt, hvorfor en dehumaniserende ordbruk og strategi har blitt til, hva dette gjør med soldater som forlater kone og barn for å angripe andre koner og barn en snau time unna, og hva man kan gjøre når ord mister all betydning.Produsert av Martin Oftedal, PLAN-B Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi var i Danmark længe om at opdage, at når vi sender danske soldater i krig, kan de komme hjem med brug for hjælp til bl.a. behandling af PTSD. En vigtig del af den hjælp, vi tilbyder veteranerne, betaler vi den kristne organisation KFUM for at yde. Og støtten til det arbejde er for få år siden sat i vejret. Alligevel betegner både veteraner og tidligere medarbejdere i de såkaldte soldaterhjem behandlingen af veteranerne som nedladende, mangelfuld og upædagogisk – og en veteran siger ligefrem, at han i dag har det værre, end da han flyttede ind. Dagens gæst er forsvarsredaktør på Politiken, Jakob Hvide Beim, som sammen med sin kollega Carl-Emil Arnfred har talt med veteraner, tidligere medarbejdere og undersøgt økonomien i soldaterhjemmene. Vi spørger Jakob Hvide Beim, hvad der er gået galt.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Tid er penger har hatt gleden av å snakke med Tor Haugnes. Han jobber med organisasjonen Neste steg, som hjelper tidligere spesialsoldater og atleter inn i mer normale liv. Det høres ut som slike folk ikke skulle ha behov for hjelp, men gapet mellom deres enorme evner og kravene i vanlige jobber kan ofte være sjokkerende komplisert. Dette var et veldig interessant intervju og dette virker å være en stor mulighet for bedrifter på jakt etter fremtidige vinnere. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Aktien har kraschat. Men nu är Cristina Stenbeck tillbaka som ordförande för Kinnevik. Björn Jeffery gör en att göra-lista för den pressade arvtagaren - där det bland annat ingår att leta efter en ny vd. Det är inte bara techvärlden som är AI-frälst - även inom det militära pratar allt fler om AI. Henning Eklund går på seminarium med kamouflageklädda officerare och får höra att Försvarsmakten borde anställa datavetare snarare än soldater. Plus: Vibe coding-fiasko och en tur på ryska Tiktok.

Danske soldater skal kæmpe for kristendommen! Sådan lyder det i et interview med kirkeminister Morten Dahlin (V) i Berlingske. Trods Putins krig på de ukrainske slagmarker viser en international meningsmåling således, at under hver tredje vesteuropæer ville kæmpe for sit land i tilfælde af krig i 2024. Han mener altså, at de danske unge skal finde den her kampvilje i kristendommen. Men internt i regeringen er det ikke alle, der er begejstret for kirkeministerens udtalelser. Henrik Rejnholt Andersen, kirkeordfører i Moderaterne mener det er, at stille krav til soldater, som ikke stilles til andre. Værter: Mathias Wissing og Kasper HarboeSee omnystudio.com/listener for privacy information.

I krigens sidste måneder ankommer omkring 12.000 ungarske soldater til Danmark – tvangsudskrevet til tysk tjeneste og ledsaget af civile, også kvinder og børn. Tyskerne bruger dem som vagtmandskab, bl.a. ved jernbanerne, men ungarerne er ikke loyale overfor deres tyske "overherrer", der behandler dem som andenrangssoldater.  Og tyskerne ønsker heller ikke at ungarerne interagerer med danskerne. Men ungarene lytter ikke. De tigger mad hos danskerne og søger kontakt til modstandsbevægelsen. Den 22. april 1945 bryder et oprør ud ved Rosenborg Slot. Ungarerne nægter at blive sendt til fronten, som tyskerne truer med. Oprøret ender i et blodigt sammenstød.  Episoden er skrevet og fortalt af Berit Freyheit Her finder du det, jeg har læst til episoden Facebook: Bag om Københavns podcast + nyhedsbrev Musikbidder er hentet fra FMA/Public Domain: Beer-Blues by Koi-discovery & Narcissus smells like headache by Monplaisir 120

Så skal der ævles om forsvarsaftalen med amerikanerne. ⭐️Jeg skal på tour i 2025!⭐️ Du finder billetter på www.michaelschoet.dk Du kan støtte Schøtministeriet allerbedst ved at donere via https://10er.com/ministeriet

Nya bevis gällande antalet dödade ryska soldater i Ukraina. Samtidigt har USA:s sändebud Keith Kellogg en fredsplan där Ukraina delas in i zoner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För första gången sedan den storskaliga invasionen bevisas nu att över 100 000 ryska soldater har dödats i kriget, men mörkertalet är antagligen högre. Samtidigt pågår efterspelet i Ukraina efter den fruktansvärda attacken i Sumy. Och USA:s särskilda sändebud, Keith Kellogg, föreslår att dela in Ukraina i olika zoner likt efterkrigstidens Berlin. Hör Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier. Lubna El Shanti, direkt från Ukrainas huvudstad Kiev och Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Mattias Dellert

Nu var vi lige blevet enige med amerikanerne om et nyt forsvarssamarbejde, der så rigtig fornuftigt ud. For dengang i 2023 virkede det kun som en god idé, at lade vores nærmeste allierede passe ekstra godt på os. Men så kom Trump. Og det har ændret verden, som vi kendte den. I dette afsnit af ‘Du lytter til Politiken’ fortæller politisk reporter Kristian Corfixen om den historiske aftale, der giver USA lov til at sætte soldater og militært udstyr på dansk jord, og som fredag skal førstebehandles i Folketinget. Men selv om verden - og ikke mindst vores relation til USA - er forandret, ser aftalen stadig ud, som da Lars Løkke Rasmussen og Antony Blinken indgik den for halvandet år siden. Derfor spørger mange nu sig selv: Bør vi tillade amerikanske soldater herhjemme i en tid med Trump? See omnystudio.com/listener for privacy information.

Er den amerikanske økonomi-ekspert Ron Vera manden bag Trump-administrationen totale økonomiske kaos? Det undersøger vi i dag. Folketinget skal i dag debattere om amerikanske soldater skal have lov til at være på dansk jord. Regeringen står fast trods folkelig protest. Iran og USA mødes for første gang i mange år for at forhandle om en atomaftale. Eller for at undersøge, om der er grobund for forhandlinger mellem dødsfjenderne. Værter: Adrian Busk og Amalie Schroll Munk. Medvirkende: Christine Cordsen, DR's politiske korrespondent. Helle Malmvig, seniorforsker ved DIIS.

Kina vil kæmpe mod Trumps toldsatser til den bitre ende, lyder det fra Kinas kommunistiske parti. Men om de kan det, det undersøger vi i dag. Ukraines præsident Zelenskyj påstår, at kinesiske statsborgere kæmper på russisk side i krigen. Kina vil nu undersøge, om det er tilfældet. Den uddøde kæmpeulv er ifølge en amerikansk virksomhed vakt til live igen efter 13.000 år. Men er det overhovedet muligt at genoplive uddøde dyr, og hvorfor vil man gerne gøre det? Vært: Amalie Schroll Munk. Medvirkende: Phillip Roin, DR's korrespondent i Asien. Eline Lorenzen, professor i molekylær naturhistorie på Københavns Universitet.

Ugens Radio Information handler om dilemmaer: Både dem, der omgiver Danmarks forsvarsaftale med USA. Dem, som fulgte med nedlukningen af Danmark for fem år siden. Og alle dem, som lige nu rejser sig i kølvandet på det grønlandske protestvalg --- Det blev et blåt protestvalg i Grønland. Vælgerne i Grønland har forkastet de to røde, traditionelle regeringspartier, mens det liberale Demokraatit er blevet tredoblet og nu er det største parti. Signalet til både København og Mar-a-Lago er klart, mener Lars Trier Mogensen: Grønlænderne har stemt for historisk forandring, men først og fremmest i form af kontante reformer af den hjemlige, økonomiske politik. Et klart flertal ønsker, at løsrivelse må vente, indtil Grønland står væsentligt stærkere rent økonomisk. Og at Trump skal stikke piben ind. Lars Trier Mogensen er igennem fra Nuuk, hvor han har fulgt valget.  Det er i denne uge fem år siden, at Danmark blev lukket ned for at dæmme op for coronasmitten. Og tilsyneladende har de fleste af os lagt den vilde og samfundsomvæltende begivenhed bag os. Men mens 70-80 procent af den danske befolkning kom ud på den anden side af nedlukningerne med en større tiltro til både egen og samfundets robusthed, viser den seneste valgundersøgelse fra Aarhus Universitet, at 15 procent i dag nærer »meget lille tillid« til de danske politikere. Glemte vi dem, der følte sig udskammet og overhørt?  I en ny serie undersøger Information coronanedlukningernes samfundsmæssige senfølger. Sundhedsmedarbejder Louise Drivsholm  har mødt en af dem, der mistede tilliden til samfundet under coronakrisen – førtidspensionisten Mette Bækgaard – og kommer i studiet og fortæller.  Vi skal selvfølgelig også forbi den helt store dagsorden, nemlig den europæiske sikkerhedssituation, som ikke er, hvad den har været, efter at vores største og vigtigste allierede ikke længere kan betegnes som en venligtstillet stat. Så hvad gør Danmark ved, at vi i 2023 indgik en aftale med USA, der åbner for amerikanske militærbaser på dansk jord? Og hvad stiller vi op med den gigantiske ordre, vi har ingået om amerikanske F35-kampfly? Chefredaktør Anton Geist undersøger mulighederne – også de knap så heroiske. 

For få uger siden var det ifølge regeringstoppen "alt for tidligt" at tale om at sende danske soldater til Ukraine - men nu har piben fået en anden lyd. Efter et møde i udenrigspolitisk nævn har regeringen nemlig fået mandat til at sende fredsbevarende styrker til Ukraine, hvis og når der kommer fred. Hvorfor er det et vigtigt signal fra regeringens side, og hvem, håber de, vil lytte? Det ser jeg nærmere på i dag, hvor jeg også spørger SF's formand, Pia Olsen Dyhr, om hun har nogle røde linjer, når det kommer til støtten i Ukraine. Til sidst spørger jeg en tidligere topdiplomat, hvor stor en rolle diplomatiet egentlig spiller, når de store udenrigspolitiske krise raser, og hvad han selv tænkte, da han så Trump og Zelenskyj skændes for rullende kameraer. Vært: Pia Glud Munksgaard. Gæster: Rikke Gjøl Mansø og Jens Ringberg, politiske analytikere i DR, SF-formand Pia Olsen Dyhr og tidligere diplomat Friis Arne Petersen. Tilrettelægger: Theodora Renard.

Har vi danske soldater at sende til Ukraine? Skal soldaterne have mere i løn? Kan danske soldater være med til at vinde og holde freden i Ukraine? Er du klar til at trække i uniform og tage til fronten? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Medvirkende: Caspar Stefani, officer, har forladt Forsvaret, Andreas Boas, Irak-veteran, Tom Block, formand, HKKF, soldaternes fagforening, Christian Rabjerg, politisk ordfører (S), Carsten Bach, forsvarsordfører (LA) og Peter Ernstved, chefredaktør, forsvarsmediet Olfi, forfatter til bogen: "Forsvarsløs". Tilrettelægger: Mathias Pedersen. Vært: Gitte Hansen.

Hvor mange soldater kan EU mangle, hvis USA ikke. En tysk tænketank har et bud. Det lyder på 300.000 mere end der allerede er i Europa. Telefonen skal ud af skolen, lyder det nu både fra Trivselskommissionen og regeringen. Men det forslag møder også kritik. Onsdag er der planlagt møde mellem danske fåreavlere og minister Jeppe Bruus om ulve. Vi taler med næstformanden i foreningen for Danske Fåreavlere. Vært: Adrian Busk. Medvirkende: Mads Korsager, DR's forsvarskorrespondent. Torben Kousgaard, fåreavler i Varde og næstformand i Dansk Fåreavl.

I dag mødes USA og Ruslands udenrigsministre i Saudi-Arabiens hovedstad, Riyadh, som en optakt til de kommende fredsforhandlinger om krigen mellem Ukraine og Rusland. Men Ukraine må vente med at komme med, og Europa er ikke inviteret med til bordet, når der skal forhandles fred. Bør Europa have en plads ved forhandlingsbordet, når der skal arbejdes for fred mellem Ukraine og Rusland? Og skal Europa stille med en fælles hær, hvor danske soldater skal kunne sendes til Ukraine som fredsbevarende styrker? Briterne er klar. Svenskerne afviser det ikke. Men hvad vil Danmark? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Panel: Peter Viggo Jakobsen, lektor på Forsvarsakademiet, Charlotte Flindt Pedersen, direktør for Udenrigspolitisk Selskab, Friis Arne Petersen, tidl ambassadør, Carsten Bach, forsvarsordfører, LA, Anders Vistisen, Europaparlamentariker, DF, Simon Kollerup, forsvarsordfører, S og Lone Træholt, pensioneret brigadegeneral af reserven. Vært: Camilla Michelle Mikkelsen. Tilrettelægger: Christian Ulloriaq Jeppesen. Producer: Siw Søby.

Midt i en diplomatisk krise skal Folketinget behandle aftale om amerikanske soldater på dansk jord. Samtidig er flere organisationer bekymrede for, at Danmark kan risikere at huse tortur og hårde forhørsmetoder under amerikansk ledelse. Altinget Forsvar og Beredskab Andreas Krog ruller historien ud i dagens afsnit af Ajour.Gæst: Andreas Krog, redaktør for Altinget Forsvar og BeredskabVært: Mathilde Brieghel, podcastredaktørProducer: Emma Klitnæs, podcastassistent Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det har snart gått tre år sedan Ryssland inledde sin storskaliga invasion av Ukraina. Tre år av våld, förödelse och lidande. Men nu, med Donald Trump vid makten, frågar sig många om vi kommer att få se ett slut på kriget. Han som skulle få ett slut på kriget i Ukraina på 24 timmar. Nu pratas det snarare om 100 dagar - eller mer. Och medan ledare pratar, pågår kriget för fullt. Ukraina attackerar allt djupare in på rysk mark, samtidigt som presidenten Volodymyr Zelenskyj säger att landet behöver minst 200 000 allierade soldater för att genomdriva någon typ av fred. Allt fler ryska soldater väljer att desertera, och den nordkoreanska styrkan i Kursk kan snart vara helt utplånad. Hur går det egentligen i kriget? Varför deserterar ryska soldater just nu? Och vad finns det för förväntningar med Trump vid makten? Gäst: Jörgen Elfving, militärexpert och fd överstelöjtnant. Programledare och producent: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: CBS News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Verden er blevet farlig. Det er dyrt. Og det bliver endnu dyrere, sagde statsminister Mette Frederiksen i sin nytårstale. Prisen for Danmarks fremtidige sikkerhed bliver høj, men hvordan skal det finansieres? Vil du betale for mere forsvar, hvis det betyder færre ansatte i vuggestuerne eller på plejehjemmet til gengæld for at styrke forsvaret og Danmarks sikkerhed? Er du villig til at betale en krigsskat for at betale for de øgede forsvarsudgifter? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Gæster: Pelle Dragsted, politisk leder Enhedslisten, Solbjørg Jakobsen, politisk ordfører LA, Christian Rabjerg, politisk ordfører S ,Kasper Junge Wester, journalist med fokus på forsvar og sikkerhed og tidligere overkonstabel i Søværnet, Mona Striib, Forbundsformand i FOA og Kasper Støvring, forfatter. Vært og tilrettelægger: Camilla Michelle Mikkelsen. Producer: Jeppe Ørregaard.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

600 stridsberedda svenska soldater åker snart till Lettland för att skydda Natos östra gräns. De ska vara med och ta den första smällen om Ryssland anfaller. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En vinterdag får högstadierektorn Magnus Frisk frågan om han kan tänka sig att leda en svensk styrka på 600 soldater som ska skickas till Lettland på Natouppdrag. Han är reservofficer och inte anställd av Försvarsmakten men har erfarenhet från tidigare utlandstjänstgöring i bland annat Mali. Det här blir annorlunda. För första gången ska Sverige vara en del av en styrka som försvarar Natos gräns.– Det kändes ju som en insats man verkligen ville göra. Jag tänker att vi försvarar Sverige i Lettland, säger major Magnus Frisk som är ställföreträdande bataljonschef.Styrkan som Sverige skickar är specialiserad på markstrid och blir en del av en brigad med tusentals personer från många länder och som leds av Kanada. Frontstyrkan brukar kallas för en snubbeltrådsstyrka som ska fungera som ett första hinder om Ryssland anfaller. Förhoppningen är att fienden ska hållas i schack tillräckligt länge för att förstärkning ska kunna komma på plats.För svensk del är det här ett första konkret tecken på att det svenska försvaret ritas om i och med Natomedlemskapet. Sverige kommer behöva satsa mer militära resurser utanför landets gränser, men det behöver inte innebära att det sker på bekostnad av försvaret på hemmaplan tycker Försvarsmakten.– Jag skulle säga att vi prioriterar inte bort någonting här hemma just nu utan ser det hellre som ett lökförsvar med flera lager på löken där vi nu flyttar en del av våra försvarsinsatser lite längre ifrån det svenska territoriet. Där har vi möjligheten att möta en rysk aggression tidigare snarare än att behöva få in ett sånt problem på svenskt territorium, säger Jonny Lindfors, Sveriges arméchef.Större frontstyrkorEfter ett beslut 2022 finns det nu internationella Nato-frontstyrkor i åtta länder i Östeuropa från Estland i norr till Bulgarien i söder. Även Finland är på gång att få frontstyrkor som Sverige delvis ska vara med och före befälet över. De här styrkorna ska dessutom växa de kommande åren. Samtidigt rustar Natoländerna upp och stärker den beredskap med hundratusentals soldater som ska kunna rycka ut om något medlemsland behöver hjälp.Det är inte helt lätt att ändra mentalitet i Sverige från att ha fokuserat på de egna gränserna till att också prioritera gränsen österut mot Ryssland i Finland och Baltikum. Det kan ta tid för många beslutsfattare att helt ta in detta när viktiga försvarsbeslut fattas.– Så att här måste man så att säga mentalt släppa sargen och börja tänka i allierade termer istället, säger Magnus Christiansson, universitetslektor på Försvarshögskolan och specialiserad på Nato.Medverkande:Jonny Lindfors, arméchef FörsvarsmaktenSimon Hurt, expert i försvarsfrågor i Baltikum med bakgrund på Estlands försvarsdepartement.Magnus Christiansson, Universitetslektor FörsvarshögskolanMagnus Frisk, major och ställföreträdande bataljonschef.Kenny Lundborg, skyttegruppchef P7Programledare: Karin Hållsten och Claes AronssonProducent: Kalle GlasLjud från: Sveriges Radio, Folk & Försvar, SVT, Euronews, Regeringskansliet

Da præsident Putin lander i Nordkoreas hovedstad Pyongyang i juni, bliver han bliver budt velkommen af Nordkoreas leder, Kim Jong-un, til en kæmpemæssig fejring af de to landes venskab. Diktatorerne taler om både handel og udveksling af teknologi, og indgår i en millitæralliance, som muligvis har sendt omkring titusind nordkoreanske soldater til fronten i Ukraine. I dagens afsnit af 'Du lytter til Politiken' fortæller Politikens Asien-korrespondent Sebastian Stryhn Kjeldtoft om, hvordan alliancen mellem Rusland og Nordkorea er større end krigen i Ukraine og kan få konsekvenser for både Sydkorea, NATO og en ny verdensorden.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Tid er penger har gleden av å ha besøk av nok en general. Denne gangen er det General Ben Hodges, som var innvolvert i mange viktige situasjoner i det amerikanske militæret, og var inntil ganske nylig leder for US Army Europe. Han deler sitt syn på situasjonen i øyeblikket. Veldig lærerikt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kim Jong-un og Putin griner hjerteligt til hinanden, imens de på skift styrer en stor, russisk-produceret limousine. Stemningen er også i top, da de senere klapper to snehvide nordkoreanske racehunde og fodrer en eventyrlig hvid hest med gulerødder. De glade scener stammer fra Putins seneste besøg i Nordkorea, og de er et meget godt billede på det varme forhold, der har udviklet sig mellem de to lande, og som lige nu har en mere foruroligende konsekvens. I den her uge bekræftede NATO og Pentagon nemlig rygterne om, at Nordkorea har sendt soldater af kød og blod til Rusland - formentlig for at assistere Rusland i krigen mod Ukraine. I dagens Genstart taler vi med Anna Libak, udlandsredaktør på Weekendavisen, om Kim Jong-un og Putins alliance, som hun mener er del af en meget større alliance, vi bør tage os i agt overfor. Vært: Simon Stefanski. Program publiceret i DR Lyd d. 1/11.

Dagens erhvervsoverblik: Danske Bank sløjfer atomvåben fra sin eksklusionsliste, mens ingen andre danske storbanker investerer i atomvåben i øjeblikket. Graduateprogrammer vinder frem blandt de største danske virksomheder i et marked med mangel på arbejdskraft. Staten tjener styrtende med penge på at udstede nye pas. USA melder om 10.000 nordkoreanske soldater i Rusland.  Vært: Frederik Vincent (frvi@borsen.dk)