Podcasts about urbanisering

Ole Østlid er siviløkonom og jobber med databehandling og analyser. Tidligere kunne vi se værutviklingen over hundre år tilbake på Yr.no, men så ble værstatistikkene plutselig fjernet. Heldigvis har Ole laget nettstedet Værstat.no – hvor statistikk og innsikt om været igjen er tilgjengelig for oss alle. I tillegg har ny statistikk blitt lagt til.For å kunne forstå hvordan været kan utvikle seg i fremtiden er det viktig å forstå fortiden. Fokuset fra Værstat har ført til at en rekke mediesaker er blitt korrigert. I tillegg har informasjon fra offentlig myndigheter blitt rettet. Denne episoden gir et kritisk blikk på mediedekningen hvor Ole beskriver i detalj hvordan han har avslørt pressens skremsler med feilaktige klimarekorder og hvordan Faktisk.no beviselig har løyet. Mye av informasjonen som spres om været er sensasjonspreget og nærsynt ofte hentet fra internasjonale nyhetsbyrå. Disse byråene får mye makt over mediebildet i verden.► STØTT SNAKK MED SILJE:Jeg setter enormt stor pris på alle som ønsker å støtte podkasten. Det gjør at jeg kan holde podkasten åpen og tilgjengelig for alle. For å gi donasjoner kan du søke opp “Snakk med Silje” i Vipps eller bruke vippsnummer: 806513► KANALER* Spotify:* YouTube: https://www.youtube.com/@SnakkMedSilje* Substack: https://open.substack.com/pub/psykologsilje► SOME* Instagram: https://www.instagram.com/psykologsilje?igsh=MW84MDE0MWplc2FwbA==* TikTok: https://www.tiktok.com/@psykologsilje?_t=8oc3HBC1r4z&_r=1* Facebook: https://www.facebook.com/psykologsilje* Twitter: https://x.com/Silje_Schevig* LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/silje-schevig-243750101?utm_source=share&utm_campaign=share_via&utm_content=profile&utm_medium=ios_app► KAPITLER00:00 Start01:53 Værstatistikk05:23 Filtrering og formidling av informasjon14:08 Informasjonsfrihet viktig for demokratiet21:45 Avslører feilinformasjon i norske medier23:15 Hva er en «klimaforsker»?30:31 Måling av styrtregn37:21 Klimaet var ikke mer stabilt før40:39 Verdens lengste målte temperaturserie44:38 Urbanisering påvirker målinger46:49 Verdens lengste målte temperaturserie forts.47:43 Estimater, målinger og usikkerhetsspenn55:24 Hva er «ekstremvær»?01:04:09 Filtrering og formidling av vitenskap01:11:12 Misvisende formidling av «rekorder»01:15:23 Feil korrigeres ikke01:18:11 Aldri-før-journalistikk01:24:07 Korrigerer uten å opplyse01:31:59 Informasjonskrig01:35:21 Klimapolitikk01:38:40 Brutt tillitt01:42:12 Faktisk.no01:46:13 Facebook og Meta01:54:35 Interessekonflikter og uavhengighet01:59:19 Verstat.no02:01:51 Ulik virkelighetsoppfatning► REFERANSEROle Østlids værstatistikk: https://verstat.no/Klimaangst hos barn: https://subjekt.no/2022/11/04/mediene-paforer-barn-klimaangst/ This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit psykologsilje.substack.com

Ungdomsföreningshusen blev en central del av det finlandssvenska landskapet i början av 1900-talet. Byggnaderna kom att symbolisera lokal gemenskap och framtidstro i det moderna samhället. Ungdomsföreningarna, som växte fram i slutet av 1800-talet, hämtade inspiration från nykterhets- och arbetarrörelsen och syftade till att stärka bildning, kultur och sammanhållning bland ungdomar. I detta avsnitt av podden Historia Nu diskuterar programledaren Urban Lindstedt detta tema med Blanka Henriksson, docent i folkloristik, och Fredrik Nilsson, professor i nordisk etnologi, båda från Åbo Akademi. De har tillsammans redigerat bokserien Vardagens föränderliga rum. Avsnittet fokuserar på den tredje volymen, Hemma, borta, bortom – Vardagens föränderliga rum under 1900-talet. Under 1900-talet förde moderniseringen med sig stora omvälvningar i Finland. Urbanisering, industrialisering och nya kommunikationsmedel ersatte det traditionella bondesamhällets långsamma rytm med ett mer dynamiskt och mobilt liv. Möjligheterna ökade, men förändringarna väckte frågor om identitet och kulturell kontinuitet, särskilt för den svenskspråkiga minoriteten. Ungdomsföreningshusen blev nav för aktiviteter som teater, revyer, danser och fester. De erbjöd även utbildning i form av bibliotek och kurser, och fungerade som ett andra hem för många ungdomar och deras familjer. Under krigsåren omvandlades husen ofta till sjukstugor eller tillflyktsorter för flyktingar. Senare, från 1990-talet och framåt, har de anpassats till nya aktiviteter som innebandy och ungdomskaféer. Även om många ungdomsföreningshus idag används sporadiskt eller står tomma är deras historiska betydelse stor. De är monument över en tid då lokal sammanhållning och initiativkraft präglade det finlandssvenska civilsamhället. Genom frivilligt talkoarbete byggdes inte bara husen utan också de sociala nätverk som var avgörande för bygdernas utveckling. Bild: Ungdomsföreningshuset Walhalla, Barösund, 1925. Ingår i boken "Livet genom en lins. Fotografier av Bernhard Åström" (Meddelanden från Folkkultursarkivet nr 15, Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland) 1994, nyutgåva 2015. Finna.fi Public Domain. Musik: Electro Expo av Jon Presstone. Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Cykeln gjorde världen större och gav en ny frihet både på landsbygden och i staden under 1900-talet. I Svenskfinland blev cykeln, särskilt för kvinnor, en symbol för modernitet och utforskning. Den öppnade dörrar till både geografiska och personliga upptäcktsfärder.I bondesamhället var världen liten. Kommunikation och resor gick långsamt och sträckte sig sällan längre än till grannbyarna. Moderniseringen under 1900-talet öppnade upp både nationen och världen. Cykelresor i svenskbygder och båtresor till Sverige blev också en kulturell process där nya rum erövrades.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Blanka Henriksson, docent i folkloristik och äldre universitetslektor i kulturanalys vid Åbo Akademi, samt Fredrik Nilsson, professor i nordisk etnologi vid Åbo Akademi. Båda har varit redaktörer för bokserien Vardagens föränderliga rum i tre delar. Dagens avsnitt fokuserar på Naturen och platserna – Vardagens föränderliga rum under 1900-talet, vol. 1.Under 1900-talet svepte modernitetens vindar genom det finländska landskapet. Urbanisering, industrialisering och nya kommunikationsmedel ersatte det gamla bondesamhällets statiska rytm med en dynamisk och mobil tillvaro. Byns begränsade livsval ersattes av fler möjligheter. Men ökad frihet ledde till frågor om identitet och kulturell kontinuitet, särskilt för den svenskspråkiga minoriteten i Finland.Att cykla är inte bara en fysisk aktivitet utan också en kulturell process där vi kategoriserar och skapar ordning. I Finland erbjöd cykeln möjligheten att överbrygga långa avstånd och upptäcka nya områden, ofta med en känsla av äventyr. En resa kunde leda genom välbekanta landskap men också in i nya kulturella rum, som i berättelser om rökbastur och möten med det finska folket.Under 1930- och 1950-talen var cykelfärder populära i Svenskfinland, särskilt bland unga kvinnor. Med långa resor utmanade de både sina egna gränser och samhällets förväntningar. En dagbok från 1933 berättar om en cykelfärd från Kaskö till Nykarleby, där naturens skönhet och historiska platser vävdes samman. Monument vid Oravais och minnesmärken i Österbotten gav resan en symbolisk tyngd, medan praktiska utmaningar som dåliga vägar och oväder satte deltagarnas uthållighet på prov.Cykeln förknippades med frihet men också med oro. Kvinnors ökade mobilitet ifrågasattes och debatterades. Kunde cykling leda till omoral eller frigörelse från traditionella könsroller? Cykeln förändrade inte bara individers liv utan också landsbygdens och stadens dynamik. Gårdfarihandlare och cykelbud utnyttjade cykelns praktiska fördelar för att nå fler kunder snabbare. Samtidigt utmanade cykeln etablerade normer, även för kyrkans män. Präster i Finland cyklade ofta men undvek att göra det i prästkläder, eftersom cykeln förknippades med kommersialism och modernitet – värderingar som kunde stå i konflikt med kyrkans ideal.Lyssna också på Det glada 1920-talet speglar vår tid.Bild: Mirjam Männikkö och en okänd ung kvinna i korsningen av Tavastehusvägen och Nurmijärvivägen i Koskenmäki, Tusby, Sommaren 1934. Kervo museitjänster (Kerava museitjänster) Sinkka, foto: Katri Sampola.Musik: Missä yösi vietitkään medArvi Tikkala (1939) Kompositör: Robert Wilhelm Von Essen Textförfattare: Eine Laine. Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Regeringen har med sit landdistriktsudspil præsenteret deres vision for fremtidens landdistrikter. Det skal være mere attraktivt at bosætte sig uden for de større byer. Men kan investeringer på 400 millioner kroner vende den negative udvikling, man har set gennem mange år? Og hvordan passer regeringens planer om decentral vækst og udvikling ind i andre vigtige dagsordener som den grønne trepartsaftale og klimatilpasning? Lyt med, når vært Lars Fjendbo Møller taler med minister for byer og landdistrikter, kirkeminister og minister for nordisk samarbejde, Morten Dahlin (V), om sommerhuse, transport, grøn omstilling, uddannelse, erhverv, og livet i yderområderne. Byen forfra er optaget til Dansk Arkitektur Centers live-event, MorgenDAC, som er for dig, der vil have et nuanceret indblik i byens udvikling og arkitektur. Podcasten er produceret af Dansk Arkitektur Center og redigeret af Munck Studios.

I veckans sommarpodd från Vertikals så samtalar Charlotta Mellander, professor i Nationalekonomi på Jönköping International Business School, Jönköping University, med Josefina Syssner, biträdande professor på Linköpings Universitet. Samtalet handlar om stad och land, om glesbygd och urbanisering, utflyttning och inflyttning och försöker svara på den ofta ställda frågan om vi ser en början på en ny grön våg.

Børsen Morgenbriefing er en daglig podcast med de vigtigste erhvervsnyheder. I dag bevæger mange af historierne sig inden for klimadagsordenen. Eksempelvis skal vi forbi den ansvarlige minister, Dan Jørgensen, der vil fange og lagre CO2. Og til sidst i dagens podcast skal vi til Mellemøsten - for hvorfor eskalerede den aktuelle konflikt mellem Israel og Palæstina overhovedet i første omgang?

Flugten fra land til by ser ud til at være bremset op. Mon det er de seneste mange års fokus på vandkants-danmark, landsbyliv, den rådne banan, udkantsdanmark, der nu giver pote? Vi ser i dag på nogle af de erfaringer, man har gjort sig - og de tiltag, som har virket. P1s aktuelle magasin med konstruktiv journalistik. Vært Jesper Borup sætter fokus på problemer og løsninger i hele Danmark. Send dit input til publicservice@dr.dk

Översiktsserien fortsätter. Det kommer att handla om Skyskrapor, urbanisering, osanitära boenden, städernas bossar, uppkomsten av publiksporter, de första spårvagnarna, den nya immigrationen, Ellis Island, första World Series, Chicago som svenskstaden, Brooklyn Bridge och Best Bitter. Glöm inte att prenumerera på podcasten! Ge den gärna betyg på iTunes! Följ podden på Facebook (facebook.com/stjarnbaneret), twitter (@stjarnbaneret) eller Instagram (@stjarnbaneret) Kontakta oss på: stjarnbaneret@gmail.com

För att flytta människor och ting i massor med riktningar och hastigheter krävs samverkan. Men då måste väl all information också delas?

Varför uppstod behovet av transport? Har inte transport egentligen alltid varit en grej för oss människor? Eller alla levande ting för den delen?

Hur kommer vi förflytta människor och ting i framtiden? Blir det coola grejer såsom Teslor och Hyperloops eller ska vi kanske inte resa i huvudtaget?

Författare, föreläsare och rådgivare med gedigen erfarenhet inom både politik och näringsliv. Som chefsstrateg för Moderaterna var han en nyckelperson i den förnyelseprocessen som ledde fram till Nya Moderaterna. Han har spännande tankar om det mesta – inte minst globalisering, urbanisering och digitalisering. Hans roman I maktens öga är utgångspunkten för TV-serien Den inre cirkeln som har premiär på Viaplay våren 2019. 

Kommer den smarta staden vara den som lär sig mest av sina medborgare? Och kommer data att visa oss vägen? Jo, det tror nog vi i alla fall

Varje vecka från nu fram till 2050 kommer 1 miljon människor på Tellus flytta in till en stad. Vad blir det kan man undra?

Var börjar staden och var slutar internet? Och hur ska dom egentligen sitta ihop? Kommer de ens kunna vara separerade imorgon?

Städer växer när fördelarna med att människor möts överväger kostnaderna. Så vad blir staden i framtiden? Och kommer den vara smart?

Vi kommer inte arbeta imorgon. Vi behöver inte. Så vad händer då med oss? När vi bara får tid att "vara"? Går vi sönder eller blir vi äntligen hela?

Den2radio udforsker krav til fremtidens boliger i en nye serie ”At Bo – Bolig, By og Bæredygtighed”. Den anden udsendelse ”Urbanisering” handler om processer og relationer i byen i skyggen af klimaforandringer; samtaler med forskere fra Statens Byggeforskningsinstitut, SBI.

Maja Aase: Skräpytornas revansch. Göran Everdahl: Hetsät lagom. Helena von Zweigbergk: Kraft i det lilla. I Spanarna i P1 handlar det om urbanisering, konsumtionshets och vad allt nu-trenden betyder för oss människor i framtiden. Programledare är Ingvar Storm. Maja Aase: Skräpytornas revansch. Urbanisering är den stora trenden världen över. Städerna växer och landsbygden avfolkas. Men nu kan vi se hur näringsliv, entreprenörer och politiker upptäckt att landsbygden, och då helst den som förtjänar att kallas ”vildmark” har mycket av det som många söker och gärna betalar för. Göran Everdahl: Hetsät lagom. ”Allt nu-trenden” har länge dominerat. Det är en stressig hetstrend, och medierna, populärkultur, arbetsliv, snabbmatskedjor och gym har hängt på. Allt skall konsumeras och göras samtidigt. Samtidigt kommer en motreaktion bland annat i den nu så heta hygge-trenden som säger att vi skall göra det mysigt hemma, ta det lugnt, ha det trevligt och låta tiden gå.Och vad kan man då vänta sig i slutet av denna kamp mellan så två starka trender? Kanske en typisk svensk kompromiss. Helena von Zweigbergk: Kraft i det lilla. Det senaste tricket att få oss att köpa något är att påstå att det som levereras eller konsumeras i små portioner och små förpackningar är koncentrat, något mycket laddat och bra. Det gäller inte minst, mat, dryck, vitaminer, energi, högteknologi och batterier, liksom nyheter och information. Men har detta romantiserade av det lilla o kraftfulla en framtid? I Spanarna hör du en panel med tre ovanligt skarpsynta personligheter som försöker avläsa tendenserna i det vardagliga bruset, för att sedan presentera sina framtidsvisioner för dig. Allt, högt som lågt blandas i skön förening. Programledare är Ingvar Storm. Spanarna sänds fredagar klockan 15.04, repris lördag klockan 00.02 och klockan 10.03, samt söndag klockan 21.03 i P1. Du kan också lyssna på programmet när du vill i vår app Sveriges Radio Play eller på sverigesradio.se e-post: spanarna@sverigesradio.se

Maja Aase: Skräpytornas revansch. Göran Everdahl: Hetsät lagom. Helena von Zweigbergk: Kraft i det lilla. Maja Aase: Skräpytornas revansch. Urbanisering är den stora trenden världen över. Städerna växer och landsbygden avfolkas. Men nu kan vi se hur näringsliv, entreprenörer och politiker upptäckt att landsbygden, och då helst den som förtjänar att kallas vildmark har mycket av det som många söker och gärna betalar för. Göran Everdahl: Hetsät lagom. Allt nu-trenden har länge dominerat. Det är en stressig hetstrend, och medierna, populärkultur, arbetsliv, snabbmatskedjor och gym har hängt på. Allt skall konsumeras och göras samtidigt. Samtidigt kommer en motreaktion bland annat i den nu så heta hygge-trenden som säger att vi skall göra det mysigt hemma, ta det lugnt, ha det trevligt och låta tiden gå. Och vad kan man då vänta sig i slutet av denna kamp mellan så två starka trender? Kanske en typisk svensk kompromiss. Helena von Zweigbergk: Kraft i det lilla. Det senaste tricket att få oss att köpa något är att påstå att det som levereras eller konsumeras i små portioner och små förpackningar är koncentrat, något mycket laddat och bra. Det gäller inte minst, mat, dryck, vitaminer, energi, högteknologi och batterier, liksom nyheter och information. Men har detta romantiserade av det lilla o kraftfulla en framtid?   I Spanarna hör du en panel med tre ovanligt skarpsynta personligheter som försöker avläsa tendenserna i det vardagliga bruset, för att sedan presentera sina framtidsvisioner för dig. Allt, högt som lågt blandas i skön förening. Programledare är Ingvar Storm.  Spanarna sänds fredagar klockan 15.04, repris lördag klockan 00.02 och klockan 10.03, samt söndag klockan 21.03 i P1.  Du kan också lyssna på programmet när du vill i vår app Sveriges Radio Play eller på sverigesradio.se  e-post: spanarna@sverigesradio.se

Maja Aase: Skräpytornas revansch. Göran Everdahl: Hetsät lagom. Helena von Zweigbergk: Kraft i det lilla. Maja Aase: Skräpytornas revansch. Urbanisering är den stora trenden världen över. Städerna växer och landsbygden avfolkas. Men nu kan vi se hur näringsliv, entreprenörer och politiker upptäckt att landsbygden, och då helst den som förtjänar att kallas vildmark har mycket av det som många söker och gärna betalar för. Göran Everdahl: Hetsät lagom. Allt nu-trenden har länge dominerat. Det är en stressig hetstrend, och medierna, populärkultur, arbetsliv, snabbmatskedjor och gym har hängt på. Allt skall konsumeras och göras samtidigt. Samtidigt kommer en motreaktion bland annat i den nu så heta hygge-trenden som säger att vi skall göra det mysigt hemma, ta det lugnt, ha det trevligt och låta tiden gå. Och vad kan man då vänta sig i slutet av denna kamp mellan så två starka trender? Kanske en typisk svensk kompromiss. Helena von Zweigbergk: Kraft i det lilla. Det senaste tricket att få oss att köpa något är att påstå att det som levereras eller konsumeras i små portioner och små förpackningar är koncentrat, något mycket laddat och bra. Det gäller inte minst, mat, dryck, vitaminer, energi, högteknologi och batterier, liksom nyheter och information. Men har detta romantiserade av det lilla o kraftfulla en framtid?   I Spanarna hör du en panel med tre ovanligt skarpsynta personligheter som försöker avläsa tendenserna i det vardagliga bruset, för att sedan presentera sina framtidsvisioner för dig. Allt, högt som lågt blandas i skön förening. Programledare är Ingvar Storm.  Spanarna sänds fredagar klockan 15.04, repris lördag klockan 00.02 och klockan 10.03, samt söndag klockan 21.03 i P1.  Du kan också lyssna på programmet när du vill i vår app Sveriges Radio Play eller på sverigesradio.se  e-post: spanarna@sverigesradio.se

Blir urbanisering en huvudfråga i nästa val och är rankinglistor en del av lösningen eller en del av problemet för mindre kommuner? Charlotta Mellander, Maria Lillieström och Johanna Nilsson diskuterar urbaniseringens möjligheter och konsekvenser i Vertikala samtal.

Urbanisering och lemmeltåg by Markus och Malcom