Podcasts about slumpen

I avsnitt 166 av Hälsoveckan by Tyngre gästas Erik och Jacob av Hanna Olvenmark som är personen bakom det populära kontot portionenundertian och författaren bakom den storsäljande kokboken med samma namn. I det här avsnittet fokuserar vi dels på hur man kan öka på mängden vegetabilier i kosten då Hanna gjort sig känd på att dela goda och billiga recept med framför allt mycket linser och bönor. Vi diskuterar dock även mycket om hur det fungerar på sociala medier idag där det är upplagt till en stor fördel för de som inte har något större krav på kvalitén i deras innehåll och som inte heller har några större etiska eller moraliska besvär med att sälja högst tveksamma saker till sina följare. Hur når man ut utan att samtidigt känna att man säljer ut sig själv? På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Hanna Olvenmark är med som gäst (00:02:51) Det är svårt att bli en influenser inom kost och samtidigt hålla sig vettigt (00:08:55) Saker som väcker känslor och personliga saker vinner över bra information (00:10:32) Utmaningen i att hålla privatlivet någorlunda privat (00:16:18) Sociala medier gynnar de med mindre moral eller problem med mindre etiska saker (00:20:21) Börjar ditt intresse för kost och hälsa på sociala medier är risken stor att du hittar dåliga källor först (00:24:19) Introduktion av Hanna Olvenmark och hennes karriärväg (00:32:42) Svårigheterna i att nå de som hade haft mest nytta av informationen (00:40:29) De flesta äter bättre mat hemma så det lär vara bra att bli bättre på matlagning (00:47:27) Hannas olika kokböcker (00:52:40) Hur kan man tänka om man vill börja äta med vegetabilier? (00:57:09) Hannas syn på veganska färdigprodukter (01:01:28) Det lär vara bättre med måltider med mindre kött än helt köttfria dagar (01:06:03) Det krävs mer i kryddväg och tillagning när man adderar till mer vegetabilier (01:13:28) De tre rätter som Jacob lagat från Hannas recept (01:15:20) Slumpen verkar ibland styra vad som blir populärt (01:19:47) Det du ser som en liten tjänst kan bli ett stort arbete för de med många följare

* Den norske toppförfattaren ...* ... som var passionerad travälskare* Och alla dessa andra kulturpersonligheter i travet* Kan vi lita på travförbundet i Frankrike?* Sigge Stark!* Hans G!* Slumpen med prokain Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Slumpmässiga händelser och till synes oviktiga detaljer kan förändra hela världens riktning. Michael Azar funderar över historiens alla möjliga vägar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Om Kleopatras näsa hade varit en aning kortare, så hade hela världshistorien fått ett annat utseende.Jag vet inte om Blaise Pascal har rätt i detta antagande, men det finns någonting djupt tankeväckande – för att inte säga skräckinjagande – i den vision som den franske 1600-tals-tänkaren ställer oss inför.Tänk om vår historia, om var och ens individuella existens, ytterst hänger på sådana små detaljer, på sådana till synes meningslösa tillfälligheter. Vi tror att vi kan påverka historien, vi försöker med vetenskapens hjälp tränga in i de lagar som antas reglera våra liv — och så visar det sig att historiens rörelse i den ena eller den andra riktningen vilar på förförelsekraften i en forntida drottnings framskjutande näsa…Händelserna bakom händelserna – för att låna ett uttryck av Bertolt Brecht – visar sig handla mindre om tvingande orsakskedjor än om synnerligen triviala tilldragelser. Såsom den romerske fältherren Marcus Antonius intensiva förälskelse i Kleopatras anletsdrag, en passion som med tiden inte bara leder dem båda i döden, utan också till rivalen Octavianus upprättande av det romerska kejsardömet.Åtminstone är det så man skulle kunna tolka Pascals fåordiga anmärkning.Eller för att ta ett mer samtida exempel: hösten 1920 råkar kung Alexander av Grekland dö av blodförgiftning efter att ha blivit biten av en av sina apor. Med kungens hastiga dödsfall följer inte bara djup inrikespolitisk turbulens utan också en våldsam förskjutning i den regionala maktbalansen. I en kommentar till händelseförloppet menar Winston Churchill att det inte skulle vara en överdrift att påstå att en enda apas bett härigenom kom att vålla hundratusentals människors död.Utifrån samma perspektiv tycks ibland hela historiens vägval hänga på om en viss kula träffar eller inte träffar sitt mål i ett visst historiskt ögonblick – som till exempel den där ödesdigra dagen i juni 1914 då Gavrilo Princip lyckas skjuta ihjäl den österrikiske ärkehertigen Frantz Ferdinand. Eller den 7 april 1926 då den unga iriska kvinnan – Violet Gibson – tvärtom misslyckas med att träffa Mussolinis huvud och i stället bara rispar hans näsa.”Slumpen är världens bästa romanförfattare”, skriver Honoré de Balzac. Det räcker, förklarar han, med att studera slumpens verkningar för att stimulera den litterära kreativiteten. På ett ställe beskriver Balzac sig rentav som de historiska tillfälligheternas ”sekreterare”, som ett språkrör för det sätt på vilket slumpen genomkorsar det franska samhällets historia och seder.Det är märkliga påståenden med tanke på att samme författare samtidigt hävdar att hans främsta mål är att undersöka ”orsaken eller orsakerna”, det vill säga de underliggande lagar som reglerar det franska 1800-talets sociala verklighet.Balzacs villrådighet utgör i själva verket ett symptom på den tvetydighet som verkar hemsöka all historieskrivning. Ända sedan Herodotos och Thukydides banbrytande verk för närmare 2500 år sedan har historiker försökt navigera mellan dessa båda blickpunkter. Mellan slump och lagbundenhet, mellan det tillfälliga och det nödvändiga, mellan det specifika och det allmänna.Det har visat sig vara en mycket svår balansgång.Å ena sidan behöver historikern utveckla ett sinne för det tillfälliga och det unika i ett historiskt skeende. Men driver man slumpens makt för långt riskerar man att i historien inte se mer än en ”berättelse, berättad av en dåre, full av bråk och vrede och utan betydelse”, för att låna en formulering av Shakespeare.Å andra sidan måste den historiska blicken bortse från tillvarons nycker och tärningskast för att blottlägga de djupgående mönster, maktkamper och lagbundenheter som verkar i det fördolda. Men driver man denna linje alltför långt riskerar man istället att reducera allt som händer till ett utslag av en enda styrande princip. Det må sedan vara den gudomliga försynen, den dialektiska materialismen eller den liberala demokratins omutliga framåtskridande.Så fort man renodlar ett av perspektiven slår det andra tillbaka. Till och med Karl Marx som i sina mest optimistiska stunder tror sig ha blottlagt de principer som styr historien måste i sina konkreta analyser erkänna de små tillfälligheternas betydelse. Några decennier efter Balzacs död förklarar Marx att de omvälvande händelserna under Pariskommunen bör förstås utifrån det kapitalistiska produktionssättets oförlösta motsättningar – men tillägger sedan ändå att den faktiska utvecklingen även påverkas av tusen andra ting, såsom karaktären på de specifika gestalter som leder revolten.Historien, säger Marx, skulle ha ”en mycket besynnerlig karaktär om det inte fanns plats för slump i den”.För att återigen ta en kulas tursamma eller otursamma bana som exempel: Frankrikes och Europas postrevolutionära historia hade troligen sett väldigt annorlunda ut om Napoleon redan år 1796 hade fallit offer för någon av alla de kulor som ven omkring honom under slaget vid Arcola. Ja, visst. Historien skulle säkerligen snabbt ha tvingat fram en annan ledare för Frankrike, men det är långt ifrån säkert att denne skulle ha agerat efter samma mönster och mål som den makthungrige revolutionsgeneralen från Korsika.En mer jordnära analogi kanske kan illustrera saken. Den som vill analysera en bestämd historisk fotbollsmatch gör bäst i att både ha ett öga för de traditioner, principer och regler som gäller inom fotbollen i vidaste mening – och ett vaksamt sinne för den unika karaktären på just de spelare som under den givna dagen står mot varandra. Matchen mellan Sverige och England den 14 november 2012 skulle med stor sannolikhet inte ha fått samma resultat om det inte vore för general Ibrahimovics fyra legendariska mål…Med stor sannolikhet, säger jag. Till historieskrivningens problem hör förvisso att det inte finns någon given metod för att jämföra det som faktiskt har hänt, eller inte hänt, med det som skulle kunna ha hänt. Redan Aristoteles gjorde oss uppmärksamma på detta problem och föreslog därför ett slags arbetsfördelning mellan historikern – som har att begränsa sig till händelser som faktiskt har hänt – och diktaren som i stället bör försöka teckna ”allt det som skulle kunna” hända i människornas värld.Medan den ene sålunda kan säga något om den faktiska storleken på Kleopatras näsa, kan den senare också resonera om de sätt på vilket en näsas form kan väcka de mest våldsamma kärlekspassioner till liv och därigenom – för att återigen citera Pascal – ”bringa härskare, arméer och hela världen ur jämvikt”.Eller rentav skriva en berättelse om hur historien skulle ha artat sig om kung Alexander inte blivit biten av sin apa, om Franz Ferdinand inte gått i graven 1914 – eller om kulan som avlossades mot Donald Trump den 13 juli 2024 hade träffat några centimeter närmare hans näsa.

Vad avgör hur vi handlar om framtiden delvis styrs av slumpen. Vad händer då med den fria viljan och vår syn på meningen med livet? Programmet är från mars 2021. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Inom kvantmekaniken pratar man om absolut slump, men vilken roll spelar slumpen i våra vardagliga liv och vilken plats har slumpen haft i offentligheten genom historien?Människan vill gärna känna att hon har kontroll över hur hon handlar. Vad skulle hända om vi gav slumpen en större roll?Kan vi hållas ansvariga för våra handlingar om det är slumpen som avgör hur vi agerar?Och vilken roll har lotten för roll i vårt rationella samhälle? Kan vi acceptera den som ett neutralt urvalsinstrument till exempel när det gäller skolor?Medverkande i detta samtal är Maria Svedberg, doktor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet, Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet och Kristiina Savin, doktor i idé- lärdomshistoria vid Lunds universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Per Eriksson och Mårten Blomkvist pratar om bioaktuella filmen Slumpen avgör och Woody Allen.

C-G, Johan och Göran beger sig bildligt till Paris, för där utspelas Woody Allens senaste - och sista, är det sagt - film, "Slumpen avgör". Är den en komedi? Thriller? Och är det möjligt att se om Woodys "Manhattan" idag utan att tänka på Ni Vet Vad? Vi färdas vidare till Florida, vars landskap rymmer både alligatorer och den nya streamingserien med Vince Vaughan, "Bad monkey". Alkoskämt och miljöskydd under samma tak! Dessutom grundliga diskussioner om melodramer förr och nu, robotar i Japan samt Jessica Chastains förmåga eller oförmåga att välja roller, samt Kurt Weill kontra Kurt Vile. Östen Warnerbring och Claes-Göran Hederström-referenser förekommer! Här vare dang-dang. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På onsdagsförmiddagen presenterades den svenska filmhösten på Filmhuset i Stockholm. Det vankas mycket glesbygd och skräck bland premiärerna, men även skildringar av Coronapandemin och Sally Bauer den 30-åriga ensamstående mamman som i slutet av 30-talet längtade efter att simma över den engelska kanalen. Hör vad våra filmreportrar Nina Asarnoj och Björn Jansson ser fram emot allra mest. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. NY DOKUMENTÄR SKILDRAR ROY ANDERSSON OCH HANS BRÖDERFyra bröder, varav tre i livet. Dåligt med kontakt sinsemellan, särskilt sen morsan dog. En av dem - farbror Roy - berömd men alkoholiserad filmregissör. Det är utgångspunkten för Johanna Bernhardson första långa dokumentärfilm ”Bröderna Andersson” – om hennes egna farbröder. P1 Kulturs Emma Engström träffade henne i arbetarmiljön på Hisingen i Göteborg, där bröderna växte upp.WOODY ALLEN ÄR TILLBAKA – PÅ FRANSKAEfter alla kontroverser dyker nu en ny Woody Allen-film upp på biograferna. Det är ett triangeldrama. Som utspelar sig i Frankrike. På franska. ”Slumpen avgör” heter filmen och vår kritiker Björn Jansson har sett den. Mer Woody Allen blir det i Jazzradion i P2, söndag 25 augusti kl 17. Berit Nygren har fått en exklusiv intervju till sitt program ”Woody Allen om jazzen i sina filmer”. ALVINA CHAMBERLAND OM FANTOMBILDEN AV TRANSPERSONEN”Love the world or get killed trying”. Så heter den uppmärksammade romanen av svensk-amerikanska författaren Alvina Chamberland. Huvudpersonen är en transkvinna som försöker hantera den blandning av åtrå och förakt som hon möter på sina resor i Europa. Alvina Chamberland, som är uppvuxen i USA och Sverige, kan man se på olika evenemang i Göteborg, Stockholm och Malmö i slutet av augusti. Sveriges Radios USA-korrespondent Roger Wilson träffade Alvina när hon gjorde promotion för sin bok i San Francisco.VERKET SOM VÄRKER: ”VERTIGO”I Verket som värker är det lyssnarna som bestämmer vilket verk vi ska lyfta fram. Kenneth Strandborg i Göteborg väljer ”Vertigo”, eller ”Studie i brott” som den hette på svenska, av thrillermästaren Alfred Hitchcock. Filmen påverkade Kenneth Strandborg så mycket att han såg om den två gånger på raken med bara några dagars mellanrum. Sedan dess har ”Vertigo” aldrig släppt greppet om honom.Programledare: Lisa BergströmProducent: Henrik Arvidsson

Det här är överkursen i opinionsundersökningar som är lite annorlunda den här veckan. Det är nämligen A-kursens första livepodd som vi gjorde på Vetenskapsfestivalen i Göteborg. På scen hade vi sällskap av Henrik Ekengren Oscarsson som är professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet med särskild inriktning mot valforskning och vi pratade bland annat om supervalår, valskrällar och opinionsundersökningarnas tillförlitlighet.Följ oss på instagram @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt av podden "Jag vet vad du skrev", presenteras i exklusivt samarbete med Storytel, får vi möjligheten att dyka in i den fascinerande världen av ord och historia med ingen mindre än Christoph Andersson. Christoph är inte bara en namnkunnig författare och journalist, utan även en hängiven lärare i journalistik vid Södertörns högskola. Med en imponerande bibliografi som sträcker sig över ett brett spektrum av ämnen, har han gjort stora avtryck i den litterära världen. Bland hans verk återfinns kritikerhyllade titlar som "Från gatan in i parlamenten" och "Operation Norrsken: Om Stasi och Sverige under kalla kriget", vilka belyser komplexa historiska och politiska ämnen med skicklighet och djup. En av hans mest betydelsefulla publikationer är "Svenska SS-fruar", som släpptes år 2021 och kastade ljus över den förbisedda historien om svenska kvinnor under nazitiden. Genom att lyfta fram deras berättelser och den komplexa roll de spelade i det nazistiska Tyskland, ger Christoph en ny dimension till vår förståelse av denna mörka period i historien. Nu är Christoph aktuell med sin senaste bok, "De avvisade - om judarna som Sverige skickade mot döden", där han kastar ljus över ett mörkt kapitel i Sveriges historia. Boken utforskar flyktingpolitiken under åren 1937 till 1942, en tid präglad av beslut fattade i demokratisk ordning av riksdag och regering, men som hade katastrofala konsekvenser för de judiska flyktingarna som sökte skydd i Sverige. Under detta avsnitt av podden får vi inte bara insikt i Christoph Anderssons enastående skrivande och journalistiska karriär, utan också möjlighet att utforska hans kreativa process och hur den har format honom som författare. Vi är otroligt glada över att ha Christoph med oss och ser fram emot att få ta del av hans kunskaper och insikter. Så ställ in volymen, luta dig tillbaka och njut av denna fascinerande konversation med en av Sveriges mest respekterade författare och journalister. Och som pricken över i: glöm inte att lyssna när Denise delar med sig av sina boktips i slutet av avsnittet! Trevlig lyssning!

Ingehult Nr. 0, Södra Kosciuszko, strax innan Edwin Nilssons gård, Rödhöksstigen 12, Skiphult (Natten mellan måndag och tisdag 6-7 juli 2019)  Gabriella gömmer sig i det greenscreensgröna skogsbrynet och försöker ta sig så långt ifrån det numera gigantiska svåläckelet som möjligt. Ett ljud från en termos leder till förmodan att hon kanske inte är ensam i den dunkla grönskan. “Ve och Fasa Rollspelspodd” hittar du även på:  https://www.facebook.com/veochfasarollspel, https://www.instagram.com/veochfasarollspel/  https://www.youtube.com/channel/UCjjRhnNO7UZlf_jhMW33rPA   

Alla pratar om Nvidia: Bolaget som vuxit om Amazon och Google på nolltid, och nu är det tredje högst värderade – i världen. På en kvart får du veta hur en lycklig slump gjorde att ett gäng datanördar plötsligt blev miljardärer när hela världen blev besatt av AI. Med Henning Eklund, techreporter på SvD. Programledare: Alexandra Karlsson Producent: Lucas Brischetto Redaktör: Elin Roumeliotou Klipp från: New York Times, CNN, Wall Street Journal, CNBC Vi vill ha feedback och önskemål! Kontakta oss på: dagensstory@svd.se

Tvångssyndrom kopplades redan av Freud ihop med religionsutövning. Men de återkommande ritualerna som frälser oss från ondo har hittat nya arenor i det moderna samhället, konstaterar Boel Gerell. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Siffrorna i klockradion är röda och fyrkantiga och jag fixerar dem med blicken. Det är fantastiskt hur lång en minut är när man väntar på att den ska ta slut. Jag skulle kunna somna men får inte, inte förrän det röda ljuset på skärmen bildar en perfekt kavalkad tvåor. 22:22 och jag sluter ögonen och känner mig för ett ögonblick fullkomligt trygg.Det fanns ingen logik i mina försök att betvinga mörkerrädslan när jag var barn. Inget som sa att just denna tid tjugotvå minuter över tio om kvällen utgjorde en frizon för faror. Ändå fungerade radions siffror just så, som ett klartecken från något bortom förnuftet och en ritual som gjorde det möjligt för mig att ta kontrollen över min skräck. Mörkerrädslan var inte rimlig, utan var lite pinsam och nåt man gjorde bäst i att hålla tyst om. Och kanske var det just i tystnaden som skräcken bet sig fast och vägrade släppa taget. Hade jag levt i en annan tid hade det funnits ord för det jag upplevde, som maran som enligt folktron i det gamla bondesamhället var den som hemsökte de oroliga människorna om natten.Och mot maran fanns det åtskilliga konkreta åtgärder att ta till. Man kunde exempelvis lägga en gren från ett knotigt träd i sängen hos den som ville sova lugnt. Eller fläta håret i ”marlockar” på ena sidan huvudet. I boken ”Vänster hand och motsols – magiska riter från förr” beskriver folklivsforskaren Bengt af Klintberg hundra riter som användes för att slippa allsköns olycka.De flesta av katastroferna tidigare generationer bävade för känns avlägsna i dag. Det är inte längre missväxt och sjuka djur vi fruktar mest av allt, även om vi kanske borde göra det. Mycket av det onda som forna tiders kloka gummor försökte bota med mer eller mindre bisarra riter och kurer finns det beprövade medicinska behandlingar för i dag. Vi har vetenskap och vårdcentraler, vi har sociala skyddsnät och myndigheter. Och ändå dör vi. Ändå skadas vi, far illa och blir olyckliga. Och inte minst, blir väldigt rädda för allt det där som vi trots allt vi har och vet och kan inte förmår kontrollera.Kanske är det till och med så att rädslan är större i dag, just i kraft av all kunskap vi har om farorna vi står inför. I en värld med återkommande terrorhot uppmanas vi exempelvis att ”leva som vanligt” samtidigt som vi ska ”vara försiktiga”. Exakt vad det är vi ska akta oss för är oklart. Döden har inte alltid ett ansikte med ögon som väljer just mig, kan vara ett finger på en utlösare på en annan kontinent. Eller för den delen en släng av naturen själv som under trycket av klimatkatastrofen häver sig allt våldsammare för att kasta mänskligheten av sig.Slumpen avgör vem som drabbas och mot slumpen hjälper vare sig försiktighet eller vetenskapliga strategier. Där logiken tar slut tar hoppet om ett tecken från en högre makt vid, en längtan efter en symmetrisk rad siffror som skänker lugn för stunden. 22:22 i klockradions röda sken eller varför inte nio tryggt blinkande stjärnor utanför sovrummets fönster, som i Niklas Schiölers självbiografiska berättelse ”Kontrollöga”.”02.31. Nio blänk från stjärnor behöver jag, nio blänk tillbaka mot mig, det är vad jag vädjar om där jag ligger i korrekt kroppsställning. Alla nio måste synas ordentligt, i vart fall inte så pass vagt att ljuset skulle kunna vara en illusion. En gatlyktas återspegling i fönstret duger inte nu. I väntan på rätt sken kläms blicken i ett skruvstäd.”Ansträngningen är enorm och mycket står på spel. Inte bara för jaget utan också ”för de andra”. För barnen som sover i rummet intill och som måste skyddas mot allt ont. När tvångssyndromet är som värst lämnar det lite kraft över för livet självt. Ritualerna som till en början skänker en ram åt den alltför stora ovissheten hårdnar till en trång cell av plikter som till punkt och pricka måste utföras för att katastrofen ska undvikas. Som en byteshandel. Ritualens kontrollerade plåga mot befrielsen från ett mer oförutsägbart lidande.Som om det faktiskt går att välja. Det går ju inte. Ändå är just byteshandel genom frivilliga offer ett centralt begrepp inom många trosuppfattningar. De kloka gummorna i af Klintbergs forna Sverige gav silver och guld till älvorna för att få ett skrikigt barn att sova lugnt om natten. Mot missväxt och hungersnöd offrades såväl djur som människor och inom kristendomen utgörs själva navet i tron av försoningsläran och idén att Jesus genom att offra sig själv tog på sig våra synder och lät oss andra gå fria.Än i dag förväntas många troende ge upp presumtiva glädjeämnen som fri sex, att äta allt, att klä sig hur som helst och älska vem man vill i utbyte mot en annan och förment högre lycka. Bön varvas med ritualer och ett hopp om frälsning från det onda som för tanken till Niklas Schiölers vanmäktiga jag i ”Kontrollöga”. Så gjordes också en liknelse mellan religion och OCD redan av Sigmund Freud i skriften ”Tvångshandlingar och religionsutövning” 1907 där han jämställde utövandet av religiösa ceremonier med ett universellt tvångssyndrom. Inte så lite provokativt i en tid då tron fortfarande hade en starkt normbildande ställning i de flesta samfund. Att efterleva religionens regler och delta i dess ritualer var ett ideal för den rättänkande och sunda människan, medan Freud beskrev samma beteende som en sjukdom som behövde botas.På samma vis som religionen definierade den goda människan i Freuds samtid matas vi i dag i vårt sekulära samhälle med bilder av motion, skönhetsrutiner och städning som mål att sträva efter. Att röra på sig och hålla sig fräsch är detsamma som att leva rätt och riktigt. Och samtidigt kan samma ritualer vara förödande för den som plågas av OCD och ser sitt liv ätas upp av överdriven träning och följande kompulsiv tvätt av kropp och kläder. Gränsen mellan det friska och sjuka är flytande och det som i ena stunden tycks vara en trygg rutin kan i nästa nu bli ett tvång som begränsar livet. I sängkammarens dunkel, med blicken mot himlavalvet är Niklas Schiölers jag fullt medvetet om det besatta i sin jakt på svar från stjärnorna. Men måste ändå fortsätta räkna.För vad är alternativet? På en stödsida för OCD-drabbade läser jag om en kvinna som i åratal kämpat mot tvångstankar om eld. Innan hon kan lämna lägenheten måste hon gång på gång kolla spisen tills kontrollbehovet vuxit sig så starkt att hon överhuvudtaget inte går ut längre. Inte förrän hon en dag lägger sin stickning på spisplattan, vrider reglaget på max och slår igen dörren bakom sig. Värre än det hon fasar för är rädslan själv och även om scenen är hemsk kan jag känna igen mig i den.På ett liknande vis övervann jag min egen mörkerrädsla, en sen natt i en ensligt belägen skrivarstuga. Efter att i timmar ha lyssnat efter steg i den omgivande fruktträdgården, öppnade jag dörren på vid gavel mot mörkret. I mitt slutkörda tillstånd hade det varit en befrielse att äntligen se faran i vitögat. Men ingen kom och i stället klev jag själv ut i natten och blev stående utanför huset och såg in. Och jag minns friden som kom över mig, över att i stället för att fly mörkret gå det till mötes och låta det omfamna mig. Som en del av livet.Boel Gerellförfattare och kritikerLitteraturBengt af Klintberg: Vänster hand och motsols – magiska riter från förr (Ellerströms 2020)Niklas Schiöler: Kontrollöga (Fri Press 2018)Sigmund Freud: Tvångshandlingar och religionsutövning. I Samlade skrifter, volym 10. Natur och kultur, 2008.

Felöversättningar, felhörningar och feltolkningar kan förändra världen. Kanske finns de i själva kärnan av existensens tomhet, funderar Ulf Karl Olov Nilsson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Hur mycket av våra liv kan vi påverka? Väljer vi vår framtid? Och hur mycket är styrt av livsförutsättningar, öde? Eller: ren slump, idiotiska missförstånd utan mening.I Lena Anderssons ”Studier i mänskligt beteende” får vi möta Matilda Ström som helt ung var förälskad i Emil. När Matilda efter att länge ha samlat mod ställde frågan: ”Du skulle inte vilja gå på bio någon kväll?” svarade Emil: ”Med dig?” Matilda tolkade saken ungefärligen som ett ”Va! Tror du att jag skulle vilja gå på bio med dig” – när det snarare uttryckte ett slags positiv förvåning. Ett: ”Bio? Wow. Med dig!” Men missförståndet var ett faktum, ögonblicket förbi och Matilda och Emil krånglar in sig i en hopplös dialog om huruvida själva filmupplevelsen i själva verket inte är bättre om man går på bio ensam.Vad hände? Varför detta missförstånd? Ren slump kan vi knappast säga att det var. Snarare vill Lena Andersson att scenen ska gestalta Matildas hämmade karaktär. Matilda som aldrig skaffar sig en utbildning, som jobbar kvar år efter år i samma sybehörsaffär och tillbringar kvällarna med att ensam titta på filmer på teve. Det blev liksom inget av hennes liv, tycks romanen säga. Eller vänta? Missförståndet med Emil var kanske visst en slump. Är det vad Lena Andersson vill säga? Att Matildas karaktär danades av missen, att hon i själva verket blev hämmad efter denna nesliga missuppfattning av betoningen av två ord.I juli 1945 inträffade det som ett tag kallades för världshistoriens mest ödesdigra felöversättning. Då möttes nämligen världens politiska ledare – såsom Truman, Churchill, Stalin – i Potsdam och diskuterade världens framtid. En sak bland många de kom fram till var att kräva omedelbar kapitulation av Japan. Innan någon formell skrivelse hade formulerats fick Japans premiärminister Suzuki uttala sig och i sitt svar använde han ordet mokusatsu. Ordet innehåller två delar, moku ”tystnad” och satsu ”döda” och har flera olika betydelser, men i nyhetsflödet kom det att översättas med ”ignorera”. Japan ignorerade alltså kravet på underkastelse, vilket fick Truman att bestämma sig för att släppa bomberna över Hiroshima och Nagasaki. Fem år efter krigets slut kom översättningen att kritiseras i några uppmärksammade artiklar. Mokusatsu kan förutom ignorera också betyda flera andra saker, menade somliga, bland annat ungefärligen ”att i vishet förbli i tystnad” och kanske ville Suzuki helt enkelt avvakta den fullständiga skrivelsen och överlägga med regeringen. Död, förstörelse – allt på grund av en felöversättning alltså. Men till saken hör att denna historia också tycks vara ett missförstånd. Idag verkar de flesta historiker vara överens om att ordet visserligen är tvetydigt men tolkades korrekt och att det inte hade så stor betydelse trots allt. Men ändå, känslan av att så mycket död och olycka kan stamma ur ett banalt misstag är överhängande.Missförstånd och misstag ställer nästan alltid frågan om slumpen. Hur många livsavgörande saker är det inte som bara råkar hända? I det vi kallar för verkligheten måste vi ställa oss den typen av frågor ibland. Men när det gäller litteratur bör vi tänka annorlunda. Ty även om litteratur ibland vill visa på slumpmässiga förhållanden så har författaren ändå tänkt ut dessa. Slumpen finns i den yttre verkligheten men inte i vårt inre själsliv, tycks många mena, så också Sigmund Freud i sin bok om felhandlingar från 1906, Vardagslivets psykopatologi. Det är alltså slump, skulle Freud säga, om vi kastar en tärning och utfallet blir en sexa, men drömmer vi eller fantiserar om samma tärningskast har det en inre betydelse.En helt radikal uppdelning av världen efter ett fatalt språkligt missförstånd sker i Gunnhild Øyehaugs roman ”Presens Maskin”. Den avgörande scenen är lika enkel som extremt komplicerad: småbarnsmamman Anna läser Tua Forsströms diktsamling ”Efter att ha tillbringat en natt bland hästar” samtidigt som hon lite lojt tittar på när hennes dotter cyklar omkring i trädgården på en trehjuling. Plötsligt råkar Annas ögon kasta om två bokstäver i en dikt: hon läser ordet trädgård som tärd-gård. Det visar sig bli en felläsning med enorma konsekvenser; från och med det ögonblicket klyvs världen i två delar och hennes dotter Laura försvinner häpnadsväckande nog in i ett parallellt universum, förvisso intill förväxling likt det hon lämnat. Öyehaug skriver: ”I utgångspunkt-universumet satt Anna och kände allt vitna när hon inte längre såg någon ute på gräsmattan som hon hade en känsla av att hon hade hållit ögonen på och inte fick tappa ur sikte. Trädgården var på ett sätt obegripligt tom, och tyst, ett hål: en helt vanlig trädgård, med helt vanligt gräs, och en helt vanlig syren, svagt vajande, sinnessjukt syrenvit, nästan skrikande. Något var borta men hon visste inte vad.”Mor och dotter lever vidare utan minne av varandra i varsin värld: I ett universum växer dottern Laura upp med sin far Bård och i ett annat skiljer sig Anna, får två barn med en annan man och blir framgångsrik författare. Men både Anna och Laura lever ständigt med en vag obehaglig känsla av att någonting saknas. Men vad de saknar, det vet de inte. Vi har alltså i ena universumet en mor som inte vet om att hon förlorat sitt barn och i det andra en dotter som inte vet om att hon förlorat sin mor.Det är en driven, rapp och mycket rolig roman och kanske är det därför den gör mig så sorgsen. Jag kommer att tänka på när jag dagen efter en fest skrev och beklagade att jag aldrig dök upp och min festglade vän svarade: ”Ingen fara, jag har inget minne av att du inte var där.” Det kanske låter som ett skämt – och det var det naturligtvis också, hoppas jag – men om vi låter meningen sjunka in: tänk allt vi inte kan minnas att vi aldrig gjort, tänk alla vi inte kan minnas att vi aldrig träffat, tänk alla saker vi inte vet att vi skulle ha velat göra. Är inte det ett slags teori om livets grundläggande brist? Vetskapen om att något, ja rentav det viktigaste saknas – kärleken kanske, själva kärleken, kärleken till och från mor rentav, eller festen, livets fest, festen av att vara vid liv, allt det där riktigt riktigt roliga; vart tog det vägen? Och att denna förlust av – ja, vadå egentligen? den tomma punkt som skulle ge våra liv mening – att denna förlust beror på ett banalt missförstånd.Ulf Karl Olov Nilsson författare, psykoanalytiker och översättareLitteraturGunnhild Øyehaug: Presens Maskin. Översättning: Marie Lundquist. Nirstedt/litteratur, 2020.Sigmund Freud: Vardagslivets psykopatologi. Svensk översättning av Eva Backelin. Del IV i Freuds samlade skrifter. Natur & kultur, 1997.

I detta avsnitt 98 av Sökpodden dyker både trollkarlar och Britney Spears upp när Sonlard, Anders och Micke pratar om Topical Authority, prompta för SEO och RGSP inom Google Ads. Du lyssnar väl?

Vården snärjer Jonas, slumpen mördar, och Hasse möter Persbrandt! ”Es gibt kein Moral es gibt nur Leben” (Kurt Weill)Lyssna på Inaktuellt Live nu på torsdag från kl 09:00 på Podplay.se eller i Podplay-appen för att lyssna och ställa frågor direkt till Jonas, Hasse Brontén, Linnéa Bali och producenten Dawwa.

Maria Bergius och Pontus Nilsen pratar med Martin Cederwall om vad vetenskapen säger om matematikens och naturlagarnas ursprung. Den framstående fysikern och vetenskapsfilosofen Paul Davies pekar i sin bok ”I huvudet på Gud” på den sensationella möjligheten att det finns en koppling mellan universums organisation och struktur och det mänskliga sinnet. Är det meningen att vi skall finnas här? Martin Cederwall är professor i teoretisk fysik på Chalmers och är huvudperson i poddens fjortonde avsnitt.

* ... och så rätt det blev!* Stig H var slut 1997 * Magnus Brother Bill är nu plötsligt nåt annat...* Rätt eller fel att fria Örjan?* Var är drönaren när den behövs?* Bu eller bä om V75-6-röran?* Om ingen ringer = noll VM-deltagare? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fastighetsentreprenören Katarina Liljestam Beyer har haft anställningar större delen av sin karriär men 40-årskrisen blev början på hennes entreprenörskap. Slumpen avgjorde riktning. Hon sa upp sig från sin anställning utan att ha en tydlig idé eller affärspartner. Vi pratar om hur hon hittade riktning och sammanhang. Idag är hon medgrundare till det moderna konceptet Colive, ett delningsboende för unga vuxna, och mjukvaran Coly som matchar gruppformationer. Hon berättar om ambitionen att lösa samhällsproblem som bostadsbrist och ensamhet genom innovation och hur man får så många som möjligt att trivas tillsammans genom en matchningsalgoritm. Jag är nyfiken på hur bolaget lyckats få med sig the Royalty of Real Estate på tåget och Katarinas största lärdomar i entreprenörskapet so far. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Att sakligt reda ut argumenten för huruvida man bör skaffa barn kan vara svårt när känslan fått säga sitt. Men om känslan inte finns där? Selma Brodrej funderar över ett beslut som blir allt svårare. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.I Sheila Hetis bok Moderskap möter läsaren en barnlös kvinna strax under 40 som inte kan bestämma sig för om hon ska bli mamma eller inte. Heti skriver: Å ena sidan: lyckan som följer med att skaffa barn. Å den andra: eländet som följer med att skaffa dem. Å ena sidan: friheten i att inte skaffa barn. Å den andra: sorgen i att inga barn ha skaffat. Hon försöker rationalisera beslutet, göra sådana plus-och minuslistor. Hon umgås med vänner som är föräldrar för att se hur det känns att vara runt barn.  Men beslutet är för stort, för oåterkalleligt, det går inte att ta baserat på varken förnuft eller intuition. Hon bestämmer sig därför att lämna det till ödet med hjälp av en teknik som går ut på att singla slant och som används i en över tre tusen år gammal kinesisk visdomsbok. Att singla slant om barnaskaffandet påminner om hur det sett ut historiskt. Under den absolut största delen av mänsklighetens historia har det inte varit ett medvetet beslut eller val att bli förälder. Vi har axlat rollen som mammor och pappor i tusentals år utan att ens riktigt ta ställning till det. Barnen har kommit till oss på samma sätt som döden kommit till oss, ofta helt okontrollerat, oavsett om vi är redo. Litteraturprofessorn Francis OGorman skriver i sin bok Worrying om hur vi i en sekulär, liberal värld sätter ett sådant värde på rationella val, konsumtionsfrihet och idén om att framtiden ligger helt i våra händer att det är lättare än någonsin att oroa sig över att välja fel. Hans resonemang går att applicera på barnafödandet, där du som kvinna i en sekulär, liberal värld har stora möjligheter att styra om, när och på vilket sätt du vill ha barn. Du kan frysa in dina ägg, köpa dagen-efter-piller, adoptera, göra abort, skaffa en sådan spermiedonator och använda en mängd olika preventivmedel. Beslutet ligger i princip helt i dina händer och kanske är det just därför det känns så lätt att välja fel. Samtidigt har dessa trygga, fria och välorganiserade former som moderskapet sker under idag inte vuxit fram från ingenstans. Det är mycket tack vare kvinnorättskampen, feminister som stridit för att kvinnor ska få bestämma över sina egna kroppar och inte bli styrda av samhällets normer eller förväntningar. Ur det perspektivet känns det nonchalant och otacksamt av Hetis huvudkaraktär att ens överväga singla-slant-metoden. Att överlåta den frihet som så många kvinnor historiskt har saknat och saknar än idag åt något så banalt som en uråldrig kinesisk visdomsbok. En anledning till att Hetis huvudkaraktär ifrågasätter barnaskaffandet är all ondska som finns i världen. Heti skriver: Historien lärde oss om grymhetens, sadismens och ondskans yttersta gränser. Och därför kommer vi att i protest avstå från att sätta fler människor till världen (...). Vi kommer inte föda fler förövare, inga fler offer. På så vis använder vi våra livmödrar till något gott. . En del av mig förstår henne och tänker att alla kvinnor borde följa Hetis resonemang. Att jag också borde använda min livmoder till något gott och avstå från att sätta fler barn till en grym värld. Det är på ett sätt det enda rätta när också framtiden tycks så osäker och hotfull. Men det tar emot att betrakta frågan på det viset. Det är något med barnet som ändå lockar. I Nina Björks klassiker "Under det rosa täcket"  beskrivs moderskapet som en kvinnas enda trygga väg till att aldrig bli utbytt eftersom kärlek och erotik i den fria sexualitetens tidsålder skuggas av ett ständigt hot om att bli ersatt. Björk skriver: Om vi vill vara tryggt unika, absolut oersättliga, bör vi amma ett nyfött barn, ett barn vi kan bära med oss, på tåg, på fest, till vänner ständigt blir vår unicitet närvarande. Kanske är det den oersättligheten jag söker när jag söker ett barn, en fysisk garanti på att jag aldrig kommer bli utbytt.  Samtidigt som Björk argumenterar för att ett barn ger en viss känslomässig trygghet visar forskning av ekonomen och psykologen Daniel Kahneman att föräldraskapet inte gör oss lyckligare. Att människor som har barn tvärtom i genomsnitt är mer olyckliga än de som inte har det och att de som har barn är extra olyckliga just när de umgås med sina barn. En förklaring till detta är att barn skapar ekonomisk stress och sämre materiell livskvalitet hos föräldrarna eftersom barn är så oerhört dyra. Enligt beräkningar från Swedbank kostar det ungefär 1,2 miljoner kronor att ha ett barn i Sverige idag. Ur ett ekonomiskt perspektiv är barnet alltså en värdelös investering. Om barnet varken gör mig lycklig eller rik och inte heller växer upp till en ljus och lovande framtid, varför vill jag ha det? En vän till mig sa att det liksom krampar i nedre delen av hennes mage när hon ser en söt bebis. Men för mig krampar det inte. Jag försöker verkligen känna efter och stirrar på det bedårande lilla barnet på bussen tills att hennes pappa börjar skruva på sig, men ingenting händer i mig rent fysiskt. Nina Björk kritiserar det här biologiska perspektivet på barn i Under det rosa täcket. Enligt Björk riskerar idén om den naturliga modersinstinkten att leda till att vi hamnar i ojämställda relationer eftersom vi inte har samma förväntan på män. Men vad är egentligen alternativet? Vad är egentligen en moder utan sin modersinstinkt? I Maggie Gyllenhaals film The lost daughter följer tittaren tvåbarnsmamman Leda som på många sätt varit en usel moder åt sina två döttrar. Filmen är klaustrofobisk, i utdragna scener hörs Ledas små flickor gråta. Vid ett tillfälle där Leda försöker förklara sitt agerande säger hon: Jag är en onaturlig moder. Och trots att jag rationellt förstår att hon är ett offer för sina omständigheter är det något i det påståendet som får mig att förakta henne. Här syns paradoxen i en tid som lovar oss valfrihet och rätten till självbestämmande. Trots alla valmöjligheter, alla feministiska genombrott och allt prisande av individuellt beslutsfattande, väcker bilden av kvinnan som något annat än en god och självuppoffrande moder fortfarande obehag. Ett obehag som bara växer av insikten att hon faktiskt valde att bli mamma och därmed också hade kunnat välja att inte bli det. Och plötsligt känns det vettigt att söka sig till den kinesiska visdomsboken ändå. Att singla slant om barnet för att undkomma den moraliska domen vid ett misslyckat moderskap.Selma Brodrej, kulturskribentLitteraturSheila Heti: Moderskap. Översättning: Klara Lindell. Albert Bonniers förlag, 2018.Francis O'Gorman: Worrying: A Cultural and Literary History. Bloomsbury Academic USA, 2015.Nina Björk: Under det rosa täcket Om kvinnlighetens vara och feministiska strategier. Wahlström & Widstrand, 1996.MusikJenny Wilson: Motherhood från albumet "Hardships". Gold medal recordings, 2009. 

Nöjesstofilen Stefan Jansson är tillbaka med ännu fler exempel på när nöjeshistorien hade kunnat se annorlunda ut. Alternativa levnadsbanor och -vanor för Bertolt Brecht, Lillemor Dahlqvist, Martin Ljung, Thorsten Flinck och Dynamit-Harry diskuteras lite väl ingående.

Nöjesstofilen Stefan Jansson är tillbaka med ännu fler exempel på när nöjeshistorien hade kunnat se annorlunda ut. Alternativa levnadsbanor och -vanor för Bertolt Brecht, Lillemor Dahlqvist, Martin Ljung, Thorsten Flinck och Dynamit-Harry diskuteras lite väl ingående.

Estradören och regissören Stefan Jansson är tillbaka och ställer viktiga frågor. Vad hade hänt om Malmsjö sjungit Köris? Vad hade hänt om Bergman filmat Povel? Vad hade hänt om Sickan tackat ja till Sjöman? Vad hade hänt om det blev Fyrtornet, Indonesen och Eva? Jan Guillou nämns!

Estradören och regissören Stefan Jansson är tillbaka och ställer viktiga frågor. Vad hade hänt om Malmsjö sjungit Köris? Vad hade hänt om Bergman filmat Povel? Vad hade hänt om Sickan tackat ja till Sjöman? Vad hade hänt om det blev Fyrtornet, Indonesen och Eva? Jan Guillou nämns!

Slumpen och turen är vår vän…och fiende

Han kan vara Sveriges genom tiderna värsta serievåldtäktsman, men gick länge under radarn. Inte ens hans offer visste vad de utsatts för. I dag inleds rättegången mot den så kallade Nytorgsmannen, som misstänks ha våldtagit 24 kvinnor. På en kvart får du veta vem Nytorgsmannen är och hur polisen hittade honom av en slump. Med SvD:s grävande reporter Frida Svensson.

Vad avgör hur vi handlar om framtiden delvis styrs av slumpen. Vad händer då med den fria viljan och vår syn på meningen med livet? Inom kvantmekaniken pratar man om absolut slump, men vilken roll spelar slumpen i våra vardagliga liv och vilken plats har slumpen haft i offentligheten genom historien? Människan vill gärna känna att hon har kontroll över hur hon handlar. Vad skulle hända om vi gav slumpen en större roll? Kan vi hållas ansvariga för våra handlingar om det är slumpen som avgör hur vi agerar? Och vilken roll har lotten för roll i vårt rationella samhälle? Kan vi acceptera den som ett neutralt urvalsinstrument till exempel när det gäller skolor? Medverkande i detta samtal är Maria Svedberg, doktor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet, Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet och Kristiina Savin, doktor i idé- lärdomshistoria vid Lunds universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl

I avsnitt 15 av ”Talk to me” möter Sarah Dawn Finer en av Sveriges största artister, Eagle- Eye Cherry.Ett unikt och hjärtligt samtal med en av de artister som gjort mest, men synts och hörts mindre. Vi får höra fantastiska berättelser om den kollektiva uppväxten i Skåne med Don, Moki och Neneh. Turnéåren som barn och längtan efter det ”normala”. Tonåren i New York och resan till att egentligen bli skådespelare. Slumpen som ledde till att han började resa hem till Sverige igen, och spelade upp en demo, som ledde till en av Sveriges största debutalbum genom tiderna. Vi får höra hur det gick till att övernatt gå från planer om akustiska gig i Sverige till att få spela världsscener för tusentals människor och på Letterman, Leno och SNL.Vi får höra en unik artist berätta om olika beslut som lett till en annan sorts karriär, att åka på världsturné och sen stanna utanför rampljuset i vardagen, föra att vara hemma med barn och mycket mer. Sen blir förstås en massa snack om musik. Ni vill inte missa detta avsnitt! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Stötta oss på Patreon: http://patreon.com/tombola Skicka in ämnen till tombolan: tombolapodcast@gmail.com Instagram: @carlstanleyy & @_marcusberggren Tombola Podcast klipps av Niklas Runsten @niklasrunsten

Slumpen har valt 1958 i det sista årtalsavsnittet. Detta avsnitt innehåller gamla kungamord, fotbolls-VM, Alice Babs, Mosebacke monarki och mycket annat smått och gott. Varmt välkomna! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Dagens program blev inte vad vi tänkt utan vi lämnade tid till slumpen! Spaningen är om vi planerar ihjäl oss och vad kan vi göra för att lämna mer tid till de oväntade. Vi hörs!

I veckans avsnitt berättar Carin om något riktigt sjukt som hänt! Vi diskuterar om det finns något som ödet eller om allt bara sker av slumpen. Vivi har reagerat på att man säger exakt samma saker idag som man blev tokig på när ens föräldrar sade till en som barn och Carin bjuder på nästa nivå av ämnet ”Onödig fakta”. Veckans mammasanning: ”Bästa tips på ekonomiskt sparande”. Diskutera gärna avsnittet på Instagram hos @mammasanningar & @dasilvacarin KUNGSÄNGEN 20% RABATT Kod: Mammasanningar ger 20% på sortimentet Giltighetstid: måndag 5 oktober-23 oktober Villkor: Erbjudandet gäller ej Signaturserien, tyngdtäcken, sängben och madrasskydd och kan ej kombineras med andra erbjudanden. *Men den där nödvändiga sängen, den har du 20% på!!

Vi är ett gäng författare som ses online med viss regelbundenhet. Vi kallar forumet för Berättarateljén. Vi pratar om skrivande och till varje gång vi ses skriver vi varsin novell, på samma tema. Slumpen får avgöra temat, en idé vi har stulit från Hasse Alfredsson och hans författarsällskap Åtta glas. De var ett gäng författare som träffades i skrivarstugan på söder, åt och drack och berättade historier för varandra. Innan de skildes åt skrev var och en ett förslag på berättartema på en lapp till nästa träff. Man lade lapparna i en vinkylare, och drog en av dem. Vi gör ungefär på samma sätt, och till den första träffen slumpade det sig så att temat blev "Mellan skål och vägg".   Här är min kortnovell. En liten bagatell.

Veckans bonusavsnitt har en lite spirituell inriktning. Ödet vs slumpen, andar, spöken, medium och annat diskuteras. Är man psyko om man ber sin pojkvän avfölja någon på instagram? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

En av årets mest spännande dagar närmar sig och den infaller redan onsdag 13 maj. Det är dagen då tre ny hästar kan bli klara för Elitloppet 2020. På eftermiddagen går Prix des Ducs de Normandie och på kvällen avgörs de två heaten i Meadow Roads lopp. Alla tre loppen har samlat jättefina snartfält och om du vill vara med och läsa startlistorna under podden så hittar du dem här: Prix des Ducs de Normandie >>  Meadow Roads första lopp >>  Meadow Roads andra lopp >>  Jörgen förklarar även lite senare i podden varför det är okej att bjuda in vissa hästar men inte andra. Slumpen är kul. I år har den lyckats skapa ett sammanträffande på Solvalla som vi inte hade räknat med. Medverkande: Jörgen Forsberg, Anders Malmrot och Markus Myron.

Råkade du köra in i din okända tvilling i skidbacken? Hamnade du bredvid någon i tågkupén som blev din framtida affärspartner? Plötsligt hände det osannolika! Har du varit på väg till en jobbintervju men hamnat på fel ställe och blivit erbjuden ett ännu roligare jobb? Eller hade du bråttom till bussen och råkade du springa rätt in i din livs kärlek när du rundade ett gathörn? Kanske missade du ditt flyg någon gång och fick stanna utomlands en extra natt, var det då du hamnade på en magisk konsert som fick dig att börja din karriär som framgångsrik klarinettist? Eller var slumpen snarare att du befann dig på helt fel plats vid fel tillfälle! I sociala medier heter vi Karlavagnen i P4.

Martina och Mona pratar om begreppet synkronicitet vs. slumpen. Vad är skillnaden egentligen och hur kan liknelsen av begreppen beskrivas med brödsmulor? Allt är möjligt! Är du öppen för universums guidning? Lyssna så får du höra. 

Kärnfamiljen kritiserades, det talades om en "moderniseringsprocess" och att bryta ner traditionella gränser. Det har nu gått 70 år av den sexuella revolutionen. Nu har barn sex, och kvinnor siktar på att vara lika extrema som männen. Alla gränser har sprängts i småbitar - Missa inte det här programmet!DIN DONATION VÄRMER ETT SVERIGEVÄNLIGT HJÄRTA:Swish: 073 846 37 64Meddelande: GåvaDAGENS ÄMNEN I PODDEN:* 70 år av sexuell revolution.* Kvinnor som finner arabiska osexigt.* Veckans muslimnytt.* Önsketänkande stoppar inte sjukdomen.* Mångkulturalisten på stadsmuseet.* Vi kan inte pusta ut, Försvarsmakten.* Slumpen förhindrade massmord på skola.MEDVERKANDE:Programledare: Lelle JohanssonGäster: Felicia Eriksson, Elisabeth Engman & Lennart MatikainenVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:https://www.spreaker.com/user/verklighetschecken/ingen-vaktar-graensen-mot-den-osynliga-dNÄSTA NYA PROGRAM:LÖRDAGEN DEN 15 FEBRUARIVECKANS TIPSLELLEDon't Fear The Reaper | In the style of Ghosthttps://www.youtube.com/watch?v=FpS_Zgy8kmwELISABETHForrest Gumphttps://www.imdb.com/title/tt0109830/LENNARTLördagsintervju 74 med f.d. polis Peter Springare - Vad är det som händer inom polisen?https://www.youtube.com/watch?v=yKufmOCfXGM&feature=youtu.beFELICIAVila

Det verkade nästan som om det var meningen att Ulrika skulle dö.

Slumpen fick Caroline in sjuksköterskevärlden. Som färdig sjuksköterska sökte Caroline kursen ”internationella fältstudier” via en folkhögskola, en kurs som vänder sig till människor som är intresserade av internationella utvecklingsfrågor och ideellt arbete. Fältstudie programmet kräver inte en sjuksköterskeutbildning i sig men Erikshjälpen matchar din utbildning och erfarenhet med dina intressen och vad som passar dig. Caroline ville jobba inom hälso- och sjukvård och då hamnade hon i en organisation i Bangladesh som arbetar med sjukvård. 4 månaders praktikarbete som gav Caroline en erfarenhet I hur sjukvård fungerar utanför Sveriges gränser #avsnitt88 #erikshjälpen #fältstudier #internationelltarbete #indien #flyktingläger #observatör #coxbazar #sjuksköterska #sårvård #assistent #operation #kroppsspråk #kultur #husbåt #förberedelser #sjuksköterskesnack #barnrättsfrågor #globalamålen Musik: https://www.bensound.com Funny song

Strävar du efter rättvisa genom att satsa på tur istället för otur? Det är det som dagens podd tar upp... KUUUUL ATT DU ÄR HÄÄÄÄR!! DU ÄR VÄRD ATT ÄLSKAS! Har du frågor eller funderingar tveka inte att höra av dig till Marika på Mail: marika@varamedveten.se Hemsida: http://www.varamedveten.se YouTube Kanal: https://www.youtube.com/c/MarikaLarsTapper Facebook: https://www.facebook.com/baramig.se Instagram: https://www.instagram.com/marika.tapper --- Send in a voice message: https://anchor.fm/marika-tapper/message

För fem år sen var det inte säkert att Kent Persson skulle få träffa barnbarnet Alice. Men Kents cancer tog en märklig vändning, något som lett fram till Nobelpriset i medicin. Sommaren 2013 erbjuds Kent att vara med i en studie där han kanske ska få behandlas med den nya metoden immunterapi. Slumpen ska avgöra vad Kent får för behandling något som kommer att förändra hans liv för alltid.    I programmet hörs: Kent Persson, cancerpatient, Alice, barnbarn till Kent, Lars Ny, överläkare på onkologen vid Sahlgrenska sjukhuset, Annette Eriksson, forskningssjuksköterska Sahlgrenska sjukhuset. Programmet är en repris från 20 november 2018. Programledare Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Har du haft meningsfulla sammanträffanden i ditt liv? När du hajar till och tänker att det är helt osannolikt att alla bitar skulle falla på plats just som de gjorde?I detta spännande avsnitt djupdyker vi i det spännande ämnet synkroniciteter dvs meningsfulla sammanträffanden. Finns det något större än oss själva som assisterar oss så att vi hamnar på “rätt” väg?Vi samtalar om:-Våra egna spännande och smått otroliga erfarenheter-Kan vi verkligen be universum om hjälp?-Ditt tillstånd ökar eller minskar förutsättningen för synkronicitet-Vilken roll spelar interaktionen med andra människor?-Hur kan vi öka chansen för att fler synkroniciteter ska inträffa?Länkar:Avsnitt #30 The game changers podcast: Så använder du kraften i nuet!https://www.jessicaisegran.com/podcast/2019/3/11/30-s-anvnder-du-kraften-i-nuetJulie Piattwww.juliepiatt.comRich Rollwww.richroll.comGuru Singhwww.gurusingh.comThe positive head podcastwww.positivehead.comBokSlumpen är ingen tillfällighet av Jan CederqvistTÄVLING!Var med och tävla om ett present-kit; en vacker påfågel-bricka, ett kort och matchande servetter från Anna Karolina Larsson till ett värde av 368 kr!Senast 18 juni 2019 vill vi att du skriver en recension på iTunes. Det hjälper oss att nå nya lyssnare och vi är SÅ tacksamma om du vill delta! Så här gör du för att tävla:1. Betygsätt och skriv en recension på iTunes (har du iPhone är det appen Podcaster, scrolla ner efter alla avsnitt)2. Ta en skärmdump och maila till thegamechangerspodcast@gmail.comLYCKA TILL!SÅ HÄR STÖTTAR DU VÅR PODCAST:1. Gå till www.jessicaisegran.com/gc-link-tree och donera till våra utgifter kopplade till produktionskostnader!2. Prenumerera där du lyssnar på oss!3. Skriv en recension på iTunes nu!Dela podden med en vän redan idag!VILL DU SÄGA HEJ TILL OSS, BOKA RETREATS ELLER LIKNANDE SÅ HITTAR DU OSS HÄR:Maila oss om du har idéer, frågor eller bara vill säga något trevligt :)Thegamechangerspodcast@gmail.comHitta podcasten på Insta:@TheGameChangersPodcastPå Facebook:The Game Changers PodcastVåra företag:jessicaisegran.com Om du vill boka yoga coach, privatlektion i yoga, meditation, coachande samtal eller coaching i att äta växtbaserat.Soulplanet.se Om du vill boka Reconnective Healing eller “Nå dina mål” med mental träning.Instagram@jessicaisegran@soulplanet_wellnessFacebookRäfseryd Balans och Hälsa - Jennys sidaJessica Isegran - Jessicas sidaMusik:Werq Kevin MacLeod (incompetech.com)Licensed under Creative Commons: By Attribution 3.0http://creativecommons.org/licenses/by/3.0/

Varför tycks Migrationsverkets beslut om konvertiter till kristendomen ska få stanna så slumpmässiga? Vi diskuterar slump, godtycke, erfarenheten av meningslöst lidande och  Konvertitutredningens analys av Migrationsverkets beslut.

Cancersjuke Kent Persson erbjuds att vara med i en studie där han kanske ska få behandlas med immunterapi. Slumpen ska avgöra vad Kent får för behandling något som kommer att förändra hans liv. För fem år sen var det inte säkert att Kent Persson skulle få träffa barnbarnet Alice. Det var då som Kents fru upptäckte en knöl på hans rygg. Det här är historien om den märkliga vändningen med Kents cancer, något som lett fram till årets Nobelpris i medicin. I programmet hörs: Kent Persson, cancerpatient, Alice, barnbarn till Kent, Lars Ny, överläkare vid onkologen på Sahlgrenska sjukhuset, Anette Eriksson, forskningssjuksköterska Sahlgrenska sjukhuset. Programmet är en repris från november 2018. Programledare: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se Producent: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Författare, föreläsare och rådgivare med gedigen erfarenhet inom både politik och näringsliv. Som chefsstrateg för Moderaterna var han en nyckelperson i den förnyelseprocessen som ledde fram till Nya Moderaterna. Han har spännande tankar om det mesta – inte minst globalisering, urbanisering och digitalisering. Hans roman I maktens öga är utgångspunkten för TV-serien Den inre cirkeln som har premiär på Viaplay våren 2019. 

Cancersjuke Kent Persson erbjuds att vara med i en studie där han kanske ska få behandlas med immunterapi. Slumpen ska avgöra vad Kent får för behandling något som kommer att förändra hans liv. För fem år sen var det inte säkert att Kent Persson skulle få träffa barnbarnet Alice. Det var då som Kents fru upptäckte en knöl på hans rygg. Det här är historien om den märkliga vändningen med Kents cancer, något som lett fram till årets Nobelpris i medicin. I programmet hörs: Kent Persson, cancerpatient, Alice, barnbarn till Kent, Lars Ny, överläkare vid onkologen på Sahlgrenska sjukhuset, Anette Eriksson, forskningssjuksköterska Sahlgrenska sjukhuset. Programledare: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se Producent: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

2012 Blev han 2:a på Luciapokalen. 2014 Blev han 4:a på SM, 2017 blev han uttagen till EM och landade på en 7:e plats. I år går Daniel för att plocka hem en efterlängtad skalp i form av medalj på SM. Och det lutar återigen att guldet ska till Norrland.

Är du en av de som tror att slumpen styr ditt liv? Att du har alltid otur med något (killar, jobb, resor mm)? Att alla andra har tur med vad de än gör? Gillar du hittills vad du har skapat och upplevt i ditt liv? I så fall fortsätt med det du gör. Om du vill ha en förändring till det bättre, sluta prata om slumpen, tur/otur och ta ansvar över ditt liv, det du upplever. Då slutar du vara maktlös offer för det som händer i ditt liv. Du kan alltid påverka det du tänker och hur du känner och på det sättet skapa det du vill ha. Så istället för att beklaga dig och din situation (som förstärker det) kan du börja se din del i det hela genom att bli medveten om av du har tänkt och känt om det som pågår i ditt liv. När du börjar se potentialen, möjligheterna i allt som sker och kopplar ihop ditt sätt att tänka med det som du har erfarit hittills i ditt liv, tar du ansvar över hur du mår och börjar välja dina tankar, ditt fokus med omtanke. Delta i vår workshop och lär dig mer om attraktionslagen, besök vår hemsida effortlessliving.se eller lyssna på vår Leva Livet-pod på Itunes, Acast, Podbean eller på vår Youtubekanal effortlessliving.

I sista delen av De hemtrevliga rör vi oss mellan Myrorna och framtidens elastiska hem. Kommer nästa generation fästa sig mindre vid tingen? Borde det vara slumpen som bestämmer var sakerna ska stå? Det enda man med säkerhet vet är att sakerna kommer att överleva oss. Det man samlar hela livet visar sig vara värdelöst för något annan.  Eller kan man föra över en laddning? Människor betyder mer än saker, säger Christina på äldreboendet. Och hur trångt blir det i framtiden? Hopfällbara möbler och rum som vidgar sig efter behov? I "De hemtrevliga 4" medverkar Christina Reissmüller, Daniel Frydman, Judith Hollander, Ove Säverman, Mikael Sandblom, Pernilla Ivarsson, Alexia Hellsten, Tilda Järnblad, Henriette Indahl-Backman och Bengt Lundström.

I sista delen av De hemtrevliga rör vi oss mellan Myrorna och framtidens elastiska hem. Kommer nästa generation fästa sig mindre vid tingen? Borde det vara slumpen som bestämmer var sakerna ska stå? Det enda man med säkerhet vet är att sakerna kommer att överleva oss. Det man samlar hela livet visar sig vara värdelöst för något annan. Eller kan man föra över en laddning? Människor betyder mer än saker, säger Christina på äldreboendet. Och hur trångt blir det i framtiden? Hopfällbara möbler och rum som vidgar sig efter behov? I "De hemtrevliga 4" medverkar Christina Reissmüller, Daniel Frydman, Judith Hollander, Ove Säverman, Mikael Sandblom, Pernilla Ivarsson, Alexia Hellsten, Tilda Järnblad, Henriette Indahl-Backman och Bengt Lundström.

Slumpen tog storstadsmänniskorna till skogen och gjorde dessutom paret till företagare. Anna-Lena Olsson och Thomas Lundström hade varit anställda hela sina liv, när de i mogen ålder köpte en hel by med ett bruksmuseum och fastigheter. Idag, tio år senare och efter mycket glädje och slit, ångrar de inte alls sitt steg in i det nya livet. Programledare: Pelle Marklund. Vinjettmusik Erik Jansson. Cirka 25 minuter långt.

Tänk dig följande scenario: Du spiller ut en kopp kaffe två minuter innan du ska rusa till jobbet och eftersom det tar en stund att torka upp på golvet och byta tröja missar du din vanliga buss och får vänta på nästa. Medan du väntar träffar du på en gammal vän som du inte träffat på över ett år - men konstigt nog tänkte du på henne i går kväll. Du har länge varit trött på ditt jobb och vännen berättar lägligt nog att de söker nya kollegor på hennes arbetsplats. Pusselbiten du väntat på kommer till dig från ingenstans. Vad hade hänt om du inte spillt ut kaffet och missat din vanliga buss? Och vad är oddsen att din gamla vän skulle dyka upp där - med ett jobberbjudande dessutom. Okej, jag hade väl bara extremt tur då, tänker du kanske. Men, hur förklarar du att du dessutom tänkte på henne kvällen innan? Det här exemplet är påhittat - men i det 43:e avsnittet av Lyckopoddden delar Viktor och Fredrik med sig av sina egna så kallade "synkronisiteter". Ibland inträffar det som vi helt enkelt inte kan vifta bort som "bara slump"... Eller kan vi det?

Att studera bananflugor har lett Ruth Palmer till större förståelse för det som orsakar olika cancersjukdomar. Slumpen har följt Ruth Palmer, professor i biokemi, på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Efter att ha börjat sin forskarkarriär kom hon slumpmässigt in på spåret mot bananflugors genetik. Samma slump styrde senare in hennes forskning på bananflugor till att handla om barncancer. Ruth Palmers upptäckter blev prisbelönade med Göran Gustafsson-priset i molekylär biologi 2016.Daniel Nord daniel.a.nord@sr.se

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sömnlösa nätter, kontrollbehov och att bli förföljd av par som pratar bebis språk. Inte ok! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Chris Evans! Slumpen ledde oss till att se tre filmer med koppling till varandra. Den största kopplingen är förstås Chris Evans, som är med i två av filmerna. Vi var positiva till alla av veckans filmer:The Grand Budapest Hotel är den senaste filmen från Wes Anderson. Captain America The Winter Soldier är ännu en sån där film.Snowpiercer är en koreansk science fiction-film från regissören som gjorde Memories of Murder och Mother. Något som inte kom med i podden, trots att Per gillar båda filmerna...  

Ulf Elving möter programledaren och författaren Agneta Sjödin. Hon är ett välkänt ansikte i TV sedan över 20 år tillbaka, men att hon hamnade i rutan från första början var egentligen en slump. Jag gick från jeans och boots till klänning och högklackat. Slumpen som styrde in henne i TV-rutan var jobbet som ljustekniker på ett produktionsbolag. När bolaget hade svårt att hitta en programledare till "Tur i kärlek" blev Agneta uppmanad att prova för jobbet - och fick det. Och resten är, som det brukar heta, TV-historia. För Ulf Elfving berättar hon om detta, men också om skådisdrömmarna och livet bland Gunde, ormar och tigrar på Fort Boyard. Hon berättar också om sitt sökande efter tecken i omgivningen, om sin dåliga självkänsla och hur det har påverkat henne att ge så mycket av sig själv, i böcker och intervjuer.