Skogarna

I detta avsnitt bildar Filips och Andreas röster en mäktig fuga när vi diskuterar mångstämmig litteratur. Kollektivroman, tankesorl, stream-of-consciousness, vi-perspektiv och hur jag-starka vi själva egentligen är... En skog värd att vandra i? Avgör själv.

Vi diskuterar litteraturåret som gått, vad som varit bäst, huruvida det finns något särskilt vi läser under julen samt litteraturåret som komma skall. Avsnittet handlar t.ex. om en becksvart högstadieskildring, rysk lägerlitteratur, bdsm-fixering bland kritiker och om en bok som beskrivits som "en vägg av kött". Ett riktigt eländigt och härligt avsnitt! Med Filip Nyström. Välkomna in bland träden.

Andrea och Filip pratar om vad väntan är och hur den visar sig i litteraturen. Vad betyder egentligen ordet väntan? Och hur känns det att vänta? För många är väntan det värsta tänkbara, men än värre är väl att inte ha någonting kvar att vänta på. Samtalet börjar i etymologi och slutar i Leonard Cohen. Välkomna in bland träden.

Överallt ser vi dem, vid busshållplatsen, i mytologin, i konsten och på soptippen. Fåglarna. Men vad är en fågel? Ett djur, dinosaurie eller som i mytologin, den som har kontakt med gudarna? Och kan vi se annat än vårt eget speglade öga när vi möter en annan varelses blick? I detta avsnitt undersöker Andrea fågeln i litteraturen tillsammans med litteraturvetaren Filip Nyström och poeten Agnes Gerner.

Tillsammans med poeten Anna Hallberg och litteraturvetaren Filip Nyström diskuterar Andrea begreppet litterär form.

Blodig inälvsgore, klassisk kosmisk fasa eller psykologisk tortyr? I detta avsnitt av Skogarna diskuterar Andrea skräckens litteratur tillsammans med sina gäster Filip Nyström och Helena Dahlgren. Vad gör oss rädda, och hur?

Vi diskuterar Djävulens närvaro i litteraturen. Frestare, monster eller fallen ängel? (Ibland dromedar, visar det sig.) För litteraturnördar av litteraturnördar. Med Andrea Lundgren och Filip Nyström.

Andrea diskuterar vårens boksläpp tillsammans med litteraturvetaren Filip Nyström och kritikern Anna Remmets.

I detta avsnitt av Skogarna diskuterar Andrea läsningens ljuva konst tillsammans med litteraturnördarna Filip Nyström och Per Juhlin. Vi pratar om att läsa snabbt och långsamt, läsning som går vilse, omläsningar och som alltid - den risk man tar varje gång man ger sig hän åt en okänd text. Av litteraturkännare för litteraturkännare. Välkomna in bland träden.

Är det värt att läsa klassikerna fast den både bestäms och består av gubbar? Andrea och Filip diskuterar kanon, gör varsin egen, tramsar lite men går också igenom olika tolkningar av klassikerbegreppet.

Tillsammans med kulturskribenten Anna Remmets diskuterar Andrea vad sommarläsning kan vara för något. Romantik, ond bråd död, lidelse/lidande, förtärande solar, ungerska essäer och ångande erotik i den djupa svenska skogen visar sig vara en del av svaret. Böckerna som diskuteras är klassikern Drottningens juvelsmycke, Duras genombrottsbok En fördämning mot Stilla havet, 40-talsromansen Driver dagg, faller regn och slutligen den omvälvande essäsamlingen Medusas blick.

Hur kan rum och rumslighet påverka vår läsning av och förståelse för olika texter? Går en roman att kliva in i och kan man i så fall gå vilse där inne? Andrea har bjudit in litteraturvetaren Filip Nyström för att diskutera temat med hjälp av tre olika romaner: en ny, en gammal och en jäkligt konstig en. Huset på Saint Pauls väg av Lise Tremblay, Väggen av Marlene Haushofer och Den svarta solen av Lotta Lotass.

Tillsammans med litteraturvetaren Filip Nyström diskuterar Andrea Lundgren häxans plats i litteraturen och vad ett magiskt medvetande kan vara för något. Några av titlarna som tas upp är Johanne Lykke Holms debutroman "Natten som föregick denna dag" om ett skevande flickskap, den ryska klassikern Mästaren och Margarita av Michail Bulgakov samt den sällsamma diktsamlingen Grapefruit av konstnären och författaren Yoko Ono. Välkommen in bland träden.

I det andra och avslutande avsnittet i temat om att äta eller ätas ger sig Andrea och Martin och gästen Anna Remmets i kast med berättelserna om den som äter – eller som inte gör det. Med utgångspunkt i Han Kangs roman Vegetarianen tar de sikte på intagande, slukande och frosseri, men också på avhållsamhet, fasta och asketism. Vilken är egentligen den bästa vägen till förvandling?

I årets sista avsnitt av Skogarna låter sig Andrea och Martin uppslukas av litteraturen i mer än en bemärkelse. Tillsammans med gästen Anna Remmets samtalar de om olika sätt att bli uppäten på. Från folksagor och mytologi, genom Elfriede Jelineks pianolärarinna, ner i djupet och ut i rymden kastar sig de hungriga orden ner i litteraturens Ginnungagap. Detta är avsnitt ett av två i Skogarnas tema om att äta eller ätas.

Denna gång ger sig Martin och Andrea, tillsammans med gästen Per Juhlin in i det allra heligaste, nämligen läsandet självt och det beroende som uppstår när texten sprider sina magiska sporer i hjärnans vindlingar. Vad krävs för att litteraturen ska återförtrolla världen? Vad har det för konsekvenser för läsaren när hen väl har fått en glimt av det förtrollade landet? Följ med på en resa ut ur världen, där en bok kan vara ett universum och universum en bok, och där där bibliotek och bokhyllor är tempel och kultplatser, eller varför inte en skog?

Jules Vernes äventyrsroman En världsomsegling under havet gavs ut 1870 och räknas till världslitteraturens klassiker. I detta avsnitt gör Martin och Andrea en riktig djupdykning i denna mångbottnade roman för att försöka förstå varför den mystiske kapten Nemo och hans ubåt Nautilus har en sådan dragningskraft på både läsaren och bokens berättare.

Andrea läser Natt bland hästar av Djuna Barnes.

Novellspecial. Andrea läser en av sina favoritnoveller av Birgitta Trotzig.

"En inspelning 'så vild och full av snår och oframkomlig att blotta tanken på den väckte fruktan.'" Ibland krävs det ett Dantecitat för att sammanfatta ett nytt avsnitt av Skogarna. Särskilt som Andrea och Martin har gått ner i litteraturens takdroppande underjord för att prata om H. P. Lovecrafts ohyggliga arkitektur och monster i novellen ”The Call of Cthulhu”, 5 000 år gamla mytfragment om den sumeriska gudinnan Inannas resa ner i mörkret, Ursula K. Le Guins fantasypärla Gravkamrarna i Atuan samt Birgitta Trotzigs mörkerskimrande roman Dykungens dotter. Temat denna gång är ktoniska drömmar, språksöndring, födelse/förintelse eller kort och gott – underjorden. P.s. I all sin iver slängde dock Andrea ur sig två felaktigheter som hon skäms över och vill rätta till: 1) Det är ju inte Barabbas utan BRUTUS som Djävulen gnager på i Helvetets nionde krets 2) I det lysande mörkret är INTE en romantitel av Trotzig utan namnet på en ljuvlig avhandling om hennes roman De utsatta, skriven av Ulf Olsson. Ber så hemskt mycket om ursäkt. Lovar bot och bättring. D.s." Avsnittet är inspelat i produktionsbolaget Beppos katakomber.

Under Stockholms litteraturmässa kastar sig Martin och Andrea huvudstupa in i frågan om skrivande som motstånd. Tillsammans med den eminenta gästen Mara Lee och inför en publik som inte drar sig för att slita upp revor i verkligheten (var uppmärksam på vad som inträffar cirka tio minuter in i samtalet!) slår de in på vägar som bär in i natten, ut i rymden – och till och med bort från själva språket! Under resan mot pudelns kärna ställs trion inför frågeställningar som: Går det att använda sig av ”The Master’s Tools”, det vill säga maktens språk, för att skapa ett utrymme för att omkullkasta maktens hegemoni, och för att förskjuta subjektet bort från den kvävande känslan av att vara definierad av någon annan? Vad är det som gör eländet i Maggie Nelsons fantastiska bok "Bluets" så drabbande? Är det slaveri eller kärlek att göra sig till värd för utomjordiska larver? Hur kan tystnad vara subversiv? Och vad vad säger en konversation i en flygkabin egentligen om klass? Detta – och mycket mer! – reder vi ut i Skogarna. Välkommen.

Vad menas egentligen med romantisk litteratur, och vad kan det betyda för läsaren? Martins första känsla var ”noll och nada, intet och ett stort jävla vakuum”. Andrea, å andra sidan, drällde av titlar där människor både upphöjs och förtärs av sin kärlek. Hennes största utmaning var att begränsa sig till fyra, medan Martin led alla helvetens kval av rädsla för rosa fluff, tills han fann en väg in genom poesin ... Det visar sig dock snabbt att de båda poddpratarna har olika förståelse för begreppet romantik, och det leder till en diskussion om man alltid måste förhålla sig till rosenröda klyschorna för att tala om det Andrea beskriver som ”att bli längtig i knäna”? Eller handlar romantik snarare om, som hon säger, att vada ända upp till midjan i blod och dynga för att rädda sin älskade och därmed också sig själv. Kanske finns döden alltid där i bakgrunden? De diskuterar musikern och poeten Anne Clarks radioaktiva dikt, Catherine och Heathcliffs groteska ödesdrama på de engelska hedarna, Elizabeth Smarts prosapoetiska kultroman som beskrivits skildra ”Madame Bovary, träffad av blixten” samt två andra unga dårar som ger sig ut på varsitt äventyr för att rädda sina älskade ur sinnessjukdom ... Följ med på en vandring bland förälskelsepsykoser, byronska hjältefigurer, högstämd prosa och utslungade spökförbannelser. Våga risken att likt Falkenlands diktjag själv bli brännmärkt. Välkommen in bland träden! Litteratur i detta avsnitt: Svindlande höjder av Emily Brontë, Selma Lagerlöfs En Herrgårdssägen, By Grand Central Station I sat down and wept av Elizabeth Smart och Förhäxad av Foucault av Patricia Duncker, samt lyrik av Christine Falkenland och Anne Clark. * Skogarna spelas in hos Beppo ljudproduktion.

I årets första avsnitt av Skogarna talar vi om våld, ett ämne som är äldre än litteraturen själv. Redan i de äldsta bevarade skrifterna från sumeriska riket var dråp och blodtörstiga gudar en grundläggande komponent och allt sedan dess har litteraturhistorien fyllts till brädden av lidande och ond bråd död. Vi diskuterar bland annat varför så många konstnärer har vältrat sig i Jesus lidande på korset, att den nakna döda kvinnan har blivit vardagsmat i populärkulturens deckare och hur man som barn alltid fängslades mest av de grymmaste sagorna – till exempel när Vargen slukar Rödluvan och sedan får magen uppsprättad. Vissa nyckelvåldsscener minns väl de flesta – som när Gollum biter av Frodos finger i slutskedet i Ringen-trilogin, den avskurna hälsenan i Stephen King-klassikern Jurtjyrkogården, och när Kung Oidipus sticker ut sina ögon med ett bältesspänne. Vår utgångspunkt är som vanligt våra personliga favoriter – Andrea berättar om sin tonårsfascination för Fight Club och det förlösande våldet och Martin läser ur Joyce Carol Oates poetiska våldsskildring Foxfire, om ett tjejgäng på femtiotalet som gör motstånd mot den patriarkala kulturen. Det visar sig snabbt att våld inte alltid är fruktansvärt, utan ibland även vackert ... Men vi måste faktiskt utfärda en varning här. Läsningarna skildrar våld och en av dem är särskilt brutal och ingenting för vekmagade (Andrea var nära att gå ut ur studion!). Detta klassiska verk av Markis de Sade betraktas allmänt som en av litteraturhistorien allra vidrigaste – så lyssna på egen risk. Du har nu blivit varnad. Välkommen.

I årets sista avsnitt av Skogarna beger sig Andrea och Martin ut på upptäcktsfärd i psykets utmarker, där vansinnet lurar. Bland annat diskuteras dessa frågor: * Hur har vansinnesskildringarna sett ut tidigare och vad driver oss från vettet i samtida litteratur? * Finns det ett psykotiskt språk? * Kan galenskapen användas som politisk kommentar? * Hur viktig är den egna erfarenheten för trovärdigheten? Med på resan har de välkända giganter som Sylvia Plath, Sarah Kane och Charlotte Perkins Gilman, men ut från marginalen och in i berättelsen tar sig även figurer från berättelser skrivna av Edogawa Rampo, Gabriella Håkansson och Unica Zürn.

Andrea går i terapi för att få tala ut om sina komplicerade känslor inför sin ungdoms författaridol – samma person som Martin som tonåring brukade stalka runt i Stockholm på signeringar och uppläsningar. Detta litterära geni, en av 80- och 90-talens riktiga stjärnor, har kallats Sveriges första goth, en litterär kameleont och en blandning av Astrid Lindgren och Kafka. Vi talar givetvis om Inger Edelfeldt. Hela avsnittet tillägnar vi henne och hennes massiva produktion som behandlat allt från vardagspsykoser, ljuvligt ironiska konstnärssjälar och närmanden av främlingen-i-sig till drömmande barn, hemliga djur och skärvor till vuxna. Omkring millennieskiftet falnade dock den tidiga så nerviga gnista hennes böcker alltid haft och 2009 kom hon ut som zencoach med en bok om personlig utveckling. Vad hände? Och hur gick det i Andreas terapi? Svaret får du i det åttonde avsnittet av litteraturpodcasten Skogarna, med titeln "Kulturmän, vargflickor och pattsugare". Välkommen in bland träden.

Tusenårig ondska flödar i höstens första avsnitt av Skogarna, där temat är de varelser som alla vet existerar men ändå helst undviker – monster. Inom forskningen ofta tolkat som gränsvarelser som markerar porten till kaos och hotar den västerländska kulturens Ordning. Förut troddes monstren komma från de barbariska och ännu okategoriserade delarna av världen medan de idag snarare dimper in från yttre rymden eller rent av växer sig stort och blodtörstigt inuti människan själv. Med nedslag ibland annat Mary Shelleys Frankenstein, Patricia Wrightsons Nargonen och stjärnorna och Jorge Luis Borges novell ”Asterións hus” finner Martin och Andrea oformliga fasor, tjurhybrider i den grekiska övärlden och helvetesnihilister som lever på andras smärta. Men vi närmar oss också försiktigt från ett annat håll, med öronen på helspänn. För vad säger monstret egentligen, när det talar? Vilka monster som är läskigast, de primitiva och gutturala eller de belevade och retoriskt geniala? Och vad händer när läsaren hellre identifierar sig med monstret än med den tilltänkte hjälten? Följ med oss på en resa i ett Lovecraftskt bortom-landskap och träffa den uråldriga drömmande Chtulhu, ut till ohyggliga isländska höglandsvarelser och sedan till Mårran, som fryser världen till is med sin ensamhet. Tillsammans med den australiensiska, uråldriga Nargonen ska vi unisont skrika ut vår vilda harm: ”NGA-A-AAA!”

Nils: ”När jag fick frågan om en dryck som framkallar extas så är det första jag kom att tänka på molly water, en dryck som är vitt utbredd inom den amerikanska hiphopscenen och klubbscenen, som egentligen bara består av vatten och MDMA, en starkt euforisk drog.” Isabelle: ”Har du med det?” I detta dubbelavsnitt diskuteras berusningens litteratur samt alkoholens funktion både i fiktionen och för författarna själva. Skogarna åkallar Dionysos tillsammans med sina eminenta gäster: poeten Anna Hallberg och forskaren Isabelle Ståhl. Vår alldeles egen sommelier och livsnjutare Nils Malmberg har valt ut olika drycker till de litterära verk som diskuteras vilka vi girigt inmundigar under avsnittets gång. Skål! Andrea citerar Baudelaire och diskuterar dionysisk extas i Donna Tartts Den hemliga historien. Med koppling till den kreativa processen berättar Isabelle Ståhl om sin forskning kring filosofen Walter Benjamin och hans drogexperiment på 30-talet, genom vilka han försökte nå ett mer magiskt och mytiskt sätt att uppleva tillvaron. Hon läser också en magisk passage ur den samtidsmelankoliska romanen Region X. Poeten Anna Hallberg har i sin tur med sig den ”perfekta alkoholistromanen”Emily L. av Marguerite Duras och Martin leder via Rabelais och det karnevaleska in samtalet på sci-fi-romanen Liftarens guide till galaxen, som har universums mest bisarra drinklista. ”Vi dricker för att bota livets sjukdom. Den kan bara botas med det eller döden.” – Isabelle Ståhl.

Någonstans i Sverige, i ett kök eller på någons soffa, träffas vännerna Martin och Andrea en gång varje månad för att prata om texter som på olika sätt skapar friktion, överskrider sig själva, häver sig upp ur boksidorna och går ut i rummet. Litteratur som gör motstånd – ibland även mot sig själv. I månadens avsnitt pratar vi om tiden. Genom extasen, mantrat, hänryckningen och upprepningen ställer vi oss frågor som: Är Suzanne Brøgger och Johann Wolfgang von Goethe varandras motsatser? Varför går tiden så långsamt när man läser Proust? Är Virginia Woolf en mästare på att skildra "moments of being"? Och går det att göra motstånd mot tiden? I så fall: Hur?

I vårt fjärde avsnitt har det blivit dags för oss att försöka hugga tag i ett av litteraturens mest gäckande motiv – det androgyna. Vi börjar i Tintomara och slutar... ja, var då? Några av de författare som tas upp under diskussionens gång är Virginia Woolf, Ursula Le Guin, Platon, Hermann Hesse, Edith Södergran och Alice B Sheldon. Som vanligt en vild blandning, som vanligt ett högt tempo. Är det möjligt att skriva sig bort från tvåkönsmodellen eller är vi fångna i det binära? Är det i förnekelsen av det egna patriarkalt formade subjektet som överskridandet kan ske? Går det att skriva subversiva deckare? Är det verkligen sant att Martin kastar ur sig ordet ”oomkullrunkelig”? Och lyckas vi hålla sams under programmets gång?

Med stolthet kan vi nu presentera vårt tredje och mest magiska avsnitt hittills, med tema: ~*~*~FÖRVANDLING~*~*~ Bortom Ovidius och Kafka ställer vi frågorna: Metamorfosen som befrielse eller hot? Kan en karaktärs transformation i glappet mellan begripligheter fungera som en motståndshandling? Kan ett performativt språk förvandla vår nuvarande verklighet? Och var upphör vår mänsklighet och övergår i något annat? När? I FÖRVANDLINGSAVSNITTET: - Hör Andrea gå bärsärk med Aristoteles! - Sjunk ner i mysfåtöljen och rys välbehagligt av Martins perfekta radioröst när han säger ordet “cyborger”! - Njut när Andrea drar ett skämt om björnar & gamla klasskamrater!

I det andra avsnittet av podden Skogarna pratar vi om dörrens funktion och betydelse för litteraturen. För vad är egentligen en dörr? Är den en trygghetsförsäkran eller ett hinder? Ett barnsligt hopp om en magisk värld där vad som helst kan ske - och ofta också gör det? Under avsnittets gång berör vi allt från den klassiska sagan Alice i Underlandet till urban fantasy i Malmös underjord till en realistisk skildring skriven av Isabel Allende, som vittnar om vilken mardrömseffekt en dörr kan få för den som levt under militärdiktaturen i Chile. Vi delar med oss av personliga anekdoter, några näsfniss och en hel massa litteraturtips under tiden som vi letar i litteraturens skogar efter svar på frågan om vissa dörrar bör hållas stängda, medan andra kanske ska sprängas.

Första avsnittet av Skogarna har tema: äckel. Således tar vi oss an frågorna som bokslukare i alla åldrar ofta ställer sig: Står surrealismens stilistik i vägen för känslan? Är kroppslighet äckligare än känslan av tomhet? Vad är det som skaver i Mare Kandres Aliide, Aliide? Är spermatvål vägen till framgång? Hur kan jazz vara både härligt och farligt? Och är Sartres Äcklet egentligen en barnbok?