Podcast appearances and mentions of suzanne br

Solorejsen er i vækst, det viser nye tal fra Danmarks Statistik. Men hvorfor rejser flere ud alene? Og hvad siger det om vores tidsånd? Det gør turismeforsker Carina Ren os klogere på i dag. Hun mener, svaret skal findes i, at rejsen som aktivitet har ændret betydning - fra ferie til identitetsprojekt. Samtidig spiller sociale medier en stor rolle i, hvordan vi planlægger, dokumenterer og drømmer om vores ture. Anmelderne undersøger og analyserer også Suzanne Brøggers nye roman - 'Mischling - en frisørs bekendelser'. Medvirkende: Carina Ren, forsker i turisme ved Aalborg Universitet. Kamilla Löfström, litteraturanmelder ved Information Jeppe Bentzen, journalist og podcastvært ved Frihedsbrevet Vært: Morten Runge Producer: Anders Skytte Agergaard Redaktør: Lasse Lauridsen

I sommer besøgte Rune Lykkeberg forfatter Suzanne Brøgger i hendes hjem på Vestsjælland til en snak om at bo på landet, om at blive gammel og om udsigterne til engang at skulle dø. Udgangspunktet for samtalen er Suzanne Brøggers nye bog, På væggen (2024). Her fortæller hun blandt andet om, hvordan hun for 50 år siden flyttede ud af byen til en nedlagt skole på landet og dekorerede væggene med billeder af de forfattere og kunstnere, hun gerne ville føre dialog med, mens hun gradvist udviklede sig som forfatter og offentlig figur. Men også om hvordan denne offentlige forfatterfigur kun er en persona, hun tager på sig, når hun er i byen – og aldrig, når hun er på landet. Samtalen blev første gang bragt som en serie af samtaleprogammer i Radio Information hen over sommeren 2024. Vi genudsender samtalen nu, fordi den er et eksempel på, hvordan der kan findes ro i en kaotisk tid, gennem erfaring, dybde og overblik – og ikke mindst gennem langsomme samtaler. 

Vært, Nanna Mogensen er taget på hjemmebesøg hos Suzanne Brøgger. Hun bor på en nedlagt skole i Løve og uden dette hus, ville hun næppe være blevet forfatter, siger hun. I programmet taler de to bl.a. om 'det erotiske regnskab' fra 1960'erne, døde katte, vølver, litteratur og den gode død.

I denne uge giver Lucia mikrofonen videre til vores kolleger Lotte Folke og Eva Eistrup fra 'Den Levende' – en anden Politiken podcast. De har nemlig lavet en miniserie, der hedder 'Fortællingens magt', hvor de over to afsnit diskuterer, analyserer og gennemtrævler et af de mest betændte emner, der har rumsteret i årets samtaler om litteratur, nemlig autofiktion. Og hvis du tror, at vi blev færdige med samtalen med Karl Ove Knausgaards værker, så tager du fejl. Vi er slet ikke færdige med at forhandle gråzonerne og grænserne i fiktionerne. Fra Diez til Borberg har de største debatter i dansk kultur i år handlet om bøger og de mennesker, de låner fra. Lotte og Eva har lavet en grundig gennemgang af autofiktionens historie. Tilbage til 1500-tallet, forbi Tove Ditlevsen, Facebook-tråde, vidnesbyrd og debatindlæg. Men inden Lucia giver mikrofonen videre, sætter hun sig med Lotte og Eva og klæder jer på til første afsnit. Dette er afsnit 1 ud af 2. Producer: Sille Westphal  Litteraturliste:  Klippet Lotte Folke henviser til med Gabriel Matzneff: https://www.youtube.com/watch?v=H0LQiv7x4xs Teresa af Avila: 'Den hellige Teresa af Avila's liv', 1550. Suzanne Brøgger: Fri os fra Kærligheden, 1971. Kristian Ditlev Jensen: 'Det bliver sagt', 2001. Rachel Cusk: 'Et livsværk', 2003. Poul Behrendt: 'Dobbeltkontrakten', 2006. Karl Ove Knausgård: 'Min kamp' 1-6, 2009-2011. Vigdis Hjort: 'Arv og miljø', 2016. Helga Hjort: 'Fri vilje', 2017. Pablo Llambias: 'Natteskær', 2017. Nanna Storr Hansen: 'Det var #ikkemig, der fik min rektor fyret' Vanessa Springora, 'Samtykket', 2020. Linda Broström: 'Oktoberbarn', 2020. Jeanette Ottesen: 'Fri', 2021. Ulrikka Gernes: 'En pige forlod værelset', 2023. Thoma Boberg: 'Insula', 2024. Katherine Diez' ‘I egen barm', 2024. Lottes interview med Vagn Lundbye i Information: 'Vi taler jo hele tiden om vores barndom, som om vi kun har en' Lottes interview med Claus Beck-Nielsen i Information: 'Jeg trækker hans vejr' Om CIA og nykritikken i The Nation: 'How the CIA tricked the world's best writers' Line Arlien Søborg: 'At miste sin egen fortælling' – essay i Filmmagasinet Ekko, 3. december, 2014 Informations serie Vidnesbyrd fra 2016 Artikel om 'Insula'-balladen i Politiken Jeppe Krogsaard Christensens facebooktråd om 'Insula' Madame Nielsens essay om Boberg: 'Jeg kunne aldrig vise mig igen i Københavns litterære cirkel' Poul Behrendt kronik i Politiken om dobbeltkontrakten: 'Autofiktion har knust modernismens facade' Artikel om Springora: 'En biperson tager hævn': Eva Eistrups essay ‘Hvorfor skal vi med indre vold og magt skille kunstnerne fra værkerne, når de selv tramper rundt i dem med store biografiske moonboots på?' Amira Srinivasan: Essayet 'Sammensværgelsen mod mænd i bogen 'Retten til sex', 2021. Podcasten Poptillægget fra 29. oktober 2021: ”Litterær mobning: ”Det her er #Metoo 2.0” Podcasten Bogstaveligt talt med Molly Balsby og Thomas Boberg den 2. oktober 2024.  See omnystudio.com/listener for privacy information.

Suzanne Brøgger har skrevet om bildene hun har hengende på veggen – og det har resultert i ei spennende, mangefasettert og svært interessant essaysamling. Brøgger skriver opp til, i kontrast med, i dialog med og i strømningene etter berømte forfattere, kunstnere og fiktive personer. Samtale mellom Lise Knudsen og Oda Cornelia Knudsen.

Samtalen mellem sognepræsterne Andreas Thom, Hørsholm, og Benjamin Sloth Jensen fra Grønnevang Kirke i Hillerød handler om teksterne til 15. søndag efter trinitatis. Jesus er på besøg hos sine gode venner Martha og Maria. Maria vil bare sidde og lytte. Men Martha er optaget af alle de huslige pligter og vil have Maria til at hjælpe sig. Benjamin og Andreas diskuterer om de er på Team Martha eller Team Maria, og om hvad forskellen er på at gøre noget for kærlighed eller af kærlighed. Sørine Gotfredsen og Suzanne Brøgger får også lov til at blande sig samtalen. 

Hen over sommerferien vikarierer Rune Lykkeberg for Anna von Sperling i to særlige afsnit af Radio Information. Vi kalder dem for 'sommersamtaler'. I denne anden sommersamtale besøger han den snart 80-årige forfatter Suzanne Brøgger i hendes hjem på Vestsjælland til en snak om at bo på landet, om at blive gammel og om udsigterne til engang at skulle dø. Udgangspunktet for samtalen er Suzanne Brøggers nye bog, På væggen, der udkom tidligere i år. Her fortæller hun blandt andet om, hvordan hun for 50 år siden flyttede ud af byen til en nedlagt skole på landet og dekorerede væggene med billeder af de forfattere og kunstnere, hun gerne ville føre dialog med, mens hun gradvist udviklede sig som forfatter og offentlig figur. Men også om hvordan denne offentlige forfatterfigur kun er en persona, hun tager på sig, når hun er i byen – og aldrig, når hun er på landet. Bogen indeholder samtidig brutale beskrivelser af alderens konsekvenser, når man som Suzanne Brøgger har mistet et bryst, rygerlungerne piber og benene værker – og så alligevel bevare et ukueligt ønske om, at livet skal fortsætte på trods af skavankerne. Samtalen mellem Rune Lykkeberg og Suzanne Brøgger er optaget i sidstnævntes hjem på Vestsjælland.  Lyt med.

April måneds forfatter Suzanne Brøgger er aktuel med bogen ”På væggen”, som er essays med læsninger af værker, om møder med forfattere og kulturpersonligheder. Som ung flyttede Suzanne Brøgger fra København ud på landet for at leve et skrivende liv. Her satte hun fotos op på væggen af sine forbilleder for at have nogen at tale med. Og det er disse forbilleder, hun i sin seneste udgivelse ”På væggen” går i dialog med, sammen med de nye, der er kommet til. Over flere årtier har Suzanne Brøgger skrevet på sit eget liv, været prisme for forskellige tiders tanker og ideer. Hun har igen og igen skrevet og aktualiseret sin emnekreds – kvindeligt begær, kærlighed, tradition, at blive sig selv med flere. Interviewer på scenen til Live-arrangementet er Bodil Skovgaard Nielsen, litteraturkritiker og kulturjournalist på Dagbladet Information. Tilrettelagt af Claus Vittus, Københavns Biblioteker Se litteraturliste Musik: Mountain Air af Cody Francis

'Du lytter til Politiken' holder ferie, men her kan du få lov at høre vores idépodcast med Lotte Folke og Eva Eistrup. Den hedder 'Den levende' og i det her afsnit taler de med Eini Carina Grønvold, der er manuskriptforfatter, medstifter af dansk sexpositiv feminisme, og for nylig skrev debatindlægget Unge kvinder, der er kærester med gamle mænd, skal passe på og Ulrikka Gernes, der er aktuel med bogen 'En pige forlod værelset', hvor den 14-årige Tanja, møder den 24 år ældre E, der sender hende lange kærlighedsbreve, hvorefter de indleder en relation. En relation, der har en høj pris for Tanja. Og det er blandt andet den pris, som vi taler om i ugens podcast. Den pris som unge piger og kvinder betaler for de relationer, de har med mænd, der er langt ældre end dem selv. For den unge kvinde, med den ældre mand, er en slags figur, der går langt tilbage i kulturhistorien og i vores samfund: »De her forhold har udspillet sig, så længe der er blevet dokumenteret, hvad der foregår mellem mennesker, så længe der har været tilknytningsforstyrrelser, så har de her forhold udspillet sig« siger Eini Carina Grønvold. Hun mener også, at det er overset i hvor høj grad det også er den unge kvindes sårbarhed og omsorg, som er det, den ældre mand gerne vil have del i: »Som ung kvinde længes man efter at give sin omsorg, seksuelt og følelsesmæssigt«.Vil du høre mere 'Den levende'? Download Politikens podcast app og login med dit medie-login. Så kan du høre alle afsnit. Shownotes:Læs Eini Carina Grønvolds indlæg 'Unge kvinder, der er kærester med gamle mænd skal passe på'.Læs Astrid Lund Johansens modsvar til Eini Carina debatindlæg: Folk siger, at jeg en dag vil vågne op til virkeligheden, når de hører vores aldersforskelDr. Jessica Taylor om 'Battered woman syndrom'. Se video her: https://twitter.com/DrJessTaylor/status/1520422838112559105Bøger:Ulrika S. Gernes: 'En pige forlod værelset', 2024.Cecilie Lind: 'Pigedyr', 2022.Louise Zeuthen: 'Krukke – En biografi om Suzanne Brøgger', 2014.Vanessa Springora: 'Samtykket', 2020.Linn Ullmann: 'Pige, 1983', 2022.

"En författares dagbok 2010-2020" heter den senaste boken som kommit ut på svenska av den danska författaren Suzanne Brøgger. Katarina Wikars möter henne i ett samtal om att vara hobbyantropolog och göra erotiska fältstudier. Ända sedan hon debuterade med debattboken "Fräls oss ifrån kärleken" på 70-talet har hon varit i offentligheten. Suzanne Brøgger har vid det här laget skrivit över tjugo böcker.Katarina Wikars träffade henne i Köpenhamn. Det blev ett samtal om att vara hobbyantropolog och göra erotiska fältstudier, om att äntligen ha skrivit sig fri från familjen, om värdet att gå på en mosse ett helt liv och tala med sig själv.Och inte minst, vad det är för likhet mellan äktenskapet och en stenmur.

Åren runt sekelskiftet 1900 var en motstridig epok. En tid för sexuella experiment, men också djup misogyni och antisemitism. Motsägelserna beskrivs tydligast av Colette, menar Ulrika Kärnborg. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det är få författare från förra sekelskiftet som fortfarande har förmågan att uppröra. Sidonie-Gabrielle Colette, här för enkelhetens skull kallad Colette, är en av dem.Pocketutgåvorna av hennes böcker står i min bokhylla, tummade och med spruckna ryggar, prydda av sliskiga omslag som fortfarande gör mig genererad. Titlar som "Vagabonden", "I bojor", "Sido" och "Chéri" väcker associationer till mörka budoarer och åldrade kokotter som fläktar sig med dyrbara solfjädrar. Alla är de skrivna i en stil som jag trots det upplever som omedelbart tilltalande: fräsch, passionerad och engagerad."Kärlek är ingen hedervärd känsla". Så lyder en av Colettes mer kända sentenser. Av allt att döma är den en krass sammanfattning av hennes första äktenskap med den notoriskt otrogna journalisten och författaren av bortglömda skandalböcker, M. Willy. Med denne tvivelaktige, medelålders person flyttar Colette som tjugoåring till Paris. Där presenterar han henne för modernistiskt sex och låter henne träffa alla som "betyder något", det vill säga folk som Balzac, Marcel Proust, Claude Debussy, Jean Cocteau, men också legendariska kurtisaner som la belle Otero.Genom Willys försorg får hon stifta bekantskap med hela spektrumet av sexuella avvikelser. Priset blir högt Colette har sagt att Willy för alltid korrumperade hennes förhållande till kärleken men i gengäld vinner hon insikter som ska visa sig användbara. Framför allt lär han henne om sinnlighet och hur hon ska förmedla sina egna intryck i skrift. Colette är nämligen redan från början starkt påverkad av hur ting och människor ser ut och doftar, hon äger en överkänslighet som gör att hon kan höra ett löv falla; hon faller i extas över hur en tomat smakar eller de rosa skiftningarna på småkrabbornas ryggsköldar. Hos Colette är driften alltid sublimerad, omdirigerad till en nästan mystisk upplevelse av samhörighet med tingen, växterna och djuren men nästan aldrig med männen.I fyrtioårsåldern sätter hon sig ner och påbörjar ett slags sexuellt bokslut, "Pur et l'impur", enligt henne själv det närmaste hon kom en uppriktig självbiografi. "Det rena och det orena", blir en upprörande och subversiv bok om de eskortflickor, prostituerade bögar, flamboyanta lesbiska och professionella förförare som hon själv umgicks och låg med under sina första stormiga Paris-år. Jag förstår varför den inte fick någon svensk förläggare, innehållet är rena dynamiten. Romanen är skriven i dialogform där kärleken reduceras till ett spel, en affärstransaktion, där det gäller att inte tappa masken. Kvinnorna som Colette respekterar mest är cynikerna, de som försvarar sin kurtisanmoral och skryter med att de aldrig någonsin sagt vad de egentligen kände. Allt är skildrat med den sensuella pragmatism som är Colettes signum och anledningen till att jag alltid återvänder till hennes författarskap.En av de mest slående aspekterna av Colettes liv och verk är hur hårt hon kämpade för att hitta sitt eget uttryck. Hon föddes i obemärkthet på landsbygden 1873 och dog världsberömd i Paris 1954. Efter succédebuten skrev hon en lång rad romaner, noveller, essäer och självbiografier. Som journalist skildrade hon allt från kvinnomisshandel och mode till gastronomi och fejkade orgasmer. Hon var en av de första kvinnorna som rapporterade direkt från fronten under första världskriget. Samtidigt var hon oavbrutet sysselsatt med att spränga genregränserna. Hon skapade stumfilmsintriger och skrev librettot till en opera av Ravel. Vid sidan av gjorde hon koreografier till pantomimteater och extraknäckte själv framgångsrikt som mimare och dansare.Den konservative författaren och kulturpersonligheten Henry de Montherlant kallade Colette "den största naturliga franska författaren". Suzanne Brøgger, den nordiska författare som mest liknar Colette, har beskrivit hennes språk som såpbubble-fjärilvingelätt: "Som om skrivandet var det naturligaste av allt för denna språkgourmet, alltid på jakt efter ett bättre ord, utan att syntaxen röjer det hårda slitet, de oändliga rättelserna och omskrivningarna". Även om det hon skrev om, alla interiörerna från Paris undre värld, kunde te sig skandalöst höll hon sig stilistiskt innanför det tolerablas gränser. Det gällde inte i lika hög utsträckning hennes erotiska testamente.Colette blev tvingad att revidera "Det rena och det orena" när hon var i sjuttioårsåldern. Boken kom ut 1941, i ett kulturklimat som på grund av kriget skilde sig kraftigt från det som en gång format Colettes konstnärskap. Ändå är framför allt om ungdomens könsroller och umgänge hon vill berätta. Därför är det inte rösterna från mellankrigstidens radikala kulturliv som når oss, utan det mer avlägsna sorlet från la belle époque. Det var en era då den europeiska misogynin nådde en höjdpunkt. Männen kände sin auktoritet och ställning hotad, inte bara av den skrämmande varelse som gick under namnet "Den nya kvinnan", utan även av två andra mytologiska väsen. "Juden" och "den homosexuelle" var två kulturella projektioner som underminerade den patriarkala ordningen.Även om Colettes feministiska kritik inskränker sig till det som pågår i sängkammaren, framstår hon som en pionjär. Och hon blir, skriver den amerikanska kritikern och författaren Judith Thurman, en av de första som sanningsenligt skildrar den nyligen frigjorda kvinnans situation i ett mansdominerat samhälle. Genom sin osentimentala, för att inte säga iskalla blick på relationer och sexuella identiteter, vågar hon visa att "kvinnligt" och "manligt" är kulturella konstruktioner. Alla samhällen som delar upp individer i sådana som "ger" och sådana som "tar emot" sexuell njutning, fördärvar sina unga. De flesta, oavsett biologiskt kön, föds med behov av att dominera såväl som att underkasta sig, säger Colette med en blinkning. Ur förtrycket av de naturliga drifterna föds perversionerna, och det är de som Colette med en sådan framgång har lyckats skildra. Hennes skarpa iakttagelser av det som en gång kallades "onatur" gör att "Det rena och det orena" numera ses som ett viktigt bidrag till HBTQ-litteraturen.Men författare lever som vi alla vet sällan som de lär. Judith Thurman skriver i sitt förord till the Pure and the Impure att Colette ironiskt nog skrev "Det rena och det orena" under en period då hon själv, efter att i flera decennier ha levt i olyckliga relationer, hade funnit en stadig partner. Äkta maken nummer tre, Maurice Goudeket, tycks ha skänkt Colette den trygghet hon letat efter. Och även om deras förhållande var stormigt och de fick uthärda rejäla smockor från båda hållen, var det ändå en relation mellan jämlikar.Och som Judith Thurman sammanfattar det:"'Det är inte förrän man blivit frisk som man upptäcker att man varit sjuk', skrev Colette en gång till Maurice. En sanning som bekräftas av hennes egen lovsång till ett sårat och splittrat Eros, författat av en kvinna som för första gången kände sig hel".Ulrika Kärnborg, författare

REDIFF - Le 26 mai 1964, dans la soirée, Yves Taron et sa compagne Suzanne Brûlé espèrent voir la porte d'entrée s'ouvrir. Leur enfant, Luc, 11 ans, s'est volatilisé quelques heures auparavant. Au début, ils ne se sont pas réellement inquiété : Luc a déjà fugué et revient toujours. Le lendemain matin, Yves Taron prévient le commissariat. Après 18 heures, Suzanne Brûlé reçoit un coup de fil de la police : on lui demande une photo de son fils. Yves Taron se rend immédiatement au commissariat et monte dans un véhicule de la police direction Palaiseau. Au matin, le corps sans vie de l'enfant a été découvert au pied d'un gros chêne dans le bois de Verrières.

Kender du til en intensitet, der borer et nærvær igennem luften, så du ved, at alle følelser i dig er accepteret? Kender du også til en intensitet, der er emotionelt ødelæggende, giftigt, fortærende og måske ender i stalking? Så har du mødt den højere og den primitive besvarelse på skorpion-energien! I dette afsnit betragter vi skorpion og tyre aksen fra lidt forskellige vinkler.  I fantastisk selskab med astrologerne Alexanndra X. S. Vestergaard og Johannes Vasco Lockwood taler vi om: - Hvad måneknuderne er ! - Hvad skiftet fra skytte - tvilling til skorpion -tyr vil bevirke kollektivt - Hvordan måneknuderne er et beregnet punkt og der kan være forskelle (Mht. skorpion og tyr indgangen er det True Node 19. januar- 19. juli 2023 og Mean node 23.december - 17.juli 2023) - Skorpionens psykologiske evner og hemmeligheder og desperation og kompleksitet! fx det kompleks, hvor det ikke er spor nemt at udvise sårbarhed personligt, og dog selvom forsvarsværket er stærkt, ser vi ofte netop en interesse for skam, skygger og frygt.  - Tyrens ro og bygge-evne og æstetik og kropslighed - Den tantriske akse og hvordan det især for manden kan kræve sit at give slip  - Refleksioner om hvordan de energier kan arte sig kollektivt fx gennem mere Me2 og langsomhed?   - Har rå sandhed per definition et negativt fokus? - At blive svigtet, tabe, dø....genfinde personlig empowerment, tiltrække magnetisk, hvilket giver magt - Tilknytnings-issues og hvordan alle køn bør gå i terapi ! - Seksualitet, utroskab og at bære nag (mens man tilgiver)  - Højere og lavere modenhedsniveauer  - Samfundets tabuisering af psykiske lidelser - Vi taler også om andre arketyper fx jomfru og saturn Tjek teaseren her: https://www.youtube.com/watch?v=wwN_wWZJxx8 Og giv mig et hint om den her type program er noget for dig. Bemærk at det ikke er astrologi undervisning, men astrologiske refleksioner, der slet ikke er udtømmende, men så er vi ligesom i gang. Jeg håber du vil reflektere videre selv-- j eg kan lige give dig et mix af offentligt kendte personer født i skorpionens tegn, så du måske kan spotte forskellige sider af en energi: Brené Brown, Hillary Clinton, Suzanne Brøgger, Søs Egelind, Lise Rønne, Søren Pind, Morten Messerschmidt, Astrid Krag, Mette Frederiksen, Mogens Jensen og Julia Roberts, Ryan Gosling, Leonardo DiCapiro, Matthew McMonaughey FIND MERE om det astrologiske arbejde mine gæster gør lige her:   Alexanndra Vestergaard: https://www.stardomseminars.com/ Johannes Lockwood: https://www.oneastronaut.com/ og mig:  https://www.mannahguldager.com/    

I denna essä skriver Michaela om den enhet som sätter ramar och gränser för hur kapitalet skapas och tillåts röra sig, men som aldrig kritiseras: familjen.En antikapitalistisk kamp måste inrymma en radikal kritik av familjen. Den enhet som 1) upprätthåller de kapitalistiska produktionsförhållandena, 2) där kapitalet flyter via blodsband och 3) där den patriarkala sociala ordningen mellan kvinnor och män upprätthålls genom att kvinnan på grund av könsarbetsdelningen fjättras vid reproduktionen (av arbetskraft). Alla dessa bidrar med stabilitet till kapitalet – något vi inte kan unna det!En essä om könsarbetsdelning, reproduktion, abortförbud, kärnfamilj, äktenskap, institutionalisering och kärlekens framtid.Referenser:Aleksandra Kollontaj. Kvinnan och familjen (1908)Karin Johannisson. Den mörka kontinenten: kvinnan, medicinen och fin-de-siècle (1994)Louis Althusser. On the reproduction of capitalism – ideology and ideological state apparatuses (1969)Silvia Federici. Patriarchy of the wage: Notes on Marx, Gender, and Feminism (2021)Silvia Federici. Caliban and the witch: Women, the body and primitive accumulation (2004)Suzanne Brøgger. Kärlekens vägar och villovägar (1976)Torkil Lauesen. Riding the Wave: Sweden's Integration into the Imperialist World System (2021)Omslagsbild: Aleksandra Kollontaj, fotograferad av Eivind Enger (Arbark).Krakelpodden är en antikapitalistisk podd om kroppen, språket, kulturen och politiken. Görs av föreningen Krakel i Malmö. Läs mer om oss på www.krakelkrakel.com. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Forfatter Suzanne Brøgger elsker at tale om Tone. Både bogen, som hun skrev i 1981 og mennesket Tone Bonnén. Bogen Tone er et heltekvad, en hyldest til kvinden, Tone Bonnén, og Suzanne Brøgger skrev den i 1981 på baggrund af interviews med mennesker, der lige som forfatteren selv, blev betagede af Tone Bonnén og hendes store appetit på livet. Nu er "Tone" genudgivet, så flere kan lære Tone at kende. Anbefalinger; Suzanne Brøgger, Tone. Fjodor Dostojevskij, Brødrene Karamazov. Medvirkende Anne Glad og Suzanne Brøgger. Tilrettelægger Mette Willumsen. (Sendt første gang 4. december 2021).

Dagbogen bringer mig tættere på den mand, der slog min mors to brødre ihjel. Ligesom min mormor og mor er han vokset op i den kulturradikale elite - og har truet med en lignende handling før. Ud fra dagbogen begynder detaljerne om drabsdagen at tegne sig, og det viser sig, at pistolen, der blev brugt, tilhørte en socialdemokratisk politiker. Pludselig kommer der et tip om, at Suzanne Brøgger nævner drabsmanden i en af hendes romaner. Medvirkende: Sofie Tholl, Suzanne Brøgger, Louise Danneskiold-Samsøe Tilrettelæggelse: Sofie Tholl. Redaktør: Louise Witt-Hansen. Lyddesign: Mikkel Rönnau. (Sendt første gang 6. december 2021).

Hon har tidigare gjort musik om stora och svåra frågor som moderskap, separation, att få en cancerdiagnos och att utsättas för en våldtäkt. Nu är Jenny Wilson tillbaka med vad hon säger är hennes mest nakna album någonsin "Mästerverket". Jenny Wilson är gäst i dagens P1 Kultur. BAREN SOM FLYDDE DIKTATURENS BELARUS  Tidigare var Karma Bar en mötesplats för kulturarbetare och journalister i Belarus huvudstad Minsk. Men i takt med att förtrycket skruvats upp har allt fler intellektuella lämnat landet många har sökt sig till grannlandet Ukraina. Men var ska alla dessa människor mötas nu? P1 Kulturs Fredrik Wadström har besökt Karma Bar som helt enkelt flyttat sin verksamhet i samma riktning som de politiska flyktingarna, till Kiev. SUZANNE BRÖGGER ÅTERVÄNDER TILL KLASSISKA TEXTER Den danska författaren Suzanne Brögger är aktuell med hybridboken "Med egen hand", som består av reseberättelser, intervjuer och essäer. Vissa av texterna har hon återvänt till under många år, och hon har också skrivit i dialog eller opposition med sina äldre titlar. Samhället har ju förändrats under 50 år. Katarina Wikars som följt henne sedan debattboken "Fräls oss ifrån kärleken" på sjuttiotalet känner med stigande glädje igen tematiken. EXPERIMENTLUSTA PÅ TEATERN EFTER PANDEMIN Imorgon lyfts pandemirestriktionerna och en era inom scenkonsten når sitt slut återigen går det att spela för fulla salonger istället för via digitala experimentlösningar för hemmapubliken. Den stora frågan är: kan nytänkandet flytta med upp på scenen nu? Jo, P1 Kulturs teaterkritiker Jenny Teleman har sett Tillbaka till Reims på Dramaten och Fröken Julie på Strindbergs intima teater och ser tecken på experimentlusta. ESSÄ: GRÄNSERNAS ÅTERKOMST LÄR OSS ATT FRAMSTEG ÄR TILLFÄLLIGA  På sistone har vi sett hur gränsposteringar återigen bemannats och taggtråd rullats ut där gränsen nyss bara var något abstrakt. Till och med urgamla gränser, som hade fallit i glömska, återvänder som spöken från det förflutna, noterar Thomas Steinfeld i denna essä. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson

Når man går på gymnasiet og bliver undervist i dansk, så skal man introduceres til 14 forfattere igennem sådan et forløb. Kun én forfatter, ud af de 14 er en kvinde - og det er Karen Blixen. Undervisningsministeren Pernille Rosenkrantz-Theil vil ikke ændre på listen, som har været uændret siden 2004. Det vil Frederik lave om på. Der findes en utømmelig mængde kvindelige forfattere, som slet ikke får nok opmærksomhed, og som man slet ikke bliver undervist i. I en række programmer vil vi gerne, sammen med en gæst, introducere dig til en markant kvindelig forfatter, som sagtens kunne være på en langt bedre udgave af det danske litteraturkanon.I dag gæster Mette Byriel-Thygesen for at tale om Suzanne Brøgger.

Författaren och psykoanalytikern Lou Andreas-Salomé (18611937) påverkade flera berömda manliga kollegor, men är själv svår att få grepp om. Anneli Jordahl söker svar i hennes noveller. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Jag blir aldrig färdig med den rysktyska författaren, kritikern och psykoanalytikern Lou Salomé, född 1861. Hon är en av de motsägelsefulla, traditionell och utmanande fritänkare i samma person. Hon ruskar om en med sina idéer om arbete, kärlek och erotik. Hennes tematik om mäns och kvinnors infantila föreställningar om varandra blir aldrig inaktuella. Jag minns inte om det var med en av Suzanne Brøggers essäer om henne som allting började. Eller om den var ungdomens idoga samlande på Nietzsches verk. Det var alltid detta om, inte av.  De flesta som känner till Lou Salomé har läst någon av de oräkneliga biografierna, men inte hennes egna verk. På svenska finns ett urval med texter, men ingen av de drygt tjugo titlar hon gav ut under sin levnad. Och nycklarna till hennes livsproblematik finns i fiktionen som skrevs på tyska. I novellsamlingen "Menschenkinder" från 1899, som finns i engelsk översättning, möter läsaren kvinnliga resenärer, ofta i tyska alplandskap. De tar in på hotell eller väntar på ett tåg på stationen. En mans fantasier väcks. Kanske är den späda där borta en kärlekslängtande änka? Kanske vill unga flickan bli beskyddad av en fadersfigur? Besvikelsen blir stor när de inleder samtal och han förväxlar blygsel med följsamhet. Det visar sig att kvinnan är läkare, författare eller redaktör för en inflytelserik kulturtidskrift. Jag tänker på resenärer som Fredrika Bremer, eller Ellen Key som flyttade runt i Europa under sex år och för övrigt blev Lou Salomés nära vän. Hur ofta blev de på alla sina resor betraktade som utomjordingar? Ensamhet är en röd tråd, men den oroar inte kvinnorna, de har ju sitt arbete. Männens avbrutna förförelsekonster mynnar ut i anklagelser. En kall självupptagen kvinna. I sin tur är kvinnan besviken över männen som ser ett kön, inte ett intellekt. I ljuset av detta framstår Salomés hållning i kvinnokampen som paradoxal. I slutet av 1800-talet när Den nya kvinnan och Den nya mannen diskuterades, såväl i konsten som i den politiska offentligheten valde hon motrösten. Varför slogs hon inte med dåtidens kända kvinnosakskämpar om rätten till arbete och utbildning? Hon och Ellen Key sågs som antifeminister som menade att kvinnor inte skulle tävla på männens fält. Moderligheten var viktigare. Särskilt intressant med tanke på att de själva inte hade barn och arbetade jämt. I sin essä Der mensch als weib  Människan som kvinna - uppmanade Salomé  kvinnor att framhålla sitt väsens särart. Inte för att underordna sig männen, utan snarare för att upphöja sitt eget väsen, liksom gona sig i att vara just kvinna. Hon såg kvinnan som det första könet, den verkliga människan, bättre lämpad att leva. Det var lätt för henne att odla excentricitet, kan en tänka. Uppvuxen i överklassfamilj i Sankt Petersburg där hennes älskade far var god vän med tsarfamiljen. Efter faderns död 1879 reste Lou och hennes mor till Zürich där kvinnliga studenter var välkomna på universitetet. Hon valde att läsa filosofi, konst och religionshistoria. Under tiden levde hon på sitt apanage från Ryssland och skrev skönlitterärt. I romanen Fenitschka säger den unga studenten Hem, familj, hushållerska och barn det är mig främmande, främmande, främmande Kärlek och äktenskap är inte samma sak. I positionen som ung akademikerkvinna av adlig börd öppnades dörrarna till de burgna och bildade hemmen i Europa. Dåtidens kända feminister blev till en början hennes vänner. En kväll i Rom mötte hon Friedrich Nietzsche. Eftersom hon hade studerat filosofi hade de en del att samtala om. Han blev tagen av hennes skarpa intellekt och bad henne att bli hans lärjunge. Hon blev hon förtörnad. Och det är detta hennes grandiosa NEJ till potenta kulturmän som skapat hennes berömdhet, inte hennes verk. Hon valde att bli först med att ge ut en bok om Nietzsches filosofi i stället. Enligt myten var det hennes nej till giftermål som bidrog till att han hamnade på mentalsjukhus och skrev "Så talade Zarathustra". I sitt liv valde Lou Salomé alltid sitt arbete före kärnfamilj och män som förhindrade henne att leva och arbeta. Fullt logiskt fastnade hon för Henrik Ibsens dramatik och skrev en bok om hans kvinnogestalter. Hon arbetade också som teaterkritiker och det teatrala präglar novellerna i Menschenkinder där författaren är regissören som placerat sina figurer på en scen där de i dialogen intar motstridiga livshållningar. Verklighetens självständiga kvinna utmanar. Männens sårade stolthet förbarnsligar.  Nyckeln finns i titeln Menschenkinder människobarn. Till slut går Lou Salomé med på att gifta sig med den nästan dubbelt så gamla språkforskaren Fred Charles Andreas. Kravet från henne var ett så kallat resonemangsäktenskap som tillät andra erotiska förhållanden. Så blev det. Lous femton år yngre älskare Rainer Maria Rilke gick som son i huset. Då var hon känd författare och han nybörjaren som lade stor vikt vid hennes manusläsning. I biografin Mannen från Prag framhåller Bengt Landgren hur betydelsefull Lou Andreas- Salomés idévärld var för Rilkes diktning, det två resorna i Ryssland satte spår. Det märks också i Rilkes Brev till en ung poet. Han skriver att männens värld är full av brunst rus och rastlöshet och belastad med gamla fördomar och den arrogans som männen vanställt kärleken med. Det skulle kunna stå som baksidestext till novellsamlingen Menschenkinder. Vid femtio plus sadlade Lou Salomé om som yrkeskvinna och började 1912 studera för Sigmund Freud i Wien. De blev kollegor och vänner för livet. I antologin "Erotik och narcissism" som rymmer ett urval av hennes texter och en grundlig introduktion av Ebba-Witt Brattström finns de banbrytande akademiska uppsatserna om det anala och om narcissism.  Det sistnämnda tolkade Salomé uppiggande nog på sitt eget vis som något positivt, inte alls världsfrånvänt, särskilt gällde det för kvinnan. Senare delen av sitt liv tog hon emot analysander i villan Loufried i Göttingen. Hon skrev en bok om Freud och en om Rilke, samt sina memoarer. Tråkiga, ansåg Brøgger med rätta i en essä. Det autofiktiva var inte Lou Salomés kopp te, det är i fiktionen man kommer henne närmast. I novellerna blir kvinnan som väljer sin egen väg genom att skilja sig, avböja uppvaktningar en ständig projektionsyta. Vem är hon? Hysterika. Frigid. Egoistisk. Hennes värsta brott är att hon framstår som attraktiv. Under nazismen stämplades psykoanalysen som ett judiskt påfund och Lou Salomés böcker beslagtogs. Hon dog 1937 i Göttingen, men glömd är hon inte. I Tyskland ges brevväxlingen med Ellen Key ut. 2017 var det premiär för en musikföreställning om hennes liv, skriven av Suzanne Brøgger. En gång när jag intervjuade Brøgger frågade jag om Lou Salomé. Vad tog hon fasta på? När Lous liv ska berättas blir det lite Nietzsche här, lite Rilke där och så Freud. Hon är svår, sa Brøgger. Svår. Hon speglade andra, men aldrig sig själv. Kanske det. Men när jag i mogen ålder åter läser Lou Salomé tycker jag mig få syn på vad som var hennes drivkraft. Det är kärleken till arbetet som är den mest pålitliga passionen. Den varade för livet. Anneli Jordahl, författare Sändes första gången 22-08-2019 Litteratur: Andreas - Salomé, Lou, The Human family, Menschenkinder, University of Nebraska press Andreas Salomé, Lou, Erotik och narcissism, urval: Cia Wedin och Ebba-Witt Brattström Landgren, Bengt, Mannen från Prag, Gidlunds Livingstone, Angela, Lou, biografi med förord af Suzanne Brøgger, översatt från engelska till danska av Gordon Frazer, Rhodos Lou Andreas Salomé 1980, essä i Brygd 1965-1980, av Suzanne Brøgger, översättning Elisabeth Helms, W & W Rilke, Rainer Maria, Brev till en ung poet, Wolf & Theory

I tisdags var det svensk premiär för Beyoncés senaste filmverk, det visuella albumet "Black is King". Men artisten har kritiseras för att appropriera afrikanska länders kulturer och traditioner en "wakandafiering". Samtal med skribenten Juliet Atto. MUSIKEN SOM BÄR PROTESTERNA I BELARUS Ett tydligt uttryck för proteströrelsen i Belarus är alla de sånger som sjungs på gator, torg, arbetsplatser och universitet. Kulturredaktionens Fredrik Wadström ringde till poeten och översättaren Andrej Chadanovitj som tolkat en av de sånger som sjungits oftast sången "Mury". SUZANNE BRÖGGER I NY SAMTALSBIOGRAFI I över ett år har journalisten Alf van der Hage träffat och samtalat med den ikoniska författaren Suzanne Brögger. Nu kommer boken"Suzanne Brögger: Samtalsmemoarer". Vi har läst den. NY JAZZ: RESPEKTLÖSA MEN ÖMSINTA KLASSIKER TOLKNINGAR Märet Öman från Jazzradion i P2 har lyssnat på skivan "Loner" med basisten Pär-Ola Landin med Jonas Östholm och Jon Fält som gör respektlösa och ömsinta tolkningar av klassiska jazzlåtar. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Fra Møn går turen tværs over Sjælland til Løve ved Slagelse. Undervejs må vi lige stoppe op i en vejkant for at få udredt en lille mislyd, fra gårsdagens road trip, hvor Øret, AKA Andrew Davidson, var blevet begejstret over at se en udsået blomsterstribe i kanten af en mark. Flaben giver velvilligt en forelæsning om artsrige vejkanter, og vi diskuterer fænomenet greenwashing. I Løve besøger Øret og Flaben forfatteren Suzanne Brøgger, som har boet i den gamle skole i en menneskealder. Allerede ved ankomsten troner en stribet hunkat majestætisk på bordet i ankomst-stuen. Det er Else, og hun gør allernådigst selskabet følge på en havevandring, hvor vi sammen beundrer den græske Acanthus, som i mange år har været i familiens eje, men i år blomstrer for kun anden gang. Fra haven har vi udsigt over dyrkede kornmarker og en tørlagt mose besat med skydetårne. Sådan ser der ud på landet, og det er også natur. I den store, smukke stue drikker vi te og får lejlighed til at dykke ned i menneskets egen natur og udfordringerne med at forvalte skelneevnen, som på samme tid er uundværlig og besværlig i skabelsesprocessen. Øret som selv er katteejer får også lejlighed til at vende kattens mysterium med Suzanne – for hvad er det, som er så dragende ved katte?

Fra Møn går turen tværs over Sjælland til Løve ved Slagelse. Undervejs må vi lige stoppe op i en vejkant for at få udredt en lille mislyd, fra gårsdagens road trip, hvor Øret, AKA Andrew Davidson, var blevet begejstret over at se en udsået blomsterstribe i kanten af en mark. Flaben giver velvilligt en forelæsning om artsrige vejkanter, og vi diskuterer fænomenet greenwashing. I Løve besøger Øret og Flaben forfatteren Suzanne Brøgger, som har boet i den gamle skole i en menneskealder. Allerede ved ankomsten troner en stribet hunkat majestætisk på bordet i ankomst-stuen. Det er Else, og hun gør allernådigst selskabet følge på en havevandring, hvor vi sammen beundrer den græske Acanthus, som i mange år har været i familiens eje, men i år blomstrer for kun anden gang. Fra haven har vi udsigt over dyrkede kornmarker og en tørlagt mose besat med skydetårne. Sådan ser der ud på landet, og det er også natur. I den store, smukke stue drikker vi te og får lejlighed til at dykke ned i menneskets egen natur og udfordringerne med at forvalte skelneevnen, som på samme tid er uundværlig og besværlig i skabelsesprocessen. Øret som selv er katteejer får også lejlighed til at vende kattens mysterium med Suzanne – for hvad er det, som er så dragende ved katte? See omnystudio.com/listener for privacy information.

Fra Møn går turen tværs over Sjælland til Løve ved Slagelse. Undervejs må vi lige stoppe op i en vejkant for at få udredt en lille mislyd, fra gårsdagens road trip, hvor Øret, AKA Andrew Davidson, var blevet begejstret over at se en udsået blomsterstribe i kanten af en mark. Flaben giver velvilligt en forelæsning om artsrige vejkanter, og vi diskuterer fænomenet greenwashing. I Løve besøger Øret og Flaben forfatteren Suzanne Brøgger, som har boet i den gamle skole i en menneskealder. Allerede ved ankomsten troner en stribet hunkat majestætisk på bordet i ankomst-stuen. Det er Else, og hun gør allernådigst selskabet følge på en havevandring, hvor vi sammen beundrer den græske Acanthus, som i mange år har været i familiens eje, men i år blomstrer for kun anden gang. Fra haven har vi udsigt over dyrkede kornmarker og en tørlagt mose besat med skydetårne. Sådan ser der ud på landet, og det er også natur. I den store, smukke stue drikker vi te og får lejlighed til at dykke ned i menneskets egen natur og udfordringerne med at forvalte skelneevnen, som på samme tid er uundværlig og besværlig i skabelsesprocessen. Øret som selv er katteejer får også lejlighed til at vende kattens mysterium med Suzanne – for hvad er det, som er så dragende ved katte?

I denne episoden ser vi nærmere på de feministiske forholdene i vårt alles kjære Danmark, og snakker blant annet om Suzanne Brøgger og Emma Holten og overgrep i form av deling av nakenbilder. Vi tar også turen innom Sverige for å snakke mer om forfatteren Kerstin Thorvall, oh hvordan samfunnet ser på seksualiteten til den middelaldrende eller eldre kvinnen. Tune in!

Vi har läst den feministiska klassikern Crème Fraîche där Suzanne Brøgger försöker ringa in kärlekens och vänskapens villkor. Allt med utgångspunkt i sina egna sexuella erfarenheter. Vi diskuterar också Vigdis Hjorts roman Lärarinnans sång – kan det vara en kommentar till hennes tidigare bok Arv och miljö?

I de sidste par uger har det litterære miljø været i søgelyset, først med feministiske forfatteres udmeldelser af […]

Forrige uke kunne danske aviser melde om at fire svært kjente forfattere – med Suzanne Brøgger i spissen – trekker seg fra det som heter Det Danske Akademi, på grunn av en intern konflikt som har med skandalen i Svenska Akademien å gjøre. Hva skjer i Danmark, og hva er galt med de litterære akademiene? Det skal vi snakke om i denne episoden av Morgenbladets bokpodkast. Med Ane Farsethås og Bernhard Ellefsen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

En celeber skandale raser i dansk litteraturs absolutte elite. Suzanne Brøgger og tre forfatterkolleger har forladt Det Danske Akademi i vrede over et andet medlem, litteraten Marianne Stidsens barske kritik af #Metoo-bevægelsen. Hvordan endte det der? Og hvorfor er det vigtigt?

Bjarke Ingels i international shitstorm: Den danske stjernearkitekt er havnet i et stormvejr af kritik, fordi han måske skal arbejde sammen med Brasiliens præsident, Jair Bolsonaro. Må arkitekter arbejde i lande, hvor minoriteter bliver undertrykt og pengene lugter af korruption? Og hvor går grænsen? Forbudte bøger på Amazon: Ambitionen var, at alle bøger skulle være tilgængelige for alle, men nu er verdens største boghandel, Amazon, begyndt at fjerne titler fra deres onlinekatalog. Der er ikke blevet offentliggjort en liste med bandlyste bøger, men vi ved, at det bl.a. andet handler om nazilitteratur og bøger med racistisk indhold. Vi laver vores egen liste med forbudte bøger i Kulturen på P1 i dag. Dansk Kulturinstituts nye linje: Danmark har seks faste kulturinstitutter rundt i verden, men snart lukker det polske institut, og så åbner et nyt i Ukraine. Hvorfor? Det kan du få svar på, når direktøren for Dansk Kulturinstitut er gæst i studiet i dag. I Kulturen på P1 i dag kan man også komme med på besøg i det nye Frihedsmuseum, høre Suzanne Brøgger fortælle om Louise Nevelson og så kigger vi på ugens bestsellerlister, som er domineret af kvindelige forfattere. Værter: Jesper Dein og Karen Secher.

Puk Damsgård og Suzanne Brøgger er kommet hjem fra deres tur til Syrien. De mødes i Suzannes hjem og taler om deres oplevelser og deres selfie med kvinderne i fangelejren al-Hol. For må man smile på et billede med kvinder, der tror på Islamisk Stats kalifat? Og hvorfor synes kvinderne at det er frihed at leve under kalifatets strenge kontrol? (Sendt første gang 2. december 2019).

Puk Damsgård har inviteret forfatteren Suzanne Brøgger med til Syrien. De flytter ind på en militærbase i Raqqa. Suzanne ser byen, som er fuldstændig smadret efter terrorgruppen Islamisk Stat besatte byen. Puk og Suzanne møder de unge kvinder, der har tilsluttet sig den kurdiske hær. (Sendt første gang 25. november).

Dette program starter faktisk med at jeg lover at programmet vil komme til at handle om forskellige former for kormusik. Det  formår jeg dog i vanlig impulsiv stil ikke rigtig at holde. Til gengæld får vi både hørt et fantastisk svensk filmsoundtrack, magisk dansk popmusik, lige dele ekstatiske og frygtindgydende synthesizerstykker og meget mere. Så mon ikke det skal blive hyggeligt.Trackliste:Erik Enocksson - Prologue: SomnioErik Enocksson - Ange, Nocte NudapectaAstrid Sonne - Strong, Calm, SlowZap Mama - Ndje Mukanie Lhasa De Sela - De Cara a la ParedMary Lattimore - It Feels Like FloatingBallaké Sissisoko - TomoraCaterina Barbieri - FantasJeanett Albeck, Tove Ditlevsen - Blinkende LygterJeanett Albeck, Suzanne Brøgger - Haven

Puk Damsgård og Suzanne Brøgger er kommet hjem fra deres tur til Syrien. De mødes i Suzannes hjem og taler om deres oplevelser og deres selfie med kvinderne i fangelejren al-Hol. For må man smile på et billede med kvinder, der tror på Islamisk Stats kalifat? Og hvorfor synes kvinderne at det er frihed at leve under kalifatets strenge kontrol? (Sendt første gang 2. december 2019).

Puk Damsgård har inviteret forfatteren Suzanne Brøgger med til Syrien. De flytter ind på en militærbase i Raqqa. Suzanne ser byen, som er fuldstændig smadret efter terrorgruppen Islamisk Stat besatte byen. Puk og Suzanne møder de unge kvinder, der har tilsluttet sig den kurdiske hær. (Sendt første gang 25. november).

Thomas Korsgaard debuterede som forfatter i 2017, hvor han udgav romanen ‘Hvis der skulle komme et menneske forbi', der er baseret på hans egen opvækst i Nørre Ørum. Efterfølgende har Thomas Korsgaard udgivet romanen ‘En dag vil vi grine af det' og senest novellesamlingen ‘Tyverier'. I ‘Lydbefalingen' kan du høre ham fortælle om sine inspirationskilder, og hvilke titler han anbefaler.

Med romanerna Crème Fraîche, Ja och Transparence påverkade Suzanne Brøgger en hel generation läsares syn på relationer, frihet, sex och skapande. Nu har hon skrivit samman dem i ett nytt ljus i nya boken Koral. Hon samtalar med Ludvig Lindelöf. Medarrangör: Norstedts

Jeg vil hellere være en ny Karen Blixen eller en Suzanne Brøgger i stedet for at være en sur, gammel, tynd mand. Sådan siger kunstneren Madame Nielsen om nogle af sine bevæggrunde til at transformere sig fra mand til kvinde. Dramatiker og teaterleder Christian Lollike har inviteret Madame Nielsen til Ping Pong om identitet. For bliver vi født som det samme menneske, som vi er gennem hele livet? Eller er vi i konstant forandring? Madame Nielsen tror på det sidste. Hun har erfaret, at det at gå i kvindetøj, sminke sig og arbejde med sin stemme, får andre til at se hende som kvinde. - Og det betyder noget for den måde jeg bevæger mig, opfører mig overfor andre mennesker eller forholder mig til min egen seksualitet, siger Madame Nielsen til Christian Lollike. Tilrettelægger: Carsten Ortmann og Diana Bach. (Sendt første gang 3. juni 2019).

Få har skilt sig ud som Suzanne Brøgger. Og i den grad insisteret på at være sig selv. Med store hatte, erotiske eksperimenter og kritik af tosomheden. Men i virkeligheden var det andres drømme, hun udlevede. Suzannes mor var skuffet over sit liv og forsøgte jævnligt selvmord. Men datteren kunne give hende revanche, mente hun. Ved at blive en fri kvinde. Og frem for alt: en personlighed.Trykt i Politiken 3. september 2006

Gjennom et langt skrivende liv har feministikonet Suzanne Brøgger preget debatten om kjønn, seksualitet og frihetslengsel, med markante bøker som Fri oss fra kjærligheten, Crème Fraiche, Ja og Transparence. De tre sistnevnte er utgangspunktet for hennes nye roman, som også er hennes første på tjue år. Koral er en sammenslåing og gjenskriving av de tre romanene, revidert på bakgrunn av Brøggers 74 år lange liv. Den tar opp i seg deres stemmer og historier og blir en destillert fortelling om oppvekst, forelskelse og jakt på identitet i 1960- og 70-årenes brytningstid. Som tidligere i Brøggers forfatterskap er vekselstrømmen mellom kjærlighet og erotikk på den ene siden og løsrivelse og frihet på den andre et tydelig tema i romanen, men Koral er også en mer sårbar skildring som tydeligere framviser usikkerheten i kvinnerollen. Som den danske avisen Berlingske formulerte det: «Koral er ikke gammel vin på nye flasker, den er ædle dråber, destilleret over i en koralrød karaffel.» Hva var motivasjonen for å behandle stoff fra tidligere romaner i en ny form? Hvordan skifter perspektivet når forfatteren står et annet sted i livet? Og hvordan bidrar de siste tiårs feministiske seire og tilbakeslag til nye lesninger og tolkninger av Brøggers uredde kvinneportretter? I denne podkasten kan du høre Brøgger i samtale med forfatter og journalist Ellen Sofie Lauritzen. Samtalen fant sted på Litteraturhuset 30. januar 2019.   Litteraturhusets podkast presenterer bearbeidede versjoner av samtaler og foredrag i regi av Stiftelsen Litteraturhuset. Musikk av Apothek.

Den danske forfatteren Suzanne Brøgger har skrevet sammen tre av sine selvbiografiske romaner til én. Hva gir det av ny verdi? Møt en av Nordens mest myteomspunne feminister i Studio 2. programledere er Otto Haug og Kristian Bendiksen.

Er det noe norske lesere forbinder med den danske forfatteren Suzanne Brøgger, så er det kjærlighet. Kjærlighet og selvrealisering. Frigjøring er et annet ord man kan bruke på hennes litterære prosjekt. Nå har hun skrevet sammen tre av sine mest kjente selvbiografiske romaner til én ny bok - som kommer på norsk nå, oversatt av Trude Marstein.

Författaren Suzanne Brøgger om upprepningen, avskammandet, äktenskapet och vad vi kan lära av Norge. "Norsk omelett" heter Suzanne Brøggers senaste bok. Det är essäer och epistlar om landsbygden, kulturlivet och åldrandet. Ända sedan hon debuterade med debattboken "Fräls oss ifrån kärleken" på 70-talet har hon varit i offentligheten och har vid det här laget skrivit över tjugo böcker. "Jag opererade med blyerts på fältet", summerar hon sitt författarskap. Katarina Wikars träffade henne i Köpenhamn och det blev ett samtal om att vara hobbyantropolog och göra erotiska fältstudier, om att äntligen ha skrivit sig fri från familjen, om värdet att gå på en mosse ett helt liv och tala med sig själv och vad det är för likhet mellan äktenskapet och en stenmur.

I dagens P1 Kultur besöker vi den aktuella författaren Suzanne Brøgger i hennes hem i Köpenhamn för att prata om hennes nya bok "Norsk Omelett". Suzanne Brøgger har varit en självklar del av det danska kulturlivet sedan debuten "Fri os fra kærligheden". I hennes nya bok "Norsk omelett" riktar hon in sig på grannlandet. Det är en bok innehållandes essäer och epistlar om landsbygden, kulturlivet och åldrandet.  Katarina Wikars har besökt henne i Köpenhamn. Det blir även ett samtal om hennes författarskap, om att vara en hobbyantropolog och värdet att gå på en mosse ett helt liv och tala med sig själv. Vi får även besök av Mari Götesdotter, scenaktuell i rollen som Monica Zetterlund i föreställningen "Monicas vals" på Malmö Stadsteater. Premiär på fredag. Den stora frågan är: hur är det att gestalta en person som alla har en egen bild av? Dessutom hör vi andra delen av Obs serie om skrivandet, en återutsändning av Martin Engbergs essä. Där han funderar över hur man kan få ihop sitt jag, med sina opålitliga minnen, till en verklig berättelse. Programledare: Lisa Wall Producent: Saman Bakhtiari

Författaren Suzanne Brøgger om upprepningen, avskammandet, äktenskapet och vad vi kan lära av Norge. "Norsk omelett" heter Suzanne Brøggers nya bok om Norge. Det är essäer och epistlar om landsbygden, kulturlivet och åldrandet. Ända sedan hon debuterade med debattboken "Fräls oss ifrån kärleken" på 70-talet har hon varit i offentligheten och har vid det här laget skrivit över tjugo böcker. Katarina Wikars träffade henne i Köpenhamn och det blev ett samtal om att vara hobbyantropolog och göra erotiska fältstudier, om att äntligen ha skrivit sig fri från familjen, om värdet att gå på en mosse ett helt liv och tala med sig själv och vad det är för likhet mellan äktenskapet och en stenmur.

Suzanne Brøgger sad som ung student på Montmartre og lyttede til nogle af de helt store jazzlegender. Jazzen har fyldt meget, både i hendes liv og i forfatterskabet. I romanen Transparence vikler den sig særligt synligt ind og ud mellem ordene. Vi taler om at finde ind i musikken og om blikket, der ændrer sig med alderen og lytter til Thelonious Monk, Duke Jordan og Katrine Madsen. Vært: Christina Englund. Foto: Foto: Isak Hoffmeyer.

I dagens avsnitt gästas jag av författaren och journalisten Linda Skugge. Vi pratar om vad som händer med ens skapande när man drabbas av den ovanliga sjukdomen Morbus addison, att behöva stå till svars för gamla texter, och en av Lindas stora konstnärliga kärlekar Suzanne Brøgger.

Åpen bok direkte fra Norsk litteraturfestival. Programledere Cille Biermann og Hans Olav Brenner.

This episode of Heartland Podcast is in Danish. Den 12. TALK i Heartland Podcast hedder ’Om revolution’ og er en live-samtale fra Heartland 2016. Den ene deltager er forfatter Suzanne Brøgger, der med værker som Fri os fra kærligheden og Creme fraiche var en vigtig aktør i den såkaldte seksuelle revolution i 1970’erne. Brøgger gør sig stadig bemærket i offentligheden, hvor hun ofte kommenterer på samfundets normer og udvikling. Hun sidder overfor dramatiker Christian Lollike, der med adskillige prisvindende og kontroversielle teaterstykker har været genstand for stor offentlig debat. Han har tidligere med det kunstneriske politiske parti Dukkepartiet arbejdet for en revolution af den poliske kultur og af demokratiet. De to diskuterer, hvorfor man igen – efter mange år – taler om revolution. Hvad skal der til for, at revolutioner opstår, og hvilke strømninger i tiden peger mod en forestående revolution? Samtalen modereres af musiker, producer og forfatter Henrik Marstal.

Suzanne Brøgger om Norge og nordmenn. Suzanne Brøgger har de siste årene satt seg fore å bli kjent med Norge og nordmenn på nytt, etter mange års fravær. Hun reiser rundt i landet for å få kulturen under huden, og møter forfattere, filosofer, kunstnere, journalister, taxisjåfører, Hells Angels… Hvem er nå disse fjellapene i nord, som ramlet over oljen ved et lykketreff og nå går en usikker tid i vente? Hennes undersøkelser har resultert i boken Omelette norvégienne. Tomas Espedal samtaler med Brøgger på scenen.

Suzanne Brøgger har reist rundt i Norge med et litterært forskerblikk og skrevet sine betraktninger om oss nordmenn. Hun har mer å by på enn at vi er en nasjon der kun ski og skip er fungerende fremkomstmidler. Vi varmer opp påskekrimnervene med en iskald svensk bokse-krim fra 1930-tallet, og dagens kåsør mener bestemt at en helt spesiell reality-stjerne nå bør få sin egen roman!

Arrangement 1.3.2018 Abort, homofili, kjærleik, familieliv, arbeidsvilkår og patriarkat var tema som blei diskuterte i den norske litteraturen på 1970-talet. Det same tiåret fekk òg feministiske tenkarar som Simone de Beauvoir, Aleksandra Kollontaj og Suzanne Brøgger det store gjennomslaget sitt i Noreg. I utstillinga «Kvinnekamp» løfter Nasjonalbiblioteket mellom anna fram litteratur frå 1970-talet med ein kvinnepolitisk bodskap. Blant forfattarane er Tove Nilsen, Liv Køltzow, Gerd Brantenberg og Kari Bøge, som no møter litteraturvitar og kritikar Kaja Schjerven Mollerin til ei samtale om kvinnekampen i litteraturen. ARRANGEMENTET ER DEL AV PROGRAMMET «KVINNEKAMP» See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kinokonkurranse, Pokemon og Suzanne Brøgger - i dagens kulturnyheter

Forfatter Thomas Korsgaard er på besøg for at fortælle om sit forhold til Suzanne Brøggers Jadekatten fra 1997, der rørte ham dybt, da han på en ferie til Grækenland læste den for første gang. Det er blevet til en samtale om familien - som fænomen, myte og fortælling, og det forfald den af og til bliver udsat for. Thomas fortæller også om sit eget forfatterskab og hvordan det er at skrive bøger, der også indeholder elementer og oplevelser fra sit eget liv. Rigtig god fornøjelse - og velkommen til Tårekanalen. Musik: Anders Colstrup Hvass & Jonas Wetterslev. Støt Tårekanalen: https://taarekanalen.10er.dk Find Tårekanalen: Facebook: www.facebook.com/taarekanalen Twitter: www.twitter.com/taarekanalen Instagram: www.instagram.com/taarekanalen

Et topptungt panel ser nærmere på den skandinaviske varianten av en av det siste hundreårets mest vellykkede sosiale revolusjoner. Med Marta Breen, Nina Björk, Suzanne Brøgger og Ebba Witt-Brattström.

Suzanne Brøgger og Hanne Ørstavik er to markante forfattere som har satt sitt preg på den offentlige samtalen i Norden. De har begge skrevet litteratur som utfordrer og utvider våre blikk på samfunnet og samlivet, og de er også engasjerte lesere av hverandres forfatterskap. I denne episoden samtaler de med kritiker og forfatter Mari Nymoen om kjønn, seksualitet og frihet. Samtalen fant sted 17. januar 2018   Litteraturhusets podkast presenterer bearbeidede versjoner av samtaler og foredrag i regi av Stiftelsen Litteraturhuset. Musikk av Apothek. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi möter även en fiktiv kvinna, Jezebel, som en av Suzanne Brøggers sånger handlar om. Möjligtvis är det denna mytomspunna kvinna, Jezebel, som jazzmusiken är uppkallad efter. Den danska författaren och ikonen Suzanne Brøgger debuterade som blues- och jazzsångerska med egna texter på plattan Blå Biografi. Med CDn medföljer en 80-sidig essä skriven av Brøgger, som föddes i slutet av andra världskriget och är uppvuxen med jazzen. Hennes pappa spelade jazzpiano och lilla Suzanne, endast några år gammal, satt ofta i hans knä vid pianot. Bluesen och jazzen har blivit hennes livsnerv och livsledsagare. Varje dag spelar hon jazzpiano. - Men fruktansvärt dåligt, säger hon själv. Hon påverkades starkt av bluesens äkthet och de svarta slavarnas musik, vilken tycktes kunna omvandla olycka till glädje och förtryck till livsbekräftelse. -Länge avskydde jag Billie Holiday, bekänner Suzanne Brøgger. Jag tyckte att Billie sjöng trista, sentimentala sånger om glädjen att förstöra sig själv och lida under mannens förräderi och svek. Billie Holiday gladdes åt att bli dåligt behandlad. Jag stod inte ut med det, säger Brøgger. -Men Billie Holiday är en suverän konstnär, speciellt tillsammans med Lester Young och Teddy Wilson. Jag märker en stor livskraft. En av Suzanne Brøgger sånger handlar om den mytomspunna kvinnan Jezebel. I Bibeln är Jezebel en ond drottning av norra Israel. I vår kultur ansågs svarta kvinnor länge vara Jezebels, alltså prostituerade, tillgängliga för alla män. En fantasi, helt motsatt bilden av den vita, trogna kvinnan. I 30-talets USA tvångssteriliserades svarta kvinnor då de ansågs styrda av sina drifter. -En hypotes är att ordet Jazz är en förkortning av namnet Jezebel. Jez. Hordistriktet i New Orleans, The Red Light District, hade namn efter Jezebel, berättar Brøgger som själv reste dit. Varför användes Jezebel för att benämna prosituerade, undrade hon? I Gamla Testamentet, innan judendomen och den patriarkala religionen uppstod, existerade det flera kvinnokulturer, fruktbarhetskulturer, vilka man med alla medel försökte bekämpa. Syftet var att installera den faderlige guden Jahve. -Men befolkningen återgick ständigt till att dyrka dessa gudinnor. En av de starkaste gudinnorna hette Jezebel, säger Suzanne Brøgger. I Gamla Testamentet kan man läsa om hur hon satt till bords med hundratals kvinnliga profeter och lärljungar, vilka alla dyrkade Jezebel. -Precis som Maria Magdalena utgjorde Jezebel ett hot mot den faderliga ordningen. Hur skulle man då hålla nere dessa kvinnor, frågar sig Suzanne Brøgger och ger själv svaret: Genom att kalla dem horor, luder, prostituerade. Genom att projicera den icke rumsrena sidan av sexualiteten, vilken samhället inte vill kännas vid, över på Jezebel. Och Jez blev till Jazz som spelades på horhusen i New Orleans. -Jazzscenen är ett ett maskulint broderskap en kult till Jezebels ära och man dyrkar henne genom att hålla henne nere. Jazzen är en manlig domän, som kvinnor har fått lov eller gett sig själva lov att tränga in i, anser Suzanne Brøgger. Vi hör sångerskan Suzanne Brøgger och några av de otal artister som sjungit in sånger om myten Jezebel.   Musiklista: Morning Tea Suzanne Brøgger/Jan Kaspersen Suzanne Brøgger Blå Biografi Exlibris EXLCD 30116 Jezebel Shanklin, W. - Charles Aznavour Edith Piaf 30th Anniversaire (Disc 1) EMI 827 0972 Weirdo Suzanne Brøgger/Jan Kaspersen Suzanne Brøgger Blå Biografi Exlibris EXLCD 30116 Vodoo Sugar Suzanne Brøgger/Jan Kaspersen Suzanne Brøgger Blå Biografi Exlibris EXLCD 30116 Su-Zen Shoes Suzanne Brøgger/Horace Parlan Suzanne Brøgger Blå Biografi Exlibris EXLCD 30116 Serenity Suzanne Brøgger/Jan Kaspersen Suzanne Brøgger. Christina von Bülow, Christina Dahl m fl. Blå Biografi Exlibris EXLCD 30116 Lowland Blues Suzanne Brøgger/Uffe Steen Suzanne Brøgger Blå Biografi Exlibris EXLCD 30116 Jezebel Suzanne Brøgger, Butch Lacy Suzanne Brøgger Blå Biografi Exlibris EXLCD 30116 Jezebel / Waltz Steiner, Max Hollywood Bowl Orchestra John Mauceri, Conductor The Great Waltz PHILIPS 438 685-2 Jezebel Willie Johnson The Golden Gate Quartet The Golden Gate Quartet Columbia Jazzworks COL 491245 2 Jezebel Wayne Shanklin Frankie Laine 16 Most Requested Songs CBS Records CK 45029 Jezebel Wayne Shanklin Gene Vincent And His Blue Caps Blue Jean Bop! Capitol Records 72435-2-2 Jezebel Boy Frank Zappa Frank Zappa Broadway The Hard Way Zappa Records CDZAPPA 14 The Magdalene Laundries Joni Mitchell 1943- born Roberta Joan Anderson Joni Mitchell Misses Reprise 9362-46358-2 Tip Drill Nelly Nelly Da Derrty Versions: The Reinvention [EXPLICIT LYRICS] Umvd Labels

Kærlighed er formålsløs. Hvis ikke, er der noget galt. Man skal ikke elske for at opnå noget, men fordi man ikke kan lade være. Professor i psykologi ved Aalborg Universitet, Svend Brinkmann, taler blandt andet med forfatteren Suzanne Brøgger om kærlighed som et af de ståsteder, der giver livet mening. Svend Brinkmann har modtaget DR's formidlingspris, Rosenkjærprisen, og undersøger i denne serie nogle af livets vigtigste holdepunkter for P1's lyttere. Tilrettelægger: Anne Kjær.

Suzanne Brøgger møter Tomas Espedal. Litteraturhuset inviterer til en samtale med forfatterne som har skrevet sine egne biografier igjen og igjen i skjønnlitteraturen. Få forfattere har kombinert liv, verk og mytemakeri som Suzanne Brøgger. Da dansk litteraturs grande dame i fjor fylte 70 år ble det markert med utgivelsen av den biografiske billedboken SZ. Tomas Espedal utga i fjor fotoboken Mitt privatliv. I likhet med Brøggers bok, blander den et utvalg fotografier med litterære tekster. Forfatterne møtes for en samtale om sine siste bøker, og om å gjøre sitt liv til kunst, og kunsten til sitt livs prosjekt. Samtalen ledes av litteraturprofessor Per Buvik.

Suzanne Brøgger møter Tomas Espedal. Litteraturhuset inviterer til en samtale med forfatterne som har skrevet sine egne biografier igjen og igjen i skjønnlitteraturen. Få forfattere har kombinert liv, verk og mytemakeri som Suzanne Brøgger. Da dansk litteraturs grande dame i fjor fylte 70 år ble det markert med utgivelsen av den biografiske billedboken SZ. Tomas Espedal utga i fjor fotoboken Mitt privatliv. I likhet med Brøggers bok, blander den et utvalg fotografier med litterære tekster. Forfatterne møtes for en samtale om sine siste bøker, og om å gjøre sitt liv til kunst, og kunsten til sitt livs prosjekt. Samtalen ledes av litteraturprofessor Per Buvik.

Någonstans i Sverige, i ett kök eller på någons soffa, träffas vännerna Martin och Andrea en gång varje månad för att prata om texter som på olika sätt skapar friktion, överskrider sig själva, häver sig upp ur boksidorna och går ut i rummet. Litteratur som gör motstånd – ibland även mot sig själv. I månadens avsnitt pratar vi om tiden. Genom extasen, mantrat, hänryckningen och upprepningen ställer vi oss frågor som: Är Suzanne Brøgger och Johann Wolfgang von Goethe varandras motsatser? Varför går tiden så långsamt när man läser Proust? Är Virginia Woolf en mästare på att skildra "moments of being"? Och går det att göra motstånd mot tiden? I så fall: Hur?

Kan man lägga sitt liv i skönlitteraturens händer? Kan en roman funka som en existentiell bruksanvisning, att bygga sina förhoppningar och kärlekar runt? Hör bl a Klas Östergren, Susanna Alakoski och Maria Sveland om böckerna som förändrat allt, i ett program av Katarina Wikars. Det handlar om de allra mest nödvändiga böckerna. De livsavgörande böckerna. Böcker man bär med sig närmast kroppen som en livförsäkring. Hör Katarina Wikars dyka ner såväl i radions arkiv som i sin egen minnesbank. Och så upp igen - tillsammans med  en alkoholiserad konsul verkligare än de flesta riktiga människor, ett eget rum med alla ord understrukna, och det bästa Agnar Mykle-citatet av dem alla: "Ungdom är något bara unga människor har, och något bara gamla människor förstår att bruka." Hör Maria Sveland om Suzanne Bröggers Fräls oss ifrån kärleken, Klas Östergren om Malcolm Lowrys Under vulkanen, Susanna Alakoski om Virginia Woolfs Ett eget rum. Och missa inte historien om världens längsta studiecirkel -gruvarbetarna i Grängesberg som ville lära sig mer om Freud och psykoanalysen.

For nylig var Suzanne Brøgger gæst i Forfatterforeningens "røde sofa" i Café Retro i Knabrostræde i København. Vi optog samtalen mellem Suzanne Brøgger og Louise Zeuthen.

Cecilia Blomberg har läst om en bok som handlar om kärnfamiljen - och som trots att 35 år passerat fortfarande känns som ett viktigt inlägg i debatten om kvinnans plats i samhället.