Podcasts about vegetarianen

Till avsnitt 50 har vi minsann läst Nobelpristagaren Han Kang! Vi blir stumma av förundran, Vegetarianen är en fantqastisk bok. Det är en stundvis grym berättelse, men samtidigt skriven med stor ömhet och omsorg i betraktandet av människan. Det handlar om människans bräcklighet, sociala konventioner och relationer, om rätten att bestämma över sin egen kropp, sitt eget liv. Vem vinner, samhället och konventionerna eller individen? 

På fredag har filmen A different man biopremiär i Sverige en mörk, men samtidigt humoristisk, psykologisk thriller om glappet mellan självuppfattning och det man tror att andra tänker om en själv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. INTERVJU MED REGISSÖREN OCH MANUSFÖRFATTAREN AARON SCHIMBERGHänger utseende och självkänsla egentligen ihop? Filmen ”A different man”, en annorlunda man, handlar om en skådespelare som lider av en missbildning i ansiktet. Men beror hans problem verkligen på utseendet? Eller är det som den gamla klyschan säger: det är inte hur man har det, det är hur man tar det. P1 Kulturs Emma Engström samtalar med regissören och manus författaren Aaron Schimberg.DEN RYSKA FÖRFATTAREN MARIA STEPANOVA OM ”FLYKTPUNKTEN”Författaren, essäisten och poeten Maria Stepanova fick sitt stora genombrott med familjekrönikan ”Minnet av minnen”. Nu har hennes första fiktiva roman ”Flyktpunkten” getts ut på svenska i översättning av Nils Håkanson. Den berättar om författaren ”M” som är strandsatt i en främmande stad efter att ha flytt sitt hemland som invaderat ett självständigt grannland. Maria Stepanova var en av de första ryska författarna som protesterade mot Rysslands anfallskrig mot Ukraina och lever i dag i Berlin – P1 Kulturs Fredrik Wadström träffade Maria Stepanova som nyligen var på Sverigebesök.BYGGNADSVÅRDEN ÄR FRAMTIDENByggnadsvård har blivit hett! När det tidigare i höstas var Byggnadsvårdskonvent i Mariestad samlades över femhundra murare, kulturmålare, trädgårdsantikvarier, kommunfolk och arkitekter för samtal om framtida utmaningar, men också möjligheter! Hållbarhet och återbruk ligger i tiden, byggnadsvård har blivit en framtidsbransch och P1 Kulturs reporter Nina Asarnoj var på plats i Mariestad.ESSÄ: MALIN KRUTMEIJER OM DEN STÖRIGA VEGETARIANENDen sydkoreanska författaren Han Kang blev årets Nobelpristagare i litteratur, Traditionsenligt delade detta val kritikerna i ett ja och nja. I år har det handlat om ifall det är en för bred och läst och kanske underligt översatt författare eller om det är ett geni som fångat till exempel kroppsförtryck och frigörelse i sin kanske mest lästa roman "Vegetarianen" – att äta eller inte äta kött är mer än ett menyval. I dagens OBS listar växtätaren och kulturskribenten Malin Krutmejier annat som kan reta gallfeber på asätare.Programledare:Jenny Teleman Producent: Maria Götselius

Sydkoreanska Han Kang får Nobelpriset i litteratur 2024. Tillsammans med Kristoffer Leandoer och Agnes Lidbeck läser vi hennes roman Vegetarianen. Programledare är Johar Bendjelloul. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han Kangs mest omtalade och lästa roman Vegetarianen gavs ut 2007 och kom på svenska 2016. Den handlar om en kvinna som en dag bestämmer sig för att sluta äta kött, till omgivningens stora förfäran. Boken är uppdelad i tre akter, med tre olika berättarröster, som gestaltar en personlig tragedi.Författarna Agnes Lidbeck och Kristoffer Leandoer, även tidigare extern ledamot i Nobelkommittén, har läst om romanen på ett dygn för att vara med i den här expressbokcirkeln.Vem är Han Kang? Hur skriver hon? Och vilken är egentligen innebörden av Vegetarianen?Han Kang är den första koreanska författaren som tilldelas Nobelpriset. På svenska finns fyra av hennes böcker översatta, förutom Vegetarianen, även Levande och döda (2014, översatt 2016) Den vita boken (2016, översatt 2019) och Jag tar inte farväl (2021, översatt 2024).”Vegetarianen” har översatts till svenska (från engelska) av Eva Johansson.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Johar BendjelloulProducent: Andreas MagnellLjuddesign: Märta Myrstener

Den sydkoreanska författaren Han Kang är Nobelpristagare i litteratur 2024. Möt henne när hon besökte Lundströms bokradio i januari 2017. Hon var då högaktuell med den prisbelönta romanen Vegetarianen om en tystlåten hemmafru i Sydkorea som en dag bestämmer sig för att sluta äta kött. Ett beslut som sätter mer i rullning än vad någon hade kunnat tro. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Marie Lundström

Den sydkoreanska författaren Han Kang, mest känd för romanen Vegetarianen, tilldelas Nobelpriset i litteratur 2024. Hör uppläsningar, analyser och reaktioner i P1 Kultur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reportrar: Karsten Thurfjell (Börshuset, Stockholm) och Felicia Frithiof (Malmö Stadsbibliotek).Litteraturexperter på plats i Stockholm: Kristoffer Leandoer, Lina Kalmteg, Yukiko Duke och Mikael Timm.Litteraturexperter på plats i Malmö: Per Bergström och Niklas Qvarnström.Skådespelare / uppläsare: Angela Kovács.Programledare: Gunnar Bolin.Producenter: Maria Götselius och Anna Tullberg.

Se där, den vänstervridna vegetarian-kärringen gör sig skyldig till folkförakt! Malin Krutmeijer tar avstamp i Han Kangs Vegetarian i sin reflektion över vad det är som stör med att inte äta djur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Publicerad 2018-02-05.”Innan min fru blev vegetarian hade jag alltid tänkt på henne som fullständigt alldaglig i alla avseenden.”Så inleds romanen ”Vegetarianen” av den sydkoreanska författaren Han Kang, som kom på svenska i början av 2017. Mannen som talar är frustrerad: hans fogliga fru tror visst att hon är något, när den mat som de flesta äter inte duger längre.Romanen är komplex och utvecklar många teman med utgångspunkt i kvinnans beslut att inte äta kött, fisk, ägg och mjölkprodukter. Men längs vägen gör Han Kang flera pricksäkra iakttagelser just kring själva vegetarianismen, i det här fallet i form av veganism. Inte minst ringar hon in föreställningar om den, och reaktioner som den utlöser.Till exempel tar mannen med sin strikt grönsaks- och spannmålsätande fru på en middag med höjdarna på sitt jobb – och det blir genast pinsamt. Efterhand blir stämningen rent aggressiv. Vegetarianism är helt enkelt inte naturligt, säger en person vid bordet. ”Folk som godtyckligt bestämmer sig för att avstå från det ena eller det andra, trots att de inte är allergiska mot någonting, det är vad jag kallar inskränkt”, klämmer en annan i. En tredje uttrycker sitt obehag över att slurpa i sig bläckfisk inför en vegetarians ogillande blickar.Det kan verkligen vara såhär. Tro mig, som själv inte ätit kött på över 30 år. Vegetarianism, om vi nu håller oss till det ordet som ett samlingsbegrepp för alla grader av att avstå från animalier, utlöser många insinuanta och kritiska frågor. Förutom diskussionerna jag har tvingats ta om mitt kostval, så har jag följt de debatter om vegetarianism som blossat upp då och då. Och jag kan konstatera att motståndet är högljutt och ilsket.Precis som i Han Kangs roman pekas vegetarianer ofta ut som självutnämnda moralens väktare. Och faktum är att vegetarianism som moraliskt värde har historiska rötter.Från antiken och framåt var det framför allt ett religiöst val att avstå från kött. Det var ett sätt att komma närmare gud. Den grekiske filosofen och matematikern Pythagoras, som levde omkring femhundra år före Kristus, var emot dödandet av djur och åt varken kött eller fisk. Det hade med hans tro på själavandring att göra, och han samlade en del likasinnade anhängare.Så vem tror man att den där vegetarianen är, som måste tryckas ner och förlöjligas?I senare kulturer har vegetarianism praktiserats av munkar och präster, och förknippats med ett mått av helighet. Inom exempelvis buddhismen tas respekt för djuren med i beräkningen, men andra gånger handlar det snarare om försakelse och måttfullhet.Och är det något som provocerar i våra samtida, västerländska samhällen så är det väl att frivilligt försaka. Det kan passera om syftet är att vara vältränad och representativ, men att av etiska skäl överge den oreflekterade konsumtionen? Drivkraften måste nog ändå innerst inne vara att framstå som god och politiskt korrekt.Händelser som när musikfestivalen Way out west i Göteborg 2012 klargjorde att de enbart skulle sälja vegetarisk mat sände en chockvåg genom nätforum och sociala media. De politiserade festivalen, menade folk, och det var förfärligt. Tidningen GT delade ut korv och köttbullar utanför festivalområdet, så att alla skulle förstå hur löjligt det var med vegetarisk mat. Moderata ungdomsförbundet har gjort samma sak och delat ut hamburgare utanför skolor som infört en köttfri dag i veckan.Hån av det här slaget brukar tyda på ett mått av skräck. Så vem tror man att den där vegetarianen är, som måste tryckas ner och förlöjligas? I kommentarsfält och debattartiklar träder det fram en bild av en mager och bleksiktig människa, vars mörkkantade ögon brinner av obehaglig ideologisk övertygelse.Bilden liknar en variant på den religiösa asketen, som alltså har en lång historia. Men jag tror också den är präglad av 90-talets och det tidiga 2000-talets debatt om så kallade militanta veganer.I sin bok ”Veganerna” från år 2000 skriver Magnus Linton om den djurrättsrörelse som fick fart de här åren. Filosofen Peter Singer blev rörelsens ikon, med sin kritik av det han kallade speciesism, eller artism, alltså en systematisk diskriminering av andra varelser grundad på arttillhörighet. Individer ur den här djurrättsrörelsen har gjort sig skyldiga till bland annat hot och trakasserier av minkfarmare, men redan innan dess skrämde de upp opinionsbildare och politiker.Och då gick man på själva djur- och människosynen. Magnus Linton ger exempel på hur det pratades om ”politisk renlevnadsfanatism” och ”ett hat mot människan”. Här kommer kristendomen in i det hela, med sin syn på människan som guds avbild och stående över djuren. Självaste påven påstod att ”antikrist är djurrättsaktivist”.Veganerna skapade en moralpanik som inte är alldeles obesläktad med den som drabbade hårdrocken och videovåldet. Man var rädd att en ungdomsgeneration skulle förledas och något slags anarki skulle uppstå.Det finns också en idé att vegetarianen själv oftast skulle vara privilegierad medelklass.Idag har paniken runt de militanta veganerna nog lite grand fallit i glömska, men delar av den lever kvar i den kritiska bilden av vegetarianen.Numera är vegetarianen, i denna negativa föreställningsvärld, en mer allmänt vänstervriden galning som vill ta allt roligt ur livet för folk.Det finns också en idé att vegetarianen själv oftast skulle vara privilegierad medelklass. En som haft tid att tänka för mycket och har en överdrivet sentimental inställning till djur. En som inte respekterar hederliga människors enkla matvanor.Det är inte osannolikt att vegetarianen är en kvinna eller åtminstone en feminiserad man, som hatar manliga aktiviteter som jakt och glufsande av pizzor typ capricciosa.Så finner den kärringaktiga och samtidigt fanatiska vegetarianen sin motsats i en tyst föreställning om köttätaren som en rejäl, naturligt maskulin och realistisk arbetarklassman. De som exempelvis inte orkar tänka på klimatförändringar och djuren i köttindustrin, kan bekvämt skjuta denne arbetarman framför sig, som ett underförstått moraliskt imperativ. Se där, den vänstervridna vegetarian-kärringen gör sig skyldig till folkförakt!Nu har jag raljerat över fördomarna om vegetarianer. Men mat och ätande har verkligen en djupgående symbolisk betydelse i den mänskliga kulturen. Vi pratar ju om mammas mat som det bästa. Och jag har själv varma och förvånansvärt smakrika minnen av hur min pappa ställde fram en burk köttfärssås, och öppnade en påse färdigriven ost, till spaghettin de dagar i veckan då han var ensam hemma med mig och min bror när vi var små.Att äta det någon bjuder på är inte bara en trivial akt.Så när mamman i Han Kangs roman ”Vegetarianen” ställer fram sin dotters gamla favoriträtter för att få henne att äta kött är det faktiskt rörande. Hon vill ta hand om sitt barn, samtidigt som hon kräver att bli bekräftad genom maten, som människa och förälder.Att äta det någon bjuder på är inte bara en trivial akt. Mat ger liv och njutning och laddas med kärlek, vänskap och andra sociala band.Sedan har vi alla ritualer där maten står i centrum: jul, midsommar och så vidare. I sin bok ”Äta djur” skriver Jonathan Safran Foer om sin familjs mat och traditioner, från kosher till amerikanska tacksägelsemiddagar. Det är sårigt, för efter att ha utforskat köttindustrin slutar han själv att äta kött. Familjesammankomsterna blir sig inte lika, matens sammanhållande värde devalveras.Som vegetarian bryter man alltså sociala och känslomässiga kontrakt. Julskinka och kycklinggrytor framstår plötsligt inte som självklara och neutrala längre, utan som ett val. Jämte vegetarianen blir den normala människan en köttätare.Malin Krutmeijer, kulturjournalist LitteraturHan Kang: Vegetarianen, översättning Eva Johansson, Natur & kultur 2017.Magnus Linton: Veganerna – en bok om dom som stör, Atlas, 2000.Jonathan Safran Foer: Äta djur, översättning av Molle Kanmert Sjölander, Norstedts, 2011.

Den nobelpristippade sydkoreanska författaren Han Kang kommer snart till Sverige. Lundströms Bokradio lägger sig i framkant och bokcirklar om hennes nya roman Jag tar inte farväl. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jag tar inte farväl är Han Kangs (född 1970) fjärde roman på svenska. Tidigare böcker är Levande och döda som kom 2016, Vegetarianen från 2017 och Den vita boken från 2019. Boken börjar med en dröm. Huvudpersonen Gyeongha befinner sig i ett snörikt landskap vid en sluttande bergssida täckt med tusentals svarta trästockar planterade i marken. Alla är lite böjda eller vridna, som om det var tusentals män, kvinnor och utmärglade barn som stod och kurade i snöfallet. Så inleds en suggestiv och poetisk berättelse som tar huvudpersonen till ön Jeju och tillbaka i tiden till koreahalvöns mörka historia. En massaker ägde rum på Jeju åren 1948-1949. Invånare och vänstersympatisörer gjorde uppror mot den kommande uppdelningen av Syd- och Nordkorea, protester som slogs ner av den koreanska armén och ledde till massakrer på civila. Omkring 30 000 människor massakrerades, ungefär 10 procent av befolkningen på ön, däribland många barn. Våra gäster är Agri Ismaïl som nyligen debuterade med romanen Hyper och skriver i Expressen, och Aase Berg, poet, författare och kritiker, hennes senaste bok heter Aases död.– Hon berör ofta väldigt mörka ämnen, som jag som läsare inte känner till. Det är ett kallt och distanserat våld men man känner alltid vikten av den koreanska historien, säger Agri Ismaïl i Lundströms Bokradio. – Jag tycker hon kan skriva så magiskt utan att bli flummig. Hon är gåtfull men med en otrolig nyanseringsförmåga och precision. Hon kan till och med skriva om drömmar utan att det blir tråkigt, säger Aase Berg.Jag tar inte farväl är översatt till svenska av Anders Karlsson och Okkyoung Park.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmRedaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Andreas Magnell (producent)

Aron Flam rasande - ringde och hotade Jesper efter sändning och ska nu stämma Gott snack! Vi ringer Jesper som berättar om Judehatet! Alltså hans inte vårt! Anna Sahlin och Rachel Mohlin om att äntligen få podda efter ett år av karantän och ganska alldeles för mycket prat om träning och löpning. Kultursvep av Latin Lovers om Hamlet med Silvana Imam och Vegetarianen på Dramaten.Linda Skugge om att bli ledsen över att se kärleksförklaringar på sociala medier och hemligheten bakom hennes födelsedagsresa till London.Support this show http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det sjuttonde avsnittet synar Samtal med vänner tiden vi lever i utifrån antologin Här / nu. 10+1 essäer om samtiden. Vad definierar egentligen samtiden och hur kan vi skriva om den? Vi funderar på vilka sätt vi ska uppfatta sociala mediers närvaro, varför klimatkrisen är ett så svårt ämne att ta sig an och huruvida författaryrket innebär ett visst ansvar. Ja ni hör ju – samtiden är full av frågor. I detta avsnitt pratar vi om Här/nu. 10+1 essäer om samtiden, med texter av Sara Abdollahi, Steve Dearden, Torbjörn Elensky, Henrik Jansson, Mio Lindman, Adrian Perera, Marcus Prest, Cia Rinne, Matilda Södergran, Hannele Mikaela Taivassalo och Miia Toivio. Dessutom nämner vi bl.a. Borde hålla käft av Johanna Holmström, Madonna av Sara Villius, Hopp av Rebecca Solnit, When We Dead Awaken: Writing as Re-Vision av Adrienne Rich, Vegetarianen av Han Kang och Vildsvin av Hannah Lutz. Illustration och grafisk design: Linn Henrichson, jingel: Ville Kabrell och klipp: Andreas Nordell. Podcasten görs i samarbete med HBL. Tack till Svenska kulturfonden för understöd.

Det är dags för boktips-bonanza! Allra först i månadens avsnitt berättas den sanna historien om varför live-inspelningen från bokmässan i Göteborg egentligen blev inställd och det delas ut såväl offentliga ursäkter som årets ros. Inspirerade av årets mäss-tema pratar Åsa och Sissel sedan om representation i böcker. Vill du läsa en bok om överklassens tyranneri? Då föreslås Minoritetsorkestern av Chigozie Obioma. Sugen på att läsa om kvinnor som håller varandra om ryggen? Herravälde av Elin Olofsson kan mycket väl vara boken du söker. Eller har du längtat efter att få ta del av ett riktigt stört, men internt jämlikt, äktenskap? Läs genast Gone Girl av Gillian Flynn! Andra böcker som nämns i avsnittet är The Testaments samt Surfacing av Margaret Atwood, Den vita boken samt Vegetarianen av Han Kang, Pachinko av Min Jin Lee, Gideon the Ninth av Tasmyn Muir, Svindlande höjder av Emily Brontë, Hungerspelstrilogin av Suzanne Collins, Kirke av Madeleine Miller, Normala människor av Sally Rooney och Naondel av Maria Turtschaninoff. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sydkoreanska Han Kang, i Sverige mest känd för sin roman Vegetarianen, är tillbaka med en poetisk undersökning av förlust och sorg uppbyggd kring ett antal vita föremål. Den vita boken har kallats en sekulär bönbok. Han Kang samtalar med Erika Hedenström. South Korean Han Kang, in Sweden best known for his novel The Vegetarian, is back with a poetic investigation of loss and sorrow built around a number of white objects. The white book has been called a secular prayer book. He Kang talks with Erika Hedenström. Samtalet förs på engelska. Medarrangör: Natur & Kultur

I spåren av vinter-OS, ett antal spännande romaner och en ny samling på svenska med poesigiganten Ko Un ställer Solen in siktet på Korea. Förutom Ko Uns Vit fjäril har Patrik, Alice och Elias läst Levande och döda och Vegetarianen av Han Kang. Gripande och märkliga romaner där någon till och med säger “den bästa bok jag läst”! Diskussionen rör sig vidare mellan olika sätt att skildra mörker, våld, kärlek, kroppslighet och det viktiga i att som romanskrivare lämna kvar någonting till läsaren. Solen är en podcast om litteratur och bibliotek med bibliotekarierna Alice Thorburn, Elias Hillström och Patrik Schylström från Stadsbiblioteket i Stockholm. Som vanligt hittar du alla boktips samlade i en lista på www.biblioteket.se/boktips/bibliotekspodden-solen

Se där, den vänstervridna vegetarian-kärringen gör sig skyldig till folkförakt! Malin Krutmeijer reflekterar över vad det är som stör så med att inte äta djur. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Innan min fru blev vegetarian hade jag alltid tänkt på henne som fullständigt alldaglig i alla avseenden. Så inleds romanen Vegetarianen av den sydkoreanska författaren Han Kang, som kom på svenska i början av 2017. Mannen som talar är frustrerad: hans fogliga fru tror visst att hon är något, när den mat som de flesta äter inte duger längre. Romanen är komplex och utvecklar många teman med utgångspunkt i kvinnans beslut att inte äta kött, fisk, ägg och mjölkprodukter. Men längs vägen gör Han Kang flera pricksäkra iakttagelser just kring själva vegetarianismen, i det här fallet i form av veganism. Inte minst ringar hon in föreställningar om den, och reaktioner som den utlöser. Till exempel tar mannen med sin strikt grönsaks- och spannmålsätande fru på en middag med höjdarna på sitt jobb  och det blir genast pinsamt. Efterhand blir stämningen rent aggressiv. Vegetarianism är helt enkelt inte naturligt, säger en person vid bordet. Folk som godtyckligt bestämmer sig för att avstå från det ena eller det andra, trots att de inte är allergiska mot någonting, det är vad jag kallar inskränkt, klämmer en annan i. En tredje uttrycker sitt obehag över att slurpa i sig bläckfisk inför en vegetarians ogillande blickar. Det kan verkligen vara såhär. Tro mig, som själv inte ätit kött på över 30 år. Vegetarianism, om vi nu håller oss till det ordet som ett samlingsbegrepp för alla grader av att avstå från animalier, utlöser många insinuanta och kritiska frågor. Förutom diskussionerna jag har tvingats ta om mitt kostval, så har jag följt de debatter om vegetarianism som blossat upp då och då. Och jag kan konstatera att motståndet är högljutt och ilsket. Precis som i Han Kangs roman pekas vegetarianer ofta ut som självutnämnda moralens väktare. Och faktum är att vegetarianism som moraliskt värde har historiska rötter. Från antiken och framåt var det framför allt ett religiöst val att avstå från kött. Det var ett sätt att komma närmare gud. Den grekiske filosofen och matematikern Pythagoras, som levde omkring femhundra år före Kristus, var emot dödandet av djur och åt varken kött eller fisk. Det hade med hans tro på själavandring att göra, och han samlade en del likasinnade anhängare. Så vem tror man att den där vegetarianen är, som måste tryckas ner och förlöjligas? I senare kulturer har vegetarianism praktiserats av munkar och präster, och förknippats med ett mått av helighet. Inom exempelvis buddhismen tas respekt för djuren med i beräkningen, men andra gånger handlar det snarare om försakelse och måttfullhet. Och är det något som provocerar i våra samtida, västerländska samhällen så är det väl att frivilligt försaka. Det kan passera om syftet är att vara vältränad och representativ, men att av etiska skäl överge den oreflekterade konsumtionen? Drivkraften måste nog ändå innerst inne vara att framstå som god och politiskt korrekt. Händelser som när musikfestivalen Way out west i Göteborg 2012 klargjorde att de enbart skulle sälja vegetarisk mat sände en chockvåg genom nätforum och sociala media. De politiserade festivalen, menade folk, och det var förfärligt. Tidningen GT delade ut korv och köttbullar utanför festivalområdet, så att alla skulle förstå hur löjligt det var med vegetarisk mat. Moderata ungdomsförbundet har gjort samma sak och delat ut hamburgare utanför skolor som infört en köttfri dag i veckan. Hån av det här slaget brukar tyda på ett mått av skräck. Så vem tror man att den där vegetarianen är, som måste tryckas ner och förlöjligas? I kommentarsfält och debattartiklar träder det fram en bild av en mager och bleksiktig människa, vars mörkkantade ögon brinner av obehaglig ideologisk övertygelse. Bilden liknar en variant på den religiösa asketen, som alltså har en lång historia. Men jag tror också den är präglad av 90-talets och det tidiga 2000-talets debatt om så kallade militanta veganer. I sin bok Veganerna från år 2000 skriver Magnus Linton om den djurrättsrörelse som fick fart de här åren. Filosofen Peter Singer blev rörelsens ikon, med sin kritik av det han kallade speciesism, eller artism, alltså en systematisk diskriminering av andra varelser grundad på arttillhörighet. Individer ur den här djurrättsrörelsen har gjort sig skyldiga till bland annat hot och trakasserier av minkfarmare, men redan innan dess skrämde de upp opinionsbildare och politiker. Och då gick man på själva djur- och människosynen. Magnus Linton ger exempel på hur det pratades om politisk renlevnadsfanatism och ett hat mot människan. Här kommer kristendomen in i det hela, med sin syn på människan som guds avbild och stående över djuren. Självaste påven påstod att antikrist är djurrättsaktivist. Veganerna skapade en moralpanik som inte är alldeles obesläktad med den som drabbade hårdrocken och videovåldet. Man var rädd att en ungdomsgeneration skulle förledas och något slags anarki skulle uppstå. Det finns också en idé att vegetarianen själv oftast skulle vara privilegierad medelklass. Idag har paniken runt de militanta veganerna nog lite grand fallit i glömska, men delar av den lever kvar i den kritiska bilden av vegetarianen. Numera är vegetarianen, i denna negativa föreställningsvärld, en mer allmänt vänstervriden galning som vill ta allt roligt ur livet för folk. Det finns också en idé att vegetarianen själv oftast skulle vara privilegierad medelklass. En som haft tid att tänka för mycket och har en överdrivet sentimental inställning till djur. En som inte respekterar hederliga människors enkla matvanor. Det är inte osannolikt att vegetarianen är en kvinna eller åtminstone en feminiserad man, som hatar manliga aktiviteter som jakt och glufsande av pizzor typ capricciosa. Så finner den kärringaktiga och samtidigt fanatiska vegetarianen sin motsats i en tyst föreställning om köttätaren som en rejäl, naturligt maskulin och realistisk arbetarklassman. De som exempelvis inte orkar tänka på klimatförändringar och djuren i köttindustrin, kan bekvämt skjuta denne arbetarman framför sig, som ett underförstått moraliskt imperativ. Se där, den vänstervridna vegetarian-kärringen gör sig skyldig till folkförakt! Nu har jag raljerat över fördomarna om vegetarianer. Men mat och ätande har verkligen en djupgående symbolisk betydelse i den mänskliga kulturen. Vi pratar ju om mammas mat som det bästa. Och jag har själv varma och förvånansvärt smakrika minnen av hur min pappa ställde fram en burk köttfärssås, och öppnade en påse färdigriven ost, till spaghettin de dagar i veckan då han var ensam hemma med mig och min bror när vi var små. Att äta det någon bjuder på är inte bara en trivial akt. Så när mamman i Han Kangs roman Vegetarianen ställer fram sin dotters gamla favoriträtter för att få henne att äta kött är det faktiskt rörande. Hon vill ta hand om sitt barn, samtidigt som hon kräver att bli bekräftad genom maten, som människa och förälder. Att äta det någon bjuder på är inte bara en trivial akt. Mat ger liv och njutning och laddas med kärlek, vänskap och andra sociala band. Sedan har vi alla ritualer där maten står i centrum: jul, midsommar och så vidare. I sin bok Äta djur skriver Jonathan Safran Foer om sin familjs mat och traditioner, från kosher till amerikanska tacksägelsemiddagar. Det är sårigt, för efter att ha utforskat köttindustrin slutar han själv att äta kött. Familjesammankomsterna blir sig inte lika, matens sammanhållande värde devalveras. Som vegetarian bryter man alltså sociala och känslomässiga kontrakt. Julskinka och kycklinggrytor framstår plötsligt inte som självklara och neutrala längre, utan som ett val. Jämte vegetarianen blir den normala människan en köttätare. Malin Krutmeijer, kulturjournalist   Litteratur Han Kang: Vegetarianen, översättning Eva Johansson, Natur & kultur 2017. Magnus Linton: Veganerna en bok om dom som stör, Atlas, 2000. Jonathan Safran Foer: Äta djur, översättning av Molle Kanmert Sjölander, Norstedts, 2011.

Vi tar ett helhetsgrepp på koreansk skräck. Tomas får användning för begreppet “koreanskt krångel” och Lars envisas med att läsa högt ur Kim Young-has noveller. Vi pratar också om: Suddenly in the Dark, Whispering Corridors, Wishing Stairs, Ouija Board, Bloody Reunion, Slaughter High, Death Bell, The Cut, Jenny Milewski, Yuko, The Grudge, Vampyr, Kan Hang, Vegetarianen, A Tale of Two Sisters, Kim Jee-woon, Dead Friend/The Ghost, Ringu, Pulgasari, Shin Sang-ok, The Host, Joon Hi-bong, Mother, Snowpiercer, Okja, Train to Busan, Thirst, Emile Zola, Térèse Raquin, Chan-wook Park, Face, Into the Mirror, Kiefer Sutherland, Mirrors, Ji-tae Yu, Memories of Murder, Old Boy, I Saw the Devil, Choi Min-sik, Chaser, Hong-jin Na och The Wailing. Nostalgi, löst tyckande och akademisk analys i en salig röra.

I det andra och avslutande avsnittet i temat om att äta eller ätas ger sig Andrea och Martin och gästen Anna Remmets i kast med berättelserna om den som äter – eller som inte gör det. Med utgångspunkt i Han Kangs roman Vegetarianen tar de sikte på intagande, slukande och frosseri, men också på avhållsamhet, fasta och asketism. Vilken är egentligen den bästa vägen till förvandling?

Äntligen, äntligen så är Lundströms tillbaka - och denna veckan så står mat och litteratur på menyn. Och tro det eller ej, så spelar en burk kikärtor stor roll. Vårens första debutant är här! Linus de Faire heter han, bosatt i Amman i Jordanien men skriver på svenska. "Boken om Yousef" är hans debut, och handlar om Yousef, en ung palestinier som sitter fängslad i Beirut. Yousef är anklagad för att ha begått mordet på Libanons premiärminister Rafiq Hariri. Med röd penna skriver han sin självbiografi i sin isoleringscell om sitt liv. Men snart uppstår frågan - vad, och vem, kan vi lita på?  Och så kommer den sydkoreanska författaren Han Kang hit! Hon är aktuell med den prisbelönta boken "Vegetarianen", om en tystlåten hemmafru i Sydkorea som en dag bestämmer sig för att sluta äta kött. Det visar sig vara ett beslut som sätter mycket mer i rullning än vad någon hade kunnat tro. Och inte nog med det! Vi tar även en titt på maten, mackorna, kakorna, fikandet - i Enid Blytons barndeckare "Fem på nya äventyr." Vilken roll spelar egentligen maten i litteraturen?  Vi på Lundströms har vår egen spotifylista, där de allra flesta låtar som varit med i programmet finns. För att lyssna på den klickar du HÄR.

I morse kunde man höra att vetenskapsmän kunnat odla kött med hjälp av stamceller från kor. Vad säger vegetarianer om detta som alternativ mat? Är det själva dödandet av djur man är emot eller biffen i sig? Nutritionist Pernilla Berg medverkar. Idag är det inte längre självklart att man har en TV-apparat, man kan ändå lätt titta på SVT:s program. TV-avgiften som följer med TV-innehavet börjar med andra ord kännas som en rätt gammal konstruktion. Hur ska vi betala för SVT och SR i framtiden och vad är egentligen Public Service nuförtiden och hur har andra länder löst finansieringen?Hör om hur begreppet förändrats över tiden och om vilka olika modeller det finns för att betala för det i framtiden. Maria Norbäck, Internationella Handelshögskolan i Jönköping, som nyligen doktorerat i ämnet "Making public service Television" medverkar, samt riksdagsledamöterna Andreas Carlson (KD) och Wiwi-Anne Johansson (V). Och hör varför den hetaste kandidaten för republikanerna i USA för tillfället heter Rick Santorum. Ginna Lindberg, Sveriges Radios utrikeskorrespondent i Washington DC rapporterar. Bisittare: Louise Epstein Producent: Anders Diamant anders.diamant@sr.se