Podcast appearances and mentions of Anna Hallberg

Livet låter sig inte skrivas, i alla fall inte så enkelt som man tror. Poeten och kritikern Anna Hallberg funderar över metaforen som trygghet och flykt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Publicerad 2021-02-03.Vad hjälper när ingenting gör det? När det är sönderslaget och förtvivlat och en människa inte kommer tillbaka. Någonsin.Att gå hjälper, litegrann. Annika Norlin har skrivit en fin novell om det, som heter just ”Gå” och handlar om en kvinna som förlorat sitt barn. Hela novellen går hon, från Gällivare till Östersund, sen åker hon tåget hem. Då är novellen slut.En annan variant är att låta munnen gå. Prata och prata och prata, tills man en dag hör vad man säger. Då kan man lämna terapirummet och gå ut.”Vårt behov av att berätta blir särskilt tydligt när kontinuiteten i levandet på något sätt är bruten, som exempelvis vid allvarlig sjukdom eller förluster av olika slag.” Så skriver psykologiprofessorn Gudrun Olsson och fortsätter: ”Berättelsens funktion kan vara att överbrygga klyftan mellan det vanliga, vardagliga, vanan om man så vill, och det extraordinära, oväntade, oförutsägbara. Berättelsen och metaforen har något gemensamt. De är båda brobyggare.”Gudrun Olsson har skrivit en bok som heter ”I metaforernas landskap” och hon berättar att hon skrev den just efter en kris, när hennes livspartner sedan trettio år avlidit. Då kom metaforerna till undsättning. Bilderna. Broarna. Berättelsen läkte ihop kontinuiteten som gått itu.”Jag såg det med egna ögon”, är ett uttryck som är till för att befästa sanningshalten. Det som är sett väger alltid tyngre än det som är sagt, och när vi ska förklara vad vi menar illustrerar vi för att resonemanget ska bli tydligt. Bilden lugnar och stabiliserar, den erbjuder en platå att vila och mötas på. Och det är väl bra? Så varför tjurar så många poeter när det kommer till just metaforen?Den rumänske efterkrigspoeten Paul Celan är en av dem som varit mest kritisk. Han menade att metaforen leder bort läsaren från diktens komplexitet. Allt i dikten spelar roll, och att bara lyfta ut och låta sig bäras av metaforen ger en instrumentell och schablonmässig läsning.Den svenske poeten Gabriel Itkes-Sznap har skrivit om ”Celans ofta omtalade metaforkritik – en kritik som han i viss utsträckning delade med konkretister och konceptpoeter” och förklarar hur vi använder metaforen ”för att försvara oss mot dikten”.Men Celans poesi är full av bilder, det är bara det att de inte fungerar så som metaforer brukar.Jag ska ge er ett exempel så ni själva får höra hur det kan låta. Så här skriver han i diktsamlingen ”Ljustvång” i Anders Olssons översättning:Väderkänsliga hand,träskpölen visar den vägen. Luminiscens. Den som nu trampar på torvorgelns bälgar, en-bent, hanvinner en starkstråleförlust.Det är alltså en träsktrampande men samtidigt känslig dikt där det kalla ljuset ”Luminiscens” skiner ensamt i mitten. Ljud och rytm är sammanlänkande i ett motstridigt kraftfält av vinst och förlust, svaghet och framåtrörelse, och bildernas associationer smittar av sig på varann. Det är helt enkelt en dikt där språnget från sakled till bildled inte är så självklart. ”Metaforens bro”, som Gudrun Olsson talade om, saknas.Ordet metafor betyder ”bära över”, det är den överföringen Celan protesterar mot. Stanna vid dikten. Ta emot dess egenheter och särskilda nycker. Fly inte verklighetens kaos, se det skarpare och bättre. Föreställer jag mig att han skulle kunna säga.Min egen favorit bland de metaforskeptiska poeterna är finlandssvenske Gunnar Björling, som inte är helt olik Paul Celan. Men där Celan väljer det hopknipna ”Ljustvång” som titel för sin diktbok, hittar Björling en annan ordöverlappning mellan ljus och känsla. ”Solgrönt” heter hans diktsamling från 1933. Jag blir glad bara av att läsa titeln.Lyssna: Solgrönt. Är inte det ett otroligt lyckoframbringande ord?Precis som Celan arbetar Björling visuellt och rytmiskt, men undviker den genomförda metaforiska förflyttningen. Här är en kort dikt ur ”Solgrönt”:Att tro att mänska mun och läpparatt tro attatt bröst mot bröst och hela världen!som sorl och kullerbytta,och gick dagbort.Till tjugo procent består dikten av ”att”. Det vill säga, dikten som totalt består av tjugofem ord innehåller fem stycken ”att”. Det är ett igångsättande tröskelord som skapar rörelse i kroppen och liksom snubblar fram över alla motsättningar och invändningar. Att, att, att… ”bröst mot bröst och hela världen!” Att sorl och kullerbytta är allt just nu. Att det händer här, när jag läser, i stunden. Och tiden försvinner, medan dagen går bort.Jag tror att den sörjande kvinnan i Annika Norlins novell skulle bli förbannad om man försökte sig på att gestalta hennes döda barn med en metafor. En bild kan vara betydelsemättad, effektiv och lätt att kommunicera, men den är alltid en förenklad syntes. Att inte ge sig på den överföringen kan vara ett uttryck för respekt.Här tror jag en förklaring ligger, till varför så många poeter värjer sig mot metaforens lockelse. Livet låter sig inte skrivas, i alla fall inte så enkelt som vi tror. Vi vet hur bristfälligt och slirigt språket kan vara. Om vi verkligen vill göra tillvaron rättvisa måste vi vara noggranna, uppmärksamma och använda hela diktens potential. Vilket kan resultera i fantastiska, men ibland ganska krångliga dikter.För det går ju att vända på resonemanget, och yrka på att poeten ska stå upp för sin parasiterande verksamhet. Alla som skriver överför sak till bild, det vill säga liv till språk, och att lyfta upp metaforen och jobba med den kan vara en nog så ansvarstagande hållning.Metaforens stabilitet kan skänka ett lugn till dikten som är tryggt för läsaren att vara i. Jag tycker att inledningen till Pamela Jaskoviaks dikt ”Juli I” visar något av den tryggheten, som just genom sin stadighet tillåter en oformulerad sorg att singla runt i dikten:Juli gråter barnen sover Natten dricker mig och sjön som lyser mellan trädens fingrar med sin tunna hy som kaffe Sommarmånaden gråter. Barnen sover. Trädens fingrar spretar så att sjön kan lysa igenom. Det är bara jaget i dikten som inte gör någonting. Förutom att låta sig drickas av natten.Att lämna saken och landa i bilden, är nästan alltid en befrielse. Verkligheten virvlar väl på ändå, som saker gör, oavsett om vi hänger med eller inte. Jag tror bara att det där språnget får störst verkan när vi en stund senare dimper ner i vardagen igen. Då en tid har gått. Något har ändrats. Om så bara det lilla, att vi nu kan se ur en annan vinkel.Kanske är det inte överföringen från sak till bild som är metaforens poäng, utan den fortsatta rörelsen – från bildled till saken igen? Som då går att se och möta på ett annat sätt.Det fysiska traskandet är förmodligen överlägset, men att läsa är i viss mån också en förflyttning. Det är skönt med något som tar hand om tankarna och drar runt dem i oförutsägbara banor. Låter dem gå, för att använda en metafor.Anna Hallberg, poet och kritiker LitteraturGunnar Björling, Solgrönt (1933).Paul Celan, Det sena verket (2020), redaktör Gabriel Itkes-Sznap, översättning Anders Olsson, ur diktsamlingen Ljustvång, på tyska Lichtzwang (1970).Pamela Jaskoviak, Regnet och gräset (2011).Annika Norlin, Jag ser allt du gör (2020).Gudrun Olsson, I metaforernas landskap (2020).

Med poeten och kritikern Anna Hallberg som gäst leder Skogarna en snirklig diskussion om trender och triggers i samtida litteratur. Hur mår egentligen den svenska litteraturen idag, och är poeter så ironiska som det sägs? Varför skriver folk så tjocka böcker och vart har kritiken tagit vägen? Vilka är de störigaste uttrycken i debatten och vem är den svenska Dorothy Parker? Detta och mycket mer.

UPPLÄSNING: Elina Norén Sandberg Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. DIKT: Ur ”Yra, vakna!” av Anna HallbergDIKTSAMLING: Yra, vakna! (Albert Bonniers förlag, 2023)MUSIK: John Taverner: In nomineEXEKUTÖR: Rose consort if viols, gamba-ensemble

Vill du få en go känsla i magen? Då ska du lyssna på detta avsnitt! Du möter Ann Liss och Tanja Pettersson som är verksamhetsledare för mentorsverksamheten Näktergalen på högskolan. De har bidragit till att de studenter som är mentorer känner sig oersättliga, har lärt sig mycket och upplevt det som ansvarsfullt. Barnen som medverkat har fått ökad självkänsla, stolthet och framtidstro. Hör dem berätta mer om vad detta är! Samtalet leds av Anna Hallberg, Kommunikation och internationella relationer.

Tillsammans förändrar vi. Det är högskolans nya kommunikationskoncept som börjar att användas i samband med rektorsinstallationen i oktober. Vad är ett kommunikationskoncept? Varför behöver man det? Hur ska det användas? I detta avsnitt möter du Maria Derner, kommunikationschef och Anders Werngren från Cordovan Communications som berättar mer. Samtalet leds av Anna Hallberg, Kommunikation och internationella relationer

Vad gör en studierektor? I detta avsnitt möter du Fredrik Sunnemark som är studierektor för högskolans forskarutbildning sedan april. Vad gör han i sin roll? Varför lockas han av den? Hur var han själv som doktorand? Samtalet leds av Anna Hallberg,Kommunikation och internationella relationer

I detta avsnitt träffar vi Mats Jägstam, högskolans nye rektor. Vi samtalar om varför han vill vara rektor just hos oss och vad det är som gör att tycker att han lever sin dröm just nu. Hur är han som ledare och hur kommer medarbetare och studenter märka att högskolan har en ny rektor. Och också lite mer personliga frågor såklart! Samtalet leds av Anna Hallberg, Kommunikation och internationella relationer.

De gör det möjligt för fler att plugga hos oss. Susanne Rath och Anders Bankler jobbar som kartläggare reell kompetens. Vi pratar om vad det innebär. Vad är reell kompetens och validering? När kan man få hjälp? Vilka brukar vilja ha hjälp? Vad frågar man om? Arbetet med bedömning av reell kompetens främjar en breddad rekrytering och bidrar till livslångt lärande. Detta kan tydligt kopplas till Högskolan Västs övergripande profil Arbetsintegrerat lärande (AIL) som utgår från synen att praktisk och teoretisk kunskap är lika mycket värda och ömsesidigt beroende av varandra. I validering tas kompetens tillvara, värdesätts och synliggörs oberoende av hur den införskaffats vilket gör det till en angelägen fråga för Högskolan Väst. Samtalet leds av Anna Hallberg, Kommunikation och internationella relationer. HV Talks är helt enkelt en podd om och för medarbetare på Högskolan Väst.

Solen skiner på ringvägen och sändningen inleds med redaktionens förhållande till skam och hur vi hanterar den samt alla gånger vi blivit riksblåsta.Vad är egentligen neurofeedback? Detta reds ut när psykologerna Anna Hallberg & Ulrika Gustafsson aka tant storm kommer in. Ett spännande pannband fångade snabbt upp samtligas uppmärksamhet och tjuvade eventuellt lite fokus från kärnämnet.Vi byter riktning från neurovärlden till guds stora kraft när killarna från dokumentären Jesus i Örkelljunga kommer in och helar Petrinas nackspärr!En fredag i Jesus, skammen och neurofeedbackens namn, AMEN!Support this show http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Han har hela världen som arbetsfält Möt Tomas Bengtsson som är ansvarig för högskolans internationella studentrekrytering. Han har starkt bidragit till att högskolan antagit rekordmånga internationella studenter till höstens utbildningar. Vi samtalar bland annat kring hur han jobbar, varför vi ska ha internationella studenter på campus och vad det finns för framgångsfaktorer. Samtalet leds av Anna Hallberg, Kommunikation och internationella relationer.

Denna gång gästas vi av Pär Lauridsen från Service & IT. Även vår arbetsplats har utsatts för cyberattacker och samhällets risknivåer har förändrats. Ta del av samtalet och få lite koll på högskolans säkerhetsarbete och vad som händer just nu. Fokus blir IT-säkerhet. Du får också lära känna en tvättäkta värmländsk alumn - bara det! Samtalet leds av Anna Hallberg, Kommunikation och internationella relationer.

"Inte antingen eller - utan både och" Så beskriver den nya verksamhetsledaren Andreas Sülau Societal Impact Hub West - högskolans nya arena för samhällsutveckling och samhällspåverkan. I det här samtalet pratar vi om hur tvärvetenskap ska prägla "hubben" och hur konkreta samhällsutmaningar ska tas i tillsammans med andra. Några konkreta exempel finns redan som Andreas berättar om. Och så får vi veta lite om vem Andreas är, vad han gillar att göra och hur hans yrkesbakgrund ser ut. Samtalet leds av Anna Hallberg, Kommunikation och internationella relationer.

"Det bästa är mötet med studenterna" Här möter du Helén Holmgren, adjunkt i företagsekonomi och vinnare av Pedagogiskt pris 2022. Hon har ett foto på sig själv som student på sitt arbetsrum. Allt för att påminna sig om hur det vara att plugga. Hon tänker ofta på de lärare hon själv uppskattade - vad gjorde de som fick henne att kämpa vidare? Detta inspirerar henne när hon själv undervisar. Vad gör henne till en bra lärare? Ett samtal lett av Anna Hallberg, kommunikatör.

Hon känner sig besläktad med AIL. Ett samtal om praktisk kunskap med Ingela Josefson, hedersdoktor vid Högskolan Väst. Vad är AIL, arbetsintegrerat lärande, för henne? Hur använder hon berättelsen som grund i sin pedagogik när hon pratar om praktisk kunskap och betydelsen av den? Hur ser hon på teoretisk kunskap kontra praktisk kunskap? Ett samtal lett av Anna Hallberg, kommunikatör på Högskolan Väst.

"Ett hus fullt av vänliga eldsjälar" Så beskriver avgående rektor Martin Hellström sin tid på Högskolan Väst. Ett samtal där han får reflektera över sina snart 6 år på högskolan. Vad har varit utmärkande? Roligt? Tufft? Ett samtal lett av Anna Hallberg, Avdelningen för kommunikation och internationella relationer

*Det här avsnittet ingår i en sommarsäsong där redan publicerade avsnitt med starka och viktiga historier ur katalogen släpps på nytt under sommaren 2022. Alla 70 avsnitt av Dokumentära Berättelser finns ute på Podplay och överallt där poddar finns.* Med nya digitala kommunikationskanaler kommer också nya typer av brott. Det här avsnittet ska handla om sexuellt ofredande på internet, och hur det är att utsättas för så kallad hämndporr. Vi har pratat med Sophie som delar med sig av sin berättelse om när hennes man publicerade bilder av henne på nätet. I avsnittet hörs även advokat Carolin Brännström om vad lagen säger när det kommer till den här typen av brott. Vi pratar också med psykolog och psykoterapeut Anna Hallberg om hur man kan gå vidare efter att ha blivit utsatt. Sophie heter egentligen något annat.

*Det här avsnittet ingår i en sommarsäsong där redan publicerade avsnitt med starka och viktiga historier ur katalogen släpps på nytt under sommaren 2022. Alla 70 avsnitt av Dokumentära Berättelser finns ute på Podplay och överallt där poddar finns.* Med nya digitala kommunikationskanaler kommer också nya typer av brott. Det här avsnittet ska handla om sexuellt ofredande på internet, och hur det är att utsättas för så kallad hämndporr. Vi har pratat med Sophie som delar med sig av sin berättelse om när hennes man publicerade bilder av henne på nätet. I avsnittet hörs även psykolog och psykoterapeut Anna Hallberg, om hur man som offer reagerar på att bli utsatt för den här typen av brott. Och hur man går vidare. Sophie heter egentligen något annat.

Han gillar att hjälpa andra och att ge service. Han är välkänd av många men arbetar lite i det dolda. Han finns där och ger stöd och support för läraren i klassrummet, för forskaren som arrangerar en konferens eller när salar ska riggas om till hybridvarianter. Möt Mattias Johansson, supporttekniker på Service & IT. Ett samtal lett av Anna Hallberg, kommunikatör, Högskolan Väst. HV Talks är podden för alla som arbetar på högskolan. Här dyker vi ner hos olika medarbetare och lär känna personen bakom och vad hen gör.

Sweden's climate-smart, system-wide solutions for going green and digital are attracting the international spotlight. But how can other countries tap into the momentum and join Sweden on its mission? Listen in as Anna Hallberg, Sweden's Minister for Foreign Trade and Nordic Affairs, and Business Sweden's CEO Jan Larsson share their inside perspectives.

Han gillar experiment och själva ”görandet”. Möt Stefan Björklund, forsknings- och utvecklingsingenjör inom produktionsteknik. Han har varit med och byggt upp högskolans forskningsmiljö inom produktionsteknik och kallas ibland Mr termisk sprutning. Vad gillar han med sitt arbete och vad gör han i sin roll? Ett samtal lett av Anna Hallberg, kommunikatör, Högskolan Väst. HV Talks är podden för alla som arbetar på högskolan. Här dyker vi ner hos olika medarbetare och lär känna personen bakom och vad hen gör.

Vilka möjligheter finns för oss i Sverige om vårt entreprenörskap skapar en mer inkluderande globalisering? Anna Hallberg vrider upp framtidstron!

Möt Annette Ryckenberg, kurator, om hennes roll på högskolan och det ovärderliga mötet med studenten. Vad gillar hon med sitt arbete och vad gör hon i sin roll? HV Talks är podden för alla som arbetar på högskolan. Här dyker vi ner hos olika medarbetare och lär känna personen bakom och vad hen gör. Samtalet leds av Anna Hallberg, kommunikatör på Högskolan Väst.

I detta avsnitt möter du Anette Bolin, professor i socialt arbete. Hon ger röst åt människor i utsatthet och då särskilt barn och unga och hon vill bidra till att organiseringen av stödet runt dessa blir så bra som möjligt. Samtalet leds av Anna Hallberg, forskningskommunikatör på Högskolan Väst. Här finns textad version: https://hvplay.hv.se/media/t/0_v5ursnoz Trevlig lyssning!

Högskolan Västs installationsföreläsningar med de elva nya professorer som installeras på Akademisk högtid 2021, görs i form av Professorpodden. I detta avsnitt möter du Lena Pareto, professor i informatik inriktning arbetsintegrerat lärande. Hon vill med hjälp av IT och teknik stödja oss människor och hur vi tänker. Hon vill göra världen lite, lite bättre med hjälp av teknik för det finns egentligen, enligt henne, inga begränsningar i vad man kan göra med den digitala tekniken. Samtalet leds av Anna Hallberg, forskningskommunikatör på Högskolan Väst. Här finns textad version: https://hvplay.hv.se/media/t/0_vkapadcd Trevlig lyssning!

Högskolan Västs installationsföreläsningar med de elva nya professorer som installeras på Akademisk högtid 2021, görs i form av Professorpodden. I detta avsnitt möter du Åsa Roxberg, professor i vårdvetenskap. I dagens samtal kommer syster Britta, Zimbabwe och tsunamikatastrofen att vara viktiga. Det kommer att kretsa kring tröst, lidande och hälsa. Samtalet leds av Anna Hallberg, forskningskommunikatör på Högskolan Väst. Här finns textad version: https://hvplay.hv.se/media/t/0_sn85ekuc Trevlig lyssning!

Högskolan Västs installationsföreläsningar med de elva nya professorer som installeras på Akademisk högtid 2021, görs i form av Professorpodden. Med rötterna som pedagog inom fritidshem och förskola brinner han för att utveckla lärarutbildningen. I detta avsnitt möter du Jan Gustafsson Nyckel, professor i utbildningsvetenskap. Samtalet leds av Anna Hallberg, forskningskommunikatör på Högskolan Väst. Länk till textad version: https://hvplay.hv.se/edit/0_orw7185c Trevlig lyssning!

Högskolan Västs installationsföreläsningar med de elva nya professorer som installeras på Akademisk högtid 2021, görs i form av Professorpodden. I detta avsnitt möter du Martin Molin, professor i socialt arbete inriktning funktionshinderområdet. "Det är viktigt att allas röster blir hörda och här har forskningen en angelägen uppgift." Idag ska det handla om delaktighet, att bli vuxen, att skapa sin identitet för unga med intellektuella funktionshinder. Samtalet leds av Anna Hallberg, forskningskommunikatör på Högskolan Väst. Textad version: https://hvplay.hv.se/media/t/0_pvr5kcon Trevlig lyssning!

"Den värmländska personalvetarfloristen som blev doktorand i informatik" - så skulle detta avsnitt kunna heta. Vi samtalar med Linnéa Carlsson, doktorand i informatik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande. Om livet som doktorand - "den finaste utbildning man kan få" - och om hur hennes vardag ser ut. Ett samtal lett av Anna Hallberg, kommunikatör, Avdelningen för kommunikation och internationella relationer.

Hon engagerade sig i studentkåren från dag ett som student på Högskolan Väst. Efter ett år som ordförande valdes hon nyligen om för ytterligare ett år. Dessutom är hon precis invald i den nationella styrelsen för Sveriges Förenade Studentkårer, SFS. Möt Paulina Samuelsson, studentkårens ordförande, småländskan som gillar Pippi och som vill sätta studentkåren på Sverigekartan. Ett samtal lett av Anna Hallberg, kommunikatör, Avdelningen för kommunikation och internationella relationer. HV Talks vänder sig till alla som jobbar på Högskolan Väst. I HV Talks dyker vi ner hos olika medarbetare och lär känna personen bakom och vad hen gör. Vi är idag över 700 anställda på HV – och alla har vi olika personlighet, funktion och drivkraft. Det lyfter vi här! i pratar också om saker som är på gång på högskolan och hur det kan påverka dig eller mig. HV Talks är helt enkelt en podd om HV för HV med HV – HV i vardagen på ett avslappnat sätt! HV Talks sköts av Avdelningen för kommunikation och internationella relationer .

Med nya digitala kommunikationskanaler kommer också nya typer av brott. Det här avsnittet ska handla om sexuellt ofredande på internet, och hur det är att utsättas för så kallad hämndporr. Vi har pratat med Sophie som delar med sig av sin berättelse om när hennes man publicerade bilder av henne på nätet. I avsnittet hörs även advokat Carolin Brännström om vad lagen säger när det kommer till den här typen av brott. Vi pratar också med psykolog och psykoterapeut Anna Hallberg om hur man kan gå vidare efter att ha blivit utsatt. Sophie heter egentligen något annat. Missa inte att du kan lyssna på hela säsong 5 redan nu, helt gratis på Podplay!

Med nya digitala kommunikationskanaler kommer också nya typer av brott. Det här avsnittet ska handla om sexuellt ofredande på internet, och hur det är att utsättas för så kallad hämndporr. Vi har pratat med Sophie som delar med sig av sin berättelse om när hennes man publicerade bilder av henne på nätet. I avsnittet hörs även psykolog och psykoterapeut Anna Hallberg, om hur man som offer reagerar på att bli utsatt för den här typen av brott. Och hur man går vidare. Sophie heter egentligen något annat. Missa inte att du kan lyssna på hela säsong 5 redan nu, helt gratis på Podplay!

Årets läsfest i P1 är igång! I en hel vecka står litteraturen och läsandet i fokus då Sveriges radios tre litteraturpriser ska delas ut. Hör författare, bokdiskussioner och dikter. I dag berättar Göran Greider hur lyrikhyllan blivit hans medicinskåp Nu börjar Litteraturveckan i P1, en vecka fylld av samtal om att läsa, skriva och lyssna. Marie Lundström, till vardags programledare för Lundströms Bokradio, är med varje dag i P1 Kultur fram till fredagskvällens galasändning. Då blir det fest och glitter och Marie Lundström som är vår galavärd avslöjar vilka författare som tilldelas årets litteraturpriser. I dagens P1 Kultur intervjuar Marie Lundström författaren Göran Greider, som drabbats av svår sjukdom och som tillbringar många dagar på sjukhus just nu. Han finner kraft och tröst i poesin ett slags "litterär alvedon" som han kallar det. ROMANPRiS-JURYNS FÖRSTA DISKUSSION: Tritonus av Kjell Westö För 28:e året i rad har vi en lyssnarjury som genom intensiva samtal kommer fram till vem som ska få Sveriges Radios Romanpris 2021. Det är lyssnarna som har makten! Förra veckan kunde ni höra reportagei P1 Kultur om de fyra utvalda bokcirklarna från Uppland och Sörmland som fått uppdraget att läsa årets nominerade romaner. Varje cirkel har nu skickat en representant och det är de fyra flitiga storläsarna som tillsammans med programledare Jenny Teleman diskuterar de nominerade romanerna: "Tritonus" av Kjell Westö "Dagarna, Dagarna, Dagarna" av Tone Schunnesson "Caesaria" av Hanna Nordenhök "Splendor" av Stefan Lindberg. Under måndagen diskuteras Tritonus av lyssnarjuryn som består av Josefin Månsson, Fredrik Holstein, Inger Eklind och Sven-Eric Bergman. Skådespelaren Lotti Törnros läser ur "Tristonus". ATT LÄSA PROUST Författaren Magnus Florin, aktuell med Strindbergstudien "Lykttändaren", medverkar om den franska författaren Marcel Proust och varför ska man välja just hans "På spaning efter den tid som flytt" som långläsning och tankeflykt. Kanske till om med som tröst? LYRIKPRISET 2021 Sveriges radios Lyrikpris instiftades redan 1958 då den första pristagaren var Nelly Sachs. 30 000 kronor och äran står på spel. Under veckan kommer vi att höra poeterna läsa ur de nominerade diktsamlingarna som är: "Under tiden" av Anna Hallberg "Kälda" av Birgitta Lillpers "Toposatopicus" av Krister Gustavsson "Konsten at med hvissa metodiska rörelser hemkalla en hädangången till lifvet" av Helena Boberg "På kyrkogården i södra Lappland" av Börje Lindström Först ut är Anna Hallberg som läser själv ur sin diktsamling "Under tiden". PROGRAMLEDARE: Cecilia Blomberg PRODUCENT: Maria Götselius

Diktsamling: "Under tiden" (Bonniers, 2020) Första rad: det kommer inget ljud Uppläsning: Anna Hallberg Under tiden av Anna Hallberg nomineras ill Sveriges Radios lyrikpris för att den oförtröttligt söker orden som fyller vardagen med innebörd. I ett sönderfallande språk med enastående precision får sorgearbetet elektrisk laddning. Lika oförsonligt som ömt betraktas livets vassa kanter och fångas alla nyanser av grått.                                                                                                   -Juryn MUSIK Tord Gustavsen: Your crooked heart EXEKUTÖR Tord Gustavsen trio

Om rollen som vicerektor för arbetsintegrerat lärande, AIL, som Ulrika Lundh Snis har sedan årsskiftet. Vem är Ulrika? Om AIL och vägen mot två kompletta akademiska miljöer. Ett samtal lett av Anna Hallberg, kommunikatör, Avdelningen för kommunikation och internationella relationer. HV Talks vänder sig till alla som jobbar på Högskolan Väst. I HV Talks dyker vi ner hos olika medarbetare och lär känna personen bakom och vad hen gör. Vi är idag över 700 anställda på HV – och alla har vi olika personlighet, funktion och drivkraft. Det lyfter vi här! Vi pratar också om saker som är på gång på högskolan och hur det kan påverka dig eller mig. HV Talks är helt enkelt en podd om HV för HV med HV – HV i vardagen på ett avslappnat sätt! HV Talks sköts av Avdelningen för kommunikation och internationella relationer .

Diktsamling: "Under tiden" (Bonniers, 2020) Första rad: och att du Uppläsning: Anna Hallberg Under tiden av Anna Hallberg nomineras ill Sveriges Radios lyrikpris för att den oförtröttligt söker orden som fyller vardagen med innebörd. I ett sönderfallande språk med enastående precision får sorgearbetet elektrisk laddning. Lika oförsonligt som ömt betraktas livets vassa kanter och fångas alla nyanser av grått.                                                                                                   -Juryn MUSIK Aaron Parks: A Curious Bloom EXEKUTÖR Aaron Parks, piano

Livet låter sig inte skrivas, i alla fall inte så enkelt som man tror. Poeten och kritikern Anna Hallberg funderar över metaforen som trygghet och flykt. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Vad hjälper när ingenting gör det? När det är sönderslaget och förtvivlat och en människa inte kommer tillbaka. Någonsin. Att gå hjälper, litegrann. Annika Norlin har skrivit en fin novell om det, som heter just Gå och handlar om en kvinna som förlorat sitt barn. Hela novellen går hon, från Gällivare till Östersund, sen åker hon tåget hem. Då är novellen slut. En annan variant är att låta munnen gå. Prata och prata och prata, tills man en dag hör vad man säger. Då kan man lämna terapirummet och gå ut. Vårt behov av att berätta blir särskilt tydligt när kontinuiteten i levandet på något sätt är bruten, som exempelvis vid allvarlig sjukdom eller förluster av olika slag. Så skriver psykologiprofessorn Gudrun Olsson och fortsätter: Berättelsens funktion kan vara att överbrygga klyftan mellan det vanliga, vardagliga, vanan om man så vill, och det extraordinära, oväntade, oförutsägbara. Berättelsen och metaforen har något gemensamt. De är båda brobyggare. Gudrun Olsson har skrivit en bok som heter I metaforernas landskap och hon berättar att hon skrev den just efter en kris, när hennes livspartner sedan trettio år avlidit. Då kom metaforerna till undsättning. Bilderna. Broarna. Berättelsen läkte ihop  kontinuiteten som gått itu. Jag såg det med egna ögon, är ett uttryck som är till för att befästa sanningshalten. Det som är sett väger alltid tyngre än det som är sagt, och när vi ska förklara vad vi menar illustrerar vi för att resonemanget ska bli tydligt. Bilden lugnar och stabiliserar, den erbjuder en platå att vila och mötas på. Och det är väl bra? Så varför tjurar så många poeter när det kommer till just metaforen? Den rumänske efterkrigspoeten Paul Celan är en av dem som varit mest kritisk. Han menade att metaforen leder bort läsaren från diktens komplexitet. Allt i dikten spelar roll, och att bara lyfta ut och låta sig bäras av metaforen ger en instrumentell och schablonmässig läsning. Den svenske poeten Gabriel Itkes-Sznap har skrivit om Celans ofta omtalade metaforkritik  en kritik som han i viss utsträckning delade med konkretister och konceptpoeter och förklarar hur vi använder metaforen för att försvara oss mot dikten. Men Celans poesi är full av bilder, det är bara det att de inte fungerar så som metaforer brukar. Jag ska ge er ett exempel så ni själva får höra hur det kan låta. Så här skriver han i diktsamlingen Ljustvång i Anders Olssons översättning: Väderkänsliga hand, träskpölen visar den vägen.   Luminiscens.   Den som nu trampar på torvorgelns bälgar, en- bent, han vinner en starkstråle förlust. Det är alltså en träsktrampande men samtidigt känslig dikt där det kalla ljuset Luminiscens skiner ensamt i mitten. Ljud och rytm är sammanlänkande i ett motstridigt kraftfält av vinst och förlust, svaghet och framåtrörelse, och bildernas associationer smittar av sig på varann. Det är helt enkelt en dikt där språnget från sakled till bildled inte är så självklart. Metaforens bro, som Gudrun Olsson talade om, saknas. Ordet metafor betyder bära över, det är den överföringen Celan protesterar mot. Stanna vid dikten. Ta emot dess egenheter och särskilda nycker. Fly inte verklighetens kaos, se det skarpare och bättre. Föreställer jag mig att han skulle kunna säga. Min egen favorit bland de metaforskeptiska poeterna är finlandssvenske Gunnar Björling, som inte är helt olik Paul Celan. Men där Celan väljer det hopknipna Ljustvång som titel för sin diktbok, hittar Björling en annan ordöverlappning mellan ljus och känsla. Solgrönt heter hans diktsamling från 1933. Jag blir glad bara av att läsa titeln. Lyssna: Solgrönt. Är inte det ett otroligt lyckoframbringande ord? Precis som Celan arbetar Björling visuellt och rytmiskt, men undviker den genomförda metaforiska förflyttningen. Här är en kort dikt ur Solgrönt: Att tro att mänska mun och läppar att tro att att bröst mot bröst och hela världen! som sorl och kullerbytta, och gick dag bort. Till tjugo procent består dikten av att. Det vill säga, dikten som totalt består av tjugofem ord innehåller fem stycken att. Det är ett igångsättande tröskelord som skapar rörelse i kroppen och liksom snubblar fram över alla motsättningar och invändningar. Att, att, att bröst mot bröst och hela världen! Att sorl och kullerbytta är allt just nu. Att det händer här, när jag läser, i stunden. Och tiden försvinner, medan dagen går bort. Jag tror att den sörjande kvinnan i Annika Norlins novell skulle bli förbannad om man försökte sig på att gestalta hennes döda barn med en metafor. En bild kan vara betydelsemättad, effektiv och lätt att kommunicera, men den är alltid en förenklad syntes. Att inte ge sig på den överföringen kan vara ett uttryck för respekt. Här tror jag en förklaring ligger, till varför så många poeter värjer sig mot metaforens lockelse. Livet låter sig inte skrivas, i alla fall inte så enkelt som vi tror. Vi vet hur bristfälligt och slirigt språket kan vara. Om vi verkligen vill göra tillvaron rättvisa måste vi vara noggranna, uppmärksamma och använda hela diktens potential. Vilket kan resultera i fantastiska, men ibland ganska krångliga dikter. För det går ju att vända på resonemanget, och yrka på att poeten ska stå upp för sin parasiterande verksamhet. Alla som skriver överför sak till bild, det vill säga liv till språk, och att lyfta upp metaforen och jobba med den kan vara en nog så ansvarstagande hållning. Metaforens stabilitet kan skänka ett lugn till dikten som är tryggt        för läsaren att vara i. Jag tycker att inledningen till Pamela Jaskoviaks dikt Juli I visar något av den tryggheten, som just genom sin stadighet tillåter en oformulerad sorg att singla runt i dikten: Juli gråter   barnen sover   Natten dricker mig   och sjön som lyser mellan trädens fingrar   med sin tunna hy   som kaffe   Sommarmånaden gråter. Barnen sover. Trädens fingrar spretar så att sjön kan lysa igenom. Det är bara jaget i dikten som inte gör någonting. Förutom att låta sig drickas av natten. Att lämna saken och landa i bilden, är nästan alltid en befrielse. Verkligheten virvlar väl på ändå, som saker gör, oavsett om vi hänger med eller inte. Jag tror bara att det där språnget får störst verkan när vi en stund senare dimper ner i vardagen igen. Då en tid har gått. Något har ändrats. Om så bara det lilla, att vi nu kan se ur en annan vinkel. Kanske är det inte överföringen från sak till bild som är metaforens poäng, utan den fortsatta rörelsen från bildled till saken igen? Som då går att se och möta på ett annat sätt. Det fysiska traskandet är förmodligen överlägset, men att läsa är i viss mån också en förflyttning. Det är skönt med något som tar hand om tankarna och drar runt dem i oförutsägbara banor. Låter dem gå, för att använda en metafor. Anna Hallberg, poet och kritiker  Litteratur Gunnar Björling, Solgrönt (1933). Paul Celan, Det sena verket (2020), redaktör Gabriel Itkes-Sznap, översättning Anders Olsson, ur diktsamlingen Ljustvång, på tyska Lichtzwang (1970). Pamela Jaskoviak, Regnet och gräset (2011). Annika Norlin, Jag ser allt du gör (2020). Gudrun Olsson, I metaforernas landskap (2020).

Dessutom: Vi har fått en intervju med science-fictionförfattaren Dmitrij Gluchovskij som nu väntar sig repressalier i Ryssland efter att ha uttryckt stöd för de landsomfattande protesterna mot Putin. PROTESTERNA I RYSSLAND Protesterna i Ryssland till stöd för oppositionsledaren Aleksej Navalnyj fortsätter trots myndigheternas försök att stävja dem. Fredrik Wadström har nått journalisten och science-fictionförfattaren Dmitrij Gluchovskij (känd inte minst för Metro 2033) som nu finns på den "svarta listan" av kulturarbetare som ger sitt stöd till protesterna. VAD VISSTE VI OM MORDEN PÅ JUDAR 1942 Klas Åmark, professor emeritus vid Stockholms universitet, har skrivit Främlingar på tåg om en händelse 1942. På nattåget mellan  Warszawa och Berlin mötte den unge svenske diplomaten Göran von Otter en tysk SS-löjtnant vid namn Kurt Gerstein. Gerstein berättade om det fruktansvärda han bevittnat - att 7000 judiska människor mördats i lägret Belzec. Hur togs sen denna information vidare? Och hur ser man på historiska händelser utifrån hur de tedde sig då i den stunden? VAGINALA ÅNGARE OCH DEPPIGHET -  INFLUENCERN SKILDRAS PÅ VITA DUKEN Emma Engström ser en trend på Göteborgs filmfestival  - att influencern får plats på vita duken. Hör om hur fel det kan gå när man ska testa en vaginal ångare. Hur långt är man beredd att gå som influencer? FAMILJEN BRIDGERTON - SEXIG ESKAPISM Sexig eskapism som blandar Jane Austen, Beyoncé och "Gossip girl"-  det verkar gå hem hos Netflix-tittarna, serien har nått 82 miljoner hushåll redan. "Familjen Bridgerton" är en tillspetsad kostymsåpa i åtta påkostade avsnitt om de åtta syskonen Bridgerton och deras eskapader under societetssäsongen i London år 1813. Men det är också en berättelse med nutidspolitiska undertoner. Karin Svensson kopplade upp sig med seriens skapare och två av skådespelarna. OBS-ESSÄ: ÅTERBLICK PÅ METAFORDEBATTEN I SVENSK LYRIK Dagens OBS-essä: I början av 2000-talet diskuterades poesin häftigt på kultursidorna. En fråga gällde metaforen: Varför hade den svenska poesi där solen brukade lösa sitt blonda hår och skuggan dra sin kälke mellan husen gjort sig av med sina metaforer? En av de tydligaste rösterna i diskussionen var poeten och kritikern Anna Hallberg och i dag återvänder hon till frågan när hon reflekterar över metaforkritiska poeter och bildens roll i lyriken. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Minna Grönfors OBS-essän produceras av: Olof Åkerlund

Succé-författaren Maja Lunde är aktuell med en ny roman om ett framtida Norge då klimatkatastrofen är ett faktum och världen för alltid har förändrats. "Przewalskis häst" är den tredje delen i ett pågående projekt, där romanerna berättar om en skrämmande framtid i spåren av klimatkrisen och hur människans levnadsvillkor förändras. Den första romanen i den planerade kvartetten, är "Binas historia". Den kom på svenska 2016 och har översatts till 40 språk, den andra "Blå", gavs ut 2018. Nu finns alltså den tredje delen, Dagens Nyheters Björn Wiman och kulturredaktionens Nina Asarnoj har läst och medverkar i dagens P1 Kultur för ett samtal Maja Lundes böcker och hur man kan skapa litteratur av klimatfrågan. SVERIGES RADIOS LYRIKPRIS 2021 Nu är det bestämt vilka diktsamlingar som kan ta hem Sveriges radios lyrikpris 2021! De nominerade är "Toposatopicus" av Krister Gustavsson, "Konsten at med hvissa metodiska rörelser hemkalla en hädangången til lifvet" av Helena Boberg, "Under tiden" av Anna Hallberg , "På kyrkogården i södra Lappland" av Börje Lindström och"Kälda" av Birgitta Lillpers. Jurymedlemmen Per Engström medverkar för att berätta om varför juryn valt just de här fem av alla diktsamlingar som gavs ut 2020. POETEN ROLF AGGESTAMS POSTUMA "MITT I DET VEKA LIVET" I december gick poeten Rolf Aggestam bort, 79 år gammal. Nu har hans sista diktsamling "Mitt i det veka livet" getts ut och kulturredaktionens mångårige medarbetare, litteraturkritikern Göran Sommardal, kommer till studion för ett samtal om Aggestams sista bok och hans livsgärning. DAGENS OBS "Vi, de utsvultna" är rubriken för Maria Andersson Vogels reflektion över konstnärligt skapande, den kvinnliga kroppen och magerhet som ideal. Programledare: Fredrik Wadström Producent: Maria Götselius

I Ekonomistudions tisdag träffar vi utrikeshandelsminister Anna Hallberg och tar henne på pulsen om joe Biden. På USA-temat hör vi också Anna Kineberg Batra som reflekterar kring vilka lärdomar man ska dra av åren med Donald Trump. På sista raden handlar det om den internationella revisorsdagen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ekonomistudion torsdag blickar mot de brittiska öarna och undrar hur det går? För i skuggan av coronapandemin fortsätter klockan ticka mot brexit. Senast 15 oktober ska ett handelsavtal vara på plats och utan ett färdigt avtal på plats 1 januari blir det en hård brexit för UKFör svenska företagare är det hög tid att förbereda sig enligt utrikeshandelsminister Anna Hallberg som ger sin syn på läget i programmet.Vi pratar även med Allison Kirkby om 5G och självkörande bilar. Och så tar vi en tripp till Göteborg där Hans Wallenstam berättar om sin nya bok. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Klichéer i litteratur, musik eller konst handlar det bara om slitna och uttjänta grepp, eller är det nödvändiga symboler för att vi ska förstå varann? Det finns få saker som svider lika mycket för en konstnär som att bli beskylld för att syssla med klichéer. Att landa i klyschor i sitt skapande tyder på bristande fantasi. Samtidigt som allt språk bygger på väl inarbetade symboliska betydelser klarar vi oss verkligen utan det färdigformulerade och igenkännbara om vi vill göra oss förstådda? Ett reportage om balansgången mellan klyscha och kommunikation. Med Cajsa Von Zeipel, konstnär; Anna Hallberg, poet; Thanos Fotas, komiker och Gunilla Almström Persson, språkvetare. P1 Kultur  p1kultur@sverigesradio.se

Nu släpper regeringen sin höstbudget. Vad kan vi förvänta oss och hur blir den politiska hösten? I veckans avsnitt spekulerar vi vilt om hur politiken påverkar dig som företagare. Veckans avsnitt gästas av Företagarnas samhällspolitiska chef Patrik Nilsson. Höstbudgeten är den första mer omfattande budgetproposition som regeringen presenterar efter den sakpolitiska överenskommelsen som slöts mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna i början av året. Hur ser framtiden ut? Och vad kan Sveriges småföretagare se fram emot? I podden går vi igenom det viktigaste som du behöver veta. Nu är det klart att Eva Nordmark blir ny arbetsmarknadsminister och Anna Hallberg ny utrikeshandelsminister. Hur kommer de påverka politiken för företagare? Regeringen lovar krafttag mot regelbördan. Tomma löften eller verkliga reformer? Patrik och Günther delar med sig av sina mest vrickade regler och siar in i spåkulan. Lyssna nu!

Tillsammans med poeten Anna Hallberg och litteraturvetaren Filip Nyström diskuterar Andrea begreppet litterär form.

Jag inleder 2018 med att samtala om skapande med poeten, kritikern och skrivskoleläraren Anna Hallberg. Vi pratar om vad färg och form på boken betyder som rum, om hur länge man kan flytta ett kommatecken fram och tillbaka och om läsning som medskapande verksamhet.

Nils: ”När jag fick frågan om en dryck som framkallar extas så är det första jag kom att tänka på molly water, en dryck som är vitt utbredd inom den amerikanska hiphopscenen och klubbscenen, som egentligen bara består av vatten och MDMA, en starkt euforisk drog.” Isabelle: ”Har du med det?” I detta dubbelavsnitt diskuteras berusningens litteratur samt alkoholens funktion både i fiktionen och för författarna själva. Skogarna åkallar Dionysos tillsammans med sina eminenta gäster: poeten Anna Hallberg och forskaren Isabelle Ståhl. Vår alldeles egen sommelier och livsnjutare Nils Malmberg har valt ut olika drycker till de litterära verk som diskuteras vilka vi girigt inmundigar under avsnittets gång. Skål! Andrea citerar Baudelaire och diskuterar dionysisk extas i Donna Tartts Den hemliga historien. Med koppling till den kreativa processen berättar Isabelle Ståhl om sin forskning kring filosofen Walter Benjamin och hans drogexperiment på 30-talet, genom vilka han försökte nå ett mer magiskt och mytiskt sätt att uppleva tillvaron. Hon läser också en magisk passage ur den samtidsmelankoliska romanen Region X. Poeten Anna Hallberg har i sin tur med sig den ”perfekta alkoholistromanen”Emily L. av Marguerite Duras och Martin leder via Rabelais och det karnevaleska in samtalet på sci-fi-romanen Liftarens guide till galaxen, som har universums mest bisarra drinklista. ”Vi dricker för att bota livets sjukdom. Den kan bara botas med det eller döden.” – Isabelle Ståhl.

Debatterna om rasistiska stereotyper har avlöst varandra i år. Nu senast handlar det om ifall Tintinböckerna med sina stereotypa framställningar av främmande kulturer hör hemma på ett barnboksbibliotek eller inte. Beslutet att ta bort böckerna från ett av Kulturhusets bibliotek i Stockholm väckte stor ilska, inte minst i sociala medier. Den här veckan läser Nya vågen Tintin och diskuterar rasism, vrede och vem som har rätt att känna sig kränkt. Nathan Hamelberg från föreningen Mellanförskapet, Anders Lundgren, från Serieteket i Stockholm, Ylva Habel medieforskare och sociologen Catrin Lundström deltar i samtalet. Veckans krönika är gjord av Richardo Stankov från Sveriges Radios romska redaktion, apropå det att det i år är 500 år sen den första romen kom till Sverige. Veckans kritikersamtal handlar om den danska författaren och akademiledamoten Pia Juul, vars nya diktsamling har en så oemotståndlig titel att vi inte kunde låta bli den: Radioteater. Vi sänder: Koblenz. Poeten och kritikern Anna Hallberg och Kulturredaktionens Göran Sommardal har läst. Programledare Eric Schüldt, producent Margareta Svensson.

Vi åker till Göteborgs bokmässa - de svenska författarnas viktigaste mötesplats. Samarbete eller rivalitet, hjälpsamhet eller avundsjuka? Marie Lundström pratar med författarna Jan Guillou, Åsa Larsson och Golnaz Hashemzadeh om hur det är att träffa så många kollegor på samma gång. Intervju med norska författaren Linn Ullmann, aktuell med romanen Det dyrbara. Dessutom: Reportern Jon Jordås lyssnar på poeter och går på jakt efter bokmässans själ. Tips! Dessa författare och böcker talas det om i Bokmässeprogrammet: Jan Guillou, Dandy (roman) Åsa Larsson, Till offer åt Molok (roman) Golnaz Hashemzadeh, Hon är inte jag (roman) Anna Hallberg, Colosseum, Kolosseum (diktsamling) Linn Ullmann, Det Dyrbara (roman) Första Bokcirkeln i höst startar lördag 6/10. Vi läser Den store Gatsby av F. Scott Fitzgerald. Den finns i pocket. Lässchema: Träff 1 lördag 6/10: Vi möts på sidan 64. Läs fram till kapitel 4! Träff 2 lördag 13/10: Vi möts på sidan 118. Läs fram till kapitel 7! Träff 3 lördag 20/10: Vi möts på sista sidan i boken och går i mål! Sidhänvisningarna gäller pocketutgåvan från 2010, nyöversättningen gjord av Christian Ekvall.

Biblioteket 2010 08 30 Anna Hallberg och En färd till Indien i Klassikerrummet. Poeten Anna Hallberg intervjuas av Louise Epstein om den nya boken Kolosseum, Colosseum och i Klassikerrummet avhandlar Maarja Talgre och hennes gäster En färd till Indien av E M Forster. ”På ett paradoxalt sätt kan man säga att den är en av de lyckligaste böcker jag har skrivit även om så hemsk och har så mycket död, förruttnelse och fekalier”, så säger poeten Anna Hallberg om sin nya bok ”Colosseum, Kolosseum”. En diktsamling om en mental plats präglad av ensamhet där diktjaget undrar över gränsen mellan sig själv och andra. Louise Epstein träffar henne för att få reda på hur hon tänker och varför poesi är litteraturens hjärta. Klassikerrummet är tillbaka och boken som Maarja Talgre och hennes gäster Göran Efverdahl och Anneli Dufva diskuterar är E M Forsters bok ”En färd till Indien”. Romanen väckte mycket debatt när den gavs ut 1924 eftersom den gjorde upp med kolonialismen genom att visa hur illa det kan gå när människor låter sina fördomar styra. Programledare: Louise Epstein

Gåtfulla samband med Richard Brautigan och dags att ta farväl av Alberte. Reportage om den amerikanske författaren Richard Brautigan. Hans bok Gräsmattans hämnd kommer nu på svenska i översättning av Jonas Ellerström som intervjuas precis som översättaren Caj Lundgren, som översatte Brautigan på 1970-talet. Medverkar gör också läsarna Ingar Brinck, filosof på Lunds universitet och Marina Milojkovic, som studerar media och kommunikation på Göteborgs universitet. Sista delen av Bokcirkeln, där Leif GW Persson, Anna Hallberg och Agneta Klingspor diskuterar Cora Sandels Alberte-trilogi i översättning av Gunbritt Sundström. Den amerikanske författaren Richard Brautigan har kallats mild absurdist. När han skrev ville han göra drömmar verkliga. Det märks inte minst i hans egensinniga roman ”Öringfiske i Amerika”, som kom ut 1967 och blev hans stora genombrott. Efter några framgångsrika år tog han livet av sig, 49 år gammal. Nu kommer novellsamlingen ”Gräsmattans hämnd” för första gången på svenska. Biblioteket har träffat både unga och gamla Brautiganfans. Och så är det final i Bokcirkeln! Sista bladet i Cora Sandels tjocka Alberte-trilogi är vänt och författarna Leif GW Persson, Agneta Klingspor och Anna Hallberg står inför fullbordat verk. Hur har det varit att läsa tillsammans i sex veckor? Vad har de lärt sig? Cirkelledare är Marie Lundström.Programledare: Louise Epstein och Anna Tullberg.

Bokcirkeln är idag lite extra: Sista bladet i Cora Sandels tjocka Alberte-trilogi är vänt och författarna Leif GW Persson, Agneta Klingspor och Anna Hallberg står inför fullbordat verk och final. Hur har dessa sex veckors läsning ihop varit? Vad har de lärt sig? Cirkelledare är Marie Lundström. Bokcirkeln har träffats sex måndagar i rad under våren och läst norskfödda Cora Sandels tre romaner om Alberte, skrivna 1926-1939.

Ulf Karl Olov Nilsson är inte bara psykolog - han har också kallats en av landets roligaste poeter. Den nya diktsamlingen Barndomstolen visar prov på både humor och djupaste allvar. Bibliotekets reproter Jon Jordås åkte till mottagningen i Göteborg och pratade med Ulf Karl Olov Nilsson om människovärde och Hollands undergång. Bokcirkeln tar sig an sista boken i Cora Sandels Alberte-trilogi. I romanen Bara Alberte sitter vår huvudperson med lösa lappar plus en skräckinjagande mängd anteckningar och undrar om det kan bli någon bok av alltihop. Författarna Leif GW Persson, Agneta Klingspor och Anna Hallberg ger Alberte sina bästa råd om hur man kommer igång att skriva och får boken klar. Cirkelledare är Marie Lundström Ulf Karl Olov Nilsson är inte bara psykolog - han har också kallats en av landets roligaste poeter. Och precis som många i sin generation blandar han gärna olika stilar och tonfall. I den nya diktboken Barndomstolen undersöker han begreppet värde, och ställer flera obehagliga frågor som t ex vad är ett barn  värt i reda pengar?    Han gör det, språkmaterialist som han är, genom att undersöka, och inventera de många sammanhang där ord som ”värde”, ”värdering”, ”värdefull” och ”värdelös” förekommer. Vi åkte till mottagningen i Göteborg och pratade med UKON om människovärde och Hollands undergång.Bokcirkeln tar sig an sista boken i Cora Sandels Alberte-trilogi. I romanen Bara Alberte sitter vår huvudperson med lösa lappar plus en skräckinjagande mängd anteckningar och undrar om det kan bli någon bok av alltihop. Författarna Leif GW Persson, Agneta Klingspor och Anna Hallberg ger Alberte sina bästa råd om hur man kommer igång att skriva och får boken klar. Cirkelledare är Marie LundströmProgramledare: Louise Epstein

:I romanen Bara Alberte sitter Alberte i ett sommarhus i Bretagne med svår skrivkramp. Hon vill bli författare, men förstår inte hur hon ska kunna förvandla sina spridda anteckningar till en bok. Under Bokcirkelns femte träff ger författarna Leif GW Persson, Agneta Klingspor och Anna Hallberg henne och alla som lyssnar sina bästa råd om hur man får en bok skriven.

Fjärde träffen. När Bokcirkeln träffas igen är trilogins andra roman, Alberte och friheten, utläst. Manligt och kvinnligt är ämnet för dagen – och man kan vara glad att Alberte är en romanfigur och ingen verklig människa med verkliga känslor, för nu fäller Bokcirkelns panel hårda domar mot hennes person. Medverkande: Agneta Klingspor, Anna Hallberg, Leif GW Persson och cirkelledare Marie Lundström

Angela Carter och bokcirkeln del 4 Surrealism. Dystopi. Gotik. Magisk realism. Ja, vad var det egentligen för berättelser hon skrev, den brittiska författaren Angela Carter.Hon var feminsit, marxist, ateist. ”En medelålders kultiverad engelska med mild stämma som svor som en borstbindare när hon blev upprörd.” Snart kommer hennes sista roman, Wise children, ut på svenska. Där får vi möta de gamla baletthopporna i Brixton, Dora och Nora och deras i allra högsta grad konstruerade familj, man tar vad man har. Häromåret gavs Den nya Evas passion ut, som handlar om ett USA i sönderfall, sex, sekter och sterila öknar. Angela Carters har blivit en kultförfattare och får ständigt nya läsare, men är relativt okänd i Sverige. Har tiden äntligen kommit i fatt henne undrar Katarina Wikars. Och sedan Bokcirkelns Leif GW Persson, Agneta Klingspor och Anna Hallberg, som gosar med de grundläggande och luddiga begreppen manligt och kvinnligt när de läser ut andra boken i Cora Sandels Alberte-trilogi, Alberte och friheten.  ”Jag tror att de flesta kvinnor kan känna igen sig i Albertes ambivalens inför familjebildning och äktenskap”, säger Agneta Klingspor. ”Alberte känner tvånget, trycket från tvåsamheten samtidigt som hon längtarefter att ha någon att vara med. I hennes fall betyder kärleken att böjasig, foga sig och jag tror att kvinnor kan känna den starka motstridigheten inför ett förhållande än idag”.  Cirkelledare är Marie Lundström. Programledare: Katarina Wikars

Tredje träffen. När Bokcirkeln träffas igen kastar de sig över andra boken i Cora Sandels Alberte-trilogi: Alberte och Friheten. Ämnet för dagen är kort och gott Kärlek. Vad säger författarna Leif GW Persson, Agneta Klingspor och Anna Hallberg om förälskelsen och passionen i boken? Och hur känner de igen sig själva i detta? Cirkelledare är Marie Lundström.

Biblioteket med Bokcirkeln. Intervju med författaren Naja Marie Aidt. Producent: Ulla Strängberg. I Bokcirkeln träffas författarna Leif GW Persson, Agneta Klingspor och poeten Anna Hallberg för tredje gången och kastar sig över andra boken i Cora Sandels Alberte-trilogi: Alberte och friheten. Ämnet för dagen är Kärlek. Cirkelledare är Marie Lundström. Biblioteket har träffat den danska författaren Naja Marie Aidt som fick Nordiska Rådets pris  2008 för novellsamlingen Babian. Det är en samling mörka noveller som ger en bild av det samtida Danmark på toppen av den ekonomiska högkonjunkturen. På  en rå och  precis prosa skildrar hon  stressen, självupptagenheten, kroppsfixeringen och våldet.  Aidt ville undersöka  hur det kunde komma sig att  så många kände sig pressade när de hade det så gott materiellt ställt. Den öppna rasismen under Pia Kjaersgaard  fick henne att fundera över varför överflödet inte ledde till generositet mot andra. Ulla Strängberg mötte en författare som gärna talar politik, men som allra helst skriver poesi. I Bokcirkeln har författarna Leif GW Persson, Agneta Klingspor och poeten Anna Hallberg nu läst halva Cora Sandels Alberte-trilogi. Ämnet för dagen är kort och gott kärlek. Cirkelledare: Marie Lundström.

Biblioteket med Bokcirkeln Vi träffar den norske barnboksförfattaren Stian Hole. Både vuxna och barn älskar hans bilderböcker om sexårige Herman, som funderar mycket över livet. Vi har också undersökt hur barnens ansvar ser ut i ett samhälle där individens roll blir allt viktigare. Bokcirkeln har till andra träffen läst ut Cora Sandels roman Alberte och Jakob. Vad säger författarna Leif GW Persson, Agneta Klingspor och Anna Hallberg om Albertes självmordsförsök? På senare år har det blivit vanligare att skildra svåra val i böcker för mellanstadiebarn. Skall jag bo med mamma eller pappa när de skiljt sig? Eller som i Lise Indahls ”Den osynliga” fly till skogs med en illegal flyktig. Vi har undersökt hur barnens ansvar ser ut i ett samhälle där individens roll blir allt viktigare. ”Jag skriver om mig. Du läser om dig”. Ja, så säger den innovative och prisbelönte norske barnboksförfattaren Stian Hole.  Både vuxna och barn älskar hans bilderböcker om sexårige Herman, som funderar mycket över livet. Vi har träffat Stian Hole i Oslo.   Vi mediterar också över en svårtillgänglig favorit. Ulf Löfgrens ”Det underbara trädet”. Bokcirkeln har till andra träffen läst ut Cora Sandels roman Alberte och Jakob. Vad säger författarna Leif GW Persson, Agneta Klingspor och Anna Hallberg om Albertes självmordsförsök? ”Hon älskar ju egentligen livet. Och just därför att hon älskar livet så hatar hon det liv hon tvingas leva”, säger Leif GW Persson.Cirkelledare är Marie Lundström. Programledare: Anna Tullberg och Louise Epstein

När Bokcirkeln träffas vid andra tillfället har vi läst ut Cora Sandels roman Alberte och Jakob. Leif G W Persson, Agneta Klingspor och Anna Hallberg samtalar med Marie Lundström om Albertetrilogin, andra halvan av Alberte och Jakob.

Biblioteket Den tyske författaren W G Sebald och Bokcirkeln del 1 Alberte Nu är den efterfrågade programpunkten Bokcirkeln tillbaka. I vår med författarna Leif GW Persson, Agneta Klingspor och poeten Anna Hallberg. Bokcirkeln träffas sex måndagar i rad och klämmer norskfödda Cora Sandels tre romaner om Alberte, skrivna 1926-1939. Men Biblioteket handlar också om den tyske författaren W. G Sebald som skrev originella essäer om historia, resor och sammanträffanden. Flera av hans böcker finns redan på svenska och nu kommer också essädebuten Svidel. Känslor. Biblioteket gör en guidad tur genom Sebalds böcker för att besvara frågan om han är lika bra som sitt rykte. Och inbjudna att läsa Cora Sandels böcker om Alberte är författarna Agneta Klingspor, Leif GW Persson och poeten Anna Hallberg. Bokcirkeln träffas sex måndagar i rad och klämmer norskfödda Cora Sandels trilogi skrivnen 1926-1939. - Jag är drabbad av Albertes liv. Man mår dåligt för att hon mår dåligt och det tyder på att det är en bra bok, säger Leif GW Persson. Cirkelledare är Marie Lundström. Men Biblioteket handlar också om den tyske författaren W. G Sebald som skrev originella essäer om historia, resor och sammanträffanden. Hans böcker blandar fiktion och verklighet på ett oroande sätt. Sebald har många fans, men hans böcker är inget för stressade. Det krävs tålamod och lugn för att uppskatta mångtydigheten i hans texter. Flera av hans böcker finns redan på svenska och nu kommer också essädebuten ”Svidel. Känslor”. Biblioteket gör en guidad tur genom Sebalds böcker för att besvara frågan om han är lika bra som sitt rykte.Programledare: Louise Epstein och Jenny Teleman

Bokcirkeln Alberte Del 1Leif G W Persson, Agneta Klingspor och Anna Hallberg samtalar med Marie Lundström om Albertetrilogin, första halvan av Alberte och Jakob.