Podcast appearances and mentions of isabelle st

Gudabenådad stilist. Självbekännelseromanens urmorsa. Rapportör från skymningslandet. Från utskälld till aktad. Nu skulle hon ha fyllt 100 år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kerstin Thorvall gick från älskad ungdomsboksförfattare till att förorsaka moralpanik med Det mest förbjudna på sjuttiotalet. Strax före 70 blev hon hyllad för trilogin som börjar med När man skjuter arbetare. Kanske var det alltid samma historia som hon berättade, om mamman som förbjöd glädjen, om den sinnessjuka pappan, om flickan som inte fick en hundvalp, om Arvet. Som gammal skrev hon debattartiklar och böcker om svensk åldringsvård, om att inte stå ut och ringa psykjouren varje eftermiddag.Tillsammans med författarna Isabelle Ståhl, Göran Greider och Anneli Jordahl läser Katarina Wikars Kerstin Thorvalls romaner Det mest förbjudna från 1976, När man skjuter arbetare från 1993 och Upptäckten från 2003.Vi hör också Kerstin Thorvall ur radioarkivet samtala med bl.a. Katarina Gunnarsson och Fredrik Grundel, Henrietta Hultén, Kerstin Wixe, och Henrik Tideman.

En baskurs om Franz Kafka. Cecilia Hansson och Katarina Wikars har världens minsta bokklubb och närläser Förvandlingen. Och pratar med idéhistorikern Isabelle Ståhl om krassliga män genom tiderna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En serie i tre delar för de som inte läst Kafka innan, de som slänger sig med ord som ”kafkaartad” och alla som behöver vägledning i sina skuldtyngda mardrömmar.Franz Kafka var jurist i Prag i början av 1900-talet och blev under sin livstid inte klar med någon enda roman. Han ville att hans kvarlämnade manuskript skulle brännas. Trots det eller kanske tack vare blev han en av de allra mest kända författarna genom tiderna. Långnovellen"Förvandlingen" kom dock ut 1915.När Gregor Samsa vaknade en morgon ur sina oroliga drömmar fann han sig liggande i sängen förvandlad till en jättelik insekt.Man läser "Förvandlingen" med den insikten att Gregor Samsa huvudsakliga problem när han blivit en insekt är hur han ska komma till jobbet, han är ytterligare en Kafkagestalt som underkastar sig, säger psykoanalytikern Daniel Frydman.Kafka hade svårartad hypokondri innan han fick den TBC som skulle ända hans liv vid 40 års ålder. Den nobelpristippade rumänske författaren Mircea Cartarescu berättar om sin Kafka, som hans ser som sin siamesiska bror. "Vi lever båda under samma hud", säger han.Och så lär vi oss mer om Kafkas sista kärlek, Dora Diamant, som han levde med i Berlin. Och återvänder till Prag, där Petr Prokopik som queer och ung punkare läste "Förvandlingen" som en kamp med kroppen.Medverkar gör också förläggaren Per Bergström och författaren Duraid Al-Khamisi.Uppläsare: Ulph Nyström, Ludvig Josephson och Anita Ekström.

Författaren och filosofie doktorn Isabelle Ståhl berättar om forskningen kring diverse narkotiska preparat i tjugotalets Tyskland. I förbifarten nämns Gösta Ekman d.ä., Brecht, Marlene Dietrich, Herman Heller, Adolf Hitler, Hjalmar Bergman, Lou Reed, Reine Brynolfsson och eurodiscogruppen Scooter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kafkareskerna är en baskurs om författaren Franz Kafka. För de som inte läst honom innan, de som slänger sig med ord som "kafkaartad" och alla som behöver vägledning i sina skuldtyngda mardrömmar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Franz Kafka var jurist i Prag i början av 1900-talet och blev under sin livstid inte klar med någon enda roman. Han ville att hans kvarlämnade manuskript skulle brännas. Trots det eller kanske tack vare blev han en av de allra mest kända författarna genom tiderna. Långnovellen"Förvandlingen" kom dock ut 1915.När Gregor Samsa vaknade en morgon ur sina oroliga drömmar fann han sig liggande i sängen förvandlad till en jättelik insekt.Man läser "Förvandlingen" med den insikten att Gregor Samsa huvudsakliga problem när han blivit en insekt är hur han ska komma till jobbet, han är ytterligare en Kafkagestalt som underkastar sig, säger psykoanalytikern Daniel Frydman.Författaren Cecilia Hansson och Kulturredaktionens Katarina Wikars har världens minsta bokklubb och närläser "Förvandlingen". Och pratar med idéhistorikern Isabelle Ståhl om krassliga män genom tiderna. Kafka hade svårartad hypokondri innan han fick den TBC som skulle ända hans liv vid 40 års ålder. Den nobelpristippade rumänske författaren Mircea Cartarescu berättar om sin Kafka, som hans ser som sin siamesiska bror. "Vi lever båda under samma hud", säger han.Och så lär vi oss mer om Kafkas sista kärlek, Dora Diamant, som han levde med i Berlin. Och återvänder till Prag, där Petr Prokopik som queer och ung punkare läste "Förvandlingen" som en kamp med kroppen.Medverkar gör också förläggaren Per Bergström och författaren Duraid Al-Khamisi.Uppläsare: Ulph Nyström, Ludvig Josephson och Anita Ekström.

Cecilia Hansson och Katarina Wikars har världens minsta bokklubb och närläser Förvandlingen. Och pratar med idéhistorikern Isabelle Ståhl om krassliga män genom tiderna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kafkareskerna är en baskurs om författaren Franz Kafka. För de som inte läst honom innan, de som slänger sig med ord som ”kafkaartad” och alla som behöver vägledning i sina skuldtyngda mardrömmar.Franz Kafka var jurist i Prag i början av 1900-talet och blev under sin livstid inte klar med någon enda roman. Han ville att hans kvarlämnade manuskript skulle brännas. Trots det eller kanske tack vare blev han en av de allra mest kända författarna genom tiderna. Långnovellen"Förvandlingen" kom dock ut 1915.När Gregor Samsa vaknade en morgon ur sina oroliga drömmar fann han sig liggande i sängen förvandlad till en jättelik insekt.Man läser "Förvandlingen" med den insikten att Gregor Samsa huvudsakliga problem när han blivit en insekt är hur han ska komma till jobbet, han är ytterligare en Kafkagestalt som underkastar sig, säger psykoanalytikern Daniel Frydman.Kafka hade svårartad hypokondri innan han fick den TBC som skulle ända hans liv vid 40 års ålder. Den nobelpristippade rumänske författaren Mircea Cartarescu berättar om sin Kafka, som hans ser som sin siamesiska bror. "Vi lever båda under samma hud", säger han.Och så lär vi oss mer om Kafkas sista kärlek, Dora Diamant, som han levde med i Berlin. Och återvänder till Prag, där Petr Prokopik som queer och ung punkare läste "Förvandlingen" som en kamp med kroppen.Medverkar gör också förläggaren Per Bergström och författaren Duraid Al-Khamisi.Uppläsare: Ulph Nyström, Ludvig Josephson och Anita Ekström.

Reseskildringar: en död genre? Gästabudet bjöd in idéhistorikern och romanförfattaren Isabelle Ståhl för att diskutera litteraturens rörelser mellan de yttre och inre landskapen. I andra delen, inlåst för prenumeranter, pratar vi om gustavianen Carl August Ehrenswärds klimatlära och Anthony Burgess äckliga uppgörelse med W. Somerset Maughams malaysiaskildringar. Prenumerera här: https://plus.acast.com/s/gastabudet Prenumerera här för att slippa reklamen, få tillgång till exklusivt extramaterial och stötta Gästabudet så att vi kan göra ännu fler och bättre avsnitt. https://plus.acast.com/s/gastabudet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Reseskildringar: en död genre? Gästabudet bjöd in idéhistorikern och romanförfattaren Isabelle Ståhl för att diskutera litteraturens rörelser mellan de yttre och inre landskapen. Hur många puckelryggar mötte W.G. Sebald i Belgien, och varför åkte August Strindberg till Paris för att göra guld? Vi reder också ut sågningen av människan Johanna Frid, hur man ska bära sig åt för att få stipendium från Författarfonden och varför man borde vara frankofob. I andra delen, inlåst för prenumeranter, pratar vi om gustavianen Carl August Ehrenswärds klimatlära och Anthony Burgess äckliga uppgörelse med W. Somerset Maughams malaysiaskildringar. Prenumerera här: https://plus.acast.com/s/gastabudet Prenumerera här för att slippa reklamen, få tillgång till exklusivt extramaterial och stötta Gästabudet så att vi kan göra ännu fler och bättre avsnitt. https://plus.acast.com/s/gastabudet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

With it being October, we have a treat for you. The journey of Isabelle St. Onge, director of Vista Grande High School in Taos, New Mexico, is like no other. Isabelle takes us on a geographic journey from Minnesota to Montana to Wyoming to New Mexico.  She takes us on a religious journey with a look at Catholicism, sort of.  We experience the down and dirty early years of special education in the US and how Isabelle broke through walls to bring equity, justice and responsiveness to her students in Taos. Finally, we again look at the inequities for women in leadership. Talk about intersectionality. It is all here in this episode. And don't forget Dr. Hollie's "two cents," where he gives his theory for why all the fearless CLR leaders interviewed thus far have been women, not men.Learn more about CLR and Dr. Hollie at www.culturallyresponsive.org and Twitter @validateaffirm

Hur påverkas litteraturen av att vi ser på oss själva som biologiska varelser snarare än själsliga? Det funderar idéhistorikern Isabelle Ståhl på i den här essän. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.I sin epokgörande text "Vi vantrivs i kulturen" från 1921 beskriver Freud det tillstånd som enligt honom är källan till all religiös energi, nämligen den "oceaniska känslan". Den är "känslan av det eviga, det oändliga, obegränsade", där inga gränser finns mellan jaget och det som inte är jaget. Freud jämför känslan med det tillstånd spädbarnet befinner sig i. Det upplever inte moderns bröst som ett utomstående objekt utan som en del av sig självt, och varseblir således inte sig själv som separerad från världen. Det oceaniska är ett tillstånd där det ännu inte gjorts någon åtskillnad vare sig mellan kropp och själ eller mellan kroppen och världen.Det som Freud beskriver som den oceaniska känslan, eller rättare sagt avsaknaden av den, är ett bra sätt att närma sig vår samtids skönlitteratur.De senaste åren har den yngre skönlitteraturen dominerats av skildringar av avförtrollning, där kroppen och den sinnliga erfarenheten beskrivs med kylig distans och tolkas i biologiska termer: jag tänker på de många svenska romaner som skildrar sökandet efter kärlek i moderniteten. "Det finns sällan mystik, romantik eller idealisering i det köttsliga, snarare en närmast förfrämligad upplevelse" inför kroppen i dessa romaner, menar psykologen Hanna Bornäs i en essä i tidskriften Respons.Litteraturen tycks spegla den samtida kulturens förståelse av människan som en alltigenom biologisk varelse, ett synsätt som blivit allt mer dominant under min livstid. Samtidigt har också en annan viktig förskjutning skett: både det kroppsliga och det psykiska tolkas i dag allt mer genom narrativ om fara och undergång.De här två tendenserna möts i vårt sätt att beskriva den ökande själsliga ohälsan som en kemisk obalans i hjärnan eller som den inombords levande stenåldersmänniskans rädsla för sabeltandade tigrar.Jag tänker på Karl-Ove Knausgårds beskrivning av sin känsla inför stjärnhimlen i Min kamp 1: ser han ett lysande föremål på himlen, vet han att det antingen är ett metereologiskt fenomen eller ett flygplan av något slag. "Det finns ingen som inte förstår sin värld", skriver Knausgård. På samma sätt upplever jag de inre fenomenen: jag tolkar dem som biologiska signaler, som symtom på lite ADHD, utmattning eller hormoner. Det finns inget att undra över.Samtidigt med biologismens segertåg i vår kultur finns en parallell utveckling där psyket och det psykiska beskrivs som en källa till skador. Det är inte längre bara stillasittande och felaktig kost som betraktas som hälsofarliga; också att må dåligt psykiskt beskrivs i termer av en hälsofara. Att vara stressad kan vara farligt, att vara deprimerad länge skadar hjärnan. Vi får ångest över att ha ångest, blir deprimerade av att ha en depression, som sociologen Roland Paulsen skriver i sin bok "Tänk om". Frågan är hur det accelererande diagnosticerandet och patologiserandet av våra mänskliga erfarenheter påverkar vår inställning till att erfara något över huvud taget.Men vad handlar den här utvecklingen om? Den amerikanska psykologen Nicole LePera skriver på sitt extremt populära instagramkonto The holistic psychologist att kroppen för den som genomlevt trauma inte är en trygg plats, vilket leder till att man dissocierar, kopplar bort och distanserar sig från kroppen och upplever den tänkande delen av jaget som tryggare än den kroppsliga. Det kan ses som en intressant förklaringsmodell till det intellektualiserande och förfrämligade förhållande till det kroppsliga som präglar hela vår kultur.Att grenar av psykologin visar medvetenhet om den centrala betydelse trauma kan ha för mänskligt lidande är intressant; det är en förklaringsmodell som åtminstone delvis frångår det biologiska narrativet. Men det finns en risk i att allt fler erfarenheter inryms i traumabegreppet. Det finns i vår kultur en allt starkare upptagenhet vid säkerhet, att bevara organismen intakt, och erfarenheter som förut sågs som neutrala delar av livet tolkas som potentiellt förgörande.Jag tycker mig märka hur det här sättet att närma sig den egna kroppen påverkar också mig, och mina minnen. Mina minnen blir allt vagare av hur jag som barn kunde tolka mitt jag och mitt känsloliv som något mer än kemiska processer.Man kan tänka sig att erfarenheten av den oceaniska känslan har blivit allt mer sällsynt i ett tidevarv av kroppsligt förfrämligande och ett biopsykologiskt genomlyst inre liv. Kanske är det därför jag allt oftare söker alternativa kulturella skildringar av det inre, där inte allt som upplevs tolkas som biofysikaliska signaler eller psykologiska fenomen, där det inte är helt tydligt vare sig för läsaren eller för berättarjaget vad det upplevda är.Jag har sett några sådana skildringar på film, exempelvis i "Blå är den varmaste färgen"; förälskelsen skildras där i drömlika men hallucinatoriskt skarpa sekvenser, som någonting formlöst men ändå extremt tydligt. Det är ljusår ifrån de kalla biopsykologiska skildringarna i svensk samtidslitteratur.Kanske kan filmens och den rörliga bildens dominans i vår tid förklaras med att de kan gestalta det onämnbara eller gåtfulla på ett mer direkt och lättgripligt sätt än litteraturen.När jag själv försöker närma mig svårfattliga erfarenheter i text sätter det analytiska tänkandet genast i gång och dissekerar sönder det jag försöker nå. Romanformen framstår för mig ofta som så konstruerad. Den lämpar sig kanske för att beskriva något som redan har hänt, det färdigutformade. Sämre tycks den vara på att fånga det mänskliga livets hemlighetsfulla, flytande karaktär, det som inte ännu stelnat i en färdig form.Jag undrar hur ett återtagande av skönlitteraturen som bärare av det oceaniska skulle kunna se ut.Jag hittar ingen återförtrollning hos den tidigare nämnde Knausgård hans prosa är linjär och välordnad. Det magiska, vansinniga eller gränsöverskridande ter sig redan insorterat i en rationell upplevelse av världen som jag varken känner igen mig i eller blir särskilt fascinerad av.Går vägen till återförtrollning kanske via poesin? Även den tycks mig ofta som lite stelnad och anemisk. I samtida svensk litteratur finns få skildringar av vad som skulle kunna beskrivas som den oceanska känslan, däremot hittar jag något som liknar den i Carl-Henning Wijkmarks romaner "Da Capo" (1994) och "Sista dagar" (1986). Där ges beskrivningar av gränsöverskridande, kroppsliga erfarenheter som beskrivs utan att förklaras med hänvisningar till biologiska eller psykologiska tillstånd. Det är otydligt för läsaren vad som händer, ändå på något sätt kristallklart.Wijkmark gör det som Viktor Shklovskij 1917 uppmanade konstnärer och författare till: att förmedla en förnimmelse av föremål som "visioner" som inte skapar igenkännande. Konsten är enligt Shklovskij ett verktyg för att uppleva företeelsers tillblivelse det som redan har blivit till har ingen betydelse i konsten. Kanske är det där nyckeln till den litterära återförtrollningen finns, i förfrämligandet som låter oss se världen och det inre på nytt.Isabelle Ståhl, idéhistoriker

Följ med vår reporter Nina Asarnoj till åkrarna och ängarna i kulturreservatet Stensjö by, och hör författarna Göran Greider och Andreas Johansson Heinö om landskapets möjlighet att bli en valfråga. KONSTNÄREN ANSELM KIEFER PÅ ARTIPELAG - EN MÖRK MEN HOPPFULL UTSTÄLLNINGStorslagen. Anspråksfull. Men ändå öppen gentemot besökaren... så beskriver vår konstkritiker Mårten Arndtzén Anselm Kiefers utställning "Essence-Existence" på Artipelag utanför Stockholm.BIOLOGINS SEGER ÖVER SJÄLEN KYLER NED LITTERATURENHur påverkas litteraturen av att vi ser på oss själva som biologiska varelser snarare än själsliga? Och var finns "känslan av det eviga, det oändliga, obegränsade"? Det som Freud kallade "den oceaniska känslan." Idéhistorikern Isabelle Ståhl går på jakt efter förtrollningen.

Caroline har varit mycket på Twitter och lärt sig vad en MÖP är (lite som hobbyepidemiolog var för två år sedan). Liv har läst en artikel av Isabelle Ståhl om samtycke som lösningen på allt och vilka krav det ställer på jaget.

Han blir årets julvärd, Miljö och klimatminister Per Bolund (MP) svarade på barns frågor inför stort klimatmöte och människor på månen i framtiden.

Heute darf ich ein Gespräch mit Isabelle Stüssi mich euch teilen. Wir sprechen über den Weiblichen Zyklus aus Ayurvedischer Sicht und wie wir zusammen mit unserem Zyklus leben und ihn auch zelebrieren können. Isabelle führt aus wie die verschiedenen Phasen der Mens mit den Doshas des Ayurveda zusammenhängen. Isabelle hat wunderbare Rituale und viele gute und praktische Tipps für uns. Unter anderem auch Emergency Tipps und wie Ayurveda uns alle auch durch die Wechseljahre und Pubertät begleiten und unterstützen kann. Isabelle ist ganzheitliche Ayurveda Ernährungs- und Gesundheitsberaterin mit Fokus auf Frauengesundheit und Selbstpflege Praxen. Sie führt ayurvedische Kochkurse, Detox-Workshops, Cleanse-Tage und Retreats durch. Zudem ist sie Yogalehrerin und Inhaberin des Studio Yogisi in Zürich. In unseren modernen Zeiten erleben viele Frauen ihre Mens nicht mehr so sehr im Mondrhythmus, Isabelle erklärt uns warum und wie wir damit umgehen können. Ausserdem spricht sie darüber, wie wichtig es ist, die Menspflege nicht nur punktuell anzuwenden, sondern den Zyklus ganzheitlich zu betrachten. __________________________ LINKS ZU ISABELLE Website: https://www.yogisi.ch Instagram: https://www.instagram.com/studioyogisi/ Facebook: https://www.facebook.com/studioyogisi LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/isabelle-stüssi-b3517226/ __________________________ IM INTERVIEW ERWÄHNTE LINKS Online Kochkurs mit Isabelle: https://yogisi.ch/workshops-sammlung/2021/ayurvedakochkurs-herbst-pzxny-3thn8 Kitchari Rezept: https://yogisi.ch/blog/2016/8/19/kitchari?rq=kitchari Buch “The Red Tent” : https://www.amazon.de/Red-Tent-Anita-Diamant/dp/0330487965 Seed Cycling: https://nourishedbynutrition.com/seed-cycling-for-hormone-balance/ Gutschein: Mit dem Code AYURVEDAWOW2021 bekommst du deine Ernährungsberatung CHF 20.- günstiger (gültig bis Ende September 2021) Gayatri Mantra (Song): https://open.spotify.com/track/1kYeYUOjvEX9Vg3Tb8VIHR Gayatri Mantra (Bedeutung): https://de.wikipedia.org/wiki/Gayatri-Mantra#Bedeutung Gayatri Mantra (Text): Om bhur bhuvaha svaha Tat savitur varenyam Bhargo devasya dhimahi Dhiyo yonah prachodayat ____________________________ CONNECT WITH ME Website: www.andrinatisi.com Instagram: www.instagram.com/andrinatisi/ Facebook: https://www.facebook.com/andrinatisiLIFECURATION

Sex är så mycket mer än sex. Under 1960- och 70-talen var sex och frigörelse intimt förknippade, men hur är det idag? Författaren Ulrika Kärnborg spårar en förskjutning i sexualitetens innebörd. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. I augusti 1986 gick en liten dansfilm upp på biograferna i USA. Förväntningarna var rekordlåga. Bränn negativen och plocka ut försäkringspengarna, lär producenten ha sagt, medan han rekommenderade Dirty dancing för distribution direkt till videohyllan. Manuset ratades fyrtiotre gånger innan ett litet bolag vid namn Vestron förbarmade sig och erbjöd sig att bidra med några miljoner dollar. De dåliga förhållanden som rådde vid inspelningen är numera filmhistoria. Jennifer Gray och Patrick Swayze, som spelar huvudrollerna, avskydde varandra sedan ett tidigare samarbete, och vattnet i sjön där en av de viktigaste dansscenerna spelades in var iskallt. Eftersom man av budgetskäl tvingades filma på hösten, hade löven på träden hunnit gulna och fick målas gröna som en del av rekvisitan. Resultatet ser vi på teveskärmen. I den omgivande naturen råder ett fuktigt dunkel, förvildad höstflox lyser i skymningen och giftiga insekter dunsar omkring. Semesterorten i Catskills får en mörk och hotfull inramning. Ändå blev det succé. Till dags dato har Dirty dancing spelat in över 200 miljoner dollar och blivit en modern klassiker. Till skillnad från tidens andra ungdomsfilmer med danstema som Flashdance, Footloose och Fame, har den åldrats med behag. Jag undrar varför. Kanske beror det på att Dirty dancing har en skorrande svärta som är svår att hålla ifrån sig. Filmvetaren Oliver Gruner jämför Dirty dancing med Oliver Stones Vietnamdrama Plutonen, även den från 1986. I sin bok The time of our lives: Dirty dancing and popular culture menar han att båda filmerna kan ses som coming-of-age-berättelser om två unga människors politiska och psykologiska uppvaknande med det amerikanska 60-talet som fond. Producerade i ett betydligt mer konservativt samhällsklimat, markerar de slutpunkten för 60- och 70-talens radikala våg. Ut med socialliberalism och kvinnokamp, in med Reaganomics. Men i Eleonor Bergsteins självbiografiska berättelse som ligger till grund för Dirty dancing, ekar fortfarande 70-talet. Klassfrågan är central på ett sätt som ingen dårdrypande sentimental iscensättning kan dölja: det enda sättet som medelklassflickan Baby och arbetarpojken Johnny kan mötas på är genom dansen. Sex som utopi, inte som trauma. Och erotiken, förstås. Tack vare det täta spelet mellan Gray och Swayze, extra laddat genom den ömsesidiga antipatin, färgas även sexualiteten in av den ursprungliga textens frihetslängtan. Den blir ett instrument för Baby Housemans självförverkligande. Intressant nog visas inga samlag, och nästan inget naket. Där sexualiteten idag oftast skildras explicit, men i termer av övergrepp, eller reduceras till en populärkulturell markör, som när väninnorna i Sex and the city pladdrar på om dater, är sex i Dirty Dancing fortfarande förknippat med frigörelse. Både social och mänsklig, bortom alla kvävande konventioner. Sex som utopi, inte som trauma. Den dimensionen har gått förlorad i vår tids film och teveunderhållning, antingen det handlar om de maniska incestlekarna i Game of thrones, det trolösa knullandet i The Affair eller det ömsesidiga utnyttjandet i House of cards. Det sägs ibland att positiva sexskildringar inte platsar i den seriösa samtidslitteraturen, trots att ett optimistiskt utforskande av driftslivet var närmast obligatoriskt för många banbrytande modernister. Jag tänker förstås på James Joyce och D H Lawrence. Men i samtidslitteraturen skildras sex som destruktivt och i grund och botten alienerande. Det är sex som frånvaro och brist, eller som symtom på något allvarligare: en civilisation som spårat ur. Det kan ske i skildringar av dejtingkulturen i Tinder-eran, som i Tone Schunnessons Tripprapporter och Isabelle Ståhls Just nu är jag här; i berättelser om incest som Vigdis Hjorths hyllade Arv och miljö eller i diskussioner om mansrollen som hos Geir Gulliksen. Hans senaste bok Bli snäll igen handlar om Henning, drygt femtio år, som lever med två döttrar och otaliga kärleksförhållanden bakom sig. Nu har han hamnat i ett läge där han tvingas reflektera. Har han verkligen fullt ut lyckats leva ut sina begär, känslomässiga och sexuella, med kvinnor eller behöver han söka en manlig partner? Intelligent dissekerar Gulliksen vår tids krav på oavbruten behovstillfredsställelse och tomheten det leder till. Hur blev sexualitetens koppling till tomhet och destruktivitet en estetisk norm? Liksom för att understryka vad som står på spel, delar Literary Review varje år ut ett beryktat pris, Bad sex award, som ska gå till en författare som skapat en dålig sexscen i en annars bra roman. De som får priset har ofta försökt vara högstämda i sin sexskildring, en synd som i den litterära världen brukar kallas pekoralism. Hur har det förhållningssättet blivit ett tabu? Hur blev sexualitetens koppling till tomhet och destruktivitet en estetisk norm? Jag ser Netflix storsatsning, miniserien Halston, med Ewan McGregor i huvudrollen som det hatade och hyllade modegeniet Roy Halston Frowick. På 60- och 70-talet var Halston en av USA:s ledande kläddesigners, dyrkad för sin snobbiga stil, sitt partajande på Studio 54 och glamorösa entourage, där stjärnor som Liza Minelli, Bianca Jagger och New York-societetens primadonna nummer ett, Babe Haley, ingick. Regissören försöker skildra konstnären Halston som ett lackmuspapper för sin tid. På bara några få år lyckades giganten gå från kompromisslös visionär till tomt varumärke i en likgiltig storkoncern. Ewan McGregor kämpar som ett lejon för att rädda projektet. Djärvt kastar han sig in i rollen, verkar upplivad av att som hetero få spela bög och bli påsatt i den ena mekaniskt upprepande scenen efter den andra. Men just det misslyckade med Halston gör den tidstypisk. Här används populärkulturens alla dramaturgiska tricks: kokainsnortandet, det kärlekslösa liggandet, sex som självskadebeteende, gymnastiskt sex som erzats för riktiga spelscener. Det är en bländande långtråkig uppvisning som får mig att tänka på Freuds teori om hur livsdriften, Eros, står i motsats till dödsdriften, Thanatos. En osund eller hämmad libido ger sig tillkänna som aggressiva störningar eller narcissism. I stället för att uttrycka känslor, länkas sexualiteten till död och undergång. Huvudpersonens måttlöshet förebådar hans fall. I teveserierna liksom i den seriösa samtidslitteraturen kan sex alltså representera nästan vad som helst, utom kärlek. Den frodas någon annanstans. Vilket kanske är ofrånkomligt i en värld där pornografi finns överallt och varufieringen av relationer drivits till sin spets. När marknadskrafterna drar och sliter i oss, backar vi hellre tillbaka till privatsfären. Där, i lugn och ro och utom räckhåll för kameror och sociala medier, kan vi ägna oss åt en sexualitet som inte behöver beskrivas. Den nya kyskheten är kanske vår motsvarighet till 70-talets sexuella frigörelse. Ulrika Kärnborg

Communicatrice, influencer, chroniqueuse, et dotée d’une vingtaine d’années d’expérience en vente, supervision de personnel, formatrice. Confiance, leadership, générosité sont les mots qui la décrivent le mieux !  Présidente et Fondatrice de l’agence de voyage ESPACE VOYAGES : AGENCE DE VOYAGES VOYAGES DE LUXE GROUPES MARIAGES SUD EUROPE CROISIÈRES OCÉANIQUE CROISIÈRES FLUVIALE ET DE RIVIÈRE TRAINS ASSURANCES VOYAGE LOCATION DE VOITURE ACHAT RACHAT BILLETS D’AVION CLUB MED VACCINATION VOYAGE Liens et ressources de l’épisode : Pour rejoindre Isabelle, voici les liens pertinents: Facebook : https://www.facebook.com/espacevoyages.ca/  LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/isabelle-st-amand-60975a52  Site web : www.espacevoyages.ca  Pour retrouver les liens pour me rejoindre: Mon site internet: www.janieduquette.com  Ma page Facebook: https://www.facebook.com/janieduquette7/  Mon profil LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/janie-duquette-0988855   Mon profil Instagram:  https://www.instagram.com/janieduquette   Mon profil Twitter:  https://twitter.com/janieduquette7 

Ayurveda - eine ur-alte Tradition und Philosophie. Dr. Janna Scharfenberg, praktische Ärztin, Ayurveda Expertin, Bestseller-Autorin, Yogalehrerin sowie Gesundheits- und Ernährungscoach, erklärt uns in dieser Episode wie sich Ayurveda in das Leben moderner Menschen überall integrieren und kombinieren lässt, ohne seine kraftvolle Wirkungsweise zu verlieren. Wir sprechen vertieft über das Thema “Innere Reinigung” aus Ayurvedischer Sicht und wieso es gerade im Frühjahr ein sehr gute Zeit ist, sich dies zu gönnen. Janna teilt mit viel Herzblut ihr Wissen über ganzheitliche Medizin, Ayurveda, Ernährung, Yoga und Gesundheit. Und unterstützt und inspiriert Menschen zu einem einfach gesunden Leben. Janna lebt mit ihrer Familie in Zürich und ist im gesamten deutschsprachigen Raum für Vorträge unterwegs. ___________________________________________________________________________ HIER FINDEST DU MEHR ÜBER JANNA Website: https://drjannascharfenberg.com/ Podcast: https://drjannascharfenberg.com/blog-podcasts/ Facebook: https://www.facebook.com/DrJannaScharfenberg/ Instagram: https://www.instagram.com/dr_janna_scharfenberg/ ________________________________________________________________________ IM INTERVIEW ERWÄHNTE LINKS Ayurvedischer Gesundheitstest: https://drjannascharfenberg.com/gesundheitstest/ Ayurvedic Spring Cleanse: https://drjannascharfenberg.com/ayurvedic-spring-cleanse/ Tutorials: https://drjannascharfenberg.com/homeretreat/ Isabelle Stüssi: https://yogisi.ch/ayurveda _______________________________________________________________________ HIER FINDEST DU MEHR ÜBER MICH www.andrinatisi.com www.instagram.com/andrinatisi/ https://www.facebook.com/andrinatisiLIFECURATION

Isabelle Ståhl är doktorand i idéhistoria vid Stockholms universitet. Hon undersöker tyska psykiatrikers intresse för att använda psykedeliska preparat till att utforska psyket under tidigt 1900-tal. Hur såg spänningen ut mellan konstnärliga och vetenskapliga ideal i Weimarrepubliken 1919–1933?

Kommer coronautbrottet förändra oss i grunden? Ida Ölmedal och Isabelle Ståhl undersöker saken utifrån Albert Camus ”Pesten” och Isabella Löwengrips nya läsvanor.

Mary Shelleys 1800-talsskräckis ”Frankenstein” handlar om något så samtida som en incel – en ensam man som dödar för att han inte får en kvinna. Idéhistorikern Isabelle Ståhl och Ida Ölmedal, kulturchef för HD och Sydsvenskan, läser och diskuterar.

Vad är egentligen rationellt i kärlek? Isabelle Ståhl, idéhistoriker och författare, och Ida Ölmedal, kulturchef, analyserar tinderdebatten – och ger dejtingtips från den unge Werther.

Vad händer med psyket under ett drogrus? I slutet av 1920-talet ville två läkare i Berlin undersöka frågan genom att låta försökspersoner genomgå kontrollerade drogrus. En av de frivilliga var kritikern och författaren Walter Benjamin. Anteckningarna som han skrev under påverkan, hans så kallade drogprotokoll, kan läsas både som medicinska rapporter och som en ny sorts litteratur. Isabelle Ståhl har läst Benjamins tripprapporter. ISABELLE STÅHL är doktorand i idéhistoria vid Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet, där hon skriver på en avhandling om tyska psykiatrikers experiment med psykedeliska preparat under det sena 1920-talet. Ståhl är också verksam som författare, essäist och kritiker. ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou Inläsare: Magdalena In de Betou och Mathias Westin. Musik: Oskar Schönning Producent: Magnus Bremmer Utdragen ur Walter Benjamins "Om hasch" (Ellerströms, 2019) är översatta av Linnéa Deurell. Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien med syftet att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet.

Stora ångestpodden med Ida Ölmedal och Isabelle Ståhl: GAD och klimatångest, terapi och filosofi, frihet och förgänglighet, Kierkegaard och Heidegger, Roy Scranton och Greta Thunberg. Låt: Ingeting – Kent. Klippning: Jacob Ståhl.

Går det att beskriva ett drogrus? Kan man räkna förälskelse som en mystik upplevelse? Ida Ölmedal och Isabelle Ståhl pratar om kärlek, tripprapporter, Sartres krabbskräck, uppsvinget för psykedeliska droger och hur man talar om erfarenheter som går bortom orden. Allt utifrån Michael Pollans bok "Psykedelisk renässans”.

Vi minns Sara Danius uppmärksammade essäsamling "Den blå tvålen". Dessutom poesimåndag: långt porträtt på Lennart Sjögren, en av svensk lyriks stormästare, och så Eva-Stina Byggmästars nya samling.  Med anledning av Sara Danius bortgång återutsänder vi i dag ett OBS om hennes essäsamling "Den blå tvålen. Romanen och konsten att göra saker och ting synliga". Den är gjord av författaren och idéhistorikern Isabelle Ståhl och är en repris från 2013. P1 Kulturs reporter Helene Alm träffar Lennart Sjögren, snart fyllda 90, vid en kalkstensstrand på hans älskande Öland. Och Burcu Sahin, själv prisad poet, har läst Eva-Stina Byggmästars senaste diktsamling. Vi får även höra ett reportage om propagandafilmen "Jag och mitt fosterland", som gör stor succé på hemmaplan till 70-årsfirandet av Folkrepubliken Kina. Sveriges Radios korrespondent i Peking, Björn Djurberg, har undersökt varför just den här propagandan slog så mycket bättre än mycket annat. Programledare: Gunnar Bolin. Producent: Mattias Berg.

I denna essä från 2013 läser Isabelle Ståhl Sara Danius bok "Den blå tvålen" och funderar över romanens relation till verkligheten. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän är från 2013. Danius börjar med Boticellis målning Venus födelse från 1480-talet. Man kastar en enda blick på kvinnan på bilden och inser att hon inte är av denna världen. Hon kommer inte att dö, inte bli sjuk, inte känna smärta, eftersom hennes existens är förlagd till en tid bortom den jordiska. Hennes mjölkvita kropp är uppstigen ur mytens vatten på det rosa snäckskalet. Det är visserligen en kropp, men samtidigt bara en allegori, en bild som symboliserar skönhet, ungdom, fruktbarhet och begär. Samma modell arbetade det sena sjuttonhundratalets idealistiska romanförfattare efter.  Idealismen tillbad det goda, eviga, sköna och dygdiga: karaktärerna hade ädla känslor och uppbyggliga karaktärer, som  hämtade ur antika draman. Många provocerades när realismen ville börja skildra samtiden och världen som den var, pyrande av cynism, orättvisa och egenintresse. Under 1830-talet slog den realistiska romanen igenom på riktigt och alla symboler och metaforer rensades bort ur litteraturen. Orden skulle skildra verkligheten här och nu, inte någon avlägsen, evig idévärld. Inget avstånd skulle finnas mellan språk och värld, ord och kött. Man ville få fram världens tinglighet. I romantikens litteratur hade metaforen härskat, nu var den hopplöst ute. I måleriet förbyttes upphöjda motiv hämtade ur historien, myter och bibeln mot en medvetet trivial bildrepertoar, som människor som äter middag eller sitter och syr. Realismen intresserade sig för vardagliga detaljer, som dubbelhakor, vägglöss, kotletter och lervälling. Den franske författaren Stendahl tyckte till och med att romanen skulle vara en spegel för verkligheten. I dag kanske vi tycker att spegelmetaforen är fullkomligt absurd: hur skulle man kunna avbilda något objektivt när det finns  lika många verkligheter som det finns människor?  De realistiska romanerna skrevs till exempel oftast av vita män med slående likartade bilder av världen, livet och särskilt kvinnorna. Så fort en kvinna dyker upp i Gustave Flauberts romaner är hon försjunken i något, och alltid i något trivialt: hon vilar i en fåtölj, broderar, står under ett parasoll, suger på fingrarna, vrider huvudet åt höger och vänster samtidigt som hon ler, och framför allt återgäldar hon aldrig den andres blick, tittar aldrig rakt in i kameran, menar Sara Danius. Realismen uppstår delvis som effekt av att fotografiet börjar konkurrera med den skrivna texten om tolkningsföreträdet på verkligheten. Zola, Flaubert och Proust tittade alla på fotografier när de skrev, för att konkretisera och beskriva med största möjliga exakthet. För att ha en chans mot mikroskop och kameror måste litteraturen bli beskrivande, försynligande, och försinnligande. Samtidigt växte medelklassen fram tillsammans med industriell revolution och sekularisering. Världen blev allt svårare att överblicka. Filosofen Theodor Adorno skriver att realismen inte egentligen vill beskriva verkligheten utan frambesvärja den, göra den verklig igen, kanske återförtrolla den. En vanlig missuppfattning är att den realistiska författaren är hemmastadd i världen: men Adorno säger att det är precis tvärtom, realisterna lider av en svår verklighetsförlust. De måste beskriva världen med överdriven noggrannhet just på grund av att den blivit främmande och inte längre inger kroppslig närhet. De måste beskriva allt exakt som det är, annars är det inte. De försöker hålla kvar vatten i kupade händer. Verkligheten reproduceras inte, den framkallas. Bilden av Venus i snäckan ger inte längre löfte om en bättre plats bortom tiden. Tillvarons fulhet och förgänglighet kan inte längre bekämpas med romaner om mytisk skönhet. Flaubert rensar bort alla metaforer, språket får inte laddas med något utöver sig självt. Romanen lånar friskt från andra medieformer, som den växande dagstidningen, brevet och storstadens nya språk: namnplåtar, skyltfönster och reklam. Det ryktas förresten att Balzac produktplacerade den kände och rike skräddaren Staub i en roman för att vinna hans gillande och rädda sin usla ekonomi. Den realistiska romanen är samtidigt en reaktion på kommersialiseringen av språket. I en värld som svämmar över av trycksaker degraderas texten till ett redskap för att sprida information och sälja varor. Dagstidningen hotar boken genom att hela tiden erbjuda något nytt. Flaubert fascineras hela sitt liv av dagstidningarnas klichéartade språk, nötta fraser och borgerliga dumhet: han vill till och med ge ut ett lexikon över vedertagna sanningar . I Madame Bovary ironiserar han ständigt över det platta dagstidningsspråket. I en värld av slitna slogans blir då bilden ett sanningens ögonblick, skriver Sara Danius. När språket har urvattnats blir bilden en frizon från ironi, upprepningar och banala klichéer. När man skriver, måste man skriva en bild. Tidigare har det framträdande, visuella inte ägnats någon särskilt stor uppmärksamhet i litteraturen, snarare har man beskrivit hur någon betett sig och talat, känt, tänkt, handlat: handlingen har stått i förgrunden. Men något förändras för alltid med Flauberts Madame Bovary. När han skildrar Emma Bovary ur Rodolphes ögon är det inte en kvinnovarelse som beskrivs utan en kvinnovarelse uppfattad som bild: hennes profil framträder i fullt ljus under den ovala hatten med bleka band som liknar vassblad, hennes ögon med sina långa böjda ögonfransar riktar blicken rakt fram, ögonen verkar åtstramade av kindknotorna där blodet pulserar under den tunna huden. En ljusröd färg tränger igenom hennes näsvägg. Hon lutar huvudet mot axeln och tändernas pärlemor skimrar mellan läpparna. I Flauberts romaner ser betraktaren alltid tingen i ett här och ett nu som genom en osynlig ram. Och allt är platt och tvådimensionellt som en bild. Handlingens ersätts av bilder och synintryck. Romanen berättar inte, den gör världen synlig och belyser en direkt, fenomenologisk erfarenhet av det närvarande nuet. Saker och ting inträffar men inga händelser äger rum. Världen både framställs som och uppfattas som bilder. Bilderna erbjuder inte fönster till andra världar, som Venus i snäckan, utan ytor. Realismens författare drivs av viljan att göra världen verklig på nytt, och inget förlänar texten en så stark verklighetseffekt som bilden. Men hur uttrycker man då abstrakta fenomen, som tystnad och oro, om texten måste vara som en bild? Tystnaden och oron syns ju inte, de glider undan språkets förtingligande. Sara Danius visar hur elegant Flaubert löser detta när han ska beskriva den obekväma tystnaden mellan huvudpersonen Frederic och hans kurtisan Rosanette i en hästdroska.I stället för att försöka beskriva hur tystnaden känns och hur den låter, räknar han noggrant upp exakt vilka vagnstyper som rullar förbi utanför fönstret, hästar som tuggar på betsel, munnar som gapar, folk som hälsar på varandra, händer och fötter som rör sig, regnet som gör uppehåll. På detta vis gör han klart att paret i droskan inte talar med varandra utan tittar ut genom fönstret och att atmosfären är djupfryst. Genom att beskriva en yttre verklighet lyckas Flaubert beskriva ett inre tillstånd hos den manliga huvudpersonen, menar Danius. Han beskriver inte hur det ser ut, bara exakt vad som syns just nu. Vi ser bilden framför oss. Men känner vi tystnaden stryka sig som ylle mot huden? Realismens romaner har alltid lämnat mig likgiltig. Deras tiosidiga in- och utzoomningar av scener kan te sig så långsamma och katalogiska för någon som växt upp i en hypermedialiserad verklighet efter filmens uppkomst. Det är för platt, för bildlikt. Drivs vi av samma verklighetsförlust som realisterna, försöker vi också göra världen verklig på nytt? När man ser på instagrambildernas drömska femtiotalsfilter, skälvande ljus och dovt strålande färger tänker man vi försöker ta oss ur realismen, återförtrolla världen och mytologisera våra liv. Instagram har förmågan att få en promenad till jobbet att se ut som om den var hämtad ur en episk film, någon annans liv eller en mytisk tid. Realisterna närde en dröm om att hitta tillbaka till verkligheten, nuet och sanningen: de senaste åren har vi gjort exakt samma sak, till leda. Kanske är det därför jag vill att litterauren ska erbjuda en väg ut, ett sätt att lämna världen.  Isabelle Ståhl, författare och idéhistoriker

Ida Ölmedal och Isabelle Ståhl om förälskelse, feminism och avförtrollning utifrån Liv Strömquists bok "Den rödaste rosen slår ut".

Sveriges dialekter har till stor del försvunnit - nu försöker kulturskapare bevara lokala språkvarianter. Dessutom: Var bor de litterära debutanterna? Dialekterna runt om i landet har successivt marginaliserat och på vissa håll helt försvunnit. Men runt om i landet finns kulturutövare som kämpar för att bevara sina lokala dialekter. Vilken roll spelar dialekterna idag? Reportage av Joakim Silverdal. Av de 239 skönlitterära författare som debuterade mellan 2016 och våren 2019, är hälften bosatta i Stockholmsområdet. Det visar en genomgång som Kulturnytt gjort. Men varför är huvudstaden så viktig? Och hur funkar det att som ung författare istället bosätta sig i en stuga i skogen? P1 Kulturs reporter Matilda Källén träffade författarna Isabelle Ståhl och Linnea Dunér, som båda debuterat under de senaste åren, för att ta reda på det. Vad händer när man ständigt väver samman historik och skönlitteratur? Om man läser tillräckligt mycket litteratur med sådant innehåll, hur ska man då kunna urskilja fakta från fiktion. Dan Jönsson reflekterar i dagens essä över Jorge Baradits bok Diktaturen, och över Chiles många historiemutationer. Programledare: Felicia Frithiof Producent: Eskil Krogh Larsson

Till David, Nanna och Kodjo kommer Isabelle Ståhl, författare och doktorand i idéhistoria. Hon skriver just nu en avhandling om tripprapporter gjorda av psykiatriker och filosofer under 1920-talets Tyskland och undersöker bland annat vad de har gemensamt med dagens tripprapporter på Flashback

David, Nanna och Kodjo pratar matkulturer, hockey och varför man inte ska äta råa murmeldjur. Till studion kommer också Isabelle Ståhl, författare och doktorand i idéhistoria. Hon skriver just nu en avhandling om tripprapporter gjorda av psykiatriker och filosofer under 1920-talets Tyskland och undersöker bland annat vad de har gemensamt med dagens tripprapporter på Flashback

Veronica Maggios musik blir teater. Svenska bokdebutanter bor till en övervägande del i Stockholm vilken roll spelar huvudstaden för en debutant? Lisen Rylander har länge varit ett namn inom fältet konstmusik-jazz-elektroniskt nu kommer hennes första soloskiva. Artisten Veronica Maggios låttexter är inte sällan byggda som små eller stora scener ur ett liv. Nu ska hennes musik bli teater på Uppsala stadsteater. Regissör Mikaela Ramel är gäst i programmet.  Lisen Rylander Löve skivdebuterade 2005 med gruppen Midaircondo, prisades med Jazzkatten som årets nykomling 2009, har turnerat stora delar av världen runt och etablerat sig som ett namn runt de musikaliska polerna konstmusik-jazz-elektroniskt men först nu kommer hennes första soloskiva, Oceans. Lisen Rylander Löve är gäst i dagens program.   Av de 239 skönlitterära författare som debuterade mellan 2016 och våren 2019, är hälften bosatta i Stockholmsområdet. Men varför är huvudstaden så viktig? Och hur funkar det att som författare istället bosätta sig i en stuga i skogen? Vår reporter Matilda Källén träffade författarna Isabelle Ståhl och Linnea Dunér, som båda debuterat under de senaste åren, för att ta reda på det. Dessutom: Veckans ord enligt Jenny Teleman är "IS-barn" och i dagens essä från OBS skriver idéhistorikern Erik Isberg om antropocen och vårt förhållande till naturens urkrafter och Island.  Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Redaktionen som består av Ludvig Josephson, Kerstin Wixe, Mina Benaissa, Anna Tullberg och Joseph Knevel delar med sig av sin sommarboktips. Ludvig Josephson tipsar om: Carson McCullers Balladen om det sorgsna kaféet och sju noveller. Salvador Dalís hemliga liv. Alfred Döblins Berlin Alexanderplatz Lion Feuchtwangers Oppermanns  Kerstin Wixe tipsar om:  Kristin Lavransdotter Sigrid Undset Kerstin Ekmans Gubbas hage Sara Lidmans Järnbaneepos (5 böcker ) John Le Carré  - Spionernas arv & Mullvaden & Den lilla trumslagarflickan Yvonne Hirdmans Lent kändes regnets fall mot min hand medan barnen brann i Berlin Joseph Knevel tipsar om:  Mare Kandres I ett annat land Dario Fos Fladdermössens by: mina första sju år och några till Anita Desais I säkert förvar Thomas Bernhards Gå Anna Tullberg tipsar om:  George Saunders Lincoln i Bardo Jacqueline Woodsons Brun flicka drömmer. Graham Swifts Mödrarnas söndag  Mina Benaissa tipsar om:  Agneta Pleijels Doften av en man Isabelle Ståhls Just nu är jag här Sigrid Combüchens Sidonie & Nathalie Aleksander Motturi Broder Tjänarinnans berättelse & Alias Grace av Margaret Atwood

The Fresh Fiction Podcast is brought to you by REVELL and BETHANY HOUSE BOOKS, who are celebrating the release of THE ACCIDENTAL GUARDIAN by Mary Connealy.   Hi guys! Welcome back to the Fresh Fiction Podcast, where we break down all the fun things we've watched, read, and listened to this week. I'm your new best friend, Gwen Reyes. Today I'm digging into the latest Hamildrop from Lin-Manuel Miranda called FIRST BURN. I also fell in love with the new movie, BOOK CLUB (read my review).   Also on today's episode, I chatted with Lynette Eason, author of OATH OF HONOR. We talked about how she creates high suspense with great romances, her love of WHEN CALLS THE HEART, and how reading in her genre makes her a better writer.   If you love what you hear, don't forget to subscribe to the Fresh Fiction Podcast on iTunes, Stitcher, and Google Play – or any of your favorite podcast apps. You can also follow me on Twitter and Instagram.   We're still growing, so please help us out by rating the podcast, leaving a comment, or even just sharing it on social media. You can find us on twitter, Instagram, and on Facebook. I'll be back next time with something new to watch, read, and listen to!   OATH OF HONOR by Lynette Eason Blue Justice #1 When police officer Isabelle St. John's partner is murdered, she must work with Detective Ryan Marshall to solve a case that may force her to choose between family and justice. Police officer Isabelle St. John loves her crazy, loud, law-enforcement family. With three brothers and two sisters, she's never without someone to hang out with--or fight with. And she knows they'll be there for her when things get tough. Like when her partner is murdered and she barely escapes with her own life. Determined to discover exactly what happened, Izzy's investigation sends her headfirst into a criminal organization, possibly with cops on the payroll--including someone from her own family. With her dead partner's handsome homicide detective brother Ryan shadowing her every move, Izzy's head is spinning. How can she secure justice for her partner when doing so could mean sending someone she loves to prison? And how will she guard her heart when the man she's had a secret crush on for years won't leave her side? With her signature fast-paced, edge-of-your-seat action, Lynette Eason invites readers into a captivating new series where justice is a family affair. Romance Suspense | Inspirational Romance [Revell, On Sale: January 2, 2018, Paperback / e-Book, ISBN: 9780800727215 / eISBN: 9781493412532] Can a murder be solved or will secrets be reveal that puts others in danger? Buy OATH OF HONOR: Amazon.com | Kindle | BN.com | iTunes/iBooks | Kobo | Google Play | Powell's Books | Books-A-Million | Indiebound | Ripped Bodice | Amazon CA | Amazon UK | Amazon DE | Amazon FR  

Vad tycker våra bokcirklar och jurymedlemmarna om Isabelle Ståhls roman "Just nu är jag här"? De fyra bokcirklarna Livets stora cirkel, In vino veritas, Salongen och BokTrädet har läst de fyra nominerade böckerna till Sveriges Radios Romanpris 2018. De fyra representanterna Wilhelm Åkesson, Hillevi Setrinen, Maria Pålsén och Nadine Alvarado har samlats i studion för att diskutera bok nummer ett, Isabelle Ståhls roman "Just nu är jag här". Programledare: Mina Benaissa Producent: Thorbjörn Karlsson

Den 23 oktober avslöjades årets Augustpris-nominerade böcker inför en stor publik på Scenkonstmuseet i Stockholm. Minuterna efter att de tillkännagivits intervjuade Daniel Sjölin fyra av de nominerade författarna om vuxenblivande, rotlöshet och tonårsliv. För att väcka hon som drömmer, Johanna Nilsson. Just nu är jag här, Isabelle Ståhl. I en skog av sumak, Klas Östergren. Anrop från inre rymden, Elin Nilsson. Augustpodden produceras av Fascinera. Augustpriset presenteras i samarbete med Elite Hotels och PostNord. Läs mer om Augustpriset på www.augustpriset.se

Hurra! Augustmånaden är i full swing och i år är vi ambassadörer för årets skönlitterära bok, men inte låter vi det hindra oss från att prata om alla 18 nominerade böcker. Ja, ni läste rätt – vi pratar om samtliga nomineringar. Inte för att vi läst alla, men inte låter vi sådan hindra oss. Och här nedan kan ni läsa juryns motiveringar till alla böcker.Nominerade till Årets svenska skönlitterära bok De kommer att drunkna i sina mödrars tårar, Johannes Anyuru, Norstedts Med en originell och ödesmättad dramaturgi skildrar Johannes Anyuru den händelsekedja där samhällsväven i ett samtida och framtida Sverige bryter samman och lämnar öppet för terror och repression. Med poetisk fördröjning gestaltas den individuella utsattheten i en värld med krympande livsutsikter och en uppfordrande undran över verkan av människors handlingar. Sidonie & Nathalie. Från Limhamn till Lofoten, Sigrid Combüchen, Norstedts Två kvinnor är på flykt i andra världskrigets slutskede. Utblottade och utlämnade åt sina mest grundläggande behov, söker de sig med skärpta sinnen genom det främmande. Sigrid Combüchens språk skapar verkligheten i hela dess detaljrikedom, smyger tätt inpå kropparna och fångar minsta skiftning i blickar och tonfall. Det är världen av igår vi ser, och, såsom i en spegel, vår egen. Hastigheten, Jörgen Gassilewski, Albert Bonniers Förlag Hastigt och säreget slänger Gassilewski oss in i ett av mänsklighetens mörkaste ögonblick, folkmordet i Rwanda 1994. Samma historia berättas om och om igen med olika känslostämningar, utsiktspunkter och berättarjag. Våldet i folkmordet smyger sig succesivt in i texten och är i slutet av boken helt närvarande. En intensiv berättelse om mänsklighet, om nedärvt och kolonialt skapat hat, men också om beroendet av de nära relationerna. Just nu är jag här, Isabelle Ståhl, Natur & Kultur På en återhållen, rytmisk prosa gestaltar Isabelle Ståhl människans främlingskap i ett intensivt närvarande och alltmer uppslukande nu; ett samtida Stockholm där den unga kvinnan Elises liv fylls av sms-jobb, planlösa studier och Tinder. I flödet framträder ibland en människa att greppa tag i, men enklast är icke förpliktigande möten och Valium är den mest pålitliga vännen. Rosor skador, Jenny Tunedal, Wahlström & Widstrand Alzheimers sjukdom. Demens. Vem och vad blir kvar när en människa förlorar sitt språk, sina minnen, sin identitet? Jenny Tunedal skriver om en dotter som frågar sin mor ”Minns du min mamma?” och får svaret ”Nej”. Detta ”nej” tvingar ner språkfilosofin och de litterära citaten på avdelningsgolvet och får kung Lear att hasa genom vårdboendets korridorer.  I Rosor skador bär en komplex poetisk form fram de allra starkaste av känslor. I en skog av sumak, Klas Östergren, Natur & Kultur Han kom som en vindpust från en vuxnare värld och hade hala brogueskor på fötterna. Dan Schoultze är en gentleman. Hans syster Hellen är hippie. Dans skolkamrat Kenneth är formad av folkhemmet.  Under en sjuttiotalssommar flummar de under dunkla skyar. Brideshead Revisited i en villa i Bromma. Klas Östergrens romanbygge har det mogna mästerskapets självklara linjeföring. Men under golvet löper lönngångar och strömmar mörka källådror.   Nominerade till Årets svenska fackbok Ett jävla solsken. En biografi om Ester Blenda Nordström, Fatima Bremmer, Forum Ett levande porträtt av en tid och av en person, som var undersökande journalist, äventyrare, barlejon, med en livslång förbjuden kärlek till en annan kvinna. En bok om att skriva och leva till varje pris. Frågor jag fått om Förintelsen, Hédi Fried, Natur & Kultur En tunn liten bok, med skenbart enkla frågor om det mest ofattbara. En rak och levande bok som... See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Är du trevlig mot dina kolleger? Snackar du skit om dem så fort de lämnar rummet? God stämning på jobbet är lika viktigt för hälsan som träning och gröna juicer, enligt psykologen Oskar Henrikson. Om du undanhåller information från dina kolleger för att själv bli befordrad och aldrig sätter på kaffe efter att du tagit den sista slurken, kan det vara ett tecken på att din arbetsplats fungerar dåligt. När någon beter sig illa på jobbet, handlar för det mesta om sammanhanget och inte om egoistiska personlighetsdrag. Att vara egoistisk brukar inte heller fungera särskilt bra i kärleksrelationer. Isabelle Ståhl har skrivit boken Just nu är jag här, en generationsroman som beskriver flyktiga relationer som sällan fördjupas och ett samhälle där nästa kärlek alltid finns ett knapptryck bort på telefonen.  Böcker som nämns i programmet: Ensam eller stark. Åtta principer för framgångsrika team, Oskar Henrikson med flera. Omgiven av psykopater: Så undviker du att bli utnyttjad av andra, Thomas Erikson. Just nu är jag här, Isabelle Ståhl. Kärlekens koreografi : Du och jag och vi hos psykologen, Allan Linnér och Anders Nyman. Filosofen Bengt Brülde skriver på en kommande bok om kärlekens och vänskapens filosofi. Programmet är inspelat på bokmässan 2017.

I detta avsnitt pratar jag med dagens gäst om hennes roman Just nu är jag här som utkom i maj. Vi pratar bland annat om att gestalta internet i skönlitteraturen, hur viktigt det är att någon tror på ens skrivande och om att bara drömma under dagen. Hör samtalet med kritikern och författaren Isabelle Ståhl.

Deckarläsning från hängmattan: Jane Harpers debutsuccé "Hetta". Öhman vill tala vidare om Isabelle Ståhls välskrivna, men något sega "Just nu är jag här" och om Lena Ackebos fortsättning på "Världens vackraste man" med titeln "Kära Barbro". Vad är programledarna mest rädda för i skräcklitteraturen? Tips om John Ajvide Lindqvist, Mats Strandberg och såklart Stephen King (men bara lite). Ett späckat avsnitt! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Tove Janssons noveller och illustrationer i "Bulevarden" , Isabelle Ståhls "Just nu är jag här", Maria Svelands "Bitterfittan 2", ensamhet i barnböcker, bra och mindre bra författarnamn, Johan Hakelius gubbförsvar, mannen i kvinnolitteraturen, viljan att bli sedd och bekräftad, Kbt och psykologiska verktyg, hängpungar mot horisonten och mycket mer i detta SPÄCKADE avsnitt. I samarbete med förlaget Förlaget. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I 1800-talets Sverige kunde vem som helst besöka ett apotek och plocka ut en rusdos opium. Idag är svensk narkotikapolitik en av världens mest strikta. Vad har förändrats? Och var börjar egentligen drogernas historia? Veckans podd tar en tripp genom rusets och de psykoaktiva substansernas historia. Hur definierar vi en drog? Vilken enskild substans har haft störst påverkan på världen? Varför spelade tobaken en så central roll i kapitalismens framväxt? Och hur många koppar kaffe krävs det egentligen för att börja hallucinera? Daniel Berg är ekonomihistoriker vid Stockholms universitet och disputerade nyligen på avhandlingen "Giftets värde" som handlar om opiumhandeln i Sverige 1870-1925. Kristian Pettersson är religionshistoriker vid Uppsala universitet och forskar om bruket av psykedeliska droger i andliga syften. Isabelle Ståhl är idéhistoriker vid Stockholms universitet och forskar om experiment med hallucinogena droger inom psykiatrin i 1920- och 30-talens Tyskland. Bildningspodden - en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

Nils: ”När jag fick frågan om en dryck som framkallar extas så är det första jag kom att tänka på molly water, en dryck som är vitt utbredd inom den amerikanska hiphopscenen och klubbscenen, som egentligen bara består av vatten och MDMA, en starkt euforisk drog.” Isabelle: ”Har du med det?” I detta dubbelavsnitt diskuteras berusningens litteratur samt alkoholens funktion både i fiktionen och för författarna själva. Skogarna åkallar Dionysos tillsammans med sina eminenta gäster: poeten Anna Hallberg och forskaren Isabelle Ståhl. Vår alldeles egen sommelier och livsnjutare Nils Malmberg har valt ut olika drycker till de litterära verk som diskuteras vilka vi girigt inmundigar under avsnittets gång. Skål! Andrea citerar Baudelaire och diskuterar dionysisk extas i Donna Tartts Den hemliga historien. Med koppling till den kreativa processen berättar Isabelle Ståhl om sin forskning kring filosofen Walter Benjamin och hans drogexperiment på 30-talet, genom vilka han försökte nå ett mer magiskt och mytiskt sätt att uppleva tillvaron. Hon läser också en magisk passage ur den samtidsmelankoliska romanen Region X. Poeten Anna Hallberg har i sin tur med sig den ”perfekta alkoholistromanen”Emily L. av Marguerite Duras och Martin leder via Rabelais och det karnevaleska in samtalet på sci-fi-romanen Liftarens guide till galaxen, som har universums mest bisarra drinklista. ”Vi dricker för att bota livets sjukdom. Den kan bara botas med det eller döden.” – Isabelle Ståhl.

Kvinnor och sexualitet är den röda tråden som löper genom författaren Anna-Karin Palms nya novellsamling Jaktlycka. Men vem är det egentligen som jagar - och vem blir jagad? Programledare Anneli Dufva diskuterar boken tillsammans med Agneta Pleijel, Per Svensson, Isabelle Ståhl och Jenny Aschenbrenner. Kvinnliga kritiker har skrivit om igenkänning och läsiver, en manlig kritiker menade att "ämnet ställer sig i vägen för själva berättelsen". Vad tänker Kritikens gäster om det? Dessutom får de begrunda en mycket omdebatterad figur - Kulturmannen. Vem är han och är det något som egentligen skiljer honom från män med nyckelpositioner på andra områden i samhället? Och finns det ingen Kulturkvinna? Och, i augusti står Kate Bush på scenen igen, den första livespelningen på 35 år. Hennes geniala musikalitet och säregna skapande har haft stort inflytande över många av dagens musiker, P2s Lisa Wall har lyssnat - och lyssnat igen. Och hittat minnet av det allra första mötet med Kate Bush musik. Programledare Anneli Dufva Producent Maria Götselius

Minskade upplagor, intäkter och färre anställda - vilken betydelse har tidningskrisen för kultursidorna? Somliga spår kritikens död, optimisterna ser nya utvecklingsmöjligheter. Kritiken läser morgontidningar tillsammans med kulturredaktionens Mattias Berg och Elsa Westerstad, kulturredaktör på nyhetsmagasinet Fokus. Vilken ställning har kultursidorna idag, kommer de att överleva de ekonomiska stålbaden som pågår? Och hur ser Hufvudstadsbladets kulturchef Philip Teir på de svenska kultursidorna? Programledare Gunnar Bolin och kulturredaktionens Måns Hirschfeldt går också på utställningen Barockt på Kulturhuset i Stockholm, där barock-konst från Nationalmuséets samlingar möter samtida internationella konstnärers verk. Skapar det nya sammanhang och spänningar? Samtal i Kritiken som dessutom fördjupar sig i den politiska poesin under ledning av Göran Sommardal. Sist - ett Verk som värker! Den här gången avslöjar Matilda Gomis vilka böcker hon läser, om och om igen... Programledare: Gunnar Bolin Länk till sajten Mattias Berg tipsar om i programmet http://www.brainpickings.org/ Isabelle Ståhls recension av Johan Jönsons mot.vidare.mot http://www.svd.se/kultur/litteratur/den-trosterika-uppgivenheten_3372818.svd Lars Hermanssons recension av Johan Jönsons mot.vidare.mot http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=5812084

Samtidens hunger efter verklighetsbaserad kultur har också gett dokumentärfilmen ett uppsving. I Köpenhamn pågår dokumentärfestivalen CPH DOX och i Malmö startar i helgen dokumentärdagarna MDOX. Nya Vågens reporter Ann Jornéus har sett en dokumentär som spränger genregränserna, The Act of Killing och talat med regissören Joshua Oppenheimer. Hur kan samtidsdramatiken motverka rasism? Under den senaste tiden har ett flertal teatergrupper i södra Sverige och Köpenhamn satt högerpopulistiska organisationer och personer under lupp. Teaterrepubliken med sin pjäs om Jimmie Åkesson och inte minst, danska CafeTeatret med sin monolog om Anders Behring Breivik är några av exemplen. Uppenbarligen finns en vilja bland många teatergrupper att ta itu med frågan om främlingsfientlighet - men är att uppmärksamma högerpopulister det bästa sättet att göra det på? Eller finns det andra mer effektiva sätt som teatern kan motverka rasism på? Teaterkritikerna Malena Forsare och Björn Gunnarsson diskuterar med regissören Farnaz Arbabi. Madonna, Bob Dylan, Mick Jagger, Bruce Springsteen - utbudet av rockbiografier är stort i höst. I Nya Vågens kritikersamtal diskuterar Isabelle Ståhl och Torbjörn Hallgren den nya boken Fredsförklaring. skriven av en av rockens superstjärnor - Neil Young. Programledare: Lena Birgersdotter.

När poeten Johan Jönson nyligen framträdde på Dramaten, var det med en dikt om klasshat. Och den hyllades med ovationer av publiken. Dagens Nyheters litteraturkritiker Jens Liljestrand skrev efteråt att Johan Jönsons "misantropi är en chic vänsterpose" och fick genast mothugg i Aftonbladet. Kan man prata om klasshat 2012 och isåfall, hur? Jens Liljestrand möter chefredaktören för Dala-demokraten Göran Greider i Nya vågen. Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren ligger bakom den senaste svenska romansuccén, en fantasytrilogi om unga tjejer i en svensk småstad, med inslag av ockultism och magi. Den första delen var Cirkeln och nu har del två, Eld, just kommit ut. Kulturradions Maria Edström och Nöjesguidens litteraturredaktör Isabelle Ståhl har läst och deltar i veckans kritikersamtal. Programledare Eric Schüldt.

Det brukar kallas för epifanier - korta genomlysta ögonblick, som uppenbarelser, ofta mättade med en snabbt övergående insikt i skönhetens fulla idévärld. Jag sträcker fram handen och försöker greppa det ögonblicket, försöker hålla om det som handen runt en solvarm sten. Det händer några minuter in i Antonio Vivaldis "Stabat Mater". Musiken skrevs för nästan tre hundra år sedan. Allt vi har kvar är papprets linjer och noternas svarta prickar. Men partituret är en karta. Countertenorens höga röst försvinner in i ett mjukt oväntat legato med orden "Dum pendebat Filius". För en kort stund finns inga historiska eller tidsmässiga avstånd mellan mig och musiken. Skönheten har bundit allt samman. I den andra delen av Skönheten möter vi Lars O Ericsson - docent i praktiskt filosofi vid Stockholms universitet samt författare och konstkritiker, bland annat i Svenska Dagbladet. Han talar om hur hans egen skönhetstörst vuxit sig allt starkare med åren. Den största skönheten har han funnit i en liten staty som föreställer en enkel flöjtspelare. Vi träffar också litteraturredaktören Isabelle Ståhl, som berättar hur skönheten många gånger har drabbat henne som en oväntad epifani. Plötsligt har ögonblicket blivit genomlyst av ett starkt sken och verkligheten är inte längre sig lik. Till sist blir det ett besök hos programmeraren och kompositören Jonatan Liljedahl, som sitter hemma i arbetsrummet i trävillan i Ockelbo och finner den största skönheten i de elektroniska ljudens abstrakta värld.

Inom kort beslutar den brittiska högsta domstolen om Wikileaksgrundaren Julian Assange ska utlämnas till Sverige. Nu kommer hans självbiografi ut på svenska. Assange bandade över femtio timmar samtal med sin spökskrivare, men efter att ha läst det första utkastet hoppade han av. Hur ska man förhålla sig till en biografi som ges ut mot huvudpersonens uttryckliga vilja? Ger boken en ny bild av Assange och Wikileaks? Ulrika Knutson, ordförande för Publicistklubben, Sören Sommelius, kulturredaktör på Helsingborgs Dagblad och Isabelle Ståhl, litteraturansvarig på Nöjesguiden, har läst "Memoarer är prostitution". Ulrika Knutson är också en av de svenska journalister som nu påstås ha kartlagts av Wikileaks. Hör henne kommentera de uppgifterna. En av våra allra största skådespelare har dött. Nya Vågen minns den mångsidige Erland Josephson tillsammans med teaterkritikern Leif Zern, kulturradions Lars Lönroth och kulturjournalisten Ulrika Knutson. Lars Lönroth intervjuade Liv Ullman om kollegan och vännen Erland Josephson under Bergmanveckan på Fårö 2010. Och så låter vi kulturpanelen med Mona Masri, Tor Billgren och Josefine Adolfsson titta närmare på kulturveckan som har gått. Programledare: Lena Birgersdotter. P1, tisdag 28 februari 14:03 och onsdag 29 februari 18:15.

Inga nakenfilmer på Youtube, förbud mot sexuellt innehåll i Apples appar och borttagna bröstbilder på Facebook. Internetföretagen censurerar sitt innehåll och i den digitala sexualmoralens namn stryker även konstnärliga uttryck och sexualupplysning med. Via Twitters #prataomdet vittnar kvinnor om sexuella övertramp, men här vädras också starka skamkänslor över vanligt sex. Som om ryggmärgsreflexen ska vara att alltid säga nej. Och när Vecko-Revyns redaktion viker ut sig i protest mot osunda kroppsideal ropar en samfälld kritikerkör: "Ta på er kläderna!" Vi analyserar vår tids mediala sexualfobi med Carolina Hemlin, chefredaktör på RFSU:s tidning Ottar och Isabelle Ståhl, litteraturredaktör på Nöjesguiden. Och frågar Amelia Adamo om det bara är 50+-kvinnor som kan ha en avslappnad relation till sin sexualitet. Isabelle Ståhl tycker att fler unga kvinnor borde inspireras av Hunter S Thompsons utsvävande leverne och allmänna lagtrots. Nu kommer biografin Hunter om gonzojournalistikens skapare. Medverkar i diskussionen gör också författaren Claes Britton. Veckans panel gästas av Ingmari Lamy, modebloggare, modell och konstnär. Programledare Clara Törnvall.

Musikalismer. Flyhänt filosoferande om och med musik. Del nio av elva: Det goda. Kompositörer har ofta velat tjäna det goda och den höga moralen. Men kanske oftare har musiken använts med onda syften. Som propaganda, förförelse och tortyr. Musikern, författaren med mera Peter Bryngelsson och Nöjesguiden-redaktören Isabelle Ståhl samtalar om musik i det onda och det godas tjänst. Programmet är den andra delen i Musikalismers värdetriad: Det Sanna, det goda, det sköna. Programledare i detta filosoferande musikmagasin är som vanligt filosofen Jeanette Emt. Programmet kan också avlyssnas i sin helhet eller som poddversion via Musikmagasinets sida under Sveriges Radios hemsida. Producent: Tor Billgren. I redaktionen ingår också Peter Bjuhr och Thomas Lunderquist. Musikalismer produceras för Sveriges Radio av Lokatt Media i Malmö.

Trots bomber blev det val i Irak. Men exakt var befinner sig landet idag, på en skala mellan Bushs dröm om demokratiskt föredöme och förestående kollaps? Sahlin och Reinfeldt battlar om pensionärernas gunst. Men hur flörtar man egentligen bäst med en pensionär? Vi frågar en gamling!/// Nya sidekicken Isabelle Ståhl listar företeelser hon aldrig vill ha jämställdhet inom./// Idag har Ebba von Sydow premiär för sitt nya tv-program det kungliga bröllopet. Vi pratar granskande journalistik, överklassbröllop och vad allt konstgräs i vinjetten betyder.

Trots bomber blev det val i Irak. Men exakt var befinner sig landet idag, på en skala mellan Bushs dröm om demokratiskt föredöme och förestående kollaps? Sahlin och Reinfeldt battlar om pensionärernas gunst. Men hur flörtar man egentligen bäst med en pensionär? Vi frågar en gamling!/// Nya sidekicken Isabelle Ståhl listar företeelser hon aldrig vill ha jämställdhet inom./// Idag har Ebba von Sydow premiär för sitt nya tv-program det kungliga bröllopet. Vi pratar granskande journalistik, överklassbröllop och vad allt konstgräs i vinjetten betyder.