Podcasts about genterapi

I över 50 år har det forskats på genterapi. Det som började som en teoretisk idé som få trodde skulle bli verklighet, har nu förändrat livet för tusentals människor. Men vad är egentligen genterapi, hur går det till och vem kommer ha möjlighet att få behandlingen? Vilka risker innebär behandlingsformen och vad innebär den för patienter med hemofili? Vi pratar med Jan Astermark som är professor i klinisk koagulationsmedicin vid Lunds universitet och chef för Koagulationsenheten Skånes universitetssjukhus i Malmö. Vi pratar även med psykolog Anna Miley Åkerstedt för att lyfta den psykologiska aspekten. Innehållet i detta avsnitt är allmän information om genterapi och psykologiska aspekter på behandling, och är inte avsett som behandlingsråd eller underlag för individuellt beslut om behandling. Vid personliga funderingar kring din behandling ska du ta kontakt med din läkare. De experter som intervjuas uttrycker sina personliga erfarenheter och åsikter. Om du vill lyssna på tidigare avsnitt om forskning och framsteg föreslår vi avsnitt 25 där Jan Astermark talar om forskning från antikroppar till genterapi eller avsnitt 28 där Pia Petrini berättar hur behandlingen av blödarsjuka har utvecklats genom åren.

Folk der har den utroligt sjældne genetiske sygdom progeria ældes 8 gange hurtigere end andre mennesker. Hvor tæt er vi på at behandle sygdommen og hvad ved vi egentligt om den?Køb biletterne her: https://videnskabeligtudfordret.dk/liveSupport the showHvis du vil være med til at optage live med os på Discord kan du støtte os på 10er og blive en af vores kernelyttere https://vudfordret.10er.appDu kan også tjekke vores webshop: bit.ly/vushop. Der er en hønsetrøje!Send os vanvittig videnskab eller stil et spørgsmål på facebook, Instagram eller vudfordret@gmail.comTak til Christian Eiming for disclaimer.Tak til Barometer-Bjarke for Gak-O-meteret.Husk at være dumme

Hva er egentlig genterapi? Hvordan virker genterapi? Hvorfor gikk det galt med en rekke av de tidlige forsøkene med genterapi? Og hvorfor er genterapi så dyrt? Molekylærbiolog Caroline Bianchi Strømme og lege og medisinsk etiker Eirik Joakim Tranvåg snakker om genterapi i denne episoden av Biotekpodden. Programleder: Mette Risa, kommunikasjonssjef i Bioteknologirådet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dag snakker vi om ny teknologi, som kanskje gir litt håp for fremtiden? Nye måter å reise i verdensrommet, nye kraftkilder, alternativ til plast og kjøtt fra dyr, nye måter å kurere sykdommer, og nye arter som oppdages stadig vekk - alt er ikke bare mørkt og trist :)

Det är en ovanlig ärftlig sjukdom där musklerna hos barnen förtvinar. De slutar krypa och lungorna påverkas. Tidigare kunde barnen dö av den. Nu kan de kanske botas om de får genterapi innan de väger 13.5 kilo. Det handlar om en ärftlig neuro-muskelär sjukdom som kallas spinalmuskelatrofi, SMA. Den allvarligaste varianten kallas SMA1 och drabbar barnen före 1.5 års ålder.  Får de behandling en gång med genterapi innan de väger 13.5 kilo visar forskning att motorneuronen fortsätter att utvecklas och förhoppningsvis kan barnen bli botade. Det som sker är att en extra stödjande gen förs in i kroppen.  Men det gäller alltså att förstå tecknen hos barnen i tid. Första behandlingen av tre barnI år har för första gången tre barn i Sverige fått den här genterapin mot spinalmuskelatrofi. Möt den knappt tvåårige pojken som vi valt att kalla Jonatan och hans lycklige pappa. Men hör också om hur svårt det var för Otto och hans mamma innan de visste om läkemedlen som kom 2017 skulle anses vara hälsoekonomiskt lönsamma för Otto. Hans variant utvecklades när han var i två årsåldern och kallas SMA2.Framgångsrik forskningForskningen och behandlingarna för SMA har utvecklats snabbt de senaste åren. För några år sedan kom läkemedel som kan behandla barnen men behandlingar måste antingen ges som tabletter dagligen eller som sprutor i ryggmärgen.  I år har ytterligare ett steg tagits. För första gången i Sverige har engångsbehandling getts med genterapi för behandling av barn med spinalmuskelatrofi SMA 1.   Medverkar gör Mar Tulinius, seniorprofessor i pediatrik vid Göteborgs universitet och överläkare på Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus i Göteborg, mamma till Otto som fått läkemedelsbehandling mot SMA2, Thomas Sejersen/ professor i neuropediatrik på Karolinska institutet, pappan till pojken vi kallar Jonatan som är en av de tre första i Sverige som fått genterapi mot SMA1, och Jonatan.Programledare och producent Annika Östman  Reporter Katarina Sundberg  

Noen kommer seg ikke på ferie, andre får ikke noe fly hjem. Titusenvis av reisende rammes av streiken blant flygerne i SAS. Genterapi kan gjøre dødssyke mennesker friske, og flere må få tilgang til behandlingen, ønsker Kreftforeningen. Vi må være kritiske - også til dette, svarer en lege. Hva skal man gjøre hvis man aldri kom seg på det digitale toget? Digitaliseringen er nådeløs, og flere eldre faller utenfor, mener en pensjonist. Barn ned i femårsalderen får antidepressiva. Nå må vi styrke det psykiske helsetilbudet for barn og unge, mener Mental Helse. I studio Sigrid Sollund. Hør episoden i appen NRK Radio

Biologerne Johan & Vicky kommer vidt omkring i en særudgave med nyt fra videnskabens verden. Hormonbehandlede løver i fangenskab er sødere ved hinanden, men burde vi så også selv sniffe kærlighedshormon? Genterapi ser ud til at kunne hjælpe patienter med sjælden lidelse, men skal vi ud ad den vej? Bliver man dårligere til at finde vej, hvis man vokser op i en storby med firkantet byplanlægning? Vicky og Johan er skeptiske over for ny forskning på området, men til gengæld begejstrede over spor af "kryovulkaner" på pivkolde Pluto. Desuden sidste nyt om Vickys vandrende pinde, der har fået klonede babyer, og svar på flere spørgsmål om fugle og evolution. Hvorfor lægger de fx æg i en rede i stedet for at beholde dem i kroppen, til ungerne er klar til at møde verden? Værter: Biologerne Johan Olsen & Vicky Knudsen. Medvirkende: Knud Andreas Jønsson, fugle- og evolutionsekspert, Statens Naturhistoriske Museum Producer: Carsten Nielsen. vildtnaturligt@dr.dk

Vi har fått besøk av vår kollega og forskningsgruppeleder Benedicte Stavik i denne episoden! Link til Benedictes forskning: https://www.ous-research.no/stavik/ At blodet vårt kan koagulere (klumpe seg) er helt nødvendig for å hindre blødninger ved skade. En hel kaskade av molekyler kontrollerer koagulasjonen, og dette systemet er helt nødvendig for at kroppen kan finjustere om blodet skal renne eller om det skal klumpe seg sammen. En eneste feil i ett eneste gen i denne kaskaden kan velte hele systemet. Konsekvensene kan være høyere risiko for blødninger eller dannelse av blodpropp. I alvorlige tilfeller må pasienter ha jevn tilførsel av molekylet som mangler. I denne episoden får vi høre hvordan genterapi kan benyttes til å hjelpe pasienter som produerer muterte (defekte) proteiner i koagulasjonskaskaden. Benedictes forteller også om hvordan hennes forsklningsgruppe bruker CRISPR-teknologien til å korrigere genfeil i omprogrammerte stamceller! Helt til slutt i episodens eurka får vi høre om hvordan vi kan utnytte koagulasjonssystemet i en "kongelig" krabbe til å teste for bakterier i vaksiner og legemidler.    Er det et tema dere ønsker å høre om? Eller noe dere ønsker at vi skal forske litt mer på? Ta kontakt med oss via lenkene under: Twitter: https://twitter.com/Labprat1 Facebook: https://www.facebook.com/Labprat1 Instagram: https://www.instagram.com/labprat/?hl=nb E-post: labprat@ous-hf.no

För cirka en tredjedel av alla personer med hemofili fungerar inte profylaktisk behandling. I de allra flesta fall beror det på att kroppens egna antikroppar attackerar proteinet i faktorkoncentratet som ges vid behandling. Vad kan man då göra för att skydda sig mot blödningar? Hur ser forskningen och framtida behandlingar ut? I det här avsnittet söker vi svar på våra frågor genom att prata med Jan Astermark som forskar inom ämnet och arbetar som överläkare inom hematologi och koagulation på Skånes universitetssjukhus och även är professor vid Lunds universitet. Är du nyfiken på att höra mer om hur det är att ha hemofili och antikroppar? Lyssna även på avsnitt 15.

Vi vet stadig mer om hvordan sykdom, biologi og genetikk henger sammen. Det har gjort det mulig å persontilpasse medisinsk behandling for en rekke pasienter. Men hvilke pasienter er dette relevant for i dag, og hvor går veien videre? Med professor Bjørn Tore Gjertsen fra Senter for kreftmarkører (CCBIO) ved Universitetet i Bergen og overlege ved Haukeland universitetssykehus og lege og seniorrådgiver i Bioteknologirådet Eirik Joakim Tranvåg. Programleder: Mette Risa

Mohammed Homman har lyckats med konststycket att bygga ett framgångsrikt företag baserat på sin forskning inom herpesvirus. Bolaget Vironova är i dag en stark aktör inom life science-branschen, och använder sig bland annat av högteknologiska mikroskop och smarta algoritmer för att bistå läkemedelsföretag med kvalitetskontroller - inte minst för den viktiga utvecklingen av vaccin. Hör hans syn på life science-sektorns fantastiska utveckling och hur han ser på framtiden. Programledare: Christian von Essen // Inspelat i Kitchen Studio på Roslagsgatan i Stockholm. Läs mer på http://www.hejaframtiden.se och beställ den nya boken Nu fattar jag!

Genterapi var et av temaene på møte i Blindeforbundets landsstyre nå i helg. Hjemmekontor. Dagens aviser.

Ashanti DeSilva er måske ikke et navn, der klinger helt bekendt. Men i virkeligheden er hun verdensberømt. Hun er nemlig den første patient i verden, der tilbage i 1990 blev behandlet med genterapi – og hun lever i bedste velgående i dag. Genterapi har siden 1990’erne været godkendt til en række behandlinger af sjældne sygdomme, men det er inden for de senere år, at der for alvor er sket et gennembrud. Denne episode af Ugeskrift for Lægers videnskabelige podcast handler om genterapi. På femte sal i Mærsktårnet med udsigt over det meste af København sidder David Wolbye, han er lektor i neurovidenskab på Københavns Universet. Karen Sigrid Jacobsen, har besøgt ham.

Synne Lerhol er politisk rådgiver i Røde Kors, sentralstyremedlem i Senterungdommen og medlem i Bioteknologirådet. I denne episoden snakker hun om den nye bioteknologiloven, om hvorfor «sorteringssamfunn» er et dårlig begrep og hva hun tror blir viktige debatter i årene som kommer – og om å være del av verdens største minoritet. Med Elisabeth Gråbøl-Undersrud og Truls Petersen.

I Legemiddelpoddens episode 5 snakker vi om sjeldne sykdommer og det spennende feltet genterapi, som gir håp om behandling for noen av sykdommene. Kristin Mesteig i Takeda og Glenn Osnes i Pfizer er gjester i Legemiddelpoddens studio. Programleder: Eline Feiring

Mikkel Aabenhus Hemmingsen taler med Kevin Grønnemann og Ulrich Quistgaard om de vigtigste nyheder fra life science-industrien i uge 41.

I denne andre live sendingen fra Arendalsuka 2019 snakker vi om hva som kommer av kreftbehandling innen genterapi. Podkasten er laget i samarbeid med Bioteknologirådet og Kreftforeningen. Med oss som gjester har vi Sigrid Bratlie, jan-Anders Istad, Ina Libak, Sveinung Rotevatn pg Mathilde Tybring-Gjedde.

Ur innehållet: Genterapi mot ögonsjukdom testas på människor. Insändare kritiserar färdtjänstmissar. Blinkande trafikskylt besvärlig för den som inte ser. Synskadades intressepolitik har fått en ny chef.

Ur innehållet: Genterapi godkänd mot variant av sällsynt ögonsjukdom. Blinda barn kan hamna på efterkälken i skolan. Storblommigt och rotting i höstens inredningstrend. Talbokstips med gränslös kärlek och dystopi.

Läkemedelsforskningen har nu tagit steget in i en helt ny era av behandlingar. Det handlar om genterapi, cellterapi och stamcellsbehandlingar, som kommer att fullständigt revolutionera sjuk- och hälsovården. Detta innebär möjligheten att i framtiden kunna förebygga. I ett mycket tidigt skede av en sjukdomsbild, eller till och med gå in i förväg och korrigera genmutationer, så att en svår sjukdom inte bryter ut om den tidigare finns genetiskt i en familj. Efter detta spännande Almedalsseminarium 2018 arrangerat av DN och LIF fick Neuropodden tillfälle att intervjua Johan Brun senior medicinsk rådgivare åt LIF, Klas Kärre forskare i immunologi vid Karolinska Institutet,  Lise Lidbäck förbundsordförande för Neuro (Neuroförbundet), Anders Henriksson SKL:s styrelse och Dag Larsson SKL:s sjukvårdsdelegation. Detta är en podcast av Håkan Sjunnesson / NeuroMedia www.neuro.se #neuro #almedalen #almedalen2018 #neuromedia #skl #lif #dmagenda #funkpol #genterapi

Äntligen verkar det som om als-forskarna börjar kunna se varför als, amyotrofisk lateralskleros uppstår i vissa människor och hur nya mer effektiva behandlingar skulle kunna gå till med genterapi. Det berättar neurologläkaren Peter Andersen vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå, en av de ledande als-forskarna i den här fördjupande intervjun i Neuropodden.  För drygt 20 år sedan i augusti 1996 kom den första godkända bromsande medicinen mot den neurologiska sjukdomen ALS, amyotrofisk lateralskleros i Sverige. Sedan dess har forskningen om ALS pågått intensivt runt om i världen utan att några nya egentliga konkreta och effektiva behandlingar kommit fram, tills nyligen. Äntligen verkar det nämligen som om ALS-forskarna börjar kunna se varför den svåra neurologiska diagnosen ALS, amyotrofisk lateralskleros, uppstår i vissa människor och hur nya mer effektiva behandlingar skulle kunna gå till med genterapi. Bland annat hoppas man kunna förmedla nya läkemedel som är planterade i godartade viruspartiklar, som kroppen enkelt tar upp. Lite som en så kallad trojansk häst, där hästen är viruset och soldaterna läkemedlet som gömmer sig i trähästen. En podcast inspelad av Håkan Sjunnesson / NeuroMedia #almedalen #forskning #neuro #als #amyotrofisklateralskleros #peterandersen #umeå #neuromedia

Johan Bengzon är neurokirurg och stamcellsforskare kring epilepsi och hjärntumörer och Merab Kokaia är föreståndare för epilepsicentrum vid Lunds universitet. Vid ett epilepsiseminarium redovisade de båda forskarna statusen för forskningen kring behandlingar av olika varianter av epilepsi idag och vad som finns runt hörnet i morgon. NeuroMedia fick möjlighet att intervjua de båda för Neuropodden och deras berättelser är fascinerande. Bland annat pågår forskning med preparerat virus för att föra in och positivt infektera områden med sjuka nervceller i hjärnan. Det preparerade viruset innehåller genmodifierade nervceller som ska normalisera de områden i hjärnan där de epileptiska anfallen uppstår. Internationella epilepsidagen uppmärksammas årligen den 12 februari och detta är ett podcastreportage av Håkan Sjunnesson / NeuroMedia Lyssna på NeuroMedias övriga intressanta poddradioreportage i Neuropodden: www.neuropodden.se För mer information om hjärnan och hjärnans sjukdomar och den neurologiska forskningen: www.neuroforbundet.se På webbsidan kan du också bli medlem i Neuroförbundet ”NEURO” och bidra till den neurologiska forskningen genom Neurofonden, som administreras av Neuroförbundet. Hälsa, vetenskap, medicin, forskning

Genterapi mot blindhet Ole Christian Lagesen har en øyesykdom som har gjort ham tilnærmet blind. Om ikke mange år kan personer som har arvelig netthinnesvikt unngå å bli helt blind. Genterapi kan hjelpe.

40 år av Bondserien har passerat och Tid för podd kyler ner sig för att dö en annan dag, när vi följer Brosnan in i Kalla krigets fotspår. Vi torterar oss igenom ett minfält i Nordkorea, en fågelskådningsexkursion på Kuba och en laserbonanza på Island i Tid för genterapi och lyxacne!

Ur innehållet: Genterapi gav patienter bättre syn Blind lärare håller koll på klassen med öronen Simguld och världsrekord för blinda Maja Reichard Rysk goalbollseger i Malmö

Fargeblindhet og genterapi Det er en del ting de fleste av oss tar som en selvfølge. Som for eksempel at vi ikke tar den rosa buksen til den røde blusen. Slik er det ikke for alle. Noen av oss sliter nemlig med å skille mellom fargene. Nå er det likevel håp. Både for de som sliter med å skille rødt og grønt, og de som bare ser verden i grå nyanser.