Podcasts about i afrika

Han er en av verdens fremste eksperter på tropiske sykdommer og har spedalskhet som sitt spesialfelt. I flere tiår har han reist rundt omkring i verden og vært med å lede kampen mot denne sykdommen. Paul Saundersson vokste opp i Storbritania og har hatt det som et gudgitt livskall å bruke legekunnskapene sine til å hjelpe mennesker som er i nød. I Afrika møtte han Anne Marit og dette førte Paul til Norge og til Ålesund. Vi inviterte han inn i studio for å høre litt av livshistorien hans. Her får du høre samtalen kun på engelsk, men du finner også intervjuet med norsk oversettelse på vår pod-cast.

Han er en av verdens fremste eksperter på tropiske sykdommer og har spedalskhet som sitt spesialfelt. I flere tiår har han reist rundt omkring i verden og vært med å lede kampen mot denne sykdommen. Paul Saundersson vokste opp i Storbritania og har hatt det som et gudgitt livskall å bruke legekunnskapene sine til å hjelpe mennesker som er i nød. I Afrika møtte han Anne Marit og dette førte Paul til Norge og til Ålesund. Vi inviterte han inn i studio for å høre litt av livshistorien hans.

Henriette Lien pendler mellom Oslo og en liten øy utenfor Kenya. – Jeg overlever alene i Afrika fordi jeg slipper andre inn i hjertet mitt. Ingen kan overleve alene.– Vi trenger hverandre, sier Henriette om livet på den lille øya Manda utenfor Kenya. Her kjøpte hun seks mål jungel for to år siden og begynte å grave. Ingen strøm, ikke vann eller biler, men et liv i samhold. – Du gir ikke restematen til katta før du har hørt om naboen er mett. Å overleve som kvinne i Afrika alene er å bruke og stole på andre. Jeg har lært at vi trenger hverandre. Jeg føler meg tryggere på Manda enn i Oslo, der kunne jeg ha ligget dau i tre måneder uten at noen hadde merket det. Pendler mellom Kenya og OsloHenriette har en voksen sønn og en datter i tenårene. Hun pendler mellom Manda og Oslo.– Rikdommen i Norge har gjort oss så fattige på et vis jeg ikke ønsker å leve i. Vi har blitt usynlig for hverandre, det gjør at jeg lukker meg. Dessuten er det klaustrofobisk for meg å ha på sko og være så mye inne. – Hva er planen, spør folk. Jeg har ingen plan, dette har ingen endestasjon.Henriette Lien ble fra serien Hotell Cæsar som startet i 1998 på TV2. Nå har hun Henriette´s Verden med yoga, meditasjon, refleksjon... Jobben kan gjøres fra hele verden. Hør Henriette Lien i Hemalipodden om:Kunsten å være seg selvÅ grave med øks i seks mål jungel for å bygge og dyrkeReaksjonene på sitt delte liv: "Du har jo barn!"Hatet og truslene når hun publiserte kritisk om håndteringen av covid:– Jeg ble en fare for liv og helse fordi jeg ytret meningen min. En gang jeg gikk nedover Bogstadveien, slo tanken meg: Er jeg trygg her? Tanker om hvorfor hun nå lovprises for ytringer som hun da ble hatet forLivet der og her: – I Afrika er naboen livslinjen din. I Norge kan du kjøpe deg ut av enhver situasjon, vi lærte ingenting av covid annet enn at ytringsrommet er trangt. Fo vi må lide lenge nok for å endre vaner.

Den svenska kultur- och konsertarrangören Selam firar 25 år. Hur har svenskarnas musiksmak förändrats sedan starten? Vilka afrikanska artister slår bäst i Sverige, hur ökar man mångfalden i den svenska kultursektorn och vilken roll borde kulturen spela för biståndet? I Afrika blir musikbranschen samtidigt allt mer professionell och artister som Burna Boy når rekordpublik runt om i världen. Nya streamingtjänster är på gång som gör det möjligt för fler afrikanska musiker att få royaltyinkomster och ”alla” vill samarbeta med den afrikanska popens nya världsstjärnor. Vad händer nu i Afrika? Vem blir nästa Burna Boy – och varför kommer Afrikas bästa heavy metal-band från Togo? Följ med Teshome Wondimu och Lucy Ilado från Selam – från svenska mötesrum och policydiskussioner – till dansgolvet där Bongo Flava möter Amapiano och alla undrar vem som kommer att nästa riktigt stora artist. Medverkande: Teshome Wondimu, grundare av Selam. Lucy Ilado, chef rör Selams kontor i östra Afrika. Programledare: David Isaksson.

Khadija  Idrissi Janati  Khadija est Entrepreneure, Experte en Relations Publiques et Communication d'Influence. Depuis 2009, Khadija a fondé plusieurs sociétés dans le secteur de la communication. Actuellement, elle est directrice générale de Tea And Koffee, une agence de relations publiques qui opère au Maroc et en Afrique. Durant les 8 dernières années, elle a créé et dirigé plusieurs media de presse écrite et digitale. Convaincue du potentiel de l'Afrique et de la nécessité de favoriser l'intégration économique du Continent, Khadija a cofondé I-Afrika, un réseau d'entrepreneurs africains qui vise à développer le commerce intra-africain et la coopération économique Sud-Sud. Elle est également la fondatrice et la présidente du Sommet Africain du Commerce et de l'Investissement, Ifrane Forum, qui réunit chaque année au Maroc des opérateurs économiques et acteurs politiques de différents pays d'Afrique, en vue de création d'opportunités de collaboration pour le développement de la coopération Sud Sud. Khadija est engagée pour la promotion de l'entreprenariat féminin et de l'autonomisation économique des femmes. Elle est Membre du Conseil d'Administration de l'Association des Femmes Cheffes d'Entreprises du Maroc. Elle fait partie de nombreuses organisations nationales et internationales sur la question. Elle est lauréate de plusieurs programmes de renforcement du leadership féminin comme VV LEAD et Global Ambassadors de Vital Voices et Femmes d'Avenir en Méditerranée de Sciences Po Paris. Elle intervient souvent dans les media sur les sujets liés à l'autonomisation des femmes, l'entrepreneuriat des jeunes et le développement social. En septembre 2014, Khadija a été reçue par le président Barack Obama en reconnaissance de son engagement la société civile au Maroc et dans la région. En 2016, elle a été désignée par le World Economic Forum en tant que Young Global Leader Avec Khadija, nous avons de leadership, de résilience, de notre humanité partagée et, aussi de la puissance des liens familiaux.  The MAP est un podcast produit par HEMLEY Productions avec au montage Constance Léon. Je suis Marie-Alix de Putter, et j'ai hâte de partager ce moment avec vous.   … Alors, c'est parti !  

Omikron-varianten har ført til nye restriktioner og debat om reelle nedlukninger verden over. Den variant blev opdaget i Sydafrika, hvor få er vaccineret. Så har verdens ledere en plan for at undgå, at denne situation gentager sig i fremtiden? Altingets udviklingsredaktør forklarer.Der er stigning i smittetallene, og verdens ledere reagerer ved at genindføre restriktioner.Omikron-varianten har givet coronapandemien nyt liv, og de restriktioner der er fulgt med, kan have store konsekvenser for økonomierne i flere lande.I Afrika er meget få vaccineret, og en del af årsagen til det er manglende vacciner – noget som resten af verden ellers har lovet at ville donere til kontinentets lande.Så har verdens ledere en plan for at gøre det, så man kan undgå nye corona-mutationer? Og er der overhovedet interesse for at blive vaccineret blandt de afrikanske borgere?Altingets udviklingsredaktør, Maja Hagedorn Hansen, forklarer om den sag i dagens udgave af Altinget Ajour. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Email: Laernorsknaa@gmail.com Transcript: https://laernorsknaa.com/5-5-milk-and-lactose-tolerance-in-norway Website: https://laernorsknaa.com/ Patreon: https://www.patreon.com/laernorsknaa Twitter: https://twitter.com/MariusStangela1 YouTube: https://www.youtube.com/channel/UCxdRJ5lW2QlUNRfff-ZoE-A Melk og laktosetoleranse i Norge I Norge drikker vi først og fremst kumelk. Vi bruker også geitemelk og litt reinsdyrmelk, men dette er mindre vanlig enn kumelk. I Norge er det mulig å kjøpe kumelk i litt ulike varianter, alt etter fettinnholdet. Skumma melk har minst fett med bare 0,1% fett. Lettmelk er den vanligste melka i Norge; den har 1% fett. Imellom skumma melk og lettmelk har vi ekstra lettmelk med 0,5% fett. Den melka vi drikker som har høyest fettinnhold er helmelk med 3,5%. Det er vanlig å lage grøt med helmelk. Dersom fettinnholdet er høyere enn dette er det enten fersk melk rett fra kua eller så er det fløte. Fløte kan ha fettinnhold på 18% til 35%. I Norge bruker vi melk til matlaging, vi drikker den og vi bruker den til å bake med. Det er veldig vanlig å ha melk på frokostblandinga si i Norge, eller å drikke et glass med melk med brødskivene. Jeg husker at det var vanlig å få utdelt skolemelk på både barneskolen og ungdomsskolen. Barneskolen er fra man er 6 til 12år og ungdomsskolen er fra 13 til 15år. Denne ordningen fungerte slik at vi kunne melde oss på for å få melk på skolen. Da fikk man en melkekartong på ca. 2,5dl hver eneste dag ved lunsjen. I Norge er det generelt et stort fokus på at melk er sunt. Proteininnholdet i melk er av veldig høy kvalitet. I tillegg er det mange bra vitaminer i melk som vitamin D, E og K. I tillegg er det mye kalsium i melk som er viktig for beina og tennene. Barn har skjelett og bein som vokser mye og endrer seg. Da er det viktig at de får nok kalsium. Jeg tror det er grunnen til at vi fikk subsidiert melk på skolen. Jeg tror en av grunnene til at vi har et så positivt syn på melk i Norge er at mesteparten av befolkningen tåler laktose. Laktose er melkesukker og det er ikke alle som klarer å fordøye dette. Dersom man ikke klarer å fordøye laktose sier man at man har laktoseintoleranse. Alle spedbarn opp til en viss alder tåler laktose. Det er først når man blir eldre at mange mister evnen til å bryte ned laktose. Laktoseintoleranse er veldig vanlig i verden. Faktisk er det bare mindretallet av voksne mennesker som tåler laktose. I Asia er 80-100% laktoseintolerante. I Afrika sør for Sahara er 85-100% laktoseintolerante. Blant søreuropeere er dette 60-85%. Blant hvite amerikanere er det bare 10-25% som er laktoseintolerante. Det er likevel nordeuropeere som tåler laktose best. I Nord-Europa er det bare 5-15% som har laktoseintoleranse. Norge er et av landene i verden med høyest toleranse for laktose. Blant den norske befolkningen er det bare 2-3% som er laktoseintolerante. Det betyr at 97% av voksne nordmenn tåler laktose. Det er veldig uvanlig sammenligna med resten av verden.

Ekstremvær har rasert deler av Europa, og korrespondent Roger Sevrin Bruland er med fra de flomrammede områdene i Tyskland. I Afrika er naturen på Unescos verdensarvliste truet. Cuba opplever protester, og i det nå ti år gamle landet Sør-Sudan står det dårlig til. I Hviterussland blir det stadig farligere å protestere mot regimet, og i ukas korrespondentbrev blir det russisk kaviar.

Hvis coronavirussen danner nye mutationer, kan det få store konsekvenser for resten af verdens økonomier, vurderer de økonomiske vismænd. I Afrika er forsvindende få blevet vaccineret, og Altingets udviklingsredaktør forklarer i denne udsendelse om coronasituationen i Afrika efter en rejse til Burkina Faso.Ingen er sikre imod coronavirussen, før alle er sikre. Derfor er strategien at få vaccineret så mange som muligt, men hvis det kun er i de rige lande, at vaccinerne bliver brugt, kan der opstå muterede versioner i resten af verden, som kan få konsekvenser for alle.De Økonomiske Vismænd vurderer netop den situation som en af de potentielt største farer for både Danmarks og resten af verdens økonomi.I Afrika er forsvindende få vaccineret, og det er der flere årsager til – der mangler alt fra vacciner, til infrastruktur til viden.Altingets udviklingsredaktør, Maja Hagedorn Hansen, har været i Burkina Faso og set på det lands udfordringer i forhold til at klare sig igennem coronakrisen. Det fortæller hun om i dagens udsendelse. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I Afrika øker den ekstreme fattigdommen for første gang på mange tiår på grunn av koronapandemien. Jenter i Malawi slutter på skolen og selger sex istedet. I Zimbabwe lever de aller fleste av å selge småting ingen har råd til å kjøpe. Og krisen kan vare i et tiår om ikke rike land tar den på alvor nå.

Vi förlorar allt fler av jordens djur då vi tar över deras livsmiljöer och överutnyttjar dem som resurs. I Afrika drabbas de stora däggdjuren hårt av tjuvjakt. Men i Kenya har man vänt trenden. Tjuvjakten på elefant och noshörning i Kenya var som värst under 80-talet. Men så kom en ny våg på 2010-talet, pådrivet av en asiatisk efterfrågan på noshörningshorn. En noshörnings två horn kan säljas för uppemot 5 miljoner kronor på den svarta marknaden, något som ledde till att spetsnoshörningarna i Kenya gick från 20000 djur på 1960-talet, till att nästan utplånas helt. På mindre än 30 år minskade elefantstammen i Kenya från 160000 djur till 16000 djur. Men med hård lagstiftning, ny övervakningsteknik och långtgående mandat för parkvakterna och deras attackhundar, har man fått stammarna av elefant och noshörning att återigen växa. I programmet medverkar Yussuf Wato, chef artbevarande, WWF Kenya, David Aruasa, parkvakt Mara Conservancy, Masai Mara, Kenya, Martin Mulama, chef för WWF Kenyas noshörningsarbete, Joel, parkvakt och hundförare Lewa wildlife conservancy, Tuqa Jirmo, chef Lewa wildlife conservansy, Kenya. Programledare Katarina Sundberg Ljudtekniker Olof Sjöström Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

For LGBT-personer i Uganda er det et af de mest grundlæggende aspekter af det at være menneske, som bliver knægtet: Retten til kærlighed. I Afrika er der ikke færre end 36 lande, der kriminaliserer homoseksualitet, og antallet af hadforbrydelser er stigende. Men Uganda skilte sig markant ud i 2014 med sin berygtede anti-gay-lov, der indførte dødsstraf for sex mellem to mennesker af samme køn. Selv om landets højesteret afviste loven, er homoseksualitet fortsat ulovligt. Og i parlamentet er der stor opbakning til at skærpe straffen. Udposten har talt med LGBT-sagens frontfigur i Uganda, Frank Mugisha. Vært: Pola Rojan Bagger

Om ebola som skördar tusentals människoliv och hotar vår globala säkerhet - men varför dröjde det innan världen vaknade? Vilken roll spelar förlegade föreställningar om Afrika - en kontinent präglad av krig och katastrofer - för att Ebola-smittan så länge fick härja fritt? Och får fördomarna ny kraft nu? Hör röster från Monrovia, Abidjan och Uppsala om eola-epidemins politiska följder. Bilden av Afrika präglas sen länge av svält, krig och sjukdom. Och precis när det började dyka upp en annan skildring, den om en kontinent på väg att resa sig,så kom ebola. I stället för berättelserna om tillväxt och framtidstro blir det åter mängder av nyhetsinslag om elände i Afrika. Dagens Konflikt handlar om bilden av Afrika och om hur den påverkar övriga världens vilja och möjlighet att hjälpa till. Efter att Ebola-viruset har härjat i månader har på senare tid krismöten på högsta nivå avlöst varandra och det ena givarlöftet överträffat det andra. Men vad är det som har gjort det som länge betraktades som en lokal företeelse till en global angelägenhet? Vilken roll spelar det att det händer i Afrika? Och vilken betydelse har det som händer I Afrika? Sveriges Radios Afrikakorrespondent Richard Myrenberg har besökt Elfenbenskusten, som ännu inte har några fall av ebola - men där rädslan är stor för epidemin. Och inne i Liberia pågår kampen mot Ebola för fullt. Under den gångna veckan har de första amerikanska militärerna landat med förnödenheter och material för att bygga upp vårdmottagningar. Men i huvudstaden Monrovia kämpar frivilliga sedan flera månader för att hjälpa drabbade och försöka hindra att smittan sprids vidare. En av dem är Nelly Cooper, freds- och kvinnorättsaktivist, som leder organisationen West Point Women for Health and Development. När jag ringde upp henne berättade hon att de har fått lägga sin ordinarie verksamhet åt sidan och i stället ägna all kraft åt att sprida information om hur man undviker smittan och hur man kan hjälpa sina sjuka anhöriga. En av orsakerna till att Liberia haft så dåliga förutsättnignar att hantera ebolautbrottet är att landet knappt hunnit resa sig efter det blodiga inbördeskriget som härjade stora delar av 90-talet fam till 2003. Korruptionen är omfattande och misstron mot myndigheterna är stor. Och det har gett landets massmedier en viktig roll som informationsspridare. Konflikts Kajsa Boglind ringde upp chefredaktörerna för två stora tidningar i Monrovia och hon började med Front Page Africas Rodney Sieh. Men det är inte bara i Afrika som konspirationsteorier, missuppfattningar och direkta felaktigheter om Ebola sprids. Det sker även i Väst. En person som studerat detta närmare är statsvetarprofessorn Laura Seay på Colby College i delstaten Maine i USA. Och hon ser flera stora problem med Afrika och ebola-bevakningen i väst, berättade hon för Konflikts Ivar Ekman när han ringde henne. Dels beror det på medieorganisationernas dåliga resurser - ofta ska hela kontinenten bevakas av en ensam korrespondent. Men ännu allvarligare är att bevakningen tenderar att vara så sensationslysten. Sist i dagens Konflikt ska vi möta en man som har tagit uppgiften att förändra bilden av Afrika på stort allvar - särskilt den som handlar om korrupta ledare som klamrar sig fast vid makten till varje pris. Och för att uppmuntra dem som inte gör det, belönar den sudanesiske telekom-miljardären Mo Ibrahim presidenter som låter sig väljas till makten och frivilligt lämnar den när de inte blir omvalda med ett eget pris om 5 miljoner dollar. För bristen på gott ledarskap ser han som den enskilt viktigaste orsaken till att Afrika är en kontinent med så många länder som är så rika på naturresurser och ändå har så fattiga befolkningar. Och det finns fler goda afrikanska ledare än Nelson Mandela påpekade Mo Ibrahim när han igår föreläste på Uppsala universitet - apropå den gängse bilden av afrikanska statsmän. Men ingrodda föreställningar är svåra att rucka på, det visar inte minst Ebola-epidemin, sa han när  Konflikts Daniela Marquardt träffade honom för ett kort samtal efter föreläsningen. Försöken att nyansera bilderna av Afrika lider ett hårt bakslag nu. Gäster i studion: Mats Utas, forskare vid Nordiska Afrikainstitutet, Michael Barrett - Afrika-intendent vid Världskulturmuseerna och Johan von Schreeb, specialist på katastrofmedicin och docent i internationell hälsa vid Karolinska Institutet. Producent: Kajsa Boglind Programledare: Daniela Marquardt

I Afrika ser våldet som utförs i islamismens namn ut att sprida sig och öka i intensitet. Från den militanta gruppen Al-Shabaab i Somalia till Boko Haram i Nigeria. Richard Myrenberg gästas av Gabriella Ingerstad, analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut och Hans Brun, forskare inom kontraterror. De berättar varför den extrema islamismen ökar i Afrika just nu. Somalia är ett av Afrikas mest krigshärjade länder och under sinar resor dit har Richard blivit nyfiken på hur det såg ut innan inbördeskriget drog igång. Kenadid Mohammed är född och uppvuxen i Somalia och arbetar som journalist på Sveriges Radios somaliska redaktion. Han kommer förbi och delar med sig av sina erfarenheter. Och så ska det handla om vad Richard saknar mest med Sverige när han bor utomlands - skidåkning! Lena Furehed från Stockholms rullskidklubb tipsar om ett alternativ till skidåkningen går att utöva hemma i Nairobi. Undrar du var i Afrika man ska resa om man vill ha en romantisk semester? Vill du veta mer om Riek Machar - premiärministern som blev rebelledare i Sydsudan? Eller har du kanske någon annan fråga om hur livet som Afrikakorrespondent är? Ring 08 545 69 663 och ställ din fråga, eller skicka ett mejl till korrespondenterna@sverigesradio.se så kanske just du får svar på torsdag eftermiddag när telefonväkteriet med Richard Myrenberg börjar!

Förra året såldes det för första gången fler smarta mobiler än vanliga mobiler i världen. I Afrika är det fortfarande mycket dyrt att surfa med mobilen, men Wikipedias sidor är ofta gratis att läsa. Nu vill Wikipedia och Världsnaturfonden se till att kunskapen om hållbar utveckling finns på internetlexikonets artiklar. Två unga svenska tjejer Caroline Gunnarsson och Paulina Bäckström har rest till Uganda för att sätta igång jobbet med att skriva hållbarhetsartiklar på det lokala språket luganda. En utmaning i ett land där många är analfabeter och inte vet hur en dator funkar. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Kosmo har varit i Lettland där ryskans status har blivit ett politiskt slagträ, sett Belarus Free Theatre spela Shakespeare på vitryska i London och varit i Rwanda där kineserna exploaterar språk och kultur. När sovjetunionen föll uppstod 15 nya länder och språkfrågan kom snabbt att bli politiskt laddad när de nya nationerna skulle byggas upp. Ryskan status som maktspråkt har ifrågasatts på de flesta håll - men med ett tydligt undantag  - Vitryssland. I Belarus, eller Vitryssland som landet kallas på svenska, är ryskan fortfarande förknippat med makten och vitryskan med den oppositionen som motsätters sig Lukasjenkos diktatur. När den numera världskända vitryska teatern Belarus Free Theatre uppträdde på den pågående internationella teaterfestivalen Globe To Globe i London så var det en stor sak att just vitryskan, som kommit att förknippas med oppositionen, hördes från scenen på the Globe Theatre. Sedan ett och ett halvt år tillbaka lever den konstnärliga ledningsgruppen, som består av Nikolaj Chalezin och Nalia Koliada, i exil och hotas av fängelse om de återvänder till Vitryssland. Men de flesta av skådespelarna bor fortfarande kvar i den vitryska huvudstaden Minsk och åker därifrån ut på gästspel i världen. Fredrik Wadström har mött dem i London. I februari i år var det folkomröstning i Lettland där man röstade om huruvida ryskan skulle bli ett officiellt språk eller ej. Svaret blev ett rungande nej och har förstås sin historiska förklaring. Lettland ingick i Sovjetunionen mellan 1944 och 1991 och ryskans ses av månnga som "ockupantspråket". Idag är över 30 procent av befolkningen ryskspråkiga. Den lettiske TV-profilen och komikerna Viesturs Dulle, som initierade en bojkott av folkomröstningen, säger att det  uppstått två parallella informationssamhällen, med separata tidningar, tv-program och andra medier, där man pratar om varandra men inte med varandra. Lite som ett dysfunktionellt äktenskap.  Frilansjournalisten Per Shapiro som har lång erfarenhet från landet har varit i Lettland för att ta reda på varför språkfrågan dök upp just nu. Och så har Kosmo varit Rwanda. I Afrika har kinesiskan blir ett vanligare inslag i många länder i takt med att kinesiska företag etablerar sig på kontinenten. Men det är inte bara inom näringslivet som Kina försöker slå sig fram utan man vill även exportera den kinesiska kulturen. Idag har man öppnat 25 Konfuciusinstitut öppnas runt om i Afrika. Där får man lära sig allt från Kung Fu, kinesisk historia och till det kinesiska språket. Marcus Hansson och Peter Bjurbo besökte ett Konfuciusinstitut i Rwandas huvudstad Kigali. Programledare: Fredrik Wadström Producent: Marie Liljedahl