Podcasts about jordanfloden

Det är morgon, den 11 mars 2012, och dimman ligger fortfarande tät över stigen vid Jordanfloden i Utah när en joggare kommer springande genom det fuktiga gräset. Joggaren håller ett jämnt tempo men saktar in när han plötsligt ser något ovanligt vid sidan av stigen. Där, halvt täckt av våta löv och smuts, ligger en ensam sko, omgiven av små mörka röda fläckar i marken. Källor:The Salt Lake TributeCBS NewsOxygenFOX 13KSL NewsCBSWestword

Nooshi Dadgostar, Vänsterpartiets nyvalda ledare om partiets ändrade inställning till EU och förhållandet till den möjliga samarbetspartnern Magdalena Andersson (S). Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under Vänsterpartiets kongress förra helgen antogs det första nya partiprogrammet på 20 år. Förändringsarbetet väckte het debatt inom partiet med över 1000 invändningar mot partiledningens förslag. Men Nooshi Dadgostar säger att processen varit positiv och att stödet för förändringsarbetet var stort, trots att många partimedlemmar tycker olika.”Jag hade väntat mig ännu fler motioner. Det är så det fungerar i Vänsterpartiet och det är därför det är så roligt att vara med.”Het debatt om avskaffandet av kapitalismEn av tankarna med det nya partiprogrammet är att bredare väljargrupper ska lockas med ett nytt tilltal. Istället för marxistiska termer som profit och produktionsmedel så talar man till exempel om sammanhållning och trygghet.”Människor måste begripa det vi säger och fler måste känna sig hemma i Vänsterpartiet” säger Dadgostar.En av de nya formuleringar som diskuterades mest på stämman var att Vänsterpartiet inte längre vill avskaffa kapitalismen, utan istället frigöra sig från den. Men i det nya partiprogrammet står också att “på samma sätt som kungar och drottningar inte längre styr världen kommer också kapitalismen en dag att vara historia”.Vill inte längre lämna EUSnart stundar det första EU-valet där Vänsterpartiet inte längre vill verka för att Sverige ska lämna unionen. Istället vill Vänsterpartiet fortsätta förändra EU inifrån. Nooshi Dadgostar anser att det finns flera frågor som idag kräver ett överstatligt samarbete, bland annat miljöfrågan.”Där ser ju vi att det är bra att EU sätter tydliga mål”, säger hon.Tecken på nytt samarbete med SocialdemokraternaAtt Magdalena Anderssons (S) besökte Vänsterpartiets kongress har väckt frågan om ett nytt samarbete inför nästa riksdagsval. Dadgostar var besviken på att Magdalena Andersson inte samlade laget inför riksdagsvalet 2022. Men nu ser hon signaler att Socialdemokraternas partiledare kommer vilja agera annorlunda inför valet 2026.”Jag tror att även hon har funderingar kring att göra något annat än det som hände 2022. Hon skulle redan nu behöva ta initiativ till den typen av samtal”, säger Nooshi Dadgostar.From the river to the seaPalestinafrågan har historiskt varit en viktig fråga för Vänsterpartiet. På kongressen var det flera partiföreningar som ville att partiet skulle öppna för andra alternativ än en tvåstatslösning. En av motionerna hade namnet ”From the river to the sea”. Uttrycket är laddat och kan enligt vissa palestinska aktivister uppmana till fred och frihet för alla palestinier i området mellan Jordanfloden och Medelhavet, medan andra tolkar slagordet som att man vill utplåna Israel. På frågan om vad Nooshi Dadgostar tycker om att vänsterpartistiska partiföreningar använder sig av så laddade uttryck säger hon sig känna till för lite om uttryckets bakgrund för att kunna svara. ”Om det skapar misstolkningar så är det inte bra”, säger hon. Vänsterpartiet stödjer fortsatt en tvåstatslösning. Gäst: Nooshi DadgostarProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Helena GissénTekniker: Ludvig MatzProducent: Stina Fischer

Två folkgrupper gör anspråk på samma land mellan Medelhavet och Jordanfloden, som är stort som Småland. Det är grunden till en konflikt som pågått i (minst) 75 år, och lett till ett flertal krig.Nu har en ny cykel av våld inletts, som leder till fler lemlästade, hemlösa och hämndlystna.I det nya avsnittet, som spelades in den 13 oktober, går vi igenom vad som hänt fram tills nu och vad som skapat den här svåra situationen. Vilka bär skulden till konflikten, och kommer det någonsin bli fred mellan Israel och Palestina?Musik: Pixabay Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det handler om himmelhøj solidaritet helt nede på jorden og i flodens vande i denne samtale om teksten til fastelavns søndag mellem de lollandske sognepræster Kasper Høyer, Vesterborg-Landet Ryde, og Jesper Bacher, Tirsted-Vejleby-Hilllested-Skørringe. Johannes Døberen holder dåbsgudstjeneste ved Jordanfloden, og så kommer Jesus som den absolut eneste, der ikke har brug for at blive døbt og vil døbes sammen med resten af rosset. ”Kom følg i ånden med/ til Jordans færgested!”, digter Grundtvig (Den Danske Salmebog 142), og i denne podcast kan man komme samme vej - og en tur omkring sin egen skyld og dåb.

Ett spretigt avsnitt om allt mellan himmel och jord, eller mellan Jordanfloden och Medelhavet samt mellan svensk reality-TV och amerikanska musikgalor. Avsnittets huvudpersoner heter Bibi, Ben och Cardi. Även Ragnar är med på ett hörn.

Hvordan holder vi fastelavn med børnene og inddrager de voksne, her i coronatiden? Det kommer Annette Molin Brautsch, religionspædagogisk konsulent i Københavns Stift og sognepræst ved Flintholm Kirke med flere fortrinlige bud på i samtalen om prædikenen til fastelavnssøndag med sognepræst i Kastrup Kirke Susanne Worm Steensgaard, . Det handler også om, hvordan den karske vildmand Johannes´ blik forvandles, da fætter Jesus steg op af vandet efter dåben i Jordanfloden. Johannes, der stod for en detox renselse og afklædte os med brandtaler, får ved floden øjnene op for, at dåben er en kærlighedserklæring fra Gud til mennesket.

Frit oversat fra The Edge of Glory af David Adam Jeg binder til mig idag den Treeniges stærke navn, ved påkaldelse af den samme trefoldighed, Tre i en og en i tre. Jeg binder til mig idag og for evigt, ved troens kraft, Kristi inkarnation; Hans dåb i Jordanfloden; Hans død på korset for min frelse; Hans spring fra den krydrede grav; Hans ridt op ad himlens vej; Hans komme på dommens dag; Jeg binder det til mig idag. Jeg binder til mig idag Guds kraft til at holde og lede; Hans øje til at våge, Hans magt til at stå, Han øre til at lytte til min nød. Guds visdom til at belære, Hans hånd til at lede, hans skjold til at beskytte; Guds ord til at give mig tale, Hans himmelske hær til at være min vagt. Imod all Satans forbandelser og bedrag, Imod falske ord af vranglære, Imod den viden som forurener, Imod hjertets afgudsdyrkelse, Imod troldmænds onde list, Imod dødsstød og afbrændinger, kvælende bølger og forgiftede pile, beskyt mig, Kristus, til du kommer igen. Kristus vær med mig, Kristus i mig Kristus foran mig, Kristus bag mig Kristus ved min side, Kristus velsign mig Kristus trøst og helbred mig Kristus under mig, Kristus over mig, Kristus i stilhed, Kristus i fare, Kristus i hjertet på alle der elsker mig, Kristus i munden på ven og fremmed.

Predikan av Anders Sundström den 5 jan 2020. 2 Kung 5:1-19. Klicka här för mer info och undervisning.

Da jeg forlod dig på min afrikanske rejse, var jeg i Conakry, Guinea, i den vestlige del af Afrika. Med undtagelse af en enkelt flyvning fra Dakar til Conakry havde hele turen været på landjorden – i små skramlede biler og minibusser på dårlige veje.   EN DRØJ REJSE På den måde havde jeg rejst fra Fez i den nordlige del af Marokko til Rabat, Casablanca, Marrakech, Tiznit og Tan-Tan. Derefter tilbage til Tiznit, da jeg skulle gå til hospitalet, så ned til Dakhla i Vestsahara, Nouakchott i Mauretanien, Dakar i Senegal, Gambia, Cap Skirring i det sydlige Senegal, Guinea-Bissau og derefter tilbage gennem Gambia til Dakar for at tage med et fly ned til Conakry i Guinea. Alt i alt var det over 5750 kilometer på den måde. Busserne i Marokko var rimelige, men herefter blev de mindre, ældre og meget mere støjende med meget mindre plads. Nogle gange havde de små minibusser et levende skrigende svin bundet til taget. Og nogle gange var det de såkaldte "Sept-Place". En gammel Peugeot station vogn, der var lavet om til en deletaxa med plads til syv passagerer. Ingen af ​​disse har aircondition eller nogen køreplan. De kører først, når alle sæder er solgt. Man er altid nødt til at prutte om prisen, og man ved altid, at man betaler mange gange mere end de lokale. Bare fordi du er en hvid vesterlænding – så naturligvis er du dermed rig. Den sidste af disse køreturer var den sidste del af min rejse på 1000 km fra Guinea-Bissau til Dakar. Her pressede jeg prisen lidt for hårdt og betalte "kun" det dobbelte af  alle andre, og som straf fik jeg det værste sæde i bageste hjørne af denne gamle Peugeot. Det var pladsen med det laveste loft og mindre benplads end de andre pladser. Som den højeste mand i bilen kunne jeg ikke føle mine ben efter 10 minutter og blev ved med at banke mit hoved mod den metalstang der var i loftet lige over mit hoved. Det skete hver gang bilen ramte en af ​​de mange huller i vejene. Jeg fortæller ikke dette for at give dig indtryk af, at jeg hadede mine tre måneder i Vestafrika. Fordi jeg ikke gjorde det. Tværtimod, jeg elskede det! Jeg mødte rigtig mange fantastiske mennesker, og det var et kæmpe eventyr. Men jeg var træt – både mentalt og fysisk, og begyndte at kigge efter en måde at komme ned til en af ​​mine yndlingsbyer, Cape Town.   SYDAFRIKA VIA ETIOPIEN Jeg faldt over en flyvning med Ethiopia Air fra Conakry, hvor jeg på den samme billet kunne få en to-dages mellemlanding i et land og en by, jeg havde ikke været i før. Så i stedet for at flyve sydpå fra Conakry til Cape Town, fløj jeg stik øst – til Addis Ababa.   ÅRETS STØRSTE RELIGIØSE BEGIVENHED Så snart jeg landede, checkede jeg ind på Bole Skygate Hotel, et dejligt lille lufthavnshotel, og næste morgen blev jeg vækket af lyden af ​​tusindvis af mennesker, der var ved at gøre sig klar til en parade udenfor mit hotel. Så jeg spiste hurtigt morgenmad og gik ud for at kigge på det. Dette er en religiøs højtid, der kaldes Timkat, og det er den vigtigste ceremoni i den etiopiske ortodokse kirke, der fejrer Jesu Kristi dåb i Jordanfloden. Det fejres hvert år den 19. januar og helt tilfældigt præcis dagen efter, jeg ankom. Under ceremonien tages en model af en båd ark i procession. Både sangen, dansen og selve processionen var virkelig fantastisk at opleve.   KØRETUR RUNDT I ADDIS ABABA Om eftermiddagen har jeg arrangeret med en lokal tour guide, Tom, at han skal køre mig rundt i Addis Abeba i et par timer og vise mig forskellige ting. Addis Abeba er Etiopiens hovedstad og landets største by. Jeg havde læst mig frem til at byen har en befolkning på 2,7 millioner indbyggere - men Tom mener, at det er tættere på 6 millioner. Det er her den afrikanske union har sit hovedkontor, og hvor dets forgænger, Organisation of African Unity  var baseret. Det er også vært for hovedkvarteret for United Nations Economic Commission for Africa, samt forskellige andre kontinentale og internationale organisationer. Addis Abeba betegnes derfor ofte som "Afrikas politiske hovedstad" for dens historiske, diplomatiske og politiske betydning for kontinentet.   ER ETIOPIEN DEMOKRATISK? Etiopien er en føderal parlamentarisk republik, og på papir lyder det hele godt og demokratisk. Men der er dog liste, der hedder "Democracy Index", som viser hvor demokratiske lande i virkeligheden er. Den er udarbejdet af Economist Intelligence Unit (EIU), og her er de skandinaviske lande og New Zealand øverst på listen - og Nordkorea ligger på sidstepladsen. Etiopien er nummer 128 på listen. Så langt nede på listen og tilsyneladende ikke helt så demokratisk. Da vi passerer parlamentet siger Tom: "Det er her de dumme ide er kommet fra". Jeg siger, at jeg ellers har hørt, at det er et demokratis land. "Vi har kun navnet. Vi styres med magt, og ingen er glade for regeringen". Tom fortæller videre, at han er sikker på at der er valgfusk og har ingen planer om at stemme igen. Da jeg spørger ham om de ikke protesterer eller demonstrerer, fortæller han mig, at når de forsøger, begyndte regeringen at dræbe folket.   LUXURY IN ADDIS ABABA Vi kører ind på en parkeringsplads, fordi Tom ville vise mig en stor park med swimmingpools og springvand bag Sheraton Addis hotel. Det er et femstjernet luksushotel, hvor værelserne starter på 3000 kr. pr. nat. Vi så børn leger i poolen, nogen der tager bryllupsbilleder og i det hele taget en masse rige mennesker, der hænger ud. Det var ikke noget, jeg havde bedt om, men jeg tænker, at Tom gerne ville vise mig noget, han var stolt af i sin by. Det var fint at se en anden side af Etiopien, men det var ikke, hvad jeg var her for. Så efter en time var vi tilbage i bilen for at se lidt mere af den autentiske Addis.   DETTE VAR EN FANTASTISK DAG – INDTIL NU Indtil videre havde det været en rigtig god dag, men efter jeg har sagt farvel til Tom, bliver dagen helt anderledes. I den næste episode får jeg en tekstbesked, der får mig til at tro, at jeg skal dø. Og så bliver jeg fuppet så vandet driver.   LINKS: Radiovagabond er produceret af Radioguru. Sponsor Hotels25.dk  Se billeder på Radiovagabond.dk   Følg også RadioVagabond på Facebook, Twitter, Instagram og YouTube.    

Vatten och religion har alltid hört ihop och spelar en viktig roll i riter och ceremonier. Men kan religioner hjälpa till eller stjälpa i vattenfrågorna som på vissa ställen är akuta? Det talas ofta om heligt vatten. Men vad kommer att hända när vattnet blir en allt mer efterfrågad resurs och vattnet sinar?  Vi besöker Yardenit där Jordanfloden möter Genesarets sjön i Israel och som sägs vara där Jesus blev döpt av Johannes döparen. Hit vallfärdar tusentals människor varje vecka för att låta sig döpas. I Dalby i Skåne finns Kunskapens hus eller Mandéernas kyrka, en trossamfund som värderar vatten som det viktigaste i livet. I studion finns Tora Wall folklorist från Nordiska muséet som berättar om heliga källor och vattendrag i Sverige och Jens Berggren talesperson för SIWI, Stockholm International Water Institute som bland annat delar ut Vattenpriset, som talar om vatten som både konfliktskapande och fredsskapande. Från Moskva rapporterar Sveriges Radios korrespondent hur ortodoxa präster vattenplanerar vigvattnet. Programledare: Åsa Furuhagen Reporter: Edgar Mannheimer, Sharon Jåma Producent: Antonio de la Cruz

Möt tonsättaren Trevor Weston och tonsättaren och pianisten Courtney Bryan. Hon är den första afroamerikanska kvinna som tar examen i musikalisk komposition vid kända Columbiauniversitetet i New York. Trevor Weston komponerade The People Could Fly efter en afroamerikansk folklig myt som säger att några av de människor som kidnappats som slavar från Afrika hade sådana magiska krafter att de kunde flyga tillbaka till hemlandet. Han undervisade flera år i Charleston, South Carolina. Mellan 50 och 60 procent av alla slavskepp från Afrika till USA anlände till Charlestons hamn. Ghullamusik och ghullakultur uppstod där, som en speciell typ av afrikansk musik skapad i USA. Flera av Trevor Westons kompositioner är influerade av Ghulla-musik, som har speciella rytmer, och av negro spirituals. I texten till Swing Low Sweet Chariot ledsagar flygande änglar oss över Jordanfloden. Vatten renar och vatten innebär resa och rörelsefrihet. Att ta sig över Jordanfloden är för afroamerikaner att bege sig till en bättre plats, till ett bättre liv, förklarar Trevor Weston. Courtney Bryan blir den första afroamerikanska kvinna som tar examen i musikalisk komposition på det legendariska Columbiauniversitetet i New York, som grundades redan 1754. Hon är också jazzpianist. Jag växte upp i New Orleans och såg rasismen tidigt i livet. Där finns de som har och de som inte har. Det tog längre tid att se det komplicerade i att vara både svart och kvinna, säger Courtney Bryan, som har ett dubbelt medvetande. Det känns underligt att vara kvinna och svart i den klassiska musikvärlden, men jag är van vid den här obehagskänslan: i den klassiska musikmiljön är jag alltid den enda svarta personen och i jazzmiljön den enda kvinnan, berättar Courtney Bryan. Hon har komponerat stycket Elegi for a woman called Laura Nelson. Laura Nelson och henne son lynchades i Okemah, Oklahoma 1911. Senare såldes vykortsbilder som visade den här lynchningen. I min baptistkyrka har jag frihet att göra precis vad jag vill musikaliskt, säger hon. När jag spelar inne i pianosträngarna ropar församlingen: "Spela Courtney och prisa dem!" Jag kan vara mig själv och jag är bra som jag är, förklarar Courtney Bryan. Musiklista:SYMFONI NR 1 William Grant Still,          John Jeter/ Fort Smith Symphony     NAXOS 14590, 8.55917410 Balm in Gilead Courtney Bryan,          Courtney Bryan     Courtney BryanVerve Music III Bop Trevor Weston,          Charleston Chamber Players, Lisa Nickl, Flute, James Holland, Cello, Mark Gainer, Oboe Live     Magnificat Trevor Weston,          The Piedmont Singers     Messages from Seeking Trevor Weston,          Members Of The Charleston Symphony. Scott Terrell, Conductor     BEEN IN THE STORM SO LONG Trad,     Trad     The Moving Star Hall Singers     SMITHSONIAN FOLKWAYS 14631, BEEN IN THE STORM SO LONG 1967 PORGY AND BESS: SUMMERTIME George Gershwin,     Dubose Heyward     Paul Robeson/ Clifford Greenwood/ New Mayfair Orchestra     ASV 07967, CD AJA 5276The People Could Fly Trevor Weston,          Live Starling Chamber Orchestra, Kurt Sassmannshaus, Conductor Minerva King, Narrator och Joshua Henderson, Violin     BY AND BY Trad, Henry Thacker Burleigh    Trad     Paul Robeson/ Lawrence Brown     COLUMBIA 00149, 468666 2 SWING DOWN CHARIOT Trad Från Usa,     Trad Från Usa     The Golden Gate Quartet     COLUMBIA 00149, COL 494053 2 10 Balm in Gilead Courtney Bryan,          Courtney Bryan     Courtney Bryan,Courtney Bryan. BlueNote. Solo Courtney Bryan,          Courtney Bryan Courtney Bryan. BlueNote. Cry2 Courtney Bryan,          Courtney Bryan     PAGLIACCI Ruggero Leoncavallo,     Ruggero Leoncavallo     Adam Fischer/ Ileana Cotrubas/ Placido Domingo/ Heinz Zednik/ Wolfgang Witte/ Matteo Manuguerra/ Wolfgang Schöne/ Josef Pogatschnig/ Wiener Staatsopernchor & Staatsopernorchester/ Gumpoldskirchner Spatzen/ Wiener Staatsoper: Bühnenorchester     ORFEO 08175, C 756 081 B 10 Balm in Gilead Courtney Bryan,          Courtney Bryan     Courtney Bryan07 I Couldn't Hear Nobody Pray Courtney Bryan,          Troi Bechet Voice     Courtney Bryan12 Eternal Rest Courtney Bryan,          Courtney Bryan     Courtney BryanCome Away, My Beloved for chorus Courtney Bryan,          Ekmeles Vocal Ensemble

Hon är döpt i Jordanfloden, pratar ofta om Gud med sin pappa och när hon möter Fredrik Reinfeldt släpper han allt för att ge henne en kram. I Dagens människa avsnitt 40 möter vi programledaren och författaren Agneta Sjödin i ett samtal om en tro som är öppen och inte vill låsas in i ett fack.

I det åttonde programmet av tio medverkar tonsättaren Trevor Weston och tonsättaren och pianisten Courtney Bryan. Hon är den första afroamerikanska kvinna som tar examen i musikalisk komposition på det legendariska Columbiauniversitetet i New York. Trevor Weston komponerade The People Could Fly efter en afroamerikansk folklig myt som säger att några av de människor som kidnappats som slavar från Afrika hade sådana magiska krafter att de kunde flyga tillbaka till hemlandet. Han undervisade flera år i Charleston, South Carolina. Mellan 50 och 60 procent av alla slavskepp från Afrika till USA anlände till Charlestons hamn. Ghullamusik och ghullakultur uppstod där, som en speciell typ av afrikansk musik skapad i USA. Flera av Trevor Westons kompositioner är influerade av Ghulla-musik, som har speciella rytmer, och av negro spirituals. I texten till Swing Low Sweet Chariot ledsagar flygande änglar oss över Jordanfloden. – Vatten renar och vatten innebär resa och rörelsefrihet. Att ta sig över Jordanfloden är för afroamerikaner att bege sig till en bättre plats, till ett bättre liv, förklarar Trevor Weston. Courtney Bryan blir den första afroamerikanska kvinna som tar examen i musikalisk komposition på det legendariska Columbiauniversitetet i New York, som grundades redan 1754. Hon är också jazzpianist. – Jag växte upp i New Orleans och såg rasismen tidigt i livet. Där finns de som har och de som inte har. Det tog längre tid att se det komplicerade i att vara både svart och kvinna, säger Courtney Bryan, som har ett ”dubbelt medvetande”. – Det känns underligt att vara kvinna och svart i den klassiska musikvärlden, men jag är van vid den här obehagskänslan: i den klassiska musikmiljön är jag alltid den enda svarta personen och i jazzmiljön den enda kvinnan, berättar Courtney Bryan. Hon har komponerat stycket Elegi for a woman called Laura Nelson. Laura Nelson och henne son lynchades i Okemah Oklahoma 1911. Senare såldes vykortsbilder som visade den här lynchningen. – I min baptistkyrka har jag frihet att göra precis vad jag vill musikaliskt, säger hon. När jag spelar inne i pianosträngarna ropar församlingen: “Spela Courtney och prisa dem!” Jag kan vara mig själv och jag är bra som jag är, förklarar Courtney Bryan. Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan

Jordanfloden rinner som en livgivande fåra mellan Syrien, Jordanien, Israel och Palestina. Men kampen om vattnet i den heliga floden är hård. Alla länderna tar så mycket vatten de kan, och när floden når palestinsk område återstår bara en rännil av förorenat vatten för miljontals människor att använda. Miljöorganisationen Jordens Vänner har visat att det är möjligt att samarbeta om vattnet i mellanöstern och hoppas att det även kan bli en väg mot fred. Och internationell forskning ger dem rätt: att tvingas dela på vattenresurser kan främja kommunikation och samarbete i spända områden. Programledare: Marie-Louise Kristola.