Podcasts about kroppslig

Annette slår et litt for hardt slag for åpenhet i nabolaget, Ingeborg har solt seg i stabilt sideleie, og barnemarken har ingen yrkesstolthet. Produsent: Frida Baggethun, PLAN-B Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mandag mandag mandag... Dagens epsiode inneholder blant annet ereksjoner og snørr. Nyt episoden og vær ett bra medmenneske. Kjærleik

Kroppslig har bestemt seg for å teste ut lykkepromillen denne uken og du er herved invitert på vorspiel! Men hva er egentlig lykkepromille, og hva skjer om man bikker over? Hvorfor er man bakfull, og hvilke kjerringråd mot fyllesyke fungerer? Dette er bare noe av det du får svaret på i uken sending med Julian, Siri og Henrik i studio!

Etter en litt for lang for lang pause er vi tilbake med en ny episode av Kroppslig! I anledning fastelavn tar Henrik og Maria for seg faste: Hva er faste? Hvorfor burde man faste (eller ikke)? Hvorfor kan faste være vanskelig? Hvor mange av spørsmålene i fastelavnsquizen kan du? Ta den en fastelavnsbolle og lytt!

I den siste utgaven av læreplanen for kroppsøvingsfaget har begrepet "kroppslig læring" kommet inn fra sidelinjen som en Tesla på autopilot med sovende sjåfør bak rattet. Fagfeltet har trykket begrepet til sitt bryst, men Pål står som vanlig igjen på sidelinjen og lurer på hva i huleste som skjer. Hva er egentlig kroppslig læring? Her trengs en lett tilgjengelig filosof og Lars tar oppgaven. Følg med på denne eksistensielle praten som for alltid vil fordre hvordan verden ser på sin menneskelighet.  Tekster og bøker som er nevnt i episoden:  "Fagartikkel: Kva kroppsleg læring eigentleg er! Av Øyvind Førland Standal https://www.utdanningsnytt.no/fagartikkel/fagartikkel-kva-kroppsleg-laering-eigentleg-er/219295 Boka "Kroppslig læring - perspektiver og praksiser" av Tone Pernille Østern, Øyvind Bjerke, Gunn Engelsrud og Anne Grut Sørum. Barbara Tversky (2019), Mind in Motion: How Action Shapes Thought Maurice Merleau-Ponty (1945), La phénoménologie de la perception  Andre nevnt: Maria Montessori, Peter Medawar, David Chalmers, Richard Feynman, Ludwig Wittgenstein og Georg Johannesen.  Her er et blogginnlegg fra Lars som dreier seg om relaterte spørsmål:  https://larssandaker.blogspot.com/2023/02/hva-ser-vi-for-oss-nar-vi-leser-litt.html Og her er noen gamle episoder som er relevante i denne sammenheng: https://larsogpaal.libsyn.com/5-hva-er-naturlig-bevegelse https://larsogpaal.libsyn.com/episode-43-om-flelser https://larsogpaal.libsyn.com/episode-48-sultflelsen https://larsogpaal.libsyn.com/episode-117-om-kritisk-tenking https://larsogpaal.libsyn.com/episode-89-forskning-aktivisme-og-vitenskapsfilosofisk-debatt   ---------------------------- Logoen vår er laget av Sveinung Sudbø, se hans arbeider på originalkopi.com Musikken er av Arne Kjelsrud Mathisen, se facebooksiden Nygrenda Vev og Dur for mer info. ----------------------------  Takk for at du hører på. Ta kontakt med oss på vår facebookside eller på larsogpaal@gmail.com Det finnes ingen bedre måte å få spredt podkasten vår til flere enn via dere lyttere, så takk om du deler eller forteller andre om oss.  Både Lars og Pål skriver nå på hver sin blogg, med litt varierende regelmessighet. Du finner dem på disse nettsidene: https://paljabekk.com/ https://larssandaker.blogspot.com/ Alt godt, hilsen Lars og Pål

?I denne episoden av Kroppslig er Oda og Maria på plass i studio for å snakke om schizofreni! Hva er egentlig schizofreni og psykose? Hvordan kan tilstanden behandles? Til slutt, men kanskje viktigst: Hvordan bidrar stigma til å opprettholde farlige fordommer, og hvordan kan man bidra til å redusere stigmaet? Skru på for å høre mer om schizofreni!

Använd gärna din kropp när du ber, genom att sätta dig på knäna och sträcka ut händerna mot Gud.

Berördhetens centrala position inom teatern kan ses som ett anti-intellektuellt fenomen, där känslan står höjd över kritik, analys och kunskap, säger teaterforskaren Kent Sjöström. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publiceras 6/9 2018.IRedan 1990 skrev teaterkritikern Leif Zern att Årets kritiska klyscha har med kraft hunnit etablera sig: berörd. Det går inte en dag utan att någon recensent påstår sig vara berörd eller oberörd. Nästan 30 år senare är termen fortfarande en kraftfull kvalitetsmarkör i teaterdiskussionen. Det intressanta är att denna kvalitet, att beröras, ofta ses som ett så självklart kriterium på den goda teaterupplevelsen. Att diskutera denna drabbande upplevelse, och värdet i den, kan upplevas som ett angrepp på teaterns kärna, och även på människans känsloliv och humanistiska grundvärderingar överhuvudtaget. Men jag vill snarare granska hur viljan att beröra och bli berörd har något att säga om vår tid, och då speciellt om teaterns position som förströelse, provokation och social yta.Det är intressant att se med vilken lätthet känslor kan avskiljas från förnuftet just när det gäller mottagandet av en teaterföreställning.I diskussioner där berördheten lyfts fram som en teaterföreställnings främsta värde, tenderar den diskuterande eller kritiska analysen att hamna i andra rummet. Förhållningssättet blir tydligt i detta citat från en skådespelarstudent: Man ska inte behöva veta något eller kunna något för att bli berörd av teater. På detta sätt kan berördhetens centrala position ses som ett anti-intellektuellt fenomen, där känslan står höjd över kritik, analys och kunskap. I ett samtida tankeklimat där termer som sanning, kvalitet och objektivitet är ifrågasatta och alltmer förhandlingsbara, finns ändå en instans som är intakt: den egna känslan. Det är intressant att se med vilken lätthet känslor kan avskiljas från förnuftet just när det gäller mottagandet av en teaterföreställning. På detta vis etableras en speciell och skyddad zon, där det subjektiva upplevandet av teatern också är skyddat från kritik.I talet om olika upplevelser av berördhet finns relativism, tolerans och ett slags anspråkslöshet: en skådespelare beskriver syftet med sin skådespelarkonst som att Jag vill bara beröra. Och så här beskriver en poet diktupplevelsen: Å andra sidan behöver man inte förstå, i meningen översätta vad det handlar om. Att bli berörd är det viktiga. Det finns inget rätt svar på hur man ska läsa en dikt alla har förkörsrätt till sin upplevelse.Förståelsen av den egna kroppen har alltmer ersatt studiet av själen eller psyket.IIDet handlar om känslor, men inte vilka känslor som helst. Det är slående hur beskrivningar av berördhet i samband med teaterupplevelsen utspelas på en kroppslig arena. En teaterkritiker skriver: Från Toneelgroep Amsterdams föreställning går jag längs kvällsstilla kanaler på skakiga ben till hotellet. Både skakad och berörd. En annan kritiker beskriver hur hela kroppen engageras, och berördheten verkar kunna utspela sig lite varstans, dock inte i hjärnan. Hon skriver: Det är teater som känns från tårna till hårbotten, och Brecht får förlåta mig i sin himmel, men jag blir berörd. Fast okej, det sätter igång min hjärna också.Den Cartesianska tudelningen av tanke och kropp tycks ligga påfallande nära åtskillnaden mellan tanke och känsla, och en regissör lyfter fram dessa uteslutande motsatser i sin uppsättning: Man kommer att bli berörd då pjäsen inte riktar sig mot hjärnan utan går rakt in i hjärtat. Och om flera inre organ engageras blir verkan än mer drabbande: En teater som inte berör, som inte träffar i hjärtat och njurar är för mig en död teater, säger en annan regissör.Jag vill i detta sammanhang lyfta fram en aspekt: hur kroppslig närhet och fysisk beröring under senare decennier alltmer kopplats till såväl social kompetens, som till kroppsligt välbefinnande. Från att ha varit en vana för en liten grupp i samhället, har kramar och kindpussar blivit stora gruppers hälsningsritual. På liknande sätt har massage och spa-behandlingar gått från att vara medicinskt betingade behandlingsmetoder, till att vara källor för fysiskt välbefinnande i allmänhet. Kroppslig närhet och fysisk beröring signalerar kompetenta relationer till såväl omgivningen, som till det egna jaget. I detta fenomen ryms också synen på den egna kroppsligheten som ett utvecklingsprojekt och ett socialt kapital och som en kungsväg till psykiskt välbefinnande. Denna växande arena för kroppens uttryck och förverkligande har vidgat vår förståelse och värdering av mellanmänskliga relationer. Förståelsen av den egna kroppen har alltmer ersatt studiet av själen eller psyket. Den franske sociologen Jean Baudrillard nämner redan 1970 hur kroppen alltmer är både investeringskapital och fetisch, rentav ett frälsningsobjekt.Berördhet innebär framför allt hanterbara känslor, med ursprung i estetiska upplevelser; ett slags känslornas adelskap som kännetecknas av sina diskreta uttryck. Känslan är kroppslig men disciplinerad, på samma vis som man i en etikettsbok kan lära att vissa känsloyttringar och en viss typ av kroppslighet inte passar sig i offentliga sammanhang. Att bli berörd innebär en njutningsfylld, eller åtminstone tillfredställande upplevelse, också av det skrämmande och sorgliga. I vår önskan att beröras anas en strävan efter det sublima. IIISom lyssnaren säkert redan märkt vill jag främmandegöra bruket av termen berörd. Denna strävan är färgad av ett brechtianskt förhållningssätt: att skapa förvåning inför det invanda, och att nyfiket betrakta ett välkänt fenomen som något främmande. Den tyske dramatikern Bertolt Brecht beslås ofta med åsikten att känslor skulle vara oönskade på den teater han förespråkade. Men Brecht vände sig genomgående mot den känslosamhet han menade behärskade såväl den politiska som den konstnärliga scenen i Tyskland emotionalism som ideologi. Han förespråkade att känslor gestaltas, diskuteras och förstås i alla sina fasetter och i sin sociala förankring. Vårt känsloliv är inte djupare, evigare eller mindre påverkat av samhället än vad tankar och åsikter är, han uttrycker det som att våra känslor är precis lika korrumperade som vår tankeförmåga. Det är den traditionella teatern som delar upp förnuft och känsla, och då drar förnuftet det kortaste strået. Brecht skriver: Så snart man gör det minsta försök att få in ett uns av förnuft i teatern, så skriker känslans förespråkare att man vill utrota känslan. Problemet för Brecht var alltså inte att teatern gestaltar och ger upphov till känslor, utan att den skiljer på känslor och förnuft. IVOm känslor hänförs till ett irrationellt fält ska teatern inte heller träda utanför detta fält. På detta vis riskerar teatern att marginaliseras som kunskapsproducent, genom att upphöjas eller kanske förskjutas till en icke-rationell sfär och där avnjutas i ömsesidig symbios: skådespelaren i sin strävan att beröra, och åskådaren i sin önskan att beröras.Brechts diskussion ger verktyg för att förstå och kanske förändra teatern och dess publik. I ett större perspektiv kan hans resonemang också användas för att förstå och kritisera de känsloinriktade mekanismer som är nödvändiga för att sälja vilken vara som helst i medier och på den politiska marknaden. När medier och politiker främst strävar efter att beröra får de drag av kitsch, ett slags teater som kvickt tillfredsställer behovet av känslosamhet, men som inte stimulerar till mångsidighet, analys eller eftertanke. Även om föreställningen blir utsåld varje gång.Kent Sjöström, docent i Teater, lärare och forskare på Teaterhögskolan i Malmö

Kroppslig er tilbake fra sommerferie! Siri og Julian er i studio, og snakker løst og fast om årets MEDHUM-aksjon! Tune in for å høre Siri ikke være helt klar for at sommerferien er over, en overivrig MEDHUM-sponsor som ringer midt i sendingen og mer om MEDHUM-prosjektet "Din Søppel Min Helse"

Tiliapoddens Tilia Talks avhandlar ämnen vi återkommande stöter på i vårt arbete. I denna säsong kommer vi samtala med några av Tilias volontärer och anställda. Vi pratar som medmänniskor och inte experter.  I avsnitt 60 möter vi Damon & Carro som pratar om kroppslig självkänsla. Vi berör normer, könsnormer, ideal, egen erfarenhet, inre kritiska tankar och yttre påverkan och tar som vanligt in röster från arbetet i Tilia. 

I dagens episode har Maria og Julian prøvd å forstå seg på hjerne-tarm-koblingen. Dysfunksjonelle jingler, kaotisk snakk om et kaotisk tema og eksponering av manglende fagkunnskap hos en av oss to i studio er bare noe av det du kan høre i denne episoden av Kroppslig! Bli litt klokere sammen med oss, da vel!

Följ bibelstudier i "Filadelfia Bibel". Sju delar om Johannesevangeliet. I detta bibelstudie talar Niklas Piensoho på temat "Kan man vara andlig och kroppslig samtidigt?”. Filadelfiakyrkans verksamhet finansieras med frivilliga gåvor. Vill du vara med och bidra att täcka kostnaderna? Bli månadsgivare för 99kr i månaden. https://www.filadelfiakyrkan.se/online#signup Engångsgåva. Swisha: 123 311 76 94 https://www.filadelfiakyrkan.se/bidra

I denne ukens sending har vi hatt besøk av en veldig rå dame, nemlig crossfitatleten Andrea Solberg. I denne sendingen får du et lite innblikk i hverdagen til en crossfitutøver, og hvordan Andrea har klart å balansere medisinstudiet og toppidrett de siste årene. God Lytt!

Vi sparker igang det nye radioåret med å snakke om nyttårsforsetter, og vi snakker også om den nye serien "16 ukers helvete", som har fått mange reaksjoner siden den ble sendt første gang! For hvorfor er det så vanskelig med livstilsendringer, og hvorfor har serien fått så mye kritikk? Og har vi i Kroppslig noen egne nyttårsforsetter i år? Dette og mye mer er det Pernille, Marie og Henrik snakker om i ukens Kroppslig-sending. Tune in!

Frågor som rör kroppen väcker starka känslor. Vad har man egentligen rätt att göra med sin kropp? Och om inte - vem ska då dra upp gränserna för vad man inte får?    I detta avsnittet diskuteras kroppslig integritet med anledning av antologin Stopp min kropp! Politik, normer och kroppslig integritet, som kom ut på Timbro förlag i höstas. Det handlar om rätten att välja kejsarsnitt, dödshjälp, abort och en rad andra politiska aspekter av kroppen.    Gäster är Kajsa Dovstad, läkare och programansvarig för välfärdsfrågor på Timbro, och Vincent Flink Amble-Naess, frilansskribent och student i medicin. Båda har skrivit var sitt kapitel i Stopp min kropp! Programledare är Amanda Broberg, som också varit redaktör för antologin. 

Kalle Berg och Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid, Kodjo Akolor och Margret Atladottir. Turerna kring infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) fortsätter. Efter tafsanklagelserna höjs röster inom hemdistriktet Kronoberg att peta honom från nomineringslistan till nästa val, vilket sätter Eneroths 30-åriga riksdagsplats på spel. Samtidigt kritiseras statminister Magdalena Andersson för hur hon kommenterat den pågående förundersökningen om sexuellt ofredande - något som i sin tur utreds av KU. Den utredningen vill dock inte Andersson föregripa.Sen pratar vi om att FN nu vill införa Bodyright - som copyright, fast för kroppen. Initiativet går ut på att stoppa hämndporr och andra kroppsliga nätövergrepp mot kvinnor, något som FN menar är betydligt svårare än att skydda företag mot upphovsrättsintrång.

Att duscha eller inte duscha, det är frågan, eller i varje fall hur ofta man bör göra det. Kroppslig hygien har diskuterats flitigt den senaste tiden och fler tycks förespråka en måttligare renlighet. Att tvätta sig handlar inte bara om att göra sig ren från smuts och svett, utan har också en hel del med sociala och kulturella normer att göra. Och, förstås klass. Under de senaste århundradena har det rena och luktfria samhället varit det som eftersträvats och badrummet har kommit att ta allt större plats i mångas hem. Men på senare tid har fler börjat framhålla fördelarna med att duscha mer sällan, både för miljön - men även för hudens skull. I veckans Stil beger vi oss in i badrummet och gör ett nedslag i frågan om hur mycket, och ofta, vi duschar, badar och tvättar håret och varför, egentligen. Vi tittar närmare på ett något obskyrt internetfenomen där folk intresserar sig för hur olika celebriteter egentligen luktar, och frågar oss vad den här doftfascinationen kan bero på. Vi går även till botten med hur man på bästa sätt bör tvätta sitt hår och så dyker vi ner i den historiska tvålreklamens värld, där skönhet och tvål gjordes synonymt. Veckans gäst är Gustav Bergström (också känd som Rävjägarn), specialist på byggnadsvård och arkitektur och en av författarna till boken Tidstypiska Kök & Bad 1880-2000.

Stortingsvalget 2021 er rett rundt hjørnet, og om du ikke har stemt enda tar vi i ukens episode for oss noen av de mest omtalte helsepolitiske sakene i årets valgkamp. For hva er egentlig fritt behandlingsvalg, og hva mener de ulike partiene om tannhelse? Hva sier de om tilbudet rettet mot psykisk helse, og hvorfor har vi en fastlegekrise? Dette er noe av det Marie, Pernille og Henrik snakker om i ukens episode av Kroppslig!

Lege og forsker Eirik Tranvåg har tidligere gjestet Kroppslig for å snakke om prioriteringer i helsevesenet og Spinraza-medisinen, og her får du en gjenhør med han i en bonus-podcast om legemiddelindustrien fra arkivet. For hvordan fungerer det egentlig når noen skal tjene penger på legemidler, og er det egentlig etisk forsvarlig? Og hvordan fungerer egentlig patentordningen for medisiner? Dette og mye mer kan du høre Eirik snakke om i ukens episode, sammen med Snorre og Henrik i studio!

Mange har fått med seg Ronny Brede Aases nye serie "Eit feitt liv", og vi i Kroppslig er intet unntak! I etterkant har serien skapt mye debatt, og fått både ros og kritikk. Hva er det som er bra med serien, hva er det som ikke er fullt så bra, og hvilken plass har den i fedme-debatten? I studio sitter Marie, Petter og Henrik, velkommen til ukas episode av Kroppslig!

Kviser og akne er noe mange plages med, og ukens tema er nettopp akne og hud! Hvorfor er huden vår så viktig, og hvorfor får man akne? Og hvorfor er det noen som plages så mye mer enn andre? Dette og mye mer skal Petter, Pernille og Henrik forsøke å gi deg svar på i ukens episode av Kroppslig!

Forrige uke var tema mannehelse, og nå tar Kroppslig for seg kvinnehelse! Men hva er egentlig kvinnehelse, og hvorfor er det et eget tema? Og hva er egentlig greia med endometriose, og hvorfor burde man ta celleprøve? Sara, Marie og Henrik er i studio, og dette er noe av det de tar for seg i ukens sending!

I denne ukens epiosde av Kroppslig deltar vi i den hete debatten om corona-vaksinens mulige blodpropp sammenheng og har derfor bivirkninger som overordnet tema. Var du også klar over at det kan forekomme bivirkninger ved overforbruk av paracet? Med David, Petter og Marie i studio Produsent: Mina Landøy

Kroppslig er endelig tilbake, og i dag snakker vi om noe som har vært diskutert mye det siste året, nemlig alkoholvaner under covid19-pandemien. Hvordan har pandemien påvirket alkoholforbruket vårt, og hva har det å si for helsa? Og når har man egentlig et alkoholproblem? I studio sitter David, Pernille og Henrik, og dette er noe av det de snakker om i dag!

Graviditet er ofte forbundet med glede, men for mange er det også forbundet med risiko og usikkerhet. Marie, David og Henrik er i studio og tar denne uken for seg graviditet og årets MedHum-prosjekt. Gjennom årets prosjekt jobber MedHum for å redusere tenåringsgraviditeter i Malawi. Men hvorfor har de valgt dette som prosjekt, hvordan arbeider de mot målet, og hvorfor er det så viktig? Dette og mye mer kan du høre om i ukens Kroppslig-sending!

Denne uken snakker vi om psykose, og det er Sara, Petter og Henrik som er i studio! Hva er egentlig psykose, hvordan henger det sammen med rus, og hvordan kan man hjelpe en venn som kanskje trenger det? Dette og mye mer prøver vi i Kroppslig å gi deg svaret på i ukens sending!

Vi har länge känt till hur virus smittar. Vi har tidigare accepterat att tusentals dör i influensa varje år. Är det slut med det nu? Inga fler kindpussar, inga kramar och inget ta i hand? I dag pratar vi med DN:s biträdande kulturchef Åsa Beckman – om hur vi påverkas av att inte träffa varandra och hur vårt sätt att umgås kan förändras efter covid-19. "Många har sagt att det varit skönt att slippa jämförelsekulturen", säger hon i dagens avsnitt.

I dag er det den internasjonale kvinnedagen, og hva passer vel bedre enn å feire med en spesialpodcast fra Kroppslig? I studio sitter Maren, Camilla og Henrik, og de skal snakke om ulike tema relatert til dagen. Prevensjon, mensmoms, seksualundervisning, russetid og porno er bare noe av det vi snakker om, så det er bare å lytte i vei!

Mange bruker smertestillende ofte, men hvor lurt er egentlig det? Hva er forskjellen på paracet og ibux, og hva er greia med alt snakket om opioidkrisen i USA? David har gjort comeback i Kroppslig, og sammen med Maren og Henrik skal han i ukens sending prøve å gi deg svaret på alt du lurer på, og ikke visste at du lurte på, om smertestillende.

Om psykisk plage, kroppslig konsekvens og metakognitiv terapi. En av lytterne spør: Hva kan jeg selv gjøre for å stoppe den nedadgående spiralen jeg er i? Jeg er kjent med at det finnes mange ulike behandlingsformer, men hva gjør man når blant annet eksponeringsterapi bare gjør ting verre? Et kanskje viktigere spørsmål er; hvordan finne trygghet i seg selv - nok til å takle disse utfordringene? Hør rådene til Janne & Nils *** Har du spørsmål til vår neste sending? Du kan sende inn spørsmål anonymt her: bit.ly/spr-psykologen Du spør om det du lurer på - psykologen vår svarer deg!

Ukens tema er vitaminer, og i studio sitter Vilde, Marie og Henrik. Hva er egentlig greia med vitaminer, og hvorfor trenger vi de? Hjelper det egentlig med C-vitamin mot forkjølelse, og trenger vi D-vitamintilskudd i Norge? Dette, og mye mer, får du svar på i uken episode av Kroppslig!

Många har bett om att få veta mer om Expeditionen, och Motionsklubben har lyssnat. I veckans avsnitt grottar vi ner oss i hur det var när Sanna nådde toppen. Sedan besöker vi vår f.d häckkollega Robert Kronberg. Men istället för en omgång veteranfriidrott fick vi prova övningar och sätt att hitta våra starka och svaga länkar. Allt för att skapa kroppslig balans. Dessutom pratar vi sömn tillsammans med Minna Tunberger, som skrivit boken "Sömn, sömn, sömn". 

Årets medhumprosjekt går til en bedre seksuell og reproduktiv helse og rettigheter for unge mennesker i Malawi. I den anledning arrangeres det et løp (medhumløpet) til inntekt for prosjektet. I denne episoden er du så heldig å få ta del i dette løpet, og selvfølgelig få mer kunnskap om det viktige prosjektet. Ikke nok med det! Hvis du trykker play, så vil du også få høre Sara, Henrik og Marie snakke om graviditet og HPV på en litt ny og personlig måte. God lytt!

Berördhetens centrala position inom teatern kan ses som ett anti-intellektuellt fenomen, där känslan står höjd över kritik, analys och kunskap, säger teaterforskaren Kent Sjöström. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2018. Redan 1990 skrev teaterkritikern Leif Zern att Årets kritiska klyscha har med kraft hunnit etablera sig: berörd. Det går inte en dag utan att någon recensent påstår sig vara berörd eller oberörd. Nästan 30 år senare är termen fortfarande en kraftfull kvalitetsmarkör i teaterdiskussionen. Det intressanta är att denna kvalitet, att beröras, ofta ses som ett så självklart kriterium på den goda teaterupplevelsen. Att diskutera denna drabbande upplevelse, och värdet i den, kan upplevas som ett angrepp på teaterns kärna, och även på människans känsloliv och humanistiska grundvärderingar överhuvudtaget. Men jag vill snarare granska hur viljan att beröra och bli berörd har något att säga om vår tid, och då speciellt om teaterns position som förströelse, provokation och social yta. Det är intressant att se med vilken lätthet känslor kan avskiljas från förnuftet just när det gäller mottagandet av en teaterföreställning. I diskussioner där berördheten lyfts fram som en teaterföreställnings främsta värde, tenderar den diskuterande eller kritiska analysen att hamna i andra rummet. Förhållningssättet blir tydligt i detta citat från en skådespelarstudent: Man ska inte behöva veta något eller kunna något för att bli berörd av teater. På detta sätt kan berördhetens centrala position ses som ett anti-intellektuellt fenomen, där känslan står höjd över kritik, analys och kunskap. I ett samtida tankeklimat där termer som sanning, kvalitet och objektivitet är ifrågasatta och alltmer förhandlingsbara, finns ändå en instans som är intakt: den egna känslan. Det är intressant att se med vilken lätthet känslor kan avskiljas från förnuftet just när det gäller mottagandet av en teaterföreställning. På detta vis etableras en speciell och skyddad zon, där det subjektiva upplevandet av teatern också är skyddat från kritik. I talet om olika upplevelser av berördhet finns relativism, tolerans och ett slags anspråkslöshet: en skådespelare beskriver syftet med sin skådespelarkonst som att Jag vill bara beröra. Och så här beskriver en poet diktupplevelsen: Å andra sidan behöver man inte förstå, i meningen översätta vad det handlar om. Att bli berörd är det viktiga. Det finns inget rätt svar på hur man ska läsa en dikt alla har förkörsrätt till sin upplevelse. Förståelsen av den egna kroppen har alltmer ersatt studiet av själen eller psyket. II Det handlar om känslor, men inte vilka känslor som helst. Det är slående hur beskrivningar av berördhet i samband med teaterupplevelsen utspelas på en kroppslig arena. En teaterkritiker skriver: Från Toneelgroep Amsterdams föreställning går jag längs kvällsstilla kanaler på skakiga ben till hotellet. Både skakad och berörd. En annan kritiker beskriver hur hela kroppen engageras, och berördheten verkar kunna utspela sig lite varstans, dock inte i hjärnan. Hon skriver: Det är teater som känns från tårna till hårbotten, och Brecht får förlåta mig i sin himmel, men jag blir berörd. Fast okej, det sätter igång min hjärna också. Den Cartesianska tudelningen av tanke och kropp tycks ligga påfallande nära åtskillnaden mellan tanke och känsla, och en regissör lyfter fram dessa uteslutande motsatser i sin uppsättning: Man kommer att bli berörd då pjäsen inte riktar sig mot hjärnan utan går rakt in i hjärtat. Och om flera inre organ engageras blir verkan än mer drabbande: En teater som inte berör, som inte träffar i hjärtat och njurar är för mig en död teater, säger en annan regissör. Jag vill i detta sammanhang lyfta fram en aspekt: hur kroppslig närhet och fysisk beröring under senare decennier alltmer kopplats till såväl social kompetens, som till kroppsligt välbefinnande. Från att ha varit en vana för en liten grupp i samhället, har kramar och kindpussar blivit stora gruppers hälsningsritual. På liknande sätt har massage och spa-behandlingar gått från att vara medicinskt betingade behandlingsmetoder, till att vara källor för fysiskt välbefinnande i allmänhet. Kroppslig närhet och fysisk beröring signalerar kompetenta relationer till såväl omgivningen, som till det egna jaget. I detta fenomen ryms också synen på den egna kroppsligheten som ett utvecklingsprojekt och ett socialt kapital och som en kungsväg till psykiskt välbefinnande. Denna växande arena för kroppens uttryck och förverkligande har vidgat vår förståelse och värdering av mellanmänskliga relationer. Förståelsen av den egna kroppen har alltmer ersatt studiet av själen eller psyket. Den franske sociologen Jean Baudrillard nämner redan 1970 hur kroppen alltmer är både investeringskapital och fetisch, rentav ett frälsningsobjekt. Berördhet innebär framför allt hanterbara känslor, med ursprung i estetiska upplevelser; ett slags känslornas adelskap som kännetecknas av sina diskreta uttryck. Känslan är kroppslig men disciplinerad, på samma vis som man i en etikettsbok kan lära att vissa känsloyttringar och en viss typ av kroppslighet inte passar sig i offentliga sammanhang. Att bli berörd innebär en njutningsfylld, eller åtminstone tillfredställande upplevelse, också av det skrämmande och sorgliga. I vår önskan att beröras anas en strävan efter det sublima. III Som lyssnaren säkert redan märkt vill jag främmandegöra bruket av termen berörd. Denna strävan är färgad av ett brechtianskt förhållningssätt: att skapa förvåning inför det invanda, och att nyfiket betrakta ett välkänt fenomen som något främmande. Den tyske dramatikern Bertolt Brecht beslås ofta med åsikten att känslor skulle vara oönskade på den teater han förespråkade. Men Brecht vände sig genomgående mot den känslosamhet han menade behärskade såväl den politiska som den konstnärliga scenen i Tyskland emotionalism som ideologi. Han förespråkade att känslor gestaltas, diskuteras och förstås i alla sina fasetter och i sin sociala förankring. Vårt känsloliv är inte djupare, evigare eller mindre påverkat av samhället än vad tankar och åsikter är, han uttrycker det som att våra känslor är precis lika korrumperade som vår tankeförmåga. Det är den traditionella teatern som delar upp förnuft och känsla, och då drar förnuftet det kortaste strået. Brecht skriver: Så snart man gör det minsta försök att få in ett uns av förnuft i teatern, så skriker känslans förespråkare att man vill utrota känslan. Problemet för Brecht var alltså inte att teatern gestaltar och ger upphov till känslor, utan att den skiljer på känslor och förnuft. IV Om känslor hänförs till ett irrationellt fält ska teatern inte heller träda utanför detta fält. På detta vis riskerar teatern att marginaliseras som kunskapsproducent, genom att upphöjas eller kanske förskjutas till en icke-rationell sfär och där avnjutas i ömsesidig symbios: skådespelaren i sin strävan att beröra, och åskådaren i sin önskan att beröras. Brechts diskussion ger verktyg för att förstå och kanske förändra teatern och dess publik. I ett större perspektiv kan hans resonemang också användas för att förstå och kritisera de känsloinriktade mekanismer som är nödvändiga för att sälja vilken vara som helst i medier och på den politiska marknaden. När medier och politiker främst strävar efter att beröra får de drag av kitsch, ett slags teater som kvickt tillfredsställer behovet av känslosamhet, men som inte stimulerar till mångsidighet, analys eller eftertanke. Även om föreställningen blir utsåld varje gång. Kent Sjöström, docent i Teater, lärare och forskare på Teaterhögskolan i Malmö

Fitte, dåsa, blomsten, tiss- kjært barn har mange navn! I denne ukens sending snakker Sara, Camilla og Pernille om det kvinnelige underliv. Det blir anatomi crash course for dummies og kanskje noen nyttige tips om et av kroppens kuleste organ!

I dagens sending tar Henrik, Sara og Camilla for seg noen svært kjente helsemyter. Har du også blitt fortalt at hårene blir stivere og tykkere når de barberes? eller at jo eldre du blir, jo mindre søvn trenger du. Ja da skal du bare trykke play, for disse to, og mange andre myter vil i denne episoden oppklares en gang for alle.

Hva er egentlig en fetisj, hvordan oppstår de, og hvilke ulike typer er det som finnes? Det er dette som er ukens tema i Kroppslig, og det er Sara, Marie og Henrik som sitter i studio for å prøve å gi deg svar på spørsmålene du ikke visste at du hadde om fetisjer!

Et nytt semester er igang, og det er også en ny sesong av Kroppslig! Hva har gjengen gjort i sommer, og hva gjør man når man er ny i byen? Natasja, Pernille, Sara og Henrik sitter i studio, og de har gledet seg i hele sommer til å dele sine beste tips og triks!

Mannlighet, Ereksjon, Heimkunnskapstime, Lærer, Selvmord, Verdi, Menneske, Sjel, Kropp, Kroppslig nytelse, sjelelig nytelse, kristne life-coach, kone, ektemann, enige at å tilbringe tid sammen er viktigste kjærlighetsspråk for kone i dagens samfunn

I dag har vi i Kroppslig vært så heldige å få besøk av Sophie og Susanne fra Skeiv Ungdom Hordaland, og sammen med Sara og Henrik skal de snakke om Pride, arbeidet til Skeiv Ungdom og om utfordringer rundt det å være skeiv og det å jobbe for skeives rettigheter. Hva er det egentlig som skjer under Pride? Hva er det som er bra, og hva er det det må jobbes mer med? Og hvor blir det egentlig av alle de dårlige romantiske komediene med skeive karakterer? I tillegg har Kroppslig vært ute og rapportert direkte fra Pride-paraden i Bergen! Dette er en utvidet spesial-podcast, og den vil du absolutt ikke gå glipp av!

Russen har inntatt bybildet, og ukens tema er derfor russetid! Hva må man passe på i russetida, og hva mener Kroppslig man skal gjøre for å ha en trygg og gøy russetid? Det og mye annet er det Pernille, Sara og Henrik som skal prøve å gi deg svar på i ukens sending!

Pollensesongen er i full gang, og ukens tema i Kroppslig er allergi! Hva er allergi, og hvilke forskjellige typer er det som finnes? Hva kan man gjøre, og ikke minst; hvilken type alkohol anbefaler man til pollenallergikere? Pernille, Marie og Henrik sitter i studio, og skal forhåpentligvis fortelle deg en ting eller to du ikke visste du lurte på om allergi!

In this episode, Carlos (aka Sharklie) and Margrethe talk and answer questions from listeners about sexual health with Jone Trovik, a gynecologist and professor of the department of clinical science at the University of Bergen, and Henrik Hvidsten, a medicine student and member of the radio health show "Kroppslig". See our Facebook webpage for the Jakub section!

Lurer du på hvordan alkohol påvirker kroppen eller hvordan det er å være edru i et samfunn preget av en sterk drikkekultur? Da er det bare å trykke play! God fornøyelse.

Denne uken tar vi opp spørsmål som er blitt sendt til nettstedet ung.no, og prøver å gi kloke svar på de. Siden de andre i studio har tatt ferie, er det kun superduoen Marie og Pernille som styrer showet. God lytt!

Denne uken snakker vi om prevensjon! Ønsker du å få mer kunnskap om de ulike prevensjonstypene (til kvinner) eller bare er nyskjerrig på om det finnes hormonell prevensjon for menn? Da er det bare å sette seg godt til rette og trykke play!

God onsdag! Denne uken snakker vi om Doping i forbindelse med ski- VM i Seefeld. Hva er doping? Er det en klar grense på hva som kan regnes som doping? og hva gjør egentlig anabole steroider med kroppen? Dette er tre av mange interessante spørsmål og drøftinger som tas opp i dagens episode. Bare å tune in!

Hvorfor drømmer vi, hvor lenge burde man sove, og hva er egentlig greia med våte drømmer? Trym er tilbake, og sammen med Henrik prøver de i ukens sending å gi deg svaret på det du lurer på om drømmer og søvn!

Denne uken er temaet mensen! Hva er egentlig mensen, hva er premenstrualitet, og hva er det egentlig som skjer i overgangsalderen? Og kan man egentlig koke menskoppen i hvilken som helst kjele? Bli med når David, Natasja og Henrik prøver å gi deg svar på spørsmål du kanskje ikke visste at du hadde!