Podcasts about ragnhilds

Warum "People Pleaser" früher schon "Parent Pleaser" waren."Weil Du die Welt nicht siehst wie SIE ist, sondern wie DU SELBST bist", sagt Autorin, Unternehmerin und Executive Coach Ragnhild Struss.Ragnhild merkte schon früh einen "Sog zu Menschen" und entschied sich nach dem WiWi-Studium gegen Banking und Consulting und für die Arbeit mit Menschen. Mit über 20 Jahren Erfahrung im Bereich Executive Coaching und Personal Development verrät sie in diesem "Feuerwerk an Erkenntnisgewinn"-Podcast: - warum man den Wunsch nach ultimativer Anerkennung aufgeben muss - welche Hinweise hinter Gefühlen – wie z.B. Wut – wirklich stehen und- wie mehr Selbstbewusstsein, Selbstvertrauen und Selbstfürsorge zu mehr Selbstwert führen Der Startup Schlau Podcast #84 mit Autorin, Unternehmerin & Executive Coach Ragnhild Struss. Jetzt überall wo's Podcasts gibt.***Timestamps00:00 - 00:49 Intro00:50 - 02:59 1. 10 schnelle Fragen03:00 - 05:24 2. Ich bin Ragnhild05:25 - 08:59 3. Werdegang09:00 - 12:50 4. Erste Schritte in die Selbstständigkeit12:51 - 16:46 5. Selbstvertrauen16:47 - 28:28 6. Selbstbewusstsein, Selbstsicherheit, Selbstliebe28:29 - 37:10 7. Selbstführung übernehmen37:11 - 41:41 8. Was beschäftigt Unternehmer?41:42 - 49:38 9. In die Umsetzung gehen49:39 - 53:25 10. Ragnhilds' typische Woche53:26 - 58:53 11. Selbstanalyse statt Selbstbewertung58:54 - 1:09:11 12. Himmlische und teuflische Fragen01:09:12 - Outro***Mehr über Ragnhild:Buch-Link: https://www.amazon.de/-/en/Ragnhild-Struss-ebook/dp/B0C28MFB48LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/ragnhild-struss-78219584/***Weitere Podcast Highlights:- Anastasia Barner: D*ck Pics, Ungleichheit & Tabus im Business, Reverse Mentoring https://youtu.be/t88FP0OUOS8- Freya Oehle: Woman in Tech, Gründung, Liquidation, Neustart, Dreitausendsassa https://youtu.be/04a98olq8us***Mehr über Startup Schlau:Instagram: https://www.instagram.com/startupschlau/ TikTok: https://www.tiktok.com/@startupschlauund https://startup-schlau.de/

Gjest: Lege, mindfulnesslærer og forfatter Ragnhild Skari Iuell Søndag 17. november var det duket for Norgespremiere på Helsetipspoddens aller første live podcast. Vi inviterte til en formiddag med fokus på kunnskap, helhetlig helse, fellesskap og egeomsorg. Du skal nå få lytte til opptak av denne episoden. Ragnhild ble invitert til å snakke om nervesystemet, toleransevindu og motstandskraft. Du får blant annet lære om: En dypere innsikt i nervesystemet, hvordan det fungerer og hvorfor det er så viktig for helsen vår En forklaring på teorien bak toleransevindu, hva som gjør toleransevinduet bredere og smalere, og hvordan du kan bruke dette til nytte for å håndere stress bedre Hvordan du kan øke din motstandskraft mot stress, helseplager og sykdom Ragnhilds balansemodell og hvordan du med enkle verktøy kan styrke nervesystemet og helsen din For en fantastisk dag det ble! Det er så utrolig fint å samles i et fellesskap sammen med andre som også er opptatt av helse, velvære og livskvalitet. Hjertelig takk til hver eneste som ville tilbringe søndagen sammen med oss, samarbeidspartnere og deg som lytter til Helsetipspodden. Vil du bidra til at enda flere kan oppdage Helsetipspodden? Del episoden med din nære og på sosiale medier. Jeg blir også glad for om du legger igjen en god vurdering av Helsetipspodden i din podcastapp. * Episodens innhold er ikke ment å erstatte medisinske råd. Har du en medisinsk tilstand ta kontakt med fastlege eller annet kvalifisert helsepersonell. Ragnhild finner du her: instagram.com/mindfulnesslegen Balderklinikken Boken: Naturlig Friskere Annette finner du her: instagram.com/annette_loeno instagram.com/helsetipspodden Nervusklinikken Reklame/rabatt: Rabatt på Flexbeam fra Recharge Health med koden 'helsetipspodden' Rabatt i helsekostbutikken Superstate med koden 'nervus' Påmelding Vagus Magi Dagsretreat Oslo

Denne uken har Karoline besøk av Ragnhild som går på vektreduserende medisin samtidig som hun får oppfølging av Roede. De snakker om dette sammen med Ragnhilds veileder i Roede, Maria og legen hennes, Trine, fra Vektlegene.no Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I denne episoden snakker Heidi med Ragnhild Malfang om den janssonske julen, med utgangspunkt i novellene «Granen» og «Julen». Samtalen ble spilt inn live på Ragnhilds arbeidsplass, Lillestrøm bibliotek. På scenen vrimlet det av både mummieffekter og juleeffekter, blant annet et oppblåsbart juletre. Dere får nesten se det for dere, eller ta en titt på vår instagram @oppdagtovejansson for bildebevis!Ragnhild og Heidi snakket blant annet om Gafsas julestress, knøttenes juleglede, familien Janssons juleregler og om Jesusbarnet som ble spist. Og om karamellpuddingen som fusjonerte med kjøkkenbenken!Lyden fra liveinnspillingen ble dessverre ikke helt ideell, men det er som med julen: Alt trenger ikke alltid være perfekt.OPPDAG: Tove Jansson er produsert av Heidi Sævareid og Kristin Linnesholm. I hver sesong dykker vi ned i verkene til en av Nordens fremste forfattere.Musikk ved Andreas Opstad Larsen.Følg gjerne @oppdagtovejansson på Instagram og Facebook for oppdateringer og annet innhold!

Warum "People Pleaser" früher schon "Parent Pleaser" waren."Weil Du die Welt nicht siehst wie SIE ist, sondern wie DU SELBST bist", sagt Autorin, Unternehmerin und Executive Coach Ragnhild Struss.Ragnhild merkte schon früh einen "Sog zu Menschen" und entschied sich nach dem WiWi-Studium gegen Banking und Consulting und für die Arbeit mit Menschen. Mit über 20 Jahren Erfahrung im Bereich Executive Coaching und Personal Development verrät sie in diesem "Feuerwerk an Erkenntnisgewinn"-Podcast: - warum man den Wunsch nach ultimativer Anerkennung aufgeben muss - welche Hinweise hinter Gefühlen – wie z.B. Wut – wirklich stehen und- wie mehr Selbstbewusstsein, Selbstvertrauen und Selbstfürsorge zu mehr Selbstwert führen Der Startup Schlau Podcast #25 mit Autorin, Unternehmerin & Executive Coach Ragnhild Struss. Jetzt überall wo's Podcasts gibt.***Timestamps00:00 - 00:49 Intro00:50 - 02:59 1. 10 schnelle Fragen03:00 - 05:24 2. Ich bin Ragnhild05:25 - 08:59 3. Werdegang09:00 - 12:50 4. Erste Schritte in die Selbstständigkeit12:51 - 16:46 5. Selbstvertrauen16:47 - 28:28 6. Selbstbewusstsein, -sicherheit, -liebe28:29 - 37:10 7. Selbstführung übernehmen37:11 - 41:41 8. Was beschäftigt Unternehmer?41:42 - 49:38 9. In die Umsetzung gehen49:39 - 53:25 10. Ragnhilds' typische Woche53:26 - 58:53 11. Selbstanalyse, statt Selbstbewertung58:54 - 1:09:11 12. Himmlische und teuflische Fragen01:09:12 - Outro***Mehr über Ragnhild:Buch-Link: https://www.amazon.de/-/en/Ragnhild-Struss-ebook/dp/B0C28MFB48LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/ragnhild-struss-78219584/***Weitere Podcast Highlights:- Anastasia Barner: D*ck Pics, Ungleichheit & Tabus im Business, Reverse Mentoring https://youtu.be/t88FP0OUOS8- Freya Oehle: Woman in Tech, Gründung, Liquidation, Neustart, Dreitausendsassahttps://youtu.be/04a98olq8us***Mehr über Startup Schlau:Instagram: https://www.instagram.com/startupschlau/ TikTok: https://www.tiktok.com/@startupschlauund https://startup-schlau.de/

Sesongslutt! Jentene Therese, Ragnhild og Lotte snakker om hva "Big dick energy" egentlig er og hvordan det misforståes. De leser opp lytterspørsmål om TikTok guilty pleasure, Ragnhilds ikke så vellykket bryllupsnatt og annet sprell. Ragnhild kommer på en sjokkerende bæsj-historie som hun bare må fortelle. Therese tar opp ulykken med karusellen i Sverige og Ragnhild spekulerer om fentanyl og aliens. Lotte avslutter med å forklare hvordan man tar vare på hår extensions. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi er tilbake med podkast! Hør Borghild fortelle om et desperat forsøk på å være seg selv, og Ragnhilds møte med en fransk elsker...

Tomas sine kort og kontoer ble sperret fredag kveld. Alexandra er reiseleder og har rotet det litt til mot Ragnhilds bryllup. De snakker videre om hvordan bryllupet skal være, tips for å spare penger og hvor kjedelige lange taler er. Ragnhild røper hemmelighetene rundt brudekjolen som sjokkerer alle. Hva slags tips har de til sminke når man er redd for å gråte/blir rørt? De avslutter med å snakke om produkter de har gode og dårlige erfaringer med. Kjøper man egentlig de dyreste sminkeproduktene fortsatt? Gjengen sliter med å avslutte den hyggelige praten og foreslår ADHD-utredning på alle sammen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens episode er Kjersti Kvam tilbake som programleder, og sammen med Ragnhild graver hun i livslinja til NRK-programleder Silje Nordnes (36). Damene får flere overraskelser, blant annet hadde de ikke sett for seg at lille Silje var en streng sprettball med tusen baller i lufta. Eller at ungdoms-Silje levde et dobbeltliv. Eller at hun er i fri flyt i voksenlivet akkurat nå. Og til slutt summeres det hele opp med Ragnhilds tale til den fremdeles eventyrlystne 80-årsjubilanten Silje. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt berättar Ragnhild Franzén om sin resa fram till diagnos som kantades av oklarheter och tråkigt bemötande i vården. Vi får också höra hur Ragnhild lever med sin diagnos idag, om hennes tro och annat hon gör för att må bra.

Tatt opp i slottsparken, Oslo, 30 april, 2019Kunstner, kurator og skribent, Ragnhild Aamås hadde en time ledig mens jeg var på tur i Oslo, midt i installasjonsperioden av masterutstillingen til kunstakademiet, som hun var kurator for. vi satt oss ned i slottsparken og snakket om: hennes etternavn, Stian Ådlansvik og Ragnhilds forlag Aaååa, været i Oslo, å være kurator/kordinator for masterutstillingen til kunstakademiet i Oslo på Kunstnerenes hus, hva hun selv stilte ut på hennes masterutstilling samme sted, å studere :Master of research exhibition histories i London, hvordan kunst ble stilt ut før i tiden, hvordan Ragnhild ble endel av prosjektrommet Podium, en and kommer og hilser på oss, litt om Podiums historie, hvordan Ragnhild driver Podium nå med Ayatgali Tuleubek og Ignas Krunglevicius, jeg snakker litt om hvordan vi velger kunstnere på Studio17 og litt om Conversation Pit, å invitere inn kuratorer i visningsrommene, tanker rundt å lage Podium publikasjoner, Postfjordisme, 1857, LUNKENT BEKJENTSKAP, hvordan vi kjenner hverandre, Ragnhilds Stavanger kobling, hennes bidrag til Stavanger kunstforenings 150 års utstilling, Ragnhild snakker om en performance hun hadde på Kunsthall Stavanger i 2016, LUNKEN METODE (litt om Ragnhilds prosess), historien om hennes håndskrift, Podium er ikke lett å finne og Ragnhild forklarer sin mening om hvorfor, kaffien blir lunken og vi skåler, Oslo Open og det å ha åpne atelierer, å dokumentere performance, Gunnhild torgersen og prisen hun fikk på Oslo Open, Oslo og Stavanger sine atelier bofelleskap, Ragnhild sine lesesirkler, en i hennes mester atelier og Ethics med boken The origins of totalitarianism av Hannah Arendt, segmentet BERGMAN hvor vi finner tittelen til episoden, Ragnhilds forhold til titler og så avslutter vi med hva Ragnhild har på gang fremover.For mer Ragnhild Aamås og hennes kunst kan man besøke hennes hjemmeside http://ragnhild-aamas.no/Og for mer info om Podium, besøk deres hjemmeside her: https://podium.enterprises/God lytting! View fullsize

Ragnhild Larsson är journalisten som tyckte att hon ville göra skillnad och i och med detta startade Klimatpodden. Lena har träffat henne och vi får veta hur hon hittar gäster, intervjuar och producerar. På hösten 2015 startade Ragnhild Klimatpodden och har snart haft 100,000 nedladdningar av de 60 avsnitt som det hittills blivit. Hon tycker inte att det är svårt att hitta gäster eftersom hon får tips från lyssnare och när hon intervjuar sina gäster och gör research så hittar hon ofta någon annan som hon själv vill lyssna på så nu har hon en lång lista på potentiella gäster. Ragnhilds tips till den som precis börjat att podda är - Var nischad! Hitta din publik, dvs de som intresserar sig för samma saker som du, det är så som podden får större spridning, förutom att man måste vara aktiv i sociala media. Ragnhild använder en Zoom H6 för att spela in och Giant Squid myggor som mikrofon när hon spelar in. Hennes favorit poddar är; - This American Life - Alex & Sigge - En varg söker sin podd  Tack för att du lyssnar, glöm inte feedbacken!    ___________________________ Inspelad med följande utrustning: Mikrofoner - Samson Q2U Inspelare - Zoom H6   Filerna har redigerats i Hindenburg: Voice profiler  Noise reduction exporterad i -14 LUFS.

Sjukdomar har genom tiderna krävt dramatiska åtgärder. Den som drabbades av till exempel pest, spetälska eller syfilis- det vill säga sjukdomar som då inte gick att bota- flyttades bort från sitt hem och och invanda miljö. I slutet av 1700- talet och under 1800- talet blev samhällets insatser mot sjukdomarna allt mer intensiva och speciella sjukhus byggdes för att isolera de sjuka. Under 1800- talet växte till exempel speciella sanatorier upp dit man förde människor med lungtuberkulos. Sjukdomen kallas också för tbc och skördade i mitten av 1800 talet drygt fyra miljoner människor i Europa. Det är den farsot som krävt flest dödsoffer genom historien även om man räknar in pesten. Långt in på 1930 talet dog nära tio tusen svenska i tbc varje år. En av de många drabbade var Ragnhild Stenmark som bodde i Gårelehöjden i Ångermanland. Göran Stenmark är barnbarn till hennes bror. - I min släkt har man varit väldigt mån av att lyfta fram saker och berätta om gammalt, berättar Göran Stenmark. Men en sak jag inte kände till förrän min egen pappa fann ett papper för några år sedan efter farmor och farfar. Det visade sig vara en dikt som farfars syster Ragnhild hade skrivit när hon var 17 år 1927 och där tog avsked av sin pojkvän eftersom hon visste att hon snart skulle dö i tbc. Göran Stenmark undrade varför ingen visat honom dikten tidigare. Troligen var det så att de i tidigare generationer pratade om det mesta, men när det gällde sjukdomar och elände ville de helst inte lyfta fram, det skulle glömmas bort. Ragnhild Stenmark föddes 1912 i byn Gårelehöjden utanför Junsele. Hon var en av 15 syskon och drabbades i tbc som många andra under den här tiden. Hon behandlades bland annat på sanatoriet i Apelviken, som Äppelviken kallades, i Halland, hon var på sanatoriet i Sundsvall och även på den lilla sjukstugan i Utanede socken vid Edsele i Ångermanland. Slutligen dog Ragnhild på sanatoriet i Örnsköldsvik 1929 17 år gammal. Vad var då familjeberättelsen om Ragnhild? Allt som berättades var att hon hade haft lungsoten tidigt, berättar Göran Stenmark, som också frågat grannar och andra som inte haft något mer att berätta. För Göran Stenmark blev kombinationen av dikten som Ragnhild skrev till sin pojkvän på dödsbädden och det faktum att han inte visste något om Ragnhild en drivkraft att ta reda på mer om henne. Ragnhild Stenmark föddes som nummer sju i syskonskaran. Föräldrarna Alma och Sven Stenmark var båda födda 1884 och fick från 22 års ålder ta hand om den allt mer växande barnaskaran. De levde trångt, vilket också framgår i de dokument som läkarna skrev. Redan vid 14 års ålder kom Ragnhild som patient till Äppelvikens, eller Apelvikens, kustsanatorium vid Varberg i Halland. Där vistades hon nästan ett år långt borta från familjen i Ångermanland. Det verkar som om hon fick åka hem ett halvår innan det var dags att läggas in på nästa sanatorium som blev Sundsvall. Dit kom hon mitt i sommaren 1927 bara 15 år gammal. Ett och ett halvt år senare flyttas hon till ålderdomshemmet i Junsele där hon vårdas under tre månader. Den 26 april flyttas hon sedan till Utanede sjukhem för tuberkulossjuka i Edsele socken alldeles i närheten av hennes hemby. Utanede sjukhem var en liten vårdanstalt i en trävilla med plats för 20 patienter. På Landstingsarkivet i Härnösand arbetar Erik Norgren och har en alldeles speciell historia att berätta om Utanedes sjukhem som har sin början på ett annat sanatorium. - Ett av mina märkligaste arkivfynd var när vi skulle hämta hem de äldre handlingarna från Österåsens sanatorium. Österåsen ligger norr om Sollefteå högt uppe på ett berg och byggdes i slutet av 1800- talet efter modell av ett 1600- tals slott, så det är otroligt vackert inramat, berättar Erik Norgren. Sanatoriet drevs privat men togs över av Landstinget på 1980- talet för att göras till hälsohem, berättar Erik Norgren. - Ingen hade plockat reda på de handlingar som tillhörde sanatoriet, så för några år sedan när vi från Landsarkivet skulle se vilka handlingar som fanns kvar visades vi ner i några smala trånga kulvertar med lågt i tak. Där i ett övergivet badrum fanns arkivet som vi började plocka reda på. Men utanför badrummet i kulverten stod några gamla igenspikade trälådor. Men hjälp av kofot lyckades Erik och hans kollegor från arkivet bända upp lådorna som visade sig innehålla journalhandlingar från just Utanedes sjukstuga. - Handlingarna var jättesmutsiga verkar ha stått där väldigt länge med tanke på att tidningspapperen som omslöt handlingarna var daterade från 1950- talet. Det finns mycket av den här typen av material som fortfarande ingen upptäckt. Inom arkivens värld är det inte alltför ovanligt att vi får in den här typen av material säger Erik Norgren. Vad hände då med handlingarna? Jo, de blev omhändertagna och rengjorda av Landsarkivets konservatorer, för de var väldigt smutsiga men inte fuktskadade, berättar Erik Norgren. - Det roliga i sammanhanget var att det spreds ett rykte bland arkivpersonalen som vi var tvungna att avfärda. Man var lite rädd att det skulle följa med en tbc smitta med de skitiga journalerna. Jag skickade ut ett lugnande meddelande internt om att det inte fanns någon risk att smittan följt med handlingarna. - Det visar på något sätt vilken makt våra föreställningar om tuberkulosen som härjade i vårt land fortfarande har om oss. Att vi fortfarande är rädda. Erik Norgren hade aldrig hört talas om Utanedes sjukstuga innan han fann handlingarna i kulverten. Men det fanns många av den typen av mindre sjukstugor som idag är okända, berättar Erik Norgren. Och det är just från sådana små ställen som handlingar och journaler försvunnit. Efter vistelsen på Utanedes sjukstuga fick Ragnhild vara hemma på Gårelehöjden vid Junsele i 5 månader. Men i mars 1929 då Ragnhild var 17 år flyttades hon till tuberkulossjukhuset i Örnsköldsvik där hon vårdades i drygt tre månader innan hon dog den 12 juli 1929. Göran Stenmark vars farfar var syster till Ragnhild bor idag på den gård där Ragnhild växte upp. Han berättar att det idag finns få minnessaker kvar efter Ragnhild, men bland det lilla finns en anteckningsbok. - Det finns en liten rolig sak i anteckningsboken, hon hade humor och skriver: Ett tok kan bli klok om man läser i Ragnhild Stenmarks anteckningsbok För där finns guld och diamanter i alla hörn och kanter Vid Ragnhilds sista vistelse hemma på gården i Gårelehöjden skrev hon en dikt till sin älskade några veckor innan hon reste till den sista sanatorievistelsen i Örnsköldsvik där hon nästan på dagen fem månader senare dog. Dikten skrevs av Ragnhild Stenmark den 14 februari 1929 i Gårelehöjden och har tonsatts av Lena Eriksson från Näsåker. Lyssna till Ragnhilds farväl: Kom yngling sista gången till mig, sitt här invid min sida, min bortgångs stund vill jag hos dig du älskade förbli. I dina händer låt min hand tills den blir kall få vila, och led mig du till fridens land, dit snart min själ skall ila. Jag är beredd till gravens ro dock än tillbaka vända, en suck till dig tack för den tro tack för vart hopp de lända. O sköna Tröst att få bo kvar uti ditt trogna hjärta. Nu graven mindre fara har den döden mindre smärta. Jag är dig kär, jag ser ditt väl, du skall mig länge sakna. Mitt minne ofta för din själ skall klagande uppvakna. Fastän sin fröjd ej blivit hålt de trogna löftesorden, huru uti ditt öga föll, en sista blick på jorden. Säg ej att du mig följa vilja vill nej dina dagar höra ditt fosterland den ära till, jag skall ditt hopp ej störa. Blott minns mig som en ungdoms dröm, den tiden besannat om hälsning. Du gav vad jorden skönast har en kärlek sen som våren men himlens gåva bättre när en grav i ungdomsåren farväl en vingad lilja fri, jag lyfter från min stängel. Jag fick ej här din maka bli, jag blifver där din ängel. Nya sjukdomar "farligare" än gamla Att bygga särskilda sjukhus för människor som drabbades av smittsamma och kroniska sjukdomar var inget nytt. Redan under medeltiden flyttades människor bort när de drabbades av till exempel spetälska eller pest, och också syfilis var en sjukdom som tidigt hanterades på institutioner. I början av 1800-talet infördes en kurhusavgift, vilket kan beskrivas som den första vårdskatten i Sverige.  Och 1875 kom en ny hälsovårdsstadga som sa att kommunerna skulle ansvara för att bygga särskilda epidemisjukhus. Men det var ändå stor skillnad på hur man hanterade och försökte skydda sig från olika sjukdomar. Två sjukdomar som under 1800-talet slog samtidigt och med nästan samma symptom hanterades helt olika av samhället. Det handlar om dysenteri och rödsot: Dysenteriepidemier tillhörde det som människor under 16-17 och 1800-talen levde med. Sjukdomen kallades rödsot i folkmun, den var och förblev framför allt en landsbygdsplåga som skördade många dödsoffer vid varje utbrott. Den som fick rödsot drabbades av svåra diarréer och uttorkning. Precis den sortens effekt på kroppen, hade också koleran som kom till Europa på 1830-talet.  Men trots likheterna i sjukdomarna så blev samhällets insatser mot den nya sjukdomen helt annorlunda. Det visar forskning som Helene Castenbrandt gjort. Hon är medicinhistoriker vid Göteborgs universitet och hon har kunnat jämföra samhällets försök att skydda sig mot dysenteri med de insatser man satte in mot den nya sjukdomen koleran. Rödsoten var ett så vanligt inslag i livet att man hade accepterat den och sett den som något som man inte kunde skydda sig emot utan bara fick genomleva. När koleran kommer till Europa så var det en alldeles ny sjukdom i Europa, som genererade en annan typ av reaktion. -Dels en stor skräck, men också en känsla av att ”det här nya kan man nog värja sig emot”, säger Helene Castenbrandt. Hon har studerat hur det var 1857, då Jönköpings län, drabbades av både en dysenteriepidemi och det första kolerautbrottet. Inte minst har hon studerat tidningarna från den tiden. -Det blir tydligt att det är koleran man rapporterar om men inte dysenterin. -Det är anmärkningsvärt eftersom drygt 4000 personer dog i dysenteri det året, medan det dog knappt 200 i kolera. Trots att det kommer in rapporter från landsbygden som visar att rödsoten är på väg att bli katastrofal så är det ändå rödsoten som tidningarna fortsätter att skriva om. -Det här säger nog mycket om vilket intresse och vilket fokus man hade på koleran. Koleran VAR den stora skräcken, man VAR rädd för koleran och man hade nog ändå inte klart för sig att dysenterin skulle komma att bli den stora dödaren det året, säger Castenbrandt. -Men man kan också tolka det som att läkarna var mer intresserade av koleran och rapporterna utifrån Europa sa ju att det var det man skulle vara rädd för. -Jag tror det spelade stor roll också dels att man var så van vid rödsoten, och dels att det var en landsbygdsplåga som inte alls drabbade städerna lika hårt, säger Castenbrandt. Om att komma nära människor från förr Peter Englund, svenska akademiens ständige sekreterare, skrev sin doktorsavhandling om 1600-talet och också som historieförfattare har han ägnat sig mycket åt samma tidsepok. Han har, precis som andra arkivletare en vilja att verkligen förstå hur människor kände och tänkte i gångna tider och det är ofta de oväntade arkivfynden som gett honom den bredare, fylligare bild av människorna från 1600-talet. -Jag tycker nog att jag förstår dem lite bättre än jag gjorde när jag började och det berodde nog på att jag efter en tid vidgade mina källkategorier väldigt mycket. -När man blir sittande med bara en källkategori så finns det en stor risk att man ”skådar Atlanten genom ett sugrör” och man bara får en skärv av verkligheten. Peter Englund berättar att han under sitt avhandlingsarbete vidgade sina källor, för att det var både viktigt och roligt. -Jag tillbringade en hel termin med att läsa mig igenom Svenska Vitterhetsarbeten med 22 volymer med svensk poesi från 1600-talet. Men det räckte inte med det, han läste också mycket dagböcker, liksom vanlig skönlitteratur, han  lyssnade på musiken från den tiden och läste till och med kokböcker. -Jag ville bekanta mig med så många olika källkategorier som möjligt. Och det var givande för alla de där bilderna kompletterade varandra. -Jag vet inte om jag kan säga att jag kom innanför pannbenet på 1600-talsmänniskan, men jag förstår dem ändå rätt bra. Det som handlar om sinnesstämningar och sätt att tänka, det tar ett tag innan man sätter sig in i oavsett vilken tid det rör sig om, och för att komma dit krävs en bred beläsenhet – inte bara en källkategori utan hela spektrumet. Det gäller att vara öppen för det oväntade när man söker i arkiven. När Peter Englund höll på med sin avhandling stötte han på en källkategori som han inte ens visste fanns, nämligen bröllopsdikter. Det är tillfällighetsdikter som ofta är grötrimmade och rätt ekivoka. Just bröllopsdikterna kunde han faktiskt aldrig använda, men han fann också begravningspoesi. -De innehöll ibland bådepersonalia liksom beskrivningar av hur folk dött. Det gav nycklar till mer vetande. Den som har gjort ett riktigt lyckat arkivfynd minns det väl. Så är det också för Peter Englund. -Jag minns när jag läste ett tal som Axel Oxenstierna höll för en holländsk handelsdelegation. -Allt föll på plats. Helt plötsligt så gick min avhandling ihop, patiensen gick ut! Men det är ändå ganska sällan som den där sortens förklarade ögonblick inträffar. -Väldigt mycket handlar ju om ett ihärdigt traskande i arkiven, ett traskande som är ganska oglamoröst, slutar Peter Englund.

Kun Solveig og Ragnhild i studio idag. Vi diskuterer visdomstenner og finner ut om Realfagsbygget er Norges største bygg.Vi får presentert en ny hersketeknikk og del 2 av Ragnhilds såpevannshypotese.