Podcasts about jesusbarnet

Här blandas medeltid och 1890-tal. Klockstapeln är från 1500-talet. Altartavlans korsfästning är en kopia av en målning av Rubens. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I den uppländska medeltidskyrka mitt i byn kyrkan förvarades S:t Jacobs relikskrin som beslagtogs av Gustav Vasa. I slutet av förrförra seklet gjorde man en drastisk renovering och fönstren fick sin tredelade form och kyrkan vitrappades. Alla tidslager vilar ovanpå varandra, visst har knackats ner och annat kalkats över. Här finns också en träskulptur föreställande aposteln Jakob från 1300-talets senare hälft och en madonna med Jesusbarnet härstammar från 1400-talet.Guide i Riala kyrka är Kulturredaktionens konstkritiker Mats Arvidsson (1944-2022). Klassikern sändes första gången 2012.

Dei tre vise menn frå Austerland, Herodes og Jesusbarnet.

"Så sier Herren: Hør, det lyder klagerop i Rama, det er noen som gråter sårt. Rakel gråter over sine barn og vil ikke la seg trøste, fordi de er borte." (Jer. 31,15) Dette er en trist profeti som ble oppfylt da Jesus ble født. Herodes forstod at han var blitt lurt, så han ikke skulle finne Jesusbarnet, og tok en grusom hevn. Alle gutter under 2 år i Betlehem og omegn skulle drepes. Det står i Matteus 2 (v.16-18). Det er her vi har utrykket ramaskrik ifra.. Både Rama som et sted og Rakels grav ligger i omegnen rundt Betlehem og Jerusalem. Rakel, hun døde da hun fødte sin "smertes sønn" som hun kalte ham. Du kan lese det i 1. Mosebok 35 (v.16-20). Nå fikk hun på en måte selskap av de mange andre mødrene som også opplevde at sønnen de hadde født, førte til dyp smerte. Jula er og var ikke bare idyll, slik som den ofte framstilles. For noen er det nettopp ei tid med dyp smerte.. Bibelen er ærlig, den rommer både glede og sorg. Men - takk til Gud! Død og smerte har ikke siste ordet. Jesus vant over døden, så vi kan få leve - både her på jord og i Himmelen! Og om du sørger i dag, skal du vite at Jesus er nær den som sørger. Og Han vil trøste! Skrevet og lest av Eli Fuglestad for Norea Håpets Kvinner.

Ekteskapspodden lager en adventskalender med 24 korte episoder, hver på rundt 5 minutter, fulle av gode ekteskapstips!  Hver dag får dere et tips og litt refleksjon, som kan styrke forholdet og gi nye perspektiver i førjulstiden.

Går det att lita på islamisternas ord om framtidens Syrien? Är svenska medier naiva kring islamisternas maktövertagande i Syrien? Och bör det byggas fler moskéer i Sverige? Det är frågor som diskuteras i det här avsnittet av Veckans nyheter. Även SSAB:s ”god jul”-dissning tas upp, samt julkrubban där Jesusbarnet låg på en palestinasjal. Se avsnittet som webb-tv: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.youtube.com/@varldenidagplay⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17 Har du önskemål på frågor som du vill att vi pratar om? Kontakta oss på veckansnyheter@varldenidag.se Prova Världen idag i två månader för 10 kronor: https://order.flowy.se/varldenidag/varldenidagdigital/3990/userform?couponNumber=124

I vår månedlige Passion Puls snakker vi om hva som har skjedd og hva som skjer framover i kirken. Vi samtaler om hva Gud gjør iblant oss - både gjennom vitnesbyrd og forkynnelsen. Samt har vi ofte med oss gjester - mens denne gangen er det stabens trio som deler. Lytt inn å bli informert og inspirert sammen med oss!

Hvordan bringer Jesusbarnet fred ind i verden?

Tiden rundt Jesu fødsel er grundig beskrevet hos evangelistene Matteus og Lukas. Fra ni måneder før fødselen og til noen uker, kanskje måneder etterpå, møter vi ulike mennesker som Maria og Josef møtte på i Betlehem...

Musikelever på St Sigfrids folkhögskola utanför Växjö under ledning av Sara Wåhlin. Betraktelse av prästen Carina Samuelsson och prästen Leif Adolfsson läser texter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Du kan höra evangelietexten och en betraktelse av Carina Samuelsson separat eller ladda ned som podd.Klockstapeln utanför St Sigfrids folkhögskola utanför Växjöär inte så stor, men den här spröda klockan får sprida det jublande budskapet om undret som sker under julnatten - att Jesusbarnet föddes i ett stall i Betlehem.Betlehem betyder brödhus och därför kallas kapellet på folkhögskolan Betlehem, eftersom det från början är ett sädesmagasin från slutet av 1700-talet. Så tänk gamla tjocka timmerväggar. Helt omålade på insidan och faluröda på utsidan.Och hela detta lilla kapell är fyllt av unga människor som är elever på musiklinjen på folkhögskolan, De står för julens vackra sånger och psalmer under ledning av Sara Wåhlin som du kanske hörde sjunga i gudstjänsten här i P1 igår. I så fall hörde du också prästerna Carina Samuelsson och Leif Adolfsson som binder ihop vår julotta idag.I ett litet barn sträcker Gud sina armar mot oss. Gud säger; jag har bara dina händer, din kropp, din röst att bli verklig i. Vi, du och jag får ge Guds kärlek kropp, röst, händer och ansikte.Ur betraktelsen av Carina SamuelssonTexter:Jes. 9:2–7Luk 2:1–20Musik:Psalm 113 Det är en ros utsprungenPsalm 119 Var hälsad sköna morgonstundA child is bornAve MariaPsalm 121 När juldagsmorgon glimmarLullaby of an anxious childCarol of the bellsPsalm 113 Det är en ros utsprungenDen Signade dagA nice thoughtMedverkande:Carina Samuelsson, prästLeif Adolfsson, prästMimmi Lind, diakonMusikelever under ledning av Sara Wåhlin:Fanny Carlbom, sång och sopransoloTara Pyne, sångLina Tuvegård, sångStina Nilsson, sång, Mica Ramm-Ericsson, sångEmma Heinrich, sångSaga Elfving, sångMiranda Lundin, sångAlisa Lennartsson, sångFrida Engvall, sångLukas Thelin Öholm, sångArvid Pernrup, sångSem van Gehstel, sångMaria Sanches Hansen, sångAina Ehinger, sångErik Persson, sångVilmer Johansson, sångAdam Stagen, sångTara Pyne, sångElsa Kristensen, sångMarcus Frosth, sångElla Bankhead, sångNils Isberg, sång och slagverkLea Backhausen, trumpetGustav Olaison, trumpetJona Wåhlin, trumpetHenning Redner, trombonAlbin Fållbäck, bastubaJonathan Holmström, althorn och klarinettJulia Edvinsson, saxofonAstrid Sonesson, tvärflöjtChristopher Robin Carlsson, tvärflöjtHilma Burholm, oboeEbba Bengtsson, pianoPhilip Norell Strinnö, pianoIsak Ivarsson, pianoElla Garnolf, pianoSofia Andrén, pianoJakob Östberg, slagverk och trummorErik Liedberg, trummorHolme Fernholm, slagverkMarit.Thunnisen, kontrabas Hannes Kallhauge, kontrabasRobin Kroplewski, kontrabasSaga Liabäck, violaKajsa Ohlin, violinSofia Rathsman, violinHilma Jönsson, violinEmelia Svensson, violinNoel Allensten, gitarrErik Aldgård, gitarrPutte Rydman, basProducent Marianne GreipTekniker Magnus Larsson och Magnus Walfridssonliv@sverigesradio.se

Varför har helgonet Nikolaus en djävul i släptåg, undrar Thomas Nordegren? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jesusbarnet och tomten är två av huvudpersonerna för många på julafton, men det finns mer att grotta ner sig i när det handlar om folktron.Tommy Kuusela, forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala. Han ger oss fördjupad kunskap om våra traditioner. Sankt Nikolaus har med sig en djävul som helgonet håller fast i en kedja.– Helgonet Nikolaus skulle på det här sättet visa sin makt över det onda, berättar forskningsarkivarien.Musik som spelas;Chris Isaak - Hey SantaAnita Lindblom – JulbockenNat King Cole – The Christmas SongTre Små Tomtar - Sven Arefeldt & Sven-Olof Sandberg & Eskil Eckert-Lundin.

I denne episoden snakker Heidi med Ragnhild Malfang om den janssonske julen, med utgangspunkt i novellene «Granen» og «Julen». Samtalen ble spilt inn live på Ragnhilds arbeidsplass, Lillestrøm bibliotek. På scenen vrimlet det av både mummieffekter og juleeffekter, blant annet et oppblåsbart juletre. Dere får nesten se det for dere, eller ta en titt på vår instagram @oppdagtovejansson for bildebevis!Ragnhild og Heidi snakket blant annet om Gafsas julestress, knøttenes juleglede, familien Janssons juleregler og om Jesusbarnet som ble spist. Og om karamellpuddingen som fusjonerte med kjøkkenbenken!Lyden fra liveinnspillingen ble dessverre ikke helt ideell, men det er som med julen: Alt trenger ikke alltid være perfekt.OPPDAG: Tove Jansson er produsert av Heidi Sævareid og Kristin Linnesholm. I hver sesong dykker vi ned i verkene til en av Nordens fremste forfattere.Musikk ved Andreas Opstad Larsen.Følg gjerne @oppdagtovejansson på Instagram og Facebook for oppdateringer og annet innhold!

Fortellingen om Jesu fødsel må være verdens mest fortalte historie. Ingen barnefødsel har fått større oppmerksomhet og blitt påspandert mer trykksverte opp gjennom århundrene enn fortellingen om Jesusbarnet i krybben...

Episode 13: Julespesial!Jeg heter Astrid Kirschner, og dette er 13.episode av min podkast BAROKKPODDEN! - og i dag skal det handle om barokk julemusikk!Hva slags julemusikk ble skrevet i barokktiden, og hva handler barokk julemusikk egentlig om?I den bibelske julefortellingen dukker det for eksempel opp mange engler i julefortellingen, både i Lukas- og Matheus-evangeliet. Mange julekomposisjoner beskriver den himmelske musikken sunget av engler, det finnes store englekor og opptreden av enkelte engler. Videre finnes det en rekke gjeter-scener; det var jo gjeterne som først fikk bud om Jesu fødsel. Pastorale, pastorella - disse gjester-scenene har mange navn.En annen mye brukt variant av julemusikk er vuggesanger til Jesusbarnet, gjerne sunget av moren Maria.Og igjen har jeg selvsagt laget en passende spilleliste til dagens episode på Spotify, der kan du lytte deg gjennom store mengder av barokk julemusikk, både musikk-eksemplene jeg snakker om her, og en god del mer. Spillelisten ligger allerede klar på Spotify og venter på dere.Dere finner den her:https://open.spotify.com/playlist/75ba937MdaZ8B4VBsBUHqk?si=44ccb19f8b9045f8 (Denne linken fungerer kun innenfor Spotify. Hvis du hører podkasten fra andre platformer, må du søke opp spillelisten separat!)***Musikkeksempler brukt i episode 13 av BAROKKPODDEN - Julespesial!Baroque Christmas (Noël Baroque): Marc-André Charpentier: Laissez Paitre Vos Betes, Masques, 2005, alphaMarc-André Charpentier: Joseph Est Bien Marié (Masques, 2005, alpha)Alessandro Scarlatti: Cantate Oh Betlemme, 1.sats (Masques, 2005, alpha)Andreas Hammerschmidt: Freude, grosse Freude (O Jesulein, Clematis, 2022)Thomas Selle: Angelus ad Josephum (O Jesulein, Clematis, 2022)Ignazio Donati: Angelus Gabriel descendit (Per il Santissimo Natale, La Fenice, 2007)Georg Friedrich Händel: Messiah (Dunedin Consort, John Butt, 2006): "And the Sngel Said Unto them""And Suddenly""Glory to God""Halleluja"Franz Tunder: Ein kleines Kindlein (Clematis, 2022)Johann Christoph Bach: O Freudenzeit, o Wundernacht!" (Clematis, 2022)Arcangelo Corelli: Fra Julekonserten, Concerto grosso, fatto per il SS Natale: Pastorale (The Avison Ensemble, Outthere, 2014)Johann Sebastian Bach: Christmas Oratorio (Dunedin Consort, John Butt, 2016):Sinfonia"Brich an, du schönes Morgenlicht""Und der Engel sprach zu ihnen"Arie "Frohe Hirten" Jan Pieterszoon Sweelinck: Angelus ad Pastores ait (Netherlands Bach Society, Angels and Shepards, 1998)Andreas Hammerschmidt: Wo ist der neugeborne König (Clematis, 2022, alpha)J. S. Bach: Christmas Oratorio (Dunedin Consort, John Butt, "Wo ist der neugeborne König?""Sucht ihn in meiner Brust" ***Takk for Fond for for Lyd og Bilde som støtter mitt prosjekt - podkasten Barokkpodden! ***Også i denne episoden har jeg kun brukt lydklipper på maksimal 30 sekunder, og jeg bruker kun musikkeksempler av platefirmaer som har gitt meg tillatelse.

Vi föds alla in i de fysiska jordeliven som små spädbarn, som är helt beroende av omgivningen för den fysiska överlevnaden. I detta avsnitt möter vi psykologerna Tove Blomqvist och Sören Grind, som samtalar om den tidiga barndomens betydelse för vår mänskliga utveckling och för våra relationer, utifrån Martinus världsbild med reinkarnationsperspektivet som grundläggande förutsättning.  I samtalet reflekterar Tove och Sören över olika anknytningsmönster och hur de påverkar barnens förhållningssätt till omvärlden och till dess känslomässiga och intellektuella utveckling. De samtalar också om hur repetitionen av tidigare inkarnationer blir synlig under spädbarnets utveckling ända från befruktningsögonblicket och under uppväxten fram till 30-årsåldern. I samband med den förestående julen tänker vi också särskilt på det lilla Jesusbarnet i krubban. Utifrån Martinus analyser av begivenheterna i Betlehem på ett symboliskt plan, som en berättelse av hela vår utveckling som jordemänniskor, kan vi se hur vårt eget inre Kristusbarn sakta men säkert växer från inkarnation till inkarnation, vilket visar sig i en växande humanitet och nästakärlek.  Under avsnittet refereras också till Sören Grinds bok Livet - en fråga om kärlek. Om mänsklig utveckling i ett reinkarnationsperspektiv, där bl.a. dessa teman som rör anknytning och barndomens betydelse för relationerna i våra liv fördjupas. Sörens böcker kan köpas på svenska och danska på Världsbild förlag: www.varldsbild.se och på www.martinusshop.dk Martinus litteratur kan också köpas på svenska på Världsbild förlag, och du kan även läsa stora delar av hans verk - t.ex. den lilla boken Julevangeliet - gratis online på martinus.dk: https://www.martinus.dk/sv/tt/index.php Språk: svenska Avsnittet spelades in på Zoom den 16 december 2023 med Tove Blomqvist, Sören Grind och Pernilla Rosell. Musiken är komponerad och framförd av Lars Palerius.    

Selve adventstiden har Jesu komme som tema. Vi venter Jesusbarnet som skal fødes i Betlehem. Men, egentlig venter vi ikke på hans fødsel, den har allerede skjedd. Han som kom som barnet i krybben, skal også en...

På första advent tänds adventsljuset i Backens kyrka i Umeå. Gun-Marie Spett Lindgren predikar i den direktsända gudstjänsten. Sång och musik med Backens kyrkokör, Gaudium och Maria Axell. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med glada sånger och psalmer firas det nya kyrkoåret i Backens kyrka i Umeå. Prästen Gun-Marie Spett Lindgren pratar om att förbereda sig i förväntans tid.- Vad behöver jag kasta av mig? Vad är det i livet som står i vägen för att Jesusbarnet på nytt ska kunna födas i hjärtat, för en fördjupad överlåtelse. Vad kan jag lägga in i ordet ”hosianna”, ropet som betyder ”Herre, hjälp mig”? Vad behöver jag befria mig ifrån eller bli befriad till? säger hon i gudstjänsten.Duetten Natten går mot sitt slut ur Fridsfursten av Maria Löfberg är ett uruppförande.TexterSakarja 9:9-10Romarbrevet 13:11-14Matteusevangeliet 21:1-9MusikBereden väg för Herran (Sv Ps 103)Dotter Sion (G F Händel)Natten går mot sitt slut (ur Fridsfursten av M Löfberg)Sjung Hosianna (O Jansson, J-O Kulander)Hosianna, David son (Sv Ps 105)Auf meinen lieben Gott (J S Bach)Advent (O Olsson)Gläd dig, du Kristi brud (Sv Ps 104)Mitt rike (ur Fridsfursten av M Löfberg)Gå, Sion, din konung att möte (Sv Ps 108)I advent (I Karlstrand, A Sköld)Orgelrapsodi (ur Fridsfursten av M Löfberg)MedverkandeGun-Marie Spett Lindgren, liturgi och predikanErik Sigurdsson, bön och textläsningEwa Miller, textläsningMarkus Mattsson, oboe och klarinettCecilia Larsson, Sonja Marklund och Ingemar Grahn, sångGaudium och Backens kyrkokör, sångKatarina Konradsson, körledningMaria Axell, orgel och pianoProducent Helena Andersson HolmqvistMoskit medialiv@sverigesradio.seTekniker: Eskil Lövström och Bo AndersinSveriges radio Västerbotten

Vi tar oss tillbaka till 1500-talet och till en av de stora namn från den italienska renässansen: Rafaels ”Sixtinska Madonna” från 1512/13 som finns på Gemäldegalerie Alte Meister i Dresden, Tyskland. Men stäng inte av för att det är ett kristet motiv, för vi pratar om så mycket annat! Till exempel berättar vi hur Rafael komponerade tavlan så att den direkt interagerade med kyrkorummet i San Sisto i Piacenza, som den målades för. Vi pratar om hur tavlan 1754 togs från högaltaret i kyrkan och skickades över de snöklädda Alperna till Dresden, hur tavlan hittades efter andra världskriget av soldater Röda armén i en gammal järnvägstunnel och togs till Pusjkinmuseet. Men inte minst berättar vi hur de två änglarna i nedre kanten kom att bli världskända som ett självständigt motiv, som många nuförtiden inte ens vet att de bara är en detalj i en altartavla med Maria och Jesus som huvudmotiv. Och varför målade Rafael Jungfru Maria och Jesusbarnet med så ängsliga blickar? Vill du få svar på alla dessa frågor? Lyssna på vårt nya avsnitt! Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Georg Julin overværede julegudstjenesten i Nexø i 2022. Her var der forventeligt en prædiken om f.eks. Jesusbarnet i krybben, Maria eller hyrderne på marken, men i stedet bød juleprædiken på den største julegave til menneskeheden[...]

I Matteusevangeliet sägs det att de vise männen gick in i ett hus där de fann Jesusbarnet och Maria. Vad var det egentligen för ett hus? Det här är Guds hus. Kanske att du tänker att Guds hus är en kyrka, och det kan det vara, men Guds hus i denna mening är inte begränsat till fyra väggar. Guds hus i denna mening är mer att beskriva som Guds rike, den plats där också Gud är. Men associationen till kyrkan och den gudstjänstfirande församlingen är inte fel, tvärt om så är det en plats och en händelse där allt som sker för att gemensamt söka den Gud som kommit till oss. Och en del i detta sökande är att jag hyllar och tillber honom som kommit till mig.Joakim Hagerius är Equmeniakyrkans biträdande kyrkoledare.Text Matteusevangeliet 2:11Musik Day One (Lars Danielsson)Producent Neta Norrmo ljudmix Frida Claesson Johansson för Sveriges Radio P1 liv@sverigesradio.se

De vise menn som kom for å hylle Jesusbarnet, hadde med seg kostelige gaver, forteller Bibelen: Gull, røkelse og myrra. Gull vet vi hva er, men hva med røkelse og myrra?

Ärkebiskop Martin Modéus förmedlar julevangeliet och förundran inför julens budskap. Ärkebiskop Martin Modéus hälsar välkommen till årets julbön - en stilla stund för vila i texter och musikstycken.  Och för att vara i varandras sällskap.Berättelsen om Jesusbarnet i krubban är en berättelse om att Gud kommit till oss. Mitt i det enklaste och mest utlämnade tar Gud plats som ett litet barn. Det gör att vi kan lita på att Gud vet hur vi har det. Samma skratt som vi skrattar och samma gråt som vi gråter har också Jesus upplevt. Konikter och frestelser är inte obekanta för Gud. Vi har en livserfaren Gud. Jesus var flykting, han verkade och arbetade, han levde under hot och mötte människor i yttersta nöd. Han såg inte bara vardagen utan också tillvarons utkanter.Ur julbönenDet talade innehållet utan musik finns att lyssna på separat eller ladda ned som podd.Texter: Jesaja 9 Julevangeliet, Luk.2:1-20Musik: Stilla Natt (orgelversion) Psalm 116 Nu tändas tusen juleljus Psalm 737 Ej upplysta gårdar Psalm 126 Ett barn är fött på denna dag Psalm 113 Det är en ros utsprungen Psalm 114 Stilla NattMagnus Larsson, tekniker Marianne Greip, producent liv@sverigesradio.se

-Ei utruleg fin skildring av mennesker som møtte Jesusbarnet i tempelet, seier Magne Vatland. I denne episoden tar han oss med til Lukasevangeliet.

Då Maria og Josef tok med seg Jesusbarnet til tempelet møtte dei to som venta på Frelsaren. Kunstnaren og forkynnaren Odd Dubland fortel meir om dette møtet.

Mellan 1933 och 1939 samlade den tyskjudiska journalisten och författaren Charlotte Beradt in drömmar. Drömmar som i detalj verkade berätta om fasorna som väntade, säger Maria Küchen. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången i juni 2018.Drömmar har alltid ansetts vara profetior, budbärare eller existerande platser som människan uppsöker i sömnen. I bibeln finns hundratals referenser till drömmar, både som visioner av framtiden och som Guds anvisningar till människan:Josef i första mosebok drömde flitigt om sin egen kommande storhet. Hans elva bröder skulle underkasta sig honom, drömde han. Det irriterade dem så pass att de slängde honom i en brunn. Och i evangeliet flyr Josef och Maria till Egypten med det nyfödda Jesusbarnet på order från en ängel i en dröm.Shamanresor in i drömmar och syner ses i sina kulturella sammanhang som verkliga. För schamanen finns ingen gräns mellan sömn och vaka, vardag och syner. I det rationella sekulära samtida västerlandet drar vi däremot en gräns mellan dagens verklighet och nattens drömmar, men gränsen är flytande, otydlig och rörlig.'De som drömmer här', konstaterade hon, 'bearbetar inte privata konflikter.'Rörligheten sätts i skarpt ljus i tyska journalisten Charlotte Beradts bok Drömmar i tredje riket som gavs ut första gången 1963 och kom på svenska 2018 i översättning av Jesper Festin. Beradts skildrar människors drömmar i Tyskland från nazisternas maktövertagande 1933 och framåt hundratals drömmar som hon samlade in och skrev ner, innan hon 1939 tvingades lämna sitt hemland och fly till USA.Det rör sig om drömmar från den då ännu smygande regimens första tid, från dess urtillstånd.Och denna totalitära regim styr inte bara människors vakna liv, den styr med järnhand vad de drömmer.När Beradts först försökte strukturera sitt material, hade hon Freuds tankar om drömtydning i bakhuvudet. Freudianskt sett är det drömda privat. Och Beradts tidiga reflektioner om vad människor drömde i tredje riket handlade i Freuds anda om skam, rädsla och omedvetna önskningar. Men så småningom ändrade hon perspektiv.I första mosebok formulerade Josef sina maktanspråk i drömmar. Josefs och Marias flyktdröm i evangeliet räddade Jesus från kung Herodes politiskt motiverade massaker på småbarn. Och 1963 definierade Charlotte Beradts tredje rikets drömmar som en overklig mosaik, vars stenar består av element från den politiska verkligheten.De som drömmer här, konstaterade hon, bearbetar inte privata konflikter.Flykt var förstås ett vanligt tema. En ung kvinna med markant näsa, inte judinna, drömde flera år före raslagarna långa episka drömmar om näsor och papper. I drömmarna jagade hon attester och dokument, bar runt på mappar med alla sina släktpapper, ifrågasattes och förföljdes.Plötsligt ett skrik: de kommer. Flykt, flykt, flykt. Jag letar efter ett gömställe. Plötsligt ligger jag långt ner i en hög med lik äntligen ett bra gömställe. Ren och skär salighet där under likhögen, men mappen med papperen under armen.Detta drömde hon tio år innan massförintelserna inleddes och människor faktiskt gömde sig under högar av lik. Flera gånger återkommer Beradts till drömmarnas profetiska drag:Flera år innan skyltar om att judar inte är önskvärda börjar sättas upp på restauranger, drömmer en kvinna att hon sitter på en restaurang, under en skylt där det står Ut med skadedjuren.En annan kvinna drömmer om en maskin som kontrollerar tankar och beskriver den som elektrisk, ett virrvarr av trådar innan sådan elektronisk avlyssningsapparatur finns.Före koncentrationslägrens kollektiva bestraffningsmetoder drömmer en mörkhårig, ickejudisk kvinna om hur hon hindrar sig själv att göra saker som kan slå tillbaka mot min grupp, eftersom ju alla mörka bestraffas när en av oss gör något förbjudet.I drömmarnas mosaik används fragment ur verkligheten för att ge en bild av framtiden som sedan visar sig korrekt. Det drömda tycks faktiskt profetiskt. Men troligen är drömmarnas profetior inte mer ockulta än om någon som är vaken under nazismens första tid säger:Om några år sitter det skyltar på restauranger om att judar inte är önskvärda. Det kommer att sluta med att människor tvingas gömma sig i likhögar.I Tyskland på 30-talet drömde många att vardagsföremål vände sig emot dem. En kvinna drömde att en medlem i nazisternas paramilitära underorganisation SA öppnade luckorna till hennes kakelugn. Med skärande röst började ugnen upprepa varenda mening som vi yttrat mot regeringen, vartenda skämt som vi dragit.En annan kvinnas sänglampa gjorde samma sak. En grönsakshandlares soffkudde, ett skrivbord, ett påskägg, alla dessa ting blev angivare.Rasismen och antisemitismen har monterats in i de förföljda så att de i drömmarna förföljer sig själva.Dessa drömmar hade ett budskap inte från Gud, eller en ockult verklighet eller inifrån det egna psyket, utan från diktaturen: Ni ska vara rädda.Kan det finnas en nyttigare dröm för en totalitär regim? frågar Beradt retoriskt.Och ett annat återkommande budskap i drömmarna var: Ni ska vara tysta.En städerska börjar i sin dröm prata ryska, som hon inte alls kan, för att hon inte ska förstå sig själv om hon säger något förbjudet om staten.En kontorist drömmer att han ska lämna in ett skriftligt klagomål över det rådande tillståndet. I ett kuvert stoppar han ett blankt pappersark utan ett enda ord på och känner sig stolt över att ha sagt ifrån.De som drömmer i Beradts bok är kritiska till den nya ordningen och rädda för den. Ett eget avsnitt ägnas judarnas drömmar. En judisk ung kvinna drömmer att hon, precis som sina förtryckare, uppfattar judar som äckliga och fula. En judisk jurist drömmer att han i en park, i stället för att sätta sig på den gula bänken för judar, sätter sig på papperskorgen. En annan jurist drömmer att han kastas ner på marken av nazistiska vakter och säger: Jag kysser marken som ni kastar mig på.Rasismen och antisemitismen har monterats in i de förföljda så att de i drömmarna förföljer sig själva. Det framstår som en seger för det totalitära samhället.Beradt betraktar sitt dröm-material främst som en studie i totalitarism. Hon citerar Robert Ley, nazistisk riksorganisationschef, som sa att de enda som fortfarande har något privatliv i Tyskland är de som sover, och hon slår fast att han hade fel.Likheterna är stora mellan dröm-materialet Beradt har samlat ihop och Kafkas böcker. Även parallellerna med Becketts, Orwells och Huxleys verk är slående, och Charlotte Beradt ser de insamlade drömmarna som högst tidsspecifika. Drömmarna i tredje riket handlar inte om förtryck i allmänhet, utan om den paradoxala och säregna tillvaron under en totalitär regim på nittonhundratalet.Men förtryckta har förstås alltid drömt mardrömmar om förtryckarna, och härskare världen över i alla tider har frågat drömtydare om råd och om framtiden. Vad drömde de övertygade nazisterna på nätterna? Drömde de som gamla testamentets Josef, om sädeskärvar och stjärnor som bugade sig för dem och underkastade sig? Eller ångestdrömmar som alstrades av ett undanträngt samvete?Den frågan besvarar inte Charlotte Beradts. Nazisters drömmar hade hon inga möjligheter att samla in. Vad makthavarna i tredje riket drömde på nätterna, det återstår för skönlitteraturen att gestalta.Maria Küchen, författare LitteraturCharlotte Beradt: Drömmar i tredje riket. Översättning Jesper Festin, Ersatz, 2018.

Den här veckan fortsätter Clarionsagan och Nisse berättar om den fem timmar långa telefonkö han fick sitta i på grund av förra veckans avsnitt. Sen sist har Christopher varit på Arlanda säkert 27 gånger och skaffat sig en och annan åsikt om ljummet kaffe. Nisse har istället mästrat 7-updrickande flyttgubbar och burit sängar för egen maskin. Jesusbarnet går att sponsra ett par veckor till på patreon.com/nisseadendaraldre Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den här veckan blir det pitch till draknästet när Christopher och Nisse inser hur ett hållbart system för att servera både latte och vatten på café. De uppfinner även ett system för att förhindra spridningen av bakterier. Ett lite mer uppstyrt segment i podden reder ut huruvida Christopher har bott på det rum clarion vilket Nisse bokat. Det går fortfarande att sponsra Jesusbarnet på patreon.com/nisseadendaraldre. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt blir det en hel del följetonger vilka vi nog kommer få höra ännu mer om i framtiden. Det stående inslaget om Bachelor lever kvar sen ett antal veckor tillbaka och Christopher verkar i vanlig ordning ha något litet finger med i spelet. Detta trots de många år som passerat sedan han slutade? Den andra följetången är så klart Nisses besök på "kliniken" som den kallas internt i podden. Sedan sist har Christopher lärt sig vilken som är den tredje största nyhetsajten i Sverige medan Nisse i rask takt rensat ur ett förråd. Glöm inte att sponsra Jesusbarnet på patreon.com/nisseadendaraldre Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det blir rysk musik och litteratur i dagens gudstjänst från Carl Johans kyrka i Göteborg. Predikan och textläsningar finns att lyssna på eller ladda ner på SRplay eller där poddar finns.Temat ljus kommer av att det är kyndelsmässodagen och ordet kyndel betyder just ljus. Dagen kallas också Jungfru Marie Kyrkogångsdag och handlar om hur Jesus bars fram i templet av Josef och Maria när han var fyrtio dagar. I templet finns Symeon och Hanna som är gamla och har väntat, hoppats och trott på Gud under hela sina liv. När Jesusbarnet bärs fram i templet blir det tydligt för dem att Jesus är Gud och de ser Jesusbarnet som Guds gåva. Symeon menar att han nu när han sett ljuset kan dö i frid. (Lukasevangeliet 2:22-38)Älska Guds skapelse på jorden, både i det hela och varje litet sandkorn. Varje litet löv, varje Guds ljusstråle skall ni älska. Älska djuren, älska växterna, älska varje ting. Om du älskar varje ting kommer du att bli varse Guds hemlighet i tingen. Ur Bröderna Karamazov av Fjodor DostojevskijI gudstjänsten läses även ur Idioten av Fjodor Dostojevskij. Staffan Dahl har översatt Idioten och Hans Björkegren Brott och Straff.Text Johannesevangeliet 1:1-10a  Lukasevangeliet  2:25 35MusikPsalm 122 1-3 Dagen är kommen (Wade/Norberg) Serenad av Alexander Borodin Chant du Ménestrel av Alexander Glazunow Psalm 677B Symeons lovsång (Kverno/Luk 2) Vocalise av Sergei Rachmaninov Psalm 744  Barn och stjärnor (Nyberg/Eggehorn) Romans av Dimitri Sjostakovitj Psalm 858 För dem som vandrar i mörkret (Leijon/Westberg) Postlude Adeste Fideles av Eric ThimanMedverkandeLudvig Lindelöf, predikan Agneta Eriksson läser texter och böner Rolf-Åke Fält på flygel och orgel Petra Hellquist på cello  Producent Neta Norrmo Tekniker Agnes Cassel och Hedvig Olsson för Sveriges Radio Göteborg liv@sverigesradio.se

Avsnitt 126-De tre vise männen & jesusbarnet by jaktsnack

Rockens Messias? Sannelig jeg sier dere: Det er jul og på høy tid å vaske føttene til Jesusbarnet innen norsk pønk, Ånon Sørnæs Bakkjen. Bevis på at Hayeminol-frontmannen har noe helt spesielt finner du allerede 20 sekunder inn i dette intervjuet. Denne herrlige 18-åringen er i full gang med sin rockekarriere, som i bunn og grunn starta allerede da han var 2-3 år gammel. Gjør deg klar for mye tromming på bord, synging og nørding rundt Maiden, AC/DC, Powerage, Stooges, Iggy, KISS og så videre og så videre. For en fyr! Og som vi sei i Gokk: Te Løkk me' Jula!

Når gamle Simeon kom til tempelet og tok Jesusbarnet i armene sine, går det en linje tilbake til Første Mosebok. Bønnemannen ventet ikke på en ny David eller Moses - han ventet på en med tilsvarende profetisk navn som Noah fikk.

Julen, en tid med idyll og eventyr:  Julenissen, Tre nøtter til askepott, Reisen til Julestjernen, og Jesusbarnet i krybben. Så mye idyll at det er vanskelig å trenge inn til julens kjerne, om da julen har noen «kjerne»! For er det lettere å tro på Bibelens julefortellinger, med engler, jomfrufødsel, stjerne og vise menn, enn på julenisse, flyvende reinsdyr og julegaver? Denne første delen ser på vår moderne idyllisering av julen, og hvordan skikkelser som julenissen har blitt til. Vi tar også opp moderne myter om julens opphav i før-kristne tradisjoner. Til slutt i denne delen ser vi på evangelienes ulike julefortellinger. Del 2 vil ta opp spørsmålet om Bibelens julefortellinger er fulle av myter og historiske feil. I tillegg tas spørsmål fra salen. Vi henviser til serien med korte videoer Skeptikerens guide til julen på www.snaokkmtro.no: https://snakkomtro.com/skeptikerens-guide-til-julen/

Ögonblicket då jungfru Maria blir havande med Jesusbarnet är en av den kristna konsthistoriens viktigaste och mest gestaltade motiv. I Sigrid Blombergs skulptur "Bebådelsen" (1899) är varken ängeln Gabriel eller någon symbol för den heliga anden närvarande – endast Maria, knäböjd och ensam med sin upplevelse. Blombergs skulptur var det första verket av en kvinnlig skulptör som köptes in till Nationalmuseum 1900. "Bebådelsen" var en av sin tids de mest älskade skulpturer, men föll i glömska under stora delar av 1900-talet. Nu finns det åter att se i Nationalmuseums skulpturgård. Varför glömdes verket bort? Vem var Sigrid Blomberg? Hur skiljer sig hennes bebådelsescen från genrens konvetioner? Finns det rentav en erotisk dimension i Blombergs gestaltning? Allt diskuteras i det senaste avsnittet av klassikerpodden Verket. Gäster i studion är Jessica Sjöholm Skrubbe och Per Hedström. Jessica Sjöholm Skrubbe är docent i konstvetenskap vid Stockholms universitet, bland annat specialiserad på offentlig konst och skulptur. Per Hedström är konsthistoriker och utställningschef på Nationalmuseum. Samtalet leds av Anna Jansson. Samtalsledare: Anna Jansson
 Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson.
 Producent: Magnus Bremmer Det här är ett smakprov av klassikerpodden Verket. Podden produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken. Lyssna på Anekdot.se eller i Verkets egen poddkanal, där poddar finns.

Tore Bjørn Skjølsvik: Kristuskunstneren Tore Bjørn Skjølsvik (81) er gjest i påskeuken i «Hovedstaden med Pastor Torp», på mandag kl. 19.00. Skjølsvik var også gjest i to episoder av Hovedstaden i september, Denne gangen tar Skjølsvik utgangspunkt i et Kristusmaleri han malte allerede som 11-12-åring, og han beskriver hvordan barneinntrykket av Jesus har fulgt ham gjennom livets kunstneriske utfoldelse. Han har også laget skulpturer av Jesusbarnet med sin mor Maria, og en av dem ble endog vigslet av Pave Johannes Paul II i Trondheim i 1989. - Jesus gjorde uutslettelig inntrykk på meg, forteller Tore Bjørn til Jan-Aage i programmet som ble filmet i hans atelier i TBS Gallery i Oslo.

Idag, 13 dagar efter jul, hittade de tre vise männen, eller stjärntydarna som de också kallas, vägen till Jesusbarnet i Betlehem. Predikan och orgelvariationerna kring psalm 130, En stjärna gick på himlen fram, finns att lyssna på eller ladda ner som PODD. Trettondagsgudstjänst från Göteborgs Domkyrka med predikan av Maria Bergius. Sång och musik med Karin Lindqvist och Mikael Fridén. Trettondagen är den allra äldsta kristna högtiden. I bibeln berättas att stjärntydarna visste att en ny stjärna skulle tändas på himlen när Guds son skulle födas, och därför följde de stjärnan. De fann Jesus i stallet och hyllade honom med guld, rökelse och myrra. Kring den berättelsen, som den förs fram i psalm 130 En stjärna gick på himlen fram, vävs predikan utifrån hur den väcker tankar idag. Många har försökt förklara stjärnan. Många har deklarerat att den inte funnits. Kanske är det så, jag är varken astrolog eller intresserad av att försöka förklara naturliga fenomen. Men vår längtan efter mening, den är evig, och att det där barnet som föddes skulle bli en angelägenhet för människor över hela världen, det blev sant ganska snart. Halleluja, halleluja. ur predikan Text Jes 60:1-6 Matt 2:1-12 Musik  Sv ps 175 Den signade dag Sv ps 131 Stå upp, o Sion Sv ps 434 Lagd på strå  Musikvariationer på psalm 130 En stjärna gick på himlen fram  Sv ps 134 Gläns över sjö och strand Himlen i min famn Medverkande Maria Bergius, präst Henrik Selin, textläsning Mikael Fridén, domkyrkoorganist Karin Lindqvist, sångsolist Producent Neta Norrmo Tekniker Bengt Pettersson och Thor Andersson för Sveriges Radio Göteborg liv@sverigesradio.se

Hør søndagens prædiken om Jesusbarnet som det nye Israel.

Om juldagens glädje predikar prästen Malou Wirström i julottan från Backens kyrka i Umeå. En sångkvartett sjunger under ledning av Maria Axell. Vintermörker och kyla bryts på juldagens morgon av ljus och värme i Backens kyrka. Prästen Malou Wirström vill i sin predikan lyfta fram julens glädjebudskap och ge liv åt personerna i julevangeliet. Bibelns berättelser handlar inte om några döda pappersfigurer utan om levande människor av kött och blod. Människor som har älskat, skrattat och gråtit som vi. Jesusbarnet har sannolikt lekt, skrattat och gråtit, precis som vi. Jesus har varit hungrig, törstig och svag som vi. Vi är den lilla berättelsen i den stora berättelsen. Malou Wirström i julottan Texter Jesaja 9:2-7 Lukasevangeliet 2:1-20 Musik Var hälsad, sköna morgonstund (Sv Ps 119) Herdepojkens carol (J Rutter, A Lindström) Änglarnas julsång (J Rutter, J Ralphsson) Kanske det är natt hos dig (B Setterlind, B-G Sköld) Ding, dong (Engelsk-fransk julvisa, B G Hallqvist) Es ist ein Ros entsprungen (M C de Jong) Förunderligt och märkligt (H A Brorson, C O Mannström, C Nielsen) När juldagsmorgon glimmar (Sv Ps 121) Giv mig ej glans (Sv Ps 645) Dagen är kommen (Sv Ps 122) Jul, jul, strålande jul (E Evers, G Nordqvist) Quem pastores laudavere (M C de Jong) Medverkande Malou Wirström gudstjänstledning och predikan Ingemar Grahn sång, textläsning och bön Josefine Gellwar Madsen sång Sonja Marklund sång Per Brännström sång Kristen Jansen Brodin flöjt Maria Axell orgel och piano Producent Helena Andersson Holmqvist Moskit media liv@sverigesradio.se Tekniker: Christer Blomgren och Egor Kaleshchuk

Svein Anton Hansen, Lukas 2,36-38, Romjulssøndag, publ. 23.desember-20 Tiden rundt Jesu fødsel er grundig beskrevet hos evangelistene Matteus og Lukas. Fra ni måneder før fødselen og til noen uker, kanskje måneder etterpå,...

Annika borg skriver i Axess nummer 9 2020

Her finn du juleminner frå områdearbeidar og forkynnar Ole Audun Os, samt eit julesangønske frå han.Adventskalender, 3. luke

- Julkrubban gjorde han om till ett parkeringsgarage. Jesusbarnet sattes bakom ratten och Maria lades i baksätet och sedan bar det av på vardagsrummets golv under ett ljudligt brm brm. Birgitta Hübinette är polis sedan slutet av 1970- talet. Birgitta pendlar mellan Sveriges största kommun och Sveriges till folkmängden minsta. Hon har filosofie kandidatexamen i psykologi, pedagogik och sociologi samt psykoterapiutbildning steg 1. Bor med sambo och tre katter. Producent Gunilla Nordlund tankar@sverigesradio.se

Kjære alle sammen, nå er det ikke lenge til det er jul! Jeg håper dere gleder dere masse! Men fortsatt er det jo ei stund igjen å vente. Kanskje du vil korte ned ventetida litt med å lytte til julefortellinga vår? Den handler om en gammel mann som heter Papa Panov. Han er skomaker og bor aleine i det lille huset sitt. Der har han alt han trenger. Men likevel er det noe som ikke stemmer. Han skulle så gjerne ønske at han fikk besøk! Han leser Juleevangeliet og ser for seg at han får besøk av selveste Jesusbarnet. Kunne det skjedd, tro? Så hører han en fremmed stemme snakke… Forfatter: Leo Tolstoj, innleser: Oda Cornelia Knudsen, musikk: Albert Baker, lyd: Gavin Baker.

Julen er børnenes fest. Vi fejrer barnet. Jesusbarnet og alle børn, også barnet i os selv, for vi er Guds børn. Men måske vi har så travlt med den perfekte juleaften, at vi går glip af den egentlige jul som først begynder julenat.   Gå med Lone Møller-Hansen i en refleksion over barnets jul.

Svein Anton Hansen, Lukas 21,27-36, 2.søndag i advent, publ. 01.des.-20 Selve adventstiden har Jesu komme som tema. Vi venter Jesusbarnet som skal fødes i Betlehem. Men, egentlig venter vi ikke på hans fødsel, den...

Vi pratar om det nordkoreanska hårmodet, saker man alltid har hemma och vad man bör ta med sig om man skulle ramla in hos Jesusbarnet i krubban. Joakim uppfinner en ny musikstil och konstaterar att Magnus är ful. Jajamänsan, allt är som vanligt i studion och vi passar på att skicka er alla en önskan […]

I dagens avsnitt går vi långt tillbaka i tiden och berättar om Jan van Eycks målning ”Rolins Madonna” från ca 1430-34. Vad är det för märkligt möte mellan Nicolas Rolin och Jungfru Maria med Jesusbarnet? Hur hamnade konstverket på Louvren och när började man utomlands få ett större intresse för den flamländska konsten från 1400-talet? Hur kunde van Eyck måla så noggrant? Vi ska också prata om målningens alla stora och små symboler som verket kryllar av, men som kan vara svåra för oss att avläsa och tolka nuförtiden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Den här veckan recenserar panelen mezzosopranen Ann Hallenberg som sjunger Farinellis favorit-arior, Berlioz Messe Solennelle i ny tappning, en cellokonsert av Salonen med Yo-yo Ma och Trollkarlens lärling av Dukas. Dessutom har vår reporter Albert Ehrnrooth träffat den skotske pianisten Steven Osborne i London där han nu spelar Olivier Messiaens långa och svårspelade Tjugo betraktelser över Jesusbarnet, utan avbrott. Veckans panel består av P2:s Boel Adler, musikjournalisten och psykologen Anna Nyhlin och klezmermusikern och bokhandelsbiträdet Alexander Freudenthal. Programledare är såklart Johan Korssell. Veckans skivor: Le festin de l'araignée, L'apprenti sorcier, Polyeucte Paul Dukas och Albert Roussel Orchestre national des pays de la loire Dirigent: Pascal Rophé Skivbolag: BIS Betyg: 4 The Farinelli Manuscript Solist: Ann Hallenberg Stile Galante Dirigent Stefano Aresi Skivbolag: Glossa Betyg: 4 (veckans toppnotering!) Cellokonsert Esa-Pekka Salonen Solist: Yo-Yo Ma Los Angeles Philharmonic Dirigent: Esa-Pekka Salonen Skivbolag: Sony Betyg: 4 Messe Solennelle Hector Berlioz Solister: Adriana Gonzalez, Julien Behr och Andreas Wolf Le Concert Spirituel, kör och orkester Dirigent: Hervé Niquet Skivbolag: Alpha Classics Betyg: 4

År 2020 blir barnkonventionen lag i Sverige och under julhelgen leder Kattis Ahlström två program om vår syn på barn genom historien och om barnet som förändrande kraft. Ett bäbisvrål och ljuden av lammungar i bakgrunden. Det är julafton och Jesusbarnet, denna värnlösa lilla krabat, som skulle växa upp och bli vår räddare, ligger i sin krubba. Nu drygt tvåtusen år senare är det ett annat barn; Greta, som tillskrivits rollen som världsförändrare. I andra delen av Från Jesus till Greta träffar vi bland andra 17-åriga Tala Alsaadi, Malmö ungdomsråd. Hon har startat en egen studiecirkel om psykisk ohälsa för barn. - Barn och undomar idag har tappat tilliten till vuxna. Därför får vi ta saker i egna händer, säger Tala Alsaadi. I ett samtal med programledaren Kattis Ahlström hör vi Ullakarin Nyberg, psykiatriker som jobbar med suicidprevention. Hamid Zafar, lärare, fd rektor på Sjumilaskolan i Göteborg. Årets svensk 2018 av tidningen FOKUS och idag utbildningschef i Mullsjö. David Eberhard, överläkare på Maria Beroendeklinik i Stockholm. Programmet görs av produktionsbolaget Ljudbang för Sveriges Radio. Reporter är Laura Wihlborg och producent är Emma Janke.

År 2020 blir barnkonventionen lag i Sverige och under julhelgen leder Kattis Ahlström två program om vår syn på barn genom historien och om barnet som förändrande kraft. Ett bäbisvrål och ljuden av lammungar i bakgrunden. Det är jul och Jesusbarnet, denna värnlösa lilla krabat, som skulle växa upp och bli vår räddare, ligger i sin krubba. Drygt tvåtusen år senare är det ett annat barn; Greta, som tillskrivits rollen som världsförändrare. I första delen hör vi den 107-åriga bloggaren Dagny Carlsson som föddes 1912. - Det var inte barnens århundrade. Vi kunde leka och rasa utomhus men hemma skulle vi inte märkas. Vi hör också Bengt Sandin, historiker och professor vid Tema Barn på Linköpings universitet och Suzanne Osten, tongivande röst inom barnkultur Sverige. Vi hör även Dick Harrison, professor i historia. Och 10-åriga Zarah Kulhan som tycker att det är dags att barn får rösträtt i frågor som berör dem. Programmet görs av produktionsbolaget Ljudbang för Sveriges Radio. Reporter är Laura Wihlborg och producent är Emma Janke.

En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent. God jul från Istanbul, en stad som aldrig sover, eller ens vilar. Här är vi långt fler än 15 miljoner människor som bor. Med turister, tillfälliga besökare och flyktingar är vi snarare 18 miljoner. Hyfsat stort. I några fönster lyser ljusstakar, i några hem står granar ståtliga. Men Istanbul är ingen huvudsaklig kristen stad. Visst det finns kyrkor och vid flera av dom har mäktiga julkrubbor byggts upp. Skalenliga figurer vakar över det lilla Jesusbarnet, ackompanjerat av julbelysning och glitter. Här raskar inga rävar över isen. De finns ju varken rävar eller is. Det glänser visserligen över både sjö och strand men ytterst få tomtegubbar slår i glasen och även om midnatt råder, så är det knappast tyst i husen, tyst i husen. De kristna och de som firar jul är en minoritet här. Så som de kristna är runt om i hela Mellanöstern varifrån kristendomen har sitt ursprung, men där kristna nu är det mest förföljda och utsatta folket. Vare sig de kallas assyrier, syrianer, kaldéer, protestanter eller något annat. I Israel, det heliga landet, bor i dag bara omkring 160 000 kristna. I Irak och Turkiet, kristendomens vagga, har kristna förföljts och jagats på flykt och bara en bråkdel finns kvar. I Libanon och Syrien är kristendomen fortfarande stark men kristna är minoriteter som kämpar i motvind. För dessa hårt kämpande grupper är julfirandet, åtminstone här i Istanbul, något som förenar och något som oftast accepteras även av deras icke-kristna grannar. Men ibland är detta julfirande också till förtret särskilt för vissa konservativa. Det har sagts att julfirande är en styggelse och att nyårsfirande bryter mot de turkiska moralvärderingarna. De konservativa försöker få ungdomen på andra tankar än att fira jul och nyår. Förra året hade de den lysande idén att de skulle få bort ungdomarna från jul- och nyårseländet genom att utlysa en tävling. En läs- och skrivtävling. Det skulle läsas verser ur koranen och skrivas uppsatser om densamma, men tävlingen blev ingen succé så lätt gick det inte att locka bort ungdomen från jul- och nyårsträsket. För julen tycks vara här för att stanna. Det är visserligen en vanlig dag i dag. Skolor, banker och förskolor har öppet men samtidigt åtminstone för oss julälskare sänker sig ett lugn och en stämning. För hårt prövade kristna är julen här en tid att andas ut, en tid för gemenskap och förhoppningsvis trygghet. Och jag måste erkänna, visst saknas den gnistrande snön, men när solen glittrar i Bosporens vatten, fiskmåsar sjunger, delfiner hoppar och julsånger samtidigt spelas ja, då blir det en annan slags julmagi. Och jag kan lova, här finns både sockerbagare, musikanter även om de inte är från Skaraborg och en strålande jul. För nu är det jul igen och även här i Istanbul tändas tusen juleljus. God jul önskar jag er alla, med värme och kärlek, ni lyssnare i hela landet, eller om ni till och med är utomlands. Johan Mathias Sommarström, Istanbul johan-mathias.sommarstrom@sverigesradio.se

Predikan från Pingstkyrkan Eskilstuna

Krubban och Jesusbarnet är både stämningsfullt och gulligt, men att Gud blivit människa är allt annat än gulligt. Det är absurt och befängt ur ett mänskligt perspektiv, och det är världsomvälvande och omskakande ur ett andligt perspektiv. Julen kastar egentligen hela tillvaron på ända. Bibelord: Jes 9:2-7

Krubban och Jesusbarnet är både stämningsfullt och gulligt, men att Gud blivit människa är allt annat än gulligt. Det är absurt och befängt ur ett mänskligt perspektiv, och det är världsomvälvande och omskakande ur ett andligt perspektiv. Julen kastar egentligen hela tillvaron på ända. Bibelord: Jes 9:2-7

Krubban och Jesusbarnet är både stämningsfullt och gulligt, men att Gud blivit människa är allt annat än gulligt. Det är absurt och befängt ur ett mänskligt perspektiv, och det är världsomvälvande och omskakande ur ett andligt perspektiv. Julen kastar egentligen hela tillvaron på ända. Bibelord: Jes 9:2-7

Krubban och Jesusbarnet är både stämningsfullt och gulligt, men att Gud blivit människa är allt annat än gulligt. Det är absurt och befängt ur ett mänskligt perspektiv, och det är världsomvälvande och omskakande ur ett andligt perspektiv. Julen kastar egentligen hela tillvaron på ända. Bibelord: Jes 9:2-7

Opfandt romerne julen? I denne uge ser vi nærmere på romernes vinterfest, som på rigtig mange måder ligner vores moderne julefejring. Bare uden Jesusbarnet. Måske er vi mere hedenske end vi selv går og tror?

17.mai, Atomkrig, Jesusbarnet viste seg å være forstoppelse, kjæfteKevin har vært på fæst Intro: Thomax BeatsEkstramateriale, videoer etc: www.patreon.com/kevinkildalInstagram: Kevin_kildalEvents: www.facebook.com/komikerkevinkildal/eventsSpørsmål, tema og problema: Klagemurenpodcast@gmail.com eller DM på instagram: Kevin_kildalRate gjerne podcasten om du er fornøyd! Send mail og fortell meg om du ikke er det

17.mai, Atomkrig, Jesusbarnet viste seg å være forstoppelse, kjæfteKevin har vært på fæstIntro: Thomax BeatsEkstramateriale, videoer etc: www.patreon.com/kevinkildalInstagram: Kevin_kildalEvents: www.facebook.com/komikerkevinkildal/eventsSpørsmål, tema og problema: Klagemurenpodcast@gmail.com eller DM på instagram: Kevin_kildalRate gjerne podcasten om du er fornøyd! Send mail og fortell meg om du ikke er det See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Mellan 1933 och 1939 samlade den tyskjudiska journalisten och författaren Charlotte Beradt in drömmar. Drömmar som i detalj verkade berätta om fasorna som väntade, säger Maria Küchen. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången i juni 2018. Drömmar har alltid ansetts vara profetior, budbärare eller existerande platser som människan uppsöker i sömnen. I bibeln finns hundratals referenser till drömmar, både som visioner av framtiden och som Guds anvisningar till människan: Josef i första mosebok drömde flitigt om sin egen kommande storhet. Hans elva bröder skulle underkasta sig honom, drömde han. Det irriterade dem så pass att de slängde honom i en brunn. Och i evangeliet flyr Josef och Maria till Egypten med det nyfödda Jesusbarnet på order från en ängel i en dröm. Shamanresor in i drömmar och syner ses i sina kulturella sammanhang som verkliga. För schamanen finns ingen gräns mellan sömn och vaka, vardag och syner. I det rationella sekulära samtida västerlandet drar vi däremot en gräns mellan dagens verklighet och nattens drömmar, men gränsen är flytande, otydlig och rörlig. 'De som drömmer här', konstaterade hon, 'bearbetar inte privata konflikter.' Rörligheten sätts i skarpt ljus i tyska journalisten Charlotte Beradts bok Drömmar i tredje riket som gavs ut första gången 1963 och kom på svenska 2018 i översättning av Jesper Festin. Beradts skildrar människors drömmar i Tyskland från nazisternas maktövertagande 1933 och framåt hundratals drömmar som hon samlade in och skrev ner, innan hon 1939 tvingades lämna sitt hemland och fly till USA. Det rör sig om drömmar från den då ännu smygande regimens första tid, från dess urtillstånd. Och denna totalitära regim styr inte bara människors vakna liv, den styr med järnhand vad de drömmer. När Beradts först försökte strukturera sitt material, hade hon Freuds tankar om drömtydning i bakhuvudet. Freudianskt sett är det drömda privat. Och Beradts tidiga reflektioner om vad människor drömde i tredje riket handlade i Freuds anda om skam, rädsla och omedvetna önskningar. Men så småningom ändrade hon perspektiv. I första mosebok formulerade Josef sina maktanspråk i drömmar. Josefs och Marias flyktdröm i evangeliet räddade Jesus från kung Herodes politiskt motiverade massaker på småbarn. Och 1963 definierade Charlotte Beradts tredje rikets drömmar som en overklig mosaik, vars stenar består av element från den politiska verkligheten. De som drömmer här, konstaterade hon, bearbetar inte privata konflikter. Flykt var förstås ett vanligt tema. En ung kvinna med markant näsa, inte judinna, drömde flera år före raslagarna långa episka drömmar om näsor och papper. I drömmarna jagade hon attester och dokument, bar runt på mappar med alla sina släktpapper, ifrågasattes och förföljdes. Plötsligt ett skrik: de kommer. Flykt, flykt, flykt. Jag letar efter ett gömställe. Plötsligt ligger jag långt ner i en hög med lik äntligen ett bra gömställe. Ren och skär salighet där under likhögen, men mappen med papperen under armen. Detta drömde hon tio år innan massförintelserna inleddes och människor faktiskt gömde sig under högar av lik. Flera gånger återkommer Beradts till drömmarnas profetiska drag: Flera år innan skyltar om att judar inte är önskvärda börjar sättas upp på restauranger, drömmer en kvinna att hon sitter på en restaurang, under en skylt där det står Ut med skadedjuren. En annan kvinna drömmer om en maskin som kontrollerar tankar och beskriver den som elektrisk, ett virrvarr av trådar innan sådan elektronisk avlyssningsapparatur finns. Före koncentrationslägrens kollektiva bestraffningsmetoder drömmer en mörkhårig, ickejudisk kvinna om hur hon hindrar sig själv att göra saker som kan slå tillbaka mot min grupp, eftersom ju alla mörka bestraffas när en av oss gör något förbjudet. I drömmarnas mosaik används fragment ur verkligheten för att ge en bild av framtiden som sedan visar sig korrekt. Det drömda tycks faktiskt profetiskt. Men troligen är drömmarnas profetior inte mer ockulta än om någon som är vaken under nazismens första tid säger: Om några år sitter det skyltar på restauranger om att judar inte är önskvärda. Det kommer att sluta med att människor tvingas gömma sig i likhögar. I Tyskland på 30-talet drömde många att vardagsföremål vände sig emot dem. En kvinna drömde att en medlem i nazisternas paramilitära underorganisation SA öppnade luckorna till hennes kakelugn. Med skärande röst började ugnen upprepa varenda mening som vi yttrat mot regeringen, vartenda skämt som vi dragit. En annan kvinnas sänglampa gjorde samma sak. En grönsakshandlares soffkudde, ett skrivbord, ett påskägg, alla dessa ting blev angivare. Rasismen och antisemitismen har monterats in i de förföljda så att de i drömmarna förföljer sig själva. Dessa drömmar hade ett budskap inte från Gud, eller en ockult verklighet eller inifrån det egna psyket, utan från diktaturen: Ni ska vara rädda. Kan det finnas en nyttigare dröm för en totalitär regim? frågar Beradt retoriskt. Och ett annat återkommande budskap i drömmarna var: Ni ska vara tysta. En städerska börjar i sin dröm prata ryska, som hon inte alls kan, för att hon inte ska förstå sig själv om hon säger något förbjudet om staten. En kontorist drömmer att han ska lämna in ett skriftligt klagomål över det rådande tillståndet. I ett kuvert stoppar han ett blankt pappersark utan ett enda ord på och känner sig stolt över att ha sagt ifrån. De som drömmer i Beradts bok är kritiska till den nya ordningen och rädda för den. Ett eget avsnitt ägnas judarnas drömmar. En judisk ung kvinna drömmer att hon, precis som sina förtryckare, uppfattar judar som äckliga och fula. En judisk jurist drömmer att han i en park, i stället för att sätta sig på den gula bänken för judar, sätter sig på papperskorgen. En annan jurist drömmer att han kastas ner på marken av nazistiska vakter och säger: Jag kysser marken som ni kastar mig på. Rasismen och antisemitismen har monterats in i de förföljda så att de i drömmarna förföljer sig själva. Det framstår som en seger för det totalitära samhället. Beradt betraktar sitt dröm-material främst som en studie i totalitarism. Hon citerar Robert Ley, nazistisk riksorganisationschef, som sa att de enda som fortfarande har något privatliv i Tyskland är de som sover, och hon slår fast att han hade fel. Likheterna är stora mellan dröm-materialet Beradt har samlat ihop och Kafkas böcker. Även parallellerna med Becketts, Orwells och Huxleys verk är slående, och Charlotte Beradt ser de insamlade drömmarna som högst tidsspecifika. Drömmarna i tredje riket handlar inte om förtryck i allmänhet, utan om den paradoxala och säregna tillvaron under en totalitär regim på nittonhundratalet. Men förtryckta har förstås alltid drömt mardrömmar om förtryckarna, och härskare världen över i alla tider har frågat drömtydare om råd och om framtiden. Vad drömde de övertygade nazisterna på nätterna? Drömde de som gamla testamentets Josef, om sädeskärvar och stjärnor som bugade sig för dem och underkastade sig? Eller ångestdrömmar som alstrades av ett undanträngt samvete? Den frågan besvarar inte Charlotte Beradts. Nazisters drömmar hade hon inga möjligheter att samla in. Vad makthavarna i tredje riket drömde på nätterna, det återstår för skönlitteraturen att gestalta. Maria Küchen, författare Litteratur Charlotte Beradt: Drömmer i tredje riket. Översättning Jesper Festin, Ersatz, 2018.

Idag är dagen innan juldagen, dagen innan förlossningen. Prästen och författaren Christina Lövestam reflekterar över livets villkor då och nu En ung tonårstjej har plötsligt blivit med barn men hon och henne tillkommande är ensamma och utelämnade. Vi vill varandra väl när det är jul.  Det är ju ändå jul, säger vi och ger kanske en extra slant till julens insamlingar för dem, som har det sämre än vi. Julen är en högtid med barnet i centrum. Barnet som föddes i Betlehem för tvåtusen år sedan. I ockuperat land. Christina Lövestam Idag är det julafton, dagen före den dag då Jesusbarnet föddes. Hur kände sig den unga tonårsmamman den gången, hur känns det innan något stort ska hända? Berättelsen om förstföderskan är en som upprepas i mångas liv. Maria, vad tänker du? Är du rädd? Är du tuff utåt och ängslig inåt? Eller är du trygg i hela dig? Har ljuset från en ängels ansikte lyst in i din själ, och gjort dig trygg i ditt innersta. Tänker du i tillit att det ska ordna sig. Christina Lövestam Text Luk 2:1-5  Musik Bachs juloratorium, kantat 2:1/Orchestra of Collegium Vocale, Ghent Mary´s Boy Child/Harry Belafonte  Producent Neta Norrmo Produktionsbolaget Munck för Sveriges Radio Göteborg liv@sverigesradio.se

I anledning af den nært forestående jul kaster Supertanker sig - undtagelsesvis - over et emne med religiøse, rituelle toner: Gud antog menneskeskikkelse - blev til menneskekrop - og det blev jul. Jesusbarnet i krybben frelste menneskeheden ved at blive født, lide, dø og genopstå. Sidenhen har vi modtaget vores fortsatte frelse gennem indtagelsen af brød og vin - Jesu blod og legeme - ved nadveren. Kristendommen er ånd og tilgivelse, men den er også krop og kropslige ritualer. Nogle sammenligner nadverritualet helt konkret med kannibalers indoptagelse af de dødes styrke gennem at spise dem, mens andre betoner det rituelle og metaforiske i både nadveren og andre religiøse handlinger. Supertanker holder en kort pause fra julens orgie af fed mad og spiritus for at forsøge at forstå de kristne ritualer og måske blive berigede i ånden. Medvirkende: Mikael Rothstein, religionshistoriker, lektor i Sammenlignende Religionshistorie på SDU. Jesper Sørensen, lektor og forskningsprogramleder på Religionsvidenskab, Aarhus Universitet. Tilrettelægger og vært: Carsten Ortmann.

Mellan 1933 och 1939 samlade den tyskjudiska journalisten och författaren Charlotte Beradt in drömmar. Drömmar som i detalj verkade berätta om fasorna som väntade, säger Maria Küchen. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Drömmar har alltid ansetts vara profetior, budbärare eller existerande platser som människan uppsöker i sömnen. I bibeln finns hundratals referenser till drömmar, både som visioner av framtiden och som Guds anvisningar till människan: Josef i första mosebok drömde flitigt om sin egen kommande storhet. Hans elva bröder skulle underkasta sig honom, drömde han. Det irriterade dem så pass att de slängde honom i en brunn. Och i evangeliet flyr Josef och Maria till Egypten med det nyfödda Jesusbarnet på order från en ängel i en dröm. Shamanresor in i drömmar och syner ses i sina kulturella sammanhang som verkliga. För schamanen finns ingen gräns mellan sömn och vaka, vardag och syner. I det rationella sekulära samtida västerlandet drar vi däremot en gräns mellan dagens verklighet och nattens drömmar, men gränsen är flytande, otydlig och rörlig. 'De som drömmer här', konstaterade hon, 'bearbetar inte privata konflikter.' Rörligheten sätts i skarpt ljus i tyska journalisten Charlotte Beradts bok Drömmar i tredje riket som gavs ut första gången 1963 och kom på svenska 2018 i översättning av Jesper Festin. Beradts skildrar människors drömmar i Tyskland från nazisternas maktövertagande 1933 och framåt hundratals drömmar som hon samlade in och skrev ner, innan hon 1939 tvingades lämna sitt hemland och fly till USA. Det rör sig om drömmar från den då ännu smygande regimens första tid, från dess urtillstånd. Och denna totalitära regim styr inte bara människors vakna liv, den styr med järnhand vad de drömmer. När Beradts först försökte strukturera sitt material, hade hon Freuds tankar om drömtydning i bakhuvudet. Freudianskt sett är det drömda privat. Och Beradts tidiga reflektioner om vad människor drömde i tredje riket handlade i Freuds anda om skam, rädsla och omedvetna önskningar. Men så småningom ändrade hon perspektiv. I första mosebok formulerade Josef sina maktanspråk i drömmar. Josefs och Marias flyktdröm i evangeliet räddade Jesus från kung Herodes politiskt motiverade massaker på småbarn. Och 1963 definierade Charlotte Beradts tredje rikets drömmar som en overklig mosaik, vars stenar består av element från den politiska verkligheten. De som drömmer här, konstaterade hon, bearbetar inte privata konflikter. Flykt var förstås ett vanligt tema. En ung kvinna med markant näsa, inte judinna, drömde flera år före raslagarna långa episka drömmar om näsor och papper. I drömmarna jagade hon attester och dokument, bar runt på mappar med alla sina släktpapper, ifrågasattes och förföljdes. Plötsligt ett skrik: de kommer. Flykt, flykt, flykt. Jag letar efter ett gömställe. Plötsligt ligger jag långt ner i en hög med lik äntligen ett bra gömställe. Ren och skär salighet där under likhögen, men mappen med papperen under armen. Detta drömde hon tio år innan massförintelserna inleddes och människor faktiskt gömde sig under högar av lik. Flera gånger återkommer Beradts till drömmarnas profetiska drag: Flera år innan skyltar om att judar inte är önskvärda börjar sättas upp på restauranger, drömmer en kvinna att hon sitter på en restaurang, under en skylt där det står Ut med skadedjuren. En annan kvinna drömmer om en maskin som kontrollerar tankar och beskriver den som elektrisk, ett virrvarr av trådar innan sådan elektronisk avlyssningsapparatur finns. Före koncentrationslägrens kollektiva bestraffningsmetoder drömmer en mörkhårig, ickejudisk kvinna om hur hon hindrar sig själv att göra saker som kan slå tillbaka mot min grupp, eftersom ju alla mörka bestraffas när en av oss gör något förbjudet. I drömmarnas mosaik används fragment ur verkligheten för att ge en bild av framtiden som sedan visar sig korrekt. Det drömda tycks faktiskt profetiskt. Men troligen är drömmarnas profetior inte mer ockulta än om någon som är vaken under nazismens första tid säger: Om några år sitter det skyltar på restauranger om att judar inte är önskvärda. Det kommer att sluta med att människor tvingas gömma sig i likhögar. I Tyskland på 30-talet drömde många att vardagsföremål vände sig emot dem. En kvinna drömde att en medlem i nazisternas paramilitära underorganisation SA öppnade luckorna till hennes kakelugn. Med skärande röst började ugnen upprepa varenda mening som vi yttrat mot regeringen, vartenda skämt som vi dragit. En annan kvinnas sänglampa gjorde samma sak. En grönsakshandlares soffkudde, ett skrivbord, ett påskägg, alla dessa ting blev angivare. Rasismen och antisemitismen har monterats in i de förföljda så att de i drömmarna förföljer sig själva. Dessa drömmar hade ett budskap inte från Gud, eller en ockult verklighet eller inifrån det egna psyket, utan från diktaturen: Ni ska vara rädda. Kan det finnas en nyttigare dröm för en totalitär regim? frågar Beradt retoriskt. Och ett annat återkommande budskap i drömmarna var: Ni ska vara tysta. En städerska börjar i sin dröm prata ryska, som hon inte alls kan, för att hon inte ska förstå sig själv om hon säger något förbjudet om staten. En kontorist drömmer att han ska lämna in ett skriftligt klagomål över det rådande tillståndet. I ett kuvert stoppar han ett blankt pappersark utan ett enda ord på och känner sig stolt över att ha sagt ifrån. De som drömmer i Beradts bok är kritiska till den nya ordningen och rädda för den. Ett eget avsnitt ägnas judarnas drömmar. En judisk ung kvinna drömmer att hon, precis som sina förtryckare, uppfattar judar som äckliga och fula. En judisk jurist drömmer att han i en park, i stället för att sätta sig på den gula bänken för judar, sätter sig på papperskorgen. En annan jurist drömmer att han kastas ner på marken av nazistiska vakter och säger: Jag kysser marken som ni kastar mig på. Rasismen och antisemitismen har monterats in i de förföljda så att de i drömmarna förföljer sig själva. Det framstår som en seger för det totalitära samhället. Beradt betraktar sitt dröm-material främst som en studie i totalitarism. Hon citerar Robert Ley, nazistisk riksorganisationschef, som sa att de enda som fortfarande har något privatliv i Tyskland är de som sover, och hon slår fast att han hade fel. Likheterna är stora mellan dröm-materialet Beradt har samlat ihop och Kafkas böcker. Även parallellerna med Becketts, Orwells och Huxleys verk är slående, och Charlotte Beradt ser de insamlade drömmarna som högst tidsspecifika. Drömmarna i tredje riket handlar inte om förtryck i allmänhet, utan om den paradoxala och säregna tillvaron under en totalitär regim på nittonhundratalet. Men förtryckta har förstås alltid drömt mardrömmar om förtryckarna, och härskare världen över i alla tider har frågat drömtydare om råd och om framtiden. Vad drömde de övertygade nazisterna på nätterna? Drömde de som gamla testamentets Josef, om sädeskärvar och stjärnor som bugade sig för dem och underkastade sig? Eller ångestdrömmar som alstrades av ett undanträngt samvete? Den frågan besvarar inte Charlotte Beradts. Nazisters drömmar hade hon inga möjligheter att samla in. Vad makthavarna i tredje riket drömde på nätterna, det återstår för skönlitteraturen att gestalta. Maria Küchen, författare Litteratur Charlotte Beradt: Drömmer i tredje riket. Översättning Jesper Festin, Ersatz, 2018.

Avsnitt två: Religionen. Om doft och andlighet, skillnaden mellan pomerans- och apelsinblommor och att de tre vise männen i själva verket kan ha gett Jesusbarnet tre parfymingredienser.Vi pratar om John Singer Sargents målning "Fumée d'Ambre Gris", Etroparfymen Messe de Minuit av Bertrand Duchaufour, Romuald Karmakars videoverk "Byzantion" och Abdellah Taïas roman "Ett arabiskt vemod". See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hva symboliserte gavene som de vise menn brakte med seg til Jesusbarnet?

Får president Rouhani sitta kvar, eller röstar de iranska väljarna fram utmanaren Raisi som står närmare landets högsta andliga ledare? Analys i Människor och tro. Fredag den 19 maj är det presidentval i Iran. Hur är ställningen mellan presidentkandidaterna? Och hur fungerar egentligen Irans kombination av vald och religiös ledning? Analys av Mohammad Fazhlashemi, professor i islamisk teologi och nyligen hemkommen efter att ha följt valdebatten på plats i Teheran. Gud och Big Bang - kan tro och vetenskap kombineras? Den frågan diskuteras i en nyligen lanserad undervisningsfilm för gymnasieelever. Christer Sturmark, ordförande för Förbundet Humanisterna, är kritisk till filmen. Debatt mellan honom och Per Starke, stiftsdirektor för Svenska kyrkan i Göteborgs stift och ansvarig utgivare för filmen. Religion i förskolan - är det okej för en förskollärare att berätta om Jesusbarnet i krubban och hur gör man i så fall med berättelserna bakom Ramadan och Chanukka? Reportage från förskolan Ripan i Norrköping, intervju med förskolläraren Vivianne Lejsie Walter och med Tünde Puskas, forskare som tittat på förskolans sätt att förmedla kulturarv kopplat till religiösa högtider. Samtal i studion med Magdalena Carlsson, undervisningsråd vid skolverket. Hilma af Klint - konstnären som inspirerades av teosofi och spiritism och som gömde undan sina tavlor för att hon insåg att hon var före sin tid. Samtal i Människor och tro med författaren Anna Laestadius Larsson, aktuell med en roman om Hilma af Klint.

Riala kyrka är en vitputsad stenkyrka från 1200-talet. Klockstapeln med sin klocka är från 1500-talet. Ciceron: Mats Arvidsson. Från augusti 2012 Porten in till kyrkan antas vara från slutet av 1200-talet. Inne i porten leder en trappa upp, varifrånman tidigare delgav folket kungörelser. Vapenhuset är ovanligt stor och här finns ett altare placerat med torson av det gamla triumfkrucifixet. Vid en restaurering i slutet av förra seklet gjorde man ett drastiskt ingrepp och fönstren fick sin tredelta form och kyrkan rappades vit. Vid inträdet möter man en träskulptur föreställande aposteln Jakob från 1300-talets senare hälft. En madonna med Jesusbarnet härstammar från 1400-talet och från samma tidsålder härstammar valven. I kyrkan fanns S:t Jacobs relikskrin vilket blev beslagtaget av Gustav Vasa. Altartavlan är en kopia av Rubens vars original finns i Antwerpen.

Kort liten andakt på familiegudstjenesten.

Veckans NU! presenterar Skvallerpodden: en podd av och med Bella Hansson och Paulina Bånge. I veckans avsnitt blir det dels den sista delen i följetongen ”Veckans Paradise” där vi sammanfattar säsongen som gått, vi snackar om vilket namn som Kim och Kanyes bebis egentligen skulle ha fått (enligt oss) och så blir det skvaller om Måns Zelmerlöws sexkunskaper… Musik: "Vegas Glitz" Kevin MacLeod (incompetech.com) Licensed under Creative Commons: By Attribution 3.0 http://creativecommons.org/licenses/by/3.0/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det skal kanskje ikke mer til enn et kraftig vindpust fra vest, så går været over store deler av kloden av skaftet. I Ekko skal vi stifte bekjentskap med en varm havstrøm som år om annet dukker opp i Stillehavet. Værfenomenet El Nino er oppkalt etter Jesusbarnet fordi det er på sitt sterkeste nå rundt juletider. Og i år viser barnet virkelig muskler. mv: Tore Furevik, direktør for Bjerknessenteret, og Rasmus Benestad, klimaforsker ved Meteorologisk institutt. Programleder: Ellen Wesche Guttormsen

Samuel E Lilja förkunnar denna trettondedag jul om stjärntydarna som kom till Jesusbarnet i krubban. De hade med sig tre gåvor: guld, rökelse och myrra. Vilka är våra tre gåvor till Jesus?

Eleonore GustafssonFristående predikningarhttps://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/hur-tillber-man-jesusbarnet-ar7ij

De hellige tre konger på vei til Jomfru Maria og Jesusbarnet i det himmelske Jerusalem. Fremstilt som fargesprakende broderi med utsøkte detaljer. – Det har vært en knall rød grunnfarge med broderier i blått, gult og grønt. Med konturer brodert i hvit lintråd. Det har vært store kontraster og må ha gitt et gildt inntrykk, sier kunsthistoriker Margrethe C Stang. I MUSEUM forklarer hun figurer og budskap i Høylandsteppet, som er et av de aller eldste tekstilene som er bevart fra norsk middelalder. – I Norden har vi bare Baldisholteppet fra Ringsaker, Overhogdalsteppet i Jämtland og bildeveven i Osebergfunnet fra denne tiden, sier hun. Restene av Høylandsteppet er snaue to meter langt, i en høyde på ca 40 centimeter. – Hvor langt det opprinnelig har vært, er ikke godt å si, men kanskje har det inneholdt hele juleevangeliet etter Matheus. Scenen som er bevart er ikke selve julaften, men det som skjer den 6.januar, da de hellige, tre konger blir mottatt i en drøm av jomfru Maria i himmelens port. Der står Maria med Jesusbarnet på armen og holder et liljesepter i hånden. Betlehemsstjernen vises to forskjellige steder i broderiet. I MUSEUM forteller også Margrethe Stang om Mosvikas store helt. – Det er ikke snakk om Petter Nordthug, men om en treskulptur som sto i Mosvik kirke på 1300-tallet. – Denne flotte skulpturen av engelen Mikael som overvinner dragen er den nydeligste middelalderskulpturen som er bevart i hele Nord-Europa. Dette er en av Europas mektigste helgener, han bestemte hvem som skulle til himmelen og hvem som skulle til Helvete på den ytterste dag. I norsk middelalder var det selvsagt Jomfru Maria som var den mest populære helgenen. Så kom St Olav. På tredjeplass finner vi Mikael, sier Stang. I vandringen gjennom Kirkesamlingen i Vitenskapsmuseet får vi også høre om det nyrestaurerte 1400-talls alterskapet fra Vardø kirke. – Her ser vi jomfruhelgenen Katarina fra Aleksandria og apostelen Andreas på hver side av Jomfru Maria med barnet. Med Jon Anders Risvaag og Margrethe C Stang. programleder Øyvind Arntsen. Sendt første gang 21/12 2013.

Riala kyrka är en vitputsad stenkyrka från 1200-talet. Klockstapeln med sin klocka är från 1500-talet. Porten in till kyrkan antas vara från slutet av 1200-talet. Inne i porten leder en trappa upp, varifrån man tidigare delgav folket kungörelser. Vapenhuset är ovanligt stor och här finns ett altare placerat med torson av det gamla triumfkrucifixet. Vid en restaurering i slutet av förra seklet gjorde man ett drastiskt ingrepp och fönstren fick sin tredelta form och kyrkan rappades vit. Vid inträdet möter man en träskulptur föreställande aposteln Jakob från 1300-talets senare hälft. En madonna med Jesusbarnet härstammar från 1400-talet och från samma tidsålder härstammar valven. I kyrkan fanns S:t Jacobs relikskrin vilket blev beslagtaget av Gustav Vasa. Altartavlan är en kopia av Rubens vars original finns i Antwerpen. Ciceron: Mats Arvidsson. Från augusti 2012

Söndagen den 25 december gästades vi av Nils Holmberg. Han predikade för oss om flyktingens utsatta läge och det faktum att även Jesusbarnet var en flykting. Välkommen att lyssna.