Podcasts about janssons

Murens fall 1989 innebar slutet för de kommunistiska regimerna i Europa, men spåren finns fortfarande kvar vilken betydelse har de i dag? Journalisten och författaren Peter Kadhammar har skrivit Den europeiska kommunismens uppgång och fall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Peter Kadhammar har i flera böcker och reportage skildrat kommunismen i Europa, allt ifrån dess början till sönderfall och kollaps, ofta berättat ur den enskilda människans perspektiv. Hans nya bok "Den europeiska kommunismens uppgång och fall" rymmer två tidigare utgivna böcker, "Vi som var så lyckliga" och "Fru Anna och generalen", men också en tidigare opublicerad text om Stalins mönsterstad Magnitogorsk – vilka slutsatser drar han när han tittar på sin rapportering i backspegeln? Vad finns kvar i dag och hur påverkar det den europeiska samtiden? Peter Kadhammar gästar dagens P1 Kultur.KLASSIKERN OM TOVE JANSSONS "FARLIG MIDSOMMAR"I år är det 80 år sedan Mumintrollen mötte världen i Tove Janssons allra första bok. Sedan dess har Mumintrollen blivit världskändisar men stämningen i de olika böckerna skiljer sig åt rejält. En sticker särskilt ut, med sina tvära kast, långa ljusa nätter och rappa repliker. Det är "Farlig midsommar" och i dagens Klassiker tar sig Hedvig Weibull an Janssons märkvärdiga bok från 1954.PÅ SPANING EFTER KJELL HÖGLUNDVem är egentligen Kjell Höglund? Och vilka är vi som lyssnar på hans musik? För snart 20 år sedan aviserade artisten bakom moderna klassiker som ”Man vänjer sig” och ”Genesarets sjö” att han var klar med musiken. Frilansjournalisten Richard Dinter är en hängiven entusiast och i sitt reportage söker han svaret på vad Kjell Höglunds texter och musik betyder för lyssnarna – hur tolkar de det de hör och vad bär de med sig?Programledare Fredrik WadströmProducent Maria Götselius

Fluent Fiction - Swedish: Easter Revelation: Finding Support in the Heart of Gamla Stan Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.com/sv/episode/2025-03-30-22-34-02-sv Story Transcript:Sv: Solen sken varmt över de kullerstensbelagda gatorna i Gamla Stan.En: The sun shone warmly over the cobblestone streets of Gamla Stan.Sv: Färgglada byggnader reste sig runt omkring när Axel, Karin och Lina samlades för påsklunch i föräldrarnas hem.En: Colorful buildings rose up around as Axel, Karin, and Lina gathered for Easter lunch at their parents' home.Sv: Det var vår i luften och de blommande träden förebådade en ny början.En: There was a sense of spring in the air, and the blossoming trees heralded a new beginning.Sv: Axel, en ung konstnär med hopp och drömmar, gick in i huset med målningar under armen.En: Axel, a young artist with hopes and dreams, entered the house with paintings under his arm.Sv: Han visste att dagens lunch skulle bli en prövning.En: He knew that today's lunch would be a challenge.Sv: Familjetraditioner var viktiga, men det var också hans konst.En: Family traditions were important, but so was his art.Sv: Hans mor Lina, en varm och traditionell kvinna, hade dukat påskbordet med färgglada dukar och traditionella rätter.En: His mother Lina, a warm and traditional woman, had set the Easter table with colorful cloths and traditional dishes.Sv: Ägg, sill och Janssons frestelse fyllde rummet med en lockande doft.En: Eggs, herring, and Janssons frestelse filled the room with an enticing aroma.Sv: Karin, Axels äldre syster, kramade honom välkomnande.En: Karin, Axel's older sister, hugged him welcomingly.Sv: Hon var alltid stödjande, men hennes egna familjeangelägenheter tog ofta hennes fokus.En: She was always supportive, but her own family concerns often took her focus.Sv: "Hej, lillebror!En: "Hey, little brother!Sv: Hur går det med konsten?"En: How's the art going?"Sv: frågade hon medan de satte sig vid bordet.En: she asked as they sat down at the table.Sv: Axel drog ett djupt andetag.En: Axel took a deep breath.Sv: Han älskade sin familj, men deras oro över hans framtid vägde tungt på hans axlar.En: He loved his family, but their worry about his future weighed heavily on his shoulders.Sv: "Det går framåt," svarade han och försökte låta självsäker.En: "It's moving forward," he replied, trying to sound confident.Sv: "Konst är fint, men det är svårt att försörja sig," sa Lina försynt, med oro i blicken.En: "Art is lovely, but it's hard to make a living," said Lina gently, with worry in her eyes.Sv: Lunchen fortsatte, och samtalet rörde både det gamla och nya.En: The lunch continued, and the conversation touched on both the old and the new.Sv: Men Axel kände hettan från det osagda - hans karriär.En: But Axel felt the heat from the unspoken—the topic of his career.Sv: När tystnaden föll över bordet, tog han mod till sig.En: When silence fell over the table, he gathered his courage.Sv: "Jag vill visa er något," sa Axel och vecklade ut sina målningar.En: "I want to show you something," said Axel and unfolded his paintings.Sv: Tavlorna föreställde platser från deras barndomskvarter, fångade i ett mjukt, drömskt ljus.En: The canvases depicted places from their childhood neighborhood, captured in a soft, dreamy light.Sv: Karin och Lina lutade sig närmare, deras skeptiska blickar blev gradvis mer fyllda med beundran.En: Karin and Lina leaned in closer, their skeptical looks gradually filled with admiration.Sv: "Det här är fantastiskt," viskade Karin.En: "This is fantastic," whispered Karin.Sv: "Ja, verkligen," sa Lina, tårögd.En: "Yes, truly," said Lina, tear-eyed.Sv: "Du har verkligen en gåva, Axel."En: "You really have a gift, Axel."Sv: Under det ögonblicket kände Axel en värme sprida sig i hans bröst.En: In that moment, Axel felt a warmth spread in his chest.Sv: Deras beröm var mer än han vågat hoppas på.En: Their praise was more than he had dared to hope for.Sv: Han log brett, fylld av ny energi och vilja.En: He smiled broadly, filled with new energy and determination.Sv: Han förstod att deras oro var av kärlek, men också att de nu var redo att stötta hans passioner.En: He understood that their worries came from love, but also that they were now ready to support his passions.Sv: När påsklunchen gick mot sitt slut, reste sig Axel med en ny känsla av säkerhet.En: As the Easter lunch drew to an end, Axel stood up with a newfound sense of security.Sv: Han skulle fortsätta sin konstnärliga väg, nu med familjens stöd.En: He would continue his artistic path, now with his family's support.Sv: Det var en vår för både natur och hjärta.En: It was a springtime for both nature and heart.Sv: I Gamla Stan, där det gamla mötte det nya, fann Axel både acceptans och sitt kall.En: In Gamla Stan, where the old met the new, Axel found both acceptance and his calling. Vocabulary Words:cobblestone: kullerstensbelagdagathered: samladesheralded: förebådadeblossoming: blommandechallenge: prövningenticing: lockandewelcomingly: välkomnandeconversations: samtaletdepicted: föreställdedreamy: drömsktskeptical: skeptiskaadmiration: beundrantear-eyed: tårögdpraise: berömdetermination: viljaanticipated: vågatunspoken: osagdasecure: säkerhetcommenced: gick mot sitt sluttraditional: traditionellgathered courage: tog mod till sigpath: vägneighborhood: kvarterartistic: konstnärligaherring: sillnew beginning: ny börjanfocused: fokusforesight: försörja sigaroma: doftunfolded: vecklade ut

Fluent Fiction - Swedish: The Cuckoo's Call: How A Faulty Clock Turned Easter Into Chaos Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.com/sv/episode/2025-03-26-22-34-01-sv Story Transcript:Sv: Det var en livlig vårdag i den stora familjens hem.En: It was a lively spring day in the large family home.Sv: Dofter av påsklunch fyllde luften, och husets väggar ekade av skratt och klirret från porslin.En: The air was filled with aromas of Easter lunch, and the house walls echoed with laughter and the clinking of porcelain.Sv: Stig, en medelålders man med ett hjärta av guld, hade bjudit in hela släkten för att fira påsk.En: Stig, a middle-aged man with a heart of gold, had invited the entire family to celebrate Easter.Sv: I matsalen dignade bordet under vikten av traditionella svenska rätter som sill, köttbullar och Janssons frestelse.En: In the dining room, the table groaned under the weight of traditional Swedish dishes like herring, meatballs, and Janssons frestelse.Sv: Men mitt i festligheterna kom den oförutsägbara göken.En: But in the midst of the festivities came the unpredictable cuckoo.Sv: Klockan på väggen, en gammal gökklocka som gått i arv i generationer, började göra sin närvaro känd.En: The clock on the wall, an old cuckoo clock that had been passed down through generations, began to make its presence known.Sv: Marta, Stigs äldre kusin, lutade sig fram och viskade till Olav, "Vilken tid är det?"En: Marta, Stig's older cousin, leaned forward and whispered to Olav, "What time is it?"Sv: Olav skakade på huvudet, förvirrad när göken gol "kucku" mitt under deras sammanstrålning.En: Olav shook his head, confused when the cuckoo called "cuckoo" right in the middle of their gathering.Sv: Det var meningen att klockan skulle slå klockan tolv när det verkligen var två på eftermiddagen.En: The clock was supposed to strike twelve when it was really two in the afternoon.Sv: "Den där klockan är helt tokig," mumlade Stig och skyndade iväg för att försöka ställa in tiden rätt.En: "That clock is completely crazy," muttered Stig and hurried away to try to set the time right.Sv: Han ville inte röra undan en kär ägodel.En: He didn't want to alter a cherished heirloom.Sv: Det var honom kärare än något annat.En: It was dearer to him than anything else.Sv: Men medan Stig skruvade, tickade tiden fortfarande iväg.En: But while Stig fiddled, time kept ticking away.Sv: Han hörde fniss och prat från matsalen varje gång klockan återigen missvisade tiden.En: He heard giggles and chatter from the dining room every time the clock once again showed the wrong time.Sv: Martha utropade, "Är det redan kväll igen?"En: Martha exclaimed, "Is it evening again already?"Sv: Olav skrockade, "Om klockans ord är lag, så är det visst det!"En: Olav chuckled, "If the clock's word is law, then it sure is!"Sv: När det äntligen var dags för dessert, ropade göken plötsligt "midnatt".En: When it was finally time for dessert, the cuckoo suddenly called "midnight."Sv: Gästerna hoppade till, först förvånade men snart fylldes rummet med skratt.En: The guests startled, first surprised but soon the room was filled with laughter.Sv: Stig, med en lekfull gest, skakade på huvudet mot klockan och sade, "Kom igen, gamla vän, vi vet att det inte är dags att sova än!"En: Stig, with a playful gesture, shook his head at the clock and said, "Come on, old friend, we know it's not time to sleep yet!"Sv: Deras skratt och glada tillrop skapade en minnesvärd stämning.En: Their laughter and joyful cheers created a memorable atmosphere.Sv: Stig insåg att denna oordning var precis vad deras middag behövde.En: Stig realized that this disorder was exactly what their dinner needed.Sv: Med glasen höjda, utbringade han en skål.En: With glasses raised, he offered a toast.Sv: "För oförutsägbarheten och glädjen i vår familj!"En: "To the unpredictability and joy in our family!"Sv: Han log och kände sig berörd av helgens enkla charm.En: He smiled and felt touched by the weekend's simple charm.Sv: Slutligen förstod Stig att det inte alltid behövs perfektion.En: In the end, Stig understood that perfection isn't always necessary.Sv: Glada misstag och oväntad glädje gjorde denna påskmiddag speciell.En: Happy accidents and unexpected joy made this Easter dinner special.Sv: Gökklockan fortsatte att chocka och förnöja familjen, men det gjorde bara tillställningen ännu mer minnesvärd.En: The cuckoo clock continued to startle and delight the family, but that only made the occasion even more memorable.Sv: Tillsammans njöt de av varje besynnerlig stund.En: Together, they savored every peculiar moment. Vocabulary Words:lively: livligaromas: dofterporcelain: porslinmiddle-aged: medelålderscherished: kärheirloom: ägodelgroaned: dignadecuckoo: gökunpredictable: oförutsägbarwhispered: viskadeconfused: förvirradchatter: pratgiggled: fnissstartled: hoppade tillalter: röra undanpeculiar: besynnerliggesture: gestjoyful: gladadisorder: oordningmemorable: minnesvärdsavoured: njöt avchuckled: skrockadeexclaimed: utropadedelight: förnöjaimpression: berördatmosphere: stämningmidst: mittoccasion: tillställningfiddled: skruvaderealized: insåg

I det här avsnittet av Allsvenska enligt Lundh och von Knorring pratar Olof Lundh och Martin von Knorring om:Så går det i cupslutspeletJanssons flytt från Öster till Blåvitt Fina plusresultat för Sirius och MjällbyLyssnarfrågorSkicka in er feedback eller frågor till olof.lundh@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tove Jansson var en oändligt begåvad författare, konstnär och serieskapare, men hennes musikaliska talang är inte lika känd. Vilken roll hade musiken egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tove Janssons konstnärskap var mångsidigt och omfattande en mängd böcker, serier, illustrationer, bildkonst – bland annat – och hennes produktion har varit föremål för både biografier och akademiska arbeten. Hittills har det dock funnits mycket lite att läsa om Tove Janssons känsla för musik och vilken roll den spelade för hennes arbete och liv. Nu kommer ”Detta är min målarsång – Tove Jansson och musiken” av sångaren och skådespelaren Emma Klingenberg. Boken handlar om musiken Tove Jansson lyssnade på, vistexterna hon skrev och en unik kassettsamling som tillhört henne och Tuulikki Pietilä. Emma Klingenberg medverkar i P1 Kultur.Programledare: Thella Johnson.

Bli prenumerant inne i värmen på underproduktion.se/dellamonde

Mathistorikern Richard Tellström och kocken Malin Söderström samtalar med oss om julbordets utveckling. Vilka rätter försvinner? Och vilka nya dyker upp? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Malin Söderström driver bl a restaurangen på Moderna Museet i Stockholm och har arbetat som kock sedan slutet på 80-talet. När hon började var det mycket av allt på julborden.– Idag handlar det mer om att ha det bästa, istället för det mesta. Dagens julbord har också blivit grönare.Inför varje julbordspremiär tar man ställning till vad som ska vara med, vad som ska ändras eller kanske till och med plockas bort.Den första stora förändringen av julbordet kom i början av 1900-talet när allmogens slakt-julbord korsar sig med borgerlighetens smörgåsbord.Den andra stora förändringen var på 1970-talet.– Då lämnar man ett julbord med flera olika rätter och allt slås ihop till en sorts buffé, allt på ett enda bord, säger Richard Tellström.Men han påpekar att julbordet inte är en buffé, eftersom saker och ting ska ätas i en speciell ordning.Det mesta hamnade på vårt julbord under 1900-talet, med några undantag, som lutfisken från medeltiden och de tjocka revbensspjällen som går minst 1000 år tillbaka.Nutida fenomen är ständigt nya sillinläggningar och grönkålssallad. Saffran har blivit populärt på 2000-talet.Julskinkan har funnits med på julbordet i cirka 150 år. De senaste 15 åren har den dock fallit på popularitetslistan.– Den håller på att konkurreras ut av Janssons frestelse, säger Richard. Kanske kommer Jansson att passera julskinka inom fem år.Lutfisken backar också.– Det är få som äter lutfisk, säger Malin Söderström. Men de är väldigt glada när den finns med.– Julbordet är den minst föränderliga måltiden i vår matkultur, säger Richard Tellström. Det är extremt stabilt till skillnad från vardagsmaten. Men det är i förändring.

In this episode of the Honeypot podcast, Alexander and Fredrik use the analogy of a Swedish Christmas buffet (julbord) to illustrate how to approach innovation and continuous improvement effectively. They emphasize the importance of: Not spreading yourself too thin: Just like you shouldn't overload your plate at a buffet, organizations shouldn't try to tackle too many initiatives simultaneously. Strategic experimentation: Start with a strong foundation (the "potato") and experiment with new ideas ("herring") in a structured way. Context is key: Don't mix incompatible initiatives ("herring" and "Janssons frestelse"). Evaluate new ideas within the context of your organization's goals and values. Finding your criteria: Establish clear criteria to help you decide which initiatives to pursue and which to discard. Tune in to learn how to avoid a Christmas buffet catastrophe and achieve success with your innovation efforts! Chapters: 00:00 - Introduction and the Christmas Buffet Analogy 01:34 - Quantity vs. Quality in Continuous Improvement 03:24 - The Seven Plates Strategy for Innovation 06:30 - Drivers of Innovation and the Importance of Focus 09:29 - Establishing a Strong Foundation ("The Potato") 12:23 - Balancing Tradition and Innovation 14:13 - Avoiding Overwhelm and Focusing on the Core 17:25 - Incremental Innovation vs. Big Bang Changes 18:54 - The Importance of Context and Organizational Culture 20:42 - Using Criteria to Guide Innovation 23:37 - Challenge-Driven Innovation and Adaptability 26:07 - Christmas Buffet as a Bad UI 27:18 - Final Words and Tips #innovation #continuous improvement #strategy #changemanagement #hives.co Want to drive continuous improvement and innovation in your organization? Check out Hives.co, the powerful platform that helps you capture ideas, manage projects, and achieve your goals.

Jenny har redan börjat förbereda inför advent genom att stryka juldukar, koka äppelmos, laga mat och baka – allt för att skapa mysstämning.Victoria jobbar på för fullt, och när hon inte gör det, ber hon sin poolsvetsare att svettas lite extra. För visst gillar vi svettiga män, vi?Veckans ämne är fjärilsranunkel, och lyssnarfrågorna handlar om hur man bäst tar hand om ett fikonträd vars höstfrukter inte klarar vintern, samt hur man kan hjälpa en betydelsefull rumsask att bli stabil och frodas.För att verkligen komma i julstämning pratar vi dessutom med kocken Fredrik Eriksson – kungen av julbord. Men frågan är: kommer Jennys och Victorias recept att hyllas eller sågas? Dessutom bjuder vi på fluffiga bröstideal, mini-Janssons och ”muffigt” adventsmys.Mejla oss på: rodavitarosenpodden@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ansjovis, som i Janssons frestelse, är inte ansjovis, utan skarpsill. Vi följer förvandlingen, från fisket till färdig burk. Och reder ut begreppsförvirringen ansjovis, sardell, sardin, brissling. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ibland är det ganska rörigt i matens värld. Som det här med ansjovis, sardell, sardin, brissling, skarpsill och sill. Fiskar som byter namn och blandas ihop.Vi bringar ordning i det hela. Och åker till Kungshamn i Bohuslän för att följa den svenska ansjovisen från fiske till färdig burk. Och vi berättar ansjovisens historia.Johan Mellgren på Orkla (Abba) berättar vad som händer med skarpsillen innan den läggs på tunnor som sedan lagras inne i de stora bergrummen. Och vad som händer under lagringen.I en annan del av Kungshamn ligger fabriken där skarpsillen fileas, läggs på burkar och får en ny lake.Vi testar också riktig ansjovis. Tre sorters sardeller, som fisken ansjovis kallas i Sverige när den saltats och lagt in.

Simpodden Hultén & Janssons tankar om SM i simning efter 2 tävlingsdagar

Vi pratar Comic Con och utmanar Anders Jansson i The Floor: Killedition. Anders Jansson berättar om nördhierarkin och att vara Wookie-Zlatan på skolgården. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Från och med nu kan du bara höra alla veckans avsnitt av Morgonpasset i P3 – Gästen i Sveriges Radio Play.Anders Jansson är komikern som tagit sig in i den svenska folksjälen med bland annat humorserien Hipp Hipp. Nu är han aktuell som programledare för frågesporten The Floor. Anders Jansson berättar om sitt "vanliga jobb" som översättare för porrfilmer.Programledare: David Druid och Linnea Wikblad.

I det här avsnittet gästas jag av en sann entreprenör och affärsman - Torsten Jansson. Han är grundare och vd för det börsnoterade företaget New Wave Group med ett börsvärde på 15 miljarder kr. Från noteringen 1997 har omsättningen ökat från 351 MSEK till 9 466 MSEK vilket motsvarar 13% CAGR. Sista raden har samtidigt ökat från 16 MSEK till 968 MSEK R12 (16,4% CAGR). Följer pilotskolan gör han också då han ruvar på var tredje aktie i bolaget. Men hur har resan sett ut från T-shirt försäljning från sina föräldrars källare i Dingle år 1982 till ett globalt imperium inom profilkläder, sport & fritid samt gåvor & heminredning idag? Låt oss ta reda på det. Delikat lyssning på dig,Nicklas Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Svensk matkultur bär med sig spår ända från medeltiden där viktiga skiften som reformationen, globaliseringen, upplysningen, det borgerliga samhällets framväxt, industrialiseringen och folkhemmet har bidragit till vad och hur vi äter.Men den viktigaste påverkan på den svenska matkulturen är vår korta odlingsperiod från maj till augusti, som tvingade människorna att konservera, lagra och hushålla för att överleva. Vår kärlek till såsen är en rest från vällingen och protestantisk fromhet har skapat en präktighetskultur kring maten.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med etnologen Richard Tellström, docent i måltidskunskap och aktuell med boken Varje tugga är en tanke – svensk matkultur under 800 år.Matkulturen i Sverige är präglad av ekonomiska, politiska och religiösa förändringar genom århundradena. Klimatet och landskapet dikterade vad som kunde odlas och samlas. Det var råg och korn, mjölkproduktion och en liten mängd kött, främst från grisar, fisk och vilt. Fisket var en viktig del av kosten, speciellt i kustnära områden där upp till 40 procent av kaloriintaget kunde komma från havet. Rökt och torkad fisk var vanliga konserveringsmetoder som tillät långvarig förvaring över de kalla vintermånaderna. Denna tid var också en era där hållbarheten var avgörande, och tekniker som fermentering och inläggning var essentiella för att bevara maten.Ärtsoppan är den enda rätt som överlevt från tiden före moderna ved- och elspisar när matlagning över öppen eld tvingade matlagarna att lägga allt i samma gryta. Fläsket kom först på 1800-talet med billigt importerat saltat fläsk.Fisk och skaldjur, särskilt sill och lax, har varit grundpelare i den svenska dieten fram till 1900-talet. Sillen har picklats och fermenterats sedan medeltiden, vilket var ett sätt att bevara fisken för lagring och transport. Denna tradition lever kvar starkt i Sverige, där inlagd sill är en stapelvara under nationella helgdagar som påsk, midsommar och jul.Rotfrukter som lök, kålrot och potatis har anpassats väl till det svenska klimatet och har varit viktiga på grund av deras förmåga att förvaras över långa perioder. Potatisen, som introducerades runt 1724, blev snabbt en grundsten i den svenska matkulturen och ersatte så småningom andra rotfrukter som den primära basprodukten.Det unika svenska smörgåsbordet är en vidareutveckling av brännvinsbordet där gäster bjöds på brännvin, bröd, smör, ost och korv innan middagen serverades. På julbordet, som är en variant av smörgåsbordet, hittar vi rätter från alla tidsperioder, där den forntida gröten samsas med medeltida korvar, saltad fisk som preparerats med ättika och industriellt framställt socker tillsammans med Janssons frestelse från 1900-talet.Bild: Dukade bord. Brännvinsbord från ca 1800, Fotograf: Mats Lundin, 2001, Nordiska museet, Digitalt museum, Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND)Musik: Skräplandschottis med Michael Caplin, creative commons.Lyssna också på Från grötmiddag till ensam-sallad framför tv-n på 50 år.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I denne episoden snakker vi med Guro Slåstad om Tove Janssons selvbiografiske bok “Notater fra en øy”. Her forteller Tove om livet på en karrig øy i Finskebukta, og om hvordan hun bygget en hytte der sammen med partneren Tuulikki, som også har illustrert boken. Notater fra håndverkeren Brunström er med som en nøktern motvekt til Toves kunstneriske refleksjoner.Guro er litteraturviter, skribent, bibliotekar og ivrig formidler av Janssons forfatterskap. Hun har dessuten vært på Klovharun, øya i Toves bok. Med dette som bakteppe snakker vi om fyrvokterdrømmen, om det å rulle steiner ned i sjøen bare for gøy, og om Toves og Tuulikkis øyliv i valgt ensomhet – en idyll tidvis sabotert av aggressive hekkefugler og nysgjerrige mummifans. Dessuten får vi høre om en hemmelig skatt som kanskje fortsatt er å finne på øya.(Heidi Sævareid og Kristin Linnesholm har oversatt utdraget i begynnelsen av episoden fra svensk.)OPPDAG: Tove Jansson er produsert av Heidi Sævareid og Kristin Linnesholm. I hver sesong dykker vi ned i verkene til en av Nordens fremste forfattere.Musikk ved Andreas Opstad Larsen.Følg gjerne @oppdagtovejansson på Instagram for oppdateringer og annet innhold!

Vi snackar ner matchen mot Kalmar. Bra taktik inför match men ingen taktik under match! Höög Janssons makalösa assist. Lushakus djupledsbollar. Tim Pricas 1-på-4-sätt att leverera. VAR ÄR SIGURGEIRSSON och varför slår vi inte bara in bollen? Dessutom ny röst i podden!

Daniel Kristoffersson är tillbaka i Sportbladet Allsvenskan och ger er de senaste sillynyheterna. Dessutom: Djurgårdens Deniz Hümmet om hattricket mot BP, IFK Norrköpings Kevin Höög Jansson efter berg- och dalbaneinledningen samt Elliot Stroud om succén i Mjällby. Programledare: Oskar Kiisk

Hur mår den svenska barn- och ungdomsteatern? P1 Kultur bjöd in Suzanne Osten, vars skapelse Unga Klara just nu firar jubileum. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Unga Klara i Stockholm är Sveriges nationella scen för barn och unga i Stockholm. P1 Kulturs reporter Björn Janssons har varit där och träffat teaterns nu tioårs-jubilerande konstnärliga ledarduo, Farnaz Arbabi och Gustav Deinoff, som tagit arvet från Suzanne Osten vidare och nu för första gången regisserar en uppsättning tillsammans: ”Mitt hjärta säger: Lev, skrik, andas”.Det var den snart 80-åriga ikonen Suzanne Osten som startade Unga Klara 1975 och hon gästar dagens P1 Kultur för att i ett samtal, tillsammans med Malin Axelsson, dramatiker, författare och konstnärlig ledare för Riksteatern Barn & Unga, diskutera läget den svenska barn- och ungdomsteatern. Hur ser repertoaren ut och vad lockar de unga idag och hur gör man teatern angelägen? Programledare: Lisa BergströmProducent: Maria Götselius

Efter veckor av förhandssnack och uppladdning, protester och säkerhetspådrag nu väntar till sist finalen i Eurovision Song Contest 2024 i Malmö. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. P1 Kultur anropar Sveriges Radios Eurovision-kommentator Carolina Norén om lördagens hetaste bidrag, men samtalar också med Hanna Fahl (Dagens Nyheter) och Markus Larsson (Aftonbladet) som båda bevakar evenemanget. Hur ser de på vägen fram till finalen? Vilka avtryck kommer Eurovision 2024 att göra, både musikaliskt och politiskt? Och för artisten som vinner, har den segerns någon större betydelse? Egentligen?HUR MÅR DEN SVENSKA BARN- OCH UNGDOMSTEATERN?På lördag har pjäsen ”Mitt hjärta säger: Lev, skrik, andas” premiär på Unga Klara, Sveriges nationella scen för barn och unga i Stockholm. P1 Kulturs reporter Björn Janssons har varit där och träffat teaterns nu tioårs-jubilerande konstnärliga ledarduo, Farnaz Arbabi och Gustav Deinoff, som för första gången regisserar en uppsättning tillsammans! Det var den snart 80-åriga ikonen Suzanne Osten som startade Unga Klara 1975 och hon gästar dagens P1 Kultur för att i ett samtal, tillsammans med Malin Axelsson, dramatiker, författare och konstnärlig ledare för Riksteatern barn & Unga, diskutera läget den svenska barn- och ungdomsteatern. Hur ser repertoaren ut och vad lockar de unga idag hur gör man teatern angelägen? TRÄDGÅRDSKONST NU OCH I FRAMTIDENKulturredaktionens Nina Asarnoj, hängiven trädgårdfantast, besöker Vandalorum i Värnamo, för att se utställningen ”Garden futures ­ – design som växer”. Det handlar om trädgårdars ideal, hur de sett ut tidigare, nu och hur de kan komma att formas i framtiden. Hur påverkar klimatkris och globalisering trädgårdarna och varför har trädgårdsvärlden största stjärna, nederländska trädgårdsdesignern Piet Oudolf, kastat ut 47 000 tulpanlökar på åkermarken runt museet?Programledare: Lisa BergströmProducent: Maria Götselius

På 1980-talet genomgår Stockholm en total förvandling. Ytan och individen blir viktigare än politiken och kollektivet. Kroglivet exploderar, fastigheterna renoveras och stan får ett helt nytt ljus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På sin balkong på Gärdet står författaren och journalisten Claes Britton och tittar ut över Stockholm. På 1970-talet låg Stockholm mörk och sliten vid Mälarens inlopp och väntade på något. Då kom 80-talet och förändrade allt. Stockholm på 1970-talet kändes som en evig söndag i november. Krogarna luktade inrökta heltäckningsmattor och Janssons frestelse, säger Claes. På 1960-talet hade barnfamiljerna lämnat Stockholms innerstad och flyttat ut till förorterna istället men på 80-talet flyttar unga människor tillbaka in till stan igen. Det är lätt att få tag i rivningskontrakt och andrahandskontrakt. Samtidigt förändras lagen om utskänkning och nya krogar börjar dyka upp på gatorna. Kreditmarknaden avreglerades, börsen blev som tokig och utanför Café Opera bara växte kön. Sen kom PA&CO, och en sån krog hade man aldrig sett förut. Med kristallkronor och fläktrör i taket och bara 38 sittplatser. Kändisarna flockades och det blev som ett extra vardagsrum för alla nattdjur, säger artisten Mauro Scocco. Nu har samhället en ny riktning och alla typer av monopol känns förlegade. Staten känns trött. Och en kommersiell hedonism sveper fram på gatorna i Stockholm. Folkhemmet ger en fadd smak i munnen. Från Progg till Prada - är en dokumentär om Stockholms förvandling på 1980-talet av Anna Åkerlund. Producent: Håkan Engström Slutmix: Tor SigvardsonProgrammet är från 2024. Medverkande i programmet är Claes Britton, Susanne Ljung, Mauro Scocco och Carouschka Streijffert.

Filmfredag! P1 Kultur djupdyker i biopremiärerna Dune 2, Den sista resan, Anselm och Det finns alltid en morgondag, samt nya HBO-serien The Regime med Kate Winslet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”DUNE 2”: EN STORSLAGEN SCIENCE FICTION-SAGA MED MONSTER OCH MATRIARKATUppföljaren till succéfilmen, som fick stor publik och många Oscars, har svensk premiär i dag. Ursprunget är den science fiction-roman som länge ansågs omöjlig att filmatisera. Våra kritiker Jenny Teleman och Joakim Silverdal försöker reda ut hur mycket sand man klarar man av i ”Dune 2”? Känner man igen Stellan Skarsgård som monster? Vad spelar kvinnorna för roll? Hur bra är filmen - som fått högst varierande recensioner.DEN SISTA RESAN SOM DRÖM OCH VERKLIGHETJoakim Silverdal ger Filip Hammars och Fredrik Wikingssons nya dokumentärfilm – om Filips pappa, som alltid älskat sitt Frankrike och på ålderns höst får resa tillbaka dit med sin son - högsta betyg i Kulturnytt. Varför? Han utvecklar nu detta i P1 Kultur. Innan vi lyssnar på Björn Janssons intervjuporträtt av och med succéduon bakom filmen.WENDERS OM KIEFERRegissören Wim Wenders har vid snart 80 års ålder gått mot en ny vår. Först spelfilmen ”Perfect Days”, som fyller många salonger över landet, och nu kommer hans dokumentärfilm om den omsusade konstnären Anselm Kiefer. Två tyska kulturmän och kompisar gör film ihop, eller den ena om den andre, om det ena och det andra – hur blir det? Mårten Arndtzén berättar samt tipsar om en film och en tv-serie med liknande teman: Deutsches Haus (Disney+) och Never Look Away av Florian Henckel von Donnersmarck (Apple, Amazon Prime, Viaplay m.fl).TV-SERIEN ”THE REGIME” ÄR ETT INTRESSANT MISSLYCKANDE - OCH ”DET FINNS ALLTID EN MORGONDAG” ÄR EN ROLIG BIOFILM OM ETT ALLVARLIGT ÄMNEStephen Frears nya och stjärnbeströdda serie, som släpps på strömningstjänsten HBO med bland annat Kate Winslet och Hugh Grant, handlar om en sönderfallande diktatorisk stat i ett icke namngivet europeiskt land. Inte helt lyckad, tycker vår kritiker Emma Engström, men misslyckad på ett sätt som tarvar förklaring.Och den italienska filmen ”Det finns alltid en morgondag”, som behandlar sexuella övergrepp och har premiär i dag, är en oväntad rolig pärla på bioduken.VECKANS KLASSIKER: TJECHOVS ”TRE SYSTRAR”Alltid aktuell, till exempel just nu på Stadsteatern i Stockholm, och alltid evig. Kulturjournalisten Jenny Aschenbrenner har trängt in i en av de mest klassiska klassikerna. ”Tre systrar” från 1901 är den tredje av den ryska dramatikern och läkaren Anton Tjechovs fyra så kallade stora pjäser. Den föregicks av ”Måsen” och ”Onkel Vanja” - och tre år senare hade ”Körsbärsträdgården” premiär.Det är en pjäs som mer än något annat verk i världshistorien sätter fingret på några av människans grundpredikament: hennes orimliga anspråk på mening och hennes fatala oförmåga att bestämma sig för vad som är viktigt i livet.Programledare: Cecilia Blomberg.Producent: Mattias Berg.

I denne episoden snakker Heidi med Ragnhild Malfang om den janssonske julen, med utgangspunkt i novellene «Granen» og «Julen». Samtalen ble spilt inn live på Ragnhilds arbeidsplass, Lillestrøm bibliotek. På scenen vrimlet det av både mummieffekter og juleeffekter, blant annet et oppblåsbart juletre. Dere får nesten se det for dere, eller ta en titt på vår instagram @oppdagtovejansson for bildebevis!Ragnhild og Heidi snakket blant annet om Gafsas julestress, knøttenes juleglede, familien Janssons juleregler og om Jesusbarnet som ble spist. Og om karamellpuddingen som fusjonerte med kjøkkenbenken!Lyden fra liveinnspillingen ble dessverre ikke helt ideell, men det er som med julen: Alt trenger ikke alltid være perfekt.OPPDAG: Tove Jansson er produsert av Heidi Sævareid og Kristin Linnesholm. I hver sesong dykker vi ned i verkene til en av Nordens fremste forfattere.Musikk ved Andreas Opstad Larsen.Følg gjerne @oppdagtovejansson på Instagram og Facebook for oppdateringer og annet innhold!

Ginna Lindberg och Sara Stenholm mot Ulf Danielsson och Åsa Wikforss Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Julen står för dörren och därför ställer redaktionen den här veckan upp med ett extra juligt Lantzkampen. Det blir Janssons frestelse i form av rim i nyheterna, vörtbröd i Ja nej eller annat-skrud och Lantzkampens egna julmust i form av populärkulturella referenser, välkommen underbara lyssnare till det här julbordet.Veckans tävlande är inga andra än julnissarna i form av professorstjärnorna Åsa Wikforss och Ulf Danielsson, färska från nobelfestligheterna, som får möta Sveriges radios egna julbockar i form av USA-poddenstjärnorna Ginna Lindberg och Sara Stenholm.Julmor Annika Lantz ställer, i vanlig ordning, veckans viktigaste frågor: till exempel hur rimmar Jimmie Åkesson? Vad gav Ulf Kristersson Petteri Orpo i julklapp? Vad får Erik Slottner för julklapp? Och åker de verkligen rullskridskor till julmässan i Venezuela? Dessutom bjuder vi på den 10 000:e snabbfrågan i Lantzkampens historia!!!Programledare: Annika LantzDomare: Sara LövestamProducent: Rickard NerbeRedaktör: Anton JordåsTekniker: Elin Hagman

Julen är också en tid för språkliga bryderier. Professor Henrik Rosenkvist och programledare Emmy Rasper tar på sig tomteluvorna och reder ut juliga frågor som varför vi kallar skarpsill för ansjovis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Språkfrågor som hör julen tillVarifrån kommer orden jul, yule, christmas och noël?Varför sjunger en del ”lusse lelle” och andra ”lusse lella” och vad betyder det?Är det någon skillnad på en adventskalender och en julkalender och vilket ord kom först?Varför säger vi sardell om den fisk som i andra språk heter ansjovis och varför säger vi ansjovis om den fisk som vi har i Janssons frestelse?Ska man skriva ”God jul och Gott nytt” år eller ”God Jul och Gott Nytt År”?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Jessica har hittat det bästa sättet att göra en vegansk Janssons frestelse, med auberginer! Alla recept finns att hittas på Instagram: @receptdirektRing in din fråga till recept direkt på: 08 12 15 33 50

Vilka favoriter håller för trycket och vilka sågas på V75? Våra experter reder ut begreppen inför lördagens V75 från Solvalla, med Frances Bulwarks/Olle Anderssons lopp, Hästägarkannan och Torbjörn Janssons avtackningslopp.

Björn Goop ger här sin syn på lördagens V75 från Solvalla, med Frances Bulwarks/Olle Anderssons lopp, Hästägarkannan och Torbjörn Janssons avtackningslopp.

Allt det bästa från fredagens lunchsändning i TV12 inför lördagens V75 från Solvalla, med Frances Bulwarks/Olle Anderssons lopp, Hästägarkannan och Torbjörn Janssons avtackningslopp.

JUST NU: Allsvenskan - din nya dagliga nyhetspodd om allsvenskan. Varje dag får du senaste nytt och analyser kring vad som händer i vår inhemska liga. Gänget bakom Fotbollskanalen i Stockholm, Göteborg och Malmö finns med er varje dag. Missa inte JUST NU: AllsvenskanAnsvarig utgivare: Alexander Rosenlund Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Till vardags är ålänningen Alexander Jansson vd och förvaltare på CB Fonder. Med Fredrik Rosenqvist och Anna Karlsson i studion delar han med sig av massor med klokskap om hur man ska tänka och göra när det gäller placeringar, även som privatperson. Han plockar dessutom fram sina absoluta favoriter bland europeiska aktier och avslöjar vilken finsk aktie CB Fonder äger i sin fond European Quality Fund.

Janssons exit - varför och vad händer nu?! Mattiassons fyra matcher långa räddningsplanka. Brännans avgörande 180 minuter?! Seb Ohlssons om harmoni och målform. Ondrejka om att tysta tvivlar och döda Belgien-spöken. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Amy Deasismont slog igenom som 12-åring under artistnamnet Amy Diamond, nu är hon framgångsrik serieskapare och aktuell med andra säsongen av tv-serien "Thunder in my heart". Hon fick TV-priset Kristallen för huvudrollen som "Sigge" i första säsongen av "Thunder in my heart" på Viaplay – en tv-serie som hon skrivit på i många år. Men det var inte hennes debut som skådespelare. Amy Deasismont blev Guldbaggenominerade redan 2015 för rollen som storasyster i Sanna Lenkens "Min lilla syster". Hon har också kunnat ses i en viktig biroll i Lukas Moodyssons tv-serie "Gösta" på HBO Max.I Björn Janssons möte med Amy Deasismont hör vi henne berätta om det mångåriga jobbet med serien och hur hon ser på sitt eget genombrott, som tolvårig artist, med hiten "What´s in it for me".

Vi börjar veckans huvudavsnitt med att prata om uppståndelsen som inträffade i kölvattnet av mästerskapsmatchen i collegebasket. Hint: dramat har sin grund i good ol' fashioned rasism.Sen pratar vi om det monumentala åtalet mot Donald Trump. 34 fall av bokföringsbrott som kan leda till fängelse. Men det är också ett fall som kan leda till att han får ökat stöd. I slutet pratar vi om en av våra svenska politiker: moderata riksdagsledamoten Kjell Jansson, som inte bara utreds för ”sexköp” utan dessutom har utpressats för sin inblandning i det. Otroligt messy!  Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jackpot på Big 9 och Olenklint är redo att kamma hem alla rätt igen.

I en unik inspelning från mitten av 80-talet, läser Tove Jansson sin självbiografiska barndomsskildring Bildhuggarens dotter Tove Jansson läser Bildhuggarens dotterBerättelsen rör sig mellan konstnärshemmet på Skatudden i Helsingfors och sommarlivet i skärgården, och för den som vill leka detektiv och spåra tidiga förebilder för alla de figurer som senare kom att befolka Mumindalen, finns här mycket stoff.Pappan är inte bara i Muminserierna en central figur, Tove Janssons egen pappa, skulptören och tecknaren Viktor Jansson, är central också i hennes barndomsvärld liksom den bohemiska livsstilen. Mamman, Signe Hammarsten, var också konstnär.I den självbiografiska Bildhuggarens dotter får vi ur barnets perspektiv vara med om en barndom där det mystiska och det magiska finns mitt i vardagen. Spänningen mellan trygghet och skräck är ständigt närvarande och fantasin har inga gränser. Allt detta blev senare i livet byggstenar i hela Tove Janssons konstnärs- och författarskap. Hon var drygt 50 år när hon skrev "Bildhuggarens dotter" men lyckas på ett förunderligt sätt flytta sig bakåt i tiden och återigen bli det lilla barnet Tove.Inspelningen med Tove Jansson gjordes på Yles radio i mitten av 1980-talet då ett initiativ togs till att låta Tove Jansson läsa in samtliga sina verk.Bengt Packalén, som då var chef på Finlands radios svenskspråkiga samhälls och kulturredaktion, berättar i en intervju om inspelningen av Bildhuggarens dotter.Av och med: Tove JanssonProducent: Bengt Packalén/Kerstin WixeMusik: Jazz på ryska av Jan JohanssonFörlag: Bonniers förlag

Studio Allsvenskan finns även på Patreon, där du får ALLA våra avsnitt reklamfritt direkt efter inspelning. Dessutom får du tillgång till våra exklusiva poddserier där vi släpper avsnitt tisdag till fredag varje vecka. Bli medlem här!Jesper Jansson har flera olika resor bakom sig. Kanske är det ändå den han är ute på nu som skickade det allra första vykortet tillbaka till mig. Det är inte många som får chansen att vara sportchef i två olika klubbar och det är sannerligen inte många som får chansen att omdana en av svensk fotbolls största och viktigaste klubbar, Hammarby IF.Myten om Bajen är ett sugmärke som aldrig går bort. Det ett minne av en kärlek som många älskat i generationer. Passion och patos.Det är två hjärtan som slår i min relation till Hammarbys sportchef Jesper Jansson.Hur är det att drivas av dessa två egenskaper i en värld där lögner är livsluft?Hur håller han sig ren i en solkig värld?Janssons nära relation till sina spelare är väldokumenterad. Hur mår han när spelare lämnar? Törs han lita på att han gjort allt han kunnat för att få dem att stanna?Jesper berättar också om kärleken till sonen Kevin och om relationer till människor gått sönder för att han haft sin innerliga relation till yrket.Hur högt är priset?Jansson avslöjar också framtiden för tränare Martí Cifuentes och hur det är att vara känslostyrd i en kontrollerad medievärld.Birro Möter hittar du på Studio Allsvenskans domäner.Följ Studio Allsvenskan på sociala medier: Twitter!Facebook!Instagram!Youtube!TikTok! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I en serie soloäventyr lär vi känna karaktärerna till den kommande kampanjen. Varje äventyr är baserat på den bakgrund som respektive spelare skapat. I detta äventyr i två delar möter vi Saras karaktär, den något korrupte kommisarie Jansson och får veta mer om hans bekymmer.

I en serie soloäventyr lär vi känna karaktärerna till den kommande kampanjen. Varje äventyr är baserat på den bakgrund som respektive spelare skapat. I detta äventyr i två delar möter vi Saras karaktär, den något korrupte kommisarie Jansson och får veta mer om hans bekymmer.

Inför valet har vi bett partiledarna berätta om varsitt kulturellt verk som betytt något särskilt för dem. Vänsterpartiets Nooshi Dagostar känner stor kärlek till alla karaktärer i TV-serien Seinfeld. "ROLF LASSGÅRD - DU ÄR BÄST!"Det ropade en man från ett fönster, när vår reporter Björn Jansson skulle intervjua Lassgård häromdagen. Han är folkkär och bioaktuell: i filmen "Schack" som har premiär idag spelar Lassgård en skotsk skeppsredare som gillar schack och vadslagning, och i oktober har han den manliga huvudrollen i Richard Hoberts triangeldrama "Kärleksbevis". Hör vad Lassgård svarar på Björns Janssons fråga om vad som varit motorn och drivkraften i hans karriär som skådespelare."MAKTENS RINGAR" HITTAR KÄRNAN I TOLKIENS BERÄTTELSEDet menar vår filmkritiker Emma Engström, efter att ha sett de två första avsnitten i den påkostade tv-serien "Sagan om Ringen: Maktens ringar". Hör henne om vad man kan vänta sig av denna visuella nyorientering utifrån Tolkiens värld."ALI & AVA" - HELGENS HÖJDARE PÅ BIOFilmen Ali & Ava är en kärlekshistoria. Ali är en före detta DJ och hyresvärd som just separerat från sin fru. Ava är en ung mormor som tar hand om alla: en bipolär granne, grannens barn, sina egna vuxna barn och så tre barnbarn. Filmen utspelar sig i Bradford i norra England, en plats som kämpar för sin överlevnad sedan stadens stora industrier slagit igen. P1 Kulturs Lisa Bergström har intervjuat filmens regissör, Clio Barnard. KLASSIKERN "GÖKBOET" - VÅGAR VI SE OM DEN?Vad är tidens dom över den klassiska 70-talsfilmen Gökboet? Med Jack Nicholson i huvudrollen som den uppstudsige patienten McMurphy som i handbojor förs in i ett mentalsjukhus , och vänder upp och ned på den låsta avdelningen. Filmkritikern Mårten Blomkvist vågade se om den - hör vad han tycker.Programledare: Gunnar BolinProducent: Ulph Nyström

Jörgen Petersson om vem som bär ansvaret för Isak Janssons kontrakt.   Varför besökte Rikard Norling KFF:s träning?   Varför hamnade Sebastian Nanasi i Kalmar FF? Det och en hel del annat reder Mathias Lühr ut i ett nytt avsnitt av KFF-podden.

Fotbollskanalen on tour med Olof Lundh, Martin Petersson och Andreas Sundberg är DIN svenska poddföljeslagare under europaveckorna (Champions League, Europa League och Conference League) och landslagsveckorna!I dagens avsnitt får ni höra statusen i Hammarby, vad Bajen behöver värva för spelare, Blåvitts nya målvakt, lyssnarfrågor plus mycket mer. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Julafton är här! Idag ska vi frossa i köttbullar och Janssons, vi ska unna oss kilovis med praliner och vi ska heja på tjuren Ferdinand mot matadoren. Det betyder också att det här är den sista luckan i MAXstyrkas julkalender 2021. Därför kör vi en grym tävling där en vinnare får de eminenta träningslurarna Elite 7 Active från Jabra värde ca. 2000 kr! Allt ni behöver göra är att svara rätt på frågan och skicka svaret till info@maxstyrka.se. Lycka till! Från oss alla, till er alla, en riktigt god jul!

TJUGOÅTTONDE avsnittet av SÄG-Podden! Vi är tillbaka efter vår ofrivilliga paus och plötsligt är vi i december? Det snackas jul, jul och mer jul när vi rankar filmer och kalendrar från bästa till värsta. Vi faller som flugor i studion och till slut blir det The Sofia och Hilda Show där det pratas julklappstips och vilka klappar man absolut inte vill få.

Gizem Erdogan är Sveriges hetaste skådespelare just nu. Efter genombrottet som Pervin i "Kalifat" har hon gjort stora roller i "Kärlek & Anarki", "Tunna Blå Linjen" och snart ser vi henne i SVTs julkalender "En hederlig jul med Knyckertz". Efter inspelningen av andra säsongen av "Tunna Blå Linjen" som pågår, så siktar Gizem Erdogan utomlands. Hör om drömmarna och om varför hon får alla stora roller i Björn Janssons möte med Gizem Erdogan. 

Dagen alle har ventet på er her, nemlig Radiofrokostens julebordsending. En helaften hvor Lene Kongsvik og Silje Nordnes deler sine julebordhistorier, det samme gjør et knippe andre norske kjendiser. Christer kommer og lager Janssons fristelse med kjøttboller og svenske prinskorver, og ikke minst 40-dagerslikør. Astrid S og Cengiz Al forteller om å spille den nye Askepott-filmen og det blir bullshit-bingo når sjefens tale skal holdes. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Football's coming home är tillbaka och ett intensivt transferfönster ska summeras, där podden rankar de bästa värvningarna. Vi ägnar en tanke åt ankan Keith och pratar om varför Queens Park Rangers är en klubb att tycka om. Vi fick en ärlig intervju med Pontus Jansson om hatkärleken till Championship, kärleken från supportrarna och hatet från motståndarna. Och var det Brentfordförsvararen som lockade Robin Olsen till England och Sheffield United? Football's coming home är en podcast om riktig engelsk fotboll, av och med Oskar Kiisk och Leonard Jägerskiöld Velander. Klippt av Keven Bader. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Din ugentlige kulturelle anbefalingsbuffet. Værter på Poptillægget Lucia Odoom og Eva Eistrup anbefaler løs af alt, hvad de læser, ser og lytter til og samler både gæster og lytternes bedste anbefalinger af tv, film, musik, podcast og tidstypisk internetstøj i en stor fråderen bunke.Lucia anbefaler euforisk halbal-dancenostalgi.DR programmerne ‘Vild med dance' kaster et nørdet musikhistorisk tilbageblik på den udskældte danceepoke i 90'erne. Tænk Bufallosko, refleksbukser og spidst farvet hår og mærk alle røgmaskinefølelserne når Lina, Paw, Remee, Kenneth bager mfl. fortæller om dengang dancefeberen sendte danske hits op på de internationale hitlister med Cut ‘n' Move, Me & My, Aqua, Dr. Baker, Infernal og mange flere.https://www.dr.dk/drtv/serie/vild-med-dance-_-lyden-af-90erne_258820Eva anbefaler perfide mødre.DR's kulturdarling Adrian Hughes er ude med en gribende podcastserie om hvordan hans mor efterlod et svirp af et bittert afskedsbrev til ham og hans 4 brødre før sin død. I detaljer udpenslede hun hvor skuffet hun var over dem, bortset fra Adrian. Lyt til de seks gribende afsnit, der gransker familiehemmeligheder og nedarvet bitterhed. Selveste Ghita Nørby lægger stemme til Adrians mors breve og erindringer.https://www.dr.dk/radio/p1/mors-afskedsbrevLucia anbefaler queer mumimor-filmen ‘Tove'.Tag i biffen når det regner og se den biografiske film om hele verdens ‘mumimor' forfatter og billedkunstner Tove Jansson (1914-2002). Filmen handler om hendes unge år da hun endnu er en ung billedkunstner i efterkrigstidens Helsinki, der hun kæmper for at bryde fri af sin berømte skulptørfaders skygge og skabe sin egen kunst. Men mest af alt handler filmen om hendes stormfulde forhold til den kvindelige teaterinstruktør Vivica Bandler, der, på trods af Janssons egen tvivl, tror på at mumitroldene er noget helt unik.Filmen er aktuel i biograferne over sommeren.

Ginger's interrogation of Mr Bell raises more questions than answers, and the Janssons discover another intruder.

Gissa vem som är mest pirrig i hela världen inför den annalkande julen? Jo, det är antingen Edward eller hans femårige son Melchior. Alla deras flyttlådor med adventssaker är såklart tömda, och snart kommer även de ännu fler julpyntslådorna ner från vinden för att fylla hemmets alla tomma ytor. Vilket föranleder den forne arkivarien att berätta om vilken typ av lådor som är bäst att förvara grejer i.De tu gastronompoddarna uttalar sin glädje över all respons på 100-episodsavsnittet, och hoppas att det åter blir läge att fira – exempelvis när det blivit två miljoner lyssningar på podden – men avslöjar att de aldrig lyssnar på sig själva.De funderar också på hur de skulle se ut som ”svåra” eller ”anemiska” på ett skivomslag eller en poddbild, och Edward berättar att hans enda kontakt med kokain är att ha hört talas om det via en Karl Gerhard-kuplett.Mats klurar – apropå nya bidrag till bingobrickan – på om han ska kalla företeelser såsom champagne och sobrasada för ”celestiala” eller ”olympiska”, istället för det gamla vanliga ”gudomliga”, och Edward uppdaterar oss alla – också apropå bingobrickan – om läget för hans senaste vitvaruproblem (nämligen frysen) samt om lagertillgången på ”I full blom: mina betraktelser kring viktiga och oviktiga ting”.Så ber Mats om ursäkt till Sveriges alla baristor och uttrycker efter att på allvar ha nördat ner sig i espressomakandets underbara konst sin respekt för deras yrkeskunnande. Han berättar att han ska ut på ”Coronasäkrade dåligheter”, vad det nu kan innebära, och påminner om hur gott det är med mintchoklad.Ett möjligen ironiskt menat julklappstips (Anya Hindmarchs paljettväskor) får Mats och Edward att tala om varumärken och hantverksprodukter, och om inte de båda i public service-sammanhang borde räknas som ”gastroatleter”.Edward delar med sig av sitt ofta efterfrågade recept på ”Allan Hedbergs mumma” (vilket även finns här: https://www.edwardblom.se/2020/12/16/allan-hedbergs-mumma).”Vad gillar du mest på julbordet?!” är en av de frågor Edward får oftast, och han förklarar utförligt varför den frågan är helt fel ställd. Mats talar om några av julbordets läckerheter, såsom Janssons frestelse och najadlax, och berättar att han nyligen lagat till en massa älgfond – vilket föranleder Edward att fråga lyssnarkretsen om vad ni använder ert älgtalg till. Kanske till skidpjäxorna?!Så konstaterar Edward att hans julgran, med allt sitt mödosamt insamlade pynt, förmodligen blir hemmets mest värdefulla inredningsdetalj, och berättar hur den kommer att se ut när den kläs (kvällen före julafton). Den som vill pricka av sin bingobricka får ännu en möjlighet när Toast Skagen än en gång kommer på tal.Lämpliga snapsvisor undrar en lyssnare om, och Edward inte bara ger snapsvisematchingsråd utan sjunger en egenhändigt komponerad text till grisens ära. Därpå diskuterar han initierat med Mats om i vilken utsträckning julhelgen bör innebära alkoholhaltigt dryckjom eller ej. De enas om att julfirandet inte är ett bra tillfälle för fylleri, men att det kan vara trevligt med en liten snaps till jullunchen eller ett glas portvin till julklappsutdelningen. (Nota... See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ginger is dismayed to learn that Mr Janssons secret power source is anything but discreet.  But that becomes the least of her worries, as her mystery pursuer finally tracks her down.  

Sveriges första elflygplanspilot. ”Frivilliga” drogtest i Halmstadskola. Årets komiker Isak Jansson om sitt första gig, att suga länge, det mörkaste han har och SJÄLVKLART får han som alla andra frågan vem han tycker sämst om i branschen av Jesper. Svaret kan ni säkert gissa.OBS! KLIPPT VERSION!Stötta oss på Patreon och få hela avsnitten - Totalt 2h Gott snack varje vardag! https://www.patreon.com/gottsnack See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

MEN VILKET AVSNITT! *Vi bjuder på handbollstugg , där GUIF legendaren Jimmy Jansson surrar om hur det är att vara handbollsexpert. * Vi surrar om IFK Eskilstunas uttåg ur DM samt förlust mot BK Forward. * AFC:s oväntade vinst borta mot Västerås SK. * Cam Memisoglus FEM kassar! * Johan bjuder på en lokal sportquizz och har även dammat av sin lista där han hyllar och sågar saker inom den lokala idrotten. Tack för att ni lyssnar.

Denna episod handlar huvudsakligen om något som ligger de allra flesta varmt om hjärtat, nämligen potatis.Men Edward Blom och Mats Ryd inleder poddsamtalet med ingenting mindre än gamla lumparminnen. Rättare sagt, i Mats fall handlar det om tiden som Lapplandsjägare – men i Edwards fall snarast om minnen från mönstringen när han fick frisedel, vilka i sin tur framkallats av hur det gick till när han bakade schackrutor med sina barn. Därefter jämför de tu de ganska olikartade bestraffningarna inom det militära respektive inom det tyska studentcorps-livet.Fast det var ju potatis det skulle handla om! Knölar, pantofflor, jordpäron och jordäpplen – kärt barn har många barn. Mats berättar om vem som först förde potatisplantan till Sverige (Olaus Rudbeck) och Edward om vilka som på olika vis populariserade den för svenskarna (Jonas Alströmer och Eva Ekblad de la Gardie).Därefter får vi lära oss om varför potatisen blev så vanlig i det svenska köket under 1800- och 1900-talet, vilken roll potatisen spelade för jordkällarens kulturhistoria, vad det är för skillnad på raggmunk och råraka, när pommes frites fick sitt stora genomslag – och allt annat som är värt att veta om de kära knölarna.Pommes duchesse, rösti, färskpotatis, potatisgratäng, kroppkakor, Fridas potatissallad och Janssons frestelse finns bland de potatisrätter som Mats och Edward har bland sina favoriter. Edward talar om sin starka längtan till Tyskland, och om den helige andes verkan (vilket möjligen har viss inverkan på Hasselbackspotatisen) och gör reklam för sina olika glas.Skriv gärna till poddredaktionen! Adressen är podden@edwardblom.se. Den som vill sponsra podden kan kolla in här: https://www.patreon.com/join/edwardblom See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ginger is on her way to building her dad's dream machine, but she's at risk of losing control of the project to the Janssons

Caught red-handed by the Janssons, Ginger and Danny now face a choice:  Give up all hope of building the machine, or convince the Janssons to help them

Simpodden Hultén & Janssons 153 upplaga med "vår ständige gäst" Victor Johansson som är på hemmaplan på fysiskt och medialt -med snack om satsningen på Vätternsimningen och hur det varit sedan avslöjandet i Simpodden om hur han mått under vintern.Herrar Hultén & Jansson bjuder också så simsnack med nyheter - där Jansson bl.a dissar Simförbundets styrelse för att man inte vågat ta tag i säsongsplaneringen i svensk simning på ett seriöst sätt. Det blev en "kattastädning" av tjänstemännen säger den förre förbundskapten i skarpa ordalag.

Det är i år 75 år sedan Tove Janssons första bok om Mumin kom ut. Den sjätte delen i dokumentärserien "Pennan, penseln och hjärtat" handlar om hennes relation till havet både privat och i konsten. KRITIKSAMTAL: NY SKIVA FRÅN MÅNGSIDIG MUSIKSKAPARE Per Störby Jutbring är en produktiv och bred tonsättare och musiker som man hittar i många olika sammanhang från teater och film till egna skivor. Nu aktuell med nya albumet The Thief Bunny Society. Per Feltzin, musikkritiker, har lyssnat. ESSÄ: TILLBAKA TILL ROTHENBURG  NÄR SAMTIDENS MÖRKER SÄTTER LJUS PÅ DÅTIDENS FORMULERINGAR Att läsa samma text med några decenniers mellanrum kan ge två väldigt olika upplevelser. Det handlar inte bara om hur man själv förändrats som person utan hur omvärlden ter sig och ger texten ett nytt sammanhang. Det erfar författaren och översättaren Erik Andersson som återvänt till en essäistisk reseberättelse från 1893. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

I år är det 75 år sedan Mumindalens udda befolkning först lät höra tala om sig 1945 kom Tove Janssons första bok i vad som skulle bli en lång och globalt älskad serie. I den andra delen av dokumentärserien Penseln, Pennan och Hjärtat får vi följa Tove Janssons första steg mot ett konstnärskap. I det andra avsnittet i dokumentärserien om Tove Jansson "Penseln, pennan och hjärtat" följer vi Tove Janssons första steg på konstnärsbanan och den svåra relationen till pappan. Tove Janssons pappa Viktor Jansson var en älskad förebild och samtidigt kanske den person som Tove hade allra svårast att komma överens med. Vi får också lära känna en ung kvinna med en stark vilja och en stor äventyrslust, som bland annat tar henne till Paris under en tid när det var mycket ovanligt att unga finländska kvinnor reste ut i Europa på egen hand.  VERK SOM FORTFARANDE VÄRKER: INTRUSION Det finns verk som följer oss livet igenom - i serien Verket som värker hör vi några av våra lyssnar berätta om de böcker, filmer eller låtar som aldrig riktigt tycks kunna släppa taget om en. Idag om romanen och framtidsdystopin "Intrusion" av den brittiske författaren Ken MacLeod. ESSÄ: ROMANTIKENS RADIKALA SIDA Idag (7/4) på den brittiske romantikern William Wordsworth's 250 års-dag handlar OBS om hur minnet av romantikens diktare förvrängts - de var sällan några världsfrånvända skönandar, utan politiska poeter som radikalt ville förändra samhället. Gabriella Håkansson berättar i dagens essä en historia som ofta glöms bort. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Gunilla Kindstrand i samtal med Lars Berge och Martina Montelius. I Klassikersalongen samtalar författare, litteraturkritiker och kulturskribenter om moderna klassiker och äldre pärlor. Tove Jansson (1914–2001) behöver knappast någon närmare presentation. I Klassikersalongen ska vi fokusera på hennes fyra fantastiska novellsamlingar: "Lyssnerskan"; "Dockskåpet och andra berättelser"; "Resa med lätt bagage" och "Brev från Klara". Janssons samtida kollega och landsmaninna Mirjam Tuominen (1913–67) är inte lika känd i Sverige, men nu när Modernista förlag har gett ut hennes samlade noveller och Eskaton förlag är i färd med att ge ut hennes övriga verk är det kanske dags att – med ett citat av Anders Olsson ur nyutgåvan av Tema med variationer – "… slutligen ställa in henne i våra hyllor som en modern klassiker". Tuominen debuterade 1938 med "Tidig Tvekan", om vilken den legendariska kritikern Hagar Olsson skrev att Tuominen "med ett slag erövrat rangplats inom vår konstnärliga litteratur". Sedan följde ytterligare fyra novellsamlingar: "Murar" (1939), "Visshet" (1942), "Mörka gudar" (1944) och "Kris" (1946). Efter andra världskriget och med erfarenheten av nazismens grymheter ändrade hennes skrivande karaktär; hon övergav den rena novellformen för en sorts väldigt personlig kortprosa, och senare poesi. Vad som inte förändrades var Tuominens särpräglade utforskande av villkoren för människans existens. Gunilla Kindstrand är journalist och för den litteraturintresserade är hon kanske mest känd som programledare för SVT:s litteraturprogram Röda rummet 1994–2002. Hon har också varit kulturredaktör för Gefle Dagblad, chefredaktör för Hälsingetidningarna och kulturchef för hela Mittmedia. Martina Montelius är verksam som författare, dramatiker, regissör och konstnärlig ledare på Teater Brunnsgatan Fyra. Hon har skrivit böcker som "Avlivningskliniken Tusenskönan", "Ibland är man lessen ibland är man glad" och "Oscar Levertins vänner". Lars Berge är författare och journalist. Bland hans böcker kan nämnas romanerna "Svinn" och "Kontorsninja" och det hyllade reportaget "Vargattacken" som blev en omedelbar bästsäljare och belönades 2019 med Natur & Kulturs Debattbokspris. Han har i många år skrivit reportage och krönikor i Svenska Dagbladet och är en i kollektivet bakom P3:s humorprogram Mammas nya kille. Från 28 januari 2020 Jingel: Lucas Brar

Veckans avsnitt gästas av Hammarbys sportchef Jesper Jansson. Vi pratar om försäljningen av Djurdjic, nyförvärvet Paulinho, Zlatan, nya ”Odilon” och Janssons egen framtid i Bajen.

Vad har Hare Krishna med julen att göra? Och är det inte dags att byta ut Janssons frestelse? Vi svarar på lyssnarfrågor, vilket leder till flera tillsynes orelaterade tangenter. Det här finns att lyssna på i det elfte avsnittet av Podcastum ad hominem.

I en unik inspelning från mitten av 80-talet, läser Tove Jansson själv sin självbiografiska barndomsskildring Bildhuggarens dotter. Berättelsen rör sig mellan konstnärshemmet på Skatudden i Helsingfors och sommarlivet i skärgården, och för den som vill leka detektiv och spåra tidiga förebilder för alla de figurer som senare kom att befolka Mumindalen, finns här mycket stoff.

I en unik inspelning från mitten av 80-talet, läser Tove Jansson själv sin självbiografiska barndomsskildring Bildhuggarens dotter. Berättelsen rör sig mellan konstnärshemmet på Skatudden i Helsingfors och sommarlivet i skärgården, och för den som vill leka detektiv och spåra tidiga förebilder för alla de figurer som senare kom att befolka Mumindalen, finns här mycket stoff.

I en unik inspelning från mitten av 80-talet, läser Tove Jansson själv sin självbiografiska barndomsskildring Bildhuggarens dotter. Berättelsen rör sig mellan konstnärshemmet på Skatudden i Helsingfors och sommarlivet i skärgården, och för den som vill leka detektiv och spåra tidiga förebilder för alla de figurer som senare kom att befolka Mumindalen, finns här mycket stoff.

I en unik inspelning från mitten av 80-talet, läser Tove Jansson själv sin självbiografiska barndomsskildring Bildhuggarens dotter. Berättelsen rör sig mellan konstnärshemmet på Skatudden i Helsingfors och sommarlivet i skärgården, och för den som vill leka detektiv och spåra tidiga förebilder för alla de figurer som senare kom att befolka Mumindalen, finns här mycket stoff.

I en unik inspelning från mitten av 80-talet, läser Tove Jansson själv sin självbiografiska barndomsskildring Bildhuggarens dotter. Berättelsen rör sig mellan konstnärshemmet på Skatudden i Helsingfors och sommarlivet i skärgården, och för den som vill leka detektiv och spåra tidiga förebilder för alla de figurer som senare kom att befolka Mumindalen, finns här mycket stoff.

I en unik inspelning från mitten av 80-talet, läser Tove Jansson själv sin självbiografiska barndomsskildring Bildhuggarens dotter. Berättelsen rör sig mellan konstnärshemmet på Skatudden i Helsingfors och sommarlivet i skärgården, och för den som vill leka detektiv och spåra tidiga förebilder för alla de figurer som senare kom att befolka Mumindalen, finns här mycket stoff.

I en unik inspelning från mitten av 80-talet, läser Tove Jansson själv sin självbiografiska barndomsskildring Bildhuggarens dotter. Berättelsen rör sig mellan konstnärshemmet på Skatudden i Helsingfors och sommarlivet i skärgården, och för den som vill leka detektiv och spåra tidiga förebilder för alla de figurer som senare kom att befolka Mumindalen, finns här mycket stoff.

I en unik inspelning från mitten av 80-talet, läser Tove Jansson själv sin självbiografiska barndomsskildring Bildhuggarens dotter. Berättelsen rör sig mellan konstnärshemmet på Skatudden i Helsingfors och sommarlivet i skärgården, och för den som vill leka detektiv och spåra tidiga förebilder för alla de figurer som senare kom att befolka Mumindalen, finns här mycket stoff.

I en unik inspelning från mitten av 80-talet, läser Tove Jansson själv sin självbiografiska barndomsskildring Bildhuggarens dotter. Berättelsen rör sig mellan konstnärshemmet på Skatudden i Helsingfors och sommarlivet i skärgården, och för den som vill leka detektiv och spåra tidiga förebilder för alla de figurer som senare kom att befolka Mumindalen, finns här mycket stoff.

I en unik inspelning från mitten av 80-talet, läser Tove Jansson själv sin självbiografiska barndomsskildring Bildhuggarens dotter. Berättelsen rör sig mellan konstnärshemmet på Skatudden i Helsingfors och sommarlivet i skärgården, och för den som vill leka detektiv och spåra tidiga förebilder för alla de figurer som senare kom att befolka Mumindalen, finns här mycket stoff.

I vårt 73:e avsnitt spelar vi på hemmaplan och undersöker Bondseriens alla kopplingar till Sverige. Hur kommer det sig att Bondfilmerna bibehållit sin popularitet här? Vem åt egentligen Janssons frestelse på Grand Hotel? Är Sverige ett rimligt resmål för Bond i framtiden? Det och mycket mer, nu när det blivit tid för Bond och Sverige!

Simpodden Hultén & Janssons 110.e avsnitt innehåller tre olika block. Gästen Dennis Fredriksson berättar om läget för Nordic Swim Tour. Hasse Chrunak är tillbaka som gäst i podden och snackar media, på klubb och förbundsnivå. Hur skall man göra, hur frekvent och andra tips om att sprida simningens budskap runt om i världen. Avslutningsvis kan du också höra ett nyhetsblock om simning och annat i idrottsvärlden.

I eppe 30 snackar vi ner julen och ifrågasätter hur gammal man måste vara för att känna sig bekväm att använda uttryck som ”God fortsättning”. Kajsa avslöjar hennes största hatmoment med julen och vi pratar lite grann om döden. Dessutom utekvällarnas mayhem i Dublin och Ghazzas grubblerier. Välkomna in i värmen! Sågningar och hejarop: Mail – bubbelochbs@gmail.com Instagram – @kajsakex @hannakalmeus

I det här avsnittet av Historier från Hälsingland berättar vi om Erik Jansson. Han var en predikant som kom att bli verksam i Hälsingland där han vann många av sina följare. I berättelsen får vi följa honom genom bokbål, brutala överfall, dramatiska flykter och de som till slut skulle bli en massflykt till Bishop Hill.   Vill du stödja vårt arbete med podden? Swisha valfri summa till 073 993 74 51, märk betalningen med podd. Har du en historia från Hälsingland som du tror passar i podden? Maila historierfranhalsingland@gmail.com och gilla Historier från Hälsingland på Facebook!

Pizza eller Janssons frestelse? Trygghet eller passion? Livet består av val. Men är det verkligen vi själva som styr över våra val? Och spelar det någon roll?

I veckans pod undrar vi om Gabriel behöver parterapi efter julbordet? Tobias träffar Sveriges största hjälte just nu. Vi ställer oss den uråldriga frågan ”vad karaktäriserar en bra ledare” och till sist listar vi de fem västa lukterna vi känner till. God lyssning ! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det pratas jul i studion och Nathaniel checkar av Linns möjligheter till att vara med i tv-programmet Bonde söker fru. Kan man vara microbonde för att vara med?Med Nathaniel Contardo och Linn Söderström. Producent: Peter Johansson, Iris media. The post #30 Katten Janssons ansjovisfrestelse appeared first on IrisMediaserver. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Drömmar om en vit jul i all ära men vad vore julen utan maten? Johan tipsar om hårda klappar till köket och Sigrid om ätbara gåvor. Avsnittets gäst Théresia Franklin pratar om julens söta saker. Och så blir det Janssons och sylta! God jul! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I veckans pod undrar vi om Gabriel behöver parterapi efter julbordet? Tobias träffar Sveriges största hjälte just nu. Vi ställer oss den uråldriga frågan ”vad karaktäriserar en bra ledare” och till sist listar vi de fem västa lukterna vi känner till. God lyssning ! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Bjälkes spirit när det handlar om att boka konferenser och fortbildningar, John Bonanders entré på julbordet, en speciell Janssons frestelse och mycket mer.

Isak Jansson tog uppdraget på största alvar och hade med sig en hel lista på grejer han stör sig på. Så det blev ett superlångt avsnitt. Geud lyssning! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hultén & Janssons första podd efter sommaren 2017 där man snackar om att det kanske inte gick så bra på VM och att det finns en hel del att göra i svensk simning, framöver. Man hyllar Sarah Sjöström och gläds åt Victor Johansson. Tar upp frågan om det är så bra med ett simgymnasium i Helsingborg - för Helsingborg och svensk simning? Detta och mycket annat kan du höra om i den 72:a upplagan av Simpodden

Jiloan Hamad - stjärnvärvning till Hammarby. Han gästar allsvenska podden och pratar om i princip allting: Hur man hotar Östersund, Bajens kapacitet, Janssons förvandling, Jakob Michelsens hårda stil, Aidoos kropp, Bajens "klassanfallare" och även en hel del snack om de andra lagen och matcher i senaste omgången. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ladda upp inför Sverige-Ryssland med Radiosportens VM-podd. L-G Jansson listar Tre Kronors fem viktigaste spelare, Magnus Wahlman sjunger om guld och Expressen-krönikören Magnus Nyström kräver medalj. Ishockey-VM inleds i dag fredag 5 maj. Tre Kronor möter Ryssland i premiärmatchen i ett fullsatt Lanxess Arena i Köln. Ladda upp inför VM-premiären med Radiosportens VM-podd. 20 minuter med tips, lista över Tre Kronors fem viktigaste spelare, Expressens hockeykrönikör Magnus Nyström ger sin syn på årets turnering och ställer hårda krav på landslagsledningen. Radiosportens Magnus Wahlman tippar guld för Tre Kronor och framför guldtipset med en liten sång, som inte faller expert L-G Jansson på läppen. Martin Sundelius, Köln martin.Sundelius@sverigesradio.se

Tove Jansson var mer än Muminteckningar och barnlitteratur. I P1 Kultur uppmärksammas två av hennes mindre kända sidor: den målande konstnären och vuxenförfattaren som skrev romanen "Solstaden". På Millesgården i Stockholm öppnade förra helgen utställningen Tove Jansson  Lusten att skapa och leva. Det är en vandringsutställning som Konstmuseet Atenuem i Helsingfors producerade när man för två år sedan firade Tove Jansson 100 år med en jätteutställning. På Millesgården är det av naturliga skäl en annan skala, men inriktningen är densamma: att visa på bredden i Janssons konstnärskap och att det vid sidan av de älskade Muminteckningarna finns en målande konstnär som är mindre känd.  En annan del av Tove Janssons verksamhet som också kommit i skymundan är hennes "icke-Mumin-vuxenromaner" och då närmare bestämt den närmast bortglömda Solstaden från 1974, en roman som utspelar sig i USA, handlar om åldrande och som nästa år ges ut i Sverige igen. Kulturredaktionens Nina Asarnoj och kulturjournalisten Philip Teir, som skriver för bland annat Hufvudstadsbladet och Dagens Nyheter, samtalar med P1 Kulturs Måns Hirschfeldt om Tove Jansson i skuggan av Mumin.

Idag snackar vi mat. Vi listar vår favoritmat och vilken mat vi helst undviker. Det blir allt ifrån grisansikten, aladåber och kokainsnortande italienska houseproducenter till en arab som lagar fantastisk Janssons frestelse. Dessutom får vi träffa Bengt från Bastuträsk och de förtjusande vänninorna Gittan och Ros-Marie. Bon apetit!

I veckans Kvacksnack Sommar får vi höra Håkan Janssons berättelse och en inblick i Jehovas Vittnen. Mycket Nöje! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vems blick avgör kulturens värde? Och vad spelar sammanhanget för roll för hur vi upplever en målning, en måltid eller ett stycke musik? I veckans avsnitt av KULTUR-podden möter vi konstnären Jan Hietala, som också berättar om Thielska Galleriets tillkomst och målaren Eugène Janssons verk. Dessutom medverkar som vanligt Fia Gulliksson och Elin Olofsson. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kaliber fortsätter idag granskningen av läkarnas kompetens och fokuserar på det som många läkare själva beskriver som en tickande bomb - bristen på fortbildning. Sverige är ett av mycket få länder i Europa som inte ställer några nationella krav på att specialistläkare hänger med i utvecklingen. Patienter skadas allvarligt och några har till och med omkommit efter att dom träffat läkare som saknar rätt kunskaper. Det berättade vi i Kaliber för några veckor när vi bland annat tog upp fallet med Ulla Pettersson i Åmål som förlorade sin bror Kjell-Erik efter att en läkare missbedömt hans hjärtinfarkt som panikångest. - Personalen på ambulansen kom ut och sa att, tyvärr, det går inte att få något svar ifrån din bror. Så då var det ju bara att konstatera att, han var död, berättade Ulla Pettersson. Vi berättade också att Sverige saknar system som kontinuerligt kontrollerar läkarkompetens. Efter programmet har vi fått in många reaktioner. En del som hört av sig är patienter, men de allra flesta är läkare. Läkare som Mats Nilsson i Östersund. - Ja, reaktionen var att det är en långbänksdiskussion som har hållit på definitivt sen 70-talet och egentligen har det inte hänt någonting, säger Mats Nilsson. Vad menar du då? - Det saknas tid och resurser för att kontinuerligt följa upp utvecklingen via olika vetenskapliga artiklar och prövningar så att alla doktorer får del av detta och på ett gott sätt kan ta hand om patienterna. Så om jag förstår dig rätt här nu. Menar du att det är fortbildningen som är det stora problemet? – Ja. Man kan säga att en konferens idag kostar någonting mellan 2000-3000 upp till 5000-6000 kronor för två dagars konferens. Och det gjorde dom inte för 20 år sen. Sen tillkommer då resa och boende. Och det är liksom ingen som tagit tag i att anslå de pengarna, säger Mats Nilsson. Han är långt ifrån ensam om att peka ut brist på fortbildning som en tickande bomb inom den svenska vården. I februari gick sex av landets största fackrörelser för vårdpersonal ut i ett gemensamt upprop. Man varnar för att fortbildningsnivån bland vårdpersonal är på väg åt fel håll. Och att läget är så pass allvarligt, att vården snart inte kan garantera att patienterna får träffa personal som är uppdaterade med de senaste behandlingsmetoderna. Kaliber idag ska handla om läkarnas fortbildning. Vi ska börja på Sahlgrenska sjukhuset och ortopedmottagningen i Mölndal. Överläkaren Mikael Sundfeldt är mitt uppe i en operation av ett brutet ben. Med hjälp av en borr gör han hål i ett ben för att sedan kunna fästa en metallplatta på det brutna benet. Mikael Sundfeldt är specialist inom ortopedi och framförallt expert på skelettskador som skett via olyckor. Det är ett kunskapsintensivt yrke, där behandlingsmetoder snabbt blir gamla. Något som gör det extra viktigt att ständigt fortbilda sig. - Vidareutbildning är oerhört viktig för att du ska kunna göra ett bra jobb. Det här är ju ett livslångt lärande, och du måste hela tiden vara påläst. Du måste veta det senaste, det går inte att komma i bakvattnet utan du måste hela tiden vara kunnig och patienterna kräver att du ska vara påläst på det absolut senaste, säger Mikael Sundfeldt. Enligt Mikael Sundfeldt måste man dels uppdatera sig med nya forskningsrön och ibland åka iväg på konferenser där dom senaste behandlingsmetoderna presenteras. I en ortopeds fall kan det handla om hur man bäst opererar en höft eller om att få information om dom senaste knäproteserna. Det är vad som krävs för att hänga med i utvecklingen. Men enligt Mikael Sundfeldt, är ofta verkligheten en helt annan. - Det finns säkert jättemånga som får alldeles för lite utbildning. Det svåra är att få in det i arbetstiden. För ofta när man börjar så rullar arbetstiden på, man ska springa och göra massa olika saker. Mottagning, möten och allting. Ska man åka på en kurs så tar det kanske tre, fyra dagar. Då är du borta från familjen tre, fyra dagar. Du är borta från kliniken tre, fyra dagar. När du kommer tillbaka är det kanske en patient som har ringt dig, som inte fått tag på dig. Och sen har du kanske kollegor som får ställa upp och ta din arbetsbörda under tiden du är borta. Så tid är ett problem. Ekonomi är ett problem. Det är dyrt att åka på kurser, säger Mikael Sundfeldt samtidigt som hans mobil börjar ringa. Det är en patient han glömt ta emot. Han försvinner snabbt iväg. Längre ner i korridoren sitter Magnus Karlsson, verksamhetschef för ortopedin på Sahlgrenska. Det är han som löser scheman och som har hand om den budget som kliniken har att röra sig med. - Alltså, traditionellt så är det ju extremt viktigt med fortbildning av läkare för att dels hålla aktuellt kunskapsläge, men också att ifrågasätta det man gör hela tiden och inte halka efter. Kunskapen inom sjukvården, oavsett om det är ortopedi, den ändras hela tiden. Det är inte samma som det var för tio år sen eller femton år sen. Vissa saker kan ändras på bara några få år. Vi har ju dels en budget för fortbildning, och det kan man väl säga att den budgeten har inte gått ihop sig någon gång, säger Magnus Karlsson, verksamhetschef för ortopedin på Sahlgrenska. Varför är det så? - Nja, vi har traditionellt varit dåliga att ta höjd för det… Vi ska backa bandet lite. Året är 2004 och läkarkårens täta band med läkemedelsindustrin har ifrågasatts en längre tid. Medier rapporterar om läkare som åker iväg på dyra utbildningar, sponsrade av läkemedelsbolagen. Det är många gånger påkostat, där läkemedelsbolagen inte sällan bjuder på både flyg, hotell och dyra middagar på platser som Sydafrika och Västindien. Flera läkare blir påkomna och misstänka för mutbrott. Men 2005 blir det delvis stopp för lyxresorna. I en överenskommelse mellan landstingen och läkemedelsindustrin, kommer man överens om att industrin bara får betala för en del av läkarnas utbildningskostnader. Resten av kostnaden lovar landstingen att stå för. Dom flesta verkar överens om att beslutet är rätt. Men hur blev det egentligen med själva fortbildningen? På Östermalm i Stockholm har Läkarförbundet sitt huvudkontor. Här jobbar Turid Stenhaugen som utredare med särskild fokus på just fortbildningsfrågor. Sedan 2004 är hon ansvarig för en enkät som regelbundet mäter hur mycket fortbildning svenska läkare får. Och det var just överenskommelsen mellan landstingen och industrin, som fick förbundet att reagera. - Ja, det var helt enkelt så att läkemedelsindustrin bidrog med ganska mycket finansiella resurser. Det fanns ganska stora farhågor då inom professionen då om att det skulle bli mindre fortbildning, att det skulle bli sämre möjligheter generellt för läkarna att få kompetensutveckling, säger Turid Stenhaugen Till en början såg det positivt ut. I Läkarförbundets fortbildningsenkät såg man faktiskt att fortbildningen ökade dom första åren. Men trenden skulle visa sig vara kortvarig. - Från 2007, ungefär då så var resultaten som bäst. Och då deltog läkarna i såna här med planerade utbildningsaktiviteter,  externa fortbildningar, ungefär 9,1 dagar i genomsnitt på ett år. Och sedan nu, vid det senaste tillfället när vi genomförde undersökningen år 2012, då var det nere i 7,1 dagar. Och om man tittar på hur mycket man deltar i internutbildning, så var det ungefär 1,5 timme per vecka tidigare. Och där är man nu nere i under en timme per vecka, säger Turid Stenhaugen. Enligt Turid är siffrorna allvarliga. Inte bara för att dom stadigt minskar, utan även för att dom ligger under förbundets lägsta rekommendation. Och hon tror att det kan ha blivit värre sen 2012. Sen årsskiftet 2015, får inte längre industrin sponsra läkares utbildning alls. Numera ska allt betalas av arbetsgivarna. - Vi har följt den här utvecklingen och varit väldigt oroade. Vi har skrivit om det i olika artiklar, men egentligen så har vi märkt, att trots att vi har varnat med varningsklockor så har ingenting hänt. Vi har framförallt fört fram det här till arbetsgivaren men inget har hänt, säger Turid Stenhaugen, utredare på Läkarförbundet. Så hur ser egentligen situationen ut idag? Det ville vi ta reda på. Kaliber skickade därför ut frågor till landets 29 universitets- och länssjukhus. Vi frågade verksamhetschefer inom kirurgi, ortopedi och cancervård om specialistläkarna på deras avdelningar får tillräckligt med fortbildning. 52 av 81 kliniker svarade. Och det är en allvarlig bild som målas upp. Nedan följer några av svaren från undersökningen: ”Även om jag som chef är för utbildning, så är jag restriktiv. Centralt anser man att utbildning är ett område det ska sparas pengar på.” ”Nej, läkarna skulle behöva mer. Det är inte katastrof-läge, men det är inte långt ifrån.” ”Ja, vi försöker ju vara liberala, men kompetensutvecklingen hos vissa är verkligen  inte tillräcklig. Och pengar gör ju att man tvingas prioritera.” ”Det här är ett jätteproblem på kirurgen, och politiker och arbetsgivare tar det inte på allvar. Fortsätter det så här kan vi inte längre lova rätt behandling till våra patienter.” Nästan hälften svarar att specialistläkarna på deras avdelningar inte får tillräckligt med fortbildning. Som patient på ett operationsbord riskerar alltså du att träffa en läkare som inte är uppdaterad med dom senaste behandlingsmetoderna.  Och trots att landstingen ska se till att läkarna får tillräckligt med fortbildning, svarar 26 chefer på Sveriges ledande sjukhus att det saknas pengar för att kunna ge läkarna detta. - Ja, det är under all kritik, säger Heidi Stensmyren. Hon är ordförande på Läkarförbundet. - Vi ser mycket allvarligt på det här. Risken är att kvaliteten i vården blir sämre. Risken är framförallt att vi kommer att arbeta med gammal teknik, att vi inte är uppdaterade. Att vi inte kan erbjuda den nivå på vården som den svenska befolkningen har all rätt att få. Sen ett par år tillbaka är frågan om läkarnas fortbildning en av förbundets viktigaste frågor. Men att få landstingen och arbetsgivarna att lyssna, är inte helt lätt enligt Heidi Stensmyren. - Ja, det stora problemet är att i verksamheterna, ute på golvet, så är det fortbildningen som skärs ned först när man ska spara. Och hälso- och sjukvården har ju haft effektiviserings- och besparingskrav nu i många, många år. Och där är fortbildningen typexempel på något som försvinner snabbt och lätt. Och det är den stora utmaningen. Nu, från den första januari, så är det så att huvudmannen ska finansiera all fortbildningsaktivitet för läkare. Problemet är att dom inte lagt tillräckligt med utrymme i sina budgetar, att dom inte avsatt tillräckligt med pengar för det, säger Heidi Stensmyren. Vi ska återvända till ortopedmottagningen på Sahlgrenska och verksamhetschefen Magnus Karlsson. Han är en av dom som svarat på undersökningen. - Problemet är finansieringen, där de här företagen tidigare har tagit den finansieringen. Landstingen, regionerna, SKL har kanske inte heller tagit höjd och har ju inte heller vetat vad den kostnaden är. Och den kommer ju bli rejäl nu då. Och där kan jag väl känna en viss oro, att det kan bli ganska avsevärt mycket dyrare att använda sig av den typen av utbildningar som haft traditionellt hittills i alla fall, säger Magnus Karlsson. Men enligt Magnus Karlsson finns det ett till problem, som till stor del hänger ihop med ekonomin. Och det är tidsbrist. Att anlita vikarier för att läkare ska åka iväg på konferenser är både dyrt och ibland omöjligt att få ihop med schemat. Och att i en sådan situation få tid över till att fortbilda sig är inte helt enkelt. Speciellt på en klinik som den Magnus Karlsson chefar över, där inte fortbildning finns tydligt inlagt i schemat för specialistläkarna. - Nej, vi har inte avsatt tydligt utbildning i schemat. Däremot ska det finnas administration, och då ska det finnas möjlighet att fördjupa sig där. Nu kan man ärligt säga att många läkare är ganska hårt schemalagda, och de har en ganska begränsad administrativ tid. Vilket gör att dom inte alltid hinner fördjupa sig och föröka sina kunskaper teoretiskt, så är det. Läkare är ganska behövda och vi schemalägger dom rätt hårt där de ska vara. Du måste ju också producera vård. Det är ju liksom en avvägning av hur mycket tid och resurser du har för att utbilda och se till att du har tillräckligt kvalitet på de läkarna du har, och hur mycket vård du ska producera, om man nu kan uttrycka det så krasst. Den avvägningen är jättesvår att göra, säger Magnus Karlsson. En annan som svarat på Kalibers undersökning, är Karl-Åke Jansson på ortopedkliniken på Karolinska norr om Stockholm. Karolinska är ett sjukhus som länge dragits med stora nedskärningar, och enligt Karl-Åke Jansson spelar ekonomin in ganska mycket. Men det främsta problemet som han ser det, är att sjukvården ofta inte gör någon större utvärdering av den fortbildning läkarna behöver. - Alla jobbar nog och har en viss struktur. Men hur den ser ut över tid, den är inte riktigt.. jag har i alla fall inte sett någon sådan. Och det tror jag behövs, säger Karl-Åke Jansson. Det finns olika förslag om hur man ska utvärdera läkares fortbildning inom de olika specialistföreningarna. Svensk ortopedisk förening i Karl-Åke Janssons fall. Och enligt honom hade det inte behövt vara särskilt svårt. - För varje individ så måste man kanske upprätta då hur det ska se ut de närmsta åren. Vad är det den individen behöver? Och vad behöver man som ortoped på en viss tidsperiod? Och så lägger man in det i en individuell handlingsplan för ett år, följer upp den på ett strukturerat sätt, i ett medarbetarsamtal, säger han. I ett tidigare program, berättade Kaliber att Sverige saknar system som återkommande kontrollerar läkarkårens kompetens. Då pratade vi bland annat med Olle Larkö som är dekanus på Sahlgrenska Akademin. Då lyfte han fram vikten av fortbildning.  Jag åkte tillbaka till Olle Larkö igen. För när det gäller just fortbildningen, är Sverige ganska unika. Tillsammans med Malta och Portugal, är Sverige det enda landet i Europa, som inte har någon nationell reglering av läkares fortbildning. Och det här är ett stort problem enligt Olle Larkö. - Jag tycker det är ganska slappt, vi har inga krav på vidareutbildning när man är aktiv läkare under sin specialistperiod på kanske 30, 35 år. Det är ju risk för sämre doktorer då, krångligare än så är det ju inte. Det enda vi tycker är att vi kanske ska göra som man gör kanske i Tyskland eller England. I USA är man långt före, dom kräver att man ska ha specialistexamen, det har vi inte i Sverige. Utan det är i princip tiden man jobbar som är det viktiga. Dom kräver att man ska tenta om igen vart tionde år. Vi har ingenting som är i närheten av dom. Många länder, tex Tyskland, kräver att man ska bevista kongresser som är godkända, vi har inget sånt i Sverige heller. Sverige är helt enastående i detta. Det är ett uttryck tycker jag för ”slapp-Sverige”, säger Olle Larkö. Olle Larkö tycker dels att Sverige måste börja ställa krav på att läkare ska fortbilda sig, men också att det behövs ett system som på riktigt mäter mängden fortbildning. Som exempel nämner han CME-poäng, ett system som används i bland annat USA och Tyskland. - Continuing Medical Education står det för. Man får en poäng per timme man sitter på en godkänd kongress. Dom klockar dig när du går in, dom klockar dig när du går ut. Och så ska man ha 50 timmar per år. Gör man inte det under ett antal år, så blir man av med sitt specialistbevis. Det är ju en väldigt ambitiöst, och det tar ett tag innan vi når dit. Men om man började med att man faktiskt måste bevista vetenskapliga konferenser som alla andra européer gör, det tycker jag är ett första steg. Sen är inte det perfekt, det kan kompletteras med annat och sånt.. I Kalibers undersökning med läns- och universitetssjukhusen, efterlyser nästan alla hårdare krav på fortbildning. En del vill ha tydligare riktlinjer, medan andra vill se CME-poäng. Och en av dom är just Karl-Åke Jansson på Karolinska. - Vi är inte där ännu, men det är möjligt att man är på väg dit. Och det är på så sätt man skulle kunna värdera om den individuella specialisten har den kompetens som krävs och upprätthålla en kontinuerlig fortbildning. Samtidigt så är Sverige inte speciellt känt för att skapa sådana system, säger han. Nej, enligt dom flesta jag talat med, verkar CME-poäng vara långt bort. Men faktum är att det finns ett förslag. I en statlig utredning som presenterades förra våren, fanns förslag om att läkarkåren, tillsammans med en rad andra yrken, skulle få särskilda föreskrifter som direkt uppmanar till fortbildning. Och förslaget togs väl emot av bland annat Läkarförbundet och Svenska Läkarsällskapet, som i åratal kämpat för tydligare regler. - Vi önskar mycket bättre strukturer för kompetenssäkring. Det ska inte vara upp till patienterna att ta reda på om läkaren har fått fortbildning utan det här ska vara ett kontinuerligt system och det ska vara ett krav på verksamheten att se till att sköta kompetensutvecklingen, säger Heidi Stensmyren. Men förslaget har än så länge bara varit ute på remiss. Och en av dom som svarat är Socialstyrelsen. Men dom tycker inte det behövs några nya regler. Pernilla Ek är chef på Socialstyrelsens behörighetsenhet. - Vi är ju i grunden positiva till att man uppmärksammar personalens kompetens som den viktiga spelaren i att bedriva patientsäker vård. Men vi anser ju att de här bestämmelserna redan finns på plats, säger Pernilla Ek. I Hälso- och sjukvårdslagen så står att ”där det bedrivs hälso- och sjukvård ska det finnas den personal, lokaler och utrustning som behövs för att god vård ska kunna ges.” Och i patientsäkerhetslagen står det att ”hälso- och sjukvårdspersonalen ska bedriva sitt arbete enligt vetenskap och beprövad erfarenhet”. Juridiken är ett kapitel i sig. Men kontentan av det Pernilla Ek säger, är att det redan står i lagen att läkare ska arbeta på ett korrekt sätt, och att arbetsgivaren har ett ansvar för läkarnas kompetens. Det är med andra ord underförstått att fortbildningen ingår i detta. Och det här är något som väcker viss frustration hos Läkarförbundet. - Man har vant sig vid, eller är väl van vid att det här sköter sig lite av sig självt, men det gör det inte, det vet vi. Man måste inse att fortbildning och kompetensutveckling är ett arbete som inte kan skötas med vänsterhanden. Det krävs planer för det. Vi planerar ju in miljö, sortering av avfall, vi har ju en rad områden som systematiskt planeras inne i verksamheterna. Och att inte fortbildning skulle planeras systematiskt inom en verksamhet, det håller inte måttet, säger Heidi Stensmyren. I Kaliber idag har vi berättat om bristen på fortbildning. Läkarfacket larmar för att nivån stadigt sjunker. Och i Kalibers undersökning uppger närmare hälften av kirurg, ortoped och cancer-avdelningarna att deras specialistläkare inte får tillräckligt med fortbildning. Så vad tänker egentligen arbetsgivarna om det här? Jag åkte till Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. På deras vård- och omsorgsavdelning heter chefen Hans Karlsson. Och jag frågade honom hur han ser på att så många upplever att fortbildningen inte är tillräcklig. - Det är svårt att uttala sig om mängd i form av timmar och tid. Men jag tror att det man kan ta reda på, det är ju att titta på kvaliteten. Hur är kvaliteten i svensk hälso- och sjukvård. Och då kan vi konstatera att när det gäller medicinska utfall och vad patienterna tycker om svensk sjukvård, så har vi en oerhört hög kvalitet. Jag tror att man ska modernisera begreppet kompetensutveckling och titta på att det innehåller fler delar än det som traditionellt förknippas med det. Och det traditionella är ofta kurs och konferens. Jag tänker att kompetensutveckling är mycket mer än det och kanske också ska tydliggöras i ett sådant här arbete, säger Hans Karlsson. Hur tänker landstingen rent ekonomiskt i den här frågan? - Ja, landstingens syn på det här handlar nog inte så mycket om pengar. Utan det handlar mer om att hitta rätta formerna för läkare att kunna fortbildas. Jag tror att det är något man får följa över tid och jag är ganska övertygad om att en del av den fortbildning som har varit i form av kurs och konferens kan ersättas med andra former. Webbutbildning, utbildningar där man tillsammans med kollegor på den egna arbetsplatsen tar del av senaste rönen, att man tar del av de senaste kunskapsunderlagen som nu blir allt mer tillgängliga i verksamheten, säger Hans Karlsson. Det finns ju ett förslag om att ställa formella krav på fortbildning. Det så kallade yrkeskvalifikationsdirektivet. Vad tänker SKL om det? - Ja, nu är ju direktivet fortfarande under diskussion och här kommer vi att lämna in ett formellt svar. Jag vill inte föregripa det idag, men jag kan väl säga att den här typen av bindande, normerande föreskrifter är generellt något som vi inte tycker bidrar till kvaliteten i någon större omfattning. Men enligt flera experter som jag har varit i kontakt med så är Sverige ganska unika om att inte ha formella krav på fortbildning. Bara Malta, Portugal och Sverige saknar det här. Hur ser du på det? - Det är ganska svårt att jämföra olika länder, ,men kan vi konstatera att i många länder så är läkare ofta egna yrkesutövare och har en egen verksamhet. De allra flesta svenska läkare jobbar idag som anställda. Några i vårdföretag och de allra flesta i Sveriges olika landsting. Och då finns ju en möjlighet för en relation mellan arbetsgivare och arbetstagare, att se till att kompetensen finns. Där är verksamhetschefsansvaret väldigt tydligt, säger Hans Karlsson. Nej, bindande regler är inget som SKL menar kommer höja kvaliteten. Trots att så många verksamhetschefer  säger att det är just tydligare regler som behövs. Och att det inte skulle handla om pengar, det håller inte Heidi Stensmyren på Läkarförbundet med om. - Landsting och politiker är mycket väl medvetna, är min uppfattning, om behoven av fortbildning. Men det är när man börjar prata pengar, kostnader och konkret som det stoppar upp. Och det räcker ju inte att vi lite snällt från sidan säger att ”men det här håller inte måttet”. Utan det är dags att myndigheter och gärna också departement sätter ner foten. Och säger att vi måste ha krav på fortbildning. Det måste finnas strukturer för uppföljning. Det här kan inte skötas lite vid sidan om, säger Heidi Stensmyren. Sveriges nye folkhälso-, sjukvårds och idrottsminister är socialdemokraten Gabriel Wikström. Jag undrar hur han ser på att så många läkare larmar om att fortbildningen inte är tillräcklig. - Jag tycker att det är allvarligt. Jag tycker att det är viktigt att poängtera att fortbildning i nästan alla yrkesgrupper är nödvändigt för att man ska kunna upprätthålla kvaliteten men också för att yrket ska upplevas som både utmanande och inspirerande. Och särskilt viktigt skulle jag tro att det är för en yrkesgrupp som läkarna. Och det här är ju någonting som är oacceptabelt. Det måste ju bara fungera och i första hand så är det ju faktiskt landstingens och regionens ansvar att  se till att läkarna får den fortbildning som man både har rätt till och behöver för att utföra sitt jobb, säger Gabriel Wikström (S) Mycket riktigt så ligger ansvaret för sjukvården främst hos landstingen. Men just förslaget om ett yrkeskvalifikationsdirektiv, ligger hos regeringen. Så vad tycker då sjukvårdsminister Gabriel Wikström? - Jag vill inte säga vare sig bu eller bä på den frågan, utan vi diskuterar den just nu. Det är ett intressant förslag men man måste naturligtvis alltid analysera helheten innan man kan ta ställning. Vi är ju en relativt ny regering så vi har en del frågor att ta tag i. Det här är ju naturligtvis ett viktigt område och jag ber om att få återkomma både om tidsplan och regeringens ställningstagande, säger Gabriel Wikström (S). När jag frågar Wikström hur han ser på att så många läkare upplever pengar och tid som ett problem för fortbildningen, vill han inte kommentera vad landstingen gör åt problemet. Men han säger ändå att det är något han känner väl igen. - Det är en bild som stämmer väl överens med min egen också. Och som sagt, här har vi ju stora strukturella utmaningar inom den svenska sjukvården. Det handlar ju både om organisation och ledarskap, men det handlar också om att se över, vad ägnar egentligen sjukvårdspersonalen sin tid åt? Och då vet vi att väldigt många upplever att man får ägna sin tid åt administration. Och här har ju regeringen varit proaktiv och i höstas lade vi ett förslag om en så kallad professionsmiljard som just skulle handla om att man avlastar vårdens yrkesgrupper administrativt så att man ägna mer tid åt såväl patientkontakt men också till exempel fortbildning. Nu var det tyvärr ett förslag som föll i och med budgeten men det är ju förslag som vi räknar med att återkomma med under åren, för det här är ju faktiskt en av vårdens stora utmaningar, säger han. På Sahlgrenska jobbar ortopeden Mikael Sundfeldt vidare. Och han tror att om inte frågan blir löst snart så väntar allvarliga konsekvenser. - På sikt så tror jag att det är katastrof. På kort sikt så kanske man inte ser så stora problem, men om man ser det på en fem, sex års horisont så blir det katastrof. I slutändan handlar ju detta om att våra patienter måste få optimal vård. Det är det som det handlar om. De ska få det senaste och det bästa och det mest prisvärda. Och ända sättet att veta det, det är att hela tiden hålla sig ”up to date”. Medicinsk kunskap är färskvara. Reporter: Michael Verdicchio P4 Göteborg Producent: Andreas Kron P4 Göteborg  Andreas Lindahl  Exekutiv producent Kaliber kaliber@sverigesradio.se

Snart är det dags för SHL-kval. Passa på att lära känna de tre topplagen i Hockeyallsvenskan lite extra: Karlskrona, Västerås och Malmö, med hjälp av SR-reportrarna Oscar Anderberg, Johan Bengts och Gunnar Brink. L-G Jansson analyserar lagen och sammanför bottenlagen i SHL med topplagen i Hockeyallsvenskan i en het SHL-kvalranking. Redaktör Martin Hedberg.

I veckans avsnitt har vi för första gången tagit in en gäst, ingen annan än den otroligt begåvade komikern Isak Jansson, som precis släppt sin show "Allt är floristernas fel" på Spotify. Vi pratar om standupkarriären, nyårslöften, vad ordet "fittbiten" är och försöker utröna när någon är en slampa. Allt detta medan vi äter Wienerbröd. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Onani, Pandor, Bert Karlsson och Indier som luktar

I dag erkände vi våra värsta köksfadäser, (En otroligt misslyckad Janssons frestelse till exempel) vi fick veta det mesta av det bästa inom kultur och sport och Tomas körde en tävling där Anna gissade fel. Dessutom presenterades det nya numret "veckans goding". Mannheimer & Tengby i P4.