Podcasts about samernas

Så jobbar Uppsala universitet med säkerheten för studenterna Många unga har svårt att sätta gränser i sexuella situationer Samernas nationaldag har firats på Upplandsmuseet Nyhetsreportrar: Lisa Melander och Lova Rindström

6 feb. si Samernas nationalno djes. E vorba zigenare sas 11-var ramome ande politsiake lila, sostar? Haninge kommun söker nu tre romska praktikanter till romsk inkludering. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Iran misstänks ha planerat mord på utpekade svenska judar, Migrationsverket svarar på kritiken. EU-kommissionens förslag till klimatmål 2040. Samernas nationaldag. Strid om translagstiftningen. Debatt om EU-kommissionens förslag till klimatmål 2040. Donald Trump är inte immun mot åtal, och om stödet för Trump. Kung Charles har fått cancer.

Studion diskuterar vitt snus och uppmanar alla att sluta snusa. Hasse har agerat rörmockare hemma när avfallskvarnen gick sönder. Det får Jonas och Linda att ifrågasätta vad för annat snobbigt man kan ha hemma. Lyssnarna ringer in och delar med sig. Dessutom är det Samernas nationaldag!

I veckan tas ett beslut som kan bli avgörande för den gröna omställningen, men som också kan innebära slutet för Gabna sameby. I Sverige, 400 meter under jorden, har man hittat Europas största fyndighet av sällsynta jordartsmetaller. Men uppe på marknivå lever samerna, EU:s enda urfolk, och Gabna sameby kan komma att kapas i två delar. Vad händer när samernas rättigheter ställs mot framtidens metaller? Programledare: Evelyn Jones. Med DN:s ekonomireporter Jonas Fröberg. Producent: Linnéa Hjortstam

Teologerna Petra Carlsson och Susanne Wigorts Yngvesson tar sig an fyra 1900-talsprofiler som alla har gått sin egen väg. Hur ser de på livets stora frågor och vad har de att säga oss idag? I det fjärde avsnittet av Att söka sin egen väg går radioteologerna i dialog med poeten Paulus Utsi. Petra Carlsson är professor i systematisk teologi och Susanne Wigorts Yngvesson professor i etik, båda verksamma vid Enskilda högskolan i Stockholm.Paulus Utsi - bakgrund och historiaPaulus Utsi föddes den 7 juli 1918 i Ivgumuotki/Lyngseidet i Troms i Norge. Paulus Utsi var en samisk poet och slöjdare och som kom att betyda mycket för att bevara och utveckla det samiska skriftspråket och den samiska slöjden. Släkten Utsi tvångsförflyttades flera gånger på grund av nya nationsgränser och vattenkraftsutbyggnad. Att bli fråntagen sina marker är ett återkommande tema hos Paulus Utsi. Han debuterade 1966 och 1970 kom samlingen Giela Giela, snara språket, som översattes till svenska, tyska, engelska och franska. Den var tänkt som den första delen i en trilogi, men blev den enda bok som gavs ut under hans livstid. Han var också verksam som lärare i sameslöjd vid Samernas folkhögskola i Jokkmokk och under sina sista år arbetade han som slöjdkonsulent. Paulus Utsi dog på fjället nyåret 1975 bara 56 år gammal. Programledare: Tithi Hahn Producent: Marie Liljedahl   

En oväntat stökig onsdagkväll för Fredrik och Calle skapar frågor. Vad betyder "kärringracket"-emojisen i flirtsammanhang? Hur gick Calles möte med Trevor Noah till? Vem yttrade orden "Two in the pink, one in the stink"? Calle är fortfarande skakad efter Hyland-anekdoten i "Ta det som en man" och Fredrik minns tillbaka på när han av sin mor fick lära sig begreppet "hand på penna". Borde man återanvända likkistor? Finns det samer utan avslappnad självdistans? Från och med idag blir det rockad i schemat, ordinarie podden släpps med andra ord på fredagar och AW-avsnittet flyttas därför till måndagar. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/schulman-geniet.

Samernas nationaldag 6 februari! Då pratar vi om böcker som på olika sätt handlar om samernas historia, en historia som alltmer uppmärksammas i bokutgivningen. Det är väl på tiden?

På söndag är det samernas nationaldag! Vad passar då bättre än en intervju med Anna-Lill Drugge, lektor i samisk historia vid Umeå universitet? Linnéa och Sara får lära sig massor om samisk historia. Vilka är samer? Vad ska man inte säga till en same? Obekväma frågor ställs och fina svar tas emot. Medverkande: Linnéa Sjöström och Sara Rydberg

Tor Lennart Tuorda är same och fotograf som bor i Randijaur fyra mil väster om Jokkmokk, i närheten av Gallók i Norrbotten i Sverige. Han har länge dokumenterat den naturförödelse som det svenska skogsbruket för med sig i hans hemtrakter. När det brittiska mineralprospekteringsbolaget Beowolf Mining gavs undersökningstillstånd nära hans hemby var han först att reagera. I över tio år har han nu varit med och lett motståndet mot ett järnmalmsgruva på områden där samerna bedriver renskötsel. Han har också dokumenterat händelserna och med hjälp av dokumetärer och bildamterial försökt upplysa allmänheten om de negativa konsekvenserna som den nya gruvboomen och andra investeringar som klassas som 'hållbara' för med sig för naturen och lokalbefolkningen i norra Sverige. Tor säger att den västerländska kulturen tar ingen hänsyn till naturvärden, utan att det som pågår just nu är ny skepnad av kolonialismen där naturen ska konverteras till pengar. Det är en kolonialism där tanken om en grön omställning driver naturförstörelsen, och är ett hot mot samernas renskötsel och annan samisk kultur. Den som vill lära sig mer om samernas historia (framförallt skogssamernas historia) kan kolla in den nyutgivna boken 'När vi var samer' av serietecknaren Mats Jonsson, utgiven av Ordfront Förlag: ordfrontforlag.se/ordfront_bok/nar-vi-var-samer/

FN:s klimatpanel IPCC publicerar klimatrapport. Messi lämnar FC Barcelona. Proppade diken. Vaccinering från 16 år. Samernas ställning i Finland. USA och talibanerna. Pussel-SM.

När började egentligen Sveriges koloniala historia? Hur tidigt kan man tala om samer i Sverige, vilka folkgrupper bebodde Norden vid den tidpunkten? När började samerna drivas norrut från sina traditionella områden, och hur långt söderut var de innan dess? Och hur kan vi idag ha kunskap om dessa delar av historien? Peter Ericson är historiker och en av de främsta experterna på samernas historia. Dessutom är han poddvärdens far. I detta avsnitt diskuterar han och Oscar Matti frågorna ovan och mycket mer. Prata Om Det är en podcast där olika åsikter kan mötas i långa, öppna diskussioner om aktuella samhällsfrågor. Samtal som rör sig utanför filterbubblor där alla argument kan prövas, till för alla politiska läger. Värd: Oscar Matti Ljud: My Andréesdotter

Samernas arv, kultur och historia är rik och mångfaldig, vilket tyvärr uppmärksammas allt för sällan. Istället bär Sverige en mörk historia av olika övergrepp mot samer: Tvångsförflyttningar, rasbiologi, assimileringspolitik och stöld av mark. Trots ständig kritik från FN så har Sverige misslyckats med att reformera lagstiftningen till att gå i linje med internationella människorätts-normer. Den fantastiske Håkan Enoksson berättar om den verklighet samerna som urfolk fått leva med. Tidigare så stals marken, nu hotas renskötseln. Och samerna väntar fortfarande på upprättelse. Hör honom berätta. Mina damer och herrar, detta är Håkan Enoksson.

Det är full fart framåt och ingenting verkar stoppa Fia Kaddik, från Ammarnäs och Skuppe boendes i Jokkmokk, när hon väl bestämt sig. Skriket i badrummet den där dagen när hon fick nog och bestämde sig för att åka Tjejvasan året efter, och allt runtomkring träningen, ligger till grund för det här samtalet. Hur törs man börja gå på gymmet egentligen och kan man åka skidlopp och röka samtidigt? Allt om att övervinna hinder som att börja träna, fimpa ciggen och uppnå drömmen om att bli gympalärare delar Fia hjärtligt med sig av. Men, vi får även följa med från den allra första dagen i snöstormen, upp genom tonåren, via Samernas, saknad och sorg och en massa därtill ända fram tills idag. Fia bjuder med oss lyssnare på en resa och en berättelse om ett liv, sitt liv, så luta er tillbaka i soffan med en kopp te och bara njut. Laahkoe Jåvle, God Jul till er alla! Podden Samesystrar tar lite julledigt och återkommer 2021 med säsong 2. Senaste nytt om podden hamnar allra först på instagram och Facebook under samma namn som podden. På hemsidan kommer det ibland upp ett och annat blogginlägg och där kan man även stötta poddens fortsatta produktion med valfri donation om man vill.   

Nyfikenheten till slöjden lockade henne över gränsen till Sverige på 70-talet och där på Samernas folkhögskola i Jokkmokk dyker kärleken Tomas upp, och på den vägen är det säger hon. Randi Marainen valde det egna företagandet och är idag en av de största silversmederna i Sápmi. Hon är även Kunglig Hovleverantör och berättar om eskapaden i Kiruna när hon och sin goda vän förväntade sig högtidlig lunch de också som tack för kreationerna, men fick nöja sig med en korv på macken istället. I det innerliga samtalet med Randi växlar vi mellan goda minnen och bottenlös sorg. Det som inte får hända sker, och jag tror att alla kan hålla med om att ingen förälder ska behöva begrava sitt barn. Men att behöva begrava två av sina barn på mindre än ett år, det är alltför grymt och det finns nog inga ord som kan beskriva den smärtan man känner som förälder. Randi delar med hjärtat, med sig av sin historia.  Nästa avsnitt kommer onsdag den 25/11  Gilla gärna avsnittet och sprid det vidare. Det gör att fler hittar till podden. Mer information om mig och podden finns på hemsidan Samesystar.se eller på sociala medier under namnet Samesystrar. 

Maria Björck, avdelningschef/arkeolog på Länsmuseet Gävleborg, berättar om Länsmuseet Gävleborgs kartläggning av samiska kulturlämningar så att platserna kan bli kända och skyddade. http://lansmuseetgavleborg.se/samernas-historia Museet ingår i ett interregionalt samverkansprojekt, "Ohtsedidh", för att kartlägga samiska kulturyttringar i Mellansverige tillsammans med länsmuseer i Dalarna och Västmanland samt Gaaltije, Sydsamiskt kulturcentrum. www.ohtsedidh.se Musik: "Juhán" av Ára https://open.spotify.com/track/2daYwDeWVx2Oyf6F27Tucw?si=CnXCHid_QY6sEzzeYgHc-g Kultur Gävleborgs inlägg på Instagram: www.instagram.com/p/CF3wg_cpzlV Information om Sveriges nationella minoriteters kultur och minoritetsspråk finns på www.regiongavleborg.se/minoritet.

I Bamses värld, så är Skalman helt otrolig på att komma på nya uppfinningar. I verkligheten, så är det Socialdemokratiska avgiftspartiet världsmästare på att uppfinna nya skatter och avgifter för att förstöra för vanligt, hederligt folk. Nu har avgiftspartiet verkligen siktat in sig på det barskrapade folkets nöjen också - Lyssna på det här programmet!MINDRE ÄN EN VECKA KVAR TILL MÅNADENS MÅL PÅ 3500 KR I DONATIONER - HJÄLP GÄRNA TILL:Swish: 073 846 37 64Meddelande: GåvaDAGENS ÄMNEN:* Får det stora konsekvenser att lyssna på häktets intagna?* Klimataktivisterna missar sitt slag mot den äldre generationen.* Finns det åldersdiskriminering i Sverige?* Samernas splittrande seger.* Lögndetektor mot terrorism.* SVT attackeras nu från alla håll.* Vilka tre länder borde vi ha inreseförbud från?VÅR DISCORD:https://discord.gg/9skcuBdMEDVERKANDE:Programledare: Lelle JohanssonGäster: Lennart Matikainen, Elisabeth Engman & Tomas WiklundVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:https://www.spreaker.com/user/verklighetschecken/doeende-eller-deprimerad-arbete-ger-frih_1NÄSTA NYA PROGRAM:LÖRDAGEN DEN 1 FEBRUARIVECKANS TIPSLELLEMagoth - Beneath All Venom and Voidhttps://www.youtube.com/watch?v=6XzSt6MP7IYELISABETHAnd Then We Dancedhttps://www.imdb.com/title/tt8963708/TOMASLimp Bizkit - Behind Blue Eyeshttps://www.youtube.com/watch?v=8IEQpfA528MLENNARTSwebbtv Nyheter 24 januari 2020 om sjukvården, åldringsrån mmhttps://www.youtube.com/watch?v=HUi5cgqBBy0&feature=youtu.be

LIVEPODD! När socialdemokraterna 1994 införde varvade listor till riksdagen under parollen ”varannan damernas” ansågs det kontroversiellt. Idag är strävan efter jämställda partilistor en självklarhet för de flesta riksdagspartier. Men hur ser det ut med självklarheten att aktivt inkludera bredare för att ge fler samhällsgrupper plats i maktens korridorer, eller i kulturarvet? Denna fråga, och många fler diskuterades av våra samtalsdeltagare på Gotlands museum under politikerveckan. Trevlig lyssning!   Avsnitt åtta (livepodd): Varannan samernas – ett samtal om makt och identitet med Kitimbwa Sabuni, ordförande Afrosvenskarnas riksorganisation, Helena Westin, ordförande Sveriges Kommunikationsbyråer och en av dem som tog Pridefestivalen till Sverige samt Ingrid Inga, ordförande i Svenska kyrkans Samiska råd samt ordförande Sametingets kulturnämnd.   Extramaterial avsnitt åtta: ”Triss i dam”. Hör Marika Bogren, avdelningschef Samlingar & kulturmiljö på Gotlands Museum berätta om tre historiska konstnärskap med särskild koppling till Gotland. Träffa Carolina Benedicks-Bruce, Tyra Lundgren och Ellen von Hallwyl. 

Timime Märak är poét, urfolksfeminist, samisk queeraktivist och gästade oss i powermorgon och framförde poesi i samband med Samernas dag!

Som liten hörde Sara Aira Fjellström de vuxna prata Lulesamiska sinsemellan, men med henne pratade de svenska. Nu har hon återerövrat språket för att kunna ge det vidare till sin dotter Jonna. Sara Aira Fjellström har alltid identifierat sig med arvet från sin samiska pappa, och har följt med honom till renskiljningar och kalvmärkningar så länge hon kan minnas. Trots det lärde hon sig aldrig att tala Lulesamiska som liten.  De som pratade samiska, det var min farmor tillsammans med hennes syster och hennes bror. De äldre pratade samiska, men inte till mig.  Även om Sara Aira Fjellström gick sina första sex skolår i sameskola, säger hon att den språkundervisning som fanns där inte var tillräcklig för att språket skulle bli användbart.  Jag kunde säga vad jag hette och fjäll och hund. Typ så. Kött och ren, kalv och vaja. Ord, men jag kunde inte föra en dialog.  När sågverket där hon jobbade gick i konkurs, började hon studera Lulesamiska parallellt på Umeå universitet och Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk.  Hon hade själv förlorat språket, och ville inte att ytterligare en generation skulle behöva uppleva en sådan förlust.  När jag började läsa så var det en stark drivmotor att: Om jag någon gång får barn så vill jag ju ge dem språket. De ska inte behöva gå samma väg som jag.  I dag är Sara Aira Fjellström själv lärare i Lulesamiska på Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk och talar Lulesamiska med sin dotter Jonna Aira som är tre och ett halvt år.  Språket är en jätteviktig del av vår historia. Det räcker inte med renen och kolten. För min del gör det inte det. Programmet gjordes 2019. Anton Bennebrant anton.bennebrant@sverigesradio.se

Verket "Muohta" har fått sitt namn efter ett samiskt ord för snö, och textunderlaget består av ytterligare 18 samiska ord som anknyter till just snö. Möt även Nils Henrik Asheim i intervju från 1996.   Nils Henrik Asheim är en norsk komponist och orgelspelare. 2018 gick Nordiska rådets musikpris till honom för verket Muohta för kör och stråkorkester. Det här stycket är komponerat som en replik till Joseph Haydns Årstiderna från 1801. Nils Henrik Asheim förklarar att sammanhanget inspirerade honom att försöka lämna begreppen framsteg och kontroll över naturen, som härstammar från Haydns tid, och istället gå in för urbefolkningens upplevelse av att leva med naturen. Medan årstiderna i dag långsamt förändras på sätt som ger upphov till oro bland forskare, var vetenskapsoptimismen som högst på Haydns tid. I Muohta får den samiska urbefolkningen en stämma: Verket har fått sitt namn efter ett samiskt ord för snö, och textunderlaget består av ytterligare 18 samiska ord som anknyter till just snö. Lyssnarna bjuds in i en annorlunda upplevelse av tid, som närmast är en serie av olika atmosfärer eller tillstånd, inte utan en viss känsla av fara eller obehag. Stycket består av 18 sektioner av vilka var och en utforskar ett snörelaterat ord på samiska som ingår i Inger Marie Gaup Eiras doktorsavhandling Muohttaga jávohis giella The Silent Language of Snow. Vissa ord är direkta beskrivningar av snö, medan andra står för snöns inverkan på människornas dagliga liv som ulahat, en igensnöad vinterväg som knappt är synlig. Nils Henrik Asheims verk Muohta för kör och stråkorkester skildrar långsamma förändringar som vi knappt ser eller varseblir. Långa passager i verket är stillsamma, som om de skildrar ett fruset landskap. Men landskapet lever under ytan, vilket kommer till uttryck genom långsamma och nästan omärkliga förändringar och tidvis oförutsägbara vändningar och kontraster, som när kören mot slutet sjunger med full värme. Ur juryns motivering: Nordiska rådets musikpris 2018 går till ett musikstycke som är akut aktuellt och samtidigt medvetet om sin historia. Vårt allra första instrument, den mänskliga rösten, har en central roll i verket, då musiken varsamt integrerar språk i ljudvärldarna. Vi möter även Nils Henrik Asheim i en intervju från 1996. Bl a talar han om sitt samarbete med den numera avlidna sångerskan Anne-Lise Berntsen på skivan Engleskyts där de blandar vackra norska folktoner med psalmer och improviserar kring dem. - På Engleskyts valde jag att arrangera och komponera ut dessa religiösa folkmelodier på ett flexibelt sätt. Jag använder orgeln som ett plastiskt instrument. Orgeln är en stadigt förändrande klangyta, inte ett statiskt block som orgel ofta är i traditionell orgelmusik. Jag ser orgel som en levande organism, som en kropp, som ett djur som i grunden kan leva på vilket sätt som helst. Situationen: just den konserten, den speciella orgeln jag spelar på, det rum jag spelar i. Allt detta spelar in. Akustiken är halva instrumentet helt enkelt. Du måste lyssna på rummet och spela vidare på det du får tillbaka. Nils Henrik Asheim berättar också om varför han attraheras av Mozarts opera Don Giovanni så starkt att han skrev orkesterverket Don Giovanni-metamorfoser, som är variationer över ouvertyren till Mozarts opera. Nils-Henrik Asheim kallades underbarn och fick som 15-åring sin första komposition uppförd. Stycket hette Octopus och spelades 1975 vid festivalen Ung Nordisk Musik i Helsingfors. Sedan dess har Nils Henrik Asheim fått flera priser och utmärkelser och har utbildat sig i komposition för Anton Thommessen i Oslo och Ton de Leeuw i Amsterdam. Han är även utövande musiker med piano och orgel som huvudinstrument.   Låtlista: Muohta för kör och stråkorkester Nils Henrik Asheim Det Norske Solistkor och Ensemble Allegria Grete Pederse, dirigent Uruppfört i Universitetets aula, Oslo, den 28 oktober 2017.   Vannspeil, Speil Nils Henrik Asheim Nils Henrik Asheim, piano Odd Hannisdal, violin Opdal Eggestad, cello Aurora ACD 4967   A Summer's Play Nils Henrik Asheim Frantisek Veselka, violin Milena Dratvová, violin Bergen Philharmonic Orchestra New Norwegian Violin Music, Vol. III Aurora ACD 4972   Trad. Som dend gyldne sool frembryder Nils Henrik Asheim, orgel Anne-Lise Berntsen, sång Inspelad på Barockorgeln i Weissenau Kirkelig Kulturverksted FXCD 136   Trad. Herre gud! ditt dyre navn og ære Nils Henrik Asheim, orgel Anne-Lise Berntsen, sång Inspelad på Barockorgeln i Weissenau Kirkelig Kulturverksted FXCD 136   Don Giovanni-metamorfoser Nils Henrik Asheim Trondheim Symfoniorkester

Hör dessutom om Mapucheindianerna i Chile som tagit till våld. Margit Silbersteins betraktelse över det politiska året som gått och det som kommer. Spaniens misslyckande med att införliva Katalonien och Baskien fullt ut. Timme 1  * ANC:s ödeskongress * Hur formas våra värderingar? * Katalonien och Baskiens självständighetssträvanden * Risken med "fake news" inför val * Katarina Barrlings krönika * Panelen Timme 2 * Framtiden för Mellanöstern * Public Service * Margit Silbersteins betraktelse * Samernas kamp * Mapucheindianerna tar till våld * Kåseri av Emil Jensen

Den svenska viltstammen har aldrig varit större, om man räknar samman hjortdjur, vildsvin, stora rovdjur och gäss. Ändå kommer bara 4 % av allt kött vi äter från skogen. Vart tar alla älgstekar vägen? Vi har träffat Sven-Åke Larsson som är projektledare för Viltmatsprojektet och som har koll på portioner, regler och risken för trikinos (en sjukdom orsakad av parasiter) när man hanterar viltkött. Han har också ett jaktlag tillsammans med några kockar och krögare. En av dem, Marco Baudone, menar att han fått en annan syn på viltkött sen han själv började jaga. Vi äter tamgris och spannmål när det är jul. Bröd och julskinka. Landsantikvarien Håkan Liby förklarar hur både vårt julbord och vår husmanskost kommer från bondens kök. Och bönderna saknade länge jakträtt. Däremot åts det vilt blande de högre stånden och kanske också en del i norra Sverige. Samernas traditionella mat kommer däremot från naturen berättar Elina Nygård Hansson, enhetschef på Ájtte fjäll- och samemuseum i Jokkmokk. Ren förstås men också skogsfågel och älg är och har varit viktiga i Sápmi. Dessutom besöker vi godset Trolle-Ljungby i Skåne där viltmästare Linus Larsson föder upp tusentals fasaner, rapphöns och gräsänder. Fåglarna sätts sedan ut för att jagas. Programledare är David Silva.

Glädje på Samernas efter regeringspengar till lulesamiska. Hans dotter fick renmärke - efter tio års kamp Svårt för renägaren att bestämma köttpriset Humorprogrammet tankesmedjan anmäls efter uppmaning att döda samer Utbildningsutskottet fick lära sig mer om samisk kultur, språk och utbildning Programledare: Kathrin Nutti

Biblioteket i P1 den 21 februari handlar om blurbar och samiska berättelser. Blurb blurb blurb... Nej, det är inte en talande fisk. Och ingen har satt såpbubblor i halsen. En blurb ser du på bokomslaget till din nya roman. Det är den där lilla obetalda jätteentusiastiska texten som en författare skriver om en annan författares bok. Kanske ett ärligt menat omdöme, kanske inte. Hedvig Weibull reder ut vad blurben egentligen är och ifall någon verkligen köper mer på grund av den glada meningen på baksidan. Berättelserna dör i markerna! Hur ska man få fler människor att skriva innan berättelserna försvinner? Det undrar Sametingets bibliotekskonsulent i Jokkmokk. Biblioteket fortsätter med del två i sin serie "Hur mår egentligen litteraturen på våra minoritetsspråk? De samiska berättelserna är uråldriga. Den första skönlitterära boken på samiska skrevs för hundra år sen. De flesta böckerna på Samernas bibliotek i Jokkmokk handlar om samer. Det finns fler diktböcker på samiska än romaner och noveller. Det norska Sametinget satsar mångdubbelt större belopp på litteraturstöd än det svenska Sametinget. Därför ges de allra flesta samiska böckerna ut i Norge. Men Sigrid Flensburg trotsar det skönlitterära mörkret och hittar fem nya böcker ugivna av samer i Sverige.