Podcasts about ulf g

I havsdjupen eller med hjälp av tusenårig kunskap kring medicinalväxter hittar forskare strukturer i naturen som kan leda till nya läkemedel. Men det är en bitvis krånglig väg framåt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av de läkemedel som vi använder idag har 2/3 sitt ursprung i naturen. Idegranen är ett tydligt exempel på hur kartläggning av egenskaper hos växter har kunnat leda fram till ett effektivt läkemedel som taxol och numera paclitaxel. Det används bla i behandling av bröstcancer, äggstockscancer och lungcancer. Traditionell medicin ger viktig kunskap På Sri Lanka har forskare tillsammans med docent Sunithi Gunasekera i farmakognosi vid Uppsala universitet kartlagt 50 medicinalväxter och hittat att många av dem har antibakteriella egenskaper. En av ärtväxterna tycks också kunna ha egenskaper som kan användas mot gramnegativa bakterier. Det skulle vara ett välbehövligt tillskott i kampen mot bakterier som blivit motståndskraftiga mot antibiotika. Men insikten om växtens substanser är bara första steget i ett arbete med att kanske hitta vägar fram till ett nytt antibiotikum. “Som att bestiga månen"Ett annat sätt att försöka hitta kemiska föreningar som skulle kunna leda till nya läkemedel är att undersöka havsdjupen. Paco Cardenas är docent i farmakognosi vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap vid Uppsala universitet. Han går ner på 400 meters djup i en liten ubåt för att kartlägga det han upplever är som att bestiga månen. Där nere upptäcker han svampdjur som har tusentals olika kemiska föreningar. Långsnöret svårt att använda mot kackerlackorEtt tredje sätt att hitta effektiva medel i naturen är att leta bland allt som är giftigt. Slemmasken med namnet långsnöret kan bli över 50 meter lång och är otroligt giftig. Det kan lätt ta död på kackerlackor som kan sprida sjukdomar. Men professor Ulf Göransson i farmakognosi har med sina kollegor visat att dilemmat är att i naturen vill man inte sprida gifter hur som helst, utan de behöver skickas in väldigt målmedvetet. Att behöva använda en spruta för att ta död på varje kackerlacka blev därför inte ett effektivt bekämpningsmedel.Medverkande Docent Paco Cardena, docent Sunithi Gunasekera, professor i farmakognosi Ulf Göransson och professor i farmakognosi Anders Backlund, alla vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap vid Uppsala universitet. Programmet sändes första gången 25 maj 2022Programledare och producent: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Die Bluttat an der Landstraße schockt NRW im Jahr 2013: Ulf G. (damals 27) erschlug seinen Cousin Daniel D. (†35). Dabei sind die beiden wie Brüder aufgewachsen - die Familien wohnen Zaun an Zaun.

I havsdjupen eller med hjälp av tusenårig kunskap kring medicinalväxter hittar forskare strukturer i naturen som kan leda till nya läkemedel. Men det är en bitvis krånglig väg framåt. Av de läkemedel som vi använder idag har 2/3 sitt ursprung i naturen. Idegranen är ett tydligt exempel på hur kartläggning av egenskaper hos växter har kunnat leda fram till ett effektivt läkemedel som taxol och numera paclitaxel. Det används bla i behandling av bröstcancer, äggstockscancer och lungcancer.   Traditionell medicin ger viktig kunskap På Sri Lanka har forskare tillsammans med docent Sunithi Gunasekera i farmakognosi vid Uppsala universitet kartlagt 50 medicinalväxter och hittat att många av dem har antibakteriella egenskaper. En av ärtväxterna tycks också kunna ha egenskaper som kan användas mot gramnegativa bakterier. Det skulle vara ett välbehövligt tillskott i kampen mot bakterier som blivit motståndskraftiga mot antibiotika. Men insikten om växtens substanser är bara första steget i ett arbete med att kanske hitta vägar fram till ett nytt antibiotikum.   Som att bestiga månen"Ett annat sätt att försöka hitta kemiska föreningar som skulle kunna leda till nya läkemedel är att undersöka havsdjupen. Paco Cardenas är docent i farmakognosi vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap vid Uppsala universitet. Han går ner på 400 meters djup i en liten ubåt för att kartlägga det han upplever är som att bestiga månen. Där nere upptäcker han svampdjur som har tusentals olika kemiska föreningar.  Långsnöret svårt att använda mot kackerlackorEtt tredje sätt att hitta effektiva medel i naturen är att leta bland allt som är giftigt. Slemmasken med namnet långsnöret kan bli över 50 meter lång och är otroligt giftig. Det kan lätt ta död på kackerlackor som kan sprida sjukdomar. Men professor Ulf Göransson i farmakognosi har med sina kollegor visat att dilemmat är att i naturen vill man inte sprida gifter hur som helst, utan de behöver skickas in väldigt målmedvetet. Att behöva använda en spruta för att ta död på varje kackerlacka blev därför inte ett effektivt bekämpningsmedel.Medverkande Docent Paco Cardena, docent Sunithi Gunasekera, professor i farmakognosi Ulf Göransson och professor i farmakognosi Anders Backlund, alla vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap vid Uppsala universitet.  Programledare och producent: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se

The current market volatility and COVID-19 crisis have also created unprecedented opportunities for fixed income markets and specifically - for investing in green bonds. Find out what's different now and which plan of action and post-crisis roadmap to adopt - explore the interview with Ulf G. Erlandsson, CIO at Diem Green Credit. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I studion vår programledare Micke Thunander, till vardags komiker med förkärlek till tech. Gäster i studion idag är Johnny Lindholm, Lösningsarkitekt på Tech Data och Ulf Gåhlin, Systemingenjör på Veeam, samt även Alexander Ojanen, HPE DataCenter Specialist på Tech Data. I dagens avsnitt pratar vi om att ett plus ett blir tre med två leverantörer som har lagt otroligt mycket tid på utvecklingen av sina produkter och som har gjort dem till sådana framgångssagor.

På Tech Datas Cloudevent spelade vi in en livepod – På scen vår programledare Micke Thunander, till vardags komiker med förkärlek till tech, tillsammans med Ulf Gåhlin, Systemingenjör på Veeam och Johnny Lindholm, Lösningsarkitekt på Tech Data på Tech Data.

Ett avsnitt om förstklassig svensk sparris från skånsk mylla kära lyssnare. Året var 2005 då Ulf Görman, satte sina första sparrisplantor på gården i den lilla kyrkbyn Vallkärra utanför Lund. Ulf menar att lantbruket flyter i blodet. Han är tredje generationen på gården som han tog över från sin far 1993. Från Lundasparris får du en produkt som är varsamt skördad för hand och direkt skickad till butik. Sparris är en liljeväxt och på vissa delar i Sverige kan du se den växa vilt. Låt dig bli inspirerad till att kanske plantera flera plantor där hemma eller låt dig lockas till att nästa år plocka den Svenska sparrisen från butikshyllan kära lyssnare - det är viktigt att vi äter Svenskt när det är i säsong åtminstone.

Ulf Gärdenfors har arbetat med rödlistan både internationellt och nationellt under lång tid. Han är nu nybliven pensionär och Emil åkte ut till Fiby urskog tillsammans med honom innan flyttlasset gick tillbaka till Skåne där han är uppväxt. Under promenaden fick Ulf möjlighet att förklara hur rödlistan fungerar, om de olika kriterier som kan leda till att en art hamnar på rödlistan och dess olika kategorier. Han berättade också hur han ser på biologisk mångfald och hur det lite vagare begreppet kan kopplas till rödlistan. Det här är ett ganska långt och lite teoretiskt avsnitt, men vi hoppas ändå på att ni lyssnare tycker det är värt att kunna få en här informationen presenterad i poddformat. Bilderna visar Ulf Gärdenfors, cinnoberbagge och tretåig hackspett.  Naturpodden finns på Twitter, Instagram och Facebook. Om ni vill komma i kontakt med oss, skicka gärna ett epost naturpodden(at)gmail.com

På gräsytorna kring Arlanda flygplats stortrivs fältgentianan - en av Sveriges rödlistade växter. Liknande "överblivna" marker kan bli ett paradis för hotade växter och insekter.   I höstas kom en omskakande forskarrapport om att flygande insekter, som bin och getingar, i Tyskland har minskat med upp till 75 procent de senaste decennierna. Och på franska landsbygden har vissa småfåglar halverats i antal på bara några decennier, sannolikt på grund av insektsbekämpning i jordbruket, enligt en annan forskarrapport. Bland Sveriges rödlistade arter finns de flesta i skogs- eller jordbrukslandskapen, där markanvändningen har ändrats när brukningsmetoderna blir allt mer effektiva. Många ängar och hagmarker växer också igen, och även det gör tillvaron tuff för olika insekter och växter.  Men det finns stora arealer naturmark som kan användas för att hjälpa de hotade arterna på traven. Klotet botaniserar längs en hårt trafikerad väg utanför Uppsala för att se hur sällsynta arter får en fristad där. Och vi undersöker gräsytorna kring Arlanda flygplats där hotade ängsväxter frodas. I programmet medverkar professor Ulf Gärdenfors, chef för Artdatabanken, Rebecka Le Moine, biolog och utnämnd till Årets miljöhjälte av Världsnaturfonden, insektsforskare och professor Riccardo Bommarco, Sverige Lantbruksuniversitet samt Erik Öckinger vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Programledare är Marie-Louise Kristola.

Allvarligt talat är ett program som bygger på frågor från vår publik. Författaren Lena Andersson är programvärd för sommarens sjunde program. Allvarligt talat är ett program som bygger på frågor från vår publikI vårt sjätte program svarar Lena Andersson på följande frågor:Gör man bäst i att bli egoist med skygglappar för att inte känna sig alltför hjälplös och bedrövad i relation till allt elände, FridaSkulle potatisen i någon mening kunna vara en varelse? Ulf Gösta ErikssonÄr jag en dålig människa om jag inte är social och inte gillar att jobba? Håkan RosenHur ska jag slappna av och njuta av lite när jag vet att det snart är över, Susanne Cermenius Publikreaktioner Tack för ett fantastiskt program Lena Andersson har gjort mina promenader till dagens höjdpunkt Hoppas programmet fortsätter i många år!Med vänlig hälsning, Ingrid Fors Lena Andersson du är helt fantastisk. Stor tack att du förgyller min tillvaro.Karin GandiniJag blev helt tagen av dagens program. Dina fantastiska reflektioner,svar o tankar om att ta vara på livet. Konkreta råd. Även (sam)talet om att ta vara på sig själv o genom det bli viktig för andra. Tack för ovärderliga filosofiska råd o ord! Med vänliga hälsningar susanne löfström på tjörnTack för en synnerligen fin programserie. Alla genomtänkta och samtidigt underhållande och engagerande svar ger mig hopp. I sommar blev Lena Anderssons analys av gåvans och tiggeriets villkor en höjdpunkt.Åke Hagström Varför är mörkret större än ljuset? När jag drabbas av oro eller sorg varför lägger sig mörkret som en våt filt över hela min tillvaro?Varför har jag då svårt att ta till mig mina ljus som också finns i mitt liv?Tar människan det som är positivt och som värmer som något självklart? Tack för en fantastisk stund varje gång jag lyssnar på Allvarligt talat. Augustihälsningar  Ulla Hammarqvist i TyresöLena. Jag har ingen fråga. Jag känner bara ett trängande behov av att delge dig min uppskattning. Jag har ibland svårt att formulera i ord vad jag tycker, tänker och känner. Musiken är mitt uttrycksmedel. Igår plöjde jag dina sommar- och ditt vinterprogram och i synnerhet i vinter från 2011 är det som att du klär mina tankar i ord.Bästa hälsningar Harald Svensson GöteborgHej! Jag lyssnade på dina svar angående potatis som börjar gro inne i ett mörkt skåp. Vill tipsa om uppfinnaren Baxters experiment med krukväxter. Han uppfann lögndetektorn avsedd att avslöja lögnare men fick impulsen att pröva på sina blommor där hemma. Hans rön tyder på att bilden är mer komplex än din uppfattning och gränsdragning, de som rör sig = varelser, annars icke-varelser. Som du kan se om du googlar, reagerade växterna med stress om någon misshandlade en artfrände dvs blomman bredvid. O s v. Baxters växter reagerade också när han som var ute på stan bestämde sig för att vända om och gå hem. Ganska intressant och märkligt.Tyder på att det finns relationer som vi inte anat. Jag läser nu Fältet, en bok som handlar om forskning på slump, medvetande och paranormala fenomen. Antagligen inte din grej, du verkar säker in din "tro" på den nu vedertagna vetenskapen.. Mitt barnbarn tipsade om att du har en e-post info@rationalist.se men jag ville inte använda den utan tillstånd. Hoppas ändå att du läser mitt meddelande.Vänliga hälsningarBritt Jakobsson Hej, jag skulle önska att Lena Andersson svar blev sammanställda i en bok, det skulle var till stor glädje för mig och många andra. Har ni möjlighet att framföra min änkan till Lena Andersson ? Med vänlig hälsning Berit EliassonHejAlla människor drar ju gränsen någonstans för vad som är acceptabelt beteende och till exempel tycker att de flesta inte att man är bestialisk om man massakrerar gräs med en gräsklippare.Om man däremot massakrerar till exempel människor av annan hudfärg än sin egen så är man bestialisk.Detta är ju ytterligheter förstås men det finns ju en gräns för ett acceptabelt beteende som vi alla kommit överens om och den flyttas hela tiden.År adertonhundratrettiofem var gränsen på ett helt annat ställe än den är nu, var det sämre för oss?Och i så fall varför då?Jag fattar ju att det var sämre för människor av annan hudfärg som råkade träffa på oss, såklart, men det är inte det jag menar utan det är själva gränssättandet som sådant jag funderar över.Varför alls ha en gemensamt överenskommen gräns?Vad skulle vi förlorat på att behålla bestialitetsgränsen från år adertonhundratrettiofem?Var kommer den att vara hundra år framåt i tiden?Varför flyttas gränsen?Med vänlig hälsningPer AnderssonMusik i programmet:Keith Jarrett Creation spår 5 Tokyo Kioi Hall  Paul Mauriat Orchestra L´amour est bleu Love is blueWilly Lundin Swedish Paintings Min sommarlåt  Signatur i början av programmet: Bill Frisell Probability Cloud Slutsignatur: Tomasz Stanko Sleep Safe and Warmmusik lagd av Anton Karisproducent Susanna Einerstam susanna.einerstam@sverigesradio.se

Författaren Lena Andersson är programvärd för sommarens sjunde program. Allvarligt talat är ett program som bygger på frågor från vår publik. I vårt sjätte program svarar Lena Andersson på följande frågor: Gör man bäst i att bli egoist med skygglappar för att inte känna sig alltför hjälplös och bedrövad i relation till allt elände, Frida Skulle potatisen i någon mening kunna vara en varelse? Ulf Gösta Eriksson Är jag en dålig människa om jag inte är social och inte gillar att jobba? Håkan Rosen Hur ska jag slappna av och njuta av lite när jag vet att det snart är över, Susanne CermeniusPublikreaktionerTack för ett fantastiskt program Lena Andersson har gjort mina promenader till dagens höjdpunkt Hoppas programmet fortsätter i många år! Med vänlig hälsning, Ingrid ForsLena Andersson du är helt fantastisk. Stor tack att du förgyller min tillvaro. Karin GandiniJag blev helt tagen av dagens program. Dina fantastiska reflektioner,svar o tankar om att ta vara på livet. Konkreta råd. Även (sam)talet om att ta vara på sig själv o genom det bli viktig för andra. Tack för ovärderliga filosofiska råd o ord! Med vänliga hälsningar susanne löfström på tjörnTack för en synnerligen fin programserie. Alla genomtänkta och samtidigt underhållande och engagerande svar ger mig hopp. I sommar blev Lena Anderssons analys av gåvans och tiggeriets villkor en höjdpunkt.Åke Hagström Varför är mörkret större än ljuset? När jag drabbas av oro eller sorg varför lägger sig mörkret som en våt filt över hela min tillvaro?Varför har jag då svårt att ta till mig mina ljus som också finns i mitt liv?Tar människan det som är positivt och som värmer som något självklart? Tack för en fantastisk stund varje gång jag lyssnar på Allvarligt talat. Augustihälsningar  Ulla Hammarqvist i TyresöLena. Jag har ingen fråga. Jag känner bara ett trängande behov av att delge dig min uppskattning. Jag har ibland svårt att formulera i ord vad jag tycker, tänker och känner. Musiken är mitt uttrycksmedel. Igår plöjde jag dina sommar- och ditt vinterprogram och i synnerhet i vinter från 2011 är det som att du klär mina tankar i ord. Bästa hälsningar Harald Svensson GöteborgHej! Jag lyssnade på dina svar angående potatis som börjar gro inne i ett mörkt skåp. Vill tipsa om uppfinnaren Baxters experiment med krukväxter. Han uppfann lögndetektorn avsedd att avslöja lögnare men fick impulsen att pröva på sina blommor där hemma. Hans rön tyder på att bilden är mer komplex än din uppfattning och gränsdragning, de som rör sig = varelser, annars icke-varelser. Som du kan se om du googlar, reagerade växterna med stress om någon misshandlade en artfrände dvs blomman bredvid. O s v. Baxters växter reagerade också när han som var ute på stan bestämde sig för att vända om och gå hem. Ganska intressant och märkligt.Tyder på att det finns relationer som vi inte anat. Jag läser nu Fältet, en bok som handlar om forskning på slump, medvetande och paranormala fenomen. Antagligen inte din grej, du verkar säker in din "tro" på den nu vedertagna vetenskapen.. Mitt barnbarn tipsade om att du har en e-post info@rationalist.se men jag ville inte använda den utan tillstånd. Hoppas ändå att du läser mitt meddelande.Vänliga hälsningarBritt Jakobsson Hej, jag skulle önska att Lena Andersson svar blev sammanställda i en bok, det skulle var till stor glädje för mig och många andra. Har ni möjlighet att framföra min änkan till Lena Andersson ? Med vänlig hälsning Berit EliassonHejAlla människor drar ju gränsen någonstans för vad som är acceptabelt beteende och till exempel tycker att de flesta inte att man är bestialisk om man massakrerar gräs med en gräsklippare.Om man däremot massakrerar till exempel människor av annan hudfärg än sin egen så är man bestialisk.Detta är ju ytterligheter förstås men det finns ju en gräns för ett acceptabelt beteende som vi alla kommit överens om och den flyttas hela tiden.År adertonhundratrettiofem var gränsen på ett helt annat ställe än den är nu, var det sämre för oss?Och i så fall varför då?Jag fattar ju att det var sämre för människor av annan hudfärg som råkade träffa på oss, såklart, men det är inte det jag menar utan det är själva gränssättandet som sådant jag funderar över.Varför alls ha en gemensamt överenskommen gräns?Vad skulle vi förlorat på att behålla bestialitetsgränsen från år adertonhundratrettiofem?Var kommer den att vara hundra år framåt i tiden?Varför flyttas gränsen? Med vänlig hälsning  Per Andersson Musik i programmet: Keith Jarrett Creation spår 5 Tokyo Kioi Hall   Paul Mauriat Orchestra L´amour est bleu Love is blue Willy Lundin Swedish Paintings Min sommarlåt   Signatur i början av programmet: Bill Frisell Probability Cloud Slutsignatur: Tomasz Stanko Sleep Safe and Warm musik lagd av Anton Karis producent Susanna Einerstam susanna.einerstam@sverigesradio.se

Den grönfläckiga paddan är på väg tillbaka i Sverige efter flera decenniers träget naturvårdsarbete, men för de vilda bina är läget fortfarande illavarslande. Trots att deras pollination av frukt och grödor är värd miljarder. Sverige har lovat FN att bli bättre på att skydda vår biologiska mångfald. I verkligheten satsar regeringen allt mindre pengar på skydd av hotade arter. Hur ska det gå ihop? Hör miljöminister Lena Ek i samtal med Alva Snis Sigtryggsson Fältbiologerna och Årets Miljöhjälte 2012, Ulf Gärdenfors tf chef för svenska Artdatabanken, Björn Helander intendent på Naturhistoriska Riksmuseet och Miljöhjälte 2013 på Flora och Faunavårdskonferens på SLU. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Dr. Ulf Günther von der Universitätsklinik in Bonn spricht über die Koordinierung von Aufwach- und Spontanatmungsversuch, Wahl der Sedativa, das neue Dexmedetomidin und die Anwendung der CAM-ICU. NEWS: * Ich hab es nicht mitgekriegt, aber Peter Nydahl entgeht nichts - der Mann ist echt Gold wert: Das American College of Critical Care Medicin hat die neue Delir-Richtlinie 2013 im Critical Care Magazin veröffentlicht. Den Volltext gibt es hier: Clinical Practice Guidelines for the Management of Pain, Agitation, and Delirium in Adult Patients in the Intensive Care Unit Interessant dabei: Von den 20 Mitgliedern der Arbeitsgruppe tragen 5 ein Registered Nurse nach ihrem Namen. LINKS: * Eine Demonstration der CAM-ICU auf Youtube. * Auch auf Youtube ein Vortrag von Professor Yahya Shehabi aus dem Prince Of Wales Hospital in Sydney, Australien. SHOWNOTES: * Alle Musik im Podcast diesmal von Robert Johnson, dem Mann, der angeblich seine Seele dem Teufel verkauft hat. Stimmt aber gar nicht, das war nämlich in Wirklichkeit Tommy Johnson. * Im Abspann dann die Blues Clues, Ulf Günthers Band mit einer rockigeren Version von Sweet Home Chicago. FEEDBACK: * Bitte per eMail an intensivRS@gmail.com oder im ZWAI-Forum Schreibt mir Eure Themenwünsche!

Ett brutet finger är ödesdigert för en fladdermus. Fältreporter Anneli Megner Arn besöker den enda plats i Sverige där vilda fladdermöss som råkar vakna mitt i vintern eller fått hål i flyghuden får hjälp att återfå hälsan och komma tillbaka till naturen. Fladdermöss är som små hundar till sättet, väldigt sociala djur berättar Anneli som har med sig biologen och fladdermuskännaren Tom Arnbom på Värmdö nära Stockholm. Maria Westerberg plockar pinnar och visdomsord ur mossan i de värmlandska skogarna. Hon är konstnär och hennes verk förmedlar kärlek till skogens alla livsformer och magi. Men hon känner också förvivlan över kalhyggen, vägrar att förstå att det ska vara nödvändigt att göra så med naturen - hör henne i Jenny Berntson Djurvalls reportage. Eremitkräftan var rätt svar på förra veckans tävlingsfråga. Här berättar Emma Nohrén på Havets Hus i Lysekil mer om det spännande djuret. Fet, mossig och insnöad? I veckans Kråkvinkel ser vår krönikör Tina-Marie Qwiberg tillbaka på det gångna året och utfärdar nyårslöften inför det nya. Finns det bara koltrasthanar på vintern? Var håller honorna hus? Vilka strategier för att överleva har våra småfåglar vintertid? Och hur ser egentligen hackordningen ut vid fröautomaterna? Vi får många frågor kring vintermatning av fåglar från våra lyssnare. Jan-Åke Nilsson, ekologiprofessor i Lund, har forskat på hur bl a blåmesarna bär sig åt för att klara vintern, och rätar ut en del av frågetecknen. Svenska Artprojektet - det stora forskningsprojektet som siktar på att inventera och redovisa alla Sveriges djur och växter - fyller tio år. Strax före jul beslutade regeringen att projektets budget skall skäras ned med tio miljoner kronor, vilket kan gå ut över den hyllade bokserien Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Ulf Gärdenfors, ansvarig för taxonomiprogrammet, berättar om projektet. Mitt under programmet dök kollegan Tomas Lindberg upp - med en kattuggla i en kartong under armen! Ugglan hade fastnat i ett träd i vingen men såg för övrigt oskadd ut. Tom Arnbom rådde oss att ge den lite vatten och sedan kontakta www.viltrehab.se som kan hjälpa till med kontakter till närmaste vårdare. Programledare var Lasse Willén.

Colloquium to mark the inauguration: Prof. Dr. Ulf-G. Meißner, Dekan der Math.-Naturwiss. Fakultät

Colloquium to mark the inauguration: Prof. Dr. Ulf-G. Meißner, Dekan der Math.-Naturwiss. Fakultät