Podcasts about vinsterna

Vinsterna med matfrihet – det här händer när du slutar kontrollera matenI det här avsnittet pratar jag om något som förändrat mitt liv i grunden – matfrihet.Vad händer egentligen när man släpper taget om alla regler, kontrollbehov och “duktighetstänk” kring mat? Vad vinner man, och hur kan vägen dit se ut?Jag delar med mig av mina egna erfarenheter, men också av sånt jag sett hos andra som valt att gå samma väg:✨ Mer lugn i kroppen.✨ Fler tankar åt sånt som faktiskt betyder något.✨ En relation till mat som bygger på tillit istället för rädsla.Men också hur skakigt det kan kännas i början – för vi är så vana att tro att kontroll = trygghet. I det här avsnittet får du både igenkänning, konkreta exempel och kanske en nypa mod att våga ta ännu ett steg mot friheten.Gratis resurser att kickstarta Matfriheten: https://www.matfri.se/gratis-resurserKöp min bok här: https://peopleandstories.se/products/matfrihet-bli-fri-fran-halsoatning-och-matangest-med-intuitivt-atandeGlöm inte att prenumerera på podden! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På andra sidan pandemin fortsätter många svenskar att distansarbeta, men frågan har blivit något av en dragkamp mellan anställda och arbetsgivare. Hur bra fungerar det egentligen för anställda, chefer och för arbetet som ska göras? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu vill arbetsgivare få tillbaka sina anställda till kontoren mer än de anställda vill återvända dit. Uppåt 40% av svenskarna arbetar nu i någon utsträckning hemifrån, och forskning både före och efter pandemin visar att flexibilitet och möjlighet att delvis arbeta hemifrån är bra för både arbetsgivare och anställd, säger professor Andrea Eriksson på KTH. Men på många arbetsplatser pågår ännu diskussioner och förhandlingar om hur man ska ha det, säger professor Stefan Tengblad på Handelshögskolan i Göteborg. Och Kristina Palm, professor i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet, vill öka medvetenheten om hur vi fördelar arbetsplatserna när båda jobbar hemma.Medverkande: Andrea Eriksson, professor ergonomi KTH; Kristina Palm, professor arbetsvetenskap Karlstads universitet; Stefan Tengblad, professor human resource management Handelshögskolan Göteborg; Mona Nilsson, gymägare Örnsköldsvik; Elsa Anell, student på yrkeshögskola.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.se

Virkespriserna håller i sig. Det syns nu på de kvartalsrapporter som kommit från skogsbolagen under veckan. Vinsterna förskjuts från industrin till skogsägarna. Mycket välkommet! Vi pratar idag också om att SCA, utan att meddela det, har ändrat till 0 % ränta på sitt betalplanskonto. Du får också en rapport från lövskogsprojektet och hur bra kan metallträ bli?

I dagens avsnitt: Polestar Complete Solaria Chewy Millicom Riksbanken Presidentdebatten Nike Index Veckans Fill or Kill www.instagram.com/fillorkillpodden Tack RoboMarkets! http://gorobo.pro/2aue  @RoboMarketsSE  

Swedbank och SEB har kommit med sina kvartalsrapporter och de gör rekordvinster. Vinsterna har väckt starka reaktioner från olika håll, men är kritiken motiverad? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Roine Vestman, docent i nationalekonomi Stockholms universitet och Kristian Åström, ekonomikommentator

Swedbank och SEB har kommit med sina kvartalsrapporter och de gör rekordvinster. Vinsterna har väckt starka reaktioner från olika håll, men är kritiken motiverad? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Roine Vestman, docent i nationalekonomi Stockholms universitet och Kristian Åström, ekonomikommentator

Stackars Dickhard, som ger sin syn på saken.. "Under 1600-talet ägnade sig Svenska Afrikakompaniet åt handel med guld, elfenben och socker – och med tiden åt en allt mer omfattande slavhandel. Men innan kompaniet vuxit sig starkt nog drabbades det av en allvarlig kris. Hur viktig var vår afrikanska koloni? Det har vållat uppståndelse i svenska medier, bland annat i Göteborgs-Posten, att SVT:s ”Historien om Sverige” föredrar att skicka Simon J Berger till Ghana istället för till Göteborg. Hur kan man mena att den kortlivade svenska kolonin vid Cabo Corso förtjänar mer utrymme än uppkomsten och utvecklingen av Sveriges andra stad? Det här är inte rätta platsen att utröna vilka förmodat postkoloniala perspektiv som har väglett producenterna, men det finns en annan fråga som antagligen är viktigare att konfrontera för majoriteten av tv-tittarna och tidningsläsarna. Hur viktig var egentligen vår afrikanska koloni? Blev Sverige en stor slavhandelsnation eller inte? Den svenska handels- och koloniverksamheten i Afrika inleddes i mitten av 1640-talet. Initiativtagare var Louis De Geer, som beskyddades av kronan och dessutom investerade ett stort personligt kapital. Den första resan om vilken vi har god information ägde rum 1646 under ledning av kapten Arend Gabbes på fartyget St. Jacob. Skeppet avseglade från Göteborg den 12 maj och nådde Guineakusten i juli. Afrikansk handel intresserade drottningen Dödligheten var hög eftersom dysenteri bröt ut i lastutrymmet redan innan Atlantöverfarten påbörjades, men till slut kom Gabbes fram till Barbados och sålde sin last till engelska plantageägare. Därefter skaffade han sig ny last, främst socker, och återvände till Göteborg på sensommaren 1647. Vinsterna bevisade för svenskarna att afrikansk handel var värd att satsa på. Till skillnad från riksrådet, som var skeptiskt inställt till dylika äventyrligheter, blev drottning Kristina intresserad och understödde Louis De Geers vidare planer. Inom kort hade Carlof byggt upp ett imponerande handelsnät längs kusten i dagens Ghana. Efter att han lämnat tjänsten 1652 fortsatte kompaniet att expandera under ledning av den nye kommendanten Isaac Mivilla från Basel. Det var Mivilla som påbörjade byggandet av ett regelrätt fort i Cabo Corso, vilket fick namnet Carolusburg. Det byggdes av sten med tjocka murar och vette mot havet. I ombyggt skick står fortet ännu kvar vid Ghanas kust och är numera känt som Cape Coast Castle. De varor som kompaniets skepp förde till Carolusburg var de sedvanliga: textilier, järnstavar, smycken, kopparföremål, knivar och speglar, det mesta inhandlat i Amsterdam hos lokala hantverkare och handelshus. Den i särklass viktigaste produkten kompaniet forslade tillbaka till Europa var guld, följt av elfenben och socker. Dessutom ägnade man sig åt en med tiden allt mer omfattande slavhandel, både med den portugisiska kolonin São Tomé och med Västindien. Om Svenska Afrikakompaniet hade fortsatt att bedriva handel i Guineabukten och vidareutvecklat sina kontakter med de västindiska plantagesamhällena hade Sverige mycket väl kunnat utvecklas till en aktiv slavhandelsnation, som fallet blev med Danmark. Men så blev det inte. Kompaniet drabbades av en allvarlig kris innan det hade vuxit sig starkt nog att kunna stå emot attacker. Ironiskt nog bar den man som byggt upp kompaniets verksamhet, Henrich Carlof, huvudansvaret för att det gick som det gick. Carlof kände sig överspelad och lämnade kompaniet 1657, varefter han vände sig till den danske kungen Fredrik III och erbjöd honom sina tjänster. Carlof ville hämnas. Vid denna tid planerade Fredrik krig mot Karl X Gustavs Sverige, vars trupper befann sig långt borta i Polen, och i april samma år gav han Carlof tillåtelse att föra krig mot Svenska Afrikakompaniet i den danska kronans namn. Han anlände till Guldkusten i januari 1658 och intog på kort tid samtliga svenska handelsstationer. Svenska Afrikakompaniet isolerades och även Carolusburg föll. Det danska väldet blev inte långvarigt. I enlighet med statuterna i Roskildefreden 1658 skulle fortet återlämnas till svenskarna, och de inledande svenska framgångarna under kriget 1658–1660 gjorde köpmännen i Afrika nervösa. De trupper Carlof lämnat kvar övermannades av afrikanska krigare som var allierade med Sverige, och i maj 1659 stod Carolusburg åter till Svenska Afrikakompaniets förfogande. Några nya kraftansträngningar för att dra igång verksamheten gjordes emellertid inte. Kapital saknades. Luften hade gått ur projektet och sedan andra afrikanska trupper intagit Carolusburg i april 1663 gjordes inga nya svenska försök att återta ställningarna. Fortet övertogs av nederländarna, som ett år senare miste det till engelsmännen. (Länder skall i detta nog med fördel översättas till företagsintressen...)

Kinas myndigheter inleder utredning av skuggbank med exponering mot fastighetssektorn. Marknaden inväntar en mängd spännande statistik i veckan. Programledare: Ylva Johansson

Ellinor Beckett intervjuar chefstrategen på JRS Asset Management, Torbjörn Söderberg, i detta avsnitt av Placerapodden. Han ger sin syn på vilka aktier man ska undervikta, vilka man ska köpa och vilka händelser som kommer att få störst inverkan på börsen framöver.

Sveriges fyra största banker har den här veckan kommit med sina rapporter. Vinsterna är större än på många år. Den höjda räntan, som pressar många hushåll, är en vinstlott för bankerna. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Kristian Åström, ekonomikommentator och Philip Ramqvist, ekonomireporter

Sveriges fyra största banker har den här veckan kommit med sina rapporter. Vinsterna är större än på många år. Den höjda räntan, som pressar många hushåll, är en vinstlott för bankerna. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Kristian Åström, ekonomikommentator och Philip Ramqvist, ekonomireporter

Ericsson har haft det motigt det senaste året. Vinsterna har vikt nedåt och aktiekursen har halverats. Vad är det egentligen som händer hos den svenska telekombolaget? Det diskuteras i EFN Marknad som gästas av Anders Elgemyr och Lars Söderfjell.

Att potentialen i digitaliseringen av samhällsbyggnadsprocessen är enorm är det nog många som skriver under på. Och minst lika många vill nog lägga till att det är otroligt viktigt att det blir rätt. Teknik ska kombineras med juridik och arbetssätt. Många kommer behöva involveras och ännu fler kommer att påverkas. Vinsterna är många: ökad hållbarhet, rättssäkerhet, tillgänglighet, effektivitet och givetvis det som det ofta pratas om, nämligen minskade kostnader. Malin Klintborg leder Lantmäteriets arbete inom projektet Smartare samhällsbyggnadsprocess. Projektet har sin grund i flera olika regeringsuppdrag kopplade till Regeringens mål att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Sidenote: Malin Klintborg är Årets samhällsbyggare 2022! Priset delas varje år ut av föreningen Samhällsbyggarna. Kom i kontakt med Hela kedjan: www.helakedjan.se

Flera börsbolag gör rekordvinster och samtidigt kommer allt fler varningar om en kommande lågkonjunktur. Men hur djupt kommer fallet bli i Sverige? I vissa branscher ökar nu konkurserna kraftigt. Programledare: Claes Aronsson Röster och medverkande i programmet Peter Benson, chefredaktör Affärsvärlden Christina Nyman, chefsekonom, Handelsbanken Günther Mårder, vd, Företagarna Johanna Blomé, ekonom, Upplysningscentralen (UC) Elisabeth Svantesson, finansminister (M) Jyry Hokkanen, statistikchef, Riksbanken Producent: Olof WijnbladhTekniker: Victor Ubeira ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Ett unikt avloppssystem i Helsingborg, med tre rör ut, gör det möjligt att ta tillvara mer resurser ur avloppsvatten och matavfall. Vinsterna: mer biogas, fossilfria gödningspellets och mindre slöseri med rent vatten, enligt förespråkarna. Systemet i stadsdelen Oceanhamnen i Helsingborg är unikt i Sverige. Många av oss är vana vid att källsortera våra sopor i plast, papper, glas osv. Men här sorteras även avloppsvattnet, genom att tre avloppsrör går ut från husens källare under marken, i stället för ett. De leder till en processanläggning intill det kommunala reningsverket. I de tre rören åker mosat matavfall, gråvatten från duschar och handfat och så kallat svartvatten från de vattensnåla vakuumtoaletterna.Resultatet blir biogas, renat vatten av dricksvattenkvalitet och fossilfri gödsel. I och med att det är koncentrerade strömmar in till Recolab får vi ut 60 till 70 procent mer biogas per person och år än inne på det stora reningsverket, säger Amanda Haux som är verksamhetsutvecklare hos Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp.Ur rötresterna från biogasproduktionen och reningen av svartvattnet går det att tillverka gödselpellets. I ett pilotprojekt kopplat till studien har även några skånska lantbrukare och forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU i Alnarp, varit med.Medverkande: Ulf Malmgren, boende Oceanhamnen Helsingborg; Amanda Haux, verksamhetsutvecklare Recolab, Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp (NSVA); Hamse Kjerstadius, utvecklingsingenjör NSVA; Sven-Erik Svensson, universitetsadjunkt SLU Alnarp.Reporter: Marie GranmarProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Di:s Agnetha Jönsson och Ulf Petersson pratar om: Börslyft efter fina rapporter.ECB vaknar ur räntedvalan.Ny turbulent vecka för Sinch.Aktier: Intrum, Hoist, Truecaller och Kindred. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Rapportperioden är i sluttampen men är inte det som driver marknaderna till stora svängningar. Ändå bevittnar vi ännu en högst volatil börsvecka och marknaderna är minst sagt stressade. 

25% av SP 500-bolagen har rapporterat och vi har fått en vinsttillväxt på 33.8% vilket är högsta nivån sedan Q3 rapporterna 2010. Vinsterna har kommit in i snitt 23.6% över estimaten och 86% av bolagen har slagit analytikernas förväntningar. Disclaimer: ”Informationen i denna podd ska inte ses som investeringsråd. Tänk på att placeringar i värdepapper alltid medför en risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i värdepapper kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Det är viktigt att fortlöpande bevaka sitt innehav och vid behov ta initiativ till åtgärder för att minska risken för förlust.” http://www.paretosec.com/download/compliance/disclaimer.pdf

Placeras Pär Ståhl, Karl Lans, Pekka Kääntä och Martin Blomgren pratar öppna upp vinnare, en lyxaktie och en grön vinnaraktie, räntan och vad vi köpt och sålt i veckan. Pekka avslöjar varför han sålt sina svenska innehav och vad han letar efter nu. Aktierna som nämns finns här: https://www.avanza.se/placera/redaktionellt/2021/04/09/redaktionspodden-har-tar-vi-hem-vinsterna-nu.plc.html

Vilken härlig, ung, målmedveten, klok och varm kvinna hon är Amanda Borneke. Hon är namnet på allas läppar i miljösammanhang och har fått inte mindre än tolv nomineringar, priser och pokaler för sitt arbete. Hon fick med sig läran om Attraktionslagen redan som 13 åring, samma år hon startade sitt första business. Entreprenör ut i fingerspetsarna! Vi pratar hållbarhetsglädje kontra klimatångest. Om vinsten av att blanda otippade saker med varandra för att lyfta blicken och få nya resultat. Vinsterna av att blanda ung, nyfiken framåtanda med senior kunskap. Om hur det är att vara en ung, ofoglig kvinna (YAY) som vågar sticka ut och som hanterar tunga frågor i en oerhört mansdominerad bransch. Hur man kan ha ett hållbart ledarskap utan förutfattade meningar. Detta och mycket mer avhandlar vi på denna dryga 60 minuter. Tiden bara flög fram. Sådär som den gör när man är inspirerad. Happy listening!

Som vanligt pratar vi om allt som är en del av Det Goda Livet. Pengar, Investeringar, Privatekonomi, Ekorrhjulet, Lyx, Resor, Relationer, Karriär och Hälsa. I det här avsnittet pratar vi om vikten att balansera livets olika grundpelare för att kunna leva Det Goda Livet. Det handlar inte bara om Pengar och Karriär utan även Hälsa och Relationer behöver din uppmärksamhet med jämna mellanrum. Vi rundar även av dagens avsnitt med att ge vår syn på aktiemarknaderna. Är det dags att ta hem vinsterna? Vår hashtag är #aldrigmerekorrhjulet och du hittar oss på både Facebook och Instagram. Vill du ställa en fråga till oss kan du mejla oss på info@poddendetgodalivet.se och www.poddendetgodalivet.se. Trevlig lyssning önskar Daniel & Robin

Disclaimer Denna podcast är utgiven av Carnegie Private Banking inom Carnegie Investment Bank AB (publ). Risker Investeringar i finansiella instrument är förknippade med risk och en investering kan både öka och minska i värde eller komma att bli värdelös. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Ingen del av podcasten skall uppfattas som en uppmaning eller rekommendation att utföra eller disponera över någon typ av investering eller att ingå några andra transaktioner. De uppfattningar som redogjorts för i podcasten återspeglar de medverkandes uppfattning för tillfället och kan således komma att ändras. Informationen i podcasten tar inte hänsyn till någon specifik mottagares särskilda investeringsmål, ekonomiska situation eller behov. Informationen är inte att betrakta som en personlig rekommendation eller ett investeringsråd. Adekvat och professionell rådgivning skall alltid inhämtas innan några investeringsbeslut fattas och varje sådant investeringsbeslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Carnegie frånsäger sig allt ansvar för direkt eller indirekt förlust eller skada som grundar sig på användandet av information i podcasten.

Hörde ett intressant program i P1 om livets faser och om livskriser. Tveklöst upplever vi alla livets faser på olika sätt. Vi är alla unika även om vi påverkas mycket av våra gener och den kultur vi växer upp i. Enligt psykologen som deltog i programmet var en av de viktigaste tecknen på att man bli klokare med åren att man inser att det finns begränsningar och att man själv inte är felfri. Jag delar helt synen att det ofta hör ungdomen till att se mycket i svart eller vitt. Erfarna människor har i stor utsträckning insikten att få utmaningar i livet kan förenklas så mycket som svart eller vitt. En generell observation i programmet var att vi i takt med att vi åldras upplever att allt fler möjligheter stängs i våra liv. Varför är det så? Varför väljer så många av åldersrika att begränsa sina möjligheter? Jag känner gott om människor som är runt 65 år och som är lika friska som många 30 åringar. Jag känner också gott om människor som är 65 år som har minst lika mycket energi och kraft som många 30 åringar. I ljuset av att vi lever i en helt ny tid, den digitala tiden, där utvecklingstakten är snabb och där stora värden kan skapas utan att omfattande fysiska insatser krävs borde inte ålderdomen idag innebära samma begränsningar som förr. Min morfar är till exempel 98 år i januari 2020 och har en hjärna och ett referensbibliotek av erfarenheter som slår de flesta andra människor. Att starta ett utvecklingsprojekt som blir framgångsrikt vid 98 års ålder känns utmanande då kroppen börjar sätta tydliga begränsningar för hur aktiv man orkar vara. Men i en tid där en ny idé kan vara en framgång inom tio år kan definitivt en 60 åring som sjösätter en idé hen brinner för vara en stor framgång redan när personen bara är 70 år gammal. Idag finns massor av exempel på idéer som gått från start till stora framgångar på kortare tid än 10 år. Allt handlar "bara" om att komma på idéen och att ha energin och engagemanget för att försöka förverkliga den. Nyligen hörde jag till exempel om en idé som en svetsare kommit på om hur man mycket smartare än tidigare kan svetsa rör. Idén hade omsatts i en produkt som sparade massor av arbetstid och därigenom minskat driftstopp vid underhållsarbeten. Vinsterna för till exempel energibolag är enorma med en så enkel lösning som dessutom tillverkas med hjälp av modern 3D printing teknologi. Var vill jag komma med detta resonemang? Jo, att det är hög tid för samhällen som vill vara attraktiva och konkurrenskraftiga att sluta vara åldersdiskriminerande och istället säkerställa att även äldre människor uppmuntras att fortsätta drömma och vågar förverkliga idéer. http://stefanhanna.blogspot.com/2019/12/vara-aldre-adelstenar.html?m=1

-Det här är mitt nya jag. Jag har blivit uppgraderad från Rut 1.0 till Rut 2.0 och fått helt nya möjligheter i livet, säger språkläraren Rut Bjerhagen. Knappt två år gammal fick hon våldsamma feberkramper och i den processen uppstod ett epileptiskt aktivt centrum i Ruts vänstra hjärnhalva. Så länge hon minns har hon ofta drabbats av epileptiska anfall i form av obehagliga frånvaroattacker. Hon upplever ett inferno inom sig och är helt slut efteråt. Hon minns inte vad som hänt under anfallen och dessa oförutsägbara krissituationer blev allt mer svårhanterliga. Men den allt mer utvecklade hjärnkirurgin gjorde att Rut till slut fick möjligheten att genomgå en utredning för att se om hennes epilepsi kunde behandlas kirurgiskt. Och efter noggranna undersökningar gav neurokirurgen på Skånes Universitetssjukhus i Lund klartecken. Vinsterna för henne skulle med all sannolikhet bli större än eventuella komplikationer och förluster i förmågor. Sedan operationen efter midsommarhelgen 2019, behöver hon inte vara rädd för att när som helst få ett epileptiskt anfall. -Jag är oerhört tacksam för vad min neurokirurg och vårdpersonal gjort för mig. Det känns helt fantastiskt men är inte helt lätt att inse att jag fått ett nytt liv och att jag förmodligen kommer att slippa epileptiska anfall framöver. Nu vill jag gärna fortsätta att bidra till forskningen och berätta för andra som undrar och som ska genomgå en liknande behandling. Läs mer om den neurologiska diagnosen epilepsi på www.neuro.se, som förbundet Neuro äger. Här kan du som medlem i Neuro få råd och hjälp av diagnosstödjare och juridisks stöd från Neuros rättsombud. Du kan också bidra till neurologisk forskning genom Neurofonden och det arbete som Neuro har runt om i sina Neuroföreningar.  En podcastepisod i Neuropodden december 2019, producerad av Håkan Sjunnesson / NeuroMedia kommunikation, Neuro. www.neuro.se

I dag röstar det brittiska parlamentet om brexit och sjukhusen står till men vinsterna går till ett kafferosteri. Det och mycket mer i senaste nytt från Expressen tv. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

I det här avsnittet pratar vi djupt arbete. Vinsterna med att jobba djupt är många. För det första så får du mer gjort när du gör en sak i taget. För det andra blir kvaliteten på det du gör högre när du kan lägga all din uppmärksamhet och all din kompetens och skicklighet på någonting.

I det här avsnittet pratar vi djupt arbete. Vinsterna med att jobba djupt är många. För det första så får du mer gjort när du gör en sak i taget. För det andra blir kvaliteten på det du gör högre när du kan lägga all din uppmärksamhet och all din kompetens och skicklighet på någonting.

I det här avsnittet pratar vi djupt arbete. Vinsterna med att jobba djupt är många. För det första så får du mer gjort när du gör en sak i taget. För det andra blir kvaliteten på det du gör högre när du kan lägga all din uppmärksamhet och all din kompetens och skicklighet på någonting.

1: Jultidningar - Med internet tar barnen hem vinsterna by Affärsmodellpodden

Valborgsmässoveckan är också veckan då börsbolagens delårsrapporter duggar som tätast. Flera stora svenska storbolag fortsätter att öka sina vinster trots flera orosmoln, som att oljan och råvarorna har blivit dyrare. Den japanska jordbävningens konsekvenser för industrin kommer längre fram. Svenska börsen står och stampar runt nollstrecket räknat från årsskiftet. Vad säger det om tilltron till företagen och världskonjunkturen ? Börskommentatorerna Pia Gripenberg, Dagens Nyheter och Lars Frick, Börsveckan medverkar.

Hur matchas Sveriges "tigerekonomi" av de svenska företagens kraftmätning med konkurrenter i världen ? Börsbolagens vinster ökade med över 100 procent i slutet 2010 jämfört motsvarande period året dess förinnan. Leif Östling Scanias vd ger sin bild av läget tillsammans med Jon Åsberg, chefredaktör för Affärsvärlden och Johan Trocmé, ananlytiker på Nordea.