Podcasts about Bolagen

I veckans avsnitt så ser vi över en hel del bolag som rört på sig ordentligt senaste veckan. Vi pratar igenom en del rapporterande bolag och hur rapportsäsongen ser ut just nu. Utöver det pratar vi om nästa lovande notering - Silex!Några av bolagen som nämns är Alphabet, Vertiv, Powercell, Sivers, Silex, Microsoft, Volvo Penta, Apotea, Roblox. Till sist stämmer vi av hur det har gått för våra förutsägelser.

Hänt sedan sist kan ni ta del av från (05:40). Bolagen för dagen är CAG Group (24:25); Loomis (67:14); Pandora (81:25); Royal Unibrew (95:30) samt Thule (121:00). Välkomna! Affärsvärldens fina erbjudande hittar ni här: https://prenumerera.affarsvarlden.se/prenumerera/kvalitetsaktiepoddenKavaljer hittar ni på: www.kavaljer.seHoldings finns på: https://www.modularfinance.se/holdingsBörsdata finns på: www.Borsdata.sewww.MFN.se har stenkoll på bolagens kommunikation och viktiga datumLäs mer om Läkare utan gränsers verksamhet här: https://lakareutangranser.se/Marknadens avsnitt om AIhttps://podcasts.apple.com/se/podcast/future-shock-agentsv%C3%A4rmar-och-slutet-p%C3%A5-point-and/id1449599682?i=1000760265712 Olles krönikahttps://www.placera.se/kronika/qvarnstrom-sa-kan-ai-sabotera-din-overavkastning-2026-04-10?utm_source=rule&utm_medium=email&utm_campaign=s%C3%A5%20g%C3%A5r%20det%20f%C3%B6r%20investmentbolagen Nästa avsnitt släpps torsdagen den 28 maj Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt pratar vi om:- Det gynnsamma makroläget - Rapportsäsongen har startat starkt - Några bolag som ser ut att kunna rapportera starkt- Ledande indikatorer ger fortsatt stöd - Vad hände egentligen med problemen kopplat till privata krediter i USA?- 5 principer som karaktäriserar marknaden just nu

Signalbaserad försäljning – det nya svarta? Att förstå och utnyttja signalbaserad försäljning kan revolutionera hur du når dina kunder. Denna teknik går bortom traditionell CRM- och marknadsautomation, genom att använda AI och ett omfattande nät av datakällor för att identifiera de rätta tillfällena för kontakt. Genom att fokusera på signaler snarare än bara statiska listor, kan du skapa mer relevanta och tidsanpassade kampanjer som verkligen träffar rätt i rätt ögonblick.  Niklas Gustavsson, expert på marknadsföringsteknologi, förklarar varför detta är en av de mest transformerande trenderna för sälj och marknad idag. Du får insikt i hur system som Clay samlar in och tolkar data från över 150 olika källor – allt från LinkedIn till egna scraping-metoder – för att ge dig en djupare förståelse av dina potentiella kunder. Du lär dig också varför tajming, kontext och beteendeförändringar är nycklar för att lyckas med denna metod, och varför gamla, statiska strategier riskerar att bli ogenomträngliga i en snabbföränderlig värld. Det här avsnittet hjälper dig att se möjligheterna i att automatisera din prospektering och att bygga relationer som är mer precisa och mindre betungande. Missar du detta, riskerar du att hamna i ett tillstånd där din försäljning saknar kraft och träffsäkerhet. För företag som vill ligga i framkant i den digitala försäljningens tidsålder är detta ovärderlig kunskap – inte bara för att optimera försäljningen utan även för att förstå dina kunder bättre än någonsin. Oavsett om du är vd, säljchef eller marknadsförare, är detta avsnitt en ovärderlig guide för att förstå den nya rörelsen inom signalbaserad försäljning och hur du kan tillämpa den i din verksamhet för att nå fler, träffa rätt och skapa värdefulla relationer i en värld där information och timing är allt. Viktiga insikter: Signalbaserad försäljning använder AI och omfattande data för att träffa rätt i rätt ögonblick, vilket gör den mycket mer effektfull än traditionella metoder. Det är avgörande att skilja på listbaserad prospektering och signalbaserat arbete för att lyckas med automatisering och kontextuell kommunikation. Beteendeförändring och snabbhet är nycklar för att omsätta insikter till handling – att testa, justera och kontinuerligt förbättra är OERHÖRT viktigt. Denna teknik förändrar säljrollen och öppnar möjligheter att skapa en automatiserad, kontextuell och mycket mer relevant kontakt med potentiella kunder. Det är dags att omvärdera gamla vanor och ta steget in i den moderna, signalbaserade försäljningsrevolutionen. Kontakta Niklas om du vill prata mer om detta. Läs transkribering Anders Hermansson (02:05.403) Nicklas Gustafsson, hjärtligt välkommen till Sälj och marknadspodden! Niklas Gustavsson (02:09.742) Ja men tack så mycket! Anders Hermansson (02:11.739) Kul att dig här. Vi ska ju snacka om något som är lite ny. Ja, förhållandevis ny grej. Spännande tycker jag. Signalbaserad försäljning. Niklas Gustavsson (02:23.918) Ja precis, det finns väl många olika sätt. Signalbaserad försäljning, låter fantastiskt bra. Ja verkligen. Anders Hermansson (02:33.371) Eller hur? Det en ny term, det gillar vi alla. En ny grej som ska lösa alla problem. Ja, grymt. Du, men innan vi gör det här. Vem är du och hur kommer det sig att du liksom har börjat med det här sales automation spåret? Niklas Gustavsson (02:50.798) Jag har jobbat ganska länge inom marknadsföringsteknologi och kommer nog lite mer från marknadsidan än säljessidan. Om vi ska gå jättelångt tillbaka så år 2001-2002 med e-postmarknadsföring. 2008-2009 började vi prata om marketing automation. Anders Hermansson (03:13.561) Okej. Niklas Gustavsson (03:19.63) Sedan har jobbat som konsult och drivit bolag inom det här området. Jag har skrivit en bok. tror det var 2018 som den kom ut. Jag brukar säga att är slut såld men jag brukar aldrig tala om hur många ex den fanns i. Jag vet inte. Anders Hermansson (03:42.105) Du förhandlar just nu om en ny upplaga men vi får se vad det blir. Niklas Gustavsson (03:47.886) Jag vet att när skrev den boken så skrev jag inledningsvis att det känns lite dumt att skriva en bok för att det blir gammalt men det klart att det har varit kul att ha något i handen och kunna lämna ut något fysiskt att ta på. Jag vet inte om det är något att trycka upp igen. Sen så sålde jag en liten konsultlåda 20-23 någon gång inom marketing automation. Anders Hermansson (03:59.257) Exakt. Niklas Gustavsson (04:17.454) funderade då på vad ska jag göra nu? Jag tycker att man har sett många bolag som har CRM-system där CRM-systemet används mest som ett place of records. Det blir mest som en digital telefonkatalog eller en databas och det blir något jobbigt för säljarna att fylla i för att någon ska kunna titta på nån gång. I samband med det så hittade vi också Play. Anders Hermansson (04:54.873) Just det, en plattform som man gör det här. Kan du inte berätta lite om, för nu har vi redan lanserat den nya termen här, signalbaserad försäljning eller vad ska jag kalla det för då? Vad är skillnaden som gör skillnaden mellan det här och det traditionella markning automation CRM-grejen om man börjar i system på systemsidan? Niklas Gustavsson (05:18.126) Skillnaden är väl egentligen att man lägger på clay som ett lager på sitt CRM. Hubspot eller Salesforce är väl i huvudsak. Och sen så kan man då hitta alla intänts och signaler och allting som händer kring personerna och företagen. Om en person byter arbetsgivare till exempel. eller om ett företag som man har i sitt CRM publicerar en nyhet så får man in en signal om det och kan då agera på det. Det klart att det här är nog väldigt mycket i kombinationen med allting som sker inom AI för att det finns AI inbyggt i clay då som gör att man kan ha promptar eller agenter som agerar på de signaler som kommer in. Anders Hermansson (06:20.568) Just det. Vi kan komma in på det lite och Om du tittar på… Då tror jag att vi har fått en liksom en… Det är någon sorts… Det är en automatiserad omvärldsbevakare som plockar upp saker som händer kan man säga. Till att börja med och sen kan man agera på det då. Och hur skulle du säga att om man tittar på säljarnas beteende och vad är det de bord kan göra då och slipper göra och allt sånt här. Om man skulle implementera den här typen av säljstödsverktyg kan man väl kalla det för. Niklas Gustavsson (06:51.214) Det är väl mycket, om man börjar från början i en säljprocess så är det väl mycket prospekteringen som kan göras i Clay också då. Att hitta relevanta personer och prata med utifrån någonting. Dels att de är relevanta personer på ett relevant… på rätt bolag, att de är inom rätt ICP. Och sen att det sker saker som gör att timingen borde vara rätt. Så att hela prospekteringsprocessen kan läggas in mer automatiserad och säljaren kan fokusera mer på att bli ännu mer specialist. och prata med kunderna senare i beslutsprocessen. Anders Hermansson (07:54.072) Men du, det här med ICP, om man ska ersätta det till svenska så är det en form av drömkund, kan man säga, drömkundsprofil då. De man helst vill sälja till. vet man… Alltså, tillbörjar man man som har koll på det. Och det är ju en sak som ni kan lyssna på på säkert tio avsnitt i Säljmarknadsbådden när vi pratar om ICP och sånt och vikten av det. Men här blir det ju då väldigt, väldigt viktigt för att det här systemet ska kunna göra sitt jobb helt enkelt. Niklas Gustavsson (08:25.102) Så är det ju. Det är klart att många har massor med bolag i sitt CRM-system. Genom att vi har olika AI-modeller och sånt inbyggt i clay så kan vi då istället för att kanske prata om en scoring så kan vi då titta på de här bolagen och tala om vilken ICP eller om de är inom ICP och hur bra Hur good fit är det till ens ICP? Är det låg eller hög matchning mot den ICP som man har? Genom att du har, ja du kan få in massa olika datapunkter som inte bara är variabler i en databas utan också skrepa bolagens sajter eller titta på vad de gör eller Anders Hermansson (08:57.494) Jag fattar. Niklas Gustavsson (09:24.302) Du får väl klippa i det här sen. Nej precis, det vill du inte. Vi har ett gemensamt case som vi har jobbat med där ett intänt signal, om de är en god fit för våra gemensamma kunder, är ombo. Anders Hermansson (09:28.95) Nej. Anders Hermansson (09:33.75) Ha! Niklas Gustavsson (09:53.998) Bolagen åker på mässor och då kan precis för åker de och ställer ut på mässor. Om de åker och ställer ut på mässor då har de behov av de här tjänsterna så att då det finns ju inte registrerat inom databas men däremot så kan vi ju söka efter nyheter eller eller liksom hitta då att av de här tusen bolagen så är det de här 200 de åker väldigt mycket på mässor så att de skulle ha stor. Anders Hermansson (09:56.822) Och ställ dig ut på mässor. Niklas Gustavsson (10:23.854) är stor nytta av de tjänster som vår gemensamma kunder det här fallet tillhandahåller. Då är de i väldigt bra mappning mot ICP. Anders Hermansson (10:28.054) Fattar. Anders Hermansson (10:37.462) Just det. Det där är väldigt intressant. När jag pratade om ICP-er förr så tänkte att man ska kunna se på avstånd om det en ICP. Men då är det mer baserat på offentlig data som omsättning, bransch, antal anställda, affärsmodell och sådana där saker. Men här kan man med hjälp av maskinen göra en mycket djupa, mer detaljerad analys som du är inne på. Niklas Gustavsson (11:06.51) Ja, och det blir kanske någon form av mix mellan någon scoring och ECP-mappning då. För att är det inte så att bolaget ska åka på mässa utan det kanske är så att de använder mässor som sitt säljverktyg. Då har de nytta av våra tjänster. Eller att de Anders Hermansson (11:15.446) Ja, just det. Anders Hermansson (11:26.869) Just det. Niklas Gustavsson (11:35.022) de rekryterar bolag som rekryterar mer än de andra. De kanske har större behov av våra tjänster även om de inte har med rekrytering att göra. är alla digitala signaler som vi då kan få in med hjälp av Clay och de modeller som finns inbyggda där. Och så skicka in den informationen till CRM. Anders Hermansson (11:45.142) Mm. Anders Hermansson (12:03.253) Vad är det för datakällor som man kan gräva i för att få reda på de här grejerna? Niklas Gustavsson (12:14.19) Ja, dels så… Niklas Gustavsson (12:20.622) Klej har integrerat över 150 olika datakällor. LinkedIn är en datakälla. HG Insights är en annan datakälla. Apollo kan vara en tredje datakälla. är massa olika datakällor som är integrerade. Så normaliseras datan i Klej. Men sen kan du också då peka på egna datakällor. kan till exempel köra scraping mot alla bolag och scrapea bolagsdata därifrån. Om du vill ha senaste fem årens revenue-förändring eller eget kapitalförändring eller vinstförändring under de senaste fem åren så kan vi scrapea den datan därifrån. Anders Hermansson (12:56.245) Mm-hmm. Anders Hermansson (13:14.389) Mm. Niklas Gustavsson (13:16.686) Vi in den i systemet och göra saker baserat på det här. Anders Hermansson (13:25.013) Okej, och det du sa förut var att försöka mappa de förut som man har i sitt CRM mot en ICP. Bygger det alltid på att man börjar med en databas som man själv har i sitt CRM? Niklas Gustavsson (13:43.534) Nej det gör inte. När det gäller signalbaserat eller om man vill hitta intänts så. är det ju intänts eller signaler på företag eller personer som vi känner till. Men sen genom att du har de här över 150 datakällorna så kan du också använda det för att… Lägga in din, alltså så här ser vår idealkund ut och så får du fram din totala, adresserbara marknad. Så om du lägger in bolagen i en viss omsättning, en viss industri, en viss geografi och ett antal olika kriterier så får du också fram, det här är de företagen som finns. Vill du ha dem och vill du jobba med dem. Det blir för att source nya, någon form av list-storcing av nya kontakter eller nya bolag att jobba med och sen nya personer. Så det är det ena sättet att starta. Det andra sättet är att bevaka signaler på de här som man har sökt fram. Anders Hermansson (14:35.157) okay. Anders Hermansson (14:43.381) Just det. Niklas Gustavsson (15:03.598) eller på dem som man redan har. Anders Hermansson (15:05.972) Just det. Det här är intressant ju. Om vi nu tittar på att det har ju inte gjorts så här i alla år så att säga, utan nu finns det ju teknik då som möjliggör det här. Varför skulle du säga att det här är en relevant grej att fundera på nu? Givet hur saker och fungerar. Niklas Gustavsson (15:24.398) Det är väl som alltid när man håller på med det här tech-landskapet inom sälj och marknadsföring och naturligtvis så är det inom andra områden också. Anledningen till att det är relevant nu är att det kommer så mycket nya möjligheter hela tiden. Det kommer teknologi och funktioner och sådant som utvecklas exponentiellt. Och kostnaden av att inte göra någonting är ofta större än kostnaden av att göra saken. Man behöver väl på ett eller annat sätt utforska eller liksom… Anders Hermansson (16:11.604) Ja. Niklas Gustavsson (16:20.75) Nyttja de möjligheter som kommer fram helt enkelt. Anders Hermansson (16:24.02) Vad skulle du säga att i en säljare’s liv, vad är det för beteendeförändring som ska till för att man ska bli framgångsrik med det här? Niklas Gustavsson (16:36.654) Jag slits mellan att prata om säljare eller sälj som en funktion eller som en uppgift. Särskilt i ett typiskt svensk B2B-företag där man kanske inte är 30-18 säljare som man ofta är i de amerikanska bolagen. Det är ju kanske ofta utifrån det. Anders Hermansson (16:45.78) Mm? Mm? Niklas Gustavsson (17:06.574) som de större ekosystemen, Salesforce och HubSpot, bygger sina modeller. De bygger där utifrån att bolagsorganisation ser ut på ett visst sätt. Men jag har inga siffror på det, men jag tror att merparten av bolagen i Sverige och Skandinavien, de är inte… De är inte massor med säljare utan det är kanske en grundare, en vd, en försäljningschef eller några som ska göra, de ska sköta sälj samtidigt som de gör en massa andra saker. De har någon gång startat ett bolag, bolaget kanske omsätter 50 till 100 miljoner eller någonting och sedan Anders Hermansson (17:47.924) Mm. Niklas Gustavsson (17:55.47) Vill man ha tillväxt i det där för att man kanske vill göra en exit eller man vill göra bra vinst. Och då behöver då behöver ju säljet kanske byggas kring grundarens eller grundarteamets nätverk eller vdns nätverk eller man har kanske en eller två säljare som De är inte bara renodlade säljare. klart att det finns sådana bolag också. man tittar på de större mediahusen där det är renodlade säljare. Det som förändras mycket är att man kan lita på att det finns någonting som sker. Anders Hermansson (18:26.802) Nej jag fattar. Niklas Gustavsson (18:52.366) Det finns en motor som sköter den här prospekteringen. Samtidigt som som säljare har säljmöten eller samtidigt som jag som grundare vd sköter andra frågor som jag måste ta hand om i bolaget så vet jag att jag har ett stort nätverk på LinkedIn eller på andra kanaler och det sker, det är inte helt tyst utan det sker någonting Anders Hermansson (18:56.914) Mm-hmm. Mm. Anders Hermansson (19:09.841) Jästa. Niklas Gustavsson (19:21.294) i bakgrunden hela tiden som genererar aktivitet. Om man pratar om försäljning, om man lyssnar på de traditionella försäljningschefer, jag kommer ihåg en kille som jag jobbade med för många år sedan. Han sa att det den som lyfter luren flest gånger om dagen som säljer mest. Det är en klassisk gammal säljchefs-säjning. Anders Hermansson (19:28.177) Hysta. Anders Hermansson (19:44.146) Mm. Anders Hermansson (19:49.841) Ja, exakt. Niklas Gustavsson (19:50.446) Idag kanske vi inte lyfter luren på det här viset som man gjorde för 20 år sedan. Det är ju ändå så att det måste ske en viss aktivitet. Man måste höra av sig till dem som jag kanske hade kontakt med för två år sedan. För de har bytt jobb och är på något nytt ställe. Eller de har hamnat i en annan situation. Anders Hermansson (20:12.369) Mm-hmm. Niklas Gustavsson (20:17.902) Det är dags att ta en kontakt med det sådant som man både som säljare om man nu skulle vara renodlad säljare eller som vd med ett stort kontaktnät eller vilken person som helst. Man hinner inte med det och det är väl den stora förändringen. Med med den här typen av text. Anders Hermansson (20:42.961) Okej, jag försöker fantisera ihop en bild av hur vardagen skulle se ut för mig till exempel som deltidssäljare och allt i all på Business Reflex. Då rullar den här maskinen på och så plockar den upp signaler och den har ICP-profil och HEH. Vad händer rent konkret? jag ett mail så att nu ska du nog kontakta den här personen eller vad händer? Niklas Gustavsson (20:55.342) Mm. Niklas Gustavsson (21:10.926) Nej, alltså det är ett sätt som det skulle kunna vara men det vet vi hur det blir med task. Den listan är lätt att den bara byggs på och så sker inte det där. att det här outlösen sker ju per automatik. Det liksom triggas ett mail till den här personen. Det var länge sedan vi hade kontakt, det är över två år sedan. Jag ser att du har bytt jobb. Anders Hermansson (21:17.552) Mm. Anders Hermansson (21:22.576) Ja, exakt. Niklas Gustavsson (21:40.366) Läge och ta ett snack igen eller. Eller om det är då en ny person som man aldrig har pratat med förut så kan då Clay se att. Jag såg att du publicerade det här inlägget på LinkedIn som handlade om det här. Jag såg dessutom att du jobbar inom det här området. Vi hjälper bolag som och så vidare så att det blir liksom en. Det är där som är den här möjligheten nu då med att man att OpenAI och Claude och allting finns inbyggt i Klay och att det är connectat till alla de olika datakällorna så att det skulle kunna vara så att någon nu ser att hej Niklas, jag hörde att du var med i den här podden. om jag lägger upp det på min LinkedIn så skulle det kunna vara någon som tar kontakt med automatik med mig utan att de vet om det själva egentligen för det är promptningen i Clay som har gjort det här. Jag såg att ni var med i den här podden och hörde att ni pratade om det här och det här. Vore intressant att snacka med dig om de här och de här sakerna för du kanske har behov av att köpa våra tjänster. Anders Hermansson (22:40.079) Hej då! Anders Hermansson (22:51.023) Han fattar, okej. Anders Hermansson (23:02.927) Ja, det det. Nu försöker jag hitta modellen huvudet. ICP-definitionen låter mer statisk. Det är exempel du tog. Bolag har en viss storlek som är mycket på mässor. Det är binärt ett eller noll. Antingen det om det eller om inte. Då tycker jag att de ska ligga på min bevakningslista. Sen kollar jag efter signaler. Är det då den här timingen som är… Niklas Gustavsson (23:25.006) Nu. Anders Hermansson (23:35.503) Skulle du säga att tajmingen är en viktig komponent i det? Niklas Gustavsson (23:39.598) Ja, tajmingen och relevansen i vad man säger. Man pratar om att traditionell outbound är trasig och vi har förstört kanalen. Anders Hermansson (23:44.464) Mm. Anders Hermansson (23:54.255) Jag har minns sagt. Hej jag tittade på din website och va hur du det gjorde du inte. Niklas Gustavsson (23:59.726) Nej precis. Det är väl där som det verkligen finns möjlighet att få in ett kontext om personen och den situationen. Och sedan stoppa in sin affärsplan eller sin business DNA i den här agenten som då kan titta på personen som jag vill ta kontakt med. och skapa ett meddelande som faktiskt på riktigt blir relevant. Många har säkert testat själva i Chatt-QPT och liksom stoppat in då mottagarens website och lite annan information och sagt hjälp mig skriva ett outreach-meddelande till det här företaget. Och så får man fram förslag på det och så klipper man in det i sin mail och så skickar man ut den. Men grejen här är att det här sker helt per automatik. Ett exempel som jag tycker är riktigt bra är då en för egen del där det gick ut ett litet inmeddelande till en person som är vd på ett konsultbolag och så stod det så här, hej jag såg att era rapport omnämndes i regeringens beslutsunderlag angående det här och det här. Det var verkligen så att varken mottagaren, den här personen, här bolagen som hade gett ut rapporten, de visste naturligtvis om att de hade gjort rapporten men de visste inte att den hade omnämndes i regeringens beslutsunderlag. Anders Hermansson (25:28.398) Mm. Anders Hermansson (25:46.509) Mm. Niklas Gustavsson (25:47.822) Det blev extremt relevant. Jag ser inte det här förrän jag får ett svar av den här personen. Vad kul att du såg våra rapporter. Vart någonstans har du sett dem? Då blir det inte det här hej förnamn jag ser att du jobbar på bolaget X inom Industri Y. Anders Hermansson (25:56.237) Jästa. Anders Hermansson (26:03.117) Mm-hmm. Anders Hermansson (26:11.661) Ja, det. Niklas Gustavsson (26:13.006) Jag var inne på er webbsida och såg att ni erbjuder det här och det här. Det är ju precis som du sa att det är ju inte sant utan det är ju man har liksom skapat ett en template som man lagt in lite klamrar i det här mejlet att stoppa in förnamn, stoppa in motverketsbolags namn och industri. Här är det ju verkligen då hela Anders Hermansson (26:21.901) Hej. Niklas Gustavsson (26:40.494) Allt har skapats utifrån promptningen. Anders Hermansson (26:44.365) Fattar. Okej, här sättet att nå ut till folk, vad heter det, är det e-mail som med grejen? Niklas Gustavsson (26:54.286) Jag skulle säga att de kanaler som vi i huvudsak jobbar med är e-post och LinkedIn. jag skulle säga i tio fall av tio så är det båda de kanalerna lite tillspelsat. Men LinkedIn är en jättebra kanal också. Särskilt om man kommer lite längre. Det finns ju vissa begränsningar där på volym och sånt som inte finns på samma sätt på mail. Anders Hermansson (27:25.741) Ja, just det. Mm. Du, vad heter det… Jag tror jag pratade en del om vad AI kom in i bilden. Jag förstår ju att det är väl det som AI är bra på att tolka om ostrukturerad information till någon form av essens. Om man tittar på det här med… Om man ska göra det här, vad är vanligt misstag som man kan göra? Om man ska passa sig för. Niklas Gustavsson (27:49.326) Det vanligaste är att man egentligen bara gör som man har gjort förut. Man tar in nya verktyg och så tänker man att nu ska vi bara ha ett nytt outreach-verktyg. Så tänker man att man ska skala upp det. Anders Hermansson (28:07.916) Ja. Anders Hermansson (28:15.948) Mm. Niklas Gustavsson (28:19.534) Det är väl det vanligaste misstaget och att man jobbar listbaserat. Man tänker att vi ska söka fram nya företag och människor. Så ska vi nå ut till dem med samma sak. Anders Hermansson (28:35.629) Ja, det är som mailchimp liksom, fast man får in listan. Ja, okej. Niklas Gustavsson (28:38.446) Ja, Eller att man tänker att det är som sequenser i Hamsbot. Anders Hermansson (28:52.044) mer statiska. Niklas Gustavsson (28:52.43) Ja precis att man inte nyttjar signalerna och liksom promptningen för att skapa ett kontext av mottagaren innan man skapar utrymd meddelarna. Anders Hermansson (29:11.532) Ja, just det. Det som jag liksom hakar fast i ganska mycket det var ju det där med timingen. För gör du en sequens i Habsbottor, sen väntar du 14 dagar, så drar du med nummer 2 och så väntar du 14 dagar till. Då är ju det, du skjuter ju totalt blindt ur perspektivet. Vad håller mottagaren på med just nu, så att säga? Niklas Gustavsson (29:30.606) Ja, och så är det bara startat utifrån att du vill säga någonting till mottagaren. Det inte startat utifrån att mottagaren är i en viss situation. Det är inte startat utifrån att de har haft tre år med vinst eller det är inte startat utifrån att de har publicerat ett litet ininlägg eller att de… Eller det är heller inte startat utifrån att… Anders Hermansson (29:36.204) Exakt. Niklas Gustavsson (29:58.03) bolaget som mottagaren jobbar på har publicerat en viss nyhet inom ett visst ämne. Och de sakerna tyder ju på att mottagaren är i ett visst mindset och då vill man ju kanske hoka tag i det mindsetet som mottagaren är i för att de ska se det jag säger till dem så att man inte bara säger. Jag ser att du jobbar på företaget X. Jag vill berätta det här för dig utan att man. Anders Hermansson (30:11.148) Mm, exakt. Anders Hermansson (30:19.372) Åh, åh. Anders Hermansson (30:26.764) Exakt. Niklas Gustavsson (30:27.534) att man först ser dem och den situation som dom som mottagaren är. Anders Hermansson (30:35.98) Det leder mig lite in på det här med GDPR. Hur rimmar det med det här beteendet? Niklas Gustavsson (30:48.334) Ja, alltså… Man kan tänka så här att nu blir Niklas tyst och det där har han inte tänkt på. Men de frågorna kommer ju naturligtvis alltid upp. Allting som finns digitalt har ju någon någonstans gett en möjlighet till den de har lämnat den här informationen till att använda på ett eller annat sätt. Anders Hermansson (31:06.251) Mm. Niklas Gustavsson (31:26.158) Då har man ju liksom gett okej till att använda informationen. Publicerar jag nyhet på min hemsida så vill jag att Google ska hitta den nyheten och att den ska hittas av besökare eller av folk som söker efter den nyheten. Publicerar jag ett linked in-inlägg så vill jag att den ska synas och då är jag godkänt att Anders Hermansson (31:32.107) Mm-hmm. Niklas Gustavsson (31:55.79) att det syns i samband med att jag publicerar det på LinkedIn eller sannolikt i samband med att jag ens har ett LinkedIn-konto så är det godkänt en massa saker. Och vi får ju ofta liksom, eller jag ska inte säga att det sker ofta, det händer kanske en gång i månaden som våra kunder får frågan så här, var har ni hittat min e-postadress? Ja, för det är ju en vanlig grej då genom att Anders Hermansson (32:04.971) Mm. Anders Hermansson (32:18.986) Alla öster. Niklas Gustavsson (32:24.814) Genom att vi söker fram nya personer som avsändaren inte har haft någon dialog med sedan tidigare och så gör man en outreach till dem. Då kan ju de undra vart sjuttonen ni fått min mailadress. Och då är det alla de här olika datakällorna som då sitter på mailadresser och har liksom gjort till sin affärsidé att att hitta mailadresser och sälja där vidare i det ekosystemet. Anders Hermansson (32:52.202) Just det. Så det är som klerat i nivån innan, man säger så. Niklas Gustavsson (32:57.934) Ja precis. Sen är det här bara B2B. Då är det ju skälet att berättiga intresse. att anser man att den här informationen borde du vara intresserad av, då är det rätt att skicka den till dig för den är relevant för din arbetssituation eller för den situation som ert företag befinner sig. Men då har du full rätt att Anders Hermansson (33:06.218) Just det. Anders Hermansson (33:25.739) Öster. Niklas Gustavsson (33:27.822) att informera om möjligheter. Anders Hermansson (33:32.522) Just det. Jag brukar också säga, när i diskussioner med våra kunder om det här, brukar jag säga jag ingen jurist. Men det som man i de här bit-by-sammanhangen just kan lutas mot intresseavvägningsprincipen, att du är som professionell mottagare av information, inte skyddsvärd som ett barn är. Och det är ingen information om känslig data. Du är CFO, det är inte känslig information. Niklas Gustavsson (33:46.446) Ja. Anders Hermansson (34:02.218) som vi har på dig, så att säga. att det känns ju ganska… Men det är bra att beröra ämnet i alla fall för att när man tänker… Tanken går automatiskt dit när det blir så detaljerad information om en person i alla fall. Så… Ska vi försöka sammanfatta någon form av best practice om man nu liksom ska naila det här verkligen? Vad är det man behöver ha koll på för att kunna sätta igång och bli framgångsrik? Och hur ska man bete sig över tid för att fortsätta att bättre och bättre på det här? Niklas Gustavsson (34:03.47) Nej. Nej precis. Niklas Gustavsson (34:15.726) Så är det absolut. Niklas Gustavsson (34:33.773) Jag brukar säga det mer och mer, nu har hållit på med det här i två år ungefär och jobbat med både mindre och lite större bolag. Jag skulle säga att en av de absolut viktigaste sakerna är att skilja på list-thorsing och på sånt som då är signalbaserat. Anders Hermansson (35:02.473) Mm-hmm. Niklas Gustavsson (35:02.862) En signal kan också vara så här, nu har det gått 12 månader sedan vi förlorade en deal med det här företaget. Vi hade en diskussion med dem och vi lämnade en offert för 12 månader sedan. Det blev ingen affär då. Att per automatik komma tillbaka till dem. För det där vet man ju också att det blir inte gjort i CRM-systemet. Just det, ska höra av mig till det. Man jagar ju ständigt nya oftast. Anders Hermansson (35:11.209) Ja. Niklas Gustavsson (35:31.246) Så det kan ju också vara en signal, en information om att det borde ha kommit en signal som inte har kommit. De borde ha köpt men det de inte gjort. att de signalbaserade kampanjerna och skilja på dem och på list står sin kampanjer. Det skulle jag säga är en av de viktigaste sakerna. Och sen är det ju också att Att göra saker för att lära sig, att komma igång med någonting för att lära sig. Det något bland det viktigaste. Det kommer inte att bli perfekt. Det finns exempel där det blir fel också. Där man skriver om en gammal nyhet. slutet på mars och då var det ett exempel där vi sa att titta om det finns LinkedIn-inlägg som är mindre, alltså som är yngre än tre månader gamla. Ja då hittar du naturligtvis ett LinkedIn-inlägg som var god jul. Så då blev det att handla om LinkedIn Connect-request och medielandet handlade om god jul. Anders Hermansson (36:57.32) Jag fattar, det där är intressant. Det blir ju naturligtvis en verkstad där man behöver testa saker och tuna saker. Det kan ju vara en viktig sak att ta med sig. Det handlar inte om att installera som en ny glödlampa och så blir det ljusare och så har man den av eller på. Det här är liksom en process som kräver att man tunar den. Niklas Gustavsson (37:20.814) Ja det är det. Sen är det lite beroende på hur modig eller hur trygg man vill vara. Desto mer du går efter det här vi pratade om förut med klamrar för att bara stoppa in företags namn eller bransch och statiska mail eller statiska LinkedIn-meddelarna som går ut desto tryggare är det i att det inte kommer stå god jul. Anders Hermansson (37:45.831) Just det. Så är det ju. Niklas Gustavsson (37:48.494) Men det blir också väldigt tråkigt för mottagaren. Anders Hermansson (37:52.039) Eller så kommer det stå god jul, för han har glömt att uppdata sin sequence i sitt serial. Niklas Gustavsson (37:55.694) Ja, precis. Men det är inte heller så att det går ut. Det är också en ganska viktig sak som jag tror att man inte riktigt tänker på. Man kan ju faktiskt inte skicka hur många, även om du skickar sequences i HubSpot eller någon annanstans, så kan du ju inte dra iväg tusen mejl per dag från det ska gå från säljarens mejladress. Utan det finns ju ett max där och där är det liksom viktigt att då nyttja de här verktygen som säkerställer att det där sker på rätt sätt. det går ju liksom ofta så är ju grundinställningar i att vi börjar med 30 stycken personer per dag. Anders Hermansson (38:37.927) Just det. Niklas Gustavsson (38:49.71) Det går ett visst antal minuter emellan. Går det iväg något som är fel så kommer man ju hinna… Ja, det går till några stycken. Vi går in och tvikar på det här sättet. Anders Hermansson (38:59.751) Ja, just det. Anders Hermansson (39:04.616) Ja, just det. En grej som jag tycker är intressant här, är ju därmed beteendeförändringen. är ju samma sak som om man skulle ha på något annat sätt få igång en Leads, inkommande Leads. Det är ju just det där att man behöver ju vara redo då att ta emot och agera på de här mailsvaren. När någon reagerar på den där automatiska outreachen, då måste man ju faktiskt ha tid att… ta hand om de inkommande signaler som kommer från folk. För att inte är så att affären kommer göra sig av sig självt, antar jag, utan det är ju för att starta en konversation det här. Niklas Gustavsson (39:36.27) Vad är det för smut? Niklas Gustavsson (39:42.894) Så är det ju helt klart och man behöver ju ha med sig liksom de som sen ska ta mötet, boka mötet med kunden och ta dialogen. De behöver ju vara med i att det kommer att komma in på det här sättet. Vi har ju exempel där man har varit så inkörd på en viss process så att man missade, jag tror att det var nästan 100 Anders Hermansson (39:51.783) Exakt. Anders Hermansson (39:59.111) Just det. Niklas Gustavsson (40:11.758) 100 lids. De kom liksom in från vänster när organisationen var van i att vi har en dialer som står och ringer upp våra kunder. Så jag som säljare sitter bara här och tar de samtalen som kommer i dialen. Och så får jag nej på 99 av 100. Medan de här som har kommit in den andra vägen, de är ju varma så det kanske hade varit bättre effekt. Anders Hermansson (40:13.511) Ja, just det. Niklas Gustavsson (40:41.422) att jag hade kopplat bort mig från dialen och så hade jag ringt dem där. Då kanske jag hade fått ja på många fler. Anders Hermansson (40:47.014) Exakt. Anders Hermansson (40:51.046) Det du säger nu är viktigt att det nämns, även om det låter så otroligt självklart. Men just det där att man tänker igenom hela sin tratt ända till pengar på banken. Hur ska det gå till i alla steg? Och är alla beredda nu i den här tillverkningsprocessen av nya kunder? Det där kan man inte nog nämna. Niklas Gustavsson (40:58.99) Mm. Niklas Gustavsson (41:18.126) Det är oftast där som det Det här är nya verktyg. Det här är nya sätt att skapa tillväxt och att driva affärer. Det ett nytt sätt att sälja. Det är inte nya verktyg. Anders Hermansson (41:31.75) Ja, exakt. Nej. Bra grej. Om man ska försöka knyta ihop det här, nu har vi pratat om det här och kanske inspirerat folk och gett lite kunskap inom området. Vad skulle du säga om man sitter här som vd och blir lite särfande? Det där kanske vi borde titta på. Vad skulle vara absolut nästa aktivitet jag borde företag med för att se om det är relevant för mig att göra det här eller inte? Niklas Gustavsson (42:00.43) Nämen jag skulle säga att nästa relevant aktivitet är att göra någonting. Att börja skapa utrymme för att göra andra saker. Och då behöver man gå så pass långt ifrån det man gör nu. Anders Hermansson (42:08.902) Gör något. Niklas Gustavsson (42:27.694) Man behöver gå så pass långt från det man gör nu så att man inte fastnar i samma flöden eller samma mönster. Anders Hermansson (42:39.301) Mm. Om jag ska försöka tolka det du säger så att man behöver om man ska göra det så behöver man titta på det ur lite bredare perspektiv än att det bara är ja, vi köper den här programvaren och så lever den i sin lilla bubbla där utan det här är någonting som skulle påverka, är det så du menar, att det påverkar på lite bredare basis? Niklas Gustavsson (42:58.094) Ja precis och det är inte bara att öka outfrisen och att liksom, ja men vad bra då kan vi få en automatisering i det här. Så börjar vi få bjuda in till webinar eller till mässor eller till något med hjälp av det här. För då kommer man fastna i, bjuda in till webinar är ju en sak men det är ju någonting som vi vill tala om. Inifrån och ut. har ett webbinarie då och då. Det kanske vi vill nå ut med till nya personer men det är statiskt innehåll och då kan vi lika gärna kalla det som ett marketing mail från MailChimp eller från Hamspots. Så det är liksom. Ja, fundera på vad är det för saker som egentligen sker hos våra kunder som indikerar att de skulle kunna vara intresserade av våra tjänster eller produkter. Och hur skulle vi kunna hitta de signalerna? Anders Hermansson (43:59.14) Mm, smart. Ja, men det låter som en bra första fråga att ta tag i. Du, Niklas, supertack för att du öppnade upp den här världen kring signalbaserad försäljning och fick öka lite kunskap hos oss lyssnare och mig kring det här ämnet. Om man skulle vilja snacka mer om det här, hur får man tag på dig? Niklas Gustavsson (44:20.974) Det är mest LinkedIn. Det väl enklast. Det där vi hänger, mindwild.com och LinkedIn är väl enklast. Då lägger vi Lengting kanske någonstans. Anders Hermansson (44:24.164) Hallå? Det där vi hänger. Anders Hermansson (44:35.524) Grymt! Ja… Jag kan lägga länken i Zoonotes. Vad tror om det? Va? Ja men grymt! Tack så jättemycket för att du var med i Sälj Marknadsbådden! Niklas Gustavsson (44:41.774) Hallå? Niklas Gustavsson (44:47.758) Ja, men tack själv. Anders Hermansson (44:49.764) Hejdå! Niklas Gustavsson (44:51.246) Hejdå! The post Podd #249 – Signalbaserad försäljning appeared first on Business Reflex.

I detta avsnitt är ordningen återställd och alla tre musketörerna är åter på plats i studion. Hänt sedan sist kan ni ta del av från (24:00). Bolagen för dagen är New Wave (05:45); Nolato (64:46); Gofore (78:40); Inission (92:00) samt intervjun med Rejlers VD Viktor Svensson (104:00). Välkomna! Affärsvärldens fina erbjudande hittar ni här: https://prenumerera.affarsvarlden.se/prenumerera/kvalitetsaktiepoddenKavaljer hittar ni på: www.kavaljer.seHoldings finns på: https://www.modularfinance.se/holdingsBörsdata finns på: www.Borsdata.sewww.MFN.se har stenkoll på bolagens kommunikation och viktiga datumLäs mer om Läkare utan gränsers verksamhet här: https://lakareutangranser.se/Citrinis rapporthttps://www.citriniresearch.com/p/2028gicHesten genomgång av Turkiethttps://www.casinofeber.se/media/turkiet-kraftsamlar-mot-illegalt-spel-hur-kan-det-sla-mot-betsson Nästa avsnitt släpps torsdagen den 23 april. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En arg lyssnare har hört av sig efter ännu en luddig AI-profetia om rikare liv i framtiden. Vad betyder det egentligen att AI ska ”göra världen bättre”? Björn Jeffery, Sophia Sinclair och Henning Eklund försöker göra det som techvärlden ofta misslyckas med: lista konkreta vinster. Som drömmen om cancervaccin eller att bara behöva jobba tre dagar i veckan och ändå tjäna mer än i dag. Men finns det större löften som kanske väntar runt hörnet? Med humor och initierade källor tar SvD:s journalister med dig när framtiden skapas. Med Björn Jeffery, Sophia Sinclair och Henning Eklund. Producent och redaktör Tove Friman Leffler.

I veckans avsnitt spanar vi in veckans mest spännande händelser, en sådan är NVIDIA GTC 2026 som går av stapeln varpå vi får många nyheter från techvärlden och inom AI. Vi kikar på vilka svenska bolag som kan gynnas, vad som skiljer HBM4-minnen från föregångaren, vad OpenClaw är och varför det sägs vara det mest framgångsrika open-source projektet någonsin. Sist men inte minst lite signal vs. brus och råvarulingo i form av skillnaden på backwardation och contango med tanke på de kraftiga rörelserna i oljepriset.Trevlig lyssning på er,Nicklas & VictorDe pengar som placeras kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans IG Börssnack går vi igenom: Hur påverkas bolagen av Trumps tullhot? Och en större fråga: är de ens lagliga att införa? Hur man ska se på de ädla metallerna guld och silver efter den stora uppgången.Bolagen som kan gå bra under året trots den stökiga starten på 2026.

Tech Brief-lyssnaren K-G har mejlat in till techbrief@svd.se och undrar hur affärsmodellerna för AI-bolagen ser ut, då både utveckligen av modellerna och alla byggandet av alla datacenter slukar enorma mängder pengar. Podden har ju pratat om AI-bubblan ett antal gånger men nu djupdyks det. Björn Jeffery gläds åt ett återuppväckt intresse för bokföring och redovisning. Sophia Sinclair förklarar ett nytt svårt ord och Henning Eklund lanserar två sexiga (?) begrepp. Har du en fråga? Mejla in till techbrief@svd.se

Den här veckan pratar vi bland annat om:  • Bolagen som kan gå bra nu från mitten av december och två månader framåt. • De svenska bolagen som kraschat: Intellego och sen medicinteknikbolaget Surgical Science. Vad gör man när det händer och när vågar man köpa dippen? • Hur Nvidia kan studsa tillbaka efter ett kort hack i kurvan. • Hur Patrick ser på teknisk analys: hur hittar man nivåer och mönster?

Konsumenterna har blivit trötta på klimatsnack och litar inte längre på gröna försäljningsargument. Och företagen har börjat smyga med sitt hållbarhetsarbete. Vad beror det här på? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Green fatigue och grönmattade konsumenterFlera studier visar att konsumenter gärna handlar hållbart, men de har samtidigt blivit trötta på att höra skryt och överdrifter och tror inte längre på bolagens klimatpåståenden. ”Greenwashing har lett till cynism och sjunkande förtroende bland konsumenterna”, säger professor Christian Kowalkowski vid Linköpings universitet.Sanktioner och politikOch samtidigt som bolag kan få betala dyrt om de överdriver, har har synen på klimatarbete svängt på många håll. Inte minst i USA. Donald Trump har kallat det för woke och sagt att användningen av fossila bränslen ska öka. Från greenwashing till greenhushingMisstänksamma konsumenter, politiskt tryck och risk för sanktioner, gör att allt fler företag väljer att hålla tyst om sitt hållbarhetsarbete. Men vissa företag smyger med det av andra skäl. ”De väljer att inte kommunicera sitt hållbarhetsarbete, trots att de gör ett väldigt bra jobb. Helt enkelt för att kunderna inte uppfattar det som något positivt”, säger Christian Kowalkowski, som gjort en studie bland europeiska lyxbolag. Producent och programledare:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Christian Kowalkowski, professor industriell marknadsföring Tekniska högskolan vid Linköpings universitet, föreståndare för Centrum för affärsmodellsinnovation (CBMI)Pär Ivarsson, redaktör EkonomiekotMarcus Widén, makroekonom SEBMattias Goldmann, vd 2030-sekretariatetDonald Trump, president USAekonomiekotextra@sverigesradio.se

Under 1800-talets andra hälft förvandlades Norrland från en avlägsen periferi till ett centrum för svensk industrialisering. Efterfrågan på virke från Europas snabbt växande städer sammanföll med tekniska landvinningar såsom ångsågar och förbättrade flottningsleder.Men tillväxten hade en mörk baksida: baggböleriet. I Baggböle utanför Umeå anklagades träpatroner som Dickson för att olagligt ha avverkat Kronans skogar. Bolagen misstänktes också för att lura eller pressa småbönder att sälja sin skog till underpris. Detta skogsindustriella vilda västern ledde till att bolagen samlade på sig enorma arealer.I detta avsnitt av Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren, historiepoddaren och norrlänningen Robin Olovsson om träpatronernas tidevarv i Norrland under 1800-talet. Olovsson är aktuell med boken Historien om Norrland. Del 2: Framtidens land.Politiska och ekonomiska reformer spelade en avgörande roll för skogsindustrins utveckling. Skråväsendet avskaffades 1846, näringsfriheten genomfördes 1864, och aktiebolagslagen från 1848 underlättade kapitalanskaffning till nya industrianläggningar. Den engelska importtullens avskaffande på virke 1842 och 1851 fick dock störst betydelse, i kombination med Storbritanniens snabba industrialisering som skapade en massiv efterfrågan på skandinaviskt timmer.Under tidigt 1800-tal etablerades flera skogsbolag och sågverk längs Norrlandskusten och vid de större älvarna. Ett exempel är sågen i Baggböle utanför Umeå, som från 1840-talet blev en av de mest framstående i Västerbotten. Sågverksindustrins genombrott sammanföll med lanseringen av ångsågar och avskaffade tullar på trävaror, vilket öppnade internationella marknader och ledde till ökad produktion och export.Sundsvall symboliserade mer än någon annan plats denna nya epok. Efter den förödande stadsbranden 1888 återuppbyggdes centrum i sten – ett uttryck för självförtroende, kapital och framstegsanda. Staden blev ett kommunikationsnav och var en av de första utanför storstäderna att kopplas till Telegrafverkets stamnät. Det var också i Sundsvall som Sveriges första stora arbetarstrejk genomfördes, år 1879.För bönder och arbetare i Norrland innebar träindustrins framväxt både möjligheter och bördor. Många småbrukare arbetade vintertid som timmerhuggare, medan kvinnorna skötte gården. Skogsarbetet var slitigt och ofta farligt – men också en väg till kontantinkomster i ett annars självhushållande system.Industrialiseringen skapade nya samhällen, klassklyftor och en helt ny arbetsmarknad. I byarna växte skolor och affärer fram, men även kreditskulder, inspektorer och disponenter. Ett nytt klassamhälle föddes, där träpatronernas marmorsalar stod i skarp kontrast till arbetarnas enkla träkåkar i ytterområdena.Oscar Dickson, Fredrik Bünsow och Carl Kempe var några av de namn som kom att eka i både Stockholm och London. De byggde inte bara upp sågverksimperier längs Norrlandskusten – de lät även uppföra praktfulla byggnader. Hallwylska palatset i Stockholm, Bünsows villa i Diplomatstaden och det sagolika Tjolöholms slott i Halland är monument över de förmögenheter som sågverksindustrin möjliggjorde.Bildtext: Timmerflottare i Haverö socken, Medelpad, under slutrensning – eller ”rumpning” – av timmer som fastnat på stenar när vattenståndet sjunkit, omkring 1910. Foto: Okänd fotograf. Public Domain, via DigitaltMuseum.Musik: Dramatic Strings av Boris Skalsky, Soundblock Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens Börslunch gästas vi av Stefan Roos, förvaltare på Origo Fonder och Fredrik Skoglund, förvaltare på FE Fonder. Med sig har de ett gäng småbolagscase som har stått och stampat en längre tid, men där de tror att vändningen kan komma inom kort. Programmet leds av Gabriel Mellqvist och Jesper Norberg.

I veckans avsnittet djupdyker vi i tre heta ämnen som påverkar dina investeringar:Intellego rasar nästan 50 % efter rapporten. Hur ska man se på allt som hänt?Är AI-festen slut nu? Det tror i alla fall kändisinvesteraren Michael Burry – som förutsåg finanskrisen 2008. Bolagen vi tycker är mest intressanta just nu, bland annat i bil- och läkemedelsindustrin. Trevlig lyssning!Besök IG.COM⁠⁠⁠⁠⁠⁠Prenumerera på Morgonrapporten av Patrick Thomenius⁠⁠⁠Optioner är komplexa finansiella instrument. Handel med dessa instrument medför en hög risk för snabb förlust av pengar.CFD-kontrakt är komplexa instrument som innebär stor risk för snabba förluster på grund av hävstången. 71 % av alla icke-professionella kunder förlorar pengar på CFD-handel hos den här leverantören. Du bör tänka efter om du förstår hur CFD-kontrakt fungerar, och om du har råd med den stora risken för att förlora dina pengar.

Tech Briefs lyssnare Lova undrar vad som händer med alla den data vi matar in i löpar-appar, Garmin-klockor och Oura-ringar? I allt större utsträckning berättar vi för olika devices hur vi mår och presterar i alla möjliga olika lägen. Sophia Sinclair berättar om sin perfekta graf, Björn Jeffery har en klocka som talar om när han håller på att bli sjuk, vilket inte är bra för hans hypokondri. Henning Eklund ljuger om sin hälsa för trännigsappen. Har du en fråga till podden? Mejla den till techbrief@svd.se

En grupp affärsmän som lockat småsparare med fastighetsbyggen och kryptoplattformar har haft återkommande affärer med kriminella aktörer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Pelle Lundahl sitter vid köksbordet med anteckningar och utskrifter.Det handlar om bolag där han själv en gång blev aktieägare – och förlorade pengar.– Totalt i de där fyra bolagen var det 45 918 kronor. Eftersom de gick i konkurs och försvann, så har man väl fått tillbaks 30 procent där. Så drygt 30 000 är ju den totala förlusten.Kommer du ihåg vad det var som lockade?– Det var väl som med allt annat, man vill köpa billigt och sälja dyrt. Och att det ska bli avkastning. Och det lät ju bra.Företaget Systemhus lanserades som Sveriges nya snabbväxande bostadsbolag med byggen på gång på en rad orter under parollen “alla ska bo”, och också innovativa projekt kring kryptovalutor.Men när Pelle skulle besöka bolagsstämmorna för tre av företagen på ett hotell i Stockholm så var det något som inte stämde.– När vi hade suttit och väntat länge då gick vi till receptionen på hotellet och frågade vart det var flyttat. Men det visade sig att det hade ju överhuvudtaget aldrig varit någon lokal bokad. Då insåg man ju naturligtvis att det var ju ren bluffHan hörde av sig till både Finansinspektionen och Ekobrottsmyndigheten och läser högt från beskedet från Ekobrottsmyndigheten:– Det ger inte anledning att anta ett brott som hör under allmänt åtal förövats.Så småningom förstod han ändå ett det startats en utredning. I november 2018 gjorde Ekobrottsmyndigheten en razzia mot Systemhus i Uppsala och beslagtog material som sedan kom att ligga till grund för en flera år lång förundersökning och rättsprocess, där så småningom fem personer dömdes till fängelsestraff för grovt svindleri.Flera av personerna bakom Systemhus ingår i en grupp av affärsmän som i olika konstellationer stått bakom företag och sajter som under mer än tio år lockat småsparare med påstådda framtidsprojekt med fastigheter och kryptovalutor.Bolagen påstås återkommande erbjuda en ny och säker plattform där pengar kan växa. Men marknadsföringen har i flera fall varit vilseledande. Systemhus såldes till exempel in med bilder från helt andra hustillverkare.Och liksom Systemhus har satsningarna gång på gång kraschat i konkurser och rättsprocesser, långt från utfästelserna i marknadsföringsfilmer och på säljmöten.I gruppen, som Ekot kartlagt och vars kärna består av ett tiotal affärsmän, har flera bolag använt samma bokföringsbyrå och fastigheter och misstänkta målvakter har vandrat mellan företagen.Bedrägeriexperten Peter Forsman, som bland annat utbildat poliser, har länge följt de inblandade aktörerna, som också återkommande hamnat i konflikt med varandra.– Det är internationella bedrägerier som dessutom byts ut över tid. Individerna som var aktuella då, de syns i nya konstellationer i dag fast i andra länder med andra väckelsemöten. Man väljer produkt och geografisk målgrupp med omsorg.Flera i gruppen har själva sagt sig vara utsatta för både hot och våld. Det gäller inte minst den utpekade huvudmannen i Systemhus-härvan, som uppgett det som en förklaring till att han lämnat Sverige.Ekots granskning visar också att både han och andra haft återkommande affärskontakter med personer från narkotikanätverk och andra grovt kriminella aktörer.Flera historier har uppmärksammats i Sveriges Radio dom senaste åren, och de gäller alltså en och samma grupp av affärsmän. De gäller bland annat gruvaffärer i Dalarna och nedlagda glasbruk i Småland.Bedrägeriexperten Peter Forsman menar att den här kretsen är ett tydligt exempel på knytpunkter mellan den svarta och den vita ekonomin.– Vi ser hur det sker över tid. Vi ser också olika kriminella grupperingar och nyckelpersoner gå arm i arm. Att de samarbetar är väldigt tydligt.Alla affärsmän i gruppen har på olika sätt tillbakavisat de anklagelser som genom åren riktats mot dem om brott, bluffar och bedrägerier.Det gäller bland annat en 50-årig affärsman som i september dömdes till fängelse av Svea Hovrätt för grova bokföringsbrott. Han säger i en intervju med Ekot att han inte känt till att flera affärspartners haft kopplingar till grov knark- och våldsbrottslighet.– Man får ju alltid ha ett ansvar för de människor man har kontakt med. Men i de här fallen är det här någonting som framkommer efter att jag fått kontakt med dem. Det är inte så att jag har odlat en vidare kontakt, utan snarare har jag försökt hålla mig borta från den typen av associationerDen utpekade huvudmannen i Systemhushärvan uppger för Ekot att han varit hänvisad till att göra affärer med kriminella eftersom ingen annan velat ha med honom att göra efter en flerårig förtalskampanj på nätet.Han säger också att han aldrig haft för avsikt att lura några småsparare och att det hela tiden funnits stöd för de påståenden som gjorts kring olika investeringsobjekt.Ekobrottsmyndighetens generaldirektör Rikard Jermsten säger att det i dag inte finns en tydlig gräns mellan de olika typerna av grov brottslighet.– Den ekonomiska brottsligheten är i princip helt integrerad med den organiserade brottsligheten.Han reagerar på hur affärsnätverket under så lång tid kunnat kombinera marknadsföring mot småsparare med kryptokrascher och knarkkontakter.– Det är naturligtvis förskräckande att det kan se ut på det sättet som du beskriver.Rikard Jermsten menar att både hans och andra myndigheter har blivit bättre på att koppla ihop olika typer av brottslighet.Samtidigt visar vår granskning hur man i förundersökningarna kring affärsnätverket avstått från att gå till botten med uppgifter som pekat mot annan brottslighet.Till exempel förklarade ekobrottsåklagaren i Systemhus-målet Ted Murelius i fjol varför hans utredning inte gått vidare med uppgifter om att en person som i dag är känd som en ledande Foxtrot-profil varit inblandad i affärerna.– I en sån här förundersökning så framkommer oerhört mycket omständigheter och oerhört mycket material. Men i en utredning som tar sikte på omfattande brottslighet så måste man ju välja ut vad man i huvudsak väljer att gå på.Bedrägeriexperten Peter Forsman menar att myndigheterna har svårt att hantera den här typen av nätverk.– Jag skulle säga att svenska myndigheter är väldigt dåligt rustade för den typen av roller, om jag uttrycker det så. Just med anledning av att flera myndigheter har som krav att brottet väl har genomförts. Eländet har redan träffat fläkten när de har möjlighet att agera och då ofta långt efter att det har skett. Jag ska inte säga att det är öppet mål men nära på.På Ekobrottsmyndigheten säger generaldirektören Rikard Jermsten att man både kortat utredningstiderna och också i dag jobbar på nya sätt för att inte tappa bort information som går utanför de rena ekobrotten.– Det viktiga för att säkerställa att den typen av problem inte uppstår är att vi kan se till att till exempel information som man får under en förundersökning kan användas i ett brottsförebyggande syfte.Vad är problemet med ifall en ekobrottsåklagare släpper en möjlig gängkoppling eller en narkotikaåklagare väljer att släppa frågan om vem som finansierar?– Vi är inte bara ute efter målvakterna eller de längre ner i kedjan. Vi vill ju skada systemen.Vid köksbordet med alla utskrifterna gläds Pelle Lundahl åt att det till slut ändå blev en rättsprocess kring Systemhus.– Det tyckte jag var väldigt glädjande, även om man inte får tillbaks pengarna. Men det hade jag inte räknat med heller.Systemhus-härvan där alla åtalade alltså tillbakavisat anklagelserna om brott och bedrägerier, kommer nu i november upp i Svea hovrätt.

Flera stora varsel har lagts inom skogssektorn efter tre svaga år.– Det är som vilket hushåll som helst, nu behöver de skära i fasta kostnader, säger Oskar Lindström, analytiker på Danske Bank.– Bolagen ska ju generera vinster och varsel kan ju också tolkas positivt på aktiemarknaden, säger Daniel McPhee, aktieskribent på EFN.Sedan ställs också frågan: kan branschen ens fortsätta ha samma förväntningar på tillväxt som tidigare?I studion; Oskar Lindström, analytiker Danske Bank, Daniel McPhee, analytiker EFN, Ulf Aronsson, reporter ATL, Cecilia Adolfsson reporter och programledare på EFN.

Rusch på börsen efter stark rapport från LVMH – är vändningen här för lyxsektorn? Di:s analytiker Julia Forsberg gästar studion. Di:sanalytiker Robert Andersson intervjuas om bolagen som kan överraska under rapportsäsongen. AI-förvaltaren tror på bubbla: ”Absolut nödvändigt”Programledare: Douglas Ekberg

I veckans avsnitt spanar vi in nyheterna från senaste veckan. Tjurmarknaden firade 3 år den 13 oktober men vilka bolag har stigit allra mest sedan det vände? Dessutom pratar vi om Trumps utspel, rapportsäsongens debutanter, sockrat bud från Klarna-grundaren Sebastian Siemiatkowski i Flat Capital-affären, vinstvarningar och omvända vinstvarningar och mycket mer. För dig som vill besöka oss i Malmö den 16 oktober så kan du anmäla dig här https://t.co/lgqNs66nKgAvkastning på dig,Nicklas & VictorDe pengar som placeras kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi går mot ett rekordstarkt år på kreditmarknaden men på senare tid har ett antal smällar väckt frågan ifall vi börjar närma oss en överhettning. Dessutom bjuds vi på ett par bolag som länge varit uträknade, men som nu kan stå inför en comeback. Dagens Börslunch gästas av Philippe Sissener, förvaltare på Sissener AS och Anna-Karin Hempel, förvaltare på Alfred Berg.

Compounders, återinvesterare eller serieförvärvare – kärt barn har många namn. Bolagen har gått urstarkt på börsen, men vad kännetecknar dem? Och vilka blir nästa vinnare? Dagens Börslunch gästas av Adnan Hadziefendic, författare och förvaltare på REQ och Zino Engdalen Ricciuti, analytiker på Handelsbanken. Programledare är Gabriel Mellqvist och Elin Wiker.

Dagens ämnen: 0:00 Intro 3:15 Intelligo och Integrum 16:55 Klarna 18:49 Oracle, Tesla och Nvidia 26:21 Oklo 28:13 Lundin Gold 29:43 Fedbesked 32:48 Veckans Fill or Kill 34:07 Intervju med Savr och Virtune!   www.instagram.com/fillorkillpodden   Tack RoboMarkets! http://gorobo.pro/2aue      @RoboMarketsSE  

Carnegies förvaltare Linn Hansson om augustimånadens starka uppgång på småbolagsindex. Novo Nordisk lyfter en positiv studienyhet. Hör Handelsbankens analytiker Mattias Häggblom. Programledare: Fredrik Lennander

I dagens Börslunch bjuds det på skilda perspektiv. Bolagen är optimistiska men flera makroekonomer varnar för en sättning. Vi avhandlar även dagens rapporter. Dagens gäster är Christian Brunlid, förvaltningschef på Handelsbanken Fonder och Jon Arnell, investeringschef på Von Euler. Programledare är Jesper Norberg och Gabriel Mellqvist.

När IG Börssnack har säsongsavslutning tipsar marknadsanalytikern Patrick Thomenius om hur du handlar bäst i sommar.Det blir också en stor genomgång av casen – däribland Avtech, Neonode, Shelly Group och SOBI. Till sist en trade från proffset ”Mikrit”.Läs mer om IG: https://www.ig.com/X: https://twitter.com/igsverigeInstagram: https://www.instagram.com/igsverige/Facebook: https://www.facebook.com/IGSverige​LinkedIn: https://www.linkedin.com/company/igsverige/Optioner är komplexa finansiella instrument. Handel med dessa instrument medför en hög risk för snabb förlust av pengar. CFD-kontrakt är komplexa instrument som innebär stor risk för snabba förluster på grund av hävstången. 75 % av alla icke-professionella kunder förlorar pengar på CFD-handel hos den här leverantören. Du bör tänka efter om du förstår hur CFD-kontrakt fungerar, och om du har råd med den stora risken för att förlora dina pengar.

I dagens avsnitt blir det, något oväntat, medtech på tapeten med C-RAD, Integrum och Stille. Men först ut blir det lite diverse tjöt om flertalet saker. Ett nyhetssvep och update (00:06:48) där vi pratar om Hacksaws IPO, Camurus & Eli Lilly, CFO-byte i Hellofresh, bygg- och fastighetsmarknaden och lite till. Vi övergår sedan till medtech, där Hästen kollar till C-RAD (00:35:52). Bolagen ser billigt ut, men alltid något som skaver lite i caset. Uppnår bolaget sina nya mål så är det ju verkligen inte dyrt nu. Bolaget har en stark marknadsposition men obefintligt insynsägande spökar. Gedda kollar sedan till Integrum (00:57:05). Stora ändringar i ledning och styrelse har skett. Kursen har varit volatil och kvartalen likaså. Grym produkt, höga bruttomarginaler och stor TAM kanske kan vara rätt så intressant?Sist ut blir en kik på Stille (01:25:31). Caset har blivit lite utav en darling, men Q1-rapporten var inget monster. Den långa tesen lever dock… Organisk tillväxt i ett i grunden kvalitativt bolag som kan göra en roll-upp med Linc och Impilo bakom spakarna. Vi avslutar med en Veckans volley (01:40:28) som vi alltid gör. Tack återigen till SAVR och PinPoint! Ni gör det möjligt för oss att fortsätta. Kolla in vår SAVR-portfölj på Twitter/X och Bluesky: @GottTjotAktierMaila in till: gotttjotomaktier@gmail.comFölj oss på Twitter/X och Bluesky: @GottTjotAktier, @MarkusGedda & @aktiehesten-(00:06:49) - Hacksaw(00:18:41) - Camurus(00:22:20) - Hellofresh(00:23:54) - Bygg- och fastighetsmarknaden(00:30:27) - Infracom(00:32:48) - Adtraction(00:35:52) - CRAD(00:57:05) - Integrum
(01:25:31) - Stille(01:40:28) - Veckans volleySupport this show http://supporter.acast.com/nantingomaktier. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dag befinner sig Börslunch på Handelsbankens småbolagsseminarium. Vi pratar småbolag, investmentbolag och mål tillsammans med gästerna Marie Karlsson förvaltningschef på Nordea, och Vegard Søraunet investeringschef på Aeternum.  Programledare är Elin Wiker och Gabriel Mellqvist.

I dagens avsnitt av Technokratin: Våra gäster Mattias Miksche och David Frykman funderar på vad som talar för och emot att vi är en AI-bubbla. De frågar sig också vad det finns för möjligheter att blir AI-influerare på Linkedin och roar sig åt de nationella initiativen inom AI och digitalisering.

Sänkta tullar och förhoppningar om vapenvila – det är en vecka fylld av händelser som kommer att påverka börsen ordentligt. I IG Börssnack blickar Patrick Thomenius, marknadsanalytiker på IG, mot öst och diskuterar hur man ska positionera sig nu. Till sist blir ett case i kryptovaluta och en proffs-trade i det svenska industribolaget Boliden.Läs mer om IG: https://www.ig.com/X: https://twitter.com/igsverigeInstagram: https://www.instagram.com/igsverige/Facebook: https://www.facebook.com/IGSverige​LinkedIn: https://www.linkedin.com/company/igsverige/Optioner och turbowarranter är komplexa finansiella instrument. Handel med dessa instrument medför en hög risk för snabb förlust av pengar. CFD-kontrakt är komplexa instrument som innebär stor risk för snabba förluster på grund av hävstången. 75 % av alla icke-professionella kunder förlorar pengar på CFD-handel hos den här leverantören. Du bör tänka efter om du förstår hur CFD-kontrakt fungerar, och om du har råd med den stora risken för att förlora dina pengar.

Rapportperioden trappas ner, men denna morgon har det kommit in några fler bolagsrapporter. Börslunch-panelen med Henrik Söderberg på C Worldwide och Petter Löfqvist från Humle Fonder som gäster går vi igenom de största kursrörelserna på dagens rapporter. Det är även stort fokus på småbolag och flera aktie-case.

Börsen har studsat efter tulloron, men vad är det egentligen som driver uppgången? Det blir också genomgång av ett gäng amerikanska rapporter att hålla koll på under veckan. Det handlar om flera hypade techdrakar och det, enligt Patrick Thomenius, övervärderade uthyrningsbolaget Airbnb. Till sist ett case i flygplanstillverkaren Boeing och uppföljning av småbolagsraketerna Avtech.Läs mer om IG: https://www.ig.com/X:   / igsverige Instagram:   / igsverige Facebook:   / igsverige​  LinkedIn:   / igsverige Optioner och turbowarranter är komplexa finansiella instrument. Handel med dessa instrument medför en hög risk för snabb förlust av pengar.CFD-kontrakt är komplexa instrument som innebär stor risk för snabba förluster på grund av hävstången. 75 % av alla icke-professionella kunder förlorar pengar på CFD-handel hos den här leverantören. Du bör tänka efter om du förstår hur CFD-kontrakt fungerar, och om du har råd med den stora risken för att förlora dina pengar.

I det femtiosjunde avsnittet av podcasten Fastighet & Finans lägger duon fokus på de amerikanska handelstullarnas avtryck på svensk fastighetsmarknad, den stora mängden fastighetsaffärer som kommunicerats de senaste veckorna och hur amerikanska investerare ser på den svenska fastighetssektorn. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Paretos Stefan Wård sa i veckan till Di att ”Magnificent 7”-bolagen som grupp inte är bubbelvärderade. I dagens avsnitt av Digitalpodden går vi igenom bolag för bolag och pratar om utmaningarna de står inför. Vi pratar även om vad som talar för och emot att börsfönstret öppnas genom Klarnas notering.

De stora techbolagen brukade vara fiender till Donald Trump. Men när den nya presidenten svors in var Amazons grundare, Googles vd och Facebooks Mark Zuckerberg alla samlande. Bolagen har donerat miljontals dollar till installationen – varför har det blivit så viktigt för miljardärerna i Silicon Valley att markera att de är vänner med Trump? Programledare: Simon Campanello. Med DN:s techredaktör Linus Larsson. Producent: Måns Mosesson.

Läs mer om veckans ämnen:● Lista: 504 bolag som gör miljonförluster ● Grattis, Ica – men nu måste ni stoppa Willys offensiv ● Ny färgkedja lanseras – samlar 75 butiker

I flera år har det varit tunnsått med stora svenska bolag som valt att bli börsnoterade. I veckan uppmärksammades en större börsnotering som Stockholmsbörsen hoppats ska bana väg för fler. Samtidigt väljer de stora spelarna USA. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare:Petra Bergman Medverkande och röster i programmet:Jonas Olavi, förvaltare, AlpcotStefan Lundell, grundare och reporter, BreakitAdam Kostyal, vd Nasdaq StockholmPär Svärdson, vd ApoteaSebastian Siemiatkowski, vd, Klarna Kamran Ansari, riskkapitalist, partner, Headline VenturesTal Cohen, ordförande, NasdaqBjörn Rosengren, tidigare näringsminister (S)Producent:Olof Wijnbladhekonomiekotextra@sverigesradio.se

I veckans avsnitt av Framtidens E-Handel pratar Björn och Chat GPT om framgångsfaktorer för e-handel från 2024 till 2030 och hur man kan ligga steget före konkurrenterna.01:17 Hur du får tillgång till Chat GPT02:08 Kan Chat GPT vara på dåligt humör? Vi frågar AI03:06 Stora e-handelsutmaningar 2021-2022: Vem krossade konkurrensen och vem föll?04:39 Viktiga framgångsfaktorer för e-handel 2024-203005:28 Därför misslyckades Verdane med att sälja Caia Cosmetics06:29 Varför LVMH fortsätter dominera lyxmarknaden08:37 Bolagen som Warren Buffett och NA-KD:s grundare Jarno Vanatapio skulle köpa09:14 Filip Tysanders topp 3 lärdomar från Daniel Wellington + Chat GPTs utmaning med dialekter10:30 Varför CDLP förlorar pengar och hur de kan bli lönsamma12:52 Kan CDLP bli nästa stora förvärv för LVMH?13:17 Vi sätter Chat GPT på prov: Kan AI hantera stress?14:33 Finns det frågor som inte ens AI kan svara på?15:34 Kommer AI ta över världen? Vi pratar framtid och risker16:13 Vanliga misstag inom e-handel, förklarat med skånsk dialektHär hittar du Chat GPT:https://openai.com/chatgpt/ Följ Björn på LinkedIn:https://www.linkedin.com/in/bjornspenger/ Följ Framtidens E-handel på LinkedIn:https://www.linkedin.com/company/framtidens-e-handel/ Besök vår hemsida, YouTube & Instagram:https://www.framtidensehandel.se/ https://www.instagram.com/framtidens.ehandel/ https://www.youtube.com/channel/UCEYywBFgOr34TN8NtXeL5HQSponsor:https://www.juni.co/ Poddproducent och klippare Michaela Dorch & Videoproducent Fredrik Ankarsköld:https://www.linkedin.com/in/michaela-dorch/ https://www.linkedin.com/in/ankarskold/ Tusen tack för att du lyssnar!Support till showen http://supporter.acast.com/framtidens-e-handel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi inleder podden med Job Solution som presenterar sin verksamhet med fokus på kompetensförsörjning, rekrytering och bemanning. VD Viktor Rönn och styrelseordförande Carl Renman berättar om bolagets två år som börsnoterat och framtida mål. Vidare uppdaterar våra analytiker om flera Penser Access-bolag och ger en snabb genomgång av investeringscaset i aktien. Bolagen som diskuteras är Karolinska Development, Arcoma, Fingerprints och Gaming Innovation Group. Avsnittet modereras i vanlig ordning av Alexander Gustafsson och medpoddaren Robert Tovi.

Petter Löfqvist förvaltare på Humle Fonder gästar Placerapodden och berättar om värderingsgap, vinsttillväxt och lätta jämförelsetal för småbolagen. .......................... Länk till artikeln på Placera.se med lista på aktierna som omtalas: https://www.placera.se/placera/redaktionellt/2024/05/08/sa-kan-du-agera-nar-ppm-gors-om.plc.html Gå till Placera.se för att läsa fler artiklar www.placera.se/placera/forstasidan.plc.html Här hittar du alla våra aktieanalyser www.placera.se/placera/aktier.plc.html Här finns alla våra fondanalyser www.placera.se/placera/fonder.plc.html Här finns våra makrokommentarer www.placera.se/placera/tema-makr…ommentar.plc.html Här hittar du det månatliga strategidokumentet www.placera.se/placera/Placerastrategi.plc.html Här kan du se redaktionens aktieinnnehav www.placera.se/placera/redaktion…ehav.plc.plc.html

Veckans podd gästas av Björn Borg, Bokusgruppen och Svedbergs Group. Vi får lyssna in på tre VDar som har fullt upp med att skapa aktieägarvärden. Det blir diskussion kring e-handel och hur konsumentens köpkraft återkommer under 2024. Vad kan vi förvänta oss av den digitala handeln framöver? Dessutom hur fysiska böcker fortfarande lockar till sig kunder och hur kombinationen av starka fysiska och digitala försäljningskanaler kan öka både försäljning och kundlojalitet.   Avslutningsvis en spännande diskussion om varför en decentraliserad förvärvsmodell skapar vinnarmentalitet och hur man strategiskt bäst konsoliderar europeiskt badrumsmarknad. Det här är ett avsnitt du inte vill missa om du är intresserad av affärsstrategi och framgångsrika affärsmodeller. Lyssna in!

Placerapodden gästas av Henrik Carlman, förvaltare av den nyligen omgjorda småbolagsfonden Case Allstar Småbolagsfond. Han delar med sig av sina mest intressanta aktiecase och berättar om sin syn på börsen och hur man hittar de bästa småbolagen. Med Ellinor Beckett. ............................. Gå till Placera.se för att läsa fler artiklar https://www.placera.se/placera/forstasidan.plc.html Här hittar du alla våra aktieanalyser https://www.placera.se/placera/aktier.plc.html Här finns alla våra fondanalyser https://www.placera.se/placera/fonder.plc.html Här hittar du allt om privatekonomi https://www.placera.se/placera/mer_i_planboken.plc.html Här finns våra makrokommentarer https://www.placera.se/placera/tema-makrokommentar.plc.html Här hittar du det månatliga strategidokumentet https://www.placera.se/placera/Placerastrategi.plc.html Här kan du se redaktionens aktieinnehav https://www.placera.se/placera/redaktionellt/2020/11/02/redaktionens-aktieinnehav.plc.plc.html

Sedan Putins attack på Ukraina för två år sedan rustar Sverige och många andra länder upp sitt försvar kraftigt. Och vapen och ammunition som donerats till Ukraina ska också ersättas. De svenska försvarsföretagen försöker växla upp sin verksamhet. Priserna stiger, kön är lång och leveranstiderna växer. Samtidigt försämras Sveriges säkerhetsläge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Martin Lundmark, lektor FörsvarshögskolanKristian Åström, ekonomikommentator EkotKristin Magnusson Bernard, vd AP1Björn Andersson, affärsutvecklingschef Sverige NammoGörgen Johansson, chef Saab DynamicsBrad Greve, finanschef BAE SystemsUlf Kristersson (M), statsministerTomas Nilsson, chef MustCharlotte von Essen, chef SäpoReporter:Tomas HedmanProducent:Olof WijnbladhTekniker:Hanna Melanderekonomiekotextra@sverigesradio.se

Börspanelen tittar djupt i kristallkulan för det kommande börsåret. Vi har även en genomgång av rapportfloden och vad som överraskat oss, samt några favoriter på köplistan. Bolagen och aktierna vi nämner i denna aktiepodd är i tur och ordning Atlas Copco, Epiroc, ABB, Sandvik, Alleima, Arjo, Medcap, Volvo, SSAB, SEB, Kindred, Besqab, Aros Bostad, Traton, AAK, Evolution, Generic, Indutrade, Investor, Lagercrantz, Lifco, OEM, Swedbank, Traton, Zinzino, Veteranpoolen, Novo Nordisk, AkerBP, SHB och Stora Enso.Börspanelens alla sajter hittar du här:shows.acast.com/tresmarta/aboutHernhag.seBorspsykologen.seSternersforlag.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Marknaden för tv-rättigheter är enorm. I Norden har den gått från stekhet till iskall. I veckan räddades Viaplay, som köpt flera dyra sporträttigheter, från konkurs. Och samtidigt som det är oklart vilka bolag som kommer sända bland annat Allsvenskan och Champions League i framtiden så väntar sannolikt högre priser för tittarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Olof Lundh, journalist, TV4 och FotbollskanalenPär Ivarsson, chef, EkonomiekotMax Bursell, sportchef, SVT Sverre Linton, chefsjurist, AktiespararnaAdam Silver, chef, NBA (National Baskteball Association)Producent:Olof WijnbladhTekniker:Calle Hedlundekonomiekotextra@sverigesradio.se

På den svenska Life Science-scenen finns många spännande bolag och i detta avsnitt samlar vi några av dessa som har en extra intressant period framför sig. Du som lyssnare behöver ingen expertis inom Life Science, istället får du en snabb presentation av varje bolag följt av deras argumentation kring varför en investering kan vara intressant just nu. Detta avsnitt är för dig som vill lära dig mer om bolag i sektorn och hitta uppslag till investeringsmöjligheter. Bolagen vi träffar är Egetis Therapeutics, OssDsign, Guard Therapeutics, Elicera Therapeutics och SenzaGen.

Fick bli en riktig brandkårsutryckning, den tänkta gästen blev magsjuk i går. Så veckans gäst blev Elin Wiker, analytiker på Humle Fonder. Hon tror på att de svenska småbolagen kommer att gå bra framåt. Det mesta pekar på att de inte har hängt med upp i år men att det högst troligt kommer att hända. Just nu ligger ligger de för lågt i jämförelse med storbolagen. Hon ser också positivt för den här utvecklingen för hela 2024.

Vi djupdyker i ett gäng bolag med ambitionen att lyfta blicken och identifiera tillväxtfaktorer på längre sikt för respektive bolag. Vi ger dig som lyssnare en övergripande bild av respektive bolags affärsmodell och vad det faktiskt säljer. Detta följs av att vi stämmer av nulägets utmaningar och styrkor, för att sedan resonera kring vad som skulle kunna driva tillväxt framåt och hur sannolikt det är att bolagen klarar detta. Diskussionen kokar ner till prognoser för respektive bolag, våra analytikers antaganden samt vilken värderingsmodell och vilken diskonteringsränta som de anser vara motiverad. Alexander Gustafsson leder diskussionen. Bolagen diskuteras i följande ordning: Mentice, Checkin.com, MilDef, Nordnet, Skistar samt Systemair.

I veckan har ett antal Ica-handlare och två toppchefer från Lundin Oil fått stå till svars i rätten för misstänkta insideraffärer och misstänkt medhjälp till krigsbrott. När skandalen är ett faktum kan företagen ha svårt att värja sig. Därför satsar allt fler på krishantering och behoven kan öka när vi går mot bistrare ekonomiska tider. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare:Hanna MalmodinGäster och röster i programmet:Paul Ronge, PR-konsult Stefan Arora-Jonsson, professor i företagsekonomi Uppsala universitetAdam Karseland, pr-chef MynewsdeskHenrik Olsson Lilja, advokat Torgny Wetterberg, advokatTony Hayward, tidigare vd BPCarl-Henric Svanberg, tidigare ordförande BPProducent:Olof WijnbladhTekniker:Hanna Melanderekonomiekotextra@sverigesradio.se

Det svenska elnätet behöver rustas upp och byggas ut för hisnande 1000 miljarder kronor, enligt energibranschen. Samtidigt har de svenska elnätsavgifterna stigit kraftigt det senaste året. Bolagen och myndigheterna strider om hur stor notan ska bli för kunderna. Programledare:Hanna MalmodinRöster och medverkande i programmet:Caroline Carlstrand Nyberg, elmarknadsanalytiker, EnergimyndighetenOlof Wijnbladh, reporter, EkotKarl Trollborg, villaägareGustav Wengen, avdelningschef , Eon EnergidistributionTommy Johansson, avdelningschef, EnergimarknadsinspektionenDavid Bjurhall, ansvarig för regler- och prisfrågor, EllevioJenny Nilander, projektledare, EllevioProducent:Olof WijnbladhTekniker:Adam Alvinekonomiekotextra@sverigesradio.se

Vidlyftiga vallöften punkterades när budgeten presenterades. Misslyckades journalisterna att granska rimligheten i valrörelsens alla utspel? Om grundlagsändringen som riskerar att kriminalisera journalistik. Riksdagen tar beslut kommande vecka. Och så om public service-bolagens roll inom totalförsvaret. Hur mycket övar bolagen på att fungera vid höjd beredskap?