Podcasts about hundratusentals

Vilka är vinnare och förlorare i pensionssystemet och hur länge måste man jobba? Och vad innebär det att mängder av PPM-fonder nu slängs ut från fondtorget? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det finns tydliga vinnare i pensionssystemet. Framförallt män som är födda tidigt under 1900-talet. Och den “arvsynd” som lever kvar från det gamla systemet innebär att yngre generationer fortfarande går miste om avkastning. Totalt kan det handla om tusentals miljarder, enligt en beräkning som Jacob Lundberg på Institutet för näringslivsforskning gjort.Pensionsåldrarna stigerSamtidigt behöver vi jobba allt längre upp i åldrarna. Hur länge måste de som är unga idag jobba för att få en dräglig pension? Och vad är det viktigaste att tänka på när det gäller den framtida pensionen? Mats Wester, journalist och pensionsexpert, ger tips. Hör till exempel hur du gör för att inte råka blåsa barnen på miljoner, ifall du skulle dö i förtid.Spararna flyr USA-fonderEfter alla utspel från Donald Trump flyr nu de svenska fondspararna från sina tidigare favoriter, USA-fonderna, och köper Sverigefonder istället. Hundratusentals får brev om fondbytenSamtidigt är det fler hundra tusen sparare som bytt fonder utan att de kanske ens vet om det. Då handlar det om PPM-fonder. För just nu pågår en gigantisk upphandling av det nya fondtorget inom premiepensionssystemet. Kritiker varnar för problemTanken är att höja kvaliteten och avkastningen för pensionsspararna. Men det finns kritiker. Upphandlingarna riskerar att försämra konkurrensen och mångfalden bland fonder och fondbolag, något som i förlängningen drabbar spararna, säger Fredrik Hård på Fondbolagens förening.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Mats Wester, journalist och pensionsexpertJacob Lundberg, forskare IFNMonica Zettervall, pensionsexpert PensionsmyndighetenFredrik Hård, ekonom Fondbolagens föreningDaniel Edencrona, pensionssparare som stämt statenMartin Mörk, byråchef Justititiekanslern Erik Fransson, Fondtorgsnämndenekonomiekotextra@sverigesradio.se

Nyheterna Radio 17:00

I det andra av veckans två En grej till-avsnitt tar vi upp två nyhetshändelser som visar på olika sätt att hantera invandringsfrågan. I det ena fallet är det Ebba Busch och kristdemokraterna som vill ”se över” icke-medborgares rösträtt. I det andra är det Spanien som nyligen meddelat att man ska bevilja uppehålls- och arbetstillstånd till cirka 300 000 papperslösa migranter per år under de kommande tre åren. Detta för att klara av utmaningarna med Spaniens egen åldrande arbetskraft. Vi pratar möjliga konsekvenser, opinionsundersökningar och missvisande tidningsrubriker. Enjoy! Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt av Hederspodden gästas vi av Delilah L, som delar med sig av sin upplevelse av att växa upp med hedersnormer och våld i en kristen ortodox familj. Hundratusentals unga flickor och pojkar lever idag under hedersnormer, vilket gör Delilahs och de andra berättelserna i Hederspodden så värdefulla och viktiga. Vi är djupt tacksamma för att Delilah delar sin historia med oss. Vi hoppas att hennes berättelse kan inspirera fler flickor och pojkar att våga ta steget att söka hjälp.Samhället – särskilt skolan och socialtjänsten – måste bli mycket bättre på att lyssna på barn och ungdomar samt ta deras berättelser på allvar.Ditt stöd i detta ideella arbete är viktigt och värdefullt. Vill du bli medlem kan du göra det genom hemsidan. Vhek.se/ medlemVill du skänka en gåva kan du swisha: 123-399 05 53

I 100 år har Svenska Lottakåren spelat en avgörande roll i att stärka landets beredskap, genom att engagera kvinnor som vill göra skillnad i vardag, kris och krig. Hundratusentals kvinnor har genom åren bidragit med tid och engagemang. Eva Nolsäter, rikslottachef, och Anna Nubäck, generalsekreterare, berättar om ett samhällsengagemang som är mycket bredare än enbart frivilligavtal med en myndighet. Lottakåren har varit, är och förblir en samlande kraft för samhällsengagerade kvinnor. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att ställa upp för varandra, lyssna, trösta och göra roliga saker tillsammans det är vad man har vänner till. Men nu visar det sig att hundratusentals människor i Sverige saknar en nära vän. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hundratusentals människor i Sverige har ingen nära vän, enligt nya siffror från Statistikmyndigheten SCB. Omkring 700 000 personer i Sverige har ingen att prata med om personliga saker.Det är fler män än kvinnor som saknar en nära vän att prata med om allting. Hur har du det med nära vänner? Och vad är en nära vän för dig?”Jag saknar en nära vän” med Sanna LundellRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar efter Sportextra, ca kl 22.12

Hundratusentals människor i Gaza hotas av svält. Trots att läget är akut når nödhjälpen inte fram. Och nu har USA med president Biden i spetsen börjat skärpa tonen mot allierade Israel. På en kvart får du veta om USA:s nya tonläge kommer få lsrael att öppna upp för mer hjälp till Gaza eller om vi ser början på en maktkamp mellan länderna. Med Jesper Sundén, Mellanöstern-analytiker på SvD. Programledare: Alexandra Karlsson Producent: Lucas Brischetto Redaktör: Moa Larsson Klipp från: ITV, BBC, Middle East Eye, MSNBC, SR Vi vill ha feedback och önskemål! Kontakta oss på: dagensstory@svd.se

Det blir långa arbetsdagar varje höst. Uppemot tolv timmar. Och säsongen varar långt in i november. Men så får han å andra sidan se fler flyttfåglar än de flesta. Mattias Ullman ansvarar för den standardiserade sträckfågelräkningen i Falsterbo. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varje år passerar flera miljoner flyttfåglar Falsterbo, på sin väg söderut. Och Mattias Ullman gör sitt bästa för att hålla koll på dem.Sträckfågelräkning har pågått i femtio årTack vare den standardiserade sträckfågelräkningen, som pågått här sedan 1973, har myndigheter och forskare bättre koll på hur olika fågelarter mår. Och man kan se trender. Som att ovanligt många bivråkar passerat här i år, till exempel.Reporter: Stefan Nordlbergstefan.nordberg@sverigesradio.seProducent: Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Turkiet ska ta upp den svenska Natoansökan på torsdag. EUs försvarsministrar möts i Bryssel och diskuterar fortsatt stöd till Ukraina. Läget i Gaza. Hundratusentals i Asien tvingas jobba med cyberscam. Ett skelett på ett gymnasium i Danderyd ska begravas. Den stigande inflationen. Tidöpartierna är överens om klimatet. Antisemitism inom vänstern? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ny läcka: Så har EU-landet Cypern stärkt den ryska regimen. Den stigande inflationen. Debatt mo antisemitism. Ett skelett på ett gymnasium i Danderyd ska begravas. Natoansökan på torsdag. Tidöpartierna är överens om klimatet. Läget i Gaza. Hundratusentals i Asien tvingas jobba med cyberscam. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheterna Radio 09.00

De senaste åren har hundratusentals asylsökande kommit till Sverige utan att genomgå hälsoundersökning. Det ökar risken för spridning av sjukdomar som hiv och tuberkulos – men också för att könsstympning och hedersvåld inte upptäcks. Vissa har inte ens fått kallelse till hälsoundersökning: – Nej, vad är det? undrar en hiv-positiv ukrainsk flykting som Kvartal talar med. Av Louise Lennartsson

12 september. Hundratusentals svenskar kan lida av postcovid. Det säger läkaren Lisa Norén. Hon och journalisten Annah Björk har skrivit varsin bok om sina egna erfarenheter från sjukdomen. De gästar Andreas Ericson och berättar om hur livet har förändrats och hur vården fungerar för den som drabbats.

Utanför Venedig ligger en ö som är förbjuden att besöka. Poveglia, som ön heter, ryktas nämligen vara en av världens mest hemsökta platser. Hundratusentals människor har förlorat sina liv här och det sägs att man fortfarande kan höra deras isande skrik eka över vattnet.Oförklarliga fenomen på sociala medier:IG: @oforklarligafenomenTikTok: @oforklarligafenomenProgramledare – Evelina Johanna och Hilda Henze. Manus – Annie Hogner. Originalmusik – Adam Bejstam. Huvudtema – Oscar Wendel. Ljuddesign – Daniel Murberg. Exekutiv producent – Daniel Murberg. Oförklarliga fenomen görs av podcastbolaget Qast. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Rapporter om salmonellautbrott hos största äggproducenten. Men vi behöver inte vara oroliga. Ät ägg som vanligt. Fördjupning om salmonella och vad man ska tänka på. I Sverige har vi vant oss vid att vi inte behöver oroa oss för salmonellasmittade livsmedel.Under vintern och våren har det dock rapporterats om stora salmonellautbrott. Hundratusentals värphöns har avlivats hos landets största äggproducent.Livsmedelskedjor har återkallat ägg och på sina håll har det blivit tomt i hyllorna i butikerna.Vad är det som har hänt? Har något förändrats? Ska man vara orolig? Hur ska vi förhålla oss till äggen.- I Sverige avlivas alltid hönsen när man har fått in salmonellasmitta. Och lokalerna saneras mycket noga, säger Lotta Berg, veterinär och professor i husdjurens miljö och hälsa på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Skara. - Men det är inte lätt att sanera en byggnad, och det är inte ovanligt att man får göra det mer än en gång.Lotta Berg förklarar vad salmonella är, hur det kan ta sig in på en gård.- Det finns egentligen ingen forskning som visar att det är vanligare med salmonellautbrott på stora besättningar. Men däremot blir konsekvenserna så mycket större när det är i en stor besättning.Fler hönor får avlivas och det kan bli brist på ägg när en stor leverantör plötsligt inte kan leverera som vanligt. Det blir konsekvenser för samhället och inte bara den enskilda bonden.Det kan vara lättare att få in salmonella om man t ex har hobbyhöns, för att amatören inte har samma säkerhetstänk och rigorösa regler att följa för att undvika smitta. Bara det att man går in till hönsen med sina skor kan innebära en risk för smitta.I många andra länder betraktas salmonella som nåt som man får leva med. I Sverige har vi bestämt oss för att hindra salmonella från att nå maten.- Den går inte att utrota som smittkoppor, säger Lotta Berg. I Sverige har man jobbat med att ta bort det från livsmedelskedjan. Det innebär noggranna regler, provtagning och sanering. I många andra länder är det inte så. Detta system kom till efter ett stort salmonellautbrott 1953. 9000 smittade, 2000 hamnade på sjukhus och 90 personer dog. Smittan spårades till ett slakteri i Alvesta och det var främst via charkprodukter som smittan spreds.Det hittas ungefär lika många fall på djur varje år. De utbrott som varit under våren hör till den normala mängden. Så det är ingen ökning. Och det allra viktigaste är att det inte ska nå livsmedelskedjan.Det är runt 3000 personer per år som drabbas av salmonella. Tre fjärdedelar av dem har drabbats utomlands. - De andra har ätit importerade livsmedel som inte varit salmonellafria fast de borde vara det. Eller i enstaka fall folk som har smittats i Sverige.Det är t ex mer än tio gånger vanligare med salmonella hos människa i USA, jämfört med Sverige.Tips för att undvika salmonellasmitta via ägg. Förvara äggen kallt. Se till att äggen är rena och oskadade. Risken för att smittas av salmonella när du använder råa svenska ägg från kommersiella producenter är mycket låg.Generella tips: blanda inte rått och tillagat. Lägg inte stekt kött på skärbrädan som det råa köttet legat på. Förvara råvaror kallt. Bryt inte kylkedjan. Om det är varm sommar, se till att de kommer snabbt in i kylskåpet, eller ha en kylklamp med när du handlar.Tvätta händer och redskap före och efter hanterandet.Tillaga väl.

Ronie Berggren om några av de senaste händelserna i förhållande till Rysslands invasion av Ukraina: Möjliga kemiska vapen i Mariupol; Slaktaren från Syrien ges befäl över ryska styrkorna; Hundratusentals ukrainare kan ha tvångsdeporterats till Ryssland; Biden och Trump stämplar Rysslands agerande i Ukraina som folkmord; Biter sanktionerna?; Rysk spion-chef i husarrest; Putin-kritikern Vladimir Kara-Murza fängslad; Västledare besöker Kyiv; Mer vapen till Ukraina; Sveriges regering hjälpte Putinoligarken Oleg Deripaska; Ukraina skadar ryska flaggskeppet RFS Moskva; Medvedev hotar Finland och Sverige med kärnvapenskrammel. ------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Det har gått en vecka sedan Ryssland invaderade Ukraina. Hundratusentals människor är på flykt, många har dödats och situationen förändras minut för minut. Invasionen har lett till död och lidande - och till att det säkerhetspolitiska läget i Europa förändrats i grunden. I det här avsnittet pratar vi med Aftonbladets inrikespolitiska kommentator Lena Mellin om hur svensk politik kan förändras av invasionen. Reporter: Marcus Ulvsand

Gravida har en något högre risk för att bli allvarligt sjuka i covid-19 och inträffar det under senare delen av graviditeten ökar risken för tidig förlossning.Därför är det extra viktigt för dig som är gravid att vaccinera dig.Hundratusentals gravida kvinnor över hela världen har vaccinerat sig mot covid-19. Det finns inga studier som visar ökad risk för komplikationer hos kvinnan eller fostret efter vaccination mot covid. Ändå väljer bara drygt varannan gravid att ta sprutan.Vad beror det på? Hur gör vi när vi tar beslut om vår hälsa? Styrs vi av fakta, av intuition eller av rädsla?För att få mer information utifrån fakta om covidsjukdom under graviditet och om vaccinet har vi i veckans podavsnitt bjudit in Karin Pettersson som överläkare, docent i obstetrik och gynekologi och sektionschef för förlossningen på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.Vi finns på Instagram @babyzpodcast och med bloggen www.babyzblogg.se - Följ oss gärna! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Drönare flyger över svenska kärnkraftverk, slottet och riksdagen. Eftersom Ryssland är högst på dagordningen just nu, efter deras hot mot sina grannar, är det många som gissar att drönarna är ryska. Vi vet inte säkert såklart, men det är en kvalificerad gissning. Hur oroliga bör vi vara i Sverige egentligen?Hundratusentals ryska trupper står samlade vid den ukrainska gränsen, redo för något, kanske ännu en invasion. Eller är det mer av ett påtryckningsmedel? Vad är det Ryssland försöker uppnå? Med mig för att prata om detta har jag Oscar Jonsson som forskar om Ryssland och försvarsfrågor. Jag rekommenderar den som vill orientera sig mer om rysk säkerhetspolitik att läsa hans senaste bok: The Russian Understanding of War: Blurring the Lines between War and Peace (Georgetown University Press 2019).Rak höger med Ivar Arpi förlitar sig helt på bidrag från läsare och lyssnare. Man kan bli gratisprenumerant eller betalande prenumerant. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe

Debatten om dödshjälp blossar upp efter Björn Natthiko Lindeblads död. Coronakommissionen och socialutskottet. Restriktioner för ovaccinerade. Hundratusentals i Peru tvångssteriliserade. Är det dåligt att äta processad mat? Ryssland och Tyskland möts. Hög sjukfrånvaro. Allt fler vill få sina diagnoser avskrivna. Drönare över kärnkraftverk.

Ryssland och Tyskland möts. Är det dåligt att äta processad mat? Restriktioner för ovaccinerade. Breivik vill bli frigiven. Hundratusentals i Peru tvångssteriliserade. Coronakommissionen och socialutskottet. Drönare över kärnkraftverk. Allt fler vill få sina diagnoser avskrivna. Hög sjukfrånvaro.

- Tack för många frågor och kommentarer! Vi svarar våra lyssnare:Varför kallar ni Livet Ords predikanter för gnostiker?- Gnostisk tro på en verklighet av två världar. Andligt pånyttfödda predikanter ser sig som gudalika - för ”den rene” kan då allt (även onda gärningar) gälla som ”rent”.Berätta mer om Den evige ynglingen, puer aeternus!- Peter Pan-männen. Hjälten Achilles sårbara punkt: märket efter mammas grepp. Eviga ynglingars kreativitet, charm, äventyr på hög höjd. Mannens moderskomplex: pojken vill rädda sin mor och/eller mamman släpper inte taget. Varför talade ni om "homosexualitet" istället för ”pedofili" när det gäller männen runt Världens vackraste pojke?- Övergrepp mot barn i förövarens perspektiv, i barnets/offrets perspektiv, i föräldrarnas perspektiv, i rättssamhällets perspektiv. Kris inom Katolska kyrkan: Hundratusentals barn visar sig inom kyrkan ha utsatts för sexövergrepp i Frankrike. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nobelpriset i fysik. Hundratusentals barn utsatta för övergrepp inom franska katolska kyrkan. Efter Lars Vilks död - många hatiska kommentarer i sociala medier. Visselblåsare vittnar om att Facebook piskat upp hat. Första filmen i rymden. Skuggbudgeterna presenterade. Stark kinesisk påverkan i Zambia. Visste Kina om covid-19 redan i maj 2019? Framtidstro och byggbom i tidigare krigshärjad irakisk stad. Vilka partier regerar i sociala medier?

Hundratusentals förlorade jobb och stoppade byggen i hela Sverige. Så lät skräckrubrikerna kring Cementa i somras. Men hur kommer det sig att en hel bransch hade blivit så beroende av ett enda företag? På en kvart får du veta hur Cementa kunde få monopol på cementtillverkningen – och hur allt var regeringens fel. Med SvD Näringslivs reporter Mikael Törnwall.

I november förra året bröt en väpnad konflikt ut i norra Etiopien – mellan rebellerna i regionen Tigray och den etiopiska staten. Och nu sprider sig kriget till andra delar av landet. Båda sidor anklagas för bedrövliga krigsbrott mot civilbefolkningen. Hundratusentals är på flykt, tusentals har dödats.Men hur blev det så här? Vad är det för bakomliggande faktorer som gör att det gått från fredspris till krigsbrott i den här regionen? Och vad kommer att hända härnäst? Håller Etiopien på att falla sönder, eller kommer rebellerna från Tigray att kuvas?Medverkande:David Larsson Gebre-Medhin, doktor i freds och konfliktforskning, verksam vid Försvarshögskolan, och associerad till Institutionen för freds och konfliktforskning vid Uppsala universitet.Görrel Espelund, journalist och tidigare Afrika-korrespondent.Medverkande i inslag:Donatella Rovera, Amnesty InternationalRedaktör och programledare: Jonas LöfvenbergLäs Amnesys rapport om Tigray här. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Den 30 november 1718 dog Karl XII av en kula under belägringen av Fredriksten vid nuvarande Halden i Norge. Trots att mer än 300 år har förflutit är både hans gärning och död omtvistad.Karl XII blev enväldig kung redan som 15-åring. Den brådmogne Karl XII myndigförklarades i november 1697 efter att en förmyndarregering styrt landet i ett halvår. Kanske trodde männen kring kungen att de skulle kunna använda honom som marionett, men Karl XII som förberetts hela sitt liv för kungamakten tog makten när han fick den.Den unge monarken och hans upptåg var en viktig anledning att Sveriges fiender samlade ihop sig för att försöka återta det de förlorat till stormakten Sverige. Tidpunkten var mogen och få anade nog hur framgångsrik Karl XII inledningsvis skulle bli i sin krigsföring.På hösten 1699 fullbordades den koalition som under de närmast föregående åren byggts upp mot Sverige av Danmark, Sachsen och Ryssland. På vintern 1700 bröt sachsiska trupper in i Livland, danskarna angrep hertig Fredriks områden och på hösten samma år började ryska trupper belägra Narva.Författaren Bengt Liljegren är lärare och historiker. Han har skrivit flera biografier om historiska personer. Till hösten är han aktuell med en nyutgåva av hans hyllade biografi om Karl XII (Krigarkungen, oktober 2018).Den gåtfulle Karl XII tillbringade hela sitt vuxna liv i fält från 18-års ålder till hans död i Norge vid 36-års ålder. Han är en av de sista kungarna som ledde trupper i fält, vilket också är en av anledningarna att hans mannar var beredd att följa honom ända ner till Turkiet, när fälttågen stötte på patrull.Stormakten Sverige var en anomilitet där svenskarna slogs i en all för hög viktklass i förhållande till befolkning och landets resurser. Det är tveksamt om någon kung hade kunnat behålla stormakten i längden. Men en mindre envis och strategiskt smartare kung än Karl XII hade nog sluppit att kriga i 18 år. Hade han slutit fred i ett tidigt skede i skede av kriget hade utgången blivit annorlunda. Hundratusentals svenskar dog i Karl XII:s långa krig.Samtidigt var Karl XII mycket intresserad av vetenskap – särskilt matematik. Om han hade regerat under en fredligare period hade nog bilden av krigarkonungen varit annorlunda. Istället slutade det med en kula i Norge och vi fick aldrig veta vilken kung Karl XII blivit i fredstid. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Norrmännen slipper karantän efter Sverige-besök lättnad för tvillingarna på var sin sida. Laleh firar sin 40-årsdag på Ullevi nästa år. Hundratusentals svälter i konfliktdrabbade regionen Tigray. Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl.

Vid nyår slopas uppskovsräntan på bostadsvinster. Målet är att få fler att flytta. Men beslutet innebär också att många kan få tillbaka den vinstskatt som de har betalat in till Skatteverket i vissa fall handlar det om flera hundra tusen. Hur ser reglerna ut, vilka blir de stora vinnarna? Programledare: Hanna Malmodin Producent: Anders Diamant Medverkande och röster i programmet: Tor Borg, analytiker Boverket Johan Nordenfelt, informationschef Erik Olssons fastighetsförmedling Johan Schauman, deklarationsexpert Skatteverket Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator Ekot Per Bolund, bostadsminister Martin Hovferberg, chefsekonom Hyresgästföreningen Nyamko Sabuni, Liberalernas partiledare Tekniker: Elvira Björnfot ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Hundratusentals människor följer henne i sociala medier för att ta del av nya recept och smarta baknings-hack. Men relationen till mat och sötsaker har inte alltid varit helt okomplicerad.

Sexpositivism har blivit status quo, så vad det är det folk tror att de gör uppror mot när de matar företagen med alltmer detaljerade sexuella identiteter? Författaren Lyra Koli ser en kamp gå vilse. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Prideparaden i New York, 1990. AIDS-epidemin har härjat i snart ett decennium. En samling texter skrivna av anonyma, desperata och rasande hbtq-personer delas ut av aktionsgruppen Queer Nation. Slagord som "Everytime we fuck we win", "Varje gång vi knullar vinner vi", viskas och skriks från sidorna i vad som snart kommer att bli känt som det ikoniska Queer Nation-manifestet. Det var en tid av extrem sårbarhet för communityt. Hundratusentals dog i AIDS, och istället för att göra allt för att rädda dem använde konservativa makthavare epidemin som en ursäkt för att smutskasta deras sexualitet. Unga människor, som ofta redan blivit utkastade av sina familjer och förlorat sina jobb, förtvinade nu i sjuksängar under fruktansvärda plågor. Samtidigt fick de höra att deras lidanden var ett rättmätigt straff från Gud. Att framställa queera begär som vackra och njutbara och eftersträvansvärda var under den tiden verkligen en radikal handling. Att lyckas mötas och älska varandra, när så många krafter i samhället bara ville låta hela folkgruppen självdö, kändes som en seger. Men lång tid har passerat sedan dess, och jag är rädd för att det som en gång var ett livsviktigt motstånd numera mest liknar lydnad. Sexpositivism har blivit status quo. Att kritisera en term som låter bejakande (som valfrihet, kreativitet och flexibilitet) är svårt, vilket marknaden sedan länge vetat. Termen sexpositiv lanserades av porrlobbyn för att få den feministiska porrkritiken att framstå som sexnegativ. Att vilja begränsa den massmediala förnedrande objektifieringen av kvinnokroppen blev plötsligt jämställt med att inte kunna släppa loss och ha kul. Den språkliga manipulationen fungerade så bra att termen idag har adopterats av de flesta feminister, och dessutom kommit att omfatta en alltmer spridd positiv inställning till prostitution. Vi är positiva till sex i alla dess former, det känns progressivt, frigjort, och ja, sexigt. Att skylta med sina egna sexuella preferenser och praktiker ses som subversivt, samtidigt som det har blivit norm. Begrepp som subversion, omstörtning, och trangression, överskridande, har blivit legio i samtida humaniora, i takt med att de har urvattnats. Som litteraturvetaren Elisabeth Ladenson poängterar så brukar termerna sällan granskas närmare, utan används som tomma tecken för värde. Vi tenderar att läsa böcker som Madame Bovary och Lolita för deras subversiva kvaliteter, skriver hon, men vad som slarvas bort på vägen är att de värden som omstörtas är andra än våra egna. Det råder i princip konsensus idag om att sexualiteten ska bejakas. Ändå ses sexuellt utmanande skildringar som subversiva, för att de en gång hotats av censur. Trots att humanioran numera ofta anklagas för att domineras av så kallat postmoderna tänkare som Michel Foucault, får man lätt en isande känsla av att allt färre faktiskt läser Foucault. I Sexualitetens historia säger han nämligen klart och tydligt att vi inte ska tro att vi säger nej till makten genom att säga ja till sex. Tvärtom. Det är bara en skenbild att den verkliga makten vad gäller sex skulle handla om förbud och censur. Själva illusionen av att det finns ett slags allmänt nej vi överträder genom att bejaka vår sexualitet är snarare en lockande uppmaning till oss att delta i produktionen av våra offentliggjorda begär. Makten verkar, skriver Foucault, genom att förnya, annektera, uppfinna, penetrera kropparna in i minsta skrymsle och kontrollera befolkningen på ett alltmer omfattande sätt. Det är i kravet på att agera ut och bekänna det vi tror är vi själva som den verkliga politiska styrningen finns. På det viset kan alltmer av våra kroppar och relationer bevakas, kontrolleras och profiteras på. Sexpositivismen gör inte uppror mot den här utvecklingen. Den driver på den. Det implicita kravet på att konstant definiera och manifestera sina egna lustar har blivit så ihärdigt att alla inställningar kräver särskilda identiteter. De som blir kära innan de blir kåta kallar sig demisexuella, och de som inte vill ligga alls definierar sig som asexuella. Faktum är att queerrörelsen, som en gång var inriktad på att kritisera uppdelningen av människor i essentialistiska roller, numera mest sysslar med att försvara en alltmer detaljerad taxonomi av identiteter. Sådana här senkapitalistiska klassifikationssystem skapar illusionen av unikhet, samtidigt som de utraderar all skillnad. Ivrigt slåss man för självbilder som ambivert, switch och pansexuell; tre termer som egentligen bara betyder att man gillar lite olika saker. Samtidigt gör man nedärvda upprorsberättelser som Queer Nation-manifestet till fetischer, för att få en anakronistisk kick av motstånd. Homo- och transfobin har naturligtvis inte upphört. Men föreställningen om att detta förtryck framförallt skulle utgå från en rädsla för sex är, åtminstone i vår del av västvärlden, gravt förlegad. Situationen är inte densamma som när Queer Nation delade ut sitt manifest i New York 1990. Pridefestivaler har blivit till lukrativa folkfester. Paraderandet av sexuella praktiker är idag mera säljbart än omstörtande. Sociala medier gör det också uppenbart att det som vi tror är upproriska självbilder i själva verket fungerar som konsumentprofiler. När vi tar ställning och hittar oss själva ger vi material åt algoritmerna för att lotsa oss in i de kanaler där uppmärksamhetsekonomin kan skörda som mest av vår tid. Att kartlägga våra känslor kring sex är förstås helt centralt. Ingenting genererar så mycket klick. Varje gång vi knullar registrerar platsdatan i våra telefoner att vi har tillbringat natten ihop, vilket förskjuter informationen vi får se om varandra i sociala medier dagen därpå. Inte bara du och jag förresten, utan också vänner och eventuella partner, som får upp oss som personer du kanske känner för att trigga dem till ett skvallrigt eller svartsjukt stalkande som kan hålla dem uppslukade av sina skärmar i timmar. Varje gång vi knullar vinner någon. Men jag är inte längre så säker på att det är vi. Lyra Koli, författare och tillsammans med Elin Bengtsson översättare av Queer Nation-manifestet.

Lastbilschauffören Angelica poserar framför sin lastbil. Hundratusentals följare och fans rasslar in. Snart pryder hon kalendrar och magasin världen över. Men uppmärksamheten har sitt eget pris. Reporter: Jonatan Loxdal

Sidekick: Pia-Maria Lehtola. Tågen kommer för tidigt. Ingen epidemi i Finland just nu. Corona-frustration. USA närmar sig kokpunkten, och Pia-Maria har inget råd att ge! Ska "förbättrade" bilder flaggas? Kondisen rasar. Gässen invaderar stan. Östersjön och bryggorna. Vasa-Hfrs: El-tidningarna ställs mot varandra. Flygmat för en billig penning.

Glöm aldrig att mängdlära är viktigt, i alla sammanhang. Glöm aldrig att utvärdera hur väl partier och enskilda politiker stått upp för de väljares bästa som de ska tjäna. Om du bryr dig om din egen och eventuella barn och barnbarns bästa är det oklokt att rösta på individer och partier som tydligt visat sin oförmåga att varsamt utveckla våra unika samhällen runt om i Sverige. Och du, det är klikt att rösta på individer och partier med god förmåga att bedöma konsekvenser av alternativa beslut. Jenny Sonesson skriver klokt i Dagens Samhälle om vad främst MP, V och Cs migrationspolitik har ställt till med för enskilda människor. Enskilda utnyttjade människor som också skapar osund konkurrens samt göder organiserade brottsorganisationer med desperata människor. Även Expressen skriver viktiga ord om hur illa riksdagen under lång tid skött migrationspolitiken. ”Runt 45 procent av de drygt 870 000 personer som vistas i Sverige med samordningsnummer har inte styrkt sin identitet. Det har i flera år fått polisen och Skatteverket att slå larm, rapporterar Dagens Nyheter. –Vi har helt tappat kontrollen över vilka som är här, säger Marit Murphy Handelsberg vid gränspolisen till DN.” För länge sedan borde Sverige ha rest ”murar” för att betydligt mer kontrollerat hantera migrationspolitiken. Självförsörjande expertinvandring är aldrig ett socialt- eller ekonomiskt problem. Invandring är på många sätt positivt för ett samhälle. Samtidigt, som jag skrivit om under flera år, är det ansvarslöst att år efter år driva en ohållbar migrationspolitik parallellt med en misslyckad integrationspolitik som göder utanförskap, segregation, brottslighet och leveransproblem i hela välfärdssystemet. http://stefanhanna.blogspot.com/2019/12/bygg-muren.html?m=1

Hundratusentals svenskar lider av årstidsbunden depression. Gamla tips och råd dammas av varje säsongsbyte, så varför lär vi oss inte hantera vinterdeppen? Och vem behöver egentligen darkrooms? 

Den nya batterifabriken i Skellefteå letar efter arbetare. Hundratusentals bin har dött i avfall från godis. 3000 år gamla teckningar grävs fram i Sörmland. Programledare: Clara Bergström

Hundratusentals svenskar semestrar i diktaturer som Thailand och Marocko. Våra kläder tillverkas under usla arbetsförhållanden i länder med utbredd fattigdom. De rika blir allt rikare och klyftorna ökar. Hur hanterar vi skammen? Kan den omvandlas till förändring? Välkommen till orättvisans skamvrå! Lyssna på ett avväpnande och hjärtligt samtal om skam, inspelat inför publik under Almedalsveckan på Gotland. Medverkande: Zinat Pirzadeh, ståuppkomiker Hewan Temesghen, generalsekreterare, Fairtrade Sverige  Ahmed Abdirahman, näringspolitisk expert och initiativtagare till Järvaveckan  Kent Wisti, präst och bildkonstnär  Ylva Bergman (moderator), chefredaktör, OmVärlden

Om Kinas makt och de som vill bryta tystnaden. Massinterneringen av etniska minoriteter i Xinjiang är inte längre en nyhet allt fler talar om ett försök att radera en hel kultur. Vad gör världen? Hör den oberoende tyske forskaren som upptäckte lägren och har sett dem växa, antropologen Adrian Zenz. I början av 2017 började han förstå vad som var på väg att hända i Xinjiang i västra Kina. Zenz hörde vittnesmål om att personer ur den etniska, muslimska gruppen uigurer började försvinna in i nybyggda läger. Men det fanns inga konkreta bevis för vare sig kring antalet personer det rörde sig om eller vad de utsattes för. Tills Adrian Zenz började rota bland de överraskande många dokumenten kring byggen och upphandlingar, polisförstärkningar och beställningar av taggtråd som kinesiska myndigheter lagt ut på nätet. Snart kunde han konstatera att hundratusentals, kanske så många som 1 miljon, personer internerats i läger i Xinjiang. Det som pågår nu är ett kulturellt folkmord, säger Adrian Zenz. Listan över försvunna uiguriska popmusiker, poeter och professorer fylls på varje månad. Den brittiska folkmusikforskaren Rachel Harris, vid University of London, började förstå omfattningen av det som hände när kända uiguriska musiker som hon spelat med och uiguriska professorskollegor plötsligt greps för att aldrig höras av igen. Det här handlar inte längre om en kampanj mot separatister eller religiösa extremister. Om man fängslar de som undervisar i poesi och historia kan jag inte se något annat syfte än att det här är ett försök att radera uigurernas minne, säger hon. Randi Mossige-Norheim träffar en uigurisk poet som hittat sitt eget sätt att bevara kulturen. Han sitter i en lägenhet i Stockholm och översätter uiguriska poeters dikter till svenska. Och skriver brev till svenska politiker, som Margot Wallström. Ivar Ekman frågar Sveriges utrikesminister hur hon ser på det där begreppet som allt fler börjat använda när de beskriver interneringslägren i Xinjiang: Koncentrationsläger. Vad är det som händer och vad gör Sverige? Mediarapporteringen kring lägren har varit massiv det senaste året och frågan har diskuterats i FN. Men några mer konkreta aktioner i form av sanktioner eller ekonomiska bestraffningar av Kina har inte genomförts. Kina förnekade till en början lägrens existens men har under det senaste året erkänt att de finns. Centren är internatskolor och studenterna har fritt boende och gratis mat, de lär sig språk och färdigheter, sa en representant för kommunistpartiet tidigare i år då man också bjöd in media att besöka utvalda läger. Avradikalisering för att bekämpa terrorhot tillhör också Kinas förklaring till varför personer grips och sätts i läger. Samtidigt rapporteras att definitionen av vad som ses som religiös extremism blivit så bred att den omfattar religiösa vardagsuttryck så som att be ofta eller att bära slöja eller skägg. Nury Turkel är advokat i Washington D.C. med rötter i Xinjiang. Han följer frågan nära och har varit direkt inblandad i att få världen att göra något. Han sätter inte mycket hopp till FN eller EU. Kanske kan det hända något i USA, om inte handelsförhandlingarna trumfar frågan om mänskliga rättigheter i Xinjiang. Kinas ekonomiska makt märks både i väst och den muslimska världen. Frilansjournalisten Tomas Thorén berättar historien om hur ryktet om en känd uigurisk folkmusikers död i läger i Xinjiang ledde till en politisk konflikt mellan Turkiet och Kina. Om det är något land i regionen som skulle kunna tänkas ta strid för uigurerna är det Turkiet, där ses den turktalande gruppen som både religiösa och turkiska bröder. Han besöker också en skola i Istanbul där barnen genom sång och högläsning gör sitt bästa för att bevara sin egen kultur för framtiden. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se

Vad tvingas man till att göra om man vaknar upp en dag och inser att det har blivit fullt i landet, och jobben inte räcker till? Samtidigt som man inte vill att folk ska se vilka problem som uppstår? Eller om man har idéer som hade passat bättre på ett mentalsjukhus, men ingen annan har varit galen nog att göra verklighet av dessa skruvade idéer ännu? Man skapar låtsasjobb så klart! Man förverkligar sitt vansinne och kallar det jobb åt människor. Se upp Trelleborg! Genuspatrullen kommer att patrullera era gator i sommar med siktet inställt på era statyer - Lyssna på det här programmet!VARJE DONATION GÖR VERKLIGEN SKILLNAD:Swish: 073 846 37 64Meddelande: GåvaVÅR DISCORD: https://discord.gg/9skcuBdDAGENS ÄMNEN:* Svenska säkerhetspolisen har gullat allt för länge med Imamerna.* Hundratusentals förbannade svenskar med siktet inställt på bensinskatten.* Nu ska det könsneutrala in i idrotten också.* Låtsasjobba med genusstatyer i sommar.* Radarparet Löfven och Lööf är inte kloka.MEDVERKANDE:Programledare: Lelle JohanssonGäster: Elisabeth Engman, Lennart Matikainen & Esco D'AguiarMejl: VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:https://www.spreaker.com/user/verklighetschecken/blir-batikhaexorna-dom-nya-tyskslampornaNÄSTA NYA PROGRAM:Lördagen den 18 majVECKANS TIPSLELLEWindir - Journey to the End (Musik)https://www.youtube.com/watch?v=4DOPkHrW5bAELISABETHGökboet (Film)https://www.imdb.com/title/tt0073486/LENNARTAnstiftarens löfte (Ljudbok)https://www.storytel.com/se/sv/books/798530-Anstiftarens-loefteESCOOpen Doors (Välgörenhet)https://www.open-doors.se/

Tre år av podd. 137 avsnitt. Hundratusentals lyssningar. Upp- och nedgångar. Lärdomar. Utveckling. En era är över. Efter några månader av funderingar har vännerna kommit fram till att sluta släppa avsnitt varje vecka. Det är framför allt Jessica som vill vidare och göra andra saker. Hör diskussionen och hur tankarna gått och varför de tar beslutet att sluta podda regelbundet. De säger inte hej då för alltid, men hädanefter kommer avsnitt inte levereras varje vecka och regelbundet. TACK så sjukt mycket ni som troget följt oss under dessa år. Vi hade inte gjort det här utan er. Tack för alla mejl, all feedback, alla kommentarer, likes. Att ni lyssnat och förhoppningsvis inspirerats och fått verktyg som hjälpt er i livet och som vi hoppas fått er att må lite bättre, det har i alla fall varit vår drivkraft sedan starten 2015. Så TACK för att vi fått vara en del av era liv, vi hörs snart igen. Var får vi se! Kärlek från oss

5 000 000 hemlösa. Hundratusentals döda. Flodvågen 2004 är en av världens mest omfattande naturkatastrofer någonsin.

Kropp & Själs producent Stina drabbades av hjärntrötthet efter en hjärnoperation. Hon är inte ensam. Hundratusentals människor lider av en trötthet som påverkar hela livet. Ett år efter operationen låg hon hemma med hörselkåpor för att stänga ute ljud från familjen. Det blev sakta bättre, idag kan hon arbeta och leva ett ganska normalt liv, även om det är långt ifrån hur det var tidigare.  Sofie Wennberg jobbade som underläkare och tävlade i Taekwondo på elitnivå. Hon fick en spark i ansiktet och drabbades av hjärntrötthet till följd av sina skador.  Varför tröttheten drabbar runt en fjärdedel av alla som får en hjärnskada, vet ingen. Det forskas på olika sätt att bemöta tröttheten genom mindfulness, medicin och träning. I studion: Birgitta Johansson, docent vid Sahlgrenska Akademin och specialist i neuropsykologi, Lars Rönnbäck, professor vid Sahlgrenska akademin och överläkare i neurologi och Anna Bråndal, fysioterapeut och forskare.

2010 förändras allt. Hundratusentals hemliga dokument sprids och de förändrar omvärldens syn på USA:s krig i Irak och Afghanistan. Bakom läckorna finns den amerikanska soldaten Chelsea Manning. Av: Martina Pierrou och Palmira Koukkari Mbenga

Den 22 april ägde manifestationen March for Science rum. Hundratusentals människor runt om i världen visade sitt stöd för vetenskapen och Teknikföretagen gjorde detsamma. I det här poddavsnittet gästar Amelie von Zweigbergk, som deltog i marschen i Svalbard. Tillsammans med henne pratar vi om manifestationen, källkritik, nätmyter och om filmen som Teknikföretagen gjorde tillsammans med Sveriges Ingenjörer inför March for Science.

Om sexuellt våld i krig. Hundratusentals kvinnor har våldtagits i krig i länder som Irak och Kongo. Vad hjälper FNs resolutioner? Hör röster från Belgrad, Nigeria och ett våldtäktsläger i Bosnien. "Var inte rädd, men försök heller ingenting. Nu är du i mina händer, du är min, och ingen kommer att få göra dig något ont." Sen våldtog han henne i flera timmar. I den här upplagan av Konflikt berättar Remza Muhic om vad som hände henne under kriget i Bosnien på spa-hotellet Vilina Vlas utanför den lilla staden Visegrad i den serbiska delen av Bosnien. Konflikt handlar om våldtäkt som vapen i krig, om sexuellt våld i konflikter, och om vad omvärlden gör för att försöka stoppa det. Vid bordet i studion för att diskutera sitter Eva Zillén från organisationen Kvinna till Kvinna. Hon har jobbat på Balkan länge och de samarbetar med flera kvinnoorganisationer på Balkan. Där sitter också Paul Murray från Nordic Center for Gender in Military operations. Ett center som ägs av det nordiska försvarssamarbetet, men som ligger i Stockholm. Det är också ett expertcenter för Nato och de nordiska försvarsmakterna. Konflikts Jesper Lindau och Kajsa Boglind åker också till det där spahotellet där Remza våldtogs. Det ligger i Republika Srpska, den serbiska delen av Bosnien, den delning som blev resultatet av fredsavtalet i Dayton på 90-talet. Vi ville veta hur de tänker som jobbar där och de gäster som besöker hotellet idag. Vi bad om att få intervjua någon på hotellet, men kastades ut. Borgmästaren i Visegrad Mladen Djurevic fördömer våldtäkterna men vill helst prata om annat. I Sarajevo berättar Bakira Hasei från organisationen "Kvinnor - krigets offer" om hut litet de FN resolutioner mot sexuellt våld i krig har hjälpt offren. Våldtäkter förekom på alla sidor i kriget, men de som beskrivits som de mest systematiska utfördes av bosnienserber och serbiska miliser som tex de vita örnarna. Hur hanteras det i Serbien, ett land som idag har en västtillvänd regering med ambitionen att gå med i EU. Vid den statsvetenskapliga fakulteten vid Belgrads universitet är Dasa Duhacek orolig över hur litet eleverna vet om vad som hänt. Studenterna Maya och Milena har själva fått leta efter mer kunskap om våldtäkterna under kriget. Vad händer om våldtäkterna begås av en terrorgrupp, eller en milis, som saknar den befälsordning som finns i en reguljär arme och som definitivt aldrig skrivit under några FN-konventioner? Mycket av det sexuella våld som idag används som krigsmetod begås av just den sortens grupper: som IS i Syrien och Irak och av Boko Haram i norra Nigeria. Konflikts Ivar Ekman kontaktade Mausi Segun, forskare och analytiker på Human Rights Watch i Nigerias huvudstad Abuja för att prata om våldet där. Programledare: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se Producent: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Stephanie Zakrisson stephanie.zakrisson@sverigesradio.se

Att tänka att jag aldrig kommer att få se Kent igen är fysiskt påfrestande, säger 27-åriga Lina Ivarsson, ett hängivet Kent-fan. Hur ska hon få i hop det att se 16 av bandets 28 sista konserter? Lina Ivarsson började lyssna på Kent i tioårsåldern och blev ett stort fan under tonåren. Idag är hon 27 år och älskar fortfarande Kent.När Eskilstuna-bandet nu i december 2016 lägger av efter 26 år som band gör de 28 konserter i Sverige, Danmark, Norge och Finland. Hundratusentals personer kommer att ha sett dem den här hösten under deras stora avsked. Lina Ivarsson har prickat in 16 av de 28 konserterna, inklusive det stora avskedet i Stockholm den 17 december. Det är ett pusslande att få ihop den här hösten med jobb och alla resor och konserter. Och jag vet knappt hur mycket pengar jag har lagt ned på den här turnén. Men Kent har alltid varit det största bandet för mig. Inget kan mäta sig med det här, säger Lina Ivarsson.Programmet är gjort av Sally Henriksson genom produktionsbolaget SMT.

Om ett nytt kapitel i Turkiets historia. De som stoppade kuppen hyllas som hjältar. Men vad är det egentligen som pågår, häxjakt eller virusutrensning? Hör röster från Oxford, Istanbul och Washington. Hundratusentals personer har fängslats eller blivit av med sina jobb i Turkiet i utrensningar efter kuppförsöket den 15 juli. Men medan vissa pekas ut som statens fiender, av grannar, kollegor eller tidigare vänner, målas andra upp som hjältar. Huvudkaraktär i den nya berättelse som nu skrivs i Turkiet är den enkla människan av folket som stod upp för demokratin.En av de nya hjältarna är Safiye Bayat. Hon blev skjuten i foten när hon ställde sig upp mot soldaterna på Bosporenbron i Istanbul. Safiye beskriver kampen mot kuppmakarna i religiösa termer och talar om de godas vinst mot dom onda i ett reportage av frilansjournalisten Tomas Thorén i Istanbul. Behöver Turkiet en ny berättelse som kan ena folket? Och varför?Med i studion finns Paul Levin, föreståndare för Turkiska institutionen vid Stockholms universitet och Ülkü Holago, som bevakade utvecklingen i Turkiet för Ekots räkning under en händelserik sommar.Hur ska man förstå det som pågår i Turkiet just nu och det muslimska nätverk, Gülenrörelsen, som från turkiskt håll pekas ut som huvudaktören bakom kuppförsöket? Den turkiska skribenten Esgi Basaran tycker att västvärlden har missat poängen, kanske för att vi i väst inte riktigt hängt med i alla svängar? Amerikanskan Jenny White, ny professor vid Stockholms universitet, berättar om den pågående maktkampen mellan två mäktiga män och ser likheter mellan predikanten Fetullah Gülens rörelse och George Washingtons statsbygge i USA. Reportage av Ulrika Bergqvist.Hör också den amerikanske forskaren Henri Barkey som pekades ut som CIA-agent efter kuppförsöket. Och den liberala skribenten Mustafa Akyol sätter punkt för en av alla de konspirationsteorier om kuppen som nu sprids. Reportage av Kajsa Boglind.Programledare: Firas Jonblat firas.jonblat@sr.seProducent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergquist@sr.se

Superhelgen med fyra partiers partikongresser och hela tre av dem väljer ordförande. På Silja Symphony försöker man få bukt med noroviruset. Det uppmärksammade fallet där irakisk familj splittras. EM i fotboll inleds idag i Frankrike. Finländarna gillar gemensamma måltider. Svensk pedagogik uppmanar att lärarna ska sluta rätta språkfel. Vem vinner presidentvalet i Peru? Hundratusentals människor dör i industrin som gör att du kan köpa billiga t-shirts.

Den 11 mars är det fem år sedan den stora tsunamin drabbade Japan och flera kärnkraftsreaktorer slogs ut. Hur ser situationen ut i Japan idag och hur har händelsen påverkat kärnkraftssäkerheten? Den 11 mars 2011 svepte en jättelik tsunami in över Japans nordvästra kust och krossade byar och många människors liv. Kärnkraftverket i Fukushima slogs ut på grund av att kylningen till reaktorerna slutade att fungera. Hundratusentals människor var tvungna att evakuera sina bostäder och fortfarande kämpar ingenjörer med att säkra de förstörda reaktorerna. Klotet tar er med till Japan för en lägesrapport. Vi besöker även Strålsäkerhetsmyndighetens konferens där experter samlas för att utvärdera konsekvenserna efter kärnkraftsolyckan. Programledare Marie-Louise Kristola.

Om den bortglömda konflikten i Västsahara, som under en intensiv vecka i höst hamnade högst på den svenska politiska agendan. Varför? Och vad säger det hela om riktningen för svensk utrikespolitik? Detta program utgick på grund av terrorattentaten i Paris den 13 november. Det sändes i stället 28 november. 09.03 i P1. Detta program handlar om Västsahara. Skådeplatsen är Sverige, men för att förstå debatten om ett eventuellt erkännande av Västsahara börjar programmet med att blicka bakåt, till den så kallade gröna marschen i november 1975. Hundratusentals marockaner korsade då, tillsammans med marockansk militär, gränsen mellan Marocko och det som fram till dess varit Spanska Sahara. Men, det fanns ett problem: nämligen västsaharier som menade att det här området tillhörde dem, att Västsahara skulle vara självständigt. Trots att den internationella domstolen i Haag slog fast att Marocko inte har rätt till området då 1975, så följde en väpnad kamp mellan framför allt Marocko och den västsahariska gruppen Polisario.1991 mäklade FN fram ett eldupphör mellan Marocko och Polisario - vid den tidpunkten kontrollerade Marocko hela kusten och alla stora städer, medan Polisario hade kontrollen över en del av Västsahara som egentligen bara är öken och de flyktingläger som upprättats i grannlandet Algeriet. Meningen var att Västsaharas framtid skulle bestämmas av en folkomröstning. Men den har inte hållits.Konflikten frös fast, och Västsahara sjönk undan från världens medvetande, även för de flesta här i Sverige, tills den alltså plötsligt bubblade upp igen, för en dryg månad sedan. Vad var det då som hände? Konflikts producent Anja Sahlberg, som länge bevakat Västsaharafrågan, följde marockanska politiker och västsahariska aktivister under några intensiva dagar i Stockholm. Hon träffade bland andra den marockanska politikern Nabila Mounib och den västsahariska aktivisten Aminatou Haidar.Dagens program fokuserar på storpolitiken, men det här är ju förstås en konflikt som också handlar om människor. Västsaharier i ockuperat område vittnar om kränkningar av mänskliga rättigheter. I flyktinglägren i öknen i grannlandet Algeriet lever folk under mycket svåra förhållanden, inte minst på grund av den intensiva hettan. Men de senaste veckorna har kraftiga skyfall har förstört både hus och infrastruktur i lägren. Det berättar den västsahariska aktivisten Malainin Lakhal, som bor i lägren, när Ahmed Mulai, en västsaharisk politisk flykting här i Sverige, när han ringde upp honom.Den kända västsahariska aktivisten Aminatou Haidar menar att Sverige kan göra verklig skillnad och bidra till en slutgiltig lösning av konflikten som varat i 40 år. Men vad kan egentligen Sverige göra, vad bör Sverige göra och vad säger Sveriges agerande i Västsaharafrågan om riktningen för svensk utrikespolitik? Konflikts Ivar Ekman träffade Kenneth G Forslund (S) och Karin Enström (M), som båda sitter i riksdagens utrikesutskott och därmed drogs in i kampen om Västsahara under hösten.Gäster i studion är Hans Corell, jurist och tidigare rättschef på FN, Lars Schmidt, journalist som rest mycket i Västsahara och som skrivit boken Tyst territorium, Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap och ordförande för Socialdemokrater för tro och solidaritet och Ulla Gudmundson, tidigare analyschef på UD, i dag fri skribent och utrikespolitisk analytiker.Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.seProducent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Veckans stora journalistdebatt har varit Göran Lambertz bok om fallet Thomas Quick. Vi diskuterar journalistikens roll i härvan. Robotjournalistiken firar nya triumfer. Hundratusentals matchreferat skrivs nu inget vidrörd av mänsklig hjärna. Och så om mediers fascination för Hitler och andra världskriget. Vilket är mediernas ansvar för Quickhärvan? Fallet Thomas Quick fortsätter att rasa vidare. Det har även denna vecka varit veckans stora mediediskussion. I snart 20 år frågan upptagit mediers intresse.  Den här gången utlöstes diskussionen av Göran Lambertz bok QUICKOLOGI. Budskapet är att Sverige gått på en blåsning och att Thomas Quick mycket väl kan vara skyldig till morden han en gång dömdes för – att det inte alls är en rättsskandal. Ett särskilt kapitel ägnas åt mediekritik. Lambertz kritiserar att journalistkollektivet valt sida. Men det intressanta här är att samma kritik har riktats mot medier tidigare i den här historien. Att vi som journalistkollektiv lydigt lyssnade till rättssystemet – men då när man dömde Quick. Om Fallet Thomas Quick är en rättsskandal – vilket är då journalisternas ansvar, kan man fråga sig. Som Nils Funcke konstaterat så ska den statliga kommitté som granskar Quickhärvan INTE granska mediernas inblandning. Det blir upp till medier själva att dryfta bristerna i mediebevakningen av det här fallet. Martin Wicklin bjöd in författaren och journalisten Björn Häger till studion. Han är ordförande i Publicistklubben.  Flitiga robotar gör journalistiskt vardagsslit Varje år spelas det sådär 350 000 fotbollsmatcher i det svenska seriesystemet. Och nu ska varenda en få ett litet matchreferat. Men hur underbart det än är att vara journalist, så skulle det inte vara möjligt att få så många reportrar på plats att allt från 12-åringar till allsvenskan bevakas. Men en robot tröttnar inte.Lasse Truedson har träffat två pionjärer inom svensk "robotjournalistik" om låter datorprogram skapa brukstexter i mängder - utan att vidröras av mänsklig hand. Trots att det gått 70 år - andra världskriget ständigt i mediefokus Nästa vecka är det 70 år sen som andra världskriget tog slut. Och även om tidsavståndet ökar så minskar inte intresset för ett av dem kanske mest brutala krigen i världshistorien. Tvärtom, om man ser till alla populärkulturella referenser och hur mycket det faktiskt skrivs om just andra världskriget och Tysklands diktator Hitler i svensk media de senaste åren.Hur kommer det sig att man fortsätter att återkomma till det här kriget? Vad är det med Hitler och andra världskriget som fascinerar så? Vår reporter Jonna Westin började med att bege sig till en av de mest välsorterade tidskriftsbutikerna i Stockholm.

När Mia och hennes sambo skulle renovera badrummet anlitade de hantverkare som sa att jobbet skulle ta högst tjugo dagar. Men ännu i dag, 120 dagar senare är badrummet fortfarande inte klart. Eftersom det är parets enda badrum har de inte kunnat bo hemma sedan i oktober. I studion benar Konsumentverkets jurist Josephine Slotte ut vilka rättigheter du har när renoveringen går åt skogen. Ungefär 500 kilo avfall per person slängs i soporna och vi återvinner alldeles för lite för att avfallsberget ska minska enligt Naturvårdsverket. Karin M Ekström, professor på högskolan i Borås, berättar utifrån en ny forskaranatologi hur vi som konsumenter kan ta mer ansvar och minska vårt eget avfall. Hundratusentals svenskar som bor utomlands kommer att beröras av nya EU-regler kring arv som går igenom i augusti. I stället för hemlandets lagstiftning så kommer lagarna i det land där du är bosatt styra hur ditt arv kan fördelas. Plånbokens konsumentexpert Carina Lundgren svarar på lyssnarfrågor.

Ekonomierna i Sydostasien går framåt, men hur ser egentligen arbetsvillkoren ut? Hundratusentals i slavarbete, medan andra shoppar tv och kylskåp. Får människor i Sydostasien det bättre och i så fall, till vilket pris? ”Jag blev kidnappad och slav ombord på en fiskebåt. Vi jobbade oavbrutet, blev slagna och torterade och fick knappast någon lön”, säger Wanchai. Flera hundra tusen thailändare, burmeser och kambodjaner är totalt rättslösa i Thailands fiskeindustri, som skriker efter arbetskraft. De brutala arbetsvillkoren är kända, men korruptionen gör att övergrepp och tortyr fortsätter. När någon dör grävs de ner på en ö eller slängs överbord. Radiokorrespondenterna med Alice Petrén sänds den här veckan från Rangoon och tar upp fram- och baksidan av de ekonomiska framstegen i Thailand och Burma. Många burmeser får det nämligen också bättre och kan köpa både tv, kylskåp och tvättmaskin. Gäst är Helena Thorfinn, författare till bestsellern ”Innan floden tar oss”, men också biståndsarbetare, nu bosatt i Rangoon med make och skolbarn.

Island har världens högsta energikonsumtionen per person, men hör också till de länder som producerar mest förnybar energi. Främst genom att ta tillvara på den heta ånga och varma vatten som finns i den minst sagt vulkaniskt aktiva berggrunden. Klotet har varit på plats och tittat på satsningarna på geotermiska kraftverk för att locka energiintensiv industri. Även i Sverige satsas det på geoenergi fast i blygsammare form. Hundratusentals hushåll har bergvärmepump och allt mer sommarhetta lagras i borrhål för att plockas upp när vinterkylan slår till. Programledare: Johan Bergendorff

Hundratusentals kronor kan ha slarvats bort genom dålig kontroll av fakturor. P4 Väst har granskat det kommunala bostadsbolaget Edshus i Dals-Eds kommun för att ta reda på hur de sköter om hyresgästernas pengar. Reporter är Elisabeth Cederblad, som hade gjort granskningen tillsammans med Lars-Göran Svensson/P4 Väst.

Sen 36 år pågår en konflikt i nordvästra Afrika som ingen vill lösa. Som FN gett upp om. Som EU inte vill kännas vid och som den svenska regeringen inte vill tala om. När kolonialmakten Spanien lämnade Västsahara 1975 innebar det inte att Västsahara blev ett fritt eget land. Det innebar istället att grannen i norr, Marocko, omedelbart ockuperade grannen i söder. En väpnad konflikt bröt ut mellan ockupationsmakten och gerillarörelsen Polisario. Hundratusentals människor flydde och samlades upp i stora flyktingläger i Algeriet. 1991 lyckades FN få till en vapenvila och lovade folket i Västsahara en folkomröstning om framtiden. Sen dess har ingenting hänt. I all fall inte för freden. Däremot har Marocko byggt en minerad mur tvärsigenom Västsahara och flyktingarna i Algeriet sitter fast i lägren. Mycket påminner om Mellanöstern och konflikten Israel - Palestina men den konflikten hör vi om i stort sett varje dag. Västsaharakonflikten vill ingen prata om. I våras reste Frej Winge, Elin Andersson och Anna Hakami från Jakobsbergs folkhögskola till flyktinglägret Smara i sydvästra Algeriet och där träffade dom 22-åriga Nasla Mohammed som stod och stekte svenska makrillar. Hanga Santha är ordförande för den svenska avdelningen av Internationella juristkommissionen och hon har följt utvecklingen kring Västsahara länge. Hennes företrädare Cecilia Asklöf har varnat för att det kan bli krig igen i området 1975 tågade kolonisatören Spanien ut ur Västsahara. Omedelbart ansåg sig Marocko ha rätt att ockupera Västsahara. Jag frågar Hanga Santha, ordförande i svenska avdelningen för Internationella Juristkommissionen hur det kan vara självklart för Marocko? Vår ciceron, 22-åriga Nachla,i det algeriska flyktinglägret, har tagit med oss till hennes äldre släkting Achaila som tar hand om sina gäster helt enligt traditionerna. Hon bjuder på te.

För ett år sedan slog den helt osannolika nyheten ner om att ett moln av aska från en vulkan på Island hade lamslagit stora delar av flygtrafiken. Hundratusentals resenärer blev strandsatta och tvingades börja leta efter alternativa sätt att ta sig hem till jobb och familjer. För många blev askmolnet en dyrköpt erfarenhet i form av extra hotellnätter, tågresor, dyra telefonräkningar och förlorad arbetsinkomst. Men vad hände sen? Vem fick stå för notan för som askmolnet orsakade? I Plånboken idag tar vi reda på hur det har gått för dem som drabbades av vår tids kanske största konsumenthändelse. Besvärliga fripassagerare Förbudet mot att använda kopparfärg på båtbottnar i Östersjön har funnits i över 10 år men frågan är fortfarande brännhet. Problemen som havsanemoner och musslor som suger sig fast på båtbottnarna orsakar är stora och många båtägare hävdar att förbudet, som var tänkt att skona miljön, i själva verket gör mer skada än nytta. Kemikalieinspektionen håller inte med.    Vill man vara fin får man lida pin Handkräm, hårtoning och långverkande deodorant. I Sverige använder vi ungefär 110 ton huvårdsprodukter per år. Men vad innehåller alla tuber och burkar? Katarina Johansson kommer i dagarna med en ny bok om innehållet i våra skönhetsprodukter. Expertsvar - Jag har hört att det ska bli förbjudet med massbyten inom PPM-fonderna. Vad kommer då att hända med avtalet jag har med min förvaltare? Den och andra lyssnarfrågor besvaras av vår pensionsexpert Mikael Nyman.

P1 måndag 20 oktober 14:03 och tisdag 21 oktober 18:15 Ordet ”förort” har mer och mer kommit att bli synonymt med miljonprogrammet. I litteraturen har ordet blivit ett begrepp för monotoni, instängdhet och död. Hundratusentals människor bor i dessa områden, men ändå är det svårt att hitta variation i de skönlitterära berättelserna.  Och de skildringar som ändå görs blir ofta kraftigt kritiserade de boende. Varför är det så svårt och riskabelt att skriva om miljonprogrammet? Författarna Andrzej Tichý, Lars Mikael Raattamaa och Astrid Trotzig ger sin version i ett reportage av Johanna Langhorst.Bokcirkeln läser ut Joseph Hellers Moment 22 och försöker komma fram till hur man säger hej då till romanpersoner man egentligen vill fortsätta leva med. Hur gör cirkeldeltagarna själva när de skriver slutet på en bok? Majgull Axelsson, Åsa Larsson och Mohamed Omar berättar. Cirkelledare är Marie Lundström. Programledare: Louise Epstein och Anna Tullberg