Podcasts about studief

Novellprisvinnaren gästar P1 Kultur! Dessutom: Linus Tunström regisserar Juloratoriet på Dramaten efter pappa Görans roman. Och vad blev efterspelet till Grammisgalan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. LINUS TUNSTRÖM OM ATT GÖRA TEATER AV SIN FARS ROMAN ”JULORATORIET”I helgen var det premiär för ”Juloratoriet” på Dramaten. Regissör är Linus Tunström som alltså gjort teater av sin far Göran Tunströms älskade roman från 1983. En familjeberättelse som tar avstamp i Sunne i Värmland och spänner över tre generationer och två världsdelar – med relationen mellan fäder och söner i fokus. Linus Tunström är gäst i P1 Kultur.EFTERSPELET TILL GRAMMISGALAN – UPPROP FÖR REPLOKALERNAS ÖVERLEVNADI ett pressmeddelande från Studieförbunden aviseras att en tredjedel av Sveriges replokaler försvinner och närmare 20 000 ungdomar förlorar sin kreativa fristad, till följd av nedskärningarna till studieförbunden. På Grammisgalan sjösattes en ”räddningskampanj” via en film av Jonas Åkerlund. Kulturnytts musikreporter Tanja Ulriksson vet mer.ANDREA ARNOLD OM BIOAKTUELLA DRAMAT ”BIRD”Möt Andrea Arnold (”Fish tank”) som regisserat dramat ”Bird” om 12-åriga Bailey som bor med sin opålitliga pappa Bug och sin halvbror Hunter i en husockupation i norra Kent. Men plötsligt dyker en mystisk man upp i ett grönområde. Han kallar sig Bird. P1 Kulturs Emma Engström har intervjuat Andrea Arnold.FILMTIPSET: INDISKA DRAMAT ”ALL WE IMAGINE AS LIGHT”På filmfestivalen i Cannes tog ”All we imagine as light” av regissören Payal Kapadia hem priset Grand Prix du Jury, festivalens andraplats efter Guldpalmen. Det är ett romantiskt vardagsdrama om sjuksystrar i Mumbai - och deras relationer.KLASSIKERN: ”ATT HA OCH INTE HA” – BACALL OCH BOGART TROLLBINDERLauren Bacall och Humphrey Bogart möttes för första gången på vita duken i ”Att ha och inte ha” från 1944. Gnistorna flög rakt in i verkligheten - de blev ett par och filmhistoria skrevs. Kulturjournalisten Jenny Aschenbrenner djupdyker tillsammans med filmvetaren Stefan Ramqvist i regissörens Howard Hawkes klassiska filmatisering av Ernest Hemingways roman.Programledare: Lisa BergströmProducent: Henrik Arvidsson

Episode 146. Kender du det at opnå det du gerne vil?Der er mange situationer i vores liv, hvor forhandlinger er en nødvendighed for at opnå en løsning, hvor alle parter er tilfredse og føler sig hørt, men mange af os undgår at forhandle, fordi vi ikke har lyst til at gå ind i en potentiel konflikt og på den måde så undgår vi også at få forhandlet de bedste vilkår for os selv. Og hvordan man kan forhandle, det er det vi taler om i dag. Hack. Når man går til en forhandling, så fokuser på fremtiden - fx det fremtidige samarbejde. Referencer: On Purpose: Jay Shetty & Chris Voss on #1 Secret Formula FBI Negotiators Use  to Get What They Want And Four Ways to Apply These Tactics'For musikken tak til  Yuliana Wiyaya music studieFølg os gerne på instagram på MisforståetpodcastOg endnu vigtigere T A K fordi du lytter med. Kærlig hilsen Laura og Pia fra Misforstået-podcast

Årets litterära gudstjänst baserades på boken "Den längsta resan" av KG Hammar. Hammar samtalar om hur han levt med Dag Hammarskjöld och Hammarskjölds "Vägmärken" hela sitt liv.  Medverkande: KG Hammar och Britta Hermansson Samtalet var en del av Bokmässan i BK 2024, en serie samtalskvällar under Bokmässan i Göteborg, läs mer på: https://betlehemskyrkan.se/blog/2024/06/13/bokmassan-i-bk-2024/ Detta är en klippt version av kvällen, hela evenemanget finns att se på https://www.youtube.com/@BetlehemskyrkanGoteborg Gudstjänsten arrangerades tillsammans med Studieförbundet Bilda och Kultursamverkan Svenska Kyrkan.

Humor handlar mycket om tröst, att känna sig mindre ensam. Åt vilket håll får man slå: uppåt eller neråt? (Och vad är uppåt och vad är neråt?) Det heligaste vi människor får uppleva är varandra, hädelse är att förminska varandra.  Medverkande: Anna Lindman, Kent Wisti och Nina Hemmingsson Samtalet var en del av Bokmässan i BK 2024, en serie samtalskvällar under Bokmässan i Göteborg, läs mer på: https://betlehemskyrkan.se/blog/2024/06/13/bokmassan-i-bk-2024/ Detta är en klippt version av kvällen. Kvällen arrangerades tillsammans med Studieförbundet Bilda och Kultursamverkan Svenska Kyrkan.

Vi ska gå tiotusen steg (och räkna allt annat i våra liv också) men ingen frågar vart vi gick, eller med vem. Ett samtal kring självhjälp och frågan om vad som är ett gott liv utifrån boken ”Pythian pratar”. Medverkande: Liv Strömquist och Joel Halldorf Samtalet var en del av Bokmässan i BK 2024, en serie samtalskvällar under Bokmässan i Göteborg, läs mer på: https://betlehemskyrkan.se/blog/2024/06/13/bokmassan-i-bk-2024/ Detta är en klippt version av kvällen, hela evenemanget finns att se på https://www.youtube.com/@BetlehemskyrkanGoteborg Kvällen arrangerades tillsammans med Studieförbundet Bilda, Kultursamverkan Svenska Kyrkan och Föreningen Valv.

Hopp är inget man har, det är något man gör. Naturen går man inte ut till, den finns inom oss och runt oss. Och så ska vi komma ihåg att stjärnhimlen alltid finns rakt ovanför oss och rakt under oss. Ett samtal som innehöll både det stora och det lilla. Medverkande: Annelie Anderberg, Anita Goldman, Petra Carlsson Redell och Ulf Danielsson Samtalet var en del av Bokmässan i BK 2024, en serie samtalskvällar under Bokmässan i Göteborg, läs mer på: https://betlehemskyrkan.se/blog/2024/06/13/bokmassan-i-bk-2024/ Detta är en klippt version av kvällen, hela evenemanget finns att se på https://www.youtube.com/@BetlehemskyrkanGoteborg Kvällen arrangerades tillsammans med Studieförbundet Bilda, Kultursamverkan Svenska Kyrkan och Föreningen Valv.

”Studieförbunden samlar Sverige” är en kampanj för att synliggöra de allvarliga konsekvenser som kommer drabba folkbildningen, då regeringen beslutat om att skära ner 500 miljoner av studieförbundens anslag under en treårsperiod, vilket innebär att var tredje krona till studieförbunden försvinner. Hur kommer detta hårda slag mot studieförbunden påverka civilsamhället och alla körer i landet som är knutna till ett studieförbund? Lyssna till David Samuelsson, generalsekreterare för Studieförbunden, och Karin Sundin, verksamhetsutvecklare för kör- och kyrkomusik i Sensus, region Stockholm, där samtalet kretsar kring konsekvenserna av regeringens beslut och varför kulturverksamhet inte kan eller bör vara vinstgivande.

Utbildningsministern Mats Persson ifrågasätter högskolornas kurser i ölkunskap och hundars beteende. Hör om minskade anslag till folkbildningsförbunden och om hans kamp för att värna den akademiska friheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Liberalernas Mats Persson tillträdde som utbildningsminister 2022 med ansvar för forskning och högre utbildning. Han är ekonomie doktor i ekonomisk historia och tidigare regionråd för liberalerna i Skåne.Skriker efter arbetskraftUtbildningsministern har i en debattartikel i SvD uttryckt att han vill se färre fristående kurser på universitet och högskolor i framtiden. Genom sin politik vill han minska antalet kurser med hobbyliknande karaktär, som ölkunskap eller hundars beteende. I Ekots Lördagsintervju säger han att antalet fristående kurser har skett på bekostnad av befintliga program och att utbudet måste anpassas.''När jag pratar med företrädare för kommuner och regioner i sjukvården, de skriker efter arbetskraft. Industrin i den gröna omställningen skriker efter arbetskraft, ingenjörer med teknisk kompetens.''Utbildningsministerns debattinlägg kritiseras för att han som politiker vill påverka universitetens kursutbud genom att ställa utbildningar mot varandra. Svenska lärosäten beslutar på egen hand vilka utbildningar som ska erbjudas. Samtidigt säger utbildningsministern att regeringen kommer att rikta framtida budgetar så att tekniska utbildningar gynnas före distansutbildningar på fristående kurs.''Det återstår att se längre fram exakt hur fördelningen kommer att se ut men det här handlar om balansen, och vi tycker att det har varit en orimlig utveckling där vi ser att laborationer ställs in samtidigt som man har byggt ut sådana här utbildningar där bara varannan student tar sina poäng.''Programledare: Det här att du ger exempel på kurser som du tycker verkar oviktiga och ''hobbyartade''. Hur hänger det ihop med den akademiska friheten, att du pekar ut kurser som du inte tycker är tillräckligt viktiga?''Vi ska ha akademisk frihet i Sverige, det är jätteviktigt. Samtidigt är det här en verksamhet som du och jag och alla lyssnare är med och finansierar och då måste vi ha en diskussion kring hur vi använder våra pengar. Jag hör ingen som säger att vi inte behöver fler sjuksköterskor och ingenjörer. Så då ställer jag mig frågan, om nu fler ska bli sjuksköterskor och fler ingenjörer så måste väl utbudet på våra högskolor och universitet anpassas efter det. Annars förstår jag faktiskt inte hur det här ska gå ihop.''I Ekots Lördagsintervju säger Mats Persson att regeringen gör flera saker för att stärka den akademiska friheten genom att stärka det straffrättsliga skyddet för rektorer och professorer. Om man hotas så ska man likställas med andra samhällsviktiga funktioner i samhället.Studieförbund mister hundratals miljonerStudieförbunden får mindre pengar i budgeten för nästa år. I stället vill regeringen satsa på yrkesutbildning. Studieförbunden ser detta som ett dråpslag och kallar nedskärningen för en slakt av folkbildningen.''Det är klart att den diskussionen som varit de senaste åren om mycket fusk och oegentligheter kring studieförbunden, det är klart att det inte har ökat drivkraften att skjuta till mer pengar till en verksamhet som uppenbarligen har haft mycket stora problem''.Programledare: Men är det bra då att skära ner för alla om några fuskar?''Vi vidtar en rad åtgärder nu för att komma åt fusket i folkbildningen, vi skärper kraven mycket påtagligt.''Huvudskälet till att folkbildningen har mindre pengar att röra sig med nu har inte med fusket att göra utan prioriteringar, säger Mats Persson.Cancelkulturen som hotLiberalernas Mats Persson har profilerat sig som utbildningsminister genom att ta ställning mot den så kallade cancelkulturen som han ser som ett hot mot den fria akademin. 2022 tillsatte han en utredning om tystnads- cancelkulturen på svenska lärosäten. Han vill att akademin ska vara en plats där det inte finns några förbjudna perspektiv eller förbjudna teorier som leder till att forskare kommer i kläm.Fler akademiker anser att ministern överdriver cancelkulturen vid de svenska lärosätena och anser att hoten kommer från annat håll, som från lobbyister och politiker.''Det här att värdera om det ena hotet är större än det andra, jag tror inte att det är fruktbart. Och jag noterar att en del av de här remissvaren har fått mycket kritik från forskare själva som rent ut sagt har blivit förbannade, och i media agerat mot de här remissvaren därför att de inte stämmer överens med upplevelsen som de själva har.''Mats Persson säger att akademin utsätts för både yttre och inre hot.''En del anklagar ju mig och regeringen för att det här inte är ett problem, att vi bara hittar på det här problemet. När jag har följt debatten den senaste månaden så konstaterar jag att så är det ju inte. Det är ju flera enskilda forskare som vittnar om precis det vi varnar om.''''Akademin ska vara en plats där det inte finns några förbjudna perspektiv eller förbjudna teorier. Men på alldeles för många platser finns det diskussion om att man ska begränsa detta där enskilda forskare kommer i kläm.''Gäst: Mats Persson (L) utbildningsminister Programledare: Katarina von ArndtKommentar: Katarina HelmersonTekniker: Johanna CarellProducent: Catarina Spåre GustafssonIntervjun spelades in fredag den 12 april 2024.

Odla efter de förutsättningar platsen ger och försök härma det naturliga ekosystemet. Då får du en odling som är både motståndskraftig och lättskött. Permakultur har sakta blivit allt mer känt, kanske främst för sina principer no-dig och täckodling. I det här avsnittet träffar vi David Wiljebrand, som bland annat håller kurser i permakultur genom Studieförbundet Vuxenskolan. Han berättar hur han tänker när han skapar sin hållbara trädgård och hur vi som vill börja kan komma igång. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Annie Lööf är en svensk politiker och jurist. Hon var riksdagsledamot i sexton år och partiledare för Centerpartiet mellan 2011-2023. Lööf satt som näringsminister åren 2011-2014 i Reinfeldts regering och spelade en avgörande roll i regeringsbildningen 2018. Efter sin politiska karriär har hon bland annat engagerat sig i styrelsearbete för Astrid Lindgrens Värld, GreenIron och investmentbolaget byWit. Under 2023 fick hon ta emot Sokratespriset av Studieförbundet Vuxenskolan för sina insatser för människors fundamentala rättigheter och demokrati. *** Arash har nyligen släppt boken I love AI – en bok som kombinerar teknisk insikt, mänsklig visdom och praktiska råd inom AI. Läs det första kapitlet gratis på Vivas hemsida och påbörja din AI-resa redan idag. Prenumererar du på Arash nyhetsbrev? Om inte, signa upp dig idag och få koll på det senaste inom ledarskap, tech och marknadsföring. Varannan tisdag delar Arash även med sig av det senaste inom AI i ett nyhetsbrev på LinkedIn. Följ detta nyhetsbrev och få updates kring allt det senaste inom AI.

Mark Levengood reflekterar över vänskapen och dess betydelse i dagens samhälle under en litterär gudstjänst i Betlehemskyrkan.  Den litterära gudstjänsten var en del av Bokmässan i BK 2023, en serie samtalskvällar under Bokmässan i Göteborg, läs mer på: https://betlehemskyrkan.se/blog/2023/06/07/bokmassan-i-bk-2023/ Detta är en klippt version av gudstjänsten, hela gudstjänsten finns att se på https://www.youtube.com/@BetlehemskyrkanGoteborg Bokmässan i BK arrangerades tillsammans med Studieförbundet Bilda, Kultursamverkan Svenska Kyrkan och Föreningen Valv.

Psykisk ohälsa ökar och en fjärdedel av svenskarna upplever livet som meningslöst. Varför upplever vi det som om världen är stum? Och kan vi göra något åt det?  Medverkande: Patrik Hagman, Ellen Teir, Melker Millton, Hanna Soldal och Lina Granbacka.  Samtalet var en del av Bokmässan i BK 2023, en serie samtalskvällar under Bokmässan i Göteborg, läs mer på: https://betlehemskyrkan.se/blog/2023/06/07/bokmassan-i-bk-2023/ Detta är en klippt version av kvällen, hela evenemanget finns att se på https://www.youtube.com/@BetlehemskyrkanGoteborg Kvällen arrangerades tillsammans med Studieförbundet Bilda och Kultursamverkan Svenska Kyrkan.

Psykisk ohälsa ökar och en fjärdedel av svenskarna upplever livet som meningslöst. Varför upplever vi det som om världen är stum? Och kan vi göra något åt det?  Medverkande: Mikael Kurkiala, Emmy Stiernblad, Fanny Willman och August Hermansson Samtalet var en del av Bokmässan i BK 2023, en serie samtalskvällar under Bokmässan i Göteborg, läs mer på: https://betlehemskyrkan.se/blog/2023/06/07/bokmassan-i-bk-2023/ Detta är en klippt version av kvällen, hela evenemanget finns att se på https://www.youtube.com/@BetlehemskyrkanGoteborg Kvällen arrangerades tillsammans med Studieförbundet Bilda och Kultursamverkan Svenska Kyrkan.

Larmrapporter och debattartiklar om minskad läsning och sämre läsförståelse avlöser varandra. Leder skärmarna oss till läsningens död? Bör vi vara oroliga över smarta telefoner och beroendeframkallande appar, eller är det bara alarmism och teknikkonservatism? I sin bok ”Bokens folk” tar Joel Halldorf med oss på en resa genom läsningens historia, som spänner över hela den bokliga europeiska kulturen från antik tid, medeltid till boktryck och digitalisering. Medverkande: Joel Halldorf, Essy Klingberg, Elin Cullhed och Eric Schüldt Samtalet var en del av Bokmässan i BK 2023, en serie samtalskvällar under Bokmässan i Göteborg, läs mer på: https://betlehemskyrkan.se/blog/2023/06/07/bokmassan-i-bk-2023/ Detta är en klippt version av kvällen, hela evenemanget finns att se på https://www.youtube.com/@BetlehemskyrkanGoteborg Kvällen arrangerades tillsammans med Studieförbundet Bilda, Kultursamverkan Svenska Kyrkan och Föreningen Valv.

Rotmos och kärlek kan vänta den som missar bussen. I alla fall är det det som händer Maj, en dag i maj. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lättläst roman i uppläsning av Fransesca QuarteyMaj har precis varit hos frisören när hon missar bussen och beslutar sig för att ta rullatorn hem. Det blir starten på ett romantiskt äventyr som ständigt tar oväntade vändningar.Boken är på lättläst svenska och skriven för äldre med demens som har svårt med minne och koncentration.Eli Åhman Owetz är författaren bakom feelgood-serien Söderbergasviten. ” Sköna maj” (2021) är hennes första bok på lättläst svenska och prisades med Studieförbundet Vuxenskolans Lättläst-pris 2022. Uppföljaren ” En jul” tillsammans utkom 2022.Fransesca Quartey är skådespelare, regissör och tidigare VD på Västerbottensteatern. Hon har bland annat uppmärksammats för sin musikföreställning ” Lady Day”, om jazzstjärnan Billie Holiday. Tidigare har Fransesca Quartey bland annat jobbat på Unga Klara och på Dramaten i Stockholm.Tillgänglig tom 2 december 2023Av: Eli Åhman Owetz Inläsning: Fransesca QuarteyMusik: Cherry Love/Mark Andrew HansenTeknik & slutmix: Janne LeanderssonProducent: Mina Benaissa Förlag: LL-förlaget

Ur Per Magnus Johanssons föreläsning, arrangerat av S:t Lukas i Malmö i samarbete med Studieförbundet Sensus i Malmö 16 mars 2023. "Vi är på väg in i ett samhälle där de ekonomiska, sociala och hälsomässiga ojämlikheterna ökar, kulturen marginaliseras, de rasistiska vindarna blåser hårda och förutsättningarna för att förstå den ökade psykiska smärtan tenderar att kvävas. Vad döljer sig bakom den ökade psykiska ohälsan? Hur kan vi förhålla oss till det som är på väg att hända i vårt samhälle."

Ett samtal mellan Britta Hermansson och journalisten och författaren Charlotte Rörth om ett liv med rakare rygg. Inspelat på Åh Stiftsgård framför publik. Podden görs i samarbete med Studieförbundet Bilda.

Årets författarpris från Studieförbundet Vuxenskolan ut går till Maria Maunsbach för boken Lucky Lada och jag. En bok som skildrar en liten skånsk landsort och dess invånare genom skrävlande skrönor och osannolika anekdoter om ungdomsförälskelser, sex, fylla, epatraktorer och hemvändande. En Piraten-pastisch ur ett kvinnligt perspektiv. Så hur väl stämmer berättelsen in på verklighetens Höör? Vad är sant och vad är påhittat i denna moderna landsbygdsskildring? Medverkande Maria Maunsbach, författare Samtalet leds av Håkan Montelius

Även om unga idag har låg tilltro till vår förmåga att rädda planeten, så bär de själva på mycket av den vilja, kreativitet och oräddhet som världen behöver. Författarna Elin Ek och Johanna Nilsson samtalar med Magnus Sundell om mod, hopp och kärlek i skuggan av klimatförändringar och andra framtidshot. Samtalet är en del av BoKmässan i BK 2022, en serie samtal under Bokmässan i Göteborg, läs mer på http://www.betlehemskyrkan.se/ Detta är en klippt poddversion av samtalet, hela samtalet finns på Betlehemskyrkans youtubekanal www.youtube.com/betlehemskyrkangöteborg. Samtalet arrangerades tillsammans med Studieförbundet Bilda och Kultursamverkan Svenska Kyrkan.  STÖD TILL UKRAINA Via Equmeniakyrkans katastrof­fond görs nu en insamling till de som drabbas av kriget i Ukraina. Vill du vara med och bidra? Använd då: Bankgiro 900-3286 eller swisha till 9003286. Märk gåvan ”Ukraina”. BÖN FÖR UKRAINA Heliga treeniga Gud, du som är världens upprätthållare och frälsare. Vi ber för situationen i och omkring Ukraina. Vi ber om insikt, mod och handlingskraft hos politiker och ledare att gå fredens väg. Stärk enheten mellan människor, folk och stater. Hjälp oss alla att verka för fred och försoning. Jesus Kristus, vår befriare, ge våra oroliga hjärtan ro. Kom med din fred. Amen.

Hur förhåller sig människans behov av frihet, identitet och självförverkligande till gemenskap, politik och religion? Författarna Lena Andersson och Lotta Lundberg samtalar med kyrkohistorikern Joel Halldorf. Samtalet är en del av BoKmässan i BK 2022, en serie samtal under Bokmässan i Göteborg, läs mer på http://www.betlehemskyrkan.se/ Detta är en klippt poddversion av samtalet, hela samtalet finns på Betlehemskyrkans youtubekanal www.youtube.com/betlehemskyrkangöteborg. Samtalet arrangerades tillsammans med Studieförbundet Bilda, Kultursamverkan Svenska Kyrkan och Föreningen Valv.  STÖD TILL UKRAINA Via Equmeniakyrkans katastrof­fond görs nu en insamling till de som drabbas av kriget i Ukraina. Vill du vara med och bidra? Använd då: Bankgiro 900-3286 eller swisha till 9003286. Märk gåvan ”Ukraina”. BÖN FÖR UKRAINA Heliga treeniga Gud, du som är världens upprätthållare och frälsare. Vi ber för situationen i och omkring Ukraina. Vi ber om insikt, mod och handlingskraft hos politiker och ledare att gå fredens väg. Stärk enheten mellan människor, folk och stater. Hjälp oss alla att verka för fred och försoning. Jesus Kristus, vår befriare, ge våra oroliga hjärtan ro. Kom med din fred. Amen.

Mycket i samhället påminner oss om döden, samtidigt som många aldrig sett någon avliden. Och när vi väl ställs inför döden lämnas vi ofta ensamma. Camilla Lif (präst) och Philip de Croy (författare, doktorand i livsåskådning, thanatolog) samtalar med kulturjournalisten Erik Schüldt om hur vi pratar om döden i dagens samhälle. Samtalet är en del av BoKmässan i BK 2022, en serie samtal under Bokmässan i Göteborg, läs mer på http://www.betlehemskyrkan.se/ Hela samtalet finns också på Betlehemskyrkans youtubekanal www.youtube.com/betlehemskyrkangöteborg. Samtalet arrangerades tillsammans med Studieförbundet Bilda, Kultursamverkan Svenska Kyrkan och Föreningen Valv.  STÖD TILL UKRAINA Via Equmeniakyrkans katastrof­fond görs nu en insamling till de som drabbas av kriget i Ukraina. Vill du vara med och bidra? Använd då: Bankgiro 900-3286 eller swisha till 9003286. Märk gåvan ”Ukraina”. BÖN FÖR UKRAINA Heliga treeniga Gud, du som är världens upprätthållare och frälsare. Vi ber för situationen i och omkring Ukraina. Vi ber om insikt, mod och handlingskraft hos politiker och ledare att gå fredens väg. Stärk enheten mellan människor, folk och stater. Hjälp oss alla att verka för fred och försoning. Jesus Kristus, vår befriare, ge våra oroliga hjärtan ro. Kom med din fred. Amen.

Ulf Kristersson fick uppdraget att försöka bilda ny regering. Studieförbund erbjuder jobb och utbildning till nyanlända. Populära tv-serien Tunna blå linjen har börjat på andra säsongen.

Equmeniakyrkans partiledarutfrågning leds i år utav Britta Hermansson och Joakim Hagerius. Under 8 specialavsnitt av Brittas Vardagsrum så får ni möta samtliga partiledare och därför har podden under denna period bytt namn till Brittas Valdagsrum. Podden görs i samarbete med Studieförbundet Bilda.

Equmeniakyrkans partiledarutfrågning leds i år utav Britta Hermansson och Joakim Hagerius. Under 8 specialavsnitt av Brittas Vardagsrum så får ni möta samtliga partiledare och därför har podden under denna period bytt namn till Brittas Valdagsrum. Podden görs i samarbete med Studieförbundet Bilda.

Equmeniakyrkans partiledarutfrågning leds i år utav Britta Hermansson och Joakim Hagerius. Under 8 specialavsnitt av Brittas Vardagsrum så får ni möta samtliga partiledare och därför har podden under denna period bytt namn till Brittas Valdagsrum. Podden görs i samarbete med Studieförbundet Bilda.

Equmeniakyrkans partiledarutfrågning leds i år utav Britta Hermansson och Joakim Hagerius. Under 8 specialavsnitt av Brittas Vardagsrum så får ni möta samtliga partiledare och därför har podden under denna period bytt namn till Brittas Valdagsrum. Podden görs i samarbete med Studieförbundet Bilda.

Equmeniakyrkans partiledarutfrågning leds i år utav Britta Hermansson och Joakim Hagerius. Under 8 specialavsnitt av Brittas Vardagsrum så får ni möta samtliga partiledare och därför har podden under denna period bytt namn till Brittas Valdagsrum. Podden görs i samarbete med Studieförbundet Bilda.

Equmeniakyrkans partiledarutfrågning leds i år utav Britta Hermansson och Joakim Hagerius. Under 8 specialavsnitt av Brittas Vardagsrum så får ni möta samtliga partiledare och därför har podden under denna period bytt namn till Brittas Valdagsrum. Podden görs i samarbete med Studieförbundet Bilda.

Equmeniakyrkans partiledarutfrågning leds i år utav Britta Hermansson och Joakim Hagerius. Under 8 specialavsnitt av Brittas Vardagsrum så får ni möta samtliga partiledare och därför har podden under denna period bytt namn till Brittas Valdagsrum. Podden görs i samarbete med Studieförbundet Bilda.

Equmeniakyrkans partiledarutfrågning leds i år utav Britta Hermansson och Joakim Hagerius. Under 8 specialavsnitt av Brittas Vardagsrum så får ni möta samtliga partiledare och därför har podden under denna period bytt namn till Brittas Valdagsrum. Podden görs i samarbete med Studieförbundet Bilda.

Vilka kristna perspektiv finns på pacifism, försvarsmakten och kriget i Ukraina? Räcker ickevåldsligt motstånd för att stå emot auktoritära och förtryckande regimer, eller krävs dödligt våld ibland för att göra världen säkrare? Och hur går det i så fall ihop med Jesus ord om att älska fiender och vända andra kinden till? I "den stora och våldsamt intressanta men tack och lov ickevåldsliga debatten om kristen pacifism" deltar Micael Grenholm, Micah Fryxelius, Erik Svanberg, Daniel Forslund, Lotta Sjöström Becker och Olof Edsinger. Samtalet leds av veckotidningen Sändarens chefredaktör Robban Tjernberg, medan PO Flodström lyfter in publikens frågor från chatten och kommentatorsfältet.  Debatten arrangerades av Pennys Kultursällskap i samverkan med det kristna Studieförbundet Bilda och har fått tillåtelse att även läggas ut här i Jesusfolket. Forskningen om att ickevåld är effektivare än våld som Micael hänvisar till i debatten: https://helapingsten.com/2020/01/04/ickevald-ar-dubbelt-sa-effektivt-som-vald/  Stöd PMU:s nödhjälpsinsamling till Ukraina: https://pmu.se/insamling/akut-nodhjalp-till-ukraina/  Eller Act Svenska kyrkan: https://www.svenskakyrkan.se/act/katastrofinsatser  Har du frågor, kommentarer eller tips på vad vi ska podda om? Maila oss på jesusfolket@gmail.com Boka en föreläsning: https://helapingsten.com/boka/  Gilla Jesusfolket på Facebook! facebook.com/jesusfolket Följ oss på YouTube! youtube.com/helapingsten Och följ bloggen Hela Pingsten! helapingsten.com

Vad gör en chefsekonom? Avsnittets gäst Laura Hartman har tagit över denna roll på LO, och vi inleder samtalet med att fråga: vad är egentligen en facklig ekonomisk hållning? Vi duckar inte heller för de stora frågorna som var samhället befinner sig just nu eller hur privatiseringar i välfärden har utvecklats efter att Hartman lämnade sin roll som forskningschef på Studieförbundet Näringslov och Samhälle för ett decennium sedan. Eller hur hon, som ledde Tillitsdelegationen, ser på konflikten mellan styrning och vinst och med tillit. Sedan måste vi givetvis som två ekonomer i ett rum prata om inflation. Behöver vi en ny syn på ramverket för finans- och penningpolitik? Rent konkret exempel: bör en självständig Riksbank få köpa bostadsobligationer – någonting som ligger väldigt nära finanspolitik, vilket vi i vanliga fall överlåter till demokratiskt valda institutioner? Vi avslutar med skjutjärnsfrågor på klassiskt ja/nej-manér. Vill exempelvis LO:s nya chefsekonom införa euron? Programledare: Simon Vinge. Producent: Sanna Rundqvist.

Hur färgas en bok av platsen där den utspelar sig? Varje år delar Studieförbundet Vuxenskolan ut sitt Författarpris till en person som i sitt författarskap skildrar nutidens landsbygd. Årets Författarpris går till två personer: Moa Backe Åstot med sin bok ”Himlabrand” som utspelar sig i svenska Sapmi och Patrik Lundberg med ”Fjärilsvägen” som utspelar sig i Sölvesborg. Hör de båda författarna och prata om sina berättelser och om den urbana normen. Men också om vad platsen har för betydelse i deras författarskap. Samtalet leds av Håkan Montelius. Medverkande Moa Backe Åstot, författare Patrik Lundberg, författare

Tema mänskliga rättigheter: Rätten att lägga sin röst och att kunna ställa upp i val är en förutsättning för demokratin och en del av de medborgerliga och politiska rättigheterna. Samtidigt vet vi att det finns stora skillnader i det politiska deltagandet mellan olika grupper. Ta del av Uppsala kommuns arbete med så kallade demokratiambassadörer för att öka valdeltagandet och Studieförbundet Vuxenskolans satsning för att stärka delaktigheten för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Medverkande: Gro Hansen, Uppsala kommun, Kjell Stjernholm, Studieförbundet Vuxenskolan och Björn Kullander, SKR Programledare: Malin Svanberg, SKR Tid: 31:23

Britta Hermansson om: Säg som det är. Podden görs i samarbete med Studieförbundet Bilda.

Hur bygger man en arbetsplatskultur? Och därtill en framgångsrik arbetsplats som leds på distans. På Studieförbundet Vuxenskolan får varje medarbetare frihet att skapa sin egen arbetssituation. Med planering, struktur och en hel del firande har Joachim Lindqvist skapat en av Sveriges bästa arbetsplatser. | GreatPlaceToWork.se

Ett samtal mellan Britta Hermansson och Jacob Wessbo om att få rösta i Ecuador, sorg, vägen fram och orgelskor. Podden görs i samarbete med Studieförbundet Bilda.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Britta Hermansson samtalar med Robert Eriksson om hans senaste bok "Leva eller överleva" Samtalet varvas med musik av stråkkvartetten Omorfia. Podden görs i samarbete med Studieförbundet Bilda.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Varmt välkommen till ett kulturting i form av två temaavsnitt av Kultur Gävleborgspodden för hela Gävleborgs kulturliv: kulturföreningar, kulturpolitiker, kulturtjänstepersoner, kulturskapare, kulturinstitutioner, kulturjournalister med flera! Temat för 2020 är breddat deltagande och vi lyfter olika aspekter av att både uppleva och utöva konst och kultur i Gävleborg. Vi skulle ha träffats 25 april live i Delsbo men från och med 23 september kan du istället lyssna på föreläsarna där just du befinner dig i två poddavsnitt. DEL 1 - Här får vi dels höra regionpolitikerna Magnus Svensson (c), Gunbritt Wallström (v) och Hans Olsson (m) från Gävleborg och dels representanter för tre statliga myndigheter. De senare är Pelle Amberntsson från Myndigheten för kulturanalys, Simon Strömberg från Kulturrådet, Marwa Chebil från MUCF – Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. De ger en överblick över ett av våra viktigaste kulturpolitiska uppdrag och berättar hur de samlar kunskap om, analyserar och arbetar för att alla medborgare ska få tillgång till kulturupplevelser och kulturskapande. DEL 2 – Här ser vi närmare på begreppet breddat deltagande utifrån Gävleborg specifikt och möter Emelie Lundin tidigare marknadschef vid Studieförbundet Vuxenskolan Gävleborg, Anna Lindqvist kultur- och fritidschef vid Hudiksvalls kommun, Peter Jonaszon mycket drivande inom föreningslivet i Delsbo och Viveka Sjögren Bangoura kulturskapare i länet. Den som intervjuar är vår verksamhetsutvecklare för crossmedia, Josephine Rydberg och med henne inledningsvis är vår kulturstrateg Elenor Noble. Varmt välkommen att lyssna! Och vi hoppas vi kan mötas live 2021! Arrangörer är Kultur Gävleborg, Region Gävleborg, Hälsinglands museum och Kultur Hudiksvalls Kommun i samarbete med Delsbo Hembygdsförening. Kultur Gävleborgs inlägg på Instagram: www.instagram.com/p/CFeqoP8J-iO

Varmt välkommen till ett kulturting i form av två temaavsnitt av Kultur Gävleborgspodden för hela Gävleborgs kulturliv: kulturföreningar, kulturpolitiker, kulturtjänstepersoner, kulturskapare, kulturinstitutioner, kulturjournalister med flera! Temat för 2020 är breddat deltagande och vi lyfter olika aspekter av att både uppleva och utöva konst och kultur i Gävleborg. Vi skulle ha träffats 25 april live i Delsbo men från och med 23 september kan du istället lyssna på föreläsarna där just du befinner dig i två poddavsnitt. DEL 1 - Här får vi dels höra regionpolitikerna Magnus Svensson (c), Gunbritt Wallström (v) och Hans Olsson (m) från Gävleborg och dels representanter för tre statliga myndigheter. De senare är Pelle Amberntsson från Myndigheten för kulturanalys, Simon Strömberg från Kulturrådet, Marwa Chebil från MUCF – Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. De ger en överblick över ett av våra viktigaste kulturpolitiska uppdrag och berättar hur de samlar kunskap om, analyserar och arbetar för att alla medborgare ska få tillgång till kulturupplevelser och kulturskapande. DEL 2 – Här ser vi närmare på begreppet breddat deltagande utifrån Gävleborg specifikt och möter Emelie Lundin tidigare marknadschef vid Studieförbundet Vuxenskolan Gävleborg, Anna Lindqvist kultur- och fritidschef vid Hudiksvalls kommun, Peter Jonaszon mycket drivande inom föreningslivet i Delsbo och Viveka Sjögren Bangoura kulturskapare i länet. Den som intervjuar är vår verksamhetsutvecklare för crossmedia, Josephine Rydberg och med henne inledningsvis är vår kulturstrateg Elenor Noble. Varmt välkommen att lyssna! Och vi hoppas vi kan mötas live 2021! Arrangörer är Kultur Gävleborg, Region Gävleborg, Hälsinglands museum och Kultur Hudiksvalls Kommun i samarbete med Delsbo Hembygdsförening. Kultur Gävleborgs inlägg på Instagram: www.instagram.com/p/CFeqoP8J-iO

Hur vet man om leaderprojektet kommer att leva vidare efter att själva projekttiden är slut? Hur skiljer man på resultat och effekter och hur länge är det rimligt att mäta effekter av ett projekt? Alla dessa frågor försöker vi ge svar på i det här avsnittet av Landet. Det tillsammans med hur den som är projektägare ska tänka redan från början av projektet för att det ska bli bäst effekt av det. Medverkande Mats Holmquist, Fil Dr i Arbetsvetenskap, Högskolan i Halmstad. Krister Olsson, Verksamhetsledare, Leader Bohuskust och gränsbygd. Mia Ekegren, avdelningschef Studieförbundet Vuxenskolan Väst. Projektägare Mat och folk.

Kulturnämnden i Umeå kommun har beslutat att betala ut bidrag till studieförbundet Ibn Rushd. Detta trots Ibn Rushds belagda kopplingar till Muslimska Brödraskapet och historia av att, vid upprepade tillfällen, bjuda in antisemitiska talare. Jan Hägglund reder ut begreppet.

Kurser i Hässleholm ska hjälpa funktionsnedsatta att undvika sexhandel. Vi berättar också att Studieförbundet Vuxenskolan inför ett nytt pris, för författare som skriver lättlästa böcker.

Vad är det som händer när riktigt små barn hör musik? Hur jobbar en musikpedagog med olika åldrar? Vilka sånger och ramsor funkar bäst? Barnhälsovårdspsykolog Malin Bergström möter Marie Rindborg, musikpedagog och körledare med inrikting på barn och rytmik. Tillsammans spelar, sjunger och samtalar dom om barn och musik. Läs mer: Stockholms stadsbibliotek: Musik i livets början (av Sigrid Neuman och John Lind) (https://biblioteket.stockholm.se/titel/228374) Studieförbundet Bilda: Lära för att leda Barnmusik (av Marie Rindborg) (https://www.bilda.nu/material-och-metoder/lara-for-att-leda-barnmusik) Libris: Det doftar av himmel (av Marie Rindborg) (http://libris.kb.se/bib/7796546) Natur & kultur: Gunga lite grann (barnvisor av Jujja och Tomas Wieslander) (https://www.nok.se/titlar/allmanlitteratur-barn-och-ungdom/gunga-lite-grann/) Lyssna också på: BVCpodden 89: Musik och barn: "Forskning visar att hjärnan påverkas och utvecklas" (https://bvcpodden.fireside.fm/89) Special Guest: Marie Rindborg.

Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder, sägs det. Men vad betyder det? Är svensken mindre troende? Eller tror hon på ett annat sätt än tidigare? Vad var det som gjorde att alla trodde på Gud för 500 år sedan, men idag är det nästan en orimlighet att tro på Gud? Hur ska vi analysera läget för kristendomen i Sverige idag? Vilka fallgropar finns, och vilka möjligheter? Fader Mikael föreläste på Studieförbundet Bildas ungdomskonferens 2019-10-26. Temat på föreläsningen var filosofen Charles Taylors perspektiv på sekularisering, samt vilka särskilda möjligheter den Ortodoxa Kyrkan har att verka i ett sekulariserat samhälle.

1979 valdes en 56-årig lärare till premiärminister för det självständiga Zimbabwe. Trettio år senare hade han förvandlat ett spirande välfärdssamhälle till en av världens trasigaste ekonomier. Inflationstakten? 79 miljarder procent per månad.  ------------------------- Hur mycket skatt betalar vi svenskar varje år? Den frågan är faktiskt svårare att besvara än vad man vill tro. Efter dagens avsnitt följer en intervju med Konjunkturinstitutets generaldirektör Urban Hansson Brusewitz, som försöker svara på frågan. Inslaget är ett samarbete mellan Kapitalet och Studieförbundet Näringsliv & Samhälle. www.sns.se. 

50 år efter den första månlandningen har rymdens gåtfullhet inte släppt sitt grepp kring oss. Rymdens alfabet är Maria Küchens filosofiskt reflekterande berättelse om människans relation till det outforskade. Samtal med Magnus Sundell. Medarrangör: Natur & Kultur och Studieförbundet Bilda

Ett samtal mellan Britta Hermansson och armbryterskan från Ensamheten Heidi Andersson om att leva fossilfritt, armbrytning och ryssgym.Samtalet är inspelat i Hemavan inför publik. Podden görs i samarbete med Studieförbundet Bilda.

Ett samtal mellan Per Höglund och Britta Hermansson om förluster, musik och om att ha tråkigt. Samtalet är inspelat på Gullbrannafestivalen i somras inför publik. Podden görs i samarbete med Studieförbundet Bilda.

I det läget Gabriel Forss var, i djup identitetskris efter en uppväxt präglad av känslan att vara fel, hade det kunnat gå hur som helst. Att vinna Melodifestivalen, göra succé på Stockholms scener och sjunga i tv hjälper inte när panikångesten sliter i kroppen. I Livet på jorden berättar han om den långa resan för att bli sams med sig själv - och med Gud - och de viktiga förlösande orden. Livet på jorden är en podcast om existentiella frågor - från Studieförbundet Bilda. I varje avsnitt hör du en gäst, ett avgörande ögonblick och ett samtal om tro, livsval och värderingar. Programledare Åsa Paborn. Producent Lisa Tallroth/Produktionsbolaget Munck. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Elise Lindqvists andra liv började när hon var 57 år. Då hade hon i många år på egen hand försökt döva smärtan från en uppväxt präglad av psykisk och fysisk misshandel, svåra sexuella övergrepp och prostitution. Hon var en missbrukare i utförsbacke. Men i maj 1994 hände något. Och sedan dess har Elise använt all sin energi och tro till att hjälpa kvinnor bort från gatan. Livet på jorden är en podcast om existentiella frågor - från Studieförbundet Bilda. I varje avsnitt hör du en gäst, ett avgörande ögonblick och ett samtal om tro, livsval och värderingar. Programledare Åsa Paborn. Producent Lisa Tallroth/Produktionsbolaget Munck. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

När andra påstår att det är tabu för föräldrar att beklaga sig, säger debattören Carolina Klintefelt att det är precis tvärtom. Vad kan vara mer tidstypiskt än föräldrar som beklagar sig över allt de inte hinner eller kan? Carolina Klintefelt hämtar sin föräldraork i tron och att Gud minsann inte heller har det så lätt med sina barn alla gånger. Livet på jorden är en podcast om existentiella frågor - från Studieförbundet Bilda. I varje avsnitt hör du en gäst, ett avgörande ögonblick och ett samtal om tro, livsval och värderingar. Programledare Åsa Paborn. Producent Lisa Tallroth/Produktionsbolaget Munck. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Mariette Lindsten funderar fortfarande på hur arbetet som skulle handla om att hjälpa människor och att älska sin nästa kunde förvandlas till dess raka motsats - en sekt där allt ifrågasättande bestraffades och beväpnade vakter iakttog varje steg. Mariette tillbringade 25 år hos scientologerna, anställd och inlåst i högkvarteret i Kalifornien, innan hon lyckades ta sig därifrån. Nästa år kommer tv-serien som skildrar hennes erfarenheter från sekten.Livet på jorden är en podcast om existentiella frågor - från Studieförbundet Bilda. I varje avsnitt hör du en gäst, ett avgörande ögonblick och ett samtal om tro, livsval och värderingar. Programledare Åsa Paborn. Producent Lisa Tallroth/Produktionsbolaget Munck. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

För Yusuf Aydin är den kristna tron ingen privatsak. En gång hjälpte den honom att hitta hem i Sverige, långt från barndomsbyn i Turkiet. Och fortfarande är den syrisk-ortodoxa kyrkan och den gemenskap Yusuf upplever där det som ger såväl livsmening som orientering i tillvaron. Med Åsa Paborn pratar han om ansvaret att göra världens äldsta kyrka relevant för nya generationer. Livet på jorden är en podcast om existentiella frågor - från Studieförbundet Bilda. I varje avsnitt hör du en gäst, ett avgörande ögonblick och ett samtal om tro, livsval och värderingar. Programledare Åsa Paborn. Producent Lisa Tallroth/Produktionsbolaget Munck. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Doktor i epidemiologi, forskare, vetenskapsskribent, 37 år. Född och bosatt i Uppsala. Debuterar som Sommarvärd. "Mamma, hur blev allt så här?" Den frågan ställer Emma Frans son en dag när de är ute på promenad. Barn är otroligt bra på att ställa svåra frågor. De får oss att stanna upp i vardagen och syna sånt som vi vuxna har för vana att bara sålla bort. Som svar på frågan berättar Emma Frans för sin son om big bang, en spännande berättelse om hela universums uppkomst. Men det är inte alltid vetenskapen är så spännande. Det är betydligt lättare, och mänskligare, att lyssna till den berättelse som har enkla lösningar. Eller den person som är tvärsäker på sin sak, även om det den säger inte nödvändigtvis alltid är sant. I takt med att information sprider sig allt snabbare och snabbare idag, blir mängden desinformation också mycket större. I sitt sommarprat berättar Emma Frans om vetenskap, vikten av att stanna upp och tänka till, och om att du inte kanske alltid är så smart som du tror att du är. Om Emma Frans Forskare som utsetts till Årets folkbildare två gånger, av Studieförbundet Vuxenskolan och föreningen Vetenskap och Folkbildning. Skriver i Svenska Dagbladet under vinjetten Vetenskapskollen och har fått Stora Journalistpriset i kategorin Årets Röst. Senaste boken heter Sant, falskt eller mitt emellan och innan den kom Larmrapporten att skilja vetenskap från trams. Medverkar ofta i tv. Arbetar på Karolinska Institutet och forskar bland annat om adhd-mediciners biverkningar. Är demokratiambassadör i regeringens kommitté Demokratin 100 år. Producent: Lena Resborn

Ett samtal från Almedalen mellan Britta Hermansson och Morgan Olofsson om Ryssland, prepping och för-troende. Avsnittet är inspelat inför publik och görs i sammarbete med Studieförbundet Bilda

Ett samtal från Almedalen mellan Britta Hermansson och utrikeskorren Cecilia Uddén om rädsla, att ge människor hopp och om en elefant.Avsnittet är inspelat i Visby under Almedalsveckan framför publik. Podden görs i samarbete med Studieförbundet Bilda.

På Hanna Stjärnes bord ligger bara de riktigt svåra besluten. Som VD för Sveriges Television vill hon också ha det så. Men det gör inte uppgiften lättare. I Livet på jorden berättar Hanna hur ett långt yrkesliv har lärt henne att lyssna till både hjärna och hjärta. En smärtsam lektion i precis detta var dagen då färjan Estonia sjönk, en arbetsdag Hanna har burit med sig i tjugofem år nu. Livet på jorden är en podcast om existentiella frågor - från Studieförbundet Bilda. I varje avsnitt hör du en gäst, ett avgörande ögonblick och ett samtal om tro, livsval och värderingar. Programledare Åsa Paborn. Producent Lisa Tallroth/Produktionsbolaget Munck. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I Stina Berges hemby i Burkina Faso finns en förskola där barnen får undervisning på sitt eget språk. Den startade Stina med hjälp av sin mamma och pengar från mormor. Skolan växer för varje år och till sin hjälp har Stina vännen och nobelpristagaren Denis Mukwege. I Livet på jorden berättar Stina hur de fann varandra och vilken uppgift hon har gett sig själv i livet.Livet på jorden är en podcast om existentiella frågor - från Studieförbundet Bilda. I varje avsnitt hör du en gäst, ett avgörande ögonblick och ett samtal om tro, livsval och värderingar. Programledare Åsa Paborn. Producent Lisa Tallroth/Produktionsbolaget Munck. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi lever i ett samhälle som tycks bli mer och mer individualiserat, med fokus på hårda värden och resultat. Från denna tendens sticker körrörelsen ut med hundratusentals sångare som värderar kollektivt, lustfyllt skapande. Sveriges Körförbund vill föra samman detta engagemang till en gemensam kraft, men hur gör vi det på bästa sätt? Hur kan vi körälskare jobba tillsammans för att utveckla körrörelsen, och övertyga politiker och bidragsgivare om att kulturen är en livsviktig komponent i åtskilliga människors liv? Om detta och mycket annat talar Karin med sina gäster i ett engagerat, framåtblickande avsnitt av Körpodden.   Medverkande: Kerstin Fondberg, förbundsdirektör på Sveriges Körförbund Kella Næslund, distriktsansvarig i Sveriges Körförbund Jenny Mattsson, PR- och kommunikationsansvarig på Kulturens bildningsverksamhet

”Du kommer aldrig att bli nåt”, var orden som länge ringde i öronen på den nu framgångsrike entreprenören Michael Saliba (#LinkedinSalibaChallenge). Med självkänslan i botten blev det bråk vart han vände sig och till slut fanns bara ett halmstrå kvar, en vilja att bli en bättre människa. Och det gick. I Livet på jorden berättar Michael Saliba om hur tiden i kloster lärde honom att ställa sig de rätta frågorna. Livet på jorden är en podcast om existentiella frågor - från Studieförbundet Bilda. I varje avsnitt hör du en gäst, ett avgörande ögonblick och ett samtal om tro, livsval och värderingar. Programledare Åsa Paborn.Producent Lisa Tallroth/Produktionsbolaget Munck. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Författaren Rebecka Åhlund undrar ibland vad som provocerar hennes omgivning mest; att hon inte dricker alkohol eller att hon tror på Gud? Som nykter alkoholist bryr hon sig inte längre. För första gången under sitt 40-åriga liv har hon något annat: sinnesro. Och det är faktiskt punk på riktigt, i ett samhälle där idealet är att vi ska klara allt själva, utan hjälp från någon, säger Rebecka i Livet på jorden. Livet på jorden är en podcast om existentiella frågor - från Studieförbundet Bilda. I varje avsnitt hör du en gäst, ett avgörande ögonblick och ett samtal om tro, livsval och värderingar. Programledare Åsa Paborn.Producent Lisa Tallroth/Produktionsbolaget Munck. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

På 90-talet hörde Thomas Idergard till den inre kretsen i Moderaterna. Han satt i tv-soffor och spåddes en framtid som partiledare. Men det var något som tog emot. Han kunde inte förmå sig att verkligen satsa, och samma sak när pr-karriären började ta fart. Det visade sig att det var något annat som kallade: fattigdom, kyskhet och lydnad. Idag är Thomas Idergard präst i katolska kyrkan och medlem i Jesuitorden.Livet på jorden är en podcast om existentiella frågor - från Studieförbundet Bilda. I varje avsnitt hör du en gäst, ett avgörande ögonblick och ett samtal om tro, livsval och värderingar. Programledare Åsa Paborn.Producent Lisa Tallroth/Produktionsbolaget Munck. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kan skogsbränder och grillförbud vara chansen till Guds comeback i Sverige? Det både tror - och hoppas - Dagens Nyheters kulturchef Björn Wiman. För trots att han själv inte kallar sig troende, så anser Björn Wiman att vi behöver ta hjälp av religionerna för att prata om den annalkande klimatkatastrofen för vad den är - undergången.Livet på jorden är en podcast om existentiella frågor - från Studieförbundet Bilda. I varje avsnitt hör du en gäst, ett avgörande ögonblick och ett samtal om tro, livsval och värderingar. Programledare Åsa Paborn.Producent Lisa Tallroth/Produktionsbolaget Munck. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Annika Spalde är fredsaktivisten som brutit sig in i vapenfabriker och avtjänat flera fängelsestraff för civil olydnad. Hon vill ifrågasätta den oreflekterade lydnaden och hämtar själv inspiration från klosterlivets rutiner för tystnad och eftertanke. Det kan låta motsägelsefullt att söka frid och strid samtidigt, men i Livet på jorden förklarar Annika att det är precis tvärtom.Livet på jorden är en podcast om existentiella frågor - från Studieförbundet Bilda. I varje avsnitt hör du en gäst, ett avgörande ögonblick och ett samtal om tro, livsval och värderingar. Programledare Åsa Paborn. Producent Lisa Tallroth/Produktionsbolaget Munck. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I arbetet med att hjälpa utsatta människor till en bättre framtid återvänder Lars Arrhenius i tankarna till sin egen uppväxt, i Afrika och i Eksjö. Som barn till missionärer förstod han aldrig hur föräldrarnas tro och kallelse kunde vara så mycket viktigare än han, deras egen son.Idag är Lars Arrhenius generalsekreterare för Läkarmissionen, och även om han fortfarande ber till Gud, är det inte därifrån drivkraften kommer. Livet på jorden är en podcast om existentiella frågor - från Studieförbundet Bilda. I varje avsnitt hör du en gäst, ett avgörande ögonblick och ett samtal om tro, livsval och värderingar. Programledare Åsa Paborn. Producent Lisa Tallroth/Produktionsbolaget Munck. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Är Kristina Paltén extremist? Det har hon själv grubblat en del över. Och varför skulle hon springa ensam genom Iran, ett av världens mest auktoritära länder, när hon i själva verket kände sig livrädd? Det har hon också tänkt väldigt mycket på - och funnit svaren. Lyssna på ett samtal om Gud, mod och tillit.Livet på jorden är en podcast om existentiella frågor - från Studieförbundet Bilda. I varje avsnitt hör du en gäst, ett avgörande ögonblick och ett samtal om tro, livsval och värderingar. Programledare Åsa Paborn. Producent Lisa Tallroth/Produktionsbolaget Munck. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Om människor i gränslandet mellan svensk vardag och världspolitik. Veckans Konflikt är en tillbakablick tillsammans med Randi Mossige-Norheim på några av de personer hon har mött det senaste året cykelbudet Ardjo från Bangladesh, Gigica från Rumänien och pappan och sonen som söker sina uiguriska släktingar. Vi börjar med att gå tillbaka till ett program från juni förra året, "Studiefällan Sverige", om globaliseringens vinnare och förlorare. Om masterstudenter från Bangladesh som levererar pizza i Stockholm. Ardjo, som egentligen heter något annat, kom till Sverige för att plugga i Halmstad hösten 2017. När Randi Mossige-Norheim träffade honom för ett år sedan levererade han i stället mat som cykelbud i Stockholm för att försöka få ihop pengar till studieavgiften och för att kunna betala tillbaka till sina föräldrar som sålt sin mark för att hjälpa sonen att studera utomlands. Nästa återblick är på Gigica och hennes vänner från Rumänien. På dagarna är de statister på operascenen i Folkoperans uppsättning av Lars-Erik Larssons  "Förklädd Gud", med text av Hjalmar Gullberg. Om nätterna sover de i ett läger i Högdalen som de hela tiden oroar sig över ska rivas.  Det här är en del ur programmet "Sista julen i Sverige?" från december 2018. Om att ena dagen vara tiggare och nästa stå på en operascen, om olovliga bosättningar och att bli avhyst, attityder mot tiggare och om tiggeriförbudets olika perspektiv. Och slutligen hör vi pappan och sonen vid ett köksbord någonstans i Stockholm. Sonen, som är född i Sverige, har inte egen erfarenhet av att vara utsatt som uigur i Kina men kan förstå sin pappas lidanden. Gång på gång ringer de uiguriska släktingar i Kina utan att någon svarar. Och de är inte ensamma -  från köksbord runt om i Stockholm vittnar uigurer om samma sak för Randi Mossige-Norheim: De ringer och ringer till sina släktingar i Xinjiang men får inte kontakt. Hela programmet, "Kinas okända läger", sändes i oktober 2018. Om en miljon människor i omskolningsläger. Vittnen talar om tortyr och kollektiva straff mot muslimska minoriteter. Folkrepubliken pratar om assimilering och tillväxt. Vad händer egentligen i Xinjiang?   Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Reporter: Randi Mossige-Norheim Tekniker: Stina Fagerberg, Lisa Abrahamsson, Brady Juvier, Jacob Vikblom

I det här första avsnittet kommer vi att få träffa projektledare Rebecka Hoxha Frohm, Coompanion Jönköpings län, projektkoordinatorn Lovisa Jansson, verksamhetsutvecklare på Studieförbundet Vuxenskolan och Anne-Louise Björklund från Arbetsförmedlingen som kommer att berätta om hur projektvardagen i Trappsteget har sett ut. 

Nina Larsson är förbundschef på Studieförbundet Vuxenskolan och tillsammans pratar vi om samtalet som verktyg. Vad är ett tecken på ett gott samtal som leder framåt? Hur gör jag för att prata med någon om[...]

FÖRFATTARE, Författare, 38 år. Född och bosatt i Offerdal i Jämtland. Debuterar som Sommarvärd. Författaren Elon Olofssons Sommarprat handlar om landsbygdens matriarkat och om de kvinnor som gjort henne till den hon är. Landsbygdens kvinnor får ju sällan det utrymme och den uppmärksamhet som de förtjänar, så jag tänkte passa på. Det finns inget som Elin Olofsson är så rädd för som liten, som för universum. Hon är livrädd för universums oändlighet men också för att det ska visa sig vara begränsat. Programmet handlar om hur hon på olika sätt har lärt sig att tämja skräcken. Hon berättar om kvinnorna som fanns där under hennes barndom, om matriarkatet som bestämt sig för att ha egna pengar på kontot; det var viktigt för att inte vara beroende av någon annan. Hon beskriver hur förvånad hon blev när hon blev äldre och förstod att resten av världen i själva verket styrdes av män. Hon berättar om sina förmödrar, där döden, världen, tiden och strävan är de ord som symboliserar hennes farmor, gammelfarmor Märta, gammelmormor Ester och mormor. Det är de som utgör berättelsernas skådeplats. Elin berättar om dem för att det som de står för tillsammans, alla fyra är det enda jag vet som hjälper mot den där skräcken och den där flämtande oron över att både bli uppslukad av universum och att inte blir det. Om Elin Olofsson Kritikerrosad författare som förra året kom ut med fjärde romanen, Krokas, som utspelar sig under efterkrigstiden i jämtländska Krokom. Tidigare verksam som journalist och krönikör bland annat i P4 Jämtland. Debuterade 2013 med romanen Då tänker jag på Sigrid. Därefter kom Till flickorna i sjön, för vilken hon bland annat nominerades till Studieförbundet Vuxenskolans författarpris. Skriver om kvinnors liv och villkor på landsbygden. Hennes hundkompis Otto är känd som Kulturhunden i sociala medier. Producent: Lars Gustafsson

Ett samtal mellan Britta Hermansson och musikern Tomas Andersson Wij. Om låtar, texter och att använda keps. Ett härligt samtal om högt och lågt. Podden görs i samarbete med Studieförbundet Bilda.

Livet på jorden är en podd om existentiella frågor. Om hoppfullhet och meningen med livet, om harmoni och tillförsikt, om att klara av det som är svårt och att ha framtidstro. I varje avsnitt möter vi en gäst i ett personligt samtal om en livsavgörande händelse och följderna av det.Bakom podden står Studieförbundet Bilda, som erbjuder studiecirklar, kulturprogram och andra mötesplatser i hela landet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Om globaliseringens vinnare och förlorare. Om masterstudenter från Bangladesh som levererar pizza i Stockholm. En berättelse om värdighet, klassresor och utländska studenters möte med Sverige. Konflikts Randi Mossige-Norheim följer tre studenter från Bangladesh i Stockholm. De har en sak gemensam: De kom till Sverige för att skaffa sig en högre examen vid svenska universitet. Nu levererar de mat, plockar disk och delar ut tidningar. Möt 23-åriga Sadif som blev antagen vid Tekniska Högskolan i Stockholm. Han hoppades kunna utveckla tekniken bakom självkörande bilar. Nu har han betalat 155.000 kronor i terminsavgifter. Men för att ha råd med mat och boende tvingades han jobba vid sidan av och klarade inte av sina studier. Vi är nästan 25 personer från Bangladesh på Foodora, säger Ardjo, som egentligen heter något annat, och som kom till Sverige för att plugga i Halmstad i höstas. Nu levererar han mat som andra beställt via Foodoras app. Det är en bra app, säger Ardjo. Jag har själv jobbat med att utveckla appar när jag pluggade till dataingenjör. Jag skulle vilja utveckla Foodoras app så att den blir bättre, säger han mellan cykelleveranserna. Varje termin här i Sverige kostar honom 61.500 kr. Han fick ihop pengar till den första terminen, familjen sålde mark och tog av pappans pensionspengar. Men nu är pengarna slut.   Rodrigues, som vi kallar honom här, har fru och två små barn hemma i Bangladesh. Han jobbade på en bank i huvudstaden Dhaka, en respekterad man. Men chefen erbjöd honom ett bättre jobb om han kunde skaffa sig en examen från ett europeiskt universitet. Rodrigues tog ett banklån för att gå masterprogrammet i management i Umeå. Nu har han varken universitetspoäng eller pengar och jobbar 13 timmars arbetspass för att komma ikapp. Jag måste försöka få igen dom pengar jag har lagt ut. Jag borde aldrig ha kommit hit, säger Rodrigues.   Hör Helen Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, som fortfarande tycker att det är viktigt att Sverige även lockar hit mindre resursstarka studenter från olika delar av världen. Författaren och tidigare biståndsarbetaren Helena Thorfinn som varit bosatt i Bangladesh, förklarar betydelsen av en utländsk utbildning för Konflikts Sally Henriksson. En persons examen från ett land som Sverige kan göra en hel stad stolt, berättar juristen Nadia Sultana. Och så går programledaren Robin Olin på spa med Raeed Abedin som kommer från Bangladesh. Han studerar vid Halmstad högskola och är digital ambassadör för Svenska institutet som marknadsför Sverige som universitetsland utomlands. Alla kan inte kan lyckas, förklarar han men själv lever Raeed drömmen som student här i Sverige. Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sr.se Tekniker: Jacob Vikblom jacob.vikblom@sr.se

Ett samtal mellan paret Hägerå och Britta Hermansson om att förlora ett barn, änglar och lapptäcke. Inspelningen är gjord inför publik på Storsjöstrand. Podden görs i samarbete med Studieförbundet Bilda.

Ett samtal mellan Britta Hermansson och Mia Skäringer Lázár om livet, döden och Palme samt en del annat där emellan. Avsnittet är inspelat i Betlehemskyrkan Göteborg den 26 april. Podden görs i samarbete med Studieförbundet Bilda.

Britta Hermansson möter författaren Annette Haaland i ett samtal om olikheter, att bära T-shirt med hemliga budskap och att säga som det är. Podden är inspelad i Betlehemskyrkan i Göteborg och görs i samarbete med Studieförbundet Bilda.

Nina Larsson, förbundschef på Studieförbundet vuxenskolan, berättar om kunskap och bildning som motståndskraft mot populism och olika former av totalitära krafter. Bildning ger den enskilda människan möjlighet att navigera säkrare i tider av filterbubblor och fejk news. 

Ett samtal mellan artisten Anna Stadling och Britta Hermansson om renovering, karaokevinster, sjukdomar och den nya plattan. Podden görs i samarbete med Studieförbundet Bilda.

Ett samtal mellan Britta Hermansson och Emil Svanängen aka Loney Dear om Gud, kyrkan strängmusik och mycket mycket mer. Podden görs i samarbete med Studieförbundet Bilda.

Det är Vox-festival i helgen 19-21/8 i Varbergparken, Örebro. Under fredagskvällen skickade vi på Radio 14 ut vår reporter och pratade med arrangören, Simon Ledstam, Studieförbundet Bilda och Patrik Wallin, Örebro kommun. Vilka artister kommer till denna gratisfestival? Först hör vi Simon Ledstam och sedan Patrik Wallin.

Här kan du lyssna på ett samtal mellan Anna Magnusson, Studieförbundet Vuxenskolan, Scott Taylor, docent i organisationsteori och Ylva Löwenborg, regionchef Sensus Studieförbund. Samtalet kretsar kring varför ledarskap är en sådan central del av vårt sätt att bygga organisationer. Ylva och Anna reflekterar och ger personliga tankar utifrån det Scott berättar om sin forskning och Steve Jobs.   Samtalet är en del av LedarskapsArenan 2016 med tema internationell utblick. http://www.ideellarena.se/event/ledarskapsarenan-internationell-utblick/

Samfund aktiva i flyktingmottagandet, men hur långt ska samfundens ansvar sträcka sig. Reportage bland ideella hjälparbetare från stora mosken i Stockholm av Simon Sarnecki och samtal med Filip Wljkström, docent vid Handelshögskolan om civilsamhällets ökade ansvar och förändrade roll som social aktör.Nyheter i korthet med Simon Sarnecki. Kinesiska myndigheter river kyrkor och plockar ner kors. Reportage av Teresa Kristoffersson om Kinas Kristna Råd på Sverigebesök och samtal med Fredrik Fällman, sinolog vid Göteborgs universitet om vad som ligger bakom myndigheternas tuffa hållning.Krönika av Johanna Melén. Samtal om vad flykten gör med en människa med författaren till boken Regnet luktar inte här, Duraid Al-Khamisi.

Vad är en bra utbildning? Och hur mäter man det? Den andra delen i Kalibers granskning av den svenska högskolan handlar om utvärderingen och bedömningen av högskolornas kvalitet, en process där miljonbonusar - eller hot om nedläggning - ligger i potten. Högskoleutbildningar betygssätts av staten på lösa grunder. Studenter vars utbildningar fått dåligt betyg riskerar att bli ifrågasatta av arbetsgivare, och utbildningar som fått högst betyg får del av regeringens bonusmiljoner. – Ja, asså det känns ju inte roligt att plugga det programmet och sen få det omdömet. – Det är lite besvärande tycker jag. Jag hoppas att det inte påverkar min karriär som jurist på något nämnvärt sätt. – Det här programmet, juristprogrammet i Stockholm är Sveriges mest sökta program. Jag ville bara ha det sagt. Anna Persson, Filip Nyman och Ali Abdullah sitter i storsal C6 i ett av Stockholms universitets ljusblå hus. Föreläsningen i juridik börjar snart. De pratar om betyget som deras utbildning har fått av staten. – Jag är faktiskt väldigt nöjd med min utbildning hitintills. Jag tycker att de är väldigt duktiga på att lägga upp utbildningen pedagogiskt. Så det omdömet reflekterar inte riktigt min upplevelse av utbildningen. Högskolan är Sveriges största statliga sektor, den kostar över 60 miljarder om året. Men vad är en bra utbildning? Och hur mäter man det? – Det finns ju en viss status kopplat till utbildningen och det är ju inte roligt att få höra just om sin egen utbildning. Det kanske är lite orättfärdigt att plocka ut en liten bit av utbildningen och sedan nämna det om hela utbildningen. I förra veckans Kaliber berättade lärare om hur sämre förkunskaper hos studenterna och mindre resurser till utbildningarna i kombination med det system som fördelar pengar till utbildningarna gör att nivån sjunker. För att motverka det infördes ett nytt kvalitetsutvärderingssystem 2011. Men systemet har brister och kan få orättvisa konsekvenser både för utbildningar och studenter visar vi i dagens Kaliber. Vi går tillbaka till för ungefär ett år sen hemma hos Julia Shao. Hon går sista året på juristlinjen och skriver sitt examensarbete. Det är en av de första dagarna i september. -- Första gången jag tog del av nyheten så var det på Dagens Nyheter. “Svag juristutbildning i Stockholm”, är rubriken på artikeln och lite längre ner i texten: Stockholms Universitet håller bristande kvalitet. Julia blir nyfiken. – Jag tycker att juristutbildningen på Stockholms universitet är en bra utbildning. Jag tycker att vi har underbara, jättebra lärare, som lär ut på ett väldigt pedagogiskt sätt och vi har ambitiösa studenter som tar del av en jättebra undervisning. Juristprogrammet i Stockholm en av de utbildningar som har högst söktryck i Sverige. Julia går in på Högskoleverkets hemsida för att kolla hur utvärderingen har gått till. – Av rapporten framgår att man slumpmässigt gått igenom examensarbeten bland juriststudenter på Stockholms universitet. 24 examensarbeten, alltså uppsatser, har lottats ut från ungefär 300 från hösten 2010 och våren 2011. Dessa har sen bedömts utifrån sex olika examensmål. På två av examensmålen har uppsatserna fått omdömet “bristande”, och det har i sin tur gjort att hela utbildningen fått omdömet “bristande kvalitet.” Företrädare för utbildningen har också fått beskriva hur studenterna når examensmålen i en så kallad självvärdering, men fokus ligger på uppsatserna. – Då tror jag ändå att de flesta är överens om att man kan inte dra en slutsats om att en hel utbildning är av bristande kvalitet, utan Högskoleverket borde ha redovisat slutsatsen på ett annat sätt, det vill säga att de har granskat vissa examensarbeten som enligt deras syn på saken inte uppfyller vissa kriterier som Högskoleverket hade fastställt. Tillsynsmyndigheten, före detta Högskoleverket som numera heter Universitetskanslerämbetet, har i uppdrag att se till att lärosätena kontinuerligt kvalitetssäkrar sina utbildningar. Det nya med det här utvärderingssystemet är att fokusera på resultat. Resultatet mäts i första hand genom att titta på de uppsatser som studenterna skriver mot slutet av utbildningen, examensarbetena. Man tittar också på utbildningarnas självvärderingar, och intervjuer med företrädare för utbildningen görs också. Men huvudfokus ska ligga på uppsatserna. Brister kvalitén i något av de examensmål man utvärderar ifrån blir omdömet bristande kvalitet för hela utbildningen. Detta oavsett om examensarbetena visar att andra mål uppnås med god marginal. Utbildningar som får omdömet “mycket hög kvalitet” får del av regeringens miljardbonus och utbildningar som får omdömet "bristande kvalitet" kan i förlängningen tvingas lägga ner. – När man tittar på den granskning de gjort av examensarbetena, så tycker jag att analysen och bedömningen av uppsatserna ifrågasätter jag inte alls. Jag är helt enig med dem och jag tycker att det finns flera saker vi ska jobba med där. Det jag var kritisk mot var två saker. Dels tycker jag att när man gör en bedömning av en hel utbildning så måste man beakta mer än bara examensarbetena. Jonas Ebbesson är dekan, alltså högste ansvarige, på juridiska fakulteten på Stockholms universitet. – Jag tycker att man drog för långtgående slutsatser, men när jag väl har sagt det så tycker jag att man ska också vara tydlig med att vi tog detta på största allvar, vi har satt igång massa åtgärder på grund av HSV:s arbete och för mig som relativt nybliven dekan förra året så var den här granskningen väldigt värdefull. Jonas Ebbesson bläddrar i Högskoleverkets utvärdering. Det är den som du har framför dig på skrivbordet här. Hur många sidor är den? – Ja, hela rapporten som avser alla universitet är på en 100 sidor, men det som gäller Stockholms universitet är bara på några sidor. Dessutom var det så att när den här bedömningen kom så skickades den aldrig ut till oss i förhand för att kommentera, och sen blev det som en sorts konsumentupplysning på ett sätt som jag tycker är felaktigt. Om man läser detta utan att ha helheten så får man intrycket av att det här är en bristande utbildning. Och när de sedan får den informationen när de söker så skulle det kunna leda till slutsatsen att man inte ska söka till Stockholm. En felaktig konsumentupplysning, säger Jonas Ebbesson på Juridicum på Stockholms universitet om Högskoleverkets utvärdering. En konsumentupplysning som kan hindra studenter att söka utbildningen och som också sätter en stämpel på utbildningen för de studenter som går där. Även magisterutbildnigen i juridik fick omdömet “bristande kvalitet” i Stockholm. Här är det 20 uppsatser som har granskats. Flera av dem är får mycket goda omdömen. Men på ett mål har sex av de 20 uppsatserna ansetts bristande. Om en av de uppsatserna hade klarat just det målet hade utbildningen klarat sig. Nu föll den på målsnöret. Vi åker till Karlstads universitet och mastertbildningen i Skatterätt. Där blev Björn Jernbacken, programansvarig, glad för Högskoleverkets omdöme “mycket hög kvalitet”. – Eftersom vi har väldigt mycket kontakter med våra avnämare, skatteverket, revisionsbyråer och de som är framtida arbetsgivare, såg de att vår utbildning är bra. Det slogs upp ganska stort på Skatteverkets hemsida. Två juristutbildningar på två olika lärosäten, den ena får sitt examenstillstånd ifrågasatt och den andra får del av regeringens bonusmiljard. Vi tittar närmre på underlaget för bedömningarna. När vi räknar ihop alla mål i alla uppsatser ser vi att Stockholm har nästan lika hög andel mycket hög måluppfyllelse som Karlstad. Det skiljer åtta procentenheter. Och det skiljer bara två procentenheter i andel bristande måluppfyllelse. Ändå har Karlstad fått det högsta betyget och Stockholm det lägsta på den tregradiga skalan. – De självständiga arbetena väger ju tungt. Men om det står och väger, jag vet inte, jag har inte specialgranskat just det här fallet, och jag vet inte vad bedömarna har sett i de andra underlagen, och om det har viktats upp. Viveka Persson är utredare på Universitetskanslerämbetets utvärderingsenhet. Och de andra underlagen hon pratar om är alltså intervjuerna man gjort med företrädare för utbildningarna och självvärderingarna som utbildningarna har skrivit. Kanske är det Karlstads självvärdering som har avgjort bedömargruppens betyg ”Mycket hög kvalitet”. I den står det bland annat att studenterna har förmåga att genomföra uppgifter inom givna tidsramar. När vi tittade på bedömningarna av fler juristutbildningarpå både kandidat- och magisternivå hittade vi flera utbildningar med högre andel uppsatser med bristande kvalitet än i Stockholm men som ändå klarat sig över godkänt-ribban. Och samma skillnader fann vi också i utvärderingarna av kandidatexamen i företagsekonomi. Där hade flera av examensmålen uppsatser med bristande kvalitet på uppåt 40%, långt över Universitetskanslerämbetets rekommendation på 30% för ett bristande kvalitet-betyg. Ändå har utbildningarna sluppit bli underkända. - Borde inte fler utbildningar ha fått omdömet bristande kvalitet? - Vi hade väldigt kort tid för metodutveckling. Vi har fått metodutveckla under resans gång. Företagsekonomi utvärderades i omgång ett. Då hade vi inte tagit fram några riktmärken. Utvärderingssystemet har fått kritik från flera håll för att själva metoden brister. En av kritikerna är utvärderingsexperten Lena Lindgren, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hon sitter med i Svenska utvärderarföreningen och har skrivit boken Utvärderingsmonstret. Hon pekar på problemen att man jämför utbildningar utifrån bedömningar gjorda på olika stora urval. - Det kan skapa systemfel och hur man räknar genomsnitt, så det blir orättvist på något sätt. Lena Lindgren syftar på urvalet av de uppsatser som granskas. På små utbildningar där det bara finns fem uppsatser att granska läser man alla uppsatser, men ju fler uppsatser som finns, desto mindre blir urvalet. Det var därför som man bara granskade 24 av ca 300 uppsatser vid Juridiska i Stockholm. Det här skapar viss statistisk osäkerhet. I en fotnot längst ner i alla granskningarna kan man läsa att metoden är 95 procent säker när det gäller att identifiera utbildningar med bristande kvalitet, men att metoden är mindre säker när det gäller att avgöra vilka utbildningar som har hög respektive mycket hög kvalitet. Ändå ligger metoden till grund för tilldelning av bonusmiljonerna.   Till stor det är det akademiker inom samma ämnesområde som formulerar underlaget till Universitetskanslerämbetets betyg på de olika utbildningarna. Till exempel har ett gäng statsvetare bedömt de statsvetenskapliga utbildningarna. Statsvetarna tyckte själva att utvärderingsmetoden var bristfällig och de satte en högre ribba för att ge utbildningar betyget “mycket hög kvalitet” än bedömargrupper för andra ämnesområden. Viveka Persson på Universitetskanslerämbetet säger att det var bråttom att skapa det nya utvärderingssystemet, att man har lagt rälsen medan tåget kört. Hur påverkar det tillförlitligheten i systemet? - Det är klart att det påverkar tillförlitligheten, det kan jag inte sticka under stol med. Nu tycker Universitetskanslerämbetet att de har kommit till rätta med de initiala metodproblemen. Men besluten som fattades tidigt, till exempel dem om jusristutbildningarna på Stockholms universitet, de står fast. - Vi kan inte annat än erkänna att vi hade väldigt kort tid på oss att sjösätta det här systemet. Vi hade inte gjort någon pilottestning, vi hade inte testat systemet i skarpt läge och därför har vi blivit tvungna att ta fram en rad riktlinjer allteftersom systemet har sjösatts. Vad är en bra utbildning? Hur mäter man det? Den svenska högskolan har expanderat i snabb takt under de senaste decennierna och är nu den största statliga sektorn. Tanken med det nuvarande utvärderingssystemet var att säkra kvalitén i utbildningarna och motverka att man släpper igenom studenter som inte borde bli godkända. Dagens Kaliber har visat på stora brister med systemet. Vi har berättat om snäva urval av av uppsatser och otillförlitliga bedömningar. Flera forskare vi pratat med ifrågasätter också om systemet mäter det det är tänkt att mäta: utbildningskvalitet. - Det som är min huvudkritik är att det man säger symboliserar resultat, det är en så väldigt liten aspekt utbildningens resultat. Utvärderingsexperten Lena Lindgren igen. Statsvetenskapen på Göteborgs universitet, där hon är docent, har fått goda omdömen i utvärderingen. Ändå är hon kritisk till det här sättet att mäta. Examensarbetet, säger hon, är en sån liten del av en två, tre eller fyra år lång utbildning. - Det här är bara sista knorren, ibland bara halva terminen av ett treårigt eller tvåårigt program. Resultat som jag ser det handlar om det som händer hos dem som deltar i utbildningarna, inte bara det som man skriver. Man måste också titta på andra delar av utbildningen säger hon. - Det handlar om att kunna kommunicera, föredra saker, och själva examinationen av examensarbetena handlar också om hur man kan kommentera andras arbeten. När utvärderingssystemet sjösattes fanns, förutom uppsatsgranskningen, självvärderingarna och platsbesöken ytterligare en komponent. Man skulle skicka ut enkäter till före detta studenter, så kallade alumni, och höra hur de upplevde att utbildningen hade fungerat för dem i arbetslivet. Men svarsfrekvensen blev för låg och enkäterna kunde inte användas. De studenter som kommer till tals i systemets nuvarande utformning är de som är med i bedömargrupperna och de som hörs i de så kallade platsbesöken. - Det här det enda sammanhanget som jag kan komma på där man förhåller sig till begreppet kvalitet ur någonting annat än brukarperspektivet. Det rimliga borde ju vara att det är studenterna och lärosätena som ska formulera vad de mest relevanta aspekterna för att värdera och mäta kvalitet är. Erik Arroy är ordförande i Sveriges Förenade Studentkårer. Han tycker att det är för snävt att värdera en utbildnings kvalitet utifrån de resultat som man kan mäta genom studentuppsatserna. Han tycker att man också ska titta på utbildningarnas förutsättningar och processer. - Vilka resurser man har, hur miljön ser ut och sånt, såväl som hur studenterna upplever utbildningarna inledningsvis, processer handlar om lärandet, hur planeras utbildningarna, hur förhåller man sig till pedagogiken, vilket stöd ger man till studenter som ska underlätta deras läroprocesser på olika sätt. Nu mäter man ju resultatet. Man mäter i någon mån kvalitén på studenterna, men det säger ingenting om utbildningen. Det nuvarande systemet, säger Erik Arroy, kan i förlängningen leda till att utbildningarna snarare ser till att rekrytera studenter som är duktiga på att skriva uppsats, istället för att höja kvalitén i utbildningen. Regeringen har ett bonusprogram till utbildningar som fått omdömet “mycket hög kvalitet”. De får dela på närmare tre miljoner kronor om året. Hittills har 17% av utbildningarna fått omdömet “mycket hög kvalitet”. Men flera kritiker menar att  det är problematiskt att ge extrapengar till de utbildningar som fått omdömet “mycket hög kvalitet”. Lars Hultcrantz, professor vid Handelshögskolan vid Örebros universitet, är ordförande i den bedömargrupp som utvärderade landets Nationalekonomi-utbildningar. I hans grupp tyckte man att man kunde använda systemet för att se till att utbildningarna håller en miniminivå på uppsatserna, men de tyckte inte att det är rimligt att använda det för att fördela bonusmiljoner. - När det gäller uppsatserna är det så att de svaga studenterna kräver de stora handledningsinsatser, medan duktiga studenter behöver man knappt handleda. Så förädlingsvärdet, alltså det som lärarna eller högskolorna bidrar med, är lite kopplat till uppsatsens slutliga kvalitet. - Men då blir det en tvärtomeffekt att Handelshögskolan som fick omdömet “mycket hög kvalitet”, de får extrapengar, medan ett universitet som fick “bristande kvalitet” behöver mer resurser för att kunna handleda sina studenter mer. - Ja, så är det ju. Varken jag eller någon annan i gruppen har sett att det skulle leda till hur man fördelar statliga medel till högskolorna. - Det är klart att man som student i Karlstad tycker att det är inte rättvist att de ska ha så mycket pengar där, men tyvärr så har det blivit så. Utbildningen i företagsekonomi på Karlstad universitet fick “Bristande kvalitet”. Där går studenterna Viktoria Pettersson och Simon Strid. De tyckte visserligen att omdömet på deras utbildning var rättvist, det fanns mycket att förbättra på den. Men de har funderingar kring att det var Handelshögskolan i Stockholm som fick bonuspengar. - Som student i Karlstad så blir man ju lite irriterad ändå, för vi hade behövt resurserna här för att ens komma i närheten av de stora universiteten. Utvärderingssystemets fokus ligger på utbildningarnas resultat och det är studenternas examensarbeten, alltså uppsatser, som bäst anses spegla det. Men lärosätena har, som vi berättat, också fått skriva självvärderingar där de beskriver hur studenterna når de olika målen för utbildningen. Det och att ta fram uppsatser och på andra sätt arbeta med utvärderingen har tagit mycket tid på de olika utbildningarna. - Det var många involverade. Man bedömer att det var ungefär 200 timmar som lades ner. Säger Jonas Ebbesson, dekan på juristutbildningen på Stockholms universitet. De olika utbildningarna har lagt ner olika mycket tid. Vid Chalmers tekniska högskola satsade man ordentligt på att få fram riktigt bra självvärderingar. Här anordnades workshops och seminarier i hur man skriver självvärderingar. Totalt lade man ner ungefär 26 000 timmar på framförallt självvärderingsarbetet. Det motsvarar runt 6 miljoner, bara på ett av landets ca 40 högskolor och universitet. Björn Engström är vice prefekt och en av många anställda som deltog i arbetet med utvärderingarna på Chalmers. - Jag för tiddagbok då, så jag har koll på min tid och det blev 244 timmar och jag uppskattar att 120 timmar var skrivarbete, resten var förberedelse på Chalmers och coachning av programansvariga och granskning av deras rapporter. - Känns det som väl använda timmar, de här 244? -Det är ju två effekter av arbetet, dels är det en rapport som produceras och den vet man kanske inte värdet av i sig. Men jag tror att de bidrar till - särskilt om det är lite osäkra fall - att de kan bidra till att skapa förtroende för det man gör på ett lärosäte. Den andra effekten av arbetet med självvärderingen, säger Björn Engström, är att man gjorde en analys av utbildningens alla delar, vilket han tycker är kvalitetsdrivande i sig. På Chalmers kostade arbetet kring utvärderingarna alltså ca 26 miljoner kronor. Alla lärosäten har inte räknat hur mycket arbete de lagt ner, men enligt en rapport från SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, uppskattas de totala kostnaderna för självvärderingarna hamna på mellan 150 och 225 miljoner kronor. Självvärderingarna som lärosätena producerar läses sedan av bedömargrupperna för de olika utbildningarna, där också folk från näringslivet sitter med. Per Fagrell på Teknikföretagen är med och utvärderar ingenjörsutbildningarna och han har lagt ner mycket arbete på att tolka självvärderingarna och utifrån dem se om studenterna nått de olika målen. - De är strukturellt likadana. De är indelade i vissa kapitel, men där under kan man skriva väldigt fritt. Man kan inte lägga upp tre fyra bredvid varann och bocka av. När man rättar ett matteprov kan man lägga upp uppgift ett på alla och bocka av. Det går inte här. Här måste man läsa alla 30 sidorna och så går man till nästa och läser alla 30 sidorna och då får man försöka hitta. Och det är lite komplicerat tycker jag. Per Fagrell är också fundersam över hur mycket tid utvärderingen har tagit i anspråk. - Det är ju väldigt mycket tid som läggs ner. Jag har räknat ut hur mycket tid jag har använt i bedömargruppen hittills och det är 160, 170 timmar. Jag gör ju det som en del av mitt jobb därför att vi tycker att det är viktigt att bevaka att vi har bra ingenjörsutbildningar. Men jag har ju inte haft tjänstledigt eller något för att göra det utan det är kvällar och helger och en del av min arbetstid. Och den kostnaden ser inte Universitetskanslerämbetet, eller regeringen. Vilken metod för utvärdering man än väljer så kan man vara säker på en sak: den som granskas kommer att anpassa verksamheten efter det som granskas. Särskilt om utvärderingens resultat är kopplad till pengar. När man nu granskar examensarbeten betyder det att man på utbildningar runt om i landet plötsligt lägger extra krut på att handleda examensarbeten, plötsligt får studenter mer hjälp med att skriva sina uppsatser. Om det berättar flera lärare som Kaliber talat med. Men utvärderingarna har också lett till att man på allvar sett över sina utbildningar för att förbättra kvalitén. Så även om metoden har stora brister så har den haft positiva effekter.   Under de senaste 20 åren har utvärderingar av den offentliga sektorn vuxit i omfång. Skolinspektionen, Vårdanalys och Kulturanalys är några exempel på nya myndigheter som utvärderar den offentliga sektorns resultat. Shirin Ahlbäck Öberg forskar om mål och resultatstyrning. Hon pekar på på problemen med de stora kontrollsystem som måste konstrueras för uppföljningen av resultat inom offentlig verksamhet. - Det är klart att man ska följa upp offentlig verksamhet, men det som har hänt - från att vi knappt hade någon uppföljning eller utvärdering fram till 70- och 80-talet - det är ju att den här utvärderingsidén har ju verkligen exploderat. När man införde mål- och resutlatstyrning var det för att ha koll på vart pengarna gick, och det var ju en bra tanke. Men det har ju blivit så mycket av det här att det är en väldig byråkrati som krävs, som måste byggas upp för att matcha det här. Det gör att det är kostsamt, så det som en gång var satt att effektivisera verksamheten har blivit en industri i sig som kostar pengar och resurser. Jag menar att vi för länge sen har passerat jämviktspunkten för när det ger mer än vad det kostar. - Och gäller det högskolan också? - Ja, absolut, det är ju mycket mer av återrapporteringskrav hela tiden. Jag brukar säga att det här är ett misstroendets politik. I förra veckans program berättade högskolelärare om hur de är klämda mellan studenternas sjunkande förkunskaper och minskande resurser. De lärare vi pratade med oroade sig för att nivån sjunker hos utbildningarna. Idag berättar vi om regeringens försök att stoppa kvalitetsbrister i utbildningara med ett utvärderingssystem som kostar hundratals miljontals kronor och som dessutom inte gör jobbet. - Hej, har du cyklat hit? - Anna - Maja Universitetskansler Lars Haikola är chef över Universitetskanslerämbetet, före detta Högskoleverket, alltså den myndighet som genomför utvärderingen. Han tycker att systemet fungerar bra för det den ska göra, det vill säga att att utvärdera om landets utbildningar uppfyller de examensmål som är satta. Kritiken att studentuppsatserna endast utgör en liten del av utbildningarna bemöter han med att examensarbetena i de flesta teoretiska utbildningarna ändå ska vara den sammanlagda kunskap som studenten tillgodogjort sig under utbildningen. - Uppsatsen ska samla upp alla tidigare färdigheter, förmågor och kunskaper som man har tillägnat sig i hela utbildningen. Därför får uppsatserna en särskild roll och de bättre speglar hela utbildningen än andra delar av utbildningen gör. I de utbildningar där andra förmågor som till exempel muntlig kommunikationsförmåga är viktiga är självvärderingarna som lärosätena har skrivit komplement till examensarbetena. Att självvärderingarna ser olika ut och läggs olika vikt vid när de slutgiliga betygen för utbildningarna sätts är inte konstigt, säger Lars Haikola. - Vi ger ju lite mallar naturligtvis. Självvärderingen ska vara utformad med lite rubriker och med en viss längd så att vi får en jämförbarhet mellan dem, men en fullständig rättvisa i en gudomlig mening uppnår vi inte med detta utvärderingssystemet heller. Kritiken att det här utvärderingssystemet snarare mäter kvalitén på studenterna än deras examensarbeten och att man inte tittar på hur mycket en student lär sig under utbildningens gång har Lars Haikola förståelse för, men poängterar att det inte är myndighetens uppdrag i det här systemet. - Ordet kvalitet är ju hopplöst mångtydigt och svårt och ideologiskt färgat och allt detta. Vi gör en operationell definition av kvalitet. Vi återvänder dit vi startade, till juridikstudenten Julia Shao. I dagarna kommer beskedet om hennes utbildning, en av Sveriges mest eftertraktade, kommer att läggas ner eller inte. Hon oroar sig för att den har fått en skamfläck. Att hennes framtida arbetsgivare kan välja en nyutexaminerad student från Uppsala eller Lund hellre än från Stockholm. Och hon tycker att det är orättvist att den skamfläcken beror på helt felaktig myndighetsutövning. - Jag skulle vilja dra en liknelse med en åklagare som överväger att väcka åtal mot en person som är misstänkt för ett brott. Då måste åklagaren kunna presentera ett fullgott bevisunderlag för att man ska kunna gå vidare i nästa steg. Att börja utreda om den här personen är skyldig eller inte. Annars är det ingen idé att väcka åtal. Och på samma sätt måste Högskoleverket komma på ett sätt som håller för att de ska kunna redovisa så verklighetsförankrad slutsats som möjligt. Reportrar: Anna Iversen och Maja Lagercrantz

Förtroendet för svensk ekonomi har stärkts efter valet trots farhågor om att vi går en kaotisk tid till mötes i inrikespolitiken med en minoritetsregering och ett nytt främlingsfientligt parti i riksdagen, som blir tungan på vågen. Men kronan har stärkts och är på sin starkaste nivå mot tex euron sedan hösten 2007. Frågan är hur väl rustat Sverige är inför fortsatt finansiell oro över att USA inte kommer igång med någon fart och att skuldkrisen tynger Europa. Vad händer om det blir en ny finanskris ? Medverkar gör Anders Vredin, VD för Studieförbundet närlingsliv och samhälle, SNS och Robert Bergqvist, chefekonom på SEB.

Studieförbundet Sensus slår ett slag för det personbetecknande pronomenet hen, som ett könsneutralt alternativ till han och hon. Men det är omtvistat, och vissa förordar den istället. Språkriktighetsboken skriver "det är svårt att lansera pronomen från ingenting i ett så stabilt språksystem som svenskan" Annika frågar Birgitta Lindgren på Språkrådet, om inte alla nyord ändå kommer från ingenting från början. Sedan kommer det kanske handla lite om journalistisk närvaro, vargfria kommuner samt befäl inom försvaret som projicerar sin bulimi på de värnpliktiga. Bisittare är Anders G Carlsson

Studieförbundet Sensus slår ett slag för det personbetecknande pronomenet hen, som ett könsneutralt alternativ till han och hon. Men det är omtvistat, och vissa förordar den istället. Språkriktighetsboken skriver "det är svårt att lansera pronomen från ingenting i ett så stabilt språksystem som svenskan" Annika frågar Birgitta Lindgren på Språkrådet, om inte alla nyord ändå kommer från ingenting från början. Sedan kommer det kanske handla lite om journalistisk närvaro, vargfria kommuner samt befäl inom försvaret som projicerar sin bulimi på de värnpliktiga. Bisittare är Anders G Carlsson