Podcasts about norrbottens

Ska man driva opinion i en nyhetstidning? Under veckan har en brinnande debatt om ledarsidornas varande eller icke-varande blossat upp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det började med att Expressens kulturchef Victor Malm ojade sig över slakten av landets kulturredaktioner, apropå att Norrbottens-kuriren tagit bort sin kulturredaktörtjänst. Hejaropen och ryggdunken duggade tätt efter hans text.Men sedan kom blicken att riktas mot ledarsidorna, och där gick åsikterna isär. Tillhör ledarsidorna det som utgör tidningens själ? Något som tidningarna måste slå vakt om och kämpa för att bevara.Eller är det en arvssynd som omedelbart borde slopas?Reporter: Alexandra SannemalmJust nu har SVT Småland en serie nyhetsinslag om ett LVU-ärende. Det handlar om att en liten pojke på drygt ett och ett halvt år, nu efter tio månader i ett familjehem, ska flyttas till ett nytt hem. Det, efter att kommunen utrett familjehemsföräldrarna och anser dom olämpliga till att ta hand om pojken. Det lilla barnet är med i flera av inslagen, både med sitt förnamn och fullt synlig i bild. Å det är något som sticker ut - att ha med barn i såhär utsatta situationer med namn och bild i medier är ovanligt. I den ena vågskålen - att ge kött och blod åt nyhetsstoryn. I den andra - pojkens integritet. Reporter: Martina PierrouDe känns lite som en relik från en gammal tid. En gång i tiden sedd som livsnödvändiga länkar mellan publik och redaktion, och därefter, omdebatterade och bespottade.Fram och tillbaka har de åkt på svenska mediers sajter. Men frågan är om kommentarsfälten ser en renässans nu, igen? Sedan en tid tillbaka har Aftonbladets Sportbladet börjat med kommentarsfält under sina artiklar. Reporter: Erik Peterson

Är det någon lyssnare som missat att Robin har skrivit en bok? Det är svårt att tänka sig. All PR som krävs för att någonting man gjort ska få genomslag är verkligen tjatigt. Man känner sig ibland lite störig. Robin HAR verkligen skrivit en bok och det är en superbra julklapp till alla som:1. Har någon slags relation till Norrland och eller2. Gillar historia och eller3. Tycker om vackra böcker.Den heter ”Historien om Norrland: Dimmans land” och finns ute i handeln. Men det är inte därför det här avsnittet tar oss högt upp i Arjeplogs fjällvärld. Och sedan Pitevägen ner till kusten. Nasafjäll är en av stormaktstidens mest intressanta berättelser. När Sveriges involvering i det stora tyska kriget 1634 såg som mörkast ut ; när kungen var död, sammanhållningen borta och krediten likaså. Då hittar en samisk man en blänkande sten. Det är varför Västerbottens län föds, det är varför Carl Bonde hoppas på ett Norrland som kan bli ett svenskt Västindien och det är varför staten för första gången försöker kolonisera lappmarken med nybyggare.Mycket nöje!——Läslista:Bromé, Janrik, Nasafjäll: ett norrländskt silververks historia, Nordiska bokhandeln, Stockholm, 1923Westin, Gunnar, Olofsson, Sven Ingemar & Liedgren, Jan (red.), Övre Norrlands historia D. 3 Tiden 1638-1772, Norrbottens och Västerbottens läns landsting, Umeå, 1974Forsgren, Eric, Nasafjäll - Silverfjället: ett omänskligt gruvprojekt, Eric Forsgren, [Lidingö], 2008Awebro, Kenneth (red.), Silvret från Nasafjäll: arkeologi vid Silbojokk, Byrån för arkeologiska undersökningar, Riksantikvarieämbetet, Stockholm, 1989 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Äntligen närmar sig årets jul och den med en massa olika härliga glögg varianter. I år har vi med oss våra gourmet vänner Åsa, Micke, Carin och Micke som till kvällens ära lekt med julinspirerande smårätter. Vi har alla våra prefernser för hur en glögg skall vara och vad en glögg symbolerar. Vi utgick från 5 stycken betygområden. Utseende, Doft, Smak, Tradion och nytänkande  De glöggsorter vi testade i år var: Svensk Vinter från Mackmyra, Extra fin glögg av Tegner & son, Carl Larsson Glögg från Tevsjö destilleri, 24 från Blossa, Malins Glögg, Södermalm från Stockholmsbränneri, Fusion Glögg från Norrbottens destilleri, Glögg från Gotlands ginfabrik och brännvinsglögg från Tevsjö destilleri -

Det är svårt att föreställa sig men det fanns några år vid sekelskiftet 1800/1900 som lingonen i de småländska skogarna var en av Sveriges största och viktigaste exportindustrier. Stora låglass tuffade iväg till Tyskland där de blev sylt eller tillsatser i rödvinstillverkningen.Det här avsnittet handlar om den stora lingonruschen. En tid när Moheda var vårt svar på Klondyke. Men det är också ett avsnitt om den roll som skogens skafferi har spelat igenom vår långa historia.Smaklig spis—Läslista (bl a)Andersson, Karl-Olof ”Lingonruschen i Småland” Släkthistoria mars 2019Palmbo, Frida ”Lingon” Kulturmiljö vid Norrbottens museum 31 augusti 2018Svanberg, Ingvar, Tunón, Håkan & Pettersson, Börge (red.), Människan och naturen, Wahlström & Widstrand, Stockholm, 2001Tellström, Richard, Varje tugga är en tanke: svensk matkultur under 800 år, Första utgåvan, Natur & Kultur, [Stockholm], 2024 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mikael Niemis «Stein i silke» skildrer blant annet et sterkt klassedelt og polarisert samfunn i Pajala i Norrbottens enorme skoger, der også magi og synske evner har en viktig plass. Her er det mye «kulturmisjonsk» å gripe fatt i. Ville Jesus stått på arbeidernes side i denne konflikten, eller var arbeiderne preste-drepende bolsjeviker? Og hva mener egentlig Jesus når han sier at de som har lite skal bli fratatt selv det lille de har? Prest Jo Hegle Sjøflot tar eksurs-utfordringen! I studio sitter også prest Ingrid Ribe-Nyhus og forlagssjef Arne Christian Konradsen. Abonner på Areopagos' nyhetsbrev: https://areopagos.no/bli-med/abonner-nyhetsbrev Musikk: David Pollen / Doydank og David Pollen og Kjetil Jerve, også kjent som Everhaunt.

Ni kanske har missat det, men på något sätt har ett icke genomfört byggande av ett stålverk i Luleå under 1970-talet letat sig in i riksmedia på nytt. Stålverk 80 som det kallades planerades i en tid före oljekriser. Rekordårens törst efter tunnplåt förvandlade stål till guld. Stora stålverk var en idiotsäker satsning.För europeiska politiker blev det en chans att placera välbetalda industrijobb i utsatta regioner. Norra England, södra Frankrike eller södra Italien. Visst behövdes det subventioner, men sådana kunde man snabbt räkna hem. Det är varför en enig riksdag beslutade om att bygga ett stort stålverk i Luleå. 1980 skulle det stå färdigt.Det räcker egentligen med 1970-talet. Även om industripolitik och stålkonjunktur kan låta svåråtkomligt är det rafflande tider med ekonomiska stålbad (förlåt) som väntade för hela västvärlden. När efterfrågan minskade och produktionen flyttade till Asien framstod plötsligt rekordårens satsningar som naiva.Kanske befinner vi oss i en ny sådan era. Det är varför Stålverk 80 åter igen debatteras. Är det subventionerade gröna stålet vår industriella framtid eller håller historien på att återupprepa sig? Vi har inte svaret på den frågan. Det har ingen. Men vi kan berätta om Stålverk 80 i alla fall. En mustig saga med bullriga politiker, självsäkra industrimän och desperata kommunalpolitiker.MYCKET NÖJE!—Läslista:Mellgren, Erik ”Stålverk 80 – från statlig jättesatsning till nedläggning” Teknikhistoria 2/2024Jörnmark, Jan, Coal and steel in Western Europe 1945-1993: innovative change and institutional adaptation, Ekonomisk-historiska institutionen, Univ., Diss. Göteborg : Univ.,Göteborg, 1993Jörnmark, Jan ”Statssubventionerat stål – lika fel nu som då” Timbro 1/2023Groth, Östen, Norrbotten 1 Ur Norrbottens historia, Skrivarförl./Norrbottens bildningsförb., Luleå, 1984Holmbäck, Bure (red.), Ljuset i norr: betraktelser från Sveriges bortersta del, Carlsson i samarbete med Norrbottensakad., Stockholm, 1998Granström, Majlis (red.), Norrbotten, Norrbottens hembygdsförbund, Luleå, 2000 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bokspanarna konstaterar att det är få saker som tycks beröra norrbottningar så mycket som Tornedalen. Vid sidan om surströmming. Men i och med att det skrivs fler böcker om Tornedalen så har bokspanarna gett sig ut på en resa som sträcker sig från fejkade runstenar, över en släktsaga och slutar ibland streetsmarta Haparandabor. Veckans gäst: Annika Riekkola Vi pratar om dessa böcker: Den engelske äggsamlaren i Tornedalen av Åke Flygare Sammanflätning av Pia Mariana Raattamaa Visén Bokcirkeln i Haparanda av Elisabeth Essegård

Frida Palmbo söker svar i rödockragraven Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Arkeologen Frida Palmbo och hennes team från Norrbottens museum har i uppdrag att undersöka en över 7000 år gamla grav utanför Jokkmokk.”Det här är faktiskt de äldsta uppbyggda gravmonumenten som vi har i norden”, säger hon.Hör Frida Palmbo berätta om graven i denna intervju från Sameradions serie Pärlor i Sápmi.

Förra veckan fick vi till en spännande intervju och provning på Ginbaren i Gävle med Dennis från Norrbottens Destilleri  Vi har länge varit nyfikna på vem Dennis är. Nu vet vi mer om hans pokerkarriär och framför allt hans nytänkande och hans förmåga att anpassa sig till de nya förutsättningar han möter. Förutom ett spännande samtal så fick vi även testa 6 spännande produkter och veta mer om tankarna kring dessa ädla drycker. 

Bodens huvudtränare Christian Samuelsson om Sam Johnsons övergång till klubben och förklarar bakgrunden till sin mailadress. Sportbladets Daniel "Disco" Kristoffersson med ALLA sillynyheter direkt från timmerstugan i Sundsvall. Damlandslagets assisterande förbundskapten, Magnus Wikman, om den otroligt heta kvartsfinalen som stundar mot Japan. Och sist, men absolut inte minst! Örgrytes succélån Villiam Dahlström berättar om varför valet föll på ÖIS, den lyckade debuten mot Helsingborg och hur mycket han ser fram emot den kommande matchen mot kollegan i botten – Skövde AIK. I studion: Axel Insulander, Fabian Ahlstrand & Myggan. I redaktionen: Carl Hultin & Otto Jorméus.

I Pärlälvens fjällurskog har ekosystemen levt sina intrasslade liv i tiotusen år. Här kan man gå sju mil utan att följa andra vägar än de som sorkar, björnar och myror trampar upp. Ändå är detta en liten spillra av det som en gång var. Denna lördag ägnar vi oss helt åt Pärlälvens fjällurskog. En av våra sista väglösa urskogar. Vi sänder från Kvikkjokk i norra kanten av Pärlälvens fjällurskog. Gäst är biologen, och den för Naturmorgonlyssnarna välkända rösten, Thomas Öberg.Brita Stina Sjaggo från Luokta Màvas sameby berättar om fjällurskogens unika kvalitéer, om de gamla träden, renen och urfolkens vilda självhushållning, och om att känna sig som naturens väktare. Lars-Ture och Märit Lindholm bor omringade av naturreservatet Pärlälvens fjällurskog vid Karatssjön, och berättar hur skogen räddades från avverkning en gång. Fältreporter Lisa Henkow.Likt andra älvar har även Pärlälven städats och rätats ut för att underlätta för flottning. Men nu har Länsstyrelsen i Norrbottens län gett sig på att återskapa den, så som den såg ut innan flottning, stökig och meandrande. Förhoppningen är att skapa bra lekbottnar för öring och harr. Dan Ojanlatva, arbetskoordinator för restaureringen, ger en inblick i älvens fiskliv. Reporter Karin Gyllenklev. Programledare är Jenny Berntson Djurvall och fältreporter Lisa Henkow.

DIKTARE LÄSER (ANDRAS) DIKT UPPLÄSNING: Johan Jönson DIKT: "I tiden tider" av Verner BoströmDIKTSAMLING: Länder. Samlade dikter 1965-1972. Redaktion: David Vikgren & Peo Rask. (Black Island Books & Norrbottens länsbibliotek, 2006)MUSIK: Toumani Diabaté/Sidiki Diabaté: Ahmed SyllaEXEKUTÖR: Toumani Diabaté, kora

On the episode of First Over with Edison Hatter, Edison is joined by Mike Pribozie to take a journey to the Northernmost track in Sweden, Boden. Boden, located nearly in the Arctic Circle, will play host to the Norrbottens Stora Pris this Saturday, June 17. Norrbottens Stora Pris is the third major race of the year on the Swedish calander and will feature trainer Daniel Reden's star, Francesco Zet, as well as the Australian wonder, Just Believe. Edison and Mike discuss the basics of racing at Boden and handicap some of the big races on the Boden Saturday card. For more information on Boden and the horses in the Norrbottens Stora Pris, visit: https://www.swedishhorseracing.com:8080/hub/major-races/ranking-and-facts-about-all-horses-in-norrbottens-stora-pris/.

Finansmannen Jonas Wahlström, som genom sitt bolag Hvalfisken, äger mycket skog i Sverige, har i flera år velat få bort renarna från sin mark utanför Jokkmokk i Norrbottens län. Ekots granskning kan nu visa att han till och med vid ett tillfälle ansökte om skyddsjakt på ren. Skyddsjakt på ren är olagligt i Sverige eftersom renarna ägs av någon. Varken finansmannen eller andra företrädare för bolaget vill kommentera Ekots uppgifter.Maria Ridderstedtmaria.ridderstedt@sverigesradio.seAlexander Gaglianoalexander.gagliano@sverigesradio.sei samarbete med Sameradion

Fredagen den 12 september 2008 försvann 29-åriga Carolin Stenvall på väg till en arbetsintervju på Ishotellet utanför Kiruna och spåren upphörde vid en rastplats i Gällivare. Norrbottens största polisutredning i modern tid tar sin början. Vad var det som egentligen hände?Wikipedia säger sitt om Carolin-fallet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Med Joel Abrahamsson I avsnitt 80 så gästas podden av Joel Abrahamsson, vi pratar om hans egen resa som spelare som innehållit allt från spel i div.3 till superligan. Sen går vi vidare och pratar om hans nuvarande roll som NIU-Instruktör och jobbet på Norrbottens innebandyförbund, där reflekterar vi bland annat kring spelarutveckling och distriktlags-sm. […]

Tidkoder för avsnittet:0:45 Status på skadan05:30 Tuffa tiden i Örebro09:35 Rit-Ola och karriären som tv-stjärna15:20 Fanny Anderssons injektion i Piteå IF DFF22:30 Hemmamatchen på LF Arena mot FC Rosengård24:50 Stellan Carlsson28:00 Europadrömmar?33:15 Jippens Jumbo35:10 Hermans Höjdare36:10 Galna statistiken i startelvan43:10 Piteås form under säsongen45:50 Varför Piteå var mardrömsmotstånd tidigare55:05 Mardrömsarenan i damallsvenskan56:10 Dynamiska duon – en hyllning till lagets oskrivna hjältarAvsnittet är producerat av Jesper Sandberg, Herman Öberg och Albin Ohlin.

Maj 2013. En ung kvinna försvinner. Polisen vet inte vart hon tagit vägen, vad som hänt henne och om hon lever. Redan innan hennes öde är känt och innan polisen vet om hon är mördad eller inte har de två misstänkta. Två personer, varav en av dom med stor sannolikhet är skyldig. Hasse Aro intervjuar utredningsledare Lotta Daniels om fallet som kom att bli det största kriminalfallet i Norrbottens historia. Lyssna på Fallen jag aldrig glömmer innan alla andra - på Podplay på torsdagar!

Norrbottens vårdkris eskalerar. Regiondirektören har avgått efter skarp kritik från vårdpersonal och patienter som behöver operation flygs under sommaren till Stockholm för vård. DN:s Emma Isberg, reporter i Luleå, om bakgrunden och läget i det pågående vårdkaoset. Programledare: Ülkü Holago. Producent: Sabina Marmullakaj. Tekniker: Jonas Lindskov, Bauer Media.

Fritte får inte köpa folköl utan att visa leg. Anders har varit i Piteå/Luleå. Staffan Ling omnämns även i detta avsnitt.patreon.com/fyrameterfrittefritzson på instagram och twitteranderstorssonsparring på instagram och anderssparring på twitterVäl mött! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Jeff Ahl är tidigare riksdagsledamot och specialistofficer vid Norrbottens regemente. I dag är han aktiv i partiet Alternativ för Sverige. I det här avsnittet samtalar Dan och Magnus med Jeff om hans egen coronasjukdom, restriktionerna och vaccinpassen. Vi talar om förhållandet mellan stat och medborgare, och vikten av balanserade diskussioner. Inlägget Om corona och restriktionerna med Jeff Ahl dök först upp på Radio Svegot.

Det är dags att summera fotbollsåret 2021. Här blandar vi högt med lågt när vi går igenom Norrbottens fulaste tackling, längsta inkastare, det största genombrottet, länets stora dansbandskung och mycket, mycket mer.Avsnittet är producerat av Herman Öberg, Jesper Sandberg och Albin Ohlin.

När Julia Blind skulle välja gymnasiet flyttade hon från Jokkmokk, men det blev inte som hon hade önskat på nya orten. Mobbning och utanförskap ledde till att hon letade nya vänner och fann islam. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör henne berätta om valet ett konvertera till islam, räddningen och hur det är att leva som muslim på en mindre ort i Norrbottens inland.

När Julia Blind skulle välja gymnasiet flyttade hon från Jokkmokk, men det blev inte som hon hade önskat på nya orten. Mobbning och utanförskap ledde till att hon letade nya vänner och fann islam. Hör henne berätta om valet ett konvertera till islam, räddningen och hur det är att leva som muslim på en mindre ort i Norrbottens inland.

Dagens gäst i Kalixpodden är Olov Englund, vd för familjeföretaget SA Englund. Men känd av de flesta som Norrbottens kanske främsta bandystjärna genom tiderna med tre VM-guld,  två SM-guld och och 10 säsonger i Kalix Bandy på meritlistan.  Bandykarriären avslutades 2019, och numer fokuserar Olov på familjen och yrkesrollen som vd för familjeföretaget SA Englund. I Kalixpodden berättar han om sin karriär och sitt live efter karriären. Hur ser Olov Englunds vardag ut nu när bandyrören lagts på hyllan?Detta är den första episoden av Kalixpodden som ingår i näringslivsenhetens satsning #viärkalix. Gäst: Olov Englund, före detta bandyproffs och vd för SA Englund.Programledare: Reine Sundqvist, informationsansvarig, Kalix kommun.

Fredagen den 12 september 2008 försvann 29-åriga Carolin Stenvall på väg till en arbetsintervju på Ishotellet utanför Kiruna och spåren upphörde vid en rastplats i Gällivare. Norrbottens största polisutredning i modern tid tar sin början. Vad var det som egentligen hände?Wikipedia säger sitt om Carolin-fallet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ett fullspäckat program med många olika beståndsdelar. Bland annat kollar vi in hur det var att vara ung kvinna inom fotbollen under 60 och 70-talen, just när damfotbollen började slå igenom på riktigt. Vi gästas även av proggstjärnan och vissångerskan Maria Rosén som bland annat medverkade i band som Norrbottens järn under 70-talet och nu sjunger egna visor. I övrigt livemusik, poesi, filosofiska inslag och berättelser direkt ur livet sedan passar vi naturligtvis på att fira lite Halloween.

I en havskajak en stilla Norrbottens-natt funderar polisen Mikael Engren över språkets makt och behovet av tystnad. Om Mikael Engren: Mikael Engren är kommunpolis i östra Norrbotten. Han kommunicerar gärna med de som bor i hans arbetsområde via sociala media, där han skriver personligt och engagerat om polisarbetets utmaningar och glädjeämnen. Detta är första gången han medverkar i Tankar för dagen.

Bergslagsfronten är tillbaka, samt i detta femte avsnitt har vi med oss en gäst, vår alldeles egna Filip Robertsson.   Han var ett av våra ombud till SSU:s förbundskongress, samt det är vad detta avsnitt handlar om. Vi diskuterar i relation till detta polisens wokeness, interndemokrati samt Norrbottens röstningshistoria.   Vi kan även tala om att vi snart kommer finnas även på Spotify, så håll utkik efter Bergslagsfronten

I det 26:e avsnittet slår vi fast att Jesper Sandberg är Norrbottens Eder – fast med fel fot. Frisparksskyttarnas svar på Vanilla Ice pratar sig även varm om det stundande derbyt i norrettan. Vi pratar om utländska provspel, fyramålsskytten, om tränares lynnen och mycket, mycket mer.Rättelse: Kiruna FF:s back heter naturligtvis Emil Björnström och inget annat.Avsnittet är producerat av Jesper Sandberg, Herman Öberg och Albin Ohlin.

Från 2012, nu i högre ljudkvalitet. 29-åriga Carolin Stenvall försvinner på väg till en arbetsintervju på Ishotellet utanför Kiruna. Norrbottens största polisutredning i modern tid tar sin början. Det enda man hittar är hennes bil som står övergiven på rastplatsen Stenbron utanför Gällivare. Utredarna förbryllas över att bilen är låst och att mobiltelefonen är kvar på passagerarsätet. Det skulle krävas ordentligt med tur och ett par uppmärksamma pensionärer för att få polisen på rätt spår. När utredningen tar fart avslöjas en otäck hemlighet som trotsar all statistik. Av: David Carr. Exekutiv producent: Amanda Rydman. Producerad: 2012.

Repris (från 2020-09-21) på ett av poddens mest lyssnade avsnitt:  Micael Bydén började därefter studera vid Marinens officershögskola 1983 direkt efter värnplikten. 1985 blev han Fänrik i Marinen och 1989, efter att ha avlagt sin flygförarexamen, Stridspilot vid Norrbottens flygflottilj. Från 1991 steg Micael från Löjtnant, till Kapten och sen till Major inom Flygvapnet och efter 1999 har han haft en lång rad uppdrag som bland annat flygattaché, överstelöjtnant, chef för Flygvapnets flygskola, Helikopterflottiljen, överste, brigadgeneral, stabschef, generalmajor och flygvapenchef. 2015 blev Micael utnämnd till General och Överbefälhavare för Försvarsmakten. Han har fått motta ett 15-tal medaljer och hedersutnämningar, bland annat Medaljen för nit och redlighet i rikets tjänst, Försvarsmaktens medalj för internationell tjänst, Amerikanska Legion of Merit och NATO:s medalj för insats i ISAF. Micael är bland annat ledamot i Kungliga Krigsvetenskapsakademin. .   .   . Häng med i snacket på poddens sociala kanaler: Chefssnack på Linkedin Chefssnack på Instagram

Fältreportern vaknar upp i tält på en fjälltopp i Arjeplogsfjällen. Och vi möter villakvarterets igelkottar och får tips på hur vi kan underlätta livet för dem. Programledare är Karin Gyllenklev. Vi firar in midsommaren med midnattssol och en tältande fältreporter - på en fjälltopp! Thomas Öberg finns denna midsommardagsmorgon på Stiephaltjåhkkås topp i Arjeplogsfjällen. Här är utsikten vidsträckt åt alla håll. I söder ligger sjön Sädvvájávrre och i den syns bäcken Silbajåhkå rinna in. Vid bäckinloppet fanns på 1600-talet ett smältverk som förädlade silvermalmen från Nasafjäll. Då var skogen till stor del kalhyggen eftersom mycket ved krävdes till hyttan. På dagens fjälltopp räknar vi med att hitta många kalkälskande växter som fjällsippa och fjällglim. I programmet medverkar skribenten och fjällentusiasten Maria Söderberg samt Åsa Lindgren, arkeolog vid Norrbottens museum. Och så till ett mycket populärt däggdjur - igelkotten. Ett uråldrigt djur som numera återfinns på rödlistan som nära hotad. Men vad kan vi göra för att hjälpa igelkottarna? Marie Dacke, professor i zoologi vid Lunds universitet, delar med sig av sina tips och tar oss med på en igelkottsafari i villaområdet där hon bor. Robotgräsklippare lyfts fram som ett hot mot igelkottar idag, men hur stor skada kan de göra? Vi ringer upp igelkottsforskaren Sophie Lund Rasmussen, vid Aalborgs universitet i Danmark, som tittat närmare på just detta. Vi frågar också en expert vad det kan vara som Søren Arildsbo på Nordfyn i Danmark hittade på stranden. Det såg mest ut som ett misslyckat konstverk av lera, torkat och vitt med små hål i. I veckans kråkvinkel söker sig Lisa Henkow till den perfekta skuggan. Programledare är Karin Gyllenklev.

Blockflöjtisten Katarina Widell adopterades från Seoul och bor i Kil. Toppstudent och fyrabarnsmamma. Med barock i Royal Albert Hall, turnéer med kvartetten Woodpeckers och förebild i Kulturskolan. Medverkar gör blockflöjtisterna i Woodpeckers / Hackspettorna: Katarina Widell från Seoul och Kil, Kate Hearne från Irland, Caroline Eidsten Dahl från Oslo och Pernille Petersen från Köpenhamn. Dessutom medverkar två elever till Katarina Widell: Blockflöjtsläraren Carolin Kårén vid Musik & Dansskolan i Piteå och Vanja Smith i Arvika som studerar vid Musikhögskolan Ingesund. Linjen är folkmusik men Vanja spelar även barock, tidig musik och nutida musik. - Det var min mamma som hörde talas om att det fanns en blockflöjtist i Kil som kunde ge lektioner. Jag bodde då i Karlstad och tog mig till Kil för att träffa Katarina Widell. Det tar bara en kvart med tåg, så det var väldigt smidigt. Jag valde Katarina då det var skönt att få en lärare som kunde ge ännu mer inspiration. Jag såg fram emot en högre nivå i spelet, förklarar Vanja Smith. - Ja, när man börjar komma upp på den nivån att man går på folkhögskola och  musikhögskola då känns det viktigt att ha en lärare som är aktiv musiker. Som har koll på repertoar, både på nutida och på äldre musik. Katarina lägger stor vikt vid det musikaliska. Inte så mycket på att vi bara ska spela rätt toner, det som står på papperet, utan musiken som vi spelar är någonting mer. Det är atmosfären som vi skapar när vi framför någonting, och den stämningen får vara kvar under hela stycket och sedan finnas kvar även när stycket är slut, förklarar Carolin Kårén. - Katarina Widell var tillresande lärare och bodde då i Stockholm. Hälften av gångerna flög jag ner på morgonen. Så hade vi lektion mitt på dagen i några timmar. Sedan flög jag hem till Piteå. När Katarina senare flyttade till Jokkmokk åkte jag dit med buss. Det tog längre tid att åka till Jokkmokk med buss än har flyga till Stockholm. Jokkmokk ligger ju i Norrbottens län, men i Lappland. Du är ju nästan i fjällvärlden när du är i Jokkmokk, tillägger Carolin Kårén. Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan.

Blockflöjtisten Katarina Widell adopterades från Seoul och bor i Kil. Toppstudent och fyrabarnsmamma. Med barock i Royal Albert Hall, turnéer med kvartetten Woodpeckers och förebild i Kulturskolan. Medverkar gör blockflöjtisterna i Woodpeckers / Hackspettorna: Katarina Widell från Seoul och Kil, Kate Hearne från Irland, Caroline Eidsten Dahl från Oslo och Pernille Petersen från Köpenhamn. Dessutom medverkar två elever till Katarina Widell: Blockflöjtsläraren Carolin Karen vid Musik & Dansskolan i Piteå och Vanja Smith i Arvika som studerar vid Musikhögskolan Ingesund. Linjen är folkmusik men Vanja spelar även barock, tidig musik och nutida musik. - Det var min mamma som hörde talas om att det fanns en blockflöjtist i Kil som kunde ge lektioner. Jag bodde då i Karlstad och tog mig till Kil för att träffa Katarina Widell. Det tar bara en kvart med tåg, så det var väldigt smidigt. Jag valde Katarina då det var skönt att få en lärare som kunde ge ännu mer inspiration. Jag såg fram emot en högre nivå i spelet, förklarar Vanja Smith. - Ja, när man börjar komma upp på den nivån att man går på folkhögskola och  musikhögskola då känns det viktigt att ha en lärare som är aktiv musiker. Som har koll på repertoar, både på nutida och på äldre musik. Katarina lägger stor vikt vid det musikaliska. Inte så mycket på att vi bara ska spela rätt toner, det som står på papperet, utan musiken som vi spelar är någonting mer. Det är atmosfären som vi skapar när vi framför någonting, och den stämningen får vara kvar under hela stycket och sedan finnas kvar även när stycket är slut, förklarar Carolin Kårén. - Katarina Widell var tillresande lärare och bodde då i Stockholm. Hälften av gångerna flög jag ner på morgonen. Så hade vi lektion mitt på dagen i några timmar. Sedan flög jag hem till Piteå. När Katarina senare flyttade till Jokkmokk åkte jag dit med buss. Det tog längre tid att åka till Jokkmokk med buss än har flyga till Stockholm. Jokkmokk ligger ju i Norrbottens län, men i Lappland. Du är ju nästan i fjällvärlden när du är i Jokkmokk, tillägger Carolin Kårén. Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan.

Erika och André intervjuar Amanda Lundbäck om att leva med ADHD/ADD, om att “flytta hem” till hemmet man redan bor i och att ta vara på någons arv på ett konstnärligt sätt. Sammanfattning Amanda är en skaparsjäl med ADHD och beskriver ADHD som motsatsernas diagnos där man å ena sidan vill ha det strukturerat men å andra sidan är impulsiv och har svårt att skapa struktur.Det tog lång tid innan skolan förstod att Amanda hade ADHD. De sa att hon borde sluta drömma sig bort på lektionerna. När hon fick diagnosen fick hon medicin som hjälpte henne att göra klart uppgifter och större acceptans för att hon fungerade annorlunda.Viktigt att inte se ADHD som något konstigt eller udda. Det är inget fel på henne. Hon är en lika viktig person för samhället ändå.I Luleå har det kommit ett medborgarförslag om en nollvision för utbrända barn med NPF (t.ex. ADHD-diagnoser). Det är vanligt att dessa elever blir missförstådda, utbrända och vägrar gå till skolan. Amanda tycker att fler kommuner borde jobba utifrån förslaget.“Struktur är något slags botemedel mot ADHD.” Med strukturer och rutiner går det lättare, t.ex. att skolan har fasta tider för frukost och lunch.Amanda kan ringa någon i familjen och be dem säga åt henne på skarpen att gå och handla eller stiga upp.En vän tipsade om att “tröstskapa”, dvs. göra något lite lättare först som en uppvärmning innan man gör den egentliga uppgiften som man måste göra. Det kan gärna vara något där man inte behöver tänka så mycket så att man kan tänka på den riktiga uppgiften under tiden. Om huvuduppgiften är att läsa en text kan man värma upp genom att bara läsa bildtexterna.Amandas familj har jobbat med projektet “Flytta hem” där de går igenom huset som om de skulle flytta, både rensar som om de skulle flytta ut och fixar iordning som om de skulle flytta in. De spacklar igen hål och sätter upp hyllor. De har gjort det i flera år men flyttar fortfarande hem och jublar när det kommer upp en ny hylla eller något annat blir gjort.När Sune Uusitalo dog frågade Amanda vad som skulle hända med hans fantastiska och färgglada kläder. Det slutade med att hon fick ärva dem och förbereder en utställning på Norrbottens museum i Luleå i sommar och eventuellt i höst.Under två år har hon jobbat med KLÅ – Klimatsmart Luleå. Det är en hemsida med tips för att ställa om till en klimatsmart vardag.Amanda har fått tipset från en vän att städa lugnt varje kväll. Det kan vara meditativt att städa bort det man använt under dagen och känna att det inte behöver göras imorgon. Dagens avsnitt sponsras av Strukturkalendern (strukturkalendern.se). Bra – bättre – bäst: Bra: Kommer prick i tid och inte sent.Bättre: Komma lite tidigare.Bäst: På ett avslappnat sätt ha koll på tiden men ändå inte stressa. Har du något tips som Amanda kan testa för att lättare hålla koll på tiden utan att stressa? Veckans prova på: Flytta hem (t.ex. sätt upp hyllan du aldrig har gett dig själv tid att sätta upp eller gå igenom lådorna som har fått stå för länge)Tröstskapa Läs och lyssna vidare: Nollvision av utbrända barn med NPF i skolan (medborgarförslag Luleå)20-åriga Amanda räddade unik garderob (artikel)Hon låter Sune Uusitalos kläder leva vidare: “Stod inte ut med tanken på att de slängs” (klipp från radio)KLÅ – Klimatsmart LuleåIntervju med Tove Eloa Öberg bl.a. om hur ADHD visar sig hos kvinnor och att få en ADHD-diagnos som vuxen. Musik och klippning: Simon Lundberg Frågor? Skriv till hej(snabel-a)strukturpodden.se eller fyll i kontaktformuläret på strukturpodden.se. Facebookgrupp: Gå gärna med i vår Facebookgrupp Strukturpodden där du kan ställa frågor, kommentera avsnitten och hjälpa andra som längtar efter mer struktur. Stötta Strukturpodden: Förutom att dela podden med andra kan du stötta oss på olika sätt, t.ex. köpa Strukturkalendern, handla via våra provisionslänkar eller ge en gåva. Läs mer här.

Erika och André intervjuar Amanda Lundbäck om att leva med ADHD/ADD, om att “flytta hem” till hemmet man redan bor i och att ta vara på någons arv på ett konstnärligt sätt.SammanfattningAmanda är en skaparsjäl med ADHD och beskriver ADHD som motsatsernas diagnos där man å ena sidan vill ha det strukturerat men å andra sidan är impulsiv och har svårt att skapa struktur.Det tog lång tid innan skolan förstod att Amanda hade ADHD. De sa att hon borde sluta drömma sig bort på lektionerna. När hon fick diagnosen fick hon medicin som hjälpte henne att göra klart uppgifter och större acceptans för att hon fungerade annorlunda.Viktigt att inte se ADHD som något konstigt eller udda. Det är inget fel på henne. Hon är en lika viktig person för samhället ändå.I Luleå har det kommit ett medborgarförslag om en nollvision för utbrända barn med NPF (t.ex. ADHD-diagnoser). Det är vanligt att dessa elever blir missförstådda, utbrända och vägrar gå till skolan. Amanda tycker att fler kommuner borde jobba utifrån förslaget.“Struktur är något slags botemedel mot ADHD.” Med strukturer och rutiner går det lättare, t.ex. att skolan har fasta tider för frukost och lunch.Amanda kan ringa någon i familjen och be dem säga åt henne på skarpen att gå och handla eller stiga upp.En vän tipsade om att “tröstskapa”, dvs. göra något lite lättare först som en uppvärmning innan man gör den egentliga uppgiften som man måste göra. Det kan gärna vara något där man inte behöver tänka så mycket så att man kan tänka på den riktiga uppgiften under tiden. Om huvuduppgiften är att läsa en text kan man värma upp genom att bara läsa bildtexterna.Amandas familj har jobbat med projektet “Flytta hem” där de går igenom huset som om de skulle flytta, både rensar som om de skulle flytta ut och fixar iordning som om de skulle flytta in. De spacklar igen hål och sätter upp hyllor. De har gjort det i flera år men flyttar fortfarande hem och jublar när det kommer upp en ny hylla eller något annat blir gjort.När Sune Uusitalo dog frågade Amanda vad som skulle hända med hans fantastiska och färgglada kläder. Det slutade med att hon fick ärva dem och förbereder en utställning på Norrbottens museum i Luleå i sommar och eventuellt i höst.Under två år har hon jobbat med KLÅ – Klimatsmart Luleå. Det är en hemsida med tips för att ställa om till en klimatsmart vardag.Amanda har fått tipset från en vän att städa lugnt varje kväll. Det kan vara meditativt att städa bort det man använt under dagen och känna att det inte behöver göras imorgon.Dagens avsnitt sponsras av Strukturkalendern (strukturkalendern.se). Bra – bättre – bäst: Bra: Kommer prick i tid och inte sent.Bättre: Komma lite tidigare.Bäst: På ett avslappnat sätt ha koll på tiden men ändå inte stressa.Har du något tips som Amanda kan testa för att lättare hålla koll på tiden utan att stressa?Veckans prova på: Flytta hem (t.ex. sätt upp hyllan du aldrig har gett dig själv tid att sätta upp eller gå igenom lådorna som har fått stå för länge)TröstskapaLäs och lyssna vidare:Nollvision av utbrända barn med NPF i skolan (medborgarförslag Luleå)20-åriga Amanda räddade unik garderob (artikel)Hon låter Sune Uusitalos kläder leva vidare: “Stod inte ut med tanken på att de slängs” (klipp från radio)KLÅ – Klimatsmart LuleåIntervju med Tove Eloa Öberg bl.a. om hur ADHD visar sig hos kvinnor och att få en ADHD-diagnos som vuxen.Musik och klippning: Simon LundbergFrågor? Skriv till hej(snabel-a)strukturpodden.se eller fyll i kontaktformuläret på strukturpodden.se.Facebookgrupp: Gå gärna med i vår Facebookgrupp Strukturpodden där du kan ställa frågor, kommentera avsnitten och hjälpa andra som längtar efter mer struktur.Stötta Strukturpodden: Förutom att dela podden med andra kan du stötta oss på olika sätt, t.ex. köpa Strukturkalendern, handla via våra provisionslänkar eller ge en gåva. Läs mer här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

JK inleder granskning av Stoppa Pressarna, är en gräns nu passerad även för skvallersajten? Norrbottens-kuriren pudlar efter kritiserad ledartext om samebyar. Labbteorin gick från konspiration till möjlig förklaring över en natt.

Kulturredaktionens kritiker Cecilia Blomberg och Anna Tullberg har tagit sig an en dubbelt aktuell författare som verkligen tar barns inneboende krafter och mänskliga fördomar på allvar. Jean-Claude Mourlevat tar emot årets Alma-pris under måndagen. Han är den första fransman som tar emot det pris som delas ut till Astrid Lindgrens minne. Tidigare har det inte funnits några av hans böcker översatta till svenska och därför är han okänd för den stora, venska barn- och ungdomsboksläsekretsen. Men den första översättningen kom i veckan. Jefferson är en utredningen kring ett brutalt saxmord i fabelform. Den har våra kritiker läst plus en del av utgivningen på franska, och funnit en författare som tar barnen, samhället och medmänskligheten på allvar och serverar en hel del hemskheter. RECENSION: MODERSAKTER AV ANDRÁS FORGÀCH Nästan 30 år efter András Forgàch mammas död uppdagades att hon varit spion och försett den ungerska underrättelsetjänsten med uppgifter om vänner och bekanta. I boken som Katarina Wikars beskriver som en blandning av grävande journalistik, skönlitteratur, personliga uppgörelser och poesi försöker Andás Forgàch få ihop bilden bilden av mamman, samtidigt som läsaren får en lektion i 1900-talshistoria. Modersakter har översatts av Daniel Gustafsson. OBS-ESSÄ: OFFENTLIGHETEN OCH KRITIKEN Litteraturkritiken har debatterats flitigt på kultursidorna den sista tiden. Hur läst är den egentligen? Håller den på att försvinna? Och hur elak får en kritiker egentligen vara? I dagens OBS-essä en repris från 2019 beskriver litteraturvetaren Frida Beckman kritiken som grunden för förståelse. Ett offentligt samtal som hjälper läsaren, lyssnare, tittare att tänkta själv. SAMISK SLÖJD MÖTER KONSTHANTVERK Händer tillsammans heter ett projekt som startades av Norrbottens resurscentrum för konst. 2020 och gick ut på att se vad som händer när konsthanverk möter samisk slöjd. Ett av de team som sattes samman under projektet är Lotta Lampa, formgivare och konstnär, och Anna-Stina Svakko, sameslöjdmästare. Kulturredaktionens Helene Alm var med när det var dags att sjösätta deras verk. Programledare: Lisa Bergström Producent: Estrid Holm

I veckans avsnitt tar vi avstamp i den ytterst kortlivade superliga som inte levde mer än två dagar, men ändå skakade om fotbollsvärlden.

Den här veckan med succétränaren Fredrik Söderholm som gäst. Han pratar om Norrbottens största fotbollsframgång, tiden med Assi IF och IFK Luleå, vad han tror om årets säsonger och så en del anekdoter.En podcast från Norr Media av Jesper Sandberg och Herman Öberg. Teknik: Rickard Björling.

Sveriges roll under Andra världskriget och Norrbottens koloniala historia det är två ämnen som undersöks när Luleåbiennalen gräver i det fördolda. Möt konstnärerna Erik Thörnqvist och Susanna Jablonski. KARL DUNÉRS LEVANDE DOCKOR Karl Dunér är främst känd som teaterregissör, men han gör annan konst också, just nu visas en stor utställning på Prins Eugens Waldemarsudde i Stockholm. P1 Kulturs Mårten Arndtzén stiftade bekantskap med dem och annan levande konst i Karl Dunérs ateljé. BOKEN DU BORDE HA LÄST I tider av isolering och hemmasittande vänder sig blicken lätt mot den egna bokhyllan och då också mot de där dåliga samvetena som man borde ha läst. Anna Tullberg tar pandemitillfället i akt och hugger in på en av de där olästa klassikerna: Per Lagerkvists Barabbas. ESSÄ: ATT SÄTTA PUNKT Andra delen i OBS serie om inledningar och avslut handlar om ett av våra viktigaste skiljetecken: punkten. Men punkten har på samma gång tappat mark och fått ny kraft i vår samtid. Yngre generationer uppfattar den ofta som hård och kanske rent av aggressiv, samtidigt som tre punkter allt oftare får avsluta en mening. Författaren Tone Schunnesson reflekterar över punktens väsen och över sin egen tvekan inför det definitiva avslutet. Programledare och producent: Eskil Krogh Larsson

Micael Bydén började därefter studera vid Marinens officershögskola 1983 direkt efter värnplikten. 1985 blev han Fänrik i Marinen och 1989, efter att ha avlagt sin flygförarexamen, Stridspilot vid Norrbottens flygflottilj. Från 1991 steg Micael från Löjtnant, till Kapten och sen till Major inom Flygvapnet och efter 1999 har han haft en lång rad uppdrag som bland annat flygattaché, överstelöjtnant, chef för Flygvapnets flygskola, Helikopterflottiljen, överste, brigadgeneral, stabschef, generalmajor och flygvapenchef. 2015 blev Micael utnämnd till General och Överbefälhavare för Försvarsmakten. Han har fått motta ett 15-tal medaljer och hedersutnämningar, bland annat Medaljen för nit och redlighet i rikets tjänst, Försvarsmaktens medalj för internationell tjänst, Amerikanska Legion of Merit och NATO:s medalj för insats i ISAF. Micael är bland annat ledamot i Kungliga Krigsvetenskapsakademin. .   .   . Häng med i snacket på poddens sociala kanaler: Chefssnack på Linkedin Chefssnack på Instagram

Micael Bydén började därefter studera vid Marinens officershögskola 1983 direkt efter värnplikten. 1985 blev han Fänrik i Marinen och 1989, efter att ha avlagt sin flygförarexamen, Stridspilot vid Norrbottens flygflottilj. Från 1991 steg Micael från Löjtnant, till Kapten och sen till Major inom Flygvapnet och efter 1999 har han haft en lång rad uppdrag som bland annat flygattaché, överstelöjtnant, chef för Flygvapnets flygskola, Helikopterflottiljen, överste, brigadgeneral, stabschef, generalmajor och flygvapenchef. 2015 blev Micael utnämnd till General och Överbefälhavare för Försvarsmakten. Han har fått motta ett 15-tal medaljer och hedersutnämningar, bland annat Medaljen för nit och redlighet i rikets tjänst, Försvarsmaktens medalj för internationell tjänst, Amerikanska Legion of Merit och NATO:s medalj för insats i ISAF. Micael är bland annat ledamot i Kungliga Krigsvetenskapsakademin. .   .   . Häng med i snacket på poddens sociala kanaler: Chefssnack på Linkedin Chefssnack på Instagram

Den svenska apan (Nasalis larvatus suecica) listas som art eller underart (Muntiacus muntjak montanus) till skandinavisk muntjak, en insektätare besläktad med mullvadar och igelkottar. Arten var klassad som utdöd sedan 1921, men 1996 fångades ett livs levande exemplar av apan i skogarna utanför Orsa i Dalarna. Några år senare hittade dessutom forskare ytterligare exemplar i Norrbottens träskmarker och 2008 fångades tre individer levande och försågs med radiosändare. Liksom Joakim Pirinen i prosasamlingen Den Svenska Apan rör sig Lasse Ståles alter ego Lost Johansson mellan obygd och glesbygd i sitt sökande efter utrotningshotade djur som återvänt till vår biologiska mångfald. Det självbetitlade debutalbumet ljudlägger den inställda klassresan med nedslag i svårmodig acid, finsk instrumentalboogie och smältande permafrost. För vänner av Eden Ahbez, Charanjit Singh, Don Slepian och Golden Ivy. Lars-Olof Ståle-Johanssons debutalbum som soloartist kommer efter drygt 30 år bakom spakarna med bland annat The Cardigans, Brothers of End och Jaen Haven samt som en av sex ständiga ledamöter i Malmö Inre. Lars-Olof Johansson-Ståle, Studio Malmö Inre 2018-2020. Saxofon på Finska nätter och sång på Lalala av Ida Karlsson. Mastring Darren Ziesing. Foto Anders Andersson & Johan Sundell. Artwork Tomas Melinder. Lost Johansson - S/T - LP Tracklist: A1 Blocket A2 Kniven och jag i Topocalma A3 Lalala A4 Den svenska apan B1 Finska nätter B2 Guincho B3 61° 7’ N, 14° 28’ Ö 250 ex, guldvinyl Release-datum 21 augusti 2020.

När Ida Karkiainen (S) var 26 år gammal blev hon Norrbottens yngsta riksdagsledamot. Ett besked som gjorde att hon snabbt fick lämna föräldraledigheten i Haparanda, hoppa ur pyjamasen och kasta sig iväg till Riksdagen. Hur gick det här till och varför valde hon att engagera sig politiskt? Vi pratar också om dagens debattklimat där hat och hot verkar få större utrymme än faktiska lösningar. Ida berättar även om vardagslivet som riksdagsledamot, en tillvaro som inte är så glammig som många verkar tro. 

Norrbottens museum har grävt upp 74 gravar i Arjeplogsfjällen som riskerar att spolas ner i Skellefteälven. Kvarlevorna förvaras i Luleå. Nu kräver samiska ättlingar och Sametinget återbegravning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En fjällkyrkogård från 1600-talet riskerar att spolas ner i den reglerade Skellefteälven. Gravarna hamnar under långa perioder under vatten och mänskliga kvarlevor har flera gånger hamnat i älven. Arkeologer från Norrbottens museum har under flera somrar grävt ut kyrkogården som ligger i den gamla bruksorten Silbojokk i Arjeplogs kommun. Museet gör detta dels i vetenskapligt syfte, men också för att rädda gravarna från att erodera bort. Hittills har 74 gravar grävts upp och skelett och kranier förvaras i ett magasin i Luleå. Men samiska ättlingar, Sametinget och en pensionerad kyrkoherde kräver att kvarlevorna återbegravs. Jörgen Heikkijorgen.heikki@sverigesradio.se

Norrbottens museum har grävt upp 74 gravar i Arjeplogsfjällen som riskerar att spolas ner i Skellefteälven. Kvarlevorna förvaras i Luleå. Nu kräver samiska ättlingar och Sametinget återbegravning. En fjällkyrkogård från 1600-talet riskerar att spolas ner i den reglerade Skellefteälven. Gravarna hamnar under långa perioder under vatten och mänskliga kvarlevor har flera gånger hamnat i älven. Arkeologer från Norrbottens museum har under flera somrar grävt ut kyrkogården som ligger i den gamla bruksorten Silbojokk i Arjeplogs kommun. Museet gör detta dels i vetenskapligt syfte, men också för att rädda gravarna från att erodera bort. Hittills har 74 gravar grävts upp och skelett och kranier förvaras i ett magasin i Luleå. Men samiska ättlingar, Sametinget och en pensionerad kyrkoherde kräver att kvarlevorna återbegravs. Jörgen Heikki jorgen.heikki@sverigesradio.se

En kyrkogård från 1600-talet i Arjeplogs kommun håller på att spolas ner i Skellefteälven. Arkeologer från Norrbottens museum försöker hinna undersöka gravarna innan de försvinner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En fjällkyrkogård från 1600-talet riskerar att spolas ner i den reglerade Skellefteälven. Gravarna hamnar under långa perioder under vatten och mänskliga kvarlevor har flera gånger hamnat i älven. Arkeologer från Norrbottens museum har under flera somrar grävt ut kyrkogården som ligger i den gamla bruksorten Silbojokk i Arjeplogs kommun. Museet gör detta dels i vetenskapligt syfte, men också för att rädda gravarna från att erodera bort. Hittills har 74 gravar grävts upp och skelett och kranier förvaras i ett magasin i Luleå. Men samiska ättlingar, Sametinget och en pensionerad kyrkoherde kräver att kvarlevorna återbegravs. Jörgen Heikkijorgen.heikki@sverigesradio.se

En kyrkogård från 1600-talet i Arjeplogs kommun håller på att spolas ner i Skellefteälven. Arkeologer från Norrbottens museum försöker hinna undersöka gravarna innan de försvinner. En fjällkyrkogård från 1600-talet riskerar att spolas ner i den reglerade Skellefteälven. Gravarna hamnar under långa perioder under vatten och mänskliga kvarlevor har flera gånger hamnat i älven. Arkeologer från Norrbottens museum har under flera somrar grävt ut kyrkogården som ligger i den gamla bruksorten Silbojokk i Arjeplogs kommun. Museet gör detta dels i vetenskapligt syfte, men också för att rädda gravarna från att erodera bort. Hittills har 74 gravar grävts upp och skelett och kranier förvaras i ett magasin i Luleå. Men samiska ättlingar, Sametinget och en pensionerad kyrkoherde kräver att kvarlevorna återbegravs. Jörgen Heikki jorgen.heikki@sverigesradio.se

Vi lär oss Hartijokkimetoden och pratar grus och mossa med Mikael Nilsson från företaget Fiskmiljö. Norrbottens älvar och biflöden restaureras för fullt och vi lyssnar på gurun med en passion för fisk och lek. Mikael är en kille med mycket Love from Lapland!

En kyrkogård från 1600-talet i Arjeplogs kommun håller på att spolas ner i Skellefteälven. Arkeologer från Norrbottens museum försöker hinna undersöka gravarna innan de försvinner. På en stenig strand vid Sädvvájávrre i Arjeplogs kommun, kraftigt påverkad den reglerade Skellefteälvens skiftande vattenstånd, bedriver fem arkeologer en kamp mot naturens krafter. Här växte ett helt brukssamhälle fram på 1600-talet i samband med silvergruvan i Nasafjäll. Platsen är därför högintressant för forskningen om norra Sveriges historia. Men den gamla kyrkogården är kraftigt påverkad av det skiftande vattenståndet, och i sommar har Norrbottens museum gjort den kanske sista ansträngningen från att rädda gravarna i Silbojokks ödekyrkogård från att spolas ner i älven. Kyrkoruinerna och den gamla kyrkogården hamnar på grund av regleringen under vatten i långa perioder. Reportaget är gjort av Jörgen Heikki vid Sameradion/SVT Sápmi. Programledare Jörgen Heikki jorgen.heikki@sverigesradio.se Producent Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Norrbottens museum har grävt upp 74 gravar i Arjeplogsfjällen som riskerar att spolas ner i Skellefteälven. Kvarlevorna förvaras i Luleå. Nu kräver samiska ättlingar och Sametinget återbegravning. En fjällkyrkogård från 1600-talet riskerar att spolas ner i den reglerade Skellefteälven. Gravarna hamnar under långa perioder under vatten och mänskliga kvarlevor har flera gånger hamnat i älven. Arkeologer från Norrbottens museum har under flera somrar grävt ut kyrkogården som ligger i den gamla bruksorten Silbojokk i Arjeplogs kommun. Museet gör detta dels i vetenskapligt syfte, men också för att rädda gravarna från att erodera bort. Hittills har 74 gravar grävts upp och skelett och kranier förvaras i ett magasin i Luleå. Men samiska ättlingar, Sametinget och en pensionerad kyrkoherde kräver att kvarlevorna återbegravs. Reportaget är gjort av Jörgen Heikki vid Sameradion/SVT Sápmi. Programledare Jörgen Heikki jorgen.heikki@sverigesradio.se Producent Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

I nästan hundra år utbildades synskadade barn på internatskolan Tomteboda i Stockholm. Men hur var egentligen livet där? Det har frilansjournalisterna Anna Bergholtz och Caroline Gollungberg tagit reda på. I en P1 Dokumentär låter de sex personer berätta om sina minnen från Tomtebodaskolan under sextio- och sjuttiotalet. Vi har träffat Anna för att höra mer om dokumentären. Tidigare i höst avgjordes skrivtävlingen Skriv Loss. Det vinnande bidraget hör du i författaruppläsning i veckans program. Mer vinnare! I förra veckan avgjordes tävlingen Guldkassetten för årets bästa taltidningsreportage. Priset gick till Eva-Maria Svensson från Norrbottens taltidning. Hör henne och det vinnande bidraget.

Är barnen avgörande när en regional livsmedelsstrategi tas fram? Häng med till Norrbotten och hör hur de framgångsrikt jobbar där. Vi tittar närmare på deras arbete med barn på en förskola i Boden och hur man konkretiserar en livsmedelskedja i pedagogiken. Medverkande: Hulda Wirsén, samordnare Nära mat, Norrbottens regionala livsmedelsstrategi Gunnar Jonsson, rådgivare på Länsstyrelsen, hållbar livsmedelskompetens i skolan Åsa Rönnqvist, ledare och pedagog Barncompaniet i Boden

Veckans avsnitt av podcasten ”Ett stenkast från Delfinen” gästas av Luleå Hockeys sportchef Stefan ”Skuggan” Nilsson. Han berättar öppet om allt från hur han och sportchefskollegan Ulf Engman resonerade när de tog över efter Lars ”Osten” Bergström, och mötet med Linus Omark, till hur ont han hade i pungen efter guldet 1996, och den vilda guldfesten. Men när en spelare kom på tal blev han hemlighetsfull. Hör hela avsnittet i spelaren nedan. Podden är från Norrbottens media och produceras av Martin Hallén Almroth och David Olsson Jiglund. /D & M

FN:s utvecklingsprogram (UNDP) jobbar för att utrota fattigdom och minska ojämlikheter. Hur ska de lyckas med det? Ulrika Modéer är assisterande generalsekreterare och chef för UNDP:s avdelning för externa relationer och påverkansarbete. Hon är den högst placerade svensken i FN-systemet. Analys: Erik Halkjær, frilansjournalist specialiserad på utvecklings- och biståndsarbete. Sedan om de nya regionstyrena. Sedan valet i höstas har den landstingspolitiska kartan ritats om rejält. Hur ser det ut nu och varför? Medverkande: Kenneth Backgård, Norrbottens sjukvårdsparti och Elin Norén, Socialdemokraterna i Dalarna. Analys: David Karlsson, forskare i offentlig förvaltning på Göteborgs Universitet. Programledare: Monica Saarinen Producent: Viktor Mattsson

I det tredje avsnittet av Kulturarvspodden reser vi tillbaka till järnålder och de största arkeologiska undersökningarna som genomförts i Norrbotten sedan vattenkraftsutbyggnaden på 1950-talet. Gäst är Frida Palmbo, en av arkeologerna som var med och ledde undersökningarna inför byggandet av Haparandabanan. … Läs mer →

Allt om Norrbottens och Västerbottens dyrkade palt. Dessutom testas vegoburgaren som siktar på köttälskarna. Vad smakar den? - Om palt hade funnits i Tokyo, då hade det varit väldigt hett. Då hade det funnits i varje hörn av Stockholm, Göteborg och Malmö. Karl Fredrik Mattsson har skrivit en bok om palt, Palt - en svensk klassiker i osedvanligt många varianter. - Det fanns ingen bok om palt. Så jag var tvungen att skriva den. Karl Fredrik är författare, låtskrivare och konstnär han uppmärksammades speciellt när han förfalskade enkronor med ett annat budskap om kungen på. Och så är han från Piteå. Huvudstad i Paltland. Om paltens historia, om blodpalt och andra paltar, hur palt ska göras och hur palt ska ätas. Dessutom testar Meny en vegoburgare som lanseras som en "vegansk hamburgare för köttälskare. En växtbaserad, blödande burgare som uppfyller köttälskarens alla krav på en riktigt bra burgare."

Med ny fabrik och ny koncern-vd på plats är Lindbäcks redo för nästa steg. En stor del av familjeföretagets framtid är nu uppbyggt runt hållbarhet – ekologisk, ekonomisk och social. I 90 år har familjen Lindbäck drivit ett av Norrbottens i modern tid mest kända bolag inom bygg och fastigheter. Nu står de på tröskeln […] Inlägget Lindbäcks investerar i en hållbar framtid dök först upp på Arctic Mirror.

Mårängskolan 5C i Boden är Norrbottens representant i tv-kvalet där 25 lokala vinnare i Vi i femman gör upp om fyra platser i den stora tv-finalen. Programledare: Anna Lidé, domare André Pettersson.

I Jokkmokkspoddens första marknadsspecial lovar Väder-Pär Holmgren att det ska fortsätta finnas snö i Jokkmokk, Samerådets Jannie Staffansson längtar till sydsidansen och snökreatören Tommy Blomfeldt berättar om hur han tog pengar ur egen ficka för att skapa det första snölandet för barn. Dessutom medverkar marknadsgeneralen Birgitta Nilsson och Sven-Erik Österberg, före detta landshövding i Norrbottens län. I denna specialpodd presenterar Magdalena Forsman och Victoria Harnesk det bästa från snöscenen 2017. #vintermarknad #jokkmokk #intervjuer #snö #samer #kultur

Fanny Kivimäki pratar om sin föreställning på en snöhög och om sorgen att hon inte kan finska. Sandra Jaako och Monica Holmström pratar om att det är dyrt att ta lån till nybyggen i Tornedalen. Christer Funck berättar om nya satsningen från Kiruna kommun i Karesuando. I Yupin Hitti vai Huti är temat bortgångna legender. Anders Emanuelsson lär oss olika kasus i veckans meänkielipeppi. Fanny Kivimäki pratar om sin föreställning på en snöhög och om sorgen att hon inte kan finska. Sandra Jaako och Monica Holmström pratar om att det är dyrt att ta lån till nybyggen i Tornedalen. Christer Funck berättar om nya satsningen från Kiruna kommun i Karesuando. I Yupin Hitti vai Huti är temat bortgångna legender. Anders Emanuelsson lär oss olika kasus i veckans meänkielipeppi. Programledare: Henrik Niva

Nej, stickningen spreds inte från södra Sverige till norr – för även i Norrbottens stickades det redan på 1600-talet. Erika Nordvall-Falck berättar om sin upptäckt och den fantastiska samling gamla vantar hon har. Men också om Skaite-Maria, Porjusgumman och andra spännande stickerskor.

I dagens program får du följa med upp till de ljusa sommarnätterna i Norrbottens inland där åklagaren menar sig ha nystat upp den största jakthärvan i Sveriges historia. Och höra en av de åtalade. Det handlar om illegal jakt på statens stora rovdjur: björn, lodjur och järv. Men vad säger de åtalade idag får du höra en av dom för första gången. Vad handlar det här om egentligen och finns det mer än ett perspektiv gömt i de daggbeslöjade djupa skogarna i Norrbottens inland? Programledare Martin Wicklin reste dit för att titta närmare på det.

Hösten 2008 försvinner en kvinna från en rastplats utanför Gällivare och Norrbottens största polisutredning drar igång.

Bovarna var smarta och kunde hantera en skärbrännare. Den fräcka kassaskåpskuppen i Norrbottens fjällvärld 1971 klarades aldrig upp. Men den nu 90-åriga polisen som utredde brottet är övertygad om vilka som låg bakom. Text: Marcus Derland Inläsning: David Lundmark Publicerad i DA december 2016

Ida Karkiainen (S) är kommunpolitikern från Haparanda som även blev riksdagsledamot i valet 2014. Hur ser hon på bristen på unga inom främst kommunpolitiken?

Josefina var förlovad med grannpojken som åkte till Amerika där han skulle tjäna ihop pengar. Men en dag satt den rullstolsburne Karl-Petter hemma i köket och Josefina blev störtförälskad. Under den här säsongen har vi berättat om människor som brutit upp av olika anledningar.Det har handlat om några som flydde från krig och fattigdom, andra som gav sig av för att söka arbete. Det har handlat om en kvinna som lämnade sin våldsamme man och en annan kvinna som lämnade landsbygden för ett nytt liv i stan.Josefina föll för Karl-Petter Josefina Johannesdotter bodde i Långeryds socken på gränsen mellan Småland och Halland och hon lämnade allt för kärlekens skull.Kerstin Digmar i Täby är sondotter till Josefina och den som har skrivit ner allt som hände hennes farmor. Mycket av det Kerstin vet har Josefina själv berättat för Kerstins mamma. Det gjorde hon under andra världskriget då de båda kvinnorna tillsammans hjälptes åt att ordna med mörkläggningsgardiner, och sedan kom att sitta i dunklet och samtala.- Min mamma var pratsam i vanliga fall, men hon sa att när Josefina pratade då ville hon inte avbryta utan bara lyssna.Josefina Johannesdotter var bonddotter från södra Småland, född 1863, och hon var förlovad med en pojke i granngården.- Det var ett praktiskt arrangemang, för genom det giftermålet skulle man kunna slå ihop två gårdar. Och jag har ingen anledning att tro att Josefina hade något emot det hela, säger Kerstin.Josefinas framtid tillsammans med fästmannen verkade ligga utstakad och klar framför henne, även om hon skulle få vänta på att gifta sig. Hennes fästman ville nämligen ordna för deras framtid så han for iväg till Amerika för att tjäna ihop pengar. Problemet var att han aldrig skrev några brev hem. Josefina visste inte hur han hade det eller var han fanns.- Det kanske inte var så konstigt att han inte skrev, det var väl lite skralt med skolgången där på landet, fungerar Kerstin Digmar.Alla Josefinas och hennes fästmans planer kommer att gå omkull. Josefina själv påstod att alltsamman började den där våren 1889 när Josefina var 26 år. Då fick hon och hennes systrar höra att det hade kommit en spågumma till Rydöbruk, vilket var deras närmsta lite större samhälle. De gick dit och till Josefina sa gumman Idag kommer du att möta den man som du ska gifta dig med. Just den där meningen, som spågumman sa, återberättade Josefina när hon blev gammal. Och det var inte så konstigt att hon kom ihåg den, för just den dagen när Josefina kom hem så träffade hon faktiskt sin blivande man hemma i sitt eget kök.- När hon kom hem satt en ung man hemma i köket och sydde på ett par skor. Han såg väldigt bra t med mörkt lockigt hår och stora bruna ögon. Han satt i en rullstol, berättar Kerstin. -Hon fick reda på att detta var Karl-Petter Pettersson, som han var utbildad skomakare och sadelmakare. Han hade haft polio som liten och kunde efter det aldrig gå.Kanske är det sant som Josefina brukade berätta att hon försökte slå bort alla slags närmanden från Karl-Petter, hon var ju ändå förlovad. Men hon brukade också berätta om vad Karl-Petter sa innan han lämnade henne den här första gången de träffades.Det blir du och jag till slut, sanna mina ord.Karl-Petter Pettersson.- Det är klart, det är länge sedan Josefina berättade detta för min mamma, och hon berättade i sin tur för mig  när jag var tonåring, så visst kan orden ha fallit något annorlunda men innebörden var i alla fall att han var säker på att det skulle bli de två, säger Kerstin Digmar.Karl-Petter fortsätter att dyka upp och kärleken mellan dem växer. Till slut bestämmer de sig för att rymma. -Karl-Petter insåg ju genast att hans läge var svårt när han blev kär i Josefina, för om fästmannen kom hem så skulle hon sannolikt gifta sig med honom så som det var bestämt, och om fästmannen inte kom hem så skulle Karl-Petters utsikter att få Josefina ändå vara små eftersom han skulle ha svårt att övertyga hennes familj om att han kunde försörja henne, säger Kerstin. På så sätt blev rymningen en ganska logisk utväg. -Ja, och som jag tror följden av stor kärlek, hon kan väl inte tänka sig ett liv utan Karl-Petter.Det unga paret rymmer hem till hans hemtrakter på Bjärehalvön i norra Skåne, och i slutet av november 1889 gifter de sig. Sex veckor senare föds deras första barn, en liten pojke. Strax därpå flyttar paret tillbaka till Josefinas hemtrakter där Karl-Petter köpt en fastighet där de kan bo och där han kan driva affärsrörelser.- Han blir framgångsrik, berättar Kerstin Digmar. Han startar skomakeri och skoaffär, och han startar också ett åkeri. Allt vad han rör vid blir lyckosamt.Men livet hinner ifatt Josefina och en dag knackar det på dörren i huset i Rydöbruk. Hon står i köket med sin förstfödde på armen när fästmannen plötsligt står i farstun, och säger: Här har du mig Josefina. Fästmannens sista ord innan han tog sitt liv.Han gick därifrån, raka vägen hem och hängde sig på vinden. - Och det blev ju en skuldbörda som Josefina fick bära genom livet, säger Kerstin.Karl-Petters kropp orkade inte så länge. Samma år han skulle fyllt 50 år dog han, och Josefina stod ensam med de sex barn de hade fått. Men Josefina hade ju också kvar den affärsverksamhet som Karl-Petter byggt upp. Hon lämnade snart över det hela till sina söner, men behövde inte bekymra sig om sin försörjning och bodde kvar nästan till slutet i huset i Rydöbruk.- Hon var änka från 1914 till 1942 och såg aldrig åt någon annan man, berättar hennes barnbarn Kerstin. - Det lär ha kommit en änkling som var på friarstråt vid ett tillfälle. Han hade en kofta med sig som present. Min pappa frågade om hon verkligen var intresserad och då svarade Josefin Nännemän, inte var jag det -men det var en bra kofta!.Kerstin Digmar var tonåring när hon fick höra berättelserna om sin farmor och hon tyckte mycket om att lyssna till dem.- Det är klart att det kan finnas fel här och där i min minnesbild, men det gick rakt in i mig. Jag älskade min farmor och jag tyckte att hon var så diskret och tystlåten. Att hon hade haft en så dramatisk och romantisk ungdom, det tyckte jag var så konstigt och samtidigt härligt, slutar Kerstin Digmar.Om bara fästmannen i Amerika hade skrivit brev hem till Josefina hade kanske Josefina varit honom trogen.Kärleksbrev i våra arkivKanske hade Josefinas liv blivit ett helt annat om hennes förste fästman, han som for till Amerika, bara hade skrivit brev hem. Och hon hade säkert nöjt sig med ett alldeles vanligt brev, även om ett kärleksbrev skulle ha förstärkt hans chanser.Kärleksbrev är nog bland det mest intima man kan få tag i bland gamla dokument. Men väldigt få finns bevarade i öppna arkiv. I Luleå på Norrbottens museum finns flera hyllmeter med sparade brev mellan ett för dåtiden känt par som levde långa tider på distans. De hette Birgitta och Knut Lundmark.Jag kysste dig bestämt alldeles för litet så nu får jag ångra det bland andra dumheter. Knut, huru jag saknar dig nu när du är borta! Och låt nu snart höra av dig! Jag vill höra om du kommer ihåg mig och om du är något så när nöjd med påsken, och varför. Stora famnen och kyssar i tusendetal. Evigt din BirgitBirgitta LundmarkDet här var ett av de många kärleksbrev som Birgitta skrev till Knut i början av deras passionerade kärleksförhållande.Birgitta och Knut var båda födda i slutet av 1880-talet. Knut som kom från Älvsbyn i Norrbotten var en studiebegåvad ung man som trots sina enkla uppväxtförhållanden kom att ta studenten, få stipendium till Uppsala universitet och så småningom bli professor i astronomi vid Lunds universitet.Och Birgitta kom även hon från enkla förhållanden. Hon föddes i Jämtland, men flyttade med familjen till Norrbotten där hon med tiden utbildade sig småskollärare.Karin Tjernström som är arkivarie på arkiviet vid Norrbottens museum har plockat fram flera buntar av brev som skrevs mellan kärleksparet.- När man läser de här breven sjunker man in i dem och kan föreställa sig hur Birgitta sitter på sin kammare och är alldeles uppfylld av tankar på den hon älskar. Man känner sig väldigt nära den tiden, nästan som om jag får ett titthål och kan spionera litegrand. Och det känns lite förbjudet, men inte som om jag gör något fel, säger Karin Tjernström, när hon bläddrar bland breven.Knut och Birgitta fick inga barn. Brevsamlingen har donerats av Älvsby Hembygdsförening, men samlingen kommer ursprungligen från Åbo universitet som skänkte samlingen till Älvsbyns gymnasieskola och sen kom den att skänkas vidare till hembygdsföreningen och slutligen till Norrbottens museum. - Jag tycker att personliga arkivalier som brev, dagböcker och vykort, sånt som alla har skrivit och kanske inte tänkt att det inte var något speciellt när de skrevs och är så annorlunda än myndigheternas arkiv där det finns ett syfte och kan idag förefalla ganska torra, berättar Karin Tjernström.På frågan om det finns något brev som sticker ut och som Karin blivit extra förtjust visar Karin ett brev fån Knut där han oroar sig för förhållandet och det låter också som om de båda har haft den här konversationen förut.Birgit kära älskade du! Om du uppmärksamt genomläser mina brev måste du förstå att jag ej älskar dig bara på avstånd. Nog borde du veta att jag hålla av dig på nära håll också. Och du förstår väl att man inte kan bara hålla på och älska varandra bara på avstånd. Det är emot all kärleks natur. Varför skriver du bara Käre vän? Är jag ej ens din käraste vän? Nästa gång blir det väl Docenten Fil. Dr Knut Lundmark. Jag tar ej detta hårt om du snart skriver igen och i kärare tonfall. Det var därför jag frågade för någon tid sedan om du tröttnat på mig då du skrev ett affärsmässigt brevkort; Bäste Knut eller något dylikt. Jag vill ej att du av plikt skall hålla fast vid mig utan det bör nog vara kärlek å ömse hållen.Knut Lundmark- Jag vet inte om jag tolkar det rätt, men jag tycker det verkar som om det har ett väldigt kärleksfullt förhållande. Fast inte utan sina problem. De brev som Karin tittat på från Knut till Birgitta är i en annan fas i deras förhållande. De är skrivna sex år efter giftermålet, och Knut befinner sig i USA.  Knut är på ett observatorium där han arbetar mycket och känner sig nog ensam, spekulerar Karin. - Han skriver jättelånga brev med små små bokstäver och är fyllda med längtan men också av oro. Han oroar sig att hon jobbar för hårt. När de träffas är han uttröttad av arbetet och hon uppriven av nervositet och de kan inte riktigt nå fram till varandra. Han försöker intyga sin kärlek till henne samtidigt som han oroar sig att hon inte älskar honom längre, berättar Karin Tjernström.Förlåt om jag i upprördhet använt starka ord. Jag har en så stark känsla av livets korthet nu. Vi får ej slösa med våra dagar. Varje dag ett liv. Vi måste hålla vårt förhållande som makar högt aldrig låta det sjunka ned till trivialitet och likgiltighet.Gud vare tack att tiden går. Jag längtar så efter att få vårt hem ordnat i Uppsala nästa höst. Ett år går lyckligtvis undan det vet jag av erfarenhet. Din KnutKnut Lundmark- Jag tror många har skrivit kärleksbrev och många har sparat dem, men kanske inte velat att någon annan ska läsa dem. Kanske har de till och med sagt till sina barn eller barnbarn att de ska bränna breven, berättar Karin.- Men då glömmer man bort att när man själv är borta och ingen längre minns hur det var, då blir de här breven något annat. De blir ett vittne om en tid som är förgången.Kärleksbrev kan ju vara både intima och ibland lite pinsamma. Men Karin ser att de här kärleksbreven mellan Knut och Birgitta är väldigt fina och kan ibland bli nära inpå, men det är inte så intimt så att man rodnar, berättar Karin.Breven som Birgitta skriver är uttrycksfulla i skrift, det är många understukningar och utropstecken.- Man kan läsa mycket i hur breven är skrivna. I Birgittas brev kan man nästan se hennes ansikte framför sig när hon skriver.Min Knut, min älskade!!! Tack för dina båda brev. Du är kärlig och jag älskar dig så. O, Gud så jag älskar dig, det är så att hjärtat ville ur bröstet. Hur skall dess långa veckor som återstår till sommarn gå? Jag tror att bara vi får komma tillsammans för alltid blir det nog bättre. Vi trivs ju med varandra och har ännu aldrig, tror jag, haft långsamt tillsammans. Åh, Knut. Vi borde få vara hos varandra. Ingen är så lämpad därtill som vi. Men det blir väl till slut ska vi hoppas. Din Birgit.Birgit LundmarkVad kan man då lära sig av de här breven idag? - Att vi alla är lika, men samtidigt unika, oavsett ens station i livet, om vi lever nu eller runt förra sekelskiftet. Problemen är de samma. Man älskar varandra, man oroar sig för att den andra inte älskar en lika mycket och man vill hjälpa varandra, berättar Karin Tjernström.Brevsamlingen innehåller över tusen brev, både av privat karaktär, men också från affärsbekanta och kollegor. Och det sägs att det finns ett brev från Albert Einstein till Knut i samlingen. - Det är inte alls omöjligt eftersom de verksamma samtidigt. Knut arbetade med astronomiska observationer medan Albert Einstein var teoretiker. Och observationerna kunde faktiskt påvisa att The Big Bang var på riktigt. Men vi har inte hittat brevet än, avslutar Karin Tjernström.Hör av er!Nu är säsongen slut. De allra flesta öden vi fått höra om under den här säsongen har kommit till oss från er lyssnare. Ett stort tack till er som skrivit eller hört av er på olika sätt. Alla berättelser har inte fått plats den här vintern, men vi sparar dom.Och vi är ständigt på jakt efter spännande historier från gamla tider. Så hör gärna av er på någon av dessa adresser: slaktband@sverigesradio.se  Släktband Sveriges Radio 906 15 Umeå   Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Lisa Wede och Anders Wikström slaktband@sverigesradio.se

Naturmorgon beger sig till ön och fyrplatsen Rödkallen i det yttre havsbandet i Norrbottens skärgård. För många bara ett namn i sjörapporten, men för gamla tiders lotsar och fyrvaktare var det en arbetsplats. Idag kommer deras ättlingar ut till de röda fiskarstugorna på fritiden - och tar kanske en vända i någon av öns labyrinter. Och skaror av fåglar kommer hit - till denna utpost med flacka sanddyner och tåliga växter - under några sommarveckor för att häcka. Skräntärnor, labbar, vitkindade gäss, roskarlar och mosnäppor hoppas programledaren Lisa Henkow och vår fältreporter Thomas Öberg att se och höra. Och häckar verkligen en massa tobisgrisslor under vågbrytarens stenblock i hamnen?

Överste Carl-Johan Edström har tillbringat många timmar i luften. Som chef Norrbottens flygflottilj har han gedigen erfarenhet av spaning, jakt, attack, ambulans- och transportflyg, samt helikopter. I detta femte avsnitt av Lars Gyllenhaals podcast "Militärt" delar Carl-Johan med sig av minnen, erfarenheter och lärdomar från ett arbete som enligt han själv är världens bästa. Hur känns det att passera ljudvallen? Hur blir man pilot? Vilka påfrestningar utsätts man för i ”G-slungan”? Nog pratat, tryck på play!

Här bokstavligen serveras fjärde delen av Lars Gyllenhaals podcast "Militärt". Det handlar nämligen om soldatmat. Minns du guldburken med ärtsoppa? Lapskojs? Eller korv med vita bönor i tomatsås, även känd som ”död mans fingrar”? Gäst i studion och expert på ämnet är Stefan Pieksma, löjtnant och utbildningsofficer på Norrbottens regemente. Nog pratat, tryck på play!

Ola & Andreas äter gåsamiddag, utser Norrbottens landskapsrätt, testar pepparkakor, ringer Jens Linder, hissar, dissar, och trendspanar. Allt om mat och dryck i ett härligt förvirrat tillstånd en vanlig onsdag.!! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hockey i Sverige är så mycket mer än Sveriges 12 elitserie lag. I den något lägre serien, Division 2 Norran B fortsättnings, spelar fem lag från Norrbottens- och Västerbottens län. Den 23 februari 2013 mötes Boliden och Norsjö för att spela säsongens sista seriematchs i Malmhallen, Boliden, drygt tre mil väster om Skellefteå.Gilvit träffade supportar, spelare och tränare.  Här kan du lyssna eller ladda ner program 5HärEller Ladda ner/Download iTunes (Kommer snart)Norsjö i vitt och Boliden i grönt. Foto: Marica BlindNorsjös tränare Stig Salomonsson. Foto: Marica BlindI vänta på nästa period. Foto: Marica BlindMonica följer matchen från läktaren. Foto: Marica BlindBolidens spelare snackar ihop sig. Foto: Marica BlindNorsjö gör mål. Foto: Marica Blind

I september 2008 försvinner 29-åriga Carolin Stenvall på väg till en arbetsintervju på Ishotellet utanför Kiruna. Norrbottens största polisutredning i modern tid tar sin början.  Det enda man hittar är hennes bil som står övergiven på rastplatsen Stenbron utanför Gällivare. Utredarna förbryllas över att bilen är låst och att mobiltelefonen är kvar på passagerarsätet. Det skulle krävas ordentligt med tur och ett par uppmärksamma pensionärer för att få polisen på rätt spår. När utredningen tar fart avslöjas en otäck hemlighet som trotsar all statistik. Producent: David Carr

Arbetet med Norrbottens flora pågår för fullt. I vintras kom ett par tjocka böcker som beskriver alla växterna i det vidsträckta landskapet, och nu är det dags för en del till, som beskriver utflyktsmål. I Thomas Öbergs reportage får vi följa med botanisterna Berit Rehnström och Lennart Stenberg till en porlande kallkälla vid Muonio älv. Vår fältreporter Erik Kohlström sände direkt ifrån Krankesjön utanför Lund. Anders Nilsson som är limnolog på Lunds universitet berättade om några av arterna i den stora fiskfamiljen cyprinidae eller karpfiskar som de heter på svenska. Kajsa Åbjörnsson som också är limnolog fick mest arter som är bra på att kamouflera sig - som husmasken - eller musslor med hårda skal när hon håvade efter små vattenlevande djur. De flesta andra hade blivit mat för brax, björkna och mört. Marinbiologen Christin Appelqvist berättade om sin forskning på skeppsmasken - som trots namnet inte alls är någon mask. Den kräver, som många arter, någorlunda salt vatten och finns därför inte Östersjön, vilket är orsaken till att många gamla vrak finns välbevarade Gert-Olof Nickel tillbringar mycket tid i naturen med sin kamera och har skickat många fina bilder till Naturmorgon, se bildspelet nedan. Elin Lemel tillbringade några timmar med Gert-Olof vid ett rävgryt i väntan på att rävungarna skulle visa sig. Programledare var Lena Näslund.

Lördagen den 18 juni sänder vi Naturmorgon direkt från en av fjällvärldens allra äldsta turiststationer, Saltoluoktas fjällstation. Redan 1912 började man uppföra den här anläggningen, och orsaken var det ökande intresset för fjällturism, inte minst den nybildade nationalparken Stora Sjöfallet. Även de som har tagit sig genom Sareks nationalpark eller via Kungsleden norrut landar så småningom i Saltoluokta, och passar säkert på att koppla av en smula efter ansträngningarna i väglöst land. Veckans Kråkvinkel är signerad Jenny Berntson Djurvall. Thomas Öberg och Lasse Willén berättar om sina upplevelser kring Saltoluokta och vad de stött på där - beroende hur långt våren har hunnit nu när vi närmar oss midsommar. Vi träffar också naturguiden Teresa D'Angelo, renskötaren Bertil Pittja, och fjällstationens chef Johan Påve. Greta Huuva berättade om hur använder fjällväxten kvanne till alla möjliga ätbara saker. Susanne Backe och Håkan Tyrén ägnar våren och sommaren åt att inventera kungsörnar i Norrbottens fjällkedja. Från helikopern kan de faktiskt räkna både ägg och ungar i örnens bo! När vi skulle prata med dem dök en busksångare upp! Ett fantastiskt lämmelår verkar det vara i år, ivrigt efterlängtat av såväl de hotade fjällrävarna som naturvänner. Elin Lemel följde med länsstyrelsens naturbevakare Håkan Berglund och på fjället och fick till sin förtjusning se en hel massa fjällrävar! Och som grädde på moset en alldeles extra överraskning.

Det här är podcasten där du får träffa spännande personer inom den norrbottniska idrottsvärlden. Vi uppmärksammar intressanta personer såväl framför som bakom strålkastarnas ljus. I det här avsnittet beger vi oss till LF Arena i Piteå, där du får träffa Henrik Holmström, pappa till NHL-proffset Tomas, och hockeyfantast sen många år tillbaka.

P3 Planet tar med dig till en världskändis i Norrbottens inland; Tree Hotel i Harads. Högt uppe bland trädtopparna i en vit, glittrande och stjärnklar tallskog finns det en spegelkub, ett gigantiskt fågelbo, en röd kotte och en James Bond liknande kabin. - Som alla går att bo i. Vi följer också med vår världsvana cowboy Joseph Knevel som svävar fram i öknen i Egypten och får en rapport från vår resepoet Johan Nylander i Mexico, samt ett restips från September. Programledare: Pernilla Kommes

Seriekrock på Gäddviksbron i Luleå. Åtta barn fick föras till sjukhus. Northland har redan sålt hela Tapulis och Sahavaaras sjuårs produktion. Skolgymanstiken favoriserar pojkar. Är du flerspråkig är du mer flexibel än enspråkiga. Kalix kommun blir Norrbottens sjätte förvaltningsområde

Björn Folke Rosengren, även kallad Superministern har ett gediget CV med titlar som ordförande i Tjänstemännens centralorganisation, (TCO), Näringsminister 1998-2002 och landshövding i Norrbottens län, där han två gånger valdes till Årets norrbottning för sina insatser. Numer är han rådgivare hos Stenbecksfärens investmentbolag Kinnevik och ordförande i den ideella föreningen Film och Tv-producenterna. Rosengren är därmed en av få svenskar som arbetat på toppnivå inom såväl politiken, fackföreningsrörelsen, statsförvaltningen och näringslivet.