Podcasts about fredrik svenaeus

Forskning har visat att det människor fruktar mest med döden inte bara är smärtan eller traumat i att snart inte längre existera. Många räds också att bli beroende av andra människor i livets slutskede. Det beskrivs ibland som att förlora sin värdighet. Allt oftare lyfts det fram som ett argument för mer liberala lagar kring aktiv dödshjälp. Hur hamnade vi här? Filosofen Fredrik Svenaeus reflekterar kring döendet i vår tid och vad det säger om samtidens människosyn. Manus och inläsning: Fredrik Svenaeus. Regi och ljudproduktion: Lars in de Betou. Textredaktör: Hedvig Härnsten Producent och redaktör: Magnus Bremmer

Den engelska filosofen Miranda Frickers syn på rättvisa är på väg att revolutionera västvärldens tänkande. Varje dag publiceras över ett dussin böcker och artiklar om ”epistemisk rättvisa”. Denna del i artikelserien Idéerna som skakar världen är skriven av filosofiprofessorn Fredrik Svenaeus. Inläsare: Magnus Thorén

Vi känner äckel av smuts och förruttnelse. Men vi kan också uppbåda äckel inför idéer och till och med grupper av människor. Vad är äcklets funktion och roll i samhället? Programmet är från 28 maj 2023. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Äckel har både fysiska och moraliska dimensioner. Med vårt luktsinne reagerar vi med att känna äckel inför till exempel hundbajs och kräks. Vi kan också reagera moraliskt genom att känna äckel inför handlingar som tortyr och pedofili, men också äcklas av politiska idéer som nazism. Äcklet kan användas för att skapa ett vi och ett dem.Vad utmärker äckel jämfört med andra känslor? Hur förhåller sig fysiskt äckel till moraliskt äckel? Är äckelkänslor medfödda eller kulturellt betingade? Vilken funktion har äckel i våra samhällen, ska äckel få vara en dimension i t ex lagstiftning?Medverkande: Patrik Lindenfors, författare till boken Äckel – smitta, synd samhället och forskare i biologisk och kulturell evolution, Åsa Wettergren, professor i sociologi och Fredrik Svenaeus, professor i filosofi. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedah

Det ökade antalet psykiatriska diagnoser splittrar debatten. Trubbiga diagnosmetoder utan evidens och normalt lidande som förvandlas till sjukdom eller diagnosen som befrielse och vägen till hjälp. Programmet är från december 2022. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Allt fler får diagnoser som adhd och autism parallellt med att diskussionen går het om hur diagnoser påverkar individer och berättar om vårt samhälle. Vanliga livsproblem och en tuff skolmiljö och ett hårdnande arbetsliv blir något som medicinen ska lösa, säger en del. Diagnosen skapar förståelse och kan bidra till ett bättre liv, säger andra. De psykiatriska diagnoserna har också blivit en del av vardagsspråket, där vi alla kan ha en släng av adhd, vara lite ”aspiga”, eller drabbas av PTSD.Vad skulle hända om vi tog bort diagnoserna? Hur skulle det påverka synen på vad som är sjukt och friskt? På vad som är normalt och onormalt? På om problemen ligger hos individen eller hos samhället?Medverkande i samtalet är: Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Annika Berg, docent i idéhistoria vid Stockholms universitet och Johan Bengtsson, ST-läkare i psykiatri och forskare på Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala Universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

I dag pratar jag med Fredrik Svenaeus som är filosof och professor vid Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola. Södertörn är lite som Södermalm i bemärkelsen att alla har en uppfattning om hur folk är där, hur de tänker och ser ut, utan att man för den sakens skull har närmare bekantskap med det. Inte för att fördomarna inte stämmer, vad vet jag, men Fredrik Svenaeus passar inte in i någon mall som jag känner till i alla fall. Utöver vetenskapliga artiklar har han skrivit ett antal populärvetenskapliga böcker som jag läst med stor behållning, som Homo Patologicus: Medicinska diagnoser i vår tid från 2013 och Det naturliga: en kritik av queerteorin, transhumanismen och det digitala livet från 2019. Hans senaste bok heter Världen vaknar: känslornas plats i människans liv och kom förra året (Gidlunds förlag). Den handlar om känslolivets rättmätiga plats i våra liv. Genom historien har känslor ofta setts som något som står i motsats till förnuftet, något vi måste frigöra oss från för att kunna nå upplysning. Fredrik Svenaeus menar att det är en vantolkning av känslorna, som alltid är med oss, och leder vår blick. Känslolivet förtjänar därför en uppvärdering, inte minst av filosofer som han själv. Dessutom är det kanske främst känslorna som skiljer oss från artificiell intelligens, vilket gör dem än mer värdefulla i dag.Vi pratar också om en debatt han deltog i på DN:s kultursida, där han skrev om att dagens psykiatri inte har fler svar än psykoanalysen. Samtalet handlar även om samtidens terapikultur och diagnosernas roll i människors meningsskapande.Rak höger expanderarI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Dagens avsnitt handlar om känslornas filosofi och gäst är på nytt filosofen Fredrik Svenaeus, professor vid Centrum för praktisk kunskap på Södertörns högskola och aktuell med boken ”Världen vaknar: känslornas plats i människan liv”. En vanlig föreställning är att våra känslor står i vägen för vetenskapens objektiva beskrivning av verkligheten och att vi därför måste frigöra oss från dem. Sveneaus menar att det är fel och argumenterar istället för att våra känslor är helt nödvändiga för att vi ska kunna förstå världen och dela den med andra människor. Vi samtalar om hur känslor formar vår värld, om skam och empati, om farliga gruppkänslor inom politiken och om de känslor vi bär med oss när vi står inför döden.GÅ MED I AKADEMIKERNAS A-KASSA: https://www.akademikernasakassa.se/bildningskomplexetFredrik Svenaeus bok "Världen vaknar": https://www.adlibris.com/se/bok/varlden-vaknar-kanslornas-plats-i-manniskans-liv-9789178445073Bli medlem på Patreon: https://www.patreon.com/bildningskomplexet och få exklusiva avsnitt och övriga avsnitt reklamfritt före alla andra, eller stötta podden på SWISH på 0709262541Instagram: https://www.instagram.com/bildningskomplexet/ Facebook: https://www.facebook.com/BildningskomplexetE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag interagerar människan allt oftare med AI. AI kan få oss människor att känna glädje och till och med kärlek, men kan AI ha känslor och vad skulle de betyda om AI hade riktiga känslor? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. AI-utvecklingen tar hela tiden nya steg, till exempel utvecklingen av de stora språkinlärningsmodellerna som Chat GPT. På nolltid skapar de nya avancerade texter, naturtrogna bilder och ljud. Ibland inställsamt och lögnaktigt, men ofta imponerande. Man tycka att man får kontakt med ett geni, men i botten är det en massa algoritmer och sannolikhetskalkyler som löser de problem som de är programmerade att lösa.Emotion AI - AI som tolkar mänskliga känslorEtt av AI-områdena är emotion AI. AI används för att av läsa av mänskliga känslor genom att registrera och tolka sådant som ansiktsuttryck, kroppsspråk, röst. Har det någon betydelse om det är AI eller en människa som gör en jobbintervju, ger dig rådgivning eller kärleksbetygelser?Kan vi ens veta om AI utvecklar känslor eller inte? Redan idag pratar man om svarta lådan-effekten, att vi inte kan känna till vad som ligger till grund för datorns slutsatser, det är för komplicerat.Medverkande: Karim Jebari, forskare vid Institutet för framtidsstudier och Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola och författare till nya boken Världen vaknar - känslornas plats i människans livProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlResearch: Therése LagerVeckans tips:Film: Solaris - Andrej TarkovskijBöcker: Maken - Gun-Britt SundströmMoral - Lyra Ekström LindbäckAftonland - Therese BomanYtterligare en bok som nämndes i programmet:Död robot (The Robots of Dawn) - Isaac Asimov

Det sägs att det finns ett speciellt värde när något - eller någon - är äkta eller autentisk. Men vad innebär det egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi går till en genuin kvarterskrog, läser autofiktion, ser dokumentärer, vill uppleva den lokala kulturen när vi reser. Varumärken, influencers och artister vill gärna framstå som äkta, antingen för att stå för vissa värderingar eller för att stå för vem man faktiskt är. För med idén om autenticitet följer också idén om det autentiska jaget, ett unikt jag, en sanning om sig själv. Begreppet autenticitet känns i allra högsta grad modernt, men redan på 1700-talet - med filosofer som Rousseau - och i 1800-talets romantik fanns tankar om autenticitet som ett ideal att sträva efter. Tankar som även kändes igen hos de existentialister som kom senare, då med idéer om att leva ett autentiskt liv, ett liv där man skapar sig själv genom sina medvetna och fria handlingar. Men finns det verkligen något som kan kallas för ett autentiskt jag? Filosofiska rummet om vår besatthet med det autentiska.Medverkande: Isabelle Ståhl, doktor i idéhistoria och författare, samt Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskolaProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Michael BorgertResearch: Therése LagerVeckans tips:Böcker: Barndom i Berlin kring 1900 – Walter Benjamin, Elias Canettis självbiografi (Den räddade tungan är den första av tre böcker i hans självbiografiska serie) Teater: Tre systrar – Anton Tjechov, sätts upp av Eirik Stubø på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm

Den romantiska kärleken ses som central för att finna lycka och mening i livet - men vad är kärlek egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Även om det pratas om kärlek hela tiden och överallt så är det inte helt lätt att definiera romantisk kärlek. Vissa menar att kärleken kommer utifrån, som en naturkraft med styrkan att förändra allt. Andra menar att det kommer inifrån, som en eld som tänds av den vi älskar. Så vad är egentligen kärlek? Hur vet man att man är kär? Vad är kärlek när förälskelsen har svalnat? Och är kärleken alltid något bra?Medverkande: Emma Engdahl, professor i sociologi vid Göteborgs universitet och Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Centrum för praktisk kunskap, Södertörns Högskola.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: David RuneVeckans tips: Böcker: SCUM Manifest (Society for Cutting Up Men) av Valerie Solanas, Att älska: om kärlekens natur av Lone Frank. Dokumentär: P1 Dokumentär: Klimataktivisterna som stoppar flygplan av Simon Folger.

Vissa skulle säga att vi lever i en känslokall tid, andra att vi blivit alldeles för känslostyrda. Men vad är egentligen känslor? Hur påverkar de oss, hur förhåller de sig till våra tankar - och hur har vi lärt oss att tala om dem? I det första avsnittet av Bildningspoddens serie om känslor diskuterar vi känslornas plats i människans liv ur ett filosofiskt och idéhistoriskt perspektiv. ///////////////////////////// Gäster i avsnittet är Fredrik Svenaeus och Linnea Tillema. Fredrik Svenaeus är filosof och professor vid Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola, aktuell med boken Världen vaknar. Känslornas plats i människans liv (Gidlunds). Linnea Tillema är idéhistoriker vid Uppsala universitet, specialiserad på 1900-talets känslohistoria och disputerad på avhandlingen Övningar i frihet: Pedagogiseringen av känslolivet och mellanmänskliga relationer i 1970-talets Sverige (Makadam, 2021).

”Känslan är villkoret för all medveten existens.” Så skriver filosofen Fredrik Svenaeus i sin senaste bok ”Världen vaknar. Känslornas plats i människans liv”. Känslor har ofta ansetts som något problematiskt, som ställer sig i vägen för objektivitet och som vi bör sträva efter att frigöra oss ifrån. Svenaeus argumenterar dock för att det är just genom känslorna som verkligheten får sin struktur och mening. Det är känslornas skapande kraft som skiljer oss från maskiner och får världen att vakna. Det blir ett samtal om kroppens betydelse, kännandets förhållande till tänkandet, de kollektiva känslostormarnas fara och de känslor som omger döendet och den svåra frågan dödshjälp.  

Stämmer det verkligen att många inom akademin lider av ”genusbaserad utsatthet”, som det påstås i en aktuell studie? Det frågar sig Södertörnprofessorn Fredrik Svenaeus, som menar att det största hotet mot den akademiska friheten i Sverige kommer från den radikala identitetspolitik som tagit över universiteten i USA. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tystnad är vanligare än kritik när det gäller forskning om känsliga ämnen som inte passar in i det identitetspolitiska mönstret, skriver Fredrik Svenaeus, som är professor i filosofi vid Södertörns högskola – och som nu berättar vad som hände efter att han publicerade en bok om queerteori. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi känner äckel av smuts och förruttnelse. Men vi kan också uppbåda äckel inför idéer och till och med grupper av människor. Vad är äcklets funktion och roll i samhället? Äckel har både fysiska och moraliska dimensioner. Med vårt luktsinne reagerar vi med att känna äckel inför till exempel hundbajs och kräks. Vi kan också reagera moraliskt genom att känna äckel inför handlingar som tortyr och pedofili, men också äcklas av politiska idéer som nazism. Äcklet kan användas för att skapa ett vi och ett dem.Vad utmärker äckel jämfört med andra känslor? Hur förhåller sig fysiskt äckel till moraliskt äckel? Är äckelkänslor medfödda eller kulturellt betingade? Vilken funktion har äckel i våra samhällen, ska äckel få vara en dimension i t ex lagstiftning?Medverkande: Patrik Lindenfors, författare till boken Äckel – smitta, synd samhället och forskare i biologisk och kulturell evolution, Åsa Wettergren, professor i sociologi och Fredrik Svenaeus, professor i filosofi. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Inom vården går trenden mot att patienten ska bestämma allt mer själv, men varje år tvångsvårdas tusentals människor. För en del pågår detta i månader och år. Är det rätt att tvinga på människor vård? Programmet sändes första gången den 28 november 2021. Idag kan människor med en allvarlig psykisk störning eller missbruksproblematik tvångsvårdas för att inte skada sig själva eller någon annan, medans personer som missköter sin diabetes eller säger nej till blodtransfusion på grund av sin tro får bestämma det själva. Hur dåliga beslut ska människor få fatta om sina liv och när kan man motivera att samhället griper in? Och för vem skull har vi tvångsvård: för patienten, samhället, de anhöriga? Går det att utföra tvångsvård utan att kränka individen?Medverkande i detta samtal är Fredrik Svenaeus, professor i filosofi, Stefan Sjöström, professor i socialt arbete och Antoinette Lundahl, specialistläkare i psykiatri och doktorand i medicinsk etik. Programledare: Cecilia StrömbergProducent: Marie Liljedahl

Det ökade antalet psykiatriska diagnoser splittrar debatten. Trubbiga diagnosmetoder utan evidens och normalt lidande som förvandlas till sjukdom eller diagnosen som befrielse och vägen till hjälp. Allt fler får diagnoser som adhd och autism parallellt med att diskussionen går het om hur diagnoser påverkar individer och berättar om vårt samhälle. Vanliga livsproblem och en tuff skolmiljö och ett hårdnande arbetsliv blir något som medicinen ska lösa, säger en del. Diagnosen skapar förståelse och kan bidra till ett bättre liv, säger andra. De psykiatriska diagnoserna har också blivit en del av vardagsspråket, där vi alla kan ha en släng av adhd,  vara lite aspiga, eller drabbas av PTSD. Vad skulle hända om vi tog bort diagnoserna? Hur skulle det påverka synen på vad som är sjukt och friskt? På vad som är normalt och onormalt? På om problemen ligger hos individen eller hos samhället? Medverkande i samtalet är: Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Annika Berg, docent i idéhistoria vid Stockholms universitet och Johan Bengtsson, ST-läkare i psykiatri och forskare på Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala Universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl

Dagens avsnitt handlar om människans lidande och gäst är för andra gången Fredrik Svenaeus, filosof och professor vid Centrum för praktisk kunskap på Södertörns högskola. Svenaeus har skrivit boken ”Homo Patologicus: medicinska diagnoser i vår tid” där han menar att vi idag, genom trubbiga diagnoser, låter vetenskapen definiera vad lidande är. Vi samtalar bland annat om gränsen mellan sjukt och friskt, diagnosmanualernas konsekvenser och varför Svenaeus menar att det är en missuppfattning att den psykiska ohälsan ökar i vårt samhälle idag. Fredrik Svenaeus bok:  https://www.adlibris.com/se/bok/homo-patologicus-medicinska-diagnoser-i-var-tid-9789186273408 Stötta podden på patreon.com och få avsnitt före alla andra.Facebook: BildningskomplexetInstagram: BildningskomplexetTwitter: @BenjaminElforsE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin

Inom vården går trenden mot att patienten ska bestämma allt mer själv, men varje år tvångsvårdas tusentals människor. För en del pågår detta i månader och år. Är det rätt att tvinga på människor vård? Idag kan människor med en allvarlig psykisk störning eller missbruksproblematik tvångsvårdas för att inte skada sig själva eller någon annan, medans personer som missköter sin diabetes eller säger nej till blodtransfusion på grund av sin tro får bestämma det själva.  Hur dåliga beslut ska människor få fatta om sina liv och när kan man motivera att samhället griper in? Och för vem skull har vi tvångsvård: för patienten, samhället, de anhöriga? Går det att utföra tvångsvård utan att kränka individen? Medverkande i detta samtal är Fredrik Svenaeus, professor i filosofi, Stefan Sjöström, professor i socialt arbete och  Antoinette Lundahl, specialistläkare i psykiatri och doktorand i medicinsk etik. Programledare: Cecilia Strömberg, producent: Marie Liljedahl

Kan praktisk kunskap vara opraktiskt? Vilken roll spelar praktisk klokhet, fronesis, i den effektiviserade välfärden? Finns det för många filosofer i ämnet? Världspremiär och panelsamtal! Centrum för praktisk kunskap på Södertörns högskola firar 20 års jubileums och Eva Schwarz och Jonna Lappalainen, både verksamma på CPK, samtalar i ett panelsamtal med eminenta praktiker i den praktiska kunskapens teori: Ingela Josefson, professor i praktisk kunskap som har startat upp Centrumet, Krystof Kasprzak filosof och Fredrik Svenaeus, filosof och professor i praktisk kunskap. De börjar med en självrannsakan och diskutera sedan den praktiska kunskapens dåtid, nutid och framtidens revolutionär potential.  Samtalet inleds med en världspremiär när Das opraktische Orchester (med Ulf Larsson, Martin Gunnarsson, Pontus Juth och Simon Karlsson) framför jingeln live.  Avsnittet sändes live från Midsommargården, Stockholm den 12 november 2012 Producenter: Ulf Larsson och Anna Bergström, SH-Medieproduktion/MT-Talks

Filosofiska rummet bad filosoferna Karim Jebari, Fredrik Svenaeus och Lyra Koli att välja tre böcker som ska inspirera till läsning och filosofiska samtal i sommar. Sommar innebär oftast långledighet och tid för läsning. I veckans Filosofiska rummet har våra gäster valt tre mycket olika böcker men som alla inspirerar till filosofiska samtal. Fredrik Svenaeus har valt Peter Godfrey-Smiths "Metazoa: Animal Minds and the Birth of Consciousness" som väcker frågor om vad det innebär det vara vid medvetande och på vilket sätt  olika djurs livsformer kan bidra till förståelsen av vad medvetande är och hur olika nivåer av medvetande kan urskiljas? Lyra Koli har vänt tillbaka till Karin Boyes relativt okända bok För lite som ställer en fråga som en gång var central inom filosofin: Hur ska man leva? Vad är det goda livet? Varför väljer människor att vara olyckliga, och att göra sig mindre än de är? Karim Jebari har valt Isabel Wilkersons bok Caste där Wilkerson plockar upp begreppet kastsystem men befriar det från kopplingen till Indien och omvandlar det till ett analytiskt verktyg som hon använder för att förstå den amerikanska södern och tredje riket.  Funkar det att göra så?  Vad får det för följder för analysen om man anlägger systemperspektiv istället för ett individuellt perspektiv på rasism och diskriminering? Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl

Dagens avsnitt handlar om det som brukar kallas människans natur. Många ryggar tillbaka när det talas om det naturliga eftersom det för tankarna till rasbiologi och förtryck av marginaliserade grupper, och inom samhällsvetenskaplig forskning är det vanligt att framhålla att människan istället är en produkt av sin miljö. Dagens gäst argumenterar däremot för att det finns en mänsklig natur som vi är tvungna att förhålla oss till. Han heter Fredrik Svenaeus och är filosof och professor vid Södertörns högskola. Med utgångspunkt i hans bok ”Det naturliga” samtalar vi om queerteori, transhumanism och det digitala livet. Queerteorin menar att kön främst är en social konstruktion och transhumanismen strävar efter att göra våra kroppar till odödliga maskiner. Enligt Svenaeus har tänkare inom dessa fält felaktigt bortsett från vår natur. Dessutom menar han att det naturliga, snarare än att vara en fråga för forskning, har blivit politiskt.Fredrik Svenaeus bok: https://www.adlibris.com/se/bok/det-naturliga-en-kritik-av-queerteorin-transhumanismen-och-det-digitala-9789178444076 Facebook: BildningskomplexetInstagram: BildningskomplexetTwitter: @BenjaminElforsE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin

Vår tid är, sägs det, upptagen av identitetsfrågor. Men vad är egentligen den innersta kärnan i vår identitet vårt jag? Om du skulle förlora alla dina minnen, glömma allt du lärt dig och alla dina relationer allt det som gör dig till en särskild person - vad återstår då? Det är en fråga som till exempel kan inställa sig inför en kär gammal vän eller släktning som glömt vem både du och kanske hon själv är. I den här essän söker filosofen Fredrik Svenaeus sin och din innersta kärna i det som händer varje morgon innan han kliver ur sängen.

Season five of our podcast continues with another presentation from our 2020 annual conference: ‘Engaged Phenomenology’ Online. This episode features Lewis Coyne, University of Exeter.   ABSTRACT: In recent years the phenomenological approach to bioethics has been rejuvenated and reformulated by, amongst others, the Swedish philosopher Fredrik Svenaeus. Building on the now-relatively mainstream phenomenological approach to health and illness, Svenaeus has sought to bring phenomenological insights to bear on the bioethical enterprise, with a view to critiquing and refining the ‘philosophical anthropology’ presupposed by the latter. In this talk I will offer a critical but sympathetic analysis of Svenaeus’ efforts, focusing on both his conception of the aims of phenomenological bioethics and the broadly Heideggerian methods he employs. Doing so reveals certain problems with both. I argue that the main aim of phenomenological bioethics as set out by Svenaeus needs to be reformulated, and that there are important oversights in his Heideggerian approach to reaching this end. I will conclude by arguing that to overcome the latter problem we should draw on the works of Max Scheler and Hans Jonas in future research.   BIO: I am an associate lecturer and honorary research fellow in philosophy at the University of Exeter, working at the intersection of existential phenomenology, practical ethics, and philosophical anthropology. My overarching interests are in the phenomena of life and death, and the ethics of technologically appropriating (human and non-human) nature. My publications on these topics include being co-editor of Moral Enhancement: Critical Perspectives (Cambridge University Press, 2018), and author of Hans Jonas: Life, Technology and the Horizons of Responsibility (Bloomsbury, 2020).   This recording is taken from the BSP Annual Conference 2020 Online: 'Engaged Phenomenology'. Organised with the University of Exeter and sponsored by Egenis and the Wellcome Centre for Cultures and Environments of Health. BSP2020AC was held online this year due to global concerns about the Coronavirus pandemic. For the conference our speakers recorded videos, our keynotes presented live over Zoom, and we also recorded some interviews online as well. Podcast episodes from BSP2020AC are soundtracks of those videos where we and the presenters feel the audio works as a standalone: https://www.britishphenomenology.org.uk/bsp-annual-conference-2020/   You can check out our forthcoming events here: https://www.britishphenomenology.org.uk/events/   The British Society for Phenomenology is a not-for-profit organisation set up with the intention of promoting research and awareness in the field of Phenomenology and other cognate arms of philosophical thought. Currently, the society accomplishes these aims through its journal, events, and podcast. Why not find out more, join the society, and subscribe to our journal the JBSP? https://www.britishphenomenology.org.uk/

Amir Haj-Bolouri forskar i informatik, om meningsfullt lärande i VR. Filosofen Fredrik Svenaeus problematiserar digitaliseringen i sin bok Det naturliga. Här möts de båda i ett samtal. Vad sker med identitets- och meningsskapande när vi lever allt större del av våra liv i sammanhang där platsen, doften och kroppen saknar betydelse? Vad är verkligheten i förhållande till den virtuella verkligheten? Amir Haj-Bolouri, universitetslektor i informatik vid högskolan Väst och Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola samtalar med programledare Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.

Om det finns något som sprider sig snabbare än virus i dagens samhälle så är det berättelser. Motståndsberättelser var en gång sanningens starkaste kraft. Nu hotar de i stället att vilseleda och förblinda oss i kraft av de starka känslor som de väcker, skriver Fredrik Svenaeus, professor i filosofi. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hur ska vi förstå och hantera lidandet i en tid av välstånd och pandemi och hur förhåller sig ideologi och kultur till lidandet? Meningen med lidandet tillhör mänsklighetens eviga frågor och varje tid och varje kultur söker sina svar. Idag är psykisk ohälsa mer eller mindre en folksjukdom. När vi dessutom drabbats av en pandemi, som begränsat våra möjligheter till ett liv vi vant oss vid har lidandet fått en allt större aktualitet. Men har lidandet verkligen ökat eller har vi andra krav på vad som är ett gott liv idag? När blir det existentiella lidandet en sjukdom? Filosofiska rummet gästas av psykiatrikern Christian Rück, idéhistorikern Karolina Enquist Källgren och filosofen Fredrik Svenaeus. Programledare Tithi Hahn, producent Marie Liljedahl

I vår samtid är det vanligt att det naturliga ställs mot det konstruerade. Digitala världar och socialt skapade identiteter förfrämligar människan från hennes inre. I samtal med Adam Cwejman berättar Fredrik Svenaeus om avståndet mellan människan och hennes sanna jag.

Är det viktigt vad som är naturligt och inte? Filosofiska rummet diskuterar det naturligaste i veckans samtal. Vad betyder det att någonting är naturligt? Motsatsen det onaturliga -  har inte sällan använts för att stigmatisera tankar och beteenden som ogillas. Betyder det att vi gör bäst i att avstå från att prata om naturlighet? Eller finns det en fara i det? Behöver vi rentav en idé om det naturliga för att förstå vad som är bra för oss? Å andra sidan: hur tillförlitlig kan den kompassen vara? Vi mår inte nödvändigtvis bra av godis bara för att kroppen har en naturlig böjelse för socker. Veckans gäster i Filosofiska rummet är Christian Rück, lektor i psykiatri på Karolinska Institutet, Lena Lennerhed, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola och filosofen Fredrik Svenaeus - som nyligen utkommit med boken Det naturliga: en kritik av queerteorin, transhumanismen och det digitala livet. Programledare: Tithi Hahn. Producent: Mårten Arndtzén.

Vad är en graviditet? Filosofiska rummet tar sig an den laddade frågan om surrogatmödraskap i veckans samtal. Att bära och föda barn åt andra så kallade surrogatarrangemang är otillåtna i svensk sjukvård. Efter en utredning slog regeringen ifjol fast att förbudet ska gälla. Men i sommar har en debatt om surrogatmödraskap rasat på kultur- och ledarsidorna, och Moderaterna driver på för ändrad lagstiftning under devisen Min mage, mitt val, ert barn. Antalet svenska barn som föds genom surrogatarrangemang utomlands växer. Frågan är laddad och verkar inte vara på väg att försvinna. Så vad är en graviditet, egentligen? Är den något heligt som måste skyddas från tekniska landvinningar och mänskliga begär? Eller bara något djupt privat, som endast den gravida själv ska besluta om? Elena Namli, professor i teologisk etik vid Uppsala universitet, och Fredrik Svenaeus, professor vid Centrum för praktisk kunskap på Södertörns högskola, gästar  Filosofiska rummet för att bena ut vilka värden som står på spel i frågan om surrogatmödraskap. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén

Alkohol har använts av människan i mer än tio tusen år, opium i drygt fyra tusen år. Men i den nya teknikens spår ser vi nya former av beroenden. Berusningsmedlen har alltså en lång historia i människans tillvaro. Därmed torde också beroendet vara del det mänskliga sedan urminnes tider. Men idag handlar missbruk och beroende inte bara om substanser som alkohol och narkotika, utan också om sådant som beroende av sex, spel, shopping och uppmärksamhetsberoende. Nu förs också datorspelsberoende upp på listan med handlingar och beteenden som tar former som individen tappar kontroll över. Så vad är beroende och varför berusar sig människan? Medverkande är filosofen Fredrik Svenaeus och Jörgen Herlofson och Katarina Danielsson, båda psykiatriker. Programledare och producent Peter Sandberg.

Filosofer som Jean-Paul Sartre och Martin Heidegger har fångat de stämningar som utgör en del av lidandets erfarenhet. Många människor har smärtor som påverkar hela livssituationen. Smärtans erfarenhet har studerats inom den filosofiska grenen fenomenologi. Och beskrivits i litteraturen. Utifrån Lars Gustafssons roman En biodlares död om cancersjuke Lars Lennart Westin - söker vi smärtans stämningar och hur lidandet färgar en människas tillvaro.  Medverkande är Fredrik Svenaeus, filosof, Ingemar Engström, läkare och Katarina Bernhardsson, litteraturvetare.Programledare och producent Peter Sandberg.

Filosofiska rummet minns idéhistorikern Karin Johannisson som gick bort i slutet av november 2016. Karin Johannissons forskning och skrivande kretsade kring medicinens historia, ofta med kvinnor i huvudrollen. Hon hade en stor läsekrets och inspirerade många även utanför akademin. I veckans program handlar det om Karina Johannisson, om hur hon har inspirerat och om några av hennes böcker.Medverkande är Fredrik Svenaeus, filosof, Maria Björk, idéhistoriker och Rolf Ahlzén, läkare.Programledare och producent Peter Sandberg.Böckerna vi pratar om i programmet:Den mörka kontinenten (1994)Kroppens tunna skal (1997)Tecknen (2004)Melankoliska rum (2009)

Nätet har blivit ett forum för att uttrycka hat och hot och andra kränkningar. Men varför rinner empatin av i skydd av anonymiteten. Nätet fyller en demokratisk funktion men har också har blivit ett verktyg för mobbning och att uttrycka rasism, sexism, hat och hot, som ofta drabbar enskilda individer. Men varför uppstår det här? Hur kan till synes vanliga människor vräka ur sig vidrigheter som de aldrig skulle ge uttryck för i ett möte ansikte mot ansikte med en medmänniska? Vad gör att empatin tycks rinna av?Medverkande är Fredrik Svenaeus, filosof, Marianne Kristiansson, rättspsykiatriker och Henrik Bohlin, filosof och idéhistoriker.Programledare och producent Peter Sandberg. 

Karin Johannisson, idéhistoriker, Johan Cullberg, psykiatriker och Fredrik Svenaeus, filosof samtalar om kvinnlig galenskap. I boken Den sårade divan skriver idéhistorikern Karin Johannisson om kvinnlig galenskap. Och om hur psykiatriska diagnoser kan användas av patienten själv som roll, mask och identitetsmarkör. De sårade divorna är Agnes von Krusenstjerna, Nelly Sachs, Sigrid Hjertén, som delvis kunde bevara sina kreativa förmågor även som intagna på mentalsjukhus. Vi möter också en rad nya, radikala kvinnoroller som tog form i början av förra seklet.Medverkande: Karin Johannisson, idéhistoriker, Johan Cullberg, psykiatriker och Fredrik Svenaeus, filosof.Programledare och producent Peter Sandberg.Info: Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) skrev bl.a romanserien Fröknarna von Pahlen som undersökte den kvinnliga sexualiteten och innehöll explicita sexskildringar. Hon ansågs osedlig och farlig för ungdomens moral.  Sigrid Hjertén (1885-1948) studerade för den franske målaren Henri Matisse. Hennes konst förlöjligades till en början men idag ses hon som en av 1900-talets största svenska konstnärer. Hon dog på Beckomberga efter en misslyckad lobotomering.Nelly Sachs (1891-1970) var poet och flydde till Sverige undan nazismen. Förföljelsen av judarna var en klangbotten i den lyrik som belönades med nobelpriset i litteratur 1966.Boktips: Den sårade divan av Karin Johannisson.

Sverker Sörlin, idéhistoriker, Aase Berg, poet och Fredrik Svanaeus, filosof, diskuterar vår rädsla för sjukdom och svaghet. Vad händer med vår självbild den dag vi drabbas av sjukdom?  Vad är starkt och vad är svagt i en människa? Är sårbarhet ett uttryck för styrka? Om det här skriver  idéhistorikern Sverker Sörlin i boken Rädslan för svaghet, en berättelse om sjukdom, smärta och löje, som vi diskuterar i veckans Filosofiska Rummet Gäster är Sverker Sörlin, idéhistoriker vid KTH, Aase Berg, poet och skribent och Fredrik Svenaeus, filosof vid Södertörns högskola. Programledare och producent Peter Sandberg. Boktips: Vår rädsla för svaghet av Sverker Sörlin.

Har de medicinska diagnoserna blivit ett sätt att förstå oss själva och berätta vilka vi är? Finns det diagnostrender? Vad menas med att lita på vetenskapens vis och vad är barnkalassyndromet? Forskaren och professorn Fredrik Svenaeus berättar om medicinska diagnoser i vår tid.

Vad är ångest och finns det meningsfull ångest? Samtal mellan Fredrik Svenaeus, professor i filosofi, Karin Johannisson, professor i idé o lärdomshistoria och Rolf Alzén, läkare o docent i medicinsk humaniora. Känslan av ångest har varit människan följeslagare genom tiderna. Men vad är ångest? Är den benbart ett meningslöst lidande eller kan det finnas något att lära av den? Existentiella filosofer som Kierkegaard, Heidegger och Sartre såg ångesten som en väg till klarsyn och insikt om vårt ansvar som människor. Men var går gränsen mellan sund och patologisk ångest? Och hur betraktas manlig och kvinnlig ångest? Medverkande är Fredrik Svenaeus, professor i filosofi, Karin Johannisson, professor i idé o lärdomshistoria och Rolf Alzén, läkare o docent i medicinsk humaniora. Programledare och producent Peter Sandberg.  Boktips: Homo Patologicus av Fredrik Svenaeus               Melankoliska Rum av Karin Johannisson

Nya tider, nya dignoser. Fredrik Svenaeus, professor i filosofi, Karin Johannisson, professor i idé och lärdomshistoria och Rolf Alzén, läkare och docent i medicinsk humaniora diskuterar vår tids psykiska lidande. Panikångest, depression, bipolär sjukdom, ADHD och Asperger. Floran av diagnoser växer, och skapar nya bilder av vilka vi är. För många är diagnosen  en befrielse och en bekräftelse på att det lidande man upplevt har en orsak. Samtidigt riskerar utrymmet för det normala att krympa. I boken Homo Patologicus – medicinska diagnoser i vår tid, beskriver filosofen Fredrik Svenaeus dilemmat med diagnoser och det är också ämnet i programmet. Gäster är Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Karin Johannisson, professor i idé och lärdomshistoria vid Uppsala universitet och Rolf Alzén, läkare och docent i medicinsk humaniora vid Karlstads universitet. Programledare och producent Peter Sandberg. Boktips: Homo Patologicus av Fredrik Svenaeus.              Melankoliska Rum av Karin Johannisson.

Söndag 15 maj 17.03 i P1 (repris fredag 20 maj 21.03) Den tyska filosofen Martin Heideggers bok Varat och tiden räknas som ett av 1900-talets mest betydande verk. Boken kretsar kring varat - det som är - och författaren har skapat ett helt batteri av begrepp för att precisera och utveckla resonemangen. Varat och tiden har rykte om att vara en svårläst och svårtolkad bok, men i veckans program gör vi ett försök att reda ut några av begreppen. Gäster är Fredrik Svenaeus, professor vid Centrum för praktisk kunskap, Johan Eriksson doktor i filosofi och Anna-Karin Selberg, författare o doktorand i filosofi. Programledare och producent Peter Sandberg Lästips: Kommentar till Varat och tiden av Hans Ruin

Frågan om vad praktisk kunskap är har upptagit filosofer ända sedan antiken. Det kan handla om vardagskunskap som att knyta skorna men också om avancerad praktisk yrkeskunskap som när kirurgen opererar bort en elakartad tumör eller en polis som ska ingripa i en allvarlig situation. På Södertörns högskola finns sedan några år tillbaka ett Centrum för praktisk kunskap där yrkesverksamma kan reflektera både över sina egna kunskaper och få dem placerade i en historisk kontext. I två program ska Filosofiska rummet diskutera vad praktisk kunskap är. I det första programmet möter vi Fredrik Svenaeus och Jonna Bornemark från Centrum för praktisk kunskap. Programledare och producent Peter Sandberg.