Podcast appearances and mentions of simon sorgenfrei

Vid förra sekelskiftet var Sverige var ett utvandringsland och invandringen var fri. Sveriges första muslim Ebrahim Umerkajeff flyttade till Stockholm år 1897. Han kom som en fattig äventyrare från Ryssland och blev med tiden en framgångsrik affärsman med familj, våning och butik på Östermalm.Under Ebrahim Umerkajeffs liv i Sverige kom invandrarpolitiken att skifta från helt fri, till starkt reglerad efter rashygieniska principer för att sedan pragmatiskt assimilera hundratusentals flyktingar under kriget. Behovet av arbetskraft ändrade sedan politiken från att alla skulle smälta in till att stödja bevarandet av invandrarnas kultur.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Simon Sorgenfrei är religionsvetare och föreståndare för Institutet för forskning om mångreligiositet och sekularitet vid Södertörns högskola. Han är aktuell med boken ”De kommer att vara annorlunda svenskar”.Vid förra sekelskiftet var 99,7 procent medlemmar i Svenska kyrkan och av de 35 000 invånare som var födda utomlands kom nästan alla i grannländerna. Idag är tjugo procent av alla människor som bor i Sverige födda någon annanstans, och islam Sveriges näst största religion.Ebrahim Umerkajeff och de första muslimerna är början på berättelsen om hur Sverige blev ett invandrarland. Ebrahim Umerkajeff beskrevs samtidigt stereotypiskt rasistiskt i Stockholms-Tidningen efter att han ville ha upprättelse efter felaktiga skriverier om att han rövade bort unga damer till ett harem, men möttes med respekt av myndigheter.Under 1900-talet utvecklades också Sverige till världens mest sekulariserade land, där religionen kom att betyda allt mindre för människor. Samtidigt har det genom en rad politiska beslut och ideologiska skiften blivit Europas mest mångreligiösa land.Redan Gustav Vasa hade kontakter med muslimer. Kungen träffade tartaren Bissure flera gånger i mitten på 1550-talet. Och Karl XII lierade sig med muslimer under det stora nordiska kriget och till med bodde i Bender som var en del av det Osmanska riket.De flesta av de muslimer som kom till Sverige under första hälften av 1950-talet var tatarer men den första muslimska imamen i landet kom att bli turken Osman Soukkan (1903-1975). Tillsammans med Umerkajeff och Akif Arhan bildade han 1949 landets första muslimska församling och förening, Turk-Islam Föreningen i Sverige för Religion och Kultur.Detta är en nymixad repris.Lyssna också på Sultanens sändebuds resa till Sverige år 1733.Bild: Mustafa Arhan och pappa Akif Arhan tillsammans på Stortorget 13, Malmö, ner plan med en vacker persisk Isfahan av utomordentligt god kvalitet. Titta på de persiska mattorna hängande på väggen bakom och på prislapparna. 790 kronor för den ljusa och 680 för den röda. Okänd fotograf. Malmö museum, Some Rights Reserved. Musik: Middle Eastern Arabian Night [ Version 5 | av Volodymyr, Storyblock Audio. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dagens avsnitt handlar om Sveriges första muslimer och gäst är Simon Sorgenfrei, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola och författare till boken ”'De kommer att vara annorlunda svenskar':berättelsen om Sveriges första muslimer”. När Ebrahim Umerkajeff, en tatar från Ryssland, flyttade till Sverige vid förra sekelskiftet var han länge landets enda muslim. Vi samtalar om hur det var för de första svenska muslimerna att etablera sig här under 1900-talet, om de föreställningar som fanns om islam vid den här tiden och om den lagstiftning som gradvis gjorde det lättare för muslimer att leva och verka i Sverige.Bli medlem på Patreon: https://www.patreon.com/bildningskomplexet och få exklusiva avsnitt och övriga avsnitt reklamfritt före alla andra, eller stötta podden på SWISH på 0709262541Instagram: https://www.instagram.com/bildningskomplexet/ Facebook: https://www.facebook.com/BildningskomplexetE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I början av 1900-talet fick Sverige sina första muslimska medborgare. I dag är islam Sveriges näst största religion. Hur var det egentligen för de första muslimerna som kom till Sverige och hur har synen på islam förändrats över tid? Vilken roll har egentligen sufismen haft i Sverige? Och varför talar vi i dag mer om islamism än islam? I detta avsnitt träffar vi Simon Sorgenfrei, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola, som forskat om islam i Sverige.Programledare: Niki Tegeland & Elsa KovacsTekniker: Erik Gudmundson Redigering: Niki TegelandProducent: Niki Tegeland Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Människor och tro har bevakat aktuella religiösa frågor sen 1970-talet, det här är det sista programmet som dyker ner i arkivet och även blickar in i framtiden medhjälp av tre yngre röster. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I över femtio år har Människor och tro bevakat och berättat om religionens betydelse, globalt, lokalt och personligt. Det sista programmet handlar om hur Sverige har förändrats religiöst under den här tiden, och vad som väntar runt hörnet.Hör röster om böneutrop i Fittja, om pastorn från Kenya som missionerar i Sverige, om att tro på naturens kretslopp och om det sekulära och samtidigt mångreligiösa Sverige.Simon Sorgenfrei, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola, talar om hur Sverige har förändrats på 50 år. Hör också Faiaz Dowlatzai, Zandra Öman och Axel Singh tala om sin egen tro och vad de tänker om hur svenskarna kommer förhålla sig till tron i framtiden.programledare: Åsa Furuhagenproducent: Anders Diamanttekniker: Sophie Andersson

Denna jul är inget sig likt i Betlehem, om influencers i USA som uppmuntrar sina följare att läsa Koranen som ett stöd för palestinierna; och om hur samfund i Järva anordnar aktiviteter för unga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör prästen Sally Azar i Betlehem om en annorlunda jul: ”I år är julgranen dekorerad med våra böner, ingen här har lust att fira jul när vårt folk dör bara någon timme härifrån.”Det har gått två månader sedan Hamas attack i Israel och i spåren av kriget som följde har Islam fått ett uppsving i sociala medier där unga amerikaner uppmuntrar varandra att läsa koranen och konvertera till Islam. Många av de som hakar på trenden tycker att koranens budskap är förenliga med progressiva värderingar. Hör bland andra Misha Euceph, podcast-producent som driver Quran Book Club på Instagram, Luke Burgis, författare som skrivit boken ”Wanting: The Power of Mimetic Desire in Everyday Life” och Simon Sorgenfrei, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola.Många talar om att gängkriminaliteten bäst motarbetas genom att nå unga tidigt. Vilken skillnad kan trossamfunden göra för att vara en trygg plats för unga? Vi besöker Järvaområdet och talar med Abdul Kader Habib, chaplan i församlingen Khadija center i Kista och Julia Adolfsson, verksamhetsansvarig Frälsningsarmén i Husby. Hör även Lars Trägårdh, professor i historia vid Uppsala universitet, forskat på civilsamhällets roll i samhället.programledare: Åsa Furuhagenreportrar: Nathalie Rothschild och Ebba Sörhagproducent: Anders Diamant

I Näktergalen. Erik Johan Stagnelius återupptar religionshistorikern Simon Sorgenfrei bekantskapen med sina tonårs favoritpoet. Erik Johan Stagnelius var den svenska romantikens stora geni som levde hårt och ensamt in till sin död 1823, då endast 29 år gammal. Erik Jersenius och Simon Sorgenfrei samtalar om Stagnelius gripande poesi och sällsamma världsbild.

Erik Johan Stagnelius var den svenska romantikens mörka stjärna. Han blev bara 29 år och ingen närvarade vid hans begravning. Men efter sin död hyllades han som ett geni. Näktergalen är en introduktion till de idéer som influerade Stagnelius; den grekiska mytologin, den idealistiska filosofin och den gnostiska spekulationen, men också en personlig läsning av Stagnelius författarskap. Simon Sorgenfrei i samtal med Lena Sjöstrand, teologie doktor och präst i Lunds domkyrkoförsamling. Medarrangör: Ellerströms

Erik Johan Stagnelius (1793-1823) är den svenska romantikens främsta poet. Han var ett geni vars yttre väckte anstöt i omgivningen. I år är det 200 år sedan Stagnelius dog bara 29 år gammal märkt av sjukdom och missbruk i ett sjaskigt hyresrum på Södermalm i Stockholm.Erik Johan Stagnelius mest kända dikter handlar om döden och ofullbordad kärlek, men också en längtan till naturen på barndomens Öland. De biografiska uppgifterna om Stagnelius är knapphändiga och motstridiga.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Simon Sorgenfrei, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola. Han är aktuell med boken Näktergalen - Erik Johan Stagnelius.Erik Johan Stagnelius är sinnebilden för ett självförbrännande geni som inte passade in i vår värld. I en tid av politiska omvälvningar diktade Stagnelius om dödslängtan och ofullbordad kärlek. Han erövrade tidigt i livet en klassisk bildning i faderns, sedermera biskopens, bibliotek i prästgården i Gärdslösa på Öland.Bristen på biografiska uppgifter understryker hur isolerad och ensam Stagnelius levt. När poeten Carl Wilhelm Böttiger skrev en biografi 1872 återger han andrahandsuppgifter som ska ha kommit från Stagnelius syster Catarina Sofia: “Denne son var redan från späda år ett underligt barn och föreföll vara ett av naturen vanlottat, huvudet hade en besynnerlig form. Kroppen tycktes ej veta av varken hälsa eller skönhet. Man anade redan nu att något organiskt fel låg till grund för dess sjuklighet.”Författaren och poeten Erik Gustaf Geijer skriver i brev att Stagnelius tedde sig “genialisk, men besynnerlig, lurvig, och burschikos. Varm och oklar och allra mest rasande fantastisk, då han bemödar sig att tala förstånd. Till hälsan synes han mig tyvärr redan förstörd, och hans diet lär ej vara den bästa.” Efter samma sammanträffande skrev fru Geijer till Malla Silfverstolpe att ”Han såg högst svår ut … jag önskar nästan att jag ej sett honom, emedan han gav mig en outplånlig bekräftelse på den ledsamma opinion man har att han är liderlig – du kan ej tro hur vidrig och drucken hans hela gestalt annoncerade sig – var bor geniet i en så förfallen och otrevlig hydda?”Inget av detta kan ta ifrån Stagnelius att han var den svenska romantikens främsta poet.Bild: Montage av oljemålningen ekskogen av den tyske konstnären [Caspar David Friedrich från 1809–1810. Den ingår i Alte Nationalgaleriessamlingar i Berli. Dessutom en profil av en okänd konstnär. Wikipedia, Public Domain.Musik: Mässa No. 2 in G major, D.167 - 6. agnus dei framförd av MIT Concert Choir (dirigent: William Cutter), Wikimedia Commons, Creative Common.Lyssna också på Romanens segertåg i det borgerliga samhälletKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Norska FHI gillar inte att man kallar en ny smittsam variant av omikron för Kraken. Vi går på djupet med sjöodjuret och reder ut dess relation till Norge. Och så pratar vi om vitsen med en vit månad. Idag är det Karsten Thurfjell som kliver in i programledarskorna. Igår var han och firade att författaren och patafysikern Claes Hylinger fyllde 80 år. Simon Sorgenfrei, professor i religionsvetenskap, ger oss en snabb lektion i patafysik och drar paralleller till sufismen.Vi ägnar oss åt det mytologiska sjöodjuret som är först med att ge en covidvariant ett klassiskt egennamn, nämligen Kraken. Vad är Kraken och var och när dyker Kraken upp i historien? Vi får hjälp av Tommy Kuusula, forskare vid Institutet för språk och folkminnen som kan allt om det mytologiska sjöodjurets historia och hur Kraken gång efter annan har dykt upp i populärkulturen.I januari är det många som tar en vit månad. Vad får den för effekter och bör den bli en vana? Åsa Magnusson, läkare i psykiatri och beroende och forskare vid KI, reder ut vad som händer i kroppen under en vit månad och om det är något för alla. Och så pratar vi om den uppsjö av alkoholfria alternativ som nu för tiden finns att tillgå.Programledare: Karsten ThurfjellBisittare: Thomas NordegrenProducent: Amanda Rydman

Hur påverkas islam av att utövas i Sverige, och vad är egentligen en svensk muslim?Författaren Johannes Anyuru, religionsprofessorn Simon Sorgenfrei och idéhistorikern Klas Grinell gästar livepodden Inside the Box för ett samtal om den komplexa relationen mellan kultur, religion och identitet.Ljudproducent: Niklas Sjösvärd. Klipp: Viktor Lenken Producenter: Jenny Högström Berntson och Rebecka Bukovinszky. Inside the Box produceras av Världskulturmuseet och Centrum för kritiska kulturarvsstudier (Göteborgs universitet) i samarbete med Folkuniversitetet.Vill du veta mer om föremålet vi pratar om? Gå in på: https://collections.smvk.se/carlotta-vkm/web/object/105297 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Smutsiga men ståtliga och tatuerade elitkrigare. Så beskrev muslimen Ibn Fadlan sitt möte med vikingar år 922. Men vad berättar han egentligen om relationen mellan nordbor och muslimer? År 922 mötte den muslimske resenären vikingar under sina resor i nuvarande Ryssland. Han beskrev deras barbariska sedvänjor, deras obefintliga personliga hygien, deras tatueringar och hur en hövding begravdes i en båt. Men han talade också om dem som ståtliga och högvuxna krigare. Tobias Svanelid samlas arkeologen Charlotte Hedenstierna Jonsson och religionsvetaren Simon Sorgenfrei för att diskutera vad Ibn Fadlans berättelse betytt för vår förståelse av vikingar, men också vad den kan berätta om relationerna mellan Skandinavien och dåtidens högkultur, de muslimska kalifaten.Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vad vi egentligen vet om slaget vid Herrevadsbro år 1251, slaget som påstås lagt grunden för det moderna Sverige och banat vägen för den nya staden Stockholm.

Om svenska moskéer - drömmar, finansiering och motstånd Just nu pågår bygget av en moské i Skärholmen efter många års planering. Samtidigt ställs frågor om hur moskéer i Sverige finansieras och det finns hos vissa en oro kring att utländska krafter ska påverka genom sina donationer. I Danmark har man antagit en lag som förbjuder antidemokratiska donationer till moskéer, vad har den lagen fått för konsekvenser?Hör bland andra: Simon Sorgenfrei, professor i religionshistoria med inriktning på islam, Södertörns högskola Talha Okur, presstalesman för moskébygget i Skärholmen Gabriel Kroon, gruppledare (SD) i Region Stockholm, snart gruppledare (SD) i Stockholms stad Mikail Yüksel, partiledare Nyans Samuel Larsson, Danmarkskorrespondentprogramledare: Åsa Furuhagen reporter: Liza Youhanan producent: Anders Diamant

För hundra år sedan var de flesta svenskar födda och uppvuxna i Sverige. I den mån det fanns utlänningar kom de flesta från Danmark, från Norge eller Finland. Sverige var inte ett invandrarland, man var ett utvandrarland.I vårt land fanns därför inte heller någon religiös mångfald att tala om. När Ebrahim Umerkajeff bosatte sig Sverige under 1800-talets första år var han landets första muslim och två decennier senare var de kanske bara ett dussin.Så hur blev Sverige ett invandringsland?Simon Sorgenfrei är religionsvetare och verksam vid Södertörns högskola där han är förestånade för institutet för forskning om mångreligiositet och sekularitet. Han har skrivit boken “De kommer vara annorlunda svenskar” som handlar om Sveriges första muslimer.Vårt samtal kom att handla om dem, och om den gradvisa förändring som sakta skedde i samhället under 1900-talet, hur Sverige organiserade sig för att öka invandringen under rekordåren och senare, hur man lite yrvaket ställde sig frågan om hur man skulle förhålla sig till alla de som kom.Bokrekommendationer:Stockholms stad-serien - Per Anders Fogelström. Välfärdsstaten i det mångkulturella samhället (avhandling) - Karin Borevi. Tusen år av invandring - en historia - Ingvar Svanberg, Mattias Tyden. Programledare: Per Grankvist. Producent: Jens Back. Mixning av Stray Dog Studios. #perspektivpodden"Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet. Prenumerera på podden för att lära dig något nytt varje vecka. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vid förra sekelskiftet var Sverige var ett utvandringsland och invandringen var fri. Sveriges första muslim Ebrahim Umerkajeff flyttade till Stockholm år 1897. Han kom som en fattig äventyrare från Ryssland och blev med tiden en framgångsrik affärsman med familj, våning och butik på Östermalm.Under Ebrahim Umerkajeffs liv i Sverige kom invandrarpolitiken att skifta från helt fri, till starkt reglerad efter rashygieniska principer för att sedan pragmatiskt assimilera hundratusentals flyktingar under kriget. Behovet av arbetskraft ändrade sedan politiken från att alla skulle smälta in till att stödja bevarandet av invandrarnas kultur.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Simon Sorgenfrei är religionsvetare och föreståndare för Institutet för forskning om mångreligiositet och sekularitet vid Södertörns högskola. Han är aktuell med boken ”De kommer att vara annorlunda svenskar”.Vid förra sekelskiftet var 99,7 procent medlemmar i Svenska kyrkan och av de 35 000 invånare som var födda utomlands kom nästan alla i grannländerna. Idag är tjugo procent av alla människor som bor i Sverige födda någon annanstans, och islam Sveriges näst största religion.Ebrahim Umerkajeff och de första muslimerna är början på berättelsen om hur Sverige blev ett invandrarland. Ebrahim Umerkajeff beskrevs samtidigt stereotypiskt rasistiskt i Stockholms-Tidningen efter att han ville ha upprättelse efter felaktiga skriverier om att han rövade bort unga damer till ett harem, men möttes med respekt av myndigheter.Under 1900-talet utvecklades också Sverige till världens mest sekulariserade land, där religionen kom att betyda allt mindre för människor. Samtidigt har det genom en rad politiska beslut och ideologiska skiften blivit Europas mest mångreligiösa land.Redan Gustav Vasa hade kontakter med muslimer. Kungen träffade tartaren Bissure flera gånger i mitten på 1550-talet. Och Karl XII lierade sig med muslimer under det stora nordiska kriget och till med bodde i Bender som var en del av det Osmanska riket.De flesta av de muslimer som kom till Sverige under första hälften av 1950-talet var tatarer men den första muslimska imamen i landet kom att bli turken Osman Soukkan (1903-1975). Tillsammans med Umerkajeff och Akif Arhan bildade han 1949 landets första muslimska församling och förening, Turk-Islam Föreningen i Sverige för Religion och Kultur.Lyssna också på Sultanens sändebuds resa till Sverige år 1733.Bild: Mustafa Arhan och pappa Akif Arhan tillsammans på Stortorget 13, Malmö, ner plan med en vacker persisk Isfahan av utomordentligt god kvalitet. Titta på de persiska mattorna hängande på väggen bakom och på prislapparna. 790 kronor för den ljusa och 680 för den röda. Okänd fotograf. Malmö museum, Some Rights Reserved.Musik: Middle Eastern Arabian Night [ Version 5 | av Volodymyr, Storyblock Audio. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Carl von Linné (1707-1778) är mest känd för sitt systematiska sätt att klassificera och namnge naturen. Men intresset för flora och fauna drev Linné ut på många äventyrliga resor, vilka han dokumenterade i sina resedagböcker. I maj 1732 reste Linné till Sápmi, eller det område som han kallar Lappland. Uppdraget var att studera naturen och att bistå staten med kunskap om de samiska markerna. Men mötet med samerna skulle komma att förändra Linnés hela världsbild. SIMON SORGENFREI läser en ovanligt inspirerad resedagbok och finner civilisationskritiska stråk. SIMON SORGENFREI är professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola. Han forskar om islam i historia och nutid, och är aktuell med boken ”De kommer att vara annorlunda svenskar.” Berättelsen om Sveriges första muslimer (Norstedts). Regissör: Lars in de Betou
 Redaktion: Hedvig Härnsten, Magnus Bremmer & Anna-Maria Hällgren. Inläsare: Magdalena in de Betou Musik: Oskar Schönning Producent: Magnus Bremmer ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se

Ett telefonväkteri där du som lyssnar ställer dina frågor om religion och livsåskådning. Med i studion för att svara på frågorna finns: Kajsa Ahlstrand, professor i missionsvetenskap och global kristendom vid Uppsala universitet och Simon Sorgenfrei, docent i religionsvetenskap vid Södertörns högskola som ägnat mycket tid åt islam i historia och nutid.Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Anders Diamant Reporter: Märta Kero

Om Sorgenfreis nya bok: Vid förra sekelskiftet flyttade en man vid namn Ebrahim Umerkajeff till Stockholm och länge levde han där som landets enda muslim. Han kom till Sverige som ung fattig äventyrare men blev med tiden en framgångsrik affärsman med våning på Östermalm och butik på Birger Jarlsgatan. 1930 fick han sällskap av familjen Arhan från Turkiet och när ytterligare muslimska familjer kom som flyktingar under andra världskriget hjälpte Ebrahim dem till rätta. Det är dessa människor, Sveriges första muslimer, som står i centrum i den här boken. Men här finns också en större berättelse om det svenska 1900-talet. När Ebrahim Umerkajeff kom till Stockholm hade landet drygt fem miljoner invånare. Av dem var 99,7 procent medlemmar i Svenska kyrkan och bara 35 000 invånare var födda utomlands, nästan alla i grannländerna. Idag är tjugo procent av alla människor som bor i Sverige födda någon annanstans, och från att ha uppfattats som något fjärran och exotiskt är islam Sveriges näst största religion. Under 1900-talet utvecklades också Sverige till världens mest sekulariserade land, där religionen kom att betyda allt mindre för människor. Samtidigt har det genom en rad politiska beslut och ideologiska skiften blivit Europas mest mångreligiösa land. "De kommer att vara annorlunda svenskar" sade Olof Palme i ett ofta citerat jultal. "De kommer alltid att vara präglade av vad de lämnat bakom sig på vägen till Sverige. De kommer både att värna sin egenart och vara del i den svenska gemenskapen."Ebrahim Umerkajeff och de första muslimerna är början på den berättelsen, berättelsen om hur Sverige blev ett invandrarland.Besök gärna vår hemsida: www.koranpodden.se.Följ vårt arbetefacebook.com/koranpoddeninstagram.com/koranpodden/Stöd KoranpoddenOm du finner någon glädje eller värde i vad jag gör, snälla överväg att donera ett valfritt belopp. Alla donationer går till att utveckla och marknadsföra Koranpodden. Swisha ett frivilligt belopp till swish 123 669 10 18 (Support Koranpodden) eller via bankgiro 5271-8053.Bli månadsgivare! Klicka här.

Another episode in my series about religious minorities in the Middle East, this time about the secretive Alawites.Sources:Larson, Göran; Simon Sorgenfrei, Max Stockman (2017). "Religiösa minoriteter från Mellanöstern" (Religious minorities from the Middle East). Myndigheten för stöd till trossamfund.Bar-Asher, Meir M. (2003). Nosayris. In "Encyclopedia Iranica Online". Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Another episode in my series about religious minorities in the middle east. This time we talk about the secretive group known as the "Druze", also known (by themselves) as "al-Muwahhidun".Sources:Larson, Göran; Simon Sorgenfrei, Max Stockman (2017). "Religiösa minoriteter från Mellanöstern" (Religious minorities from the Middle East). Myndigheten för stöd till trossamfund.Bryer, David (1975). "The Origins of the Druze Religion", Part 1. Der Islam, vol. 52, p. 47-84)Hirschberg, H.Z. (1981). The Druzes, p. 330-348 in Arberry, A.J. & Beckingham. C.F. (editors), Religion in the middle east:Three religions in Concord and conflict, Vol 2. Cambridge: Cambridge University Press.Firro, Kais M. (2011). The Druze Faith: Origin, Development and Interpretation. Arabica 58, p. 76-99. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

In this video in the series on minority religions in the middle east, we explore Yazidism, a fascinating religion that have sometimes been oppressed and persecuted.Sources:Kreyenbroek, Philip G. (1995). "Yezidism: it's background, observances and textual tradition. Lewiston, N.Y.: Edwin MellenLarson, Göran; Simon Sorgenfrei, Max Stockman (2017). "Religiösa minoriteter från Mellanöstern" (Religious minorities from the Middle East). Myndigheten för stöd till trossamfund.Videos used:https://www.youtube.com/watch?v=08l8lR5zOqY Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

What is Mandaeism? And Who are the Mandaeans?This religious group from middle east has a long and rich history that connects it to Gnosticism, Early Judaism and John the Baptist. Listen to find out more about this fascinating tradition.Sources:Buckley, Jorunn J. Jacobsen (2002). "The Mandaeans: ancient texts and modern people". New York: Oxford University Press.Larson, Göran; Simon Sorgenfrei, Max Stockman (2017). "Religiösa minoriteter från Mellanöstern" (Religious minorities from the Middle East). Myndigheten för stöd till trossamfund. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Under slutet av 1700-talet svepte väckelserörelser över Svea rike och tog folket med storm. I Finland bredde Bedjarrörelsen ut sig. Rörelsen fick sig snart ett extra lyft tack vare sin kännspaka frontfigur – dvalapredikanten Anna Rågel. Mot slutet av seklet lockade hon tusentals från när och fjärran till den lilla socken Sastmola i Västra Finlands kusttrakter. Huvudsakliga källor: Mia Häggblom, Den heliga svagheten Handlingsmönster bland predikande kvinnor i det svenska riket under 1700-talets senare hälft, Historisk tidskrift för Finland 2/2016. Ingvar Dahlbacka, Anna Rågel och hennes beskyddare i Kvinnligt religiöst ledarskap (red. Simon Sorgenfrei & David Thurfjell), 2020. Aarni Voipio, Folkpredikanter och falska profeter, 1928.

Samtalet inleds med att Simon berättar om hur hans intresse för islam väcktes. Vilka slutsater han kan dra av sitt vetenskapliga arbete och mycket mer.Beställ Simons bok "Islam i Sverige - de första 1300 åren".Simon Sorgenfreis epost är simon.sorgenfrei@sh.seLadda ner Salih Tufekcioglus distanskurs Vänd dig till Allah.Besök gärna vår hemsida: www.koranpodden.se.Följ vårt arbetefacebook.com/koranpoddeninstagram.com/koranpodden/Stöd KoranpoddenOm du finner någon glädje eller värde i vad jag gör, snälla överväg att donera ett valfritt belopp. Alla donationer går till att utveckla och marknadsföra Koranpodden. Swisha ett frivilligt belopp till swish 123 669 10 18 (Support Koranpodden) eller via bankgiro 5271-8053.Bli månadsgivare! Klicka här.

Trots att alla de stora världsreligionerna förkunnar kärlek, respekt och säger sig utgå från visdom så finns det även hat och intolerans mot oliktänkande. Hatet kan i vissa fall bli huvudbudskapet och påverka och genomsyra människor över hela världen. Vissa menar att underhållningsindustrin ger ofta stereotypa bilder av religiösa samfund vilket kan förstärka hatet inom och mellan religioner. Media sägs också nästan alltid vara mer intresserade av att rapportera om konflikter och hatiska budskap än vardaglig tro. Men varför är religion och hat så tätt förknippat? Kan det finnas utövning av religion utan själva hatet? I veckans Människor och tro får vi höra Imam Kashif Virk från Ahmadiyya Muslimska Samfundet samtala med Olof Edsinger  generalsekreterare för Svenska Evangeliska Alliansen om hat och religion. Vi får även träffa  religionsvetaren Simon Sorgenfrei vid Södertörns högskolareportage och Bilan Osman, journalist och medarbetare/föreläsare på stiftelsen Expo. Från Frankrike får höra ett reportage om Mila 16 år som upplever hat från troende på sociala medier. Programledare: Edgar Mannheimer Reporter: Anna Trenning-Himmelsbach Producent: Antonio de la Cruz

Vad lockar människor att konvertera till islam? Andreas, Therese och Barbro berättar om sina livsval och omgivningens reaktioner när de blev muslimer. Tre konvertiter - tre berättelser om att bli förälskad i islam. Hur har beslutet förändrat identiteten och hur har det påverkat relationen till familj och vänner?  - Min pappa reagerade väldigt hårt. Och nu börjar han bli gammal. Vi har inte så mycket tid att försonas, säger Barbro eller Umm Ayman som hon också kallas idag. Simon Sorgenfrei, religionsvetare vid Södertörns högskola, ger ett historiskt perspektiv på svenskar som konverterat till islam- från vikingarna i sultanens tjänst till Björn Ismael Eriksson som startade den första källarmoskén i Stockholms förorten Kärrtorp.  Programledare och producent: Åsa Furuhagen

Den persiskspråkiga sufipoeten Jalal al-Din Rumi (1207-1273) hör till den muslimska kultursfärens främsta författare. Under 1900-talet blev han djupt inflytelserik för andliga sökare också i västvärlden. I sin poesi utforskade han religionens betydelse för människan. Hans kreativa syn på islams regelverk har både provocerat och inspirerat. Simon Sorgenfrei läser en av världslitteraturens mest stilbildande mystiker – och ser ett poetiskt försvar för det ringaktade och låga. SIMON SORGENFREI är docent i religionsvetenskap vid Södertörns högskola. Han forskar om islam i historia och nutid samt om religion och migration i Sverige. 2018 utkom han med boken ”Islam i Sverige. De första 1300 åren” (SST) samt ”Det monoteistiska landskapet. Ivan Aguéli och Emanuel Swedenborg” (Ellerströms). ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou Inläsare: Magdalena In de Betou Inläsare av persiska dikter: Fataneh Farahani Musik: Oskar Schönning Producent: Magnus Bremmer Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien med syftet att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet.

Vad vet du egentligen om världens näst största religion? Religionsforskarna Olsson och Sorgenfrei berättar om allt från islams födelse till dagens situation.Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Gustav WulffSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzson See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ivan Aguéli är kanske mest känd som en av modernismens största svenska konstnärer. Men han var också mystiker, feminist, anarkist och djurrättsaktivist. Han konverterade till islam, lärde sig arabiska och blev utvisad från Egypten, anklagad för spioneri. Hör religionsvetaren Simon Sorgenfrei, författare till "Det monoteistiska landskapet", prata med Lisa Nilsson om Ivan Aguélis stormiga liv.

Ivan Aguéli är kanske mest känd som en av modernismens största svenska konstnärer. Men han var också mystiker, feminist, anarkist och djurrättsaktivist. Han konverterade till islam, lärde sig arabiska och blev utvisad från Egypten, anklagad för spioneri. Hör religionsvetaren Simon Sorgenfrei, författare till "Det monoteistiska landskapet", prata med Lisa Nilsson om Ivan Aguélis stormiga liv.

Terrogruppen IS massaker och förföljelser 2014 satte ljuset på en av Mellanösterns små minoriteter - yezidierna. Yezidierna är en folkgrupp i Norra Irak och de är mellan 200.000 och en miljon personer. Irak har den största yezidiska befolkningen men på grund av återkommande förföljelser har många flytt landet. Idag finns yezidiska grupper i länder i till exempel Armenien och i Tyskland, men även här i Sverige. Människor och tro beskriver de yezidiska traditionerna och religiösa föreställningarna men ställer också frågan om framtiden för yezidierna, i Irak och i Sverige. Hur går man vidare efter de svåra förföljelserna, både som grupp och som individer? Enligt yezidisk tro ska ärkeängeln Malak Tawus ha trotsat guds order om att buga inför de första människorna, Adam och Eva. Övriga änglar bugade medan Malak Tawus vägrade, med motiveringen att han endast bugar inför Gud. Enligt yezidierna belönades han för sin lojalitet och porträtteras som en påfågel. I Borlänge bor runt 1000 yezidier och här  finns också en yezidisk begravningsplats. Där träffar frilansjournalisten Maja Falkeborn Willner några av de yezidier som bor i Borlänge. I studion finns ordförande för Yazda Sweden Delkhwaz Haciy och docent i religionsvetenskap Simon Sorgenfrei från Södertörns högskola. Gami Barakat var 15 år när hon tillfångatogs av IS den 4 augusti 2014 och hon hölls som sexslav i 3 år och fyra månader. Idag bor hon åter igen i Sinjar och för Människor och tro berättar hon på en skype linje förförsta gången öppet om det hon varit med om. Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Antonio de la Cruz

Seminarierummet är en serie på R&T som återger diskussioner och samtal från något av seminarierna vid CTR.  I detta första avsnitt från serien, inspelat i mitten av hösten 2018, får vi ta del av en presentation av Simon Sorgenfrei & boken "Islam i Sverige - de första 1300 åren" på det religionsvetenskapliga seminariet. Syftet med presentationen är att synliggöra luckor i tidigare forskning.  Avsnittet avslutas lite abrupt, då seminariedeltagare efter den initiala presentationen lät tillfället övergå till en något mer intensiv dialogform, där det helhetsperspektiv som präglar inledningen öppnade för mindre sammanhängande tankespår, som också följdes upp av kortare sektioner och samtal.   Särskilt tack till gruppen Nous för musiken.   "Religion och Teologi" produceras av Joel Kuhlin, för Centrum för Teologi & Religionsvetenskap.  För kritik eller kommentarer, skriv en rad till religionochteologi@outlook.com.

I veckans Människor och tro tar vi upp historien om hur Islam på etablerat sig i Sverige från vikingatiden, via Gustav Vasa, Stormaktstiden fram till våra dagars arbetskraftinvandring och flyktingar. På mindre än 100 år har Sveriges muslimska befolkning gått från att vara några få individer till 100 000-tals människor. Men redan under vikingatiden fanns det kontakter mellan vad vi idag kallar för Sverige och den muslimska världen och så har det varit under århundradenas lopp. Vår reporter Firas Jonblat söker och finner ting som kan kopplas till Islam så som Allah-ringen som hittades på Birka och ett porträtt på den första muslimen i Sverige med kamel och allt. Simon Sorgenfrei docent i religionsvetenskap vid Södertörns högskola som skrivit boken Islam i Sverige - de första 1300 åren berättar om sina insikter och erfarenheter som han fått i och med sitt bokskrivande. Didar Samaletdin engagerad i Sveriges första muslimska församling medverkar i veckans Människor och tro. Iman Baroudi från Angereds moské drömmer om en öppen moské och i Högdalen i södra Stockholm sitter Radi Ouchen och översätter Koranen till svenska. Sveriges Radios korrespondent Andreas Liljeheden gjorde ett besök i Bryssels stora moské där diskussionen om radikal islamism varit livlig i spåren av terroristattackerna i Bryssel. Programledare Åsa Furuhagen Reporter Firas Jonblat Producent Antonio de la Cruz

Muslimska religiösa ledare från flera länder reser runt i buss till platser i Europa som utsatts för islamistiska terrordåd för att hedra offren och fördöma terrorn. Sveriges Radios utsända i Paris, Nathalie Rothschild, medverkar i sändningen och berättar om imamernas resa och reaktionerna den fått.    Mellanösterns minoritetsreligioner i Sverige  Sveriges religiösa karta förändras hela tiden, inte minst på grund av migrationen. I augusti kommer en ny rapport från Myndigheten för stöd till trossamfund om följande fem religiösa minoritetsgrupper från Mellanöstern:  mandeer, yezidier, aleviter, druser och alawiter. Flera av grupperna återfinns i Sverige och växer här. Vilka är de här grupperna och varför är det viktigt att ha kunskap om dem? Samtal med två av författarna till boken "Religiösa minoriteter från Mellanöstern": Simon Sorgenfrei, lektor i religionsvetenskap och Göran Larsson, professor i religionsvetenskap.     Libanesiskt kulturkafe vill motverka sekterism och radikalisering I hamnstaden Tripoli i norra Libanon har sekteristiskt betingade strider kopplade till inbördeskriget i Syrien rasat under tidigare år. Bland annat har det varit våldsamma sammandrabbningar mellan det främst alawitiska bostadsområdet Jabal Mohsen, där många stödjer den syriske ledaren Bashar al-Assad, och kvarteret Bab el-Tabbaneh, som backar de sunnimuslimska rebellerna. Men ett färgglatt ungdomskafé beläget på den tidigare frontlinjen mellan de två bostadsområdena har blivit en mötesplats för unga sunnimuslimer och alawiter från de rivaliserande stadsdelarna. Reporter Alexandra Sandels har besökt Qahwetna, eller "Vårt Kafe", i Tripoli, Libanon.   Vilken roll har religionen i Game of Thrones?  Game of thrones är en av världens mest populära tv-serier och i serien har religionen en viktig plats. Flera olika religioner återfinns i den, påhittade av författaren till böckerna om Game of Thrones, George RR Martin. Den sjunde säsongen av serien börjar sändas den 17 juli. Frilansjournalisten Lotta Nylander har tittat närmare på vilken roll religion spelar i Game of Thrones.      

Journalisten Özgür Karlidag porträtterar en av den persiska litteraturens mest lysande poeter, Jalal al-din Rumi. Rumi, eller Mevlana som han också kallas i Mellanöstern, skrev på 1200-talet om livets och kärlekens mysterier. Han lämnar inte någon oberörd, varken då eller nu. En av dem som har ryckts med av Rumis idéer är författaren Carl Göran Ekerwald. En annan är Simon Sorgenfrei, religionshistoriker vid Södertörns högskola. Och en tredje, Ashk Dahlén, som har översatt Rumis dikter och är expert på sufisk poesi.

Journalisten Özgür Karlidag porträtterar en av den persiska litteraturens mest lysande poeter, Jalal al-din Rumi. Rumi, eller Mevlana som han också kallas i Mellanöstern, skrev på 1200-talet om livets och kärlekens mysterier. Han lämnar inte någon oberörd, varken då eller nu. En av dem som har ryckts med av Rumis idéer är författaren Carl Göran Ekerwald. En annan är Simon Sorgenfrei, religionshistoriker vid Södertörns högskola. Och en tredje, Ashk Dahlén, som har översatt Rumis dikter och är expert på sufisk poesi.

Guds ord är ord en sak – eftervärldens tolkning av dem en annan. Vad står det egentligen i Koranen? Hur olika har dess suror och verser tolkats? Vilken är bokens viktigaste skillnad mot Bibeln och andra heliga texter? Veckans avsnitt handlar om islams heliga skrift och diskuterar alltifrån hur den kom till, kändisrecitatörer och ett missförstått jihad-begrepp till dagens livaktiga feministiska korantolkning. Gäster i studion är Simon Sorgenfrei, religionsvetare vid Södertörns högskola, och Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

På lördag är det final i Eurovision Song Contest i Stockholm. Men under musikfestens glamorösa yta finns det politiska och religiösa spänningar. Vå reporter Alexandra Sandels spanar. Svenska kyrkans förslag till ny kyrkohandbok rena hittepåreligionen menar kritiker"Inkluderande och flexibelt" är ledorden när Svenska Kyrkan vill förnya sin kyrkohandbok för hur Gudstjänster, dop och begravningar ska låta och se ut i framtiden. Men förslaget har mött massiv kritik från flera remissinstanser. Hör biskop Per Eckerdal som sitter i styrgruppen för förslaget, och en av kritikerna - Dan Sarkar, präst i Broby församling.Ahmadiyya-församlingen firar i Malmö intervju med Kalifen Mizra Masroor AhmadI slutet av veckan invigs en ny moské i Malmö, en händelse som TV-sänds till Ahmadiyya-muslimer världen över. Vi är på plats inför invigningen, så också  den religiöse ledaren för ahmadiyya:  Kalifen Mizra Masroor Ahmad, som intervjuas av Anna Bubenko. I vår studio finns också religionsvetaren Simon Sorgenfrei på plats för att berätta om det unika med just ahmadiyya-grenen av islam.