Podcast appearances and mentions of alf sj

Hennes föräldrar var författaren Stig Dagerman och skådespelaren Anita Björk. Nu har Lo Dagerman skrivit en bok om dem: Himlen nära, om konstnärskapen, livskampen och kärleken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Lundströms Bokradio samtalar vi med Lo Dagerman om hennes bok ”Himlen nära”. Den berättar om Stig Dagerman och Anita Björk, som båda föddes 1923. I år är det hundra år sedan. I boken berättar hon om åren föräldrarna var tillsammans, men också åren fram till dess och tiden efter Stig Dagermans självmord 1954. Boken går ända fram till Anita Björks död 2012. Föräldrarna var ett äkta kändispar i sin tid, Stig Dagerman ses som en av 1900-talets stora författare och Anita Björk var den skådespelare alla regissörer ville ha. 1951 fick hon sitt stora internationella genombrott i filmatiseringen av Fröken Julie, i regi av Alf Sjöberg, som samma år vann första pris i Cannes.– Hon föll för hans oerhörda ömsinthet, Stig såg hennes skönhet och var väldigt betagen av henne. För honom var Anita en människa som kunde få honom att känna sig fri, säger Lo Dagerman i Lundströms Bokradio.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmRedaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Andreas Magnell (producent)

Flicka och hyacinter är en melodram med djupa skuggor om ett liv som gick för tidigt förlorat och samtidigt en pusseldeckare utan brott i samma anda som Orson Welles klassiker Citizen Kane. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hasse Ekman var inspirerad av Hollywood, skrev manus och regisserade över fyrtio filmer under den svenska filmens guldålder på fyrtio- och femtiotalet. Sen drog hans sig tillbaka, ännu inte 50 fyllda. "Flicka och hyacinter" från 1950 räknas som hans bästa, det tyckte till och med Ingmar Bergman, och den enda han på ålderns höst själv var nöjd med. Stockholm är mörkt och kylslaget. Det är några år efter andra världskriget. Den ensamma barpianisten Dagmar Brink bor vägg i vägg med en begravningsbyrå, och tar redan i filmens början sitt liv, hänger sig i lägenheten på Olofsgatan efter att ha stått på en bro och stirrat ner i vattnet. Liksom Rosebud i Citizen Kane finns här ett namn som återkommer, Alex, en försvunnen kärlek. "Flicka och hyacinter" är en av de första svenska filmerna som har ett uttalat lesbiskt tema även om Hasse Ekman i sena intervjuer trodde att delar av publiken inte hade märkt det. Mötet på krogen mellan Dagmar Brink (Eva Henning) och konstnären Elias Körner (Anders Ek) satte Hasse Ekman själv högst. Filmskribenten Leif Furhammar beskrev den som den svenska filmhistoriens heligaste spelscen. Vad tyckte då samtiden om "Flicka och hyacinter", en film som den snabbproducerande Hasse Ekman tog osedvanligt lång tid på sig att färdigställa? I en kritikeromröstning i Biografbladet 1950 kom den allra först, före både Alf Sjöbergs "Bara en mor" och Ingmar Bergmans "Törst". Trots övervägande bra kritik uteblev den stora publiken och filmen gick med förlust men den gjordes inte heller med tanke på den breda publiken, utan var en hjärteangelägenhet. I "Klassikern" medverkar också filmskribenten Mikaela Kindblom och Hasse Ekman själv i arkivintervjuer med Stig Olin och Jannike Åhlund. Katarina Wikars

"Flicka och hyacinter" är en melodram med djupa skuggor om ett liv som gick för tidigt förlorat och samtidigt en pusseldeckare utan brott i samma anda som Orson Welles klassiker Citizen Kane. Hasse Ekman var inspirerad av Hollywood, skrev manus och regisserade över fyrtio filmer under den svenska filmens guldålder på fyrtio- och femtiotalet. Sen drog hans sig tillbaka, ännu inte 50 fyllda. "Flicka och hyacinter" från 1950 räknas som hans bästa, det tyckte till och med Ingmar Bergman, och den enda han på ålderns höst själv var nöjd med. Stockholm är mörkt och kylslaget. Det är några år efter andra världskriget. Den ensamma barpianisten Dagmar Brink bor vägg i vägg med en begravningsbyrå, och tar redan i filmens början sitt liv, hänger sig i lägenheten på Olofsgatan efter att ha stått på en bro och stirrat ner i vattnet. Liksom Rosebud i Citizen Kane finns här ett namn som återkommer, Alex, en försvunnen kärlek. "Flicka och hyacinter" är en av de första svenska filmerna som har ett uttalat lesbiskt tema även om Hasse Ekman i sena intervjuer trodde att delar av publiken inte hade märkt det. Mötet på krogen mellan Dagmar Brink (Eva Henning) och konstnären Elias Körner (Anders Ek) satte Hasse Ekman själv högst. Filmskribenten Leif Furhammar beskrev den som den svenska filmhistoriens heligaste spelscen. Vad tyckte då samtiden om "Flicka och hyacinter", en film som den snabbproducerande Hasse Ekman tog osedvanligt lång tid på sig att färdigställa? I en kritikeromröstning i Biografbladet 1950 kom den allra först, före både Alf Sjöbergs "Bara en mor" och Ingmar Bergmans "Törst". Trots övervägande bra kritik uteblev den stora publiken och filmen gick med förlust men den gjordes inte heller med tanke på den breda publiken, utan var en hjärteangelägenhet. I "Klassikern" medverkar också filmskribenten Mikaela Kindblom och Hasse Ekman själv i arkivintervjuer med Stig Olin och Jannike Åhlund. Katarina Wikars

2011 dog Lena Nyman, 66 år gammal. 2020 kom ett urval av hennes dagböcker ut, om åren på scenskolan men också om all oro förknippad med att vara Lena Nyman: alkoholen, bantningen och ensamheten. En skådespelare med kontroll över sina medel, med en kärna av genomlevda känslor. Lena Nyman var folkkär som ingen annan. Hon arbetade med regissörer som Alf Sjöberg och Ingmar Bergman. Hon gjorde skandal i Vilgot Sjömans filmer 491 och Nyfiken Gul, och senare succé både i Lars Noréns pjäser och som Ronja Rövardotters mamma. När teaterkritikern Lars Ring skrev hennes runa i Svenska Dagbladet fick han hundratals mejl. "Hon var en av oss, fast mycket bättre." Operasångerskan Kjerstin Dellert såg henne blåsa bort publiken som Bellmannymf och äta oxfilé med den älskade hunden Kaxe på turné. Hon var teaterhistoriens äldsta Julia och kunde i en handvändning förvandla sig till Evert Taube. Vännen och scenografen Leo Saukkola bjöd henne på livets sista champagne och hallonbakelse. Hon donerade sina dagböcker, brev och  anteckningsböcker till Teaterbiblioteket. Ett reportage av Katarina Wikars och Jenny Teleman. Uppläsare Anna Wallander.

2011 dog Lena Nyman, 66 år gammal. 2020 kom ett urval av hennes dagböcker ut, om åren på scenskolan men också om all oro förknippad med att vara Lena Nyman: alkoholen, bantningen och ensamheten. En skådespelare med kontroll över sina medel, med en kärna av genomlevda känslor. Lena Nyman var folkkär som ingen annan. Hon arbetade med regissörer som Alf Sjöberg och Ingmar Bergman. Hon gjorde skandal i Vilgot Sjömans filmer 491 och Nyfiken Gul, och senare succé både i Lars Noréns pjäser och som Ronja Rövardotters mamma. När teaterkritikern Lars Ring skrev hennes runa i Svenska Dagbladet fick han hundratals mejl. "Hon var en av oss, fast mycket bättre." Operasångerskan Kjerstin Dellert såg henne blåsa bort publiken som Bellmannymf och äta oxfilé med den älskade hunden Kaxe på turné. Hon var teaterhistoriens äldsta Julia och kunde i en handvändning förvandla sig till Evert Taube. Vännen och scenografen Leo Saukkola bjöd henne på livets sista champagne och hallonbakelse. Hon donerade sina dagböcker, brev och  anteckningsböcker till Teaterbiblioteket. Ett reportage av Katarina Wikars och Jenny Teleman. Uppläsare Anna Wallander.

2011 dog Lena Nyman, 66 år gammal. 2020 kom ett urval av hennes dagböcker ut, om åren på scenskolan men också om all oro förknippad med att vara Lena Nyman: alkoholen, bantningen och ensamheten. En skådespelare med kontroll över sina medel, med en kärna av genomlevda känslor. Lena Nyman var folkkär som ingen annan. Hon arbetade med regissörer som Alf Sjöberg och Ingmar Bergman. Hon gjorde skandal i Vilgot Sjömans filmer 491 och Nyfiken Gul, och senare succé både i Lars Noréns pjäser och som Ronja Rövardotters mamma. När teaterkritikern Lars Ring skrev hennes runa i Svenska Dagbladet fick han hundratals mejl. "Hon var en av oss, fast mycket bättre." Operasångerskan Kjerstin Dellert såg henne blåsa bort publiken som Bellmannymf och äta oxfilé med den älskade hunden Kaxe på turné. Hon var teaterhistoriens äldsta Julia och kunde i en handvändning förvandla sig till Evert Taube. Vännen och scenografen Leo Saukkola bjöd henne på livets sista champagne och hallonbakelse. Hon donerade sina dagböcker, brev och  anteckningsböcker till Teaterbiblioteket. Ett reportage av Katarina Wikars och Jenny Teleman. Uppläsare Anna Wallander.

Alf Sjöberg’s 1951 adaptation of the famous Strindberg play illuminates the dark ambiguity of this story of a reckless young…

En La señorita Julia, Strindberg presenta un perfil negativo sobre el mundo femenino, y especialmente sobre la denominada nueva mujer, ambiciosa y literaria, que se ve reflejada en el texto en la crudeza con que los hechos se presentan y en la intensidad con que el autor desciende al fondo de las almas, extrayendo los impulsos del instinto y dejando a un lado cualquier justificación de origen pseudocientífico sobre las leyes hereditarias y la educación. Esta pieza fue llevada al cine en 1951 por el director sueco Alf Sjöberg y sobre ella se escribió un ballet, coreografiado por la sueca Birgit Cullberg en 1950, además de una ópera creada por el compositor norteamericano Ned Rorem en 1965.

Film- och teaterregissören Håkan Bjerking fick kliva i sin idol Alf Sjöbergs kläder då Alf dog. Håkan var då bara 22 år och skulle vara regissör på Dramaten. Susie Rasmussen tog flygbåten hem till Malmö och hamnade då bredvid en musiker från USA. Efteråt visade det sig att det var den världsberömde jazzmusikern Miles Davis. Och Magnus Sveningsson, basist i bandet Cardigans, är idag själv en idol och förebild för andra. Miffopoeten S.T.I.C.S står för poesin.

Film- och teaterregissören Håkan Bjerking fick kliva i sin idol Alf Sjöbergs kläder då Alf dog. Håkan var då bara 22 år och skulle vara regissör på Dramaten. Susie Rasmussen tog flygbåten hem till Malmö och hamnade då bredvid en musiker från USA. Efteråt visade det sig att det var den världsberömde jazzmusikern Miles Davis. Och Magnus Sveningsson, basist i bandet Cardigans, är idag själv en idol och förebild för andra. Miffopoeten S.T.I.C.S står för poesin.

På Dramaten sedan 1960-talet, gjort massor av film och TV. Är Petunia Dursleys svenska röst i Harry Potter - och har spelat in Carl Jonas Love Amqvists Songes på skiva. Irene Lindh är skådespelare och sångare, född 1945 i Stockholm. Hon utbildades på Dramatens elevskola 1964-67 och har sedan dess varit knuten till Dramaten. Där har hon arbetat med regissörer som Alf Sjöberg, Ernst Günther, Karl Dunér, John Caird, Mattias Andersson, Stefan Larsson, Staffan Valdemar Holm, Tobias Theorell... Hon har också gjort många roller på tv och film bland annat i tv-serien om A-gruppen baserad på Arne Dahls romaner. Har även gjort rösten till Petunia Dursley i Harry Potterfilmerna och spelat in C J L Amqvist Songes på skiva.

Hör henne om att ha teatern som arv, om att vilja få vara sin egen ålder och om att leva sin dröm. Helena Bergström är skådespelare och regissör, född 1964 i Göteborg. Hon är utbildad på 80-talet på Teaterhögskolan i Stockholm. Hon har arbetat både på Dramaten och Stockholms Stadsteater. Hon har, bland mycket annat, både spelat och regisserat Fröken Julie, hon har gjort titelrollen i Hamlet, hon har spelat Nora i Ett Dockhem, hon har gestaltat Piaf och hon har förstås gjort ett antal långfilmer bland annat de många filmer där hon regisserats av sin man Colin Nutley; Änglagård - filmerna är de allra mest kända av dem. Men hon har också regisserat själv, både på teatern och film totalt fyra långfilmer har det blivit vid det här laget; En underbar jävla jul är den senaste. Den här våren har man kunnat se henne i Rampfeber av Michael Frayn på Dramaten, i regi av Alexander Mörk Eidem och på SVT i thrillerserien Springfloden.   Som sitt klipp ur Drama-arkivet valde Helena Bergström Hamlet av William Shakespeare, scenen med vålnaden som spelas av Olof Widgren, Helena Bergströms morfar. Regi av Alf Sjöberg. Föreställningen finns att lyssna på i sin helhet här nedan.

Amazing on location photography in harsh environments...progressive films about controversial political women...groundbreaking special effects that dazzle with a flurry of colors. These films might sound like what showed up at the Oscars last year, but they were all made during the silent era. In his second trip to San Francisco's epic weekend of gems of the first decades of cinema, Peter once again finds himself in awe of the talent on display: whether it be the work of the archivists in discovering and restoring these prints, the cornucopia of musicians providing unique accompaniment, or the grand scale of the Castro Theatre itself. Silent Film devotee Victor Morton once again joins Peter as they tackle films from five countries with hobos, pie fights, cross-dressing, and split screens (take that, Brian De Palma!) 0:00-2:25 Opening 2:25-15:40 Varieté (E.A. Dupont, Germany, 1925) 16:14-25:38 Beggars of Life (William Wellman, USA, 1927) 26:05-37:20 The Battle of the Century (Clyde Brukman, USA, 1927) 38:06-41:42 Sponsorship Section 42:50-52:15 Restoring Napoleón with the Cinémathèque Française 53:17-1:03:42 I Don't Want To Be A Man (Ernst Lubitsch, Germnay, 1928) 1:05:06-1:15:43 The Strongest (Axel Lindblom and Alf Sjöberg, Sweeden, 1929) 1:16:19-1:28:36 Two Timid Souls (René Clair, France, 1928) 1:28:41-1:30:19 Close

Skådespelerskan Marie Göranzon om skådespelarmoral, om att bli klappad i baken som ung på Dramaten och om att kanske sluta arbeta nu Marie Göranzon har varit verksam som skådespelerska i över 50 år och gjort ett rad stora roller på Dramaten. Just nu kan man se henne i titelrollen i Kung Lear av Shakespeare på Uppsala Stadsteater. Marie Göranzon är född 1942 i Linköping. Hon utbildades på Dramatens elevskola i mitten av 60-talet och har därefter tillhört Dramatens ensemble även om det också blivit en del film och tv-roller under åren. Och på scenen har hon gjort nästan allt; Ofelia i Hamlet, Fröken Julie, modern i Lång dags färd mot natt, hon har spelat Norén många gånger och andra samtida dramatiker som Kristina Lugn, Jonas Gardell och Bodil Malmsten. Hon har arbetat med regissörer som Alf Sjöberg, Ingmar Bergman, Per Verner Carlsson och Stefan Larsson. Hon har fått flera teaterpriser för sitt arbete: både Guldmasken och Thaliapriset. Och just nu kan man se henne i titelrollen i Shakespeares Kung Lear på Uppsala Stadsteater, i regi av Linus Tunström. Som sitt klipp från Radioteatern valde Marie Göranzon Medea av Euripides med Ulla Sjöblom, från 1972, den finns tyvärr inte tillgänglig av upphovsrättsliga skäl.

Filantrop, skådespelerska, hedersdoktor Grevinnan Marianne Bernadottes olika epitet genomsyrade hennes Sommarprogram som sändes på hennes 90 årsdag. Programmet tog avstamp i uppväxtåren i Skåne och åren som skådespelare på Dramaten under 40- och 50-talen. Hon berättade också om mötet med sin förste man, kallad Toto, som var av kinesisk härkomst och underströk vikten av mångfald och vidsynthet. I programmet pratade hon också mycket om inspiration och om sin kärlek till både konst- och vetenskap. Hon och hennes andre make, designprinsen Sigvard Bernadotte, grundade på 80-talet en konstnärsfond som än idag delar ut stipendier inom teater, sång, musik, måleri och design. Marianne Bernadotte talade också om sitt mångåriga arbete med att stödja forskning kring barnögonsjukdomar och dyslexi.  - Som ofta i tillvaron finns det personliga skäl till varför man gör det man gör. I mitt fall handlar det om min lillebror Rune. Han led av svår dyslexi, fast på den tiden var det ingen som förstod det. Att se hans kamp och se hur orättvist han blev behandlad, inte minst i skolan, födde en protest inom mig. Om Marianne Bernadotte Utbildad vid Dramatens elevskola. Arbetade som skådespelare på Dramaten med bland andra Ingmar Bergman och Alf Sjöberg. Efter universitetsstudier i bland annat konst och kultur grundades Marianne och Sigvard Bernadottes Konstnärsfond som drivs vidare efter maken Sigvard Bernadottes död 2002. Instiftade också Sigvard och Marianne Bernadottes Forskningsstiftelse för Barnögonvård och har ett livslångt engagemang för utsatta. Var den drivande kraften bakom lanseringen av permobilen. Är genom sitt äktenskap faster till vår nuvarande kung.  - Mitt Sommarprogram kommer jag att ägna åt framtiden. Jag fascineras av de framsteg som görs inom forskningen kring dyslexi och barnögonsjukdomar och kommer att berätta om mitt arbete för att vara med och ge stöd.  Producent: Claes-Johan Larsson

Nicke Lilltroll är ett troll med minst nio liv. Hittills. Ett första liv mellan 1959 och 1965, då han höll till i ett eget radioprogram, och på 80-talet fick han komma tillbaka, i repris den här gången, i Barnradion. Sedan som stenkaka, vinyl-skiva, kassettband, och senast som CD-skiva. Och på Youtube, förstås. Hans skapare och röstlige iscensättare hette Ragnar Falck. Ragnar Falck var född 1905 och dog 1966. Han gick på Dramatens elevskola 1925-28, filmdebuterade 1918 i Mauritz Stillers Tomas Graals bästa barn och var sedan verksam både som regissör och framförallt skådespelare i en rad kända filmer från 20- till 50-tal. Allt från dvärgarna Prosits och Trötters röster i originaldubbningen av Disneys yecknade version av Snövit (1937) till Rya-Ryas man mot Eva Dahlbeck i Alf Sjöbergs filmatisering av Ivar Los Bara en mor. Men inget han gjorde har stannat längre i minnet och hos fler än när Ragnar Falck förvandlade sig till Nicke Lilltroll. Göran Sommardal har gjort den här Klassikern.

I fredags var det kul, för då sände "Allt vi säger är sant" live från Bokmässan i Göteborg. Här är resultatet! Det nionde avsnittet av den här podden handlar om skolan i ungdomsböcker. Hur skildras den? Och lärarna - varför är de nästan alltid dumma i huvudet i böcker? Boken vi läst heter "Fjärde riket" och är skriven av Maria Nygren. Gäst i avsnittet är Linda Odén, högstadielärare och bokbloggare.Lyssna direkt här genom att trycka play: Eller hämta mp3-filen här. Vi finns också på iTunes!I avsnittet pratat vi om de här böckerna:Fjärde riket, av Maria Nygren, BonnierCarlsen.Cirkeln, av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren, Rabén & Sjögren.Pojkarna, av Jessica Schiefauer, BonnierCarlsen.Animal farm, av George Orwell En liten chock, av Johanna Lindbäck, Rabén & Sjögren.Som om jag frågat, av Johanna Lindbäck, Rabén & Sjögren.Ge mig arsenik, av Klara Krantz, Alfabeta.Tusen gånger starkare, av Christina Herrström, BonnierCarlsen.Wallflower, av Stephen Chbosky, Gilla böcker.Utan titel, av Anna-Charlotta Gunnarsson, Rabén & Sjögren.Räddaren i nöden, av JD Salinger, Albert Bonniers förlag.Shoo bre, av Douglas Foley, Bonnier Carlsen.The wave, av Todd Strasser, Dell.Ormfågel, av Mats Wahl, Opal.Majas morsas kompis sambo, av Katarina Kieri, Rabén & Sjögren.… och de här filmerna:Döda poeters sällskap, av Peter Weir.Hets, av Ingmar Bergman och Alf Sjöberg.The wave, av Alexander Grasshoff.

Kino är på stockholms filmfestival den här veckan - och möter några av filmskaparna som är aktuella där. En av Stockholms filmfestivals hetaste filmer är Drive. Filmens regissör, Nicholas Winding Refn, belönades med regipriset för Drive i Cannes tidigare i år, och sedan dess har den gjort ett segertåg över hela världen. Kinos Lisa Bergström fick träffa både regissören Winding Refn och huvudrollsinnehavaren Ryan Gosling på filmfestivalen i Toronto tidigare i år. Ett par vars bromans skapat kärleksbarnet Drive. Nicholas Winding Refn är inte den enda skandinaviska regissör som gjort internationell karriär. Festivalens öppningsfilm i Stockholm var ju Tomas Alfredsons internationella debut, Tinker, Tailor, Soldier, Spy. En film som utspelas under det kalla kriget på den brittiska underrättelsetjänsten, där ett rykte plötsligt sprids om att det finns en dubbelagent - en mullvad - i organisationens topp. Filmen bygger på en roman av John Le Carré som regissören Tomas Alfredson själv tyckte var klurig att förvandla till långfilm, berättade han när Roger Wilson mötte honom. Två av årets festivalfilmer tar på olika sätt upp fenomenet hysteri, denna märkliga diagnos som sattes på kvinnor för lite mer än hundra år sedan. Det är dels David Cronenbergs A Dangerous Method och dels den romantiska komedin Hysteria av amerikanskan Tanya Wexler. Kinos Lisa Bergström har ringt upp Viggo Mortensen som spelar Freud i A Dangerous Method, och träffat Hysteria-regissören Tanya Wexler. Och första frågan till Tanya blev...hur kom du på idén att göra en komedi om hysteri, onani och vibratorer i viktoriansk miljö. Programledare: Roger Wilson Producent: Lisa Bergström Just nu pågår Sveriges Radios satsning "Den orättvisa skolan". Under tre veckor så granskas och diskukteras den svenska skolan i ett trettiotal program där alla tacklar frågan på sitt sätt. Här i Kino har vi med jämna mellanrum besökt skolgården. Bland annat har vi diskuterat jämställdheten i skolan förr och nu när vi jämförde Peter Schildts långfilm Tusen gånger starkare från 2010 med tv-serien tjejerna gör uppror från 1977. Ett klassiskt skräckexempel från filmens värld som ofta lyfts fram när kunskap och lärande ska diskuteras är Alf Sjöbergs film "Hets" från 1944 med Stig Järrel som ondskefull magister, med rynkade ögonbryn och pekpinnen som vapen. Det är ingen slump att han fått öknamnet Caligula av klassen. Här på Kino har vi denna vecka fördjupat oss i en annan, betydligt vänligare lärarfigur, nämligen Magister Flykt, Peter Cohens och Olof Landströms tecknade barnserie-klassiker från 1984. Serien visas just nu i SVTs Barnkanalen och Nina Asarnoj träffade Peter Cohen för att prata om Magister Flykt och vårt förhållande till skolan.