Podcast appearances and mentions of katarina wikars

En resa i Rainer Maria Rilkes fotspår i Schweiz och i hans poesi 100 år efter hans död. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Författaren Cecilia Hansson och radioproducenten Katarina Wikars besöker Rilkes grav vid kyrkan i Raron med utsikt över Alperna och försöker tyda den berömda dikten på hans gravsten tillsammans med poeten Jenny Tunedal. Och hur var det egentligen på Rilkes begravning den där kalla vinterdagen för hundra år sedan? Silvia Bittel Rufeners pappa var faktiskt där.Poeten Marina Tsvetajeva skrev passionerade brev till Rilke till och med efter hans död. Och han fortsätter att fascinera. Lady Gaga har ett Rilkecitat på tyska tatuerat på armen. Redaktören Alexander Svedberg lär oss mer om Rilkes i vår tid så populära tingdikter.Och hur var det med Rilkes fascination inför Mussolini på 1920-talet? Rilke var aldrig demokrat för han ville hela sitt liv vara aristokrat, säger Marcel Lepper på Rilkestiftelsen i Sierre.Uppläsare: Ludvig Josephson, Magdalena In de BetouMedverkande: Silvia Bittel Rufener, Simone Verdi Bittel, Alexander Svedberg, Jenny Tunedal, Marcel LepperÖversättare: Brev till en ung poet och brev från/till Marina Tsvetajeva - Helga Krook. Pantern - Malte Persson.

En resa i Rainer Maria Rilkes fotspår i Schweiz och i hans poesi 100 år efter hans död. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Författaren Cecilia Hansson och radioproducenten Katarina Wikars besöker det lilla slottet Muzot i franskspråkiga delen av Schweiz. Det var där Rilke i februari 1922 drabbades av inspiration och skrev sina mest berömda verk: Duinoelegier och Sonetter till Orfeus efter en tioårig skrivkramp.En mecenat från norra Schweiz köpte det medeltida slottet åt honom. Landskapet påminde honom om Italien och Spanien, säger Marcel Lepper, chef för Rilkestiftelsen i Sierre. Många besökare nuförtiden får en kick av mötet med Rilkes sista hem. Det framstår fortfarande som en hemlighet, ett mysterium. Rilke själv trodde på spöken och spiritismen låg i tiden.Och hur var det med Rilke och de förfärande änglarna? Vi träffar Camilla Hammarström, som nyöversatt elegierna och poeten Jenny Tunedal, som menar att man kan bli rädd av att skriva. Medverkar gör också Alexander Svedberg, redaktör på 20-tal.Uppläsare: Ludvig Josephson och Sven LindbergÖversättare: Duinoelegier - Camilla Hammarström och Erik Lindegren, Brev till Lou Andreas Salomé - Mirjam Tourminen.

En resa i Rainer Maria Rilkes fotspår i Schweiz och i hans poesi 100 år efter hans död. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Författaren Cecilia Hansson och radioproducenten Katarina Wikars besöker kliniken i bergen ovanför Montreux där Rilke dog i sin läkares armar i december 1926. De får komma in i rummet där han dog och drabbas andäktiga av Rilkesyndromet.Rilke är en poet som är ständigt aktuell och som många fortfarande vänder sig till för att få råd om skrivandet. Han menade att det är nödvändigt att lära sig vara ensam och att tålamod är allt.I första delen får de förutom en rundvandring på den exklusiva Clinic Valmont lära sig mer om Rilkes barndom och konfronteras med myterna om hans kringflackande liv mellan olika slott. Var Rilke en anspråksfull snyltgäst? Eller en poet som tvingades välja ensamheten för att få ro att skriva?Uppläsare ur Rilkes brev: Ludvig Josephson.Medverkande: Teaterregissören Milo Rau, Silvio Correia Silva på Clinique Valmont, litteraturprofessor Marcel Lepper på Rilke Foundation och förläggaren Jonas Ellerström.Översättare: Brev till Lou Andreas Salomé - Mirjam Tourminen. Brev till Marina Tsvetajeva - Helga Krook. Kom du, den sista jag erkänner - Malte Persson.

Franska passionsdramat Betty Blue 37,2 grader på morgonen firar 40 år och har lagts ut på SVT Play. P1 Kultur bjöd in till duell mellan kritikerna Katarina Wikars, som en gång hatade vad filmen stod för, och Nina Asarnoj, som föll pladask 1986. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Filmen ”Betty Blue”, i regi av Jean-Jacques Beineix, skapade vild debatt för fyrtio år sedan. Det handlade om kvinnobilden, bland annat. Filmkritikerna var delade: ”Sensuell, infallsrik och oförutsägbar” skrev Maaret Koskinen i Dagens Nyheter medan Jurgen Schildt i Aftonbladet tyckte Betty var ”lika fascinerande som ett kommatecken”. En tjugoårig Beatrice Dalle spelade huvudrollen som den kompromisslösa Betty Blue och kallades ”en Brigitte Bardot för 80-talet” med mörkt hår och röd plutmun, och hennes stora kärlek Zorg spelades av Jean-Hugues Anglade - och så filmmusiken, av Gabriel Yared…Programledare: Lisa BergströmProducent: Henrik Arvidsson

P1 Kultur är på Järvaveckan - möt bland andra de unga poeterna Marx Mukaru och Nasir Sarr från Gatan talar. Dessutom: kritikerduell om franska filmen Betty Blue som fyller 40 år. Och så vaskar vi fram det mest minnesvärda från Veckans kultur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. UNG KULTUR I FOKUS NÄR JÄRVAVECKAN FYLLER 10 ÅRMöt barndomsvännerna Marx Mukaru och Nasir Sarr, som knep första- och andraplats i Ortens bästa poet 2024. Nu gästar duon Järvaveckan under rubriken ”Gatan talar”, där de introducerar poesi och musik för en ung publik. Vår reporter Jenny Teleman har träffat dem.Det blir även sånger om sorgen över gängvåldet. Bilderboken ”Någons bror” - som skapats tillsammans med barn från Botkyrka - har tonsatts och blivit ett körverk. Möt författaren Viveka Sjögren som skildrar gängvåldet och skjutningarna ur barnens och de ungas perspektiv. Hon är på plats på Järvaveckan för att prata om kulturens förebyggande och läkande roll.TILLBAKA TILL BETTY BLUE – KRITIKERDUELL I P1 KULTURDen franska filmklassikern ”Betty Blue - 37,2 grader på morgonen” har dykt upp på SVT Play. Det blir kritikerduell mellan våra medarbetare Katarina Wikars, som en gång hatade vad filmen stod för, och Nina Asarnoj, som föll pladask när den hade premiär för 40 år sedan. De har sett om filmen. Hur funkar den idag? VECKANS KULTUR MED LISA OCH ROGERLisa Bergström och Roger Wilson vaskar fram det mest minnesvärda från kulturveckan som gått – och till sin hjälp har de P3:s musikreporter Tina Mehrafzoon.Programledare: Lisa BergströmProducent: Henrik Arvidsson

Möt författaren Emma Hamberg vars feelgood-roman Je m'apelle Agneta har blivit film med Eva Melander och Claes Månsson. Dessutom fördjupar vi oss i högkonjunkturen för feelgoodlitteraturen med vår litterarturredaktör Lina Kalmteg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. HUR BRA ÄR DET SVENSKA SORGEDRAMAT ”BIODLAREN”?Bioaktuella "Biodlaren" av Marcus Carlsson är ett stillsamt landsortsdrama där Adam Lundgren spelar pappa till Hedvig Nilsson. De delar en gemensam sorg men de vet inte hur de ska mötas i tystnaden. P1 Kulturs Lisa Bergström har sett filmen.KULTURVECKAN – VAD TAR VI MED OSS IN I HELGEN?P1 Kulturs programledare Roger Wilson får sällskap av kollegorna Lisa Bergström och Lina Kalmteg för att summera kulturveckan som gått.KLASSIKERN: ”JAG BOR I SVERIGE” AV SONJA ÅKESSONPå söndag skulle poeten Sonja Åkesson ha fyllt 100 år. Det är som om varje generation upptäcker hennes lyrik på nytt. Nu kommer Åkessons samlade dikter ut igen med förord av musikern Frida Hyvönen. Katarina Wikars återvänder till en av hennes diktsamlingar från sextiotalet, som innehåller många – vad ska man säga – deppiga slagdängor. Programledare: Roger WilsonProducent: Henrik Arvidsson

Nu är det 100 år sedan poeten Sonja Åkesson föddes. Katarina Wikars frågar sig själv och andra varför vi behöver Sonjas dikter idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sonja Åkesson är poeten som ständigt nya generationer upptäcker. I dagarna kommer hennes samlade dikter ut på nytt, nu med förord av musikern Frida Hyvönen. Det är en tjock röd bok på över femhundra sidor. Hennes diktsamlingar kunde heta sånt som Leva livet, Ute skiner solen, Ljuva sextiotal och Dödens ungar. Hon var folkkär och experimentell samtidigt, var ute på skolor och fängelser och läste, jobbade med dramatik och ljudkonst. Den 19 april är det 100 år sen hon föddes. Varför behöver vi Sonjas poesi idag?Katarina Wikars står bakom veckans program. Medverkar gör musikern Frida Hyvönen, poeten Lina Ekdahl och Sonja Åkessons dotter Gertie Hammarberg som är gymnasielärare. Ur arkivet hör vi bland andra författarna Heidi von Born, Birgitta Stenberg, Jenny Tunedal, Kristina Lugn och Bengt Emil Johnson. Annika Norlin sjunger Åkej, Frida Hyvönen framför Neeijjj, Karin Renberg sjunger ur Natt kallare, dag kallare och Ulla Sjöblom tar sig an Den ensamma mamman i traversen. Sonja Åkesson läser dessutom själv flera av sina dikter.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie Lundström

Tove Ditlevsen är femtio år efter sin död internationellt hyllad och den självbiografiska sviten Köpenhamnstrilogin är just nu premiäraktuell på Malmö Stadsteater. Katarina Wikars gräver i arkiven efter författaren och hittar en rad samtida röster. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”En gång ska jag skriva ner alla de ord som brusar inom mig. En gång ska andra människor läsa dem i en bok”. Orden är skrivna av Tove Ditlevsen, som dog 1976. Femtio år efter sin död är den danska författarens böcker internationellt kända och firade. Hennes självbiografiska svit Köpenhamnstrilogin har funnits med på New York Times lista över årets tio bästa romaner. Köpenhamnstrilogin är ett samlingsnamn för tre böcker hon skrivit: Barndom och Ungdom från 1967 samt Gift från 1971. Tre böcker som getts ut i ihop, lästs, diskuterats och dessutom blivit pjäs, just nu aktuell med premiär lördag 21 mars 2026 på Malmö Stadsteater i dramatisering och översättning av Tom Silkeberg.I Lundströms Bokradio återvänder Katarina Wikars till hela hennes författarskap. Hon åkte 2017 till Köpenhamn och träffade författaren Olga Ravn, dramatikern Jakob Weis och gick på stadsvandringen Tätt på Tove. I programmet medverkar också författaren Lena Kallenberg och litteraturvetaren Birgitta Holm.Tove Ditlevsen var under sin levnad ofta förstasidesstoff i Danmark. Hon skrev om sin fattiga uppväxt, sina självmordsförsök och äktenskap - och hon hade också en populär frågespalt i Familjejournalen i tjugo år. När hon dog 1976 kantades gatorna i Köpenhamn av sörjande människor.Programmet sändes första gången 2017 när Tove Ditlevsen skulle ha fyllt hundra år.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie Lundström

Amanda Romares nya roman om parförhållandets utmaningar har skapat debatt. Vad är det med boken som provocerar så och hur står den sig som litteratur? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Författaren Caroline Ringskog Ferrada-Noli och skribenten Dante Löfmarck, två av dem som deltagit i debatten, gästar P1 kultur för att diskutera boken.VARFÖR GÅR DANSK FILM MYCKET BÄTTRE ÄN SVENSK?Svensk film går rekorddåligt på bio – men i Danmark är det precis tvärtom. Där slog de inhemska filmerna biorekord förra året. Varför går det så bra för dansk film, och vad är det danskarna gör som inte svenskarna gör? P1 kultur undersöker saken med hjälp av två svenska filmskapare som utbildat sig och verkat i Danmark: Isabella Eklöf och Milad Alami, och med danska filminstitutets fiktionschef Malene Blenkov.HÄR ÄR TEATERVÅRENS PÄRLOR OCH TRENDERSverigebilder, nakenchocker, Nils Holgersson och Folke Filbyter. P1 kulturs teaterkritiker Jenny Teleman guidar i vårens scenkonstutbud.BRENDAN FRASER SKILDRAR ENSAMHET I NY FILMI filmen Rental Family, som har biopremiär imorgon, spelar Oscarsbelönade skådespelaren Brendan Fraser spelar en arbetslös skådespelare i Tokyo, som en dag får ett annorlunda uppdrag. Han kontaktas av ett företag som vill att han spelar pappa till en dotter som aldrig sett sin far, och det handlar inte om en filminspelning...Björn Jansson fick en pratstund med Brendan Fraser och regissören HIKARI.VARFÖR TYSTADES ZELDA FITZGERALD?Hon blev en symbol för jazzåldern, men senare också för modernismens tystade kvinnor. Legenderna om Zelda Fitzgerald är många och Katarina Wikars kryssar mellan myterna och sorgerna i dagens OBS-essä.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Karin Arbsjö

Hon blev en symbol för jazzåldern, men senare också för modernismens tystade kvinnor. Legenderna om Zelda Fitzgerald är många och Katarina Wikars kryssar mellan myterna och sorgerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän publicerades ursprungligen 2016. En av Hjältinnorna i den amerikanska författaren Kate Zambrenos hyllade hybridbok om modernismens tystade kvinnor är förstås Zelda Fitzgerald. I hundra år snart har Zelda varit det nav som alla de andra snurrar runt. Nintendospelet, klassikern Zelda, döptes efter henne sägs det. Först fick hon symbolisera hela jazzåldern via sin man Scotts hyllade romaner, hon var själva ur-flappern, och sen blev hon föremål för åtskilliga biografier och feministiska analyser för ingen blev lika förbjuden att skapa som Zelda som förlorade rätten att skildra sitt eget liv, för evigt dömd att vara materialet. Zelda gick sönder men som fortsätter att verka, varje generation lyfter fram henne på nytt, Zambreno kallar henne en spökmentor. Konsten har alltid spelat mindre roll än sammanbrotten i legenden om Zelda. De vars skapande inte är en linjär historia om framgång utan mer brott och punkter har svårare att hävda sig i historieskrivningen menade en av henne biografer, Sally Cline. Jag vill inte vara en komplementär intelligens, sa Zelda tidigt men ingen lyssnade. Scott Fitzgerald blev för alltid 1920-talets krönte skildrare och livet de levde blev fiktion redan medan det pågick, varje dag skulle det produceras ett visst mått av extraordinära händelser och katastrofpartyn. Vad skulle annars allt gå ut på? Scott antecknade, Zelda formulerade, och han knyckte hennes dagböcker från tonåren. Han var trots allt den som försörjde familjen på sitt skrivande. Det tog sedermera Zelda sex veckor att få ihop sin roman om åren i Europa, "Save me the waltz", som hon skrev instängd på mentalsjukhuset medan Scott mer eller mindre berusad höll på i nio år med "Tender is the night", Hon fick återfall när hon läste hans romanen och insåg att hennes allra mest privata brev från mentalsjukhuset hade bakats in i fiktionen. Hon var alltid amatören men det har sedermera visat sig att Scott ofta satte sitt eget namn under de noveller hon skrev. Det höjde arvodet. Zelda strök över hans namn, me me me skrev hon i marginalerna. Kan den gamla striden mellan striden mellan Scott och Zelda Fitzgerald fortfarande vara infekterad? Till och med i mitt eget huvud rasar den för jag har alltid älskat Scott Fitzgeralds melankoliska lite lillgamla iakttagelser över den tillvaro som långsamt bryter ner en i förtid. Alltid citerat ur hans sista bok "Sammanbrottet" där hans skriver: Jag gick sönder som en gammal tallrik. I den gamla tiden ansågs Zelda vara orsaken till Scotts förödda talang, hennes excesser och sedermera vårdräkningar kostade honom omåttliga summor och spädde på hans alkoholism. Zelda var dömd till att leva i ständig presens, åka på taxitaken, elda upp sina kläder i badkaret, inspirera, ingen kunde associera lika vildsint som Zelda sas det, men det var också det som i slutändan skulle fälla henne: språket. Långt senare skulle vännerna med facit på hand återkalla tidiga tecken. Vetskapen om vad som sedermera hände la sitt raster över det förflutna. Log hon inte konstigt redan hos Murphys på Rivieran, liksom åt fel håll? Indikerade inte hennes associationsmönster en disintegrerad tankeprocess? Kraschen - skrev Scott 1929 – Wallstreet och Zelda! Han hade blandat ihop henne med Amerika. En fråga som oavbrutet gnager: Varför tyckte Scott att han hade rätt att tysta Zelda? Hur användes diagnosen schizofreni mot kvinnor på trettiotalet? Allt jag läst om Zelda i årtionden flyter liksom samman i försvarstalet: Hon blev sjuk av hans kopiösa supande, hon hade svårt att anpassa sig till den förväntade modersrollen, hade ingen plats för det egna skapandet. Kanske blev hon helt enkelt feldiagnostiserad. Och jag kommer att tänka på konstnären Sigrid Hjertén där på Beckomberga när jag läser hur behandlingarna, insulinterapierna och elchockerna skadade henne mer än sjukdomen. I biografin Hennes röst i paradiset av Sally Cline finns tolv sidor utskriven familjeterapi mellan Scott och Zelda där han skrumpnar ihop mer än någonsin i sitt desperata egenintresse. Du tar mitt material, skrek han. Mentalsjukhusen, galenskapen, terrorn, är det ditt material? undrade hon. Men vad kunde han göra? Sa hans vänner. Hans utgifter var enorma, och han kunde inte hitta på. Han ville, vågade inte släppa ut henne igen. I en fas av denna hundraåriga legend om Zelda har hon setts som en sorts renässansmänniska, multitalang, som bara inte kunde välja mellan baletten, litteraturen och måleriet. Scott skyllde också hennes första sammanbrott på baletten och förbjöd all vidare dansträning, och sen förbjöd han henne också med läkarnas bifall att skriva om sitt eget liv. Det räckte väl med en konstnär i familjen. Zelda skulle rehabiliteras tillbaka till en mer passande kvinnoroll. Arton år ut och in på klinikerna. Först på mentalsjukhuset fick hon kanske trots alla våndorna en egen röst, tomma timmar och plats att utveckla sina egna talanger. De sista åtta åren efter det att Scott hade dött i hjärtinfarkt redan vid 44-års ålder, utbränd i Hollywoods manusfabriker, så skapade Zelda mer än någonsin, både hemma hos sin mamma i de amerikanska sydstaterna och på sjukhusen: androgyna klippdockor ur Alice i Underlandet, religiösa målningar, mängder av noveller och en oavslutad roman på 40 000 ord. Hon hade ingen utbildning, inga pengar och gick och la sig kl. 9 för att spara på elen. Sen brann hon inne, inlåst på vinden på Highland hospital och mamman eldade upp hennes målningar på bakgården. Hon begravdes bredvid Scott. Allt man kan göra är att rita om kartorna, flytta fokus, falla baklänges ner i Zeldas egenartade klippböcker och tvära tankekast. Hennes oavslutade roman "Save me the waltz" kom sedermera ut till och med på svenska under den tråkiga titeln Charleston. Den fick ljumma recensioner och jag minns att jag till min förtvivlan inte orkade läsa ut den. Alabama och David är på Rivieran på 20-talet när naturen luktar Chanel nr 5. Vad ska man göra i livet? Alabama, hon simmar, flirtar, dansar balett planerar en fest, ett stort skrik genom seklerna och sidorna. Ta en överdos sömnpiller? Tiden äter på henne. I barndomen i amerikanska södern hade pappan domaren portionerat ut den där tiden i små loja bitar. Genom total koncentration på baletten åtta timmar om dagen försöker hon alltför sent som det brukar heta dansa ihop ett förslösat liv. Men detta är som sagt hennes enda efterlämnade verk, hennes första roman och sista, och varför skulle det vara genialt? Hon hinner inte riktigt stanna upp och utveckla några situationer, människorna faller mellan festerna, briljant konverserande in i det sista. Den där associerande fria stilen var det som till slut skulle fälla henne, kategoriseras som stört språk. ”Jag är så rädd att du ska bli skräckslagen när du kommer och upptäcker att det inte finns något annat kvar annat än oordning och tomrum. Om jag får ett klart intellekt är jag säker på att vi kan använda det” skrev hon till Scott från sjukhuset. ”Jag kan inte göra något för dig längre. Jag försöker rädda mig själv”, låter Scott hjälten Dick Diver säga till sin sjuka fru Nicole i romanen Natten är ljuv. Och till Zelda skrev han:”Du höll på att bli galen och kallade det genialitet.” Och Kate Zambreno skriver om Zelda i "Hjältinnor" att hon hade blivit hjärntvättad att tro att hon var sjuk under decennier. Och att hennes konst kom ur hennes sjukdom och inte ur hennes begåvning. Hon fick eksem när Scott var i närheten. Och där finns också ett foto på en kvinna med grova drag i sjömansjacka. Botad! skriver Zelda under det första fotot från mentalsjukhuset, vad Zambreno kallar hennes haggfoto, för första gången ser hon ful ut. Botad från att vara objektet. Men tiden var alltför kort för att ta tillbaka sig. Det tycks mig, hade Zelda en gång skrivit i en recension av Scotts roman The beutiful and the damned, som om jag på ett ställe känner igen ett parti från en av mina gamla dagböcker som mystiskt försvann kort efter mitt äktenskap och också bitar ur brev som vagt låter bekant. Mr Fitzgerald tycks tro att plagiering börjar i hemmet. Och över i allt detta material ur minnet och böckerna finns Scott: för alltid bara 6 år, ingen kommer på hans födelsekalas, han äter ensam upp både tårtan och ljusen. Katarina Wikars, medarbetare på kulturredaktionen Litteratur Kate Zambreno: Hjältinnor. Översättning Helena Fagertun. Modernista, 2016. Sally Cline: Zelda Fitzgerald: her voice in paradise. John Murray, 2002

Författaren Kristian Petri har skrivit en bok att bo på hotell 1981-2015 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Från rum 4816 på Park Hyatt i Tokyo till det äldsta, det bästa, det sista hotellet. Vad är ett hotellrum? En tillfällig bostad där man i bästa fall kan bli omhändertagen, en flykt för ingen vet var man är någonstans. Kristian Petri som har bott på oräkneliga hotell förklarar för Katarina Wikars hur man beter sig som hotellgäst och vad utsikten har för betydelse.

I Tvätten - en bok om kvinnor och klass återvänder sociologen Lena Sohl till tvätteriet i Rimbo, där hon en gång arbetade, för att intervjua kvinnorna som stannade kvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det handlar om 30 ton smutstvätt om dagen, 19 minuters lunchrast och ett jobb som gör att man inte orkar röra sig när arbetsdan är slut. Men också om sammanhållning, yrkesstolthet, tillhörighet - och vad arbetarklass egentligen betyder idag.Den Augustnominerade fackboken bygger på intervjuer med tolv fastanställda tvätteriarbetare. Lena Sohl fick se med nya ögon på en mycket välbekant arbetsplats. Katarina Wikars åkte till Uppsala och träffade henne.

Nyöversättningen av Torborg Nedreaas Av månsken växer ingenting får kritiker och läsare att häpna. Varför gör en nästan 80 år gammal roman succé? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En utgivning det har bubblat kring denna vinter är den avdammade, något bortglömda norska klassikern, som nu kommer i ny svensk översättning. Vad är unikt med Nedreaas berättelse, om en livsförändrande förälskelse, klass och abort? Översättaren Cilla Naumann gästar P1 kultur för att berätta mer. Och vår kritiker Jenny Teleman recenserar boken.TILLBAKA TILL TVÄTTERIET I RIMBO30 ton smutstvätt om dagen, 19 minuters lunchrast och ett jobb som gör att man inte orkar röra sig när arbetsdagen är slut. Men också sammanhållning, yrkesstolthet, tillhörighet - och klass.I Augustnominerade fackboken "Tvätten" återvänder sociologen Lena Sohl till tvätteriet i Rimbo i norra Uppland, den stora arbetsplatsen på orten där hon själv växte upp. Boken bygger på intervjuer med tolv fastanställda tvätteriarbetare. Och Lena Sohl fick se med nya ögon på en mycket välbekant arbetsplats. Katarina Wikars har träffat henne.TID OCH EXISTENS PÅ BERGMANS NYA ALBUMPå fredag släpps artisten Amanda Bergmans nya album ”Embraced for a Second as We Die”- idag gästar hon P1 kulturs studio för att berätta om hur hon både blickar inåt och utåt i den nya musiken.HANTVERKET: SÅ JOBBAR EN PAPPERSKONSERVATORI vår serie Hantverket träffar vi kulturens specialiserade yrkesmänniskor, som berättar om sina knep, specialverktyg och nördiga passioner.I dagens avsnitt möter reporter Helene Alm en papperskonservator, som arbetar med att restaurera exempelvis böcker, grafiska blad och fotografier. Hör hur Helen Skinner går tillväga för att trolla bort revor, blodfläckar och annat – och varför hon tycker att papper är så intressant.Programledare: Eskil Krogh LarssonProducent: Karin Arbsjö

Kulturredaktionen tar sig an julens scenografi och ingredienser från glittriga julkrubbor till högläsningstips och omistlig julfilm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kulturredaktionen spänner julmusklerna! Varför ser julkrubborna i polska Krakow ut som de gör och vilken roll spelar egentligen tomten? Joakim Silverdal porträtterar en märkligt undflyende huvudperson. Katarina Wikars inventerar sin mammas gamla skänk som är full av gammalt julpynt, Nina Asarnoj går en masterclass i att odla julblommor och Anna Tullberg berättar den osannolika historien om julmusikens första popalbum – ”A christmas gift for you” från 1963.Men hur berättar vi om julen och vad är det vi försöker komma åt? Lina Kalmteg och Emma Engström har med sig både böcker och film till studion i sökandet efter julens känsla och kärna. Programledare: Jenny Teleman och Gunnar BolinProducent: Maria Götselius

En udda fjärilsexpert får i uppdrag att främja den ungerska nationen och en sliten författare vid namn Krasznahorkai dyker upp och ställer frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hör om Nobelpristagarens nya, förvånansvärt lättlästa roman ”Ungerska nationens säkerhet - en fjärilsjakt”, varför det kan vara hans sista roman och hur det var att översätta den, med kulturredaktionens kritiker Katarina Wikars och översättaren Daniel Gustafsson.SÅ SKAPADE EN NYBÖRJARE DET HYLLADE TV-SPELET CLAIR OBSCURPå torsdag är det dags för The Game Awards - spelvärldens motsvarighet till Oscarsgalan. Ett av spelen som har chans på många fina priser, däribland det allra finaste Game of the Year, är det mörka fantasyspelet Clair Osbcur: Expedition 33 – ett spel som har skrivits av Jennifer Svedberg-Yen som bor i Östersund. P1 kulturs reporter Joakim Silverdal åkte hem till en nybörjare som skjutits rakt ut i spelvärldens stratosfär.WALTER GOGGINS OM NYA SÄSONGEN AV FALLOUTEn vinnare på förra årets Game Award var filmatiseringen av spelet Fallout, som fick priset för bästa adaption. I första säsongen av tv-serien kunde man bland annat se Ella Purnell och Walton Goggins. Vår reporter Björn Jansson har intervjuat dem inför andra säsongen av Fallout. FÖLJ MED TILL ETT AV ANTIKENS MEST FASCINERANDE KONSTVERKKnappt femhundra år före vår tideräkning begravdes vad som tros vara en ung man strax utanför den grekiska staden Paestum i södra Italien. Gravlockets insida pryds av en naken man, mitt i dyk från vad som ser ut som ett hopptorn. Vad betyder allt detta? Antikforskaren Lars Rydbeck läser och reser tillbaka i tiden i dagens OBS-essä.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Karin Arbsjö

Regissören Maria Blom som gjorde Masjävlar har länge använt Dalarna som konstnärlig motor och på SVT blommar dalaromantiken i Parterapi i Gagnef. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På Dalateatern i Falun är det premiär i helgen för ”Kejsarens nya kläder” i regi av Maria Blom och samtidigt har hennes pjäs ”Parmiddag hos familjen Franck” turnerat med Riksteatern under hösten. Den handlar om två hemvändare som kommit tillbaka till födelsestaden Falun, lite grann som Maria Blom själv.Vad har Dalarna betytt för hennes konstnärliga utveckling och hur använder hon släktens hembygd i sitt skapande? Vad fick hon syn på när hon kom tillbaka till Falun efter åren i huvudstaden?Vi har också återvänt till Gagnef efter SVT- succén med ”Parterapi i Gagnef” och frågat några av de boende där hur bilden av orten stämmer överens med verkligheten.MÄSTAREN OCH MARGARITA BLIR FILMFörfattaren Michail Bulgakovs roman "Mästaren och Margarita" har fått ny aktualitet i och med Rysslands krig i Ukraina. Bulgakov föddes i Ukraina, men var rysktalande och flyttade på 20-talet till Moskva. Nu har "Mästaren och Margarita" blivit storfilm, på ryska och inspelad i Ryssland. Det är en film som har sin egen besynnerliga historia, med eko från det förflutna. P1 Kulturs reporter Emma Engström har träffat den rysk-amerikanska regissören Michael Lockshin, som inte längre får återvända till Ryssland.REGISSÖREN IRA SACHS PORTRÄTTERAR NEW YORK, 1974, I SEMIDOKUMENTÄRA ”PETER HUJAR´S DAY”Ben Whishaw spelar den legendariska amerikanska fotografen Peter Hujar som minglar med alla de stora namnen på New Yorks kulturscen: Allen Ginsberg, Susan Sontag, Fran Lebowitz. Roger Wilson har talat med regissören Ira Sachs om varför han ville göra en tidsresa till 70-talet.KLASSIKERN OM FOTOBOKEN ”KONTOR” AV LARS TUNBJÖRKNu kan man se fotografen Lars Tunbjörks utställning Landet utom sig på Kulturhuset i Stockholm. Det är legendariska fotografier han tog runt om i Sverige på 1990-talet. Människor på sommarland, i köpcentrum, på campingplatser. I år har Lars Tunbjörk varit död i tio år. Katarina Wikars återvänder i dagens Klassiker till en annan av hans fotoböcker - Kontor från tidigt 00-tal.KULTURVECKAN – KOSTYMBRIST, FAMILJEN LUNDELL OCH NETFLIX-BOOM KÖP AV WARNER BROS.Kulturredaktionens Lisa Bergström och regissören Maria Blom gästar P1 Kulturs programledare Roger Wilson för att sammanfatta kulturveckan som gått.Programledare: Roger WilsonProducent: Nina Asarnoj och Henrik Arvidsson

2002 kom Lars Tunbjörks fotobok om livet på kontor, och inte mycket har förändrats sedan dess. Samma skärmväggar, sladdhärvor, stressade ansikten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att betrakta de alldagliga med häpnad är vishet är bokens gamla kinesiska motto.En kvinna ligger under ett skrivbord på ett advokatkontor i New York och sorterar papper. Någon annan har tappat bort 14 miljoner. Hur gjorde Lars Tunbjörk för att hitta ögonblicken?Katarina Wikars träffade honom 2004 för att tala om vad kontoret och flexibiliteten gör med människorna. Vi hör också en intervju om fotoboken I love Borås, om förundran och hur en kamera kan ge råg i ryggen.Andra röster i Klassikern är Karsten Thurfjells, Björn Janssons och Willy Kyrklunds.

2005 dog författaren Mare Kandre bara 42 år gammal. Katarina Wikars faller ner i radions arkiv och söker svar på frågan hur hon inspirerar samtiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mare Kandre debuterade med en skräll vid 22 med I ett annat land. Redan då verkade hon så säker på sin talang och hade ett helt eget språk. Romanen Bübins unge anses vara hennes mästerverk, och har liknats vid Kafka och Dostojevskij. Ingen skrev om flickskap och revolt som Mare Kandre. Under 90-talet blev hon mer satirisk och gotisk innan hon i Hetta och Vitt närmade sig mer realistiska miljöer, som kriget i Jugoslavien.– För alla på skrivarskolor är hon smittsam, säger författaren Andrea Lundgren, som liknar jaget i Bübins unge vid en gotisk filifjonka. Kritikern Annina Rabe har läst hennes efterlämnade textfragment Den underjordiske brudgummen, som till skillnad från mycket annat Kandre skrev röjer en längtan efter förening.Ur arkiven träder Mare Kandre fram från 1984 fram till minnesprogrammet 2005, och vi hör bland annat författarna Aase Berg, Anneli Jordahl, Ebba Witt Brattström, Horace Engdahl, Kristina Lugn och Joen Gustavsson. Och intervjuer gjorda av Louise Epstein, Maria Edström, Monika Lauritzen, Kerstin Berggren, Göran Willis m.fl. Ett reportage av och med Katarina Wikars.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se

P1 Kultur dyker ned i Bruce Springsteens dystra, avskalade album Nebraska från 1982 - en skiva där den amerikanska drömmen blivit en mardröm. Tillblivelsen av Nebraska har blivit film och samtidigt släpps en hel box med tidigare outgiven musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I bioaktuella ”Springsteen: Deliever me from nowhere” ser vi Jeremy Allen White från tv-succén ”The Bear” som ”The Boss”. Det är inte en traditionell biopic om Bruce Springsteens väg till stjärnorna, utan filmen zoomar in på tillblivelsen av det avskalade albumet ”Nebraska”, där den amerikanska drömmen blivit en mardröm. Som en novellsamling om människor i samhällets utkant, utan skyddsnät, desperata och våldsamma... På jakt efter hopp i en till synes hopplös situation. Med oss för att prata om musiken - och filmen - har vi musikjournalisten Markus Larsson från Aftonbladet och frilansjournalisten Klara Grape, båda stora Springsteen-entusiaster.VAD SÄGER EGENTLIGEN BIOSUCCÉN ”ONE BATTLE AFTER ANOTHER” OM VÅR TID?Etta på biotoppen ligger Paul Thomas Andersons epos ”One Battle after another”, med bland andra Leonardi Di Caprio, Benicio Del Toro och Sean Penn. Filmen om revolutionära vänsteraktivister som jagas av högerextrema militärer har kramats sönder av filmkritikerna, men samtidigt fått kritik för att vara vänsteraktivist-propaganda och ”woke shit”. Men vad är det egentligen för bild av USA som filmen målar upp? Hör våra medarbetare Emma Engström och Roger Wilson. REBECCA FERGUSON STÅR INFÖR KÄRNVAPENKRIGET PÅ NETFLIXThrillern ”A House of Dynamite” handlar om Vita Husets personal som kämpar med ett förestående robotanfall riktat mot USA. Filmen är regisserad av Kathryn Bigelow, med manus av Noah Oppenheim, och med svenska Rebecca Ferguson i en av huvudrollerna. Roger Wilson har sett den.KLASSIKERN: MALTE LAURIDS BRIGGE – RILKES RASTLÖSA ROMAN”Malte Laurids Brigges anteckningar” är en tunn roman utan egentlig handling som kom ut 1910. Den unga Malte driver runt i Paris för att lära sig att se. Den kom att bli Rilkes enda prosabok. Katarina WIkars har läst den.Programledare: Lisa BergströmProducent: Henrik Arvidsson

Malte Laurids Brigges anteckningar är en tunn roman utan egentlig handling som kom ut 1910. Den unga Malte driver runt i Paris för att lära sig att se. Den kom att bli Rilkes enda prosabok. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ingen författare flängde runt lika mycket som Rainer Maria Rilke. Han bodde bara korta stunder i varje stad, ofta understödd av rika kvinnor på vars slott han fick bo gratis. I början av 1900-talet besökte han Sverige, och han älskade den danska författaren JP Jacobsens prosa.Det inspirerade honom till ”Malte Laurids Brigges anteckningar”. Och Malte fick i romanen växa upp på ett slott i Danmark. En tredjedel av boken utspelar sig i denna smått surrealistiska barndom där släktingarna flockas och döden håller hov.Av romanen kan man också lära att det inte räcker att ha känslor, de har man tidigt nog, det gäller att skaffa sig erfarenheter också. Först då kan man skriva tio rader som är bra. Katarina Wikars återvänder till sin ungdoms överhettade favoritroman som hon har gått runt och citerat i snart 40 år.Uppläsare: Ludvig Josephson ur Malte Laurids Brigges anteckningar i Erik Ågrens översättning. Jenny Teleman ur Marina Tsvetajevas brev ur Korrespondens 1926, i översättning av Ola Wallin.

P1 Kultur djupdyker i den bioaktuella dokumentären I huvudet på Bo av Jon Asp och Mattias Nohrborg med författaren Mårten Blomkvist och P1 Kulturs filmreporter Emma Engström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. DAGEN EFTER NOBEL – DE STARKASTE REAKTIONERNA OCH PRISTAGARENS ROLL I FILMVÄRLDENKulturredaktionens litteraturredaktör Lina Kalmteg gör oss sällskap i studion för att sammanfatta efterspelet till Nobelpriset i litteratur till den ungerske författaren László Krasznahorkai: Vad har varit de starkaste reaktionerna?Dessutom, László Krasznahorkai har som manusförfattare återkommande samarbetet med den ungerske filmregissören Béla Tarr. Hör Katarina Wikars och Mikael Timm om skillnaden på att läsa och att titta på verk av László Krasznahorkai. KLASSIKERN: BO WIDERBERGS ”MANNEN PÅ TAKET”1976 kom Bo Widerbergs snutfilm ”Mannen på taket”. En film som förändrade den svenska kriminalfilmsgenren. Men det fanns ett stort motstånd mot att låta Bo Widerberg få göra filmen. Vår filmreporter Björn Jansson vet mer...Programledare: Roger WilsonProducenter: Henrik Arvidsson / Maria Götselius

Historieprofessorn Yvonne Hirdman debuterar med Kungshamra -67, där hon följer några studenter genom musiken och politiken, in i drömmarna och bakruset. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Romanen har som ram två dagar det under omvälvande året 1967 i det nybrutalistiska studentområdet Kungshamra i Solna. Den tredje dagen inträffar mer än trettio år senare när vännerna möts i Uppståndelsekapellet på Skogskyrkogården. Yvonne Hirdman började skriva som en flykt från rapportering från Gaza. ”Jag hallucinerade mig tillbaka till 60-talet”, säger hon. ”Det var befriande att låtsas leva i 60-talet innan jag dör.” Katarina Wikars hälsade på hemma hos Yvonne Hirdman.

Stephen King är den mest filmade författaren med ett 80-tal tv- och filmproduktioner som bygger på hans verk, hur ser framgångsreceptet ut? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På fredag är det premiär för "Life of Chuck", en berättelse med en Stephen King-novell som förlaga, något den har gemensamt med många, många filmer och tv-serier som gjorts genom åren. I somras kom tv-serien "The Institute", om några veckor har går filmen "The long walk" upp på biograferna och "It: Welcome to Derry" har premiär i oktober. Stephen Kings filmkatalog innehåller klassiker som "Stand by me", "The Shining" och "Nyckeln till frihet". Vad är det med hans berättelser som gör sig så bra på film? Vilka är de bästa och vilka ska man undvika? Hör samtal med författaren Mats Strandberg och Jonas Strandberg från tidningen Café och Stephen King-podden. Och för den uppmärksamma lyssnaren – gästerna är inte släkt, utan delar bara sitt stora Stephen King-intresse!RACKSTADKOLONIN I FOKUS PÅ WALDEMARSUDDEFrån slutet av 1800-talet och några decennier framåt verkade en kreativ skara konstnärer och konsthantverkare vid sjön Racken i Värmland. Konstnärskolonin, som var inspirerad av Arts & craftsrörelsen, arbetade med måleri, konsthantverk, musik och design och bland konstnärerna fanns Gustaf och Maja Fjæstad, Bror Lindh, Björn Ahlgrensson och Hilma Persson-Hjelm. Höstens stora utställning på Prins Eugens Waldemarsudde har samlat nästan 200 verk av Rackstadkolonin och kulturedaktionens Mårten Arndtzén har sett utställningen "Rackstadkolonin – stämningsmåleri, konsthantverk & design", hur bra är den?"DEN SISTA FJÄRILEN" – UNIKT BOKPROJEKT MED DIKTER FRÅN GAZAFörfattaren Nima Hasan har levt hela sitt liv i Gaza, där hon är en välkänd litterär röst. När kriget bröt ut i oktober 2023, började hon - som många andra palestinska poeter - att publicera dikter i sociala medier, skrivna mitt kriget, mitt i flykten. Översättaren Jasim Mohamed läste dikterna och översatte dem från arabiska till svenska allt eftersom de lades upp. Tillsammans har han och poeten Nima Hasan valt de dikter som nu kommer ut för första gången i bokform.OBS RADIOESSÄ: OM DRÖMMAREN NABOKOVTänk om drömmarna inte berättar om det som har varit utan det som ska komma, att vi inte är uppmärksamma nog i vår verklighetsregistrering. Författaren Nabokov antecknade 64 drömmar 1964. Slog de in? Katarina Wikars har skrivit dagens OBS.Programledare Roger WilsonProducent Maria Götselius

Efter 22 år kommer konstnären Jockum Nordström tillbaka med en ny bilderbok om sjömannen Sailor och hunden Pekka. De lär sig mer om pengar och går på poesiuppläsning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Collagetekniken är ruffigare i nya boken men staden densamma. En stad med drag av Miami och Farsta Centrum med hamn men utan himmel i centrum där det är lätt att gå vilse. Den här gången köper Sailor och Pekka möglig korv och lyssnar på Snövsen som läser dikter på restaurang Vasco da Gama.I mitten också en sedelärande historia vad som kan hända när man hugger ner sin skog för man vill bli rik.Poeterna Bruno K Öijer och Johan Nordbeck har skrivit nya dikter direkt för nya boken ”Sailor och Pekka och pengarna”. Ett reportage av Katarina Wikars.

Hur är det att vara barn i i en verklighet som präglas av död, svält och flykt? I novellsamlingen Här var vårt hus skriver 12 barn inifrån Gaza. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 2024 arrangerades en novelltävling i Gaza – under nästan omöjliga förutsättningar. Ibland var det svårt att ens kunna förse de deltagande barnen med penna och papper, skriver arrangörerna i bokens inledning. Men tävlingen kunde trots allt genomföras och nu ges 12 noveller ut på svenska. Redaktören Amer Sarsour gästar P1 kultur.DÄRFÖR GRÄVS LITTERÄRA SKATTER UPP PÅ NYTTUrsula Parrotts "Exfrun" publicerades 1929 - nu, nästan hundra år senare, ges den ut på svenska, och kallas "häpnadsväckande modern". Det är bara en i raden av liknande utgivningar där mer eller mindre bortglömda författarskap lanseras. Hör litteraturredaktör Lina Kalmteg om vilka mekanismer som ligger bakom fenomenet.ETT MANUS SOM VAR BORTA PÅ RIKTIGTDen franske författaren Louis-Ferdinand Céline skrev romanen "Krig" kring 1930-talets mitt. Men under befrielsen av Paris försvann manuset mystiskt innan det återfanns 2020 och kunde ges ut. Céline var antisemit och kunde uttala sig hårresande om kvinnor. Kan en sådan människa ge oss en av de viktigaste lektionerna om mänskligt lidande och ondska? Hans svenska översättare, Kristoffer Leandoer, funderar kring detta i en essä.SAILOR OCH PEKKA ÄR TILLBAKAKonstnären Jockum Nordström ger ut en ny bilderbok om Sailor och Pekka, den första på 22 år. Han använder sig av en collageteknik, där han klipper ut och klistrar ihop människor och djur i en alldeles speciell stad vid havet. Katarina Wikars åkte hem till Jockum för att bläddra igenom ”Sailor och Pekka och pengarna”.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Karin Arbsjö

Den brasilianska författaren Clarice Lispector fortsätter att verka långt efter sin död 1977. Stjärnans ögonblick är hennes mest sålda roman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Clarice Lispectors litteratur fortsätter att verka och förbrylla. "Stjärnans ögonblick" är den sista roman som kom ut medan hon fortfarande levde, en metaberättelse om att skriva, om att solidarisera sig med en av världens allra minsta, om att dö med sin gestalt.Clarice Lispector låter i romanen den manliga författaren Rodrigo S M våndas över sin skapelse, Macabéa, en kvinna som inte gör något som helst väsen av sig, en ur den anonyma massan i Rios slum.Katarina Wikars vrider och vänder på "Stjärnans ögonblick." Författarna Anneli Jordahl och översättaren Örjan Sjögren medverkar ur radions arkiv. Vi hör också citat ur radioteaterföreställningen "Stjärnans ögonblick" i regi av Magnus Berg. Och uppläsare ur nyöversättningen av romanen är Simon Reithner.

Mai Zetterling debuterade som filmregissör 1963 med Älskande par, fortsatte med Nattlek, som gjorde skandal i Venedig, och den på sin tid sågade Flickorna som nu fått kultstatus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hon var skådespelerskan som avskydde sina roller, som av många ansågs obekväm och som hade svårt att finansiera sina sena projekt, som filmen om den globala världsstäderskan som gör rent i Europa inspirerad av Maja Ekelöfs ”Rapport från en skurhink”.Hennes sista film i Sverige blev ”Amorosa” 1986 om författaren Agnes von Krusenstjerna. I början av 1980-talet kom hennes uppgörelse med barndomen, Hollywood och moderskapet - självbiografin ”Osminkat”.Ett reportage av Katarina Wikars med filmvetaren Mariah Larsson, författaren Anneli Jordahl, filmproducenten Lisbeth Gabrielsson, skådespelaren Inga Landgré och Marianne Persson, som var produktionsledare på Amorosa. ”Mai Z och världens smuts” i en omarbetad version som sändes första gången våren 2010.

Mai Zetterling var auteur, modernist i exil, feminist och civilisationskritiker och hennes filmkonst upphör aldrig att fascinera. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hon var skådespelerskan som avskydde sina roller, som av många ansågs obekväm och som hade svårt att finansiera sina sena projekt, som filmen om den globala världsstäderskan som gör rent i Europa inspirerad av Maja Ekelöfs ”Rapport från en skurhink”. Mai Zetterling debuterade som regissör 1963 med ”Älskande par”, fortsatte med ”Nattlek”, som gjorde skandal i Venedig, och den på sin tid av kritiken sågade ”Flickorna” från 1968 som nu fått närmast kultstatus. Hennes sista film blev ”Amorosa” om Agnes von Krusenstjerna. I början av 1980-talet kom hennes uppgörelse med barndomen, Hollywood och moderskapet - självbiografin ”Osminkat”. Hör Katarina Wikars långreportage med filmvetaren Mariah Larsson, filmproducenten Lisbeth Gabrielsson, skådespelaren Inga Landgré, Marianne Persson, som var produktionsledare på ”Amorosa” och författaren Anneli Jordahl. ”Mai Z och världens smuts” i en omarbetad version som sändes första gången våren 2010.RADIO-ESSÄN: ATT RIVA NER SKULPTURER ÄR ETT MINNESARBETEAtt ta ner skulpturer är att förneka historien, sägs det. Men detsamma gäller förstås den som är emot ändringen. Idéhistorikern och författaren Patricia Lorenzoni funderar över poängen med att riva skulpturer – och att resa nya.Programledare Måns HirschfeldtProducent Maria Götselius

Det är ovanligt med svenska filmer på SXSW, en av världens ledande festivaler i Austin Texas, men nu har Hemmet visats för publik för första gången! Hur togs den emot? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sveriges Radios USA-korrespondent Roger Wilson är på plats i Austin, Texas, och rapporterar från festivalen. Den svenska filmen "Hemmet", som bygger på Mats Strandbergs bok, är ett slags skräckfilm som utspelar sig på ett demensboende och Roger Wilson har bland annat träffat regissören Mattias J. Skoglund och huvudrollsinnehavare Philip Oros och Gizem Erdogan. Vad har det för betydelse för en film att ha världspremiär på SXSW? I Austin tävlar också Sarah Klangs musikvideo "Other girls" och i Global – sektionen för konstnärliga internationella filmer – visas Victoria Verseaus "Trans memoria" om vad det innebär att vara transkvinna.VALERIA MONTTI COLQUE – ”EN CARL LARSSON FÖR VÅR TID”Just nu pågår den hyllade utställningen Cosmonación – Modersberget på Bonniers konsthall i Stockholm med verk av den svensk- chilenska konstnären Valeria Montti Colque. Delar av utställningen visades på den chilenska paviljongen på Venedigbiennalen 2024 och tar upp teman som migration, diasporan och tillhörighet. Kulturredaktionens kritiker Mårten Arndtzén har varit där.STRIDEN OM HILMA AF KLINTS KONSTDet har stormat ganska rejält kring den svenska världsberömda konstnären Hilma af Klint de senaste åren. Konflikterna har avlöst varandra och nu har Erik af Klint, styrelseordförande i stiftelsen Hilma af Klints verk, ansökt till rätten om att hans fyra styrelsekollegor ska entledigas. Han menar att stiftelsens stadgar inte medger att Hilma af Klints konst visas publikt, utan enbart för "andligt sökande" – en ståndpunkt som mött starkt motstånd i styrelsen. Mårten Arndtzén har följt kontroverserna och drar upp konfliktlinjerna i dagens P1 Kultur. Vad kan stridigheterna få för konsekvenser för konstpubliken? STOR CARAVAGGIO-UTSTÄLLNING I JUBELÅRETS ROMCaravaggio 2025 - så heter den stora utställningen som precis öppnat i Rom och som ger plats åt en av konsthistoriens stjärnor från barocken. Man får följa konstnären från genombrottet till de allt mörkare målningarna mot slutet hans liv. Med på utställningen är också ett par nyupptäckta målningar. Radions Sydeuropakorrespondent Cecilia Blomberg har sett utställningen tillsammans med konstvetaren och kritikern Linda Fagerström.OBS-ESSÄN: KATARINA WIKARS OM EN ARMÉ AV TRASIGA LEKSAKEREn planet av plast heter OBS serie den här veckan och i dag ska det handla om leksaker. Leksaker speglar inte sällan en vuxenvärld som kommer paketerad och klar. Katarina Wikars får kontakt med en gammal marsian i plast och påbörjar en undersökning av leksakernas hemliga liv.Programledare Lisa BergströmProducent Maria Götselius

USA:s president Donald Trump har utsett sig själv till ordförande för en av USA:s mest anrika kulturinstitutioner - Kennedy Center. Hör Sveriges Radios korrespondent i Washington, Ginna Lindberg, om Trumps offensiv i det amerikanska kulturlivet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. FÖLJ MED TILL VÅRSALONGEN PÅ LILJEVALCHSVårsalongen 2025 slår upp dörrarna på fredagen på Liljevalchs skulpturhall på Djurgården i Stockholm. Från starten 1921 har vårsalongen växt till ett evenemang med en publik på runt 100.000 personer. Sveriges Radios konstkritiker Mårten Arndtzén guidar i årets utbud.BRIDGET BIT FÖR BIT – HUR FUNKAR BRIDGET JONES COMEBACK PÅ BIODUKEN?Bridget Jones är tillbaka på bioduken. Ett populärkulturellt fenomen i sig. Hör filmkritikerna Nina Asarnoj, Sveriges Radio, och Fredrik Sahlin, Dagens Nyheter, om nya filmen ”Bridget Jones: Mad about the boy”.”SOMMARBOKEN” NÅR BIODUKEN – VAD LOCKAR MED TOVE JANSSONS BERÄTTELSE?I helgen är det premiär för den internationella filmatiseringen av Tove Janssons vuxenbok ”Sommarboken” - med Glenn Close i huvudrollen. Historien kretsar kring flickan Sophias sommar med sin farmor på en liten ö i Finska viken - efter att hennes mamma gått bort. Är det en berättelse om krishantering och hur vi lär oss hantera förluster? P1 Kulturs Katarina Wikars ringde upp författaren Monika Fagerholm, som skrev förordet till nyutgåvan av ”Sommarboken”, för att höra vad berättelsen betytt för henne.KLASSIKERN: ”IN THE MOOD FÖR LOVE” AV WONG KAR-WAISå här på Alla Hjärtans Dag återvänder Katarina Wikars till ”In the mood for love” från 2000. En film om den oförverkligade kärleken, vars ledmotiv har ätit sig in i det kollektiva omedvetna.FILMTIPSET: VÄNSKAP FÖRE ROMANTIK I ”THE BALCONETTES”Kanske inte den perfekta dejtfilmen, men vi måste tala om bioaktuella ”The Balconettes” av och med franska Noémie Merlant. Under en brännande värmebölja i Marseille spanar tre rumskamrater in grannen från sin balkong. En oskyldig flirt leder till begär och slutar med blodig hämnd. P1 Kulturs Emma Engström berättar mer. Programledare: Lisa BergströmProducent: Henrik Arvidsson

In the mood for love från 2000 av Wong Kar-wai är filmen om den oförverkligade kärleken, vars ledmotiv har ätit sig in i det kollektiva omedvetna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En telefon ringer. Hon svarar för sent. Han trycker aldrig ner dörrhandtaget.Hongkong 1962. Ett kort möte i trappan på väg till nudelstället eller i den smala hallen hos frun som spelar kort hela tiden. Klackarna mot stenläggningen. Så många olika höghalsade ärmlösa sidenklänningar hon har. Det som inte blev kan man viska i en spricka i en sten sedan.Katarina Wikars ser om ”In the mood for love” från 2000. Och hittar dessutom en specialutgåva med de bortklippta sluten.Det sägs att regissören Wong Kar-wai fick skynda sig att klippa klart filmen till Cannesfestivalen och tog bort alla kärleksscenerna, komprimerade och förtätade.

Mina ord heter boken där konstnären Cecilia Edefalk samtalar med döda konstnärskollegor, allra mest med Strindberg. Hon ser sig som en förmedlare och nedtecknar den ström av ord hon ser framför sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det allra första mötet med Strindberg ägde rum i Tegnérlunden en sommardag 2003, och sedan dess har hon återvänt många gånger, trots att han kallade henne slyna och var arg för att hon var sen. Han hade också åsikter om hur hon skulle måla sina änglamålningar och hur hon skulle leva sitt liv. Han har varit väldigt användbar, säger hon. Cecilia Edefalk ser något, införlivar det i sig, återvänder till det och omdanar det. Så beskriver författaren Magnus Florin hennes konstnärliga arbetsmetod i efterordet. Ofta blir det scener av målningar, variationer på samma tema som förändras och förskjuts under lång tid.Hon beskriver kontakterna med andra sidan som att famla tills det nappar, att tro på förmågan. Kanske är mitt membran tunnare, säger hon. Hon har under årens lopp gjort flera målningar med Strindberg som motiv, som ”Ande August”, och ett videoverk om deras samtal, som bland annat visats på Bonniers konsthall och Strindbergsmuséet. ”Jag tänker göra ett verk med vårt samtal.” ”Vafalls!” Musiken i reportaget är ur Beethovens pianosonat i d-moll, i vilken Strindberg tyckte sig höra anderöster och därför gav namnet ”Spöksonaten”.Ett reportage av Katarina Wikars.

Yokai - japanska väsen heter en utställning på Etnografiska museet i Stockholm. Yokai är andar som stammar ur japansk folktro och som nu är en del av populärkulturen: manga, anime och skräckfilm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De både skrämmer och roar, och på utställningen samsas otaliga Yokai med mer hämndlystna Yurei, som är namnet på spöken.Katarina Wikars träffade intendenten Helga Janse och utställningens producent Maria Rydbrink Raud. Det blir ett samtal om allt från Kitsune, magiska rävar som kunde ta människors själar i besittning och kända klassiska spökhistorier om kvinnor som hämnas efter döden till flickspöket i skräckfilmen Ringu och moderna myter som den Hanaku-san om på tjejtoan.

Bygdedjuret är Jantelagens lantliga kusin och högst närvarande i författaren Sven Olov Karlssons barndom i en liten by i Västmanland på sjuttiotalet. Katarina Wikars följer med till hans hemman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu är han aktuell med en roman med självbiografisk anslag som heter just ”Bygdedjuret.” Här kan man stifta bekantskap med pojken Sven Olov och hans uppväxt bland vuxna som bara är generösa med återhållsamheten, genom skoltiden och skrivandet till ett liv som författare. Berättelserna kan komma in genom vindrutan under ensliga bilfärder.”Bygdedjuret” är också en sjukdomsberättelse om återkommande hål av frånvaro och om den stora skogsbranden 2014 som för all tid förändrade både landskapet och människorna i det.”Först när skogen förötts kändes den säker”, skriver han i Bygdedjuret.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seEtt reportage av Katarina WikarsProducent: Andreas Magnell

Marie Lundström möter författaren Cecilia Hansson som kommer med boken Kafkalungan, en essä om författarens mormor i Tornedalen och Franz Kafka, som dog för hundra år sedan i sviterna av tuberkulos. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Cecilia Hansson, född 1973 i Luleå, är poet, författare och journalist med Centraleuropa som specialitet samt översättare från tyska. Hon har under många år ägnat sig åt Franz Kafkas författarskap och bland annat gjort radioserien ”Kafkareskerna” tillsammans med Katarina Wikars.I den nya boken Kafkalungan berättar hon om sin mormor i Tornedalen, som drabbades av tuberkulos men tillfrisknade. I texten går hon även i författaren Franz Kafkas fotspår, till bland annat platsen Kierling utanför Wien och ett litet sanatorium där författaren dog 1924. Han led under många år av samma lungsjuk som Hanssons mormor med vistelser på olika sanatorium. Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmProducenter: Andreas MagnellLjuddesign: Märta Myrstener

I höst utkommer två romaner som bygger på Helgakaraktären ur Doktor Glas. Fru Gregorius om en ung Helga som ljuger för att hon vill ha ett barn och Helga, en 60-årig kvinna som glömt det mesta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bengt Ohlsson kommer tjugo år efter succén med sin roman ”Gregorius” ut med ”Helga”. Hon är omgift och i sextioårsåldern i 1930-talets Stockholm. En dag får hon ett brev som vänder upp och ner på hennes tillvaro och hon tvingas att konfronteras med ett förgånget hon inte längre känner igen.I Åsa Nilsonnes ”Fru Gregorius” är själva grundpremissen för lögnerna i Hjalmar Söderbergs ”Doktor Glas” annorlunda. Här älskar Helga sin man, den mycket äldre pastorn och vill till vilket pris som helst ha ett barn med honom. Älskaren är bara en statist. Och det visar sig att hon har mycket bättre hand med lögnen än hon någonsin kunde tro.Ett reportage av Katarina Wikars.

Författaren Tove Ditlevsen har kallats autofiktionens danska drottning. Nu har hon fått ett internationellt genombrott nästan 50 år efter sin död med den självbiografiska Köpenhamnstrilogin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tove Ditlevsen är aktuell med två böcker på svenska: dels den nya biografin ”Ditlevsen” av Jens Andersen och dels romanen ”Ansiktena” (1968) i svensk översättning. Den utspelar sig på en psykiatrisk klinik och skildrar en psykos från insidan. Kulturredaktionens litteraturkritiker Katarina Wikars vet mer.HÖGKONJUNKTUR FÖR DITLEVSENNär den danska författaren Tove Ditlevsen tog sitt liv i mitten av 70-talet hade hon en lång rad diktsamlingar och romaner bakom sig – men sågs mest som en inhemsk angelägenhet. 50 år efter sin död är hon nu mer läst än någonsin över världen.P1 Kulturs reporter Lina Kalmteg ringde upp förläggaren Simon Pasternak som berättar hur Tove till slut tog sig ut i världen och hamnade på internationella topplistor.Programledare: Lisa WallProducent: Eskil Krogh Larsson

Borde konsten ha en varningstext? Till utställningen Varning för konsten på Statens konstråd vallfärdar publiken för att se verk som har stört och berört och skickats tillbaka från olika myndigheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varje år returneras cirka 2000 konstverk. Vad som kommer tillbaka till Statens Konstråd är en spegel av vår tid, säger Henrik Orrje, som är vikarierande direktör, just nu handlar det om nakna kroppar och sexualitet, politiska bilder och svunna livsstilar, som exempelvis rökning.Var konstverken placeras är helt avgörande och om det är verk som kan röra upp känslor kan det krävas både stödinsatser och seminarier ute på myndigheterna eller institutionerna.I reportaget hör vi bl.a berättelserna om mattan Rut av Mamma Anderson som kom åter från Attunda tingsrätt, om några fotografier från 90-talet i serien Private Business av Cecilia Parsberg som stod undanställda i en källare på Skövde högskola i flera år och om ett fotografiskt verk av Pär Broman som skickats tillbaka både från Riksgälden och Ekobrottsmyndigheten.Vi stiftar också bekantskap med en skulptur av Jonas Kjellgren som inte har hittat sin placering ännu.Utställningen Varning på konsten visas på Statens konstråd på Skeppsholmen i Stockholm.Ett reportage av Katarina Wikars.

Just nu är butoh-dansaren Frauke ute på turné med Riksteatern med föreställningen Pearl, där en kvinna som tappat sin balans reser genom sinne efter sinne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Pearl” handlar om dold skönhet, säger Caroline Lundblad, dansare och koreograf som varit många år i Kyoto i Japan. Butoh är en japansk performancekonstart som uppstod i slutet av 50-talet, ofta vitsminkade dansare som rör sig extremt kontrollerat och långsamt. ”När jag går upp på scenen blir jag Frauke”, säger hon, och de olika kostymerna som illustrerar olika sinnen förstärker dansen, ger mig olika siluetter och motstånd.Katarina Wikars har följt Frauke sedan hon såg henne dansa på komposthögarna vid kolonilotterna vid Årstaviken en höstkväll för många år sedan, vitsminkad med blicken vänd inåt blåste hon gurkmeja ut som kryddmoln bland löven.Butoh är kroppens poesi, säger Caroline Lundblad, som nu går i lära hos en noh-mästare i Kyoto, en teaterform som gestalter andeväsen. Man låter något annat ta plats i kroppen, säger hon.Musiken i föreställningen ”Pearl” är gjord av Daniel Troberg.

Författaren och musikern Kerstin Norborg nya roman Jag måste gå rätt in i elden handlar om en mycket gammal Honorine Hermelin, som sitter på äldreboendet och rannsakar sitt liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Honorine Hermelin var i trettio år rektor på Kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad och medgrundare till tidskriften Tidevarvet på 1920-talet. Hon var en karismatisk pedagog och talare, ständigt i rörelse.Det som intresserade Kerstin Norborg var dock sprickorna bakom vältaligheten, det undanglidande, hennes oförlösta längtan. Även tomrummet inspirerade Kerstin Norborg. Honorine Hermelin brände många av sina brev, både till läkaren Ada Nilsson och kritikern Hagar Olsson som stod henne nära.– Det gick så långt att jag tänkte: jag kan inte skriva om henne, jag kommer henne inte in på livet. Men långt senare insåg jag att det spännande i romanen är att hon gömmer sig och att det är det jag måste undersöka, säger hon.Katarina Wikars träffade Kerstin Norborg i hennes arbetslokal och vi hör också inslag ur radioarkivet och tv-arkivet med Honorine Hermelin.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seEtt reportage av Katarina WikarsRedaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Andreas Magnell (producent)

Andrzej Tichýs nya roman Händelseboken har hyllats unisont. Katarina Wikars fördjupade sig i dödsdanstemat och romanens alla kopplingar till det hinsides och ringde upp författaren i Malmö. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Stora delar av den 700-sidor tjocka Händelseboken utspelar sig i Lindängen i Malmö, en kör av röster, barn som far illa, ekonomikonsulter, nynazister, elektroniska änglar, många i boken dör för tidiga orättfärdiga dödar.Bär man sitt ljus in i mörkret eller tvärtom?”Är man van vid mörkret i livet är det lättare att se hoppet i min bok”, säger Andrzej Tichý.Romanen har kallats ”systemkritik på speed” (Expressen) och ”ett majestätiskt manifest om vår stund på jorden” (DN). Häromåret fick Andrzej Tichý också Ivar Lo:s personliga pris för att han ”med litterär skärpa och svart humor skildrar erfarenheter av migration”. Reporter: Katarina WikarsProducent: Felicia Frithiof

Det är 80-talet som rivs nu och de husen är knappt femtio år. I en serie i tre delar berättar kulturredaktionens Katarina Wikars om drömmarna, rivningarna och upprättelsen för 80-talets arkitektur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bara i Stockholm har det rivits många kontorshus från 80-talet förra året. Och alltfler inser att det inte är ekonomiskt och klimatmässigt försvarbart att riva dem. Och inte minst bland arkitekterna finns det en rörelse att dokumentera detta: Vad är redan rivet, vad är hotat, vad går att rädda?I tre delar tittar Katarina Wikars närmare på 80-talets arkitektur: Drömmarna, rivningarna, återupprättelsen.Del 1 är en baskurs om den förhärskande stilriktningen på åttiotalet – postmodernismen. Vad ville den? Och kommer åttiotalet att rivas innan vi lärde oss att älska det?”80-talet var det årtionde då det drömdes som mest inom arkitekturen”, säger arkitekturskribenten Dan Hallemar. Man lånade av tidigare epoker, flög in stjärnarkitekter. Pelare och pastell och palats för folket men dessvärre ofta i prefabricerad betong. ”Det är viktigt att man förstår vad den postmoderna arkitekturen ville säga, ambitionerna bakom och drivkrafterna som skapade den.”Margarida Amaral är arkitekt och adjunkt inom byggnadskonst och har varit drivande i protesterna mot rivningarna i Marievik vid Liljeholmen. Lone-Pia Bach är professor i restaureringskonst på Kungliga Konsthögskolan. De har haft flera kurser just om ombyggnadskultur för arkitekter där devisen är ”framtidens hus är redan byggda”.Reporter: Katarina WikarsProducent: Eskil Krogh Larsson

Det är 80-talet som rivs nu och de husen är knappt femtio år. I en serie i tre delar berättar kulturredaktionens Katarina Wikars om drömmarna, rivningarna och upprättelsen för 80-talets arkitektur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I del 2 av serien om åttiotalets hus, så koncentrerar vi oss på rivningarna. Åttiotalets kontorshus är ofta byggda intill vatten, på tomtmark som efterfrågas när fastighetsbolagen vill bygga bostadsrätter.”Man hann inte börja älska åttiotalet innan det försvann.” Arkitekterna Anna Mistry Bergbom och Emma Svanberg på ACAN har lanserat Rivningskartan och kartlägger byggnader i hela Sverige som har rivits eller är hotade. Fokus är att väcka opinion om de som fortfarande kan räddas, och de samlar också in berättelser och minnen kring husen. ”Det är en trög bransch som går på i gamla hjulspår, byggbranschen. Det får inte vara för lätt att göra sämst”.Ett gigantiskt high-techhus från 1982 av arkitekten Erik Thelaus har rivits i Marievik. Han är en arkitekt vars hus nu försvinner det ena efter det andra, säger arkitekturskribenten Dan Hallemar. Han beskriver huset som en farbror i syntkostym, tidiga Roxy Music. ”Man såg modernismens arv bakom den plåtskodda fasaden”, säger han.Återbygget är en firma som tar hand om byggmaterialet som blir över vid rivningar, tar till vara och återanvänder det. Pelle Holst pratar om vansinnet i byggindustrin. ”Det bästa vore att återbruka hela huset”, säger han, ”om vårt jobb inte behövs har vi lyckats”.Reporter: Katarina WikarsProducent: Eskil Krogh Larsson

Det är 80-talet som rivs nu och de husen är knappt femtio år. I en serie i tre delar berättar kulturredaktionens Katarina Wikars om drömmarna, rivningarna och upprättelsen för 80-talets arkitektur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Allt fler börjar omvärdera 80-talets arkitektur som länge stått lågt i kurs. Och allt oftare talas det om att reparationssamhället är här, om att återbruka hela hus.AMF Fastigheter som äger kontorshusen i Marievik vid Liljeholmskajen har tänkt om angående sina postmoderna hus, varav många ritades av Micha Borowski. De har insett att de sitter på ett kulturarv men också klimatfrågan har vägt tungt då de beslutat sig för att inte riva. De vill ta tillvara postmodernismen, utveckla och förstärka den. Arkitekten Margarida Amaral som varit drivande i uppropet om att Bevara Borowskis kaj har haft fullbokade s k PoMo-vandringar i Marievik för att berätta om den postmoderna arkitekturen.KOD-arkitekter har engagerat sig mot de planerade rivningarna av de s k bananhusen från 80-talet vid Alviks strand där ett nytt bostadsområde planeras. De har ritat ett eget förslag för att bevara och bygga om husen. De ser det som ett kall att lyfta detta, ”vi måste förvalta det vi har nu”, säger de.Reporter: Katarina WikarsProducent: Eskil Krogh Larsson

Härifrån har människor flyttat i nära sjuttio år nu. I vissa byar är varannan gård tom, så här finns många ödehus att ta hand om. Följ med på en roadtrip längs Klarälvdalen med industrihistorikern Jan Jörnmark. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Redan 1948 skrev bankmannen Jan Wallander avhandlingen ”Flykten från skogsbygden” där han kartlade samhällsförvandlingens konsekvenser för nordvästra Värmland. Och sen har det fortsatt. Nu finns här bara 400 personer under 45 år på en yta stor som Luxemburg.I Stöllet utmed E45:an står Värmlandsporten, från börsyrans sena 80-tal, övergiven med 100 tomma rum likt en strandad Titanic efter att ha varit allt från konferenshotell till flyktingförläggning.Men vem har nyckeln till alla tomma husen?Ett reportage av Katarina Wikars.

Han firar 40 som serieskapare. Kanske är Joakim Pirinen fortfarande mest känd för Socker-Conny som kom ut på 80-talet. Nu är det dags att summera med jubileumsalbumet Allvar på riktigt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Joakim Pirinen är ett barn av postmodernismen och byter oupphörligen stil då han tecknar, vilket kan ha legat honom i fatet då förläggare utomlands trott att han varit flera stycken. Katarina Wikars träffar honom hans belamrade arbetslokal i Vasastan i Stockholm, där han suttit i decennier. Hur många serierutor har det blivit hittills? Varför är Döda Paret så roliga att teckna, och varför är han så trött på Socker-Conny? Och hur hanterar han ensamheten på jobbet?

Samtidigt som den ständiga debatten om jaget i litteraturen rasar på kultursidorna kommer litteraturprofessorn Birgitta Holm med en essäsamling om hur minnet och livet samverkar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hon kallar boken ”Mnemosyne - nio essäer om skapande” för sitt andliga testamente, där hon återvänder till modernismens stora författarskap, de som har präglat henne. Hör om Proust och Selma och de ofrivilliga minnena, om Duras och Kierkegaard och omtagningen som skrivmetod.Birgitta Holm har också sett åtskilliga litterära debatter komma och gå, och angående den pågående om låg självbiografisk verkshöjd undrar hon om det personliga minnet ens har i litteraturen att göra.Katarina Wikars träffar en 87-åring som badar i Årstaviken varje morgon, och som ser som sin livsuppgift att putsa på litteraturen så den skiner, hon är ”den ständiga reparatören”.

Anahita Ghazinezam debuterar med knivskarpa essäer om våldet i varje material. På 69 sidor berättas om slöjdentusiaster på flyktingförläggningar och samernas fiske förr, om hampans låga status och hantverkets huggtänder. Katarina Wikars har träffat henne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Anahita Ghazinezam gav först ut boken ”Våld - om träd och slöjd och män” på eget förlag, efter att ha fått ett stipendium från Nämnden för hemslöjdsfrågor. Själv kallar hon varje essä för ett misslyckande, ett planlöst irrande under sömnstörda småbarnsår.”Jag är intresserad av vad som blir kvar av människor, det är dags att berätta om det bortglömda”, säger Anahita Ghazinezam, och skärskådar familjefabeln om groddjuret som överraskade hennes mormor som ung och fick henne att bli fixerad vid renlighet, om mispeln som måste skadas och sen vila i minst 20 år för att bli en herdestav.Katarina Wikars blir så fascinerad av monterandet av det till synes disparata, så hon beger sig hem till författaren i Umeå.

Cecilia Hansson och Katarina Wikars frågar psykoanalytikern Daniel Frydman om K. verkligen är lantmätare och vad de där hostande medhjälparna är för typer egentligen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Välkommen till en baskurs om författaren Franz Kafka. För de som inte läst honom innan, de som slänger sig med ord som ”kafkaartad” och alla som behöver vägledning i sina skuldtyngda mardrömmar.Franz Kafka var jurist i Prag i början av 1900-talet och blev under sin livstid inte klar med någon enda roman. Han ville att hans kvarlämnade manuskript skulle brännas. Trots det eller kanske tack vare blev han en av de allra mest kända författarna genom tiderna.Det var sent på kvällen när K. kom fram. Byn låg inbäddad i djup snö."Jag vet ingen annan bok där det snöar så mycket och även K är ju på sätt och vis insnöad. Han kommer ingen vart. Det är min älsklingsbok av Kafka", säger Jaroslav Rudiš.Jaroslav Rudiš är sångare i Kafka Band som tolkar Kafkas romaner musikaliskt, är uppvuxen nära kurorten Spindelmühle där Kafka började skriva på "Slottet" bara några år innan han dog."Jag vet ingen annan bok där det snöar så mycket och även K är ju på sätt och vis insnöad. Han kommer ingen vart. Det är min älsklingsbok av Kafka", säger Jaroslav Rudiš..I Kafkareskerna lär man sig också mer om Kafkas kärlekar och går på de Pragcaféer som Kafka och hans vänner frekventerade på sin tid. Och vi möter journalisten Milena Jesenská, som först översatte Kafka till tjeckiska och som han odlade en intensiv brevromans med.Vi besöker också det slott, Pragborgen, vars skugga faller över hela Prag, och där makten alltid huserat. "Under kommunisttiden kände människor till Kafka", säger guiden Petr Prokopik, "även om han inte var tillåten. Människor hade maskinskrivna eller stencilerade kopior av hans böcker hemma".Medverkar gör också poeten Johan Jönson och författaren Dora Kaprálová.Uppläsare: Ulph Nyström.Musik: Kafka Band.

Cecilia Hansson och Katarina Wikars har världens minsta bokklubb och närläser Förvandlingen. Och pratar med idéhistorikern Isabelle Ståhl om krassliga män genom tiderna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kafkareskerna är en baskurs om författaren Franz Kafka. För de som inte läst honom innan, de som slänger sig med ord som ”kafkaartad” och alla som behöver vägledning i sina skuldtyngda mardrömmar.Franz Kafka var jurist i Prag i början av 1900-talet och blev under sin livstid inte klar med någon enda roman. Han ville att hans kvarlämnade manuskript skulle brännas. Trots det eller kanske tack vare blev han en av de allra mest kända författarna genom tiderna. Långnovellen"Förvandlingen" kom dock ut 1915.När Gregor Samsa vaknade en morgon ur sina oroliga drömmar fann han sig liggande i sängen förvandlad till en jättelik insekt.Man läser "Förvandlingen" med den insikten att Gregor Samsa huvudsakliga problem när han blivit en insekt är hur han ska komma till jobbet, han är ytterligare en Kafkagestalt som underkastar sig, säger psykoanalytikern Daniel Frydman.Kafka hade svårartad hypokondri innan han fick den TBC som skulle ända hans liv vid 40 års ålder. Den nobelpristippade rumänske författaren Mircea Cartarescu berättar om sin Kafka, som hans ser som sin siamesiska bror. "Vi lever båda under samma hud", säger han.Och så lär vi oss mer om Kafkas sista kärlek, Dora Diamant, som han levde med i Berlin. Och återvänder till Prag, där Petr Prokopik som queer och ung punkare läste "Förvandlingen" som en kamp med kroppen.Medverkar gör också förläggaren Per Bergström och författaren Duraid Al-Khamisi.Uppläsare: Ulph Nyström, Ludvig Josephson och Anita Ekström.