Podcasts about i hollywood

I Hollywood vågner komapatienter med et spjæt og spørger forvirret, hvor de er. I virkeligheden tager det lang tid at vågne op fra koma. Der kan gå måneder, hvor patienten glider ind og ud af bevidsthed, og det værste er, at ens familie, læger og sygeplejersker ikke aner, at man er vågen. Det hedder skjult bevidsthed og betyder, at man er fængslet i sin egen krop i uger, måneder og år. Rikke Schmidt Kjærgaard er i dagens Genstart for at fortælle om, hvordan det føles at dø og ligge i koma med skjult bevidsthed. Vært: Simon Stefanski. Program publiceret i DR Lyd d. 8/7.

I Hollywood-historien har få kvinner blitt husket slik som Marilyn Monroe. Hun har gått inn i historiebøkene som et vaskeekte filmikon. Og i dag forbindes både navnet og utseendet hennes med klassiske skjønnhetsidealer. Men bak glamouren var livshistorien hennes like fascinerende som den var tragisk.

I Hollywood mødes forfattere og filmstudierne i dag. Det er det første møde siden Hollywoodstrejken brød ud i maj. Selvom strejken betyder, at filmkulisserne står og samler støv, har den givet en dansk Hollywood-skuespiller vind i sejlene - i dag gæster han Kulturen. Koranafbrænding fylder i de danske medier. Allerede i mandags meldte forfatter Jens Christian Grøndahl sig på banen med en kronik i Berlingske Tidende: "Forbyd offentlig afbrænding af bøger". Men hvor har hans meningsfæller været henne i dagene efter. Det spørger vi ham om. Vært: Jesper Dein.

Lakseskatten ble jokket til med hjelp fra Venstre og Pasientfokus, Høyre er forsmådd. Oslo skulle bli Europas ledende sykkelby, men det er enda lenger unna enn 1,5-gradersmålet i klimapolitikken. I Hollywood streiker manusforfatterne mot AI, og hva er greia med Emilie Enger Mehl og TikTok? Med Anders Giæver, Frank Ertesvåg, Benjamin Brekken, Per Olav Ødegård, Selma Moren og Hanne Skartveit. Produsent Magne Antonsen. Ansvarlig redaktør Gard Steiro. Kontakt redaksjonen på giaeveroggjengen@vg.no. Hør hver dag i VG-appen med VG+ og i Podme med premium. Hør hver fredag på Spotify, iTunes og alle podkast-apper.

Hvad ville du gøre, hvas Ghita Nørby kom ind på borgerservice med en tordensky over hovedet? Det reflekterer panelet over.  Jakob Steen Olsen har set den nye dokumentar om det svenske kongehus og især kong Carl Gustav. Den er et kig værd - og fyldt med skandaler og strippere!  I Hollywood er der ingen skandaler - endnu. Men alle venter spændt på årets Oscar-uddeling, hvor sikkerheden omkring scenen er øget. Tak fordi du gjorde opmærksom på den sikkerhedsbrist, Will Smith! Jacob Heinel rapporterer direkte fra den champagnefarvede løber i Hollywood.   Din vært er Nikolaj Vraa.  Programmet er produceret af Sarah Bech. See omnystudio.com/listener for privacy information.

I Hollywood-filmen 'Hotel Rwanda' bliver han fremstillet som en helt. Paul Rusesabagina, som beskyttede tutsi-minoriteten fra macheter under folkemordet i 1994 i Rwanda. Men glansbilledet falmer, da flere efter filmens udgivelse betvivler den renskurede beretning, herunder Rwandas kontroversielle præsident Kagame. De to indleder en årtier lang fejde - med den eksilerede Rusesabagina som leder af en oppositionsgruppe. Efter en række terrorangreb i landet peger pilen mod Hollywood-helten. Og sidste år ender han under falske forudsætninger på et fly til Rwanda, hvor han kommer på anklagebænken for mord og terrorisme. I mandags faldt dommen mod ham. Så hvad er han - helt eller morder? Fotograf og dokumentarist Jørn Stjerneklar, der besøgte hotellet under folkemordet, udlægger Rusesabaginas fald. Vært: Simon Stefanski.

På en skole nær Vejle er eleverne fra 7.-9. klasse blevet forbudt at gå med croptop, fordi det viser for meget mave. Det, synes vi, er mærkeligt, for hvad er egentlig fræk og uprofessionel påklædning til et barn? Og er det måske ikke bare de voksne, som skal styre sig? Vi snakker med nogle børn om, hvad de har på - og så har Christian et bud på en Jeppe Kofod-regel, der kan løse problemet. I Hollywood er kendisser ved at falde over hinanden for at fortælle om deres afslappede forhold til personlig hygiejne, måske for at ligne almindelige mennesker lidt mere. Vi kommer dem i forkøbet og hører de helt almindelige mennesker om, hvor deres personlige hygiejne er dårlig, så vi ved, hvad de kendte skal sigte efter i fremtiden! Værter: Christian Bonde og Maria Fantino.

I fotoblixtrarnas sken blev de gamla filmstjärnorna till, men vilka är det som skapas i dagens kameraljus? Thomas Steinfeld reflekterar över blixtens kulturhistoria och dialektik. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. I Federico Fellinis film Det ljuva livet från 1960 förekommer en scen, där Anita Ekberg lämnar ett flygplan. Hon spelar en filmstjärna, hon bär solglasögon och breder ut sina armar, hon stiger långsamt nerför landgången. Vid trappans ände sprattlar ett gäng pressfotografer. Allihopa är utrustade inte bara med tunga kameror, utan också med stora, blänkande reflektorer kopplade till sina apparater. Scenen utspelar sig mitt på dagen. Det kan inte finnas några hemligheter som måste ryckas ur mörkret. Det blixtrar ändå. Reflektorena är en del av en iscensättning, så som själva stegen ur flygplanet är ett spel inför publiken. Scenen visar att förhållandet mellan stjärnan och fotograferna inte bara är tätt, utan att de behöver varandra, ömsesidigt: Skådespelaren blir inte till stjärna, om den inte bjuder offentligheten på sig själv. Offentligheten ombesörjes av blixtfotograferna, med licens till alla möjliga kränkningar av privatsfären. De blottar och de lyser upp, ofta på en och samma gång. Paparazzo kallas en sådan stjärnornas fotograf, efter en rollfigur ur just filmen La dolce vita. Denna figur är en italiensk uppfinning. Den skapades under femtiotalet, när de stora amerikanska filmbolagen flyttade en del av sina produktioner till Rom, för att det var så mycket billigare att spela in vissa filmer där, filmer som Ben Hur med åttatusen italienska statister utan anslutning till någon fackförening. I Hollywood, utanför dåtidens Los Angeles, hade denna tidens filmstjärnor varit skyddade. I Rom, där de brukade bo på ett av hotellen på Via Veneto, mitt i staden, blev de däremot ett lätt offer för attackfotografen, så som han heter på italienska: fotógrafo dassalto. Paparazzon övertog en amerikansk teknik. Det bländande ljuset som man kunde ta med sig, i en liten väska eller bara hängande över axeln, hade redan innan andra världskriget varit ett redskap för pressfotografer. De hade specialiserat sig på att försörja tidningarna med bilder på brottsplatser eller till och med på brottsoffer. Deras gärningar följde samma dialektik som paparazzons verksamhet. Så som fotografen formade stjärnan genom att bära dennes bild till offentligheten, så dokumenterade dess amerikanske föregångare inte bara brottsplatsen. Han skapade den också, för en publik av miljontals voyeurer. Förr hade det bara funnits en bit asfalt i storstadens mörker. Sedan kom blixten för att skära ut en bit av denna banala realitet. Blixten betydde: Här har det hänt. Mörkret omkring blev då ännu mörkare, liksom ingen människa blir så ensam som en stjärna som ingen vill se. Både detektiven och reportern tillhör demokratins pionjärer: Detektiven upptäcker brottet var än det har gömts. Reportern underrättar offentligheten om vad detektiven upptäckte. Tillsammans reparerar de tillvaron. Under femtiotalet fanns det en amerikansk tv-serie med titeln Man with a Camera. I hjälten, spelat av Charles Bronson, förenas båda yrken: Han skaffar fram bilderna som ingen annan förmår att ta. Hans viktigaste redskap är en kamera med reflektor. Fotoreportern Peter Parker, människan bakom en ännu idag populär varelse med namnet Spiderman, är en arvtagare till mannen med kameran, med garanti på att vara på brottsplatsen först. När många fotografer blixtrade samtidigt, förr i tiden, uppstod ett slags fyrverkeri, innefattande små explosioner och vit rök. På engelska kallas detta skådespel a flurry of flashes. På tyska är ordet ännu vackrare: Blitzlichtgewitter. Rakt översatt: blixtljusåskväder. Uttrycket påminner inte bara om att blixten brukade markera en övergång till det övernaturliga, så som i de flesta historier om Frankenstein, där monstret föds, medan blixtarna kommer från alla håll. Ordet bevarar dessutom en känsla för våldsamheten med vilken blixten slår till. Motivet användes i en av historiens mest berömda filmer, i Alfred Hitchcocks Fönstret mot gården från 1954. I slutet vinner hjälten genom att blända boven med hjälp av några fotoblixtar. Han hade lagt dem tillrätta som om de varit patroner för en revolver. Hjälten, trots att han spelas av James Stewart, är även han av tvivelaktig karaktär. Det finns för mycket fönstertittare i honom, för att man ska kunna tro att han är en helt oklanderlig man. De gamla blixtlamporna, de som kort fräste till för att sedan bli blinda, är numera försvunna. Dels behövs de inte längre, för att ljusstyrkan i moderna kameror är högre än de varit i analoga tider. Dels ersattes de med elektroniska, gasfyllda blixtlampor som kan användas tusentals gångar. I mobiltelefoner används lysdioder, som är svagare, och ljuset är svårare att styra. Men de förknippar minimal storlek med enkel användning. Visserligen blixtrar det fortfarande, när skådespelare skrider över röda mattan, eller när världspolitiker träder fram till mikrofonen. Blixtrandet är dock inget undantag längre. Det blixtrar numera alltid och överallt. Ibland ser man en öppen buss körandes genom Via Veneto i Rom. Medan guiden förklarar var exakt Anita Ekberg, Marcello Mastroianni, Elizabeth Taylor och alla de andra höll hus, blixtrar det från alla telefoner, mot ett utomhuscafé utan gäster, mot en hotellfasad, mot en tom plats på trottoaren. Det är mitt på dagen. Det finns ingenting som man inte kunde se utan blixt. Åskvädret har förvandlats till en vardagsföreteelse av beskedliga mått. Den blottar ingenting, och den lyser inte upp någonting, förutom fotografens självmedvetande. Jag var där, säger denna fotograf till sig själv. Eller kanske ännu mer: tänk att det var jag som var på detta ställe. I detta självförsäkrande upprepas hela dialektiken som kännetecknade blixtfotografiet från början. Men den tar en vändning till. Så som den gamla blixten skapade stjärnan, som utan denna upplysning enbart varit ett hål i luften, så skapar den moderna blixten fotografen själv, i mån som stjärna. Logiken som gäller för alla selfies kommer till användning även om fotografen själv inte skulle synas på bilden: Tänk att det var jag. Samtidigt återvänder brottsplatsen. Visst utmärker sig  trottoaren inte på något sätt från oändligt många andra trottoarer i Rom. Men det var där det hände. Och det var där jag var. Och så börjar blixtarna och bilderna, stjärnorna och de okända, fotograferna och publiken bilda ett kretslopp, där alla positioner går över i varandra, i allt snabbare takt. Tänk hur opraktiskt det hade varit om blixtrarna, som i gamla dagar,  enbart hade kunnat användas en enda gång. Thomas Steinfeld, författare, professor i kulturvetenskap och tidigare kulturchef på Süddeutsche Zeitung

Farvel til pelsdyrene: Det var af bitter nød og ikke af lyst, at danske landmænd for et lille århundrede siden begyndte at bygge ræve- og senere minkfarme - men da pelsavlen toppede i 1960'erne, kunne man tælle over 6000 minkfarme herhjemme. Kulturen på P1 ser tilbage på et dansk pelsdyr-eventyr, der allerede inden de aktuelle corona-aflivninger var løbet ind i alvorlige problemer. To forskellige bogverdener: Bibliotekerne ligger tæt i Danmark - men en kort biltur fra ét bibliotek til et andet hen over en kommunegrænse kan være en rejse mellem to helt forskellige verdener. Kulturen på P1 kigger ned i en kløft mellem de biblioteker, der ofte står helt eller delvist tomme - og dem, hvor "kunderne" strømmer til. Fynsk film på amerikansk: I Hollywood har det i mange år været helt almindeligt, at et publikum inviteres til at se en ufærdig film - og via reaktionerne i biografen får indflydelse på det endelige resultat. Kulturen på P1 var med, da et sydfynsk publikum var i biografen for at prøve-se en julefilm, der først skal klippes færdig til visning i 2021. Forchammer på film: Han var "Grunk" i krummerne, lagde stemme til Jacob i "Grislings store eventyr" og til Anders i "Toy Story" 2 og 3 ... men langt mere kendt er Lukas Forchammer for sin musikalske karriere som frontmand i bandet "Lukas Graham". Den danske filminstruktør René Sascha Johannsen har fulgt verdensstjernen gennem syv år med sit kamera - Kulturen på P1's Per Juul Carlsen har mødt den premiereaktuelle instruktør. Værter: Karen Secher og Tore Leifer.

Nu har demonstrationerna mot rasism och polisvåld pågått i flera veckor. TV-bolagen har börjat plocka bort gamla serier och filmer med diskriminerande innehåll från utbudet, är det rätt väg att gå? Kraven på konkreta åtgärder för verklig förändring, har ökat i takt med att Black lives matter-rörelsens protester har spritt sig över hela världen sedan i slutet av maj. Stödet från TV- och filmbranschen, kulturinstitutioner, kända kulturpersonligheter och politiker är brett, men många varnar också för att det, som så många gånger förr, riskerar att bli läpparnas bekännelser. I Hollywood har flera svarta skådespelare och producenter höjt sina röster och menar att det nu måste vara slut på stereotypa skildringar av svarta, samtidigt som TV- bolagen tagit bort filmer och serier. Återigen har också statyer av sydstatsgeneraler, kolonialherrar och slavägare varit måltavlor för demonstranterna, som kräver att statyerna ska väck och att rasismens offer istället ska få sin historia berättad. I dagens P1 Kultur ringer vi upp Rio Cortez på Schomburg Center, USAs största arkiv för svart erfarenhet och historia, för att höra hur institutionen ser på det som händer just nu. Dessutom gästas programmet av Nathan Hamelberg, kommunikationsansvarig på Selam, för ett samtal om borttagna filmer och välta statyer kan vara en väg till förändring. ÅTERLÄMNANDE AV MÄNSKLIGA KVARLEVOR FRÅN MUSEUM På det sydafrikanska naturhistoriska museet i Kapstaden, Iziko South African Museum, finns en av Sydafrikas största samlingar av mänskliga kvarlevor. Den rymmer kvarlevorna efter 1400 personer varav tvåhundra bedöms vara oetiskt insamlade och ska därför lämnas tillbaka till efterlevande. Men det går långsammare än väntat och man har ännu inte lyckats i något enda fall. Reportage av Jalal Lalouni. HILMA AF KLINT-FEBER Det är mycket Hilma af Klint nu. Och har väl varit det ända sedan 2013 när Moderna museet visade "Hilma af Klint - abstrakt pionjär" - den första, riktigt stora separatutställningen med hennes måleri. Nu öppnar en ny, stor utställning på Moderna museet i Malmö: "Hilma af Klint - Konstnär. Forskare. Medium". Varför ännu en utställning? Kulturredaktionens Mårten Arndtzén ger sig på att förklara! DAGENS OBS-ESSÄ: VITHET I 13 TESER Kulturskribenten Valerie Kyeyune Backström om begreppet vithet i 13 teser. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Maria Götselius

Dømt ude af kunstfonden: 19 spillesteder rundt om i Danmark kan fra 2021 glæde sig til statslig millionstøtte og rang af "regionalt spillested". Men ét spillested, som tidligere var på listen, er ikke med. Kulturen på P1 ser på Statens Kunstfonds kriterier for at støtte - og på konsekvenserne for spillestedet, der blev dømt ude, Turbinen i Randers. Filmproduktion med corona-benspænd: I Hollywood og andre af verdens store film-fabrikker ligger produktionen stort set stille på grund af corona-begrænsninger. Men herhjemme har filminstruktører fra hele rigsfællesskabet udfordret hinanden til at lave en film på to uger, som overholder myndighedernes regler. Kulturen på P1 tager plads foran skærmen og ser med på projektet "Karantænefilmene". Bag om mennesket Hitler: Alt håb var ude - så i dag for 75 år siden spiste Adolf Hitler i sin førerbunker i Berlin en cyanidpille og skød sig derefter i hovedet med sin pistol. Hitler skildres som regel som et monster, men filmskabere har også interesseret sig for mennesket bag uhyret - og dette blik når vi til i dag i Kulturen på P1's serie om Der Führer set gennem kunstens briller. Så er der jazzzzzzz: FN-organisationen UNESCO har udnævnt den 30. april til jazzens dag. Kulturen på P1 lægger corona-bekymringen på hylden for en stund for at fejre jazzmusikken - og møder undervejs en mand, der ejer helt urimeligt mange saxofoner. Værter: Jesper Dein og Tore Leifer.

Igår fick 205 anställda på Danmarks radio sparken som följd av stora sparkrav -finns det ett större europeiskt mönster? Premiär för poeten och musikern Mattias Alkbergs scenshow "Alla är sämst". Danmarks radio fick i våras omfattande krav på nedskärningar i går blev bilden mer konkret när 205 personer meddelades att de var uppsagda. I det nya kontraktet med staten betonas också att programinnehållet ska spegla att Danmark "har sina rötter i kristendomen" och att DR har ett uppdrag att "sprida dansk kultur och det danska kulturarvet". Liknande exempel finns från fler public service bolag i Europa. Finns det ett större mönster? Hör medieforskare Maria Norbäck, Claes Aronsson utrikeskorrespondent i London samt Margareta Svensson, Syderopakorrespondent.  I kväll har poeten och musikern Mattias Alkbergs nya föreställning premiär på Norrbottensteatern "Alla är sämst". Senare i höst ska föreställningen ut på turné. P1 Kultur har besökt repetitionerna.  Det är nu ett år sedan skandalen kring Harvey Weinstein briserade och resulterade i rörelsen Metoo. I Hollywood är meningarna delade kring vad rörelsen inneburit så här långt. P1 Kultur har träffat författaren och komikern Merrill Markoe som är argare än någonsin över det som hon ser som bristen på förståelse för kvinnliga sexualbrottsoffer i USA. Och denna veckas ord har Fredrik Wadström också hittat i efterdyningarna av #metoo i vitt skilda betydelser. Veckans ord är "Offer". Har konsten en uppgift när det gäller det gemensamma minnet av stora katastrofer, eller riskerar den att bara göra saken värre? I dagens essä från OBS har kulturredaktionens Mårten Arndtzén funnit svaret på en undanskymd plats intill en gammal kyrkogård i Stockholm. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson

"I Hollywood er det forfatterne, der ryger først. Dødeligheden er simpelthen tårnhøj blandt manuskriptforfattere." Karina Dam, Simon Weil og Per Daumiller om at være manuskriptforfatter i den virkelige virkelighed.

I Hollywood kör utflyttade Jokkmokks sonen Samuel Hübinette filmstunt, skillsen övade han upp på isarna norr om Polcirkeln. Rallyvärldsmästaren Stig Blomkvist bjuder på en hissnandeåktur genom Jokkmokks skogar och andra talanger slår runt. Lokala och inflyttade bjuds på älgört-te i studion medMagdalena Forsman och Victoria Harnesk.   #Hübinette #rally #Jokkmokk #Porjus #Driversparadise #Stig Blomkvist #Samerådet #Miljö

Kropp, fett, dieter och bantning. Vår besatthet kring kroppen verkar bara öka. I veckans Kino handlar det om fett på vita duken. Vilka kroppar får synas i vilka sammanhang? I bioaktuella Paradis: Hopp av Ulrich Seidl, skickas en tonårsflicka på bantningsläger för att gå ner i vikt. Men jämfört med de fascistiska lägerledarna framstår de överviktiga barnen som sunda och friska. Nina Asarnoj har träffat författaren och journallisten Hillevi Wahl, som bland annat skrivit böckerna Tjocka tanten rockar fett och Hungerflickan för att se på Paradis: Hopp tillsammans. Kinos programledare Roger Wilson jagar producenterna för dokusåpan Biggest Loser, Mia Stalin och Martin Nygren, för att försöka få en plats som bantare i nästa säsong. Skådespelerskan Lotti Törnros har satt upp flera teateruppsättningar om fetma, och hävdar att feta utsätts för en vardagsrasism. För att inte tala om vilka roller man blir erbjuden som skådespelare... I Hollywood finns det några få skådespelare som lyckats trots att de inte är trådsmala. Caroline Hainer kommer till studion för att prata om Melissa McCarthy, Rebel Wilson och John Goodman. Programledare: Roger Wilson Producent: Lisa Bergström

Skådespelerskan Hedy Lamarr (1913-2000) kallades för den vackraste kvinnan i världen. Men hon var inte bara snygg, hon var smartare än de flesta. 1942 - på toppen av sin karriär i Hollywood - fick hon USA-patent på uppfinningen Secret Communications System. Det var en idé om frekvenshoppning som ligger till grund för dagens trådlösa kommunikation, som bland annat Blue Tooth, GPS och Wi-Fi. Men varken hon eller hennes samarbetspartner, kompositören George Antheil, fick gehör för sin idé då. I veckans STIL berättar vi mer om henne, och hennes uppfinnande liv. Hedy Lamarr började sin karriär på vita duken i Europa. Hon föddes i Wien och ställde till skandal med en tjeckisk film med titeln Extas, 1933. I denna stumfilm skymtar man inte bara hennes nakna stjärt och bröst. Den anses framför allt vara den första film som visar en simulerad orgasm i bild (hej, Meg Ryan). Anledningen till hennes lätt plågade minspel skyllde hon på regissören – han låg under sängen och stack säkerhetsnålar i hennes rumpa, så att hon skulle reagera. Hedy Lamarr blev känd för mycket, men inte för sitt uttrycksfulla minspel. Men hennes look med långt mörkt hår, delat i mittbena, blev trendsättande och knycktes av Joan Crawford, Vivian Leigh och Snövit. Den tecknade versionen som kom ut 1937 är faktiskt modellerad efter Hedy Lamarr. I Hollywood föredrog Hedy Lamarr att sitta hemma och uppfinna på sin fritid. Hon inredde ett helt rum med god belysning, verktyg och uppslagsböcker. I den avantgardistiske kompositören George Antheil, känd för verket Ballet Mecanique (tänkt att spelas med hjälp av sex synkroniserade självspelande pianon, två flyglar, elektroniska klockor, xylofoner, bastrummor, en siren och tre flygplansmotorer) fick hon en uppfinnande själsfrände. Kanske var hon för snygg, och han för konstig. Den amerikanska armén, till vilken de presenterade sin idé om fjärrkontroll av torpeder med hjälp av frekvenshoppning, stuvades undan. Många har dock tittat på den och inspirerats och 1997 tilldelades de ”Pionjärpriset” av den prestigefulla organisationen EFF, Electronic Frontier Foundation i San Francisco. I programmet berättar vi mer om Hedy Lamarrs liv och karriär. Vi har även träffat kvinnliga tekniknördar som berättar om sin stil, eller brist därpå. Den amerikanske modeskaparen Ralph Laurens son, David Lauren, berättar om varför digital teknik är så viktigt för modet, och modehus. Susanna Petersdotter, som vågade ställa sig spritt språngande naken mitt på Avenyn i Göteborg till omslaget av antologin Ätstört berättar hur det kändes. Dessutom har vi pratat med det lilla tyska familjeföretaget som tillverkade uppfinnaren Steve Jobs runda brillor. Och så frågar vi oss – är det bara goda människor som bär runda glasögon? Veckans gäst är Erik Mellgren, journalist på tidningen Ny Teknik och redaktör för magasinet Teknikhistoria.