Podcasts about motivet

Ungern anklagas för spioneri mot Ukraina. Varför skulle Nato-landet skicka spioner över gränsen mitt under pågående krig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nyligen greps två ungrare i Ukraina, misstänkta för spioneri. Gripandet skedde i Transkarpatien, en del av Ukraina där ungrare levt under olika härskare i hundratals år. Nu har dom blivit en viktig bricka i spelet mellan Orbans Ungern och Zelenskys Ukraina. Filip Kotsambouikidis reste dit för att försöka förstå hur den här lantliga regionen blivit politiskt sprängstoff.Medverkande: Kristina, mamma till en stupad ungersk-ukrainsk soldat, Laszlo Szubanics, professor vid ungerska institutionen vid universitetet i staden Uzjgorod, ungrare i staden Beerehove i södra Ukraina, Krizstian Zsak och Melinda, demonstranter i Budapest i Ungern, Anamaria Dutceac Segesten, lektor i Europastudier vid Lunds universitet, Zsuzsanna Végh, forskare vid German Marshall Fund, Tibor Borta, ägare till en lanthandel vid gränsen mellan Ukraina och Ungern, fotbollslaget ”Transkarpaterna” i Ungern.Reporter: Filip Kotsambouikidisfilip.kotsambouikidis@sr.seProgramledare: Fernando Arias.fernando.arias@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.seTekniker: Jacob Gustavsson och Tim Kellerman.

4 februari 2025 har för alltid skrivit in sig i historieböckerna. 35-årige Rickard Andersson skjuter ihjäl tio personer på Risbergska skolan och tar sedan sitt eget liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Motivet bedömer vi kopplat till en vilja att ta sitt egna liv. I samband med det har han valt att ta ut sin upplevda frustration och aggression på den omgivning som befann sig på en plats som hade ett personligt värde för honom”, det sa Henrik Dahlström, polisens kommenderingschef på presskonferensen i förra veckan när polisens slutsatser presenterades. Det har nu gått tre och en halv månad sedan massmordet på Campus Risbergska i Örebro. 500 personer befann sig på skolan den där tisdagen – elever, lärare och övrig personal. Tio av dem kom aldrig hem igen. Polisen har kommit fram till att den enda som kan misstänkas för inblandning i dådet är Rickard Andersson – som tog sitt eget liv inne på skolan. Eftersom den misstänkte är död blir det ingen rättegång – men polisen har ändå valt att berätta om sin utredning offentligt, vilket är ovanligt. Det är på grund av dådets stora konsekvenser som man gör det. För att drabbade, anhöriga och andra ska få svar på vad som hände och varför. I det här avsnittet går vi igenom polisens utredning, hur man resonerar kring motivet, Rickard Anderssons förberedelser och också polisens egen insats. Programledare: Petra Berggren och Fanny HedenmoProducent: Jenny HellströmLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Vi fortsätter med temat från förra avsnittet då vi sammanstrålade med den svenske temästaren Per Oscar Brekell i Tokyo. Idag får vi bland annat en förklaring till varför det gröna teet - det som kallas för matcha - blivit så populärt. Ja faktiskt så mycket så att man från fabrikanternas sida varnar för att det är på väg att bli en bristvara i världen.Podden vill också passa på att önska särskilt våra lyssnare i Japan en glad Golden Week.Flera nationella helgdagar infaller i tät följd mellan slutet av april och början av maj. Under denna tid tar många ledigt för att resa, vara med på festivaler eller helt enkelt umgås med familj och vänner.​Årets Golden Week startade den 29 april och pågår till den 6 maj. Helgdagarna är dom här:​29 april – Shōwa-dagen (Shōwa no Hi): Till minne av kejsar Shōwas födelsedag. Känd som Hirohito under sin regentperiod som varade fram till 1989.3 maj – Konstitutionsdagen (Kenpō Kinenbi): Firas till minne av den japanska konstitutionen från 1947.4 maj – Grönskans dag (Midori no Hi): En dag för att uppskatta naturen.5 maj – Barnens dag (Kodomo no Hi): En högtid för att fira barns hälsa och lycka. Familjer hissar karpformade vimplar (koinobori) för att symbolisera styrka och framgång för sina barn.6 maj – Ersättningshelgdag för Grönskans dag: Eftersom 4 maj 2025 infaller på en söndag, flyttas helgdagen till måndag 6 maj. ​Det ska tilläggas att dom som kan också tar ledigt den 30 april till 2 maj och då får man en sammanhängande ledighet på upp till åtta dagar. ​NYHETERDen japanska centralbanken Bank of Japan (BOJ) mer än halverar sin prognos över den ekonomiska tillväxten för budgetåret. Centralbankschefen Kazuo Ueda pekar ut USA:s hot om kraftigt höjda importtullar som den enskilt viktigaste orsaken till de pessimistiska tongångarna. Från tidigare aviserade 1,1 procents tillväxt talar banken nu om 0,5 procent.Från och med den 3 april införde Trumpadministrationen en tull på 25 % på alla importerade fordon, inklusive personbilar från Japan. ​Till det ska läggas den 10 %-iga generella importtull som trädde ikraft för alla varor från länder utanför Nordamerika den 5 april. Totalt alltså 35 %-iga importtullar som japanska biltillverkare nu måste förhålla sig till. Det ska tilläggas att personbilar är Japans överlägset största exportvara.Bank of Japan tillkännagav även att man i nuläget väljer att hålla styrräntan oförändrad eftersom inflationstakten mattats av betänkligt den senaste månaden.Den japanska valutan yen tappade ytterligare mark efter beskeden från centralbanken, vilket måhända är bra för besökare, men sämre för de japanska hushållen som får betala mer för importerade varor.En 28-årig man har gripits i Osaka efter han kört in i en grupp skolelever som var på väg hem från skolan.Sju av barnen skadades så pass allvarligt att de fick föras till sjukhus, samtliga ska dock vara vid medvetande enligt uppgifter från polisen.Den misstänkte som är hemmahörande i Tokyo har i förhör sagt att han var ute efter att döda barnen. Motivet ska ha varit att han mått psykiskt dåligt.Ett japanskt företag har börjat leverera inhemskt producerat hållbart flygbränsle till bland andra Japan Airlines som blandar upp det med vanlig flygfotogen. Bränslet tillverkas av begagnad matolja som samlas in från restauranger i Japan.Företaget planerar att producera upp till 30 000 ton matoljebaserat flygbränsle per år. blandar det med vanligt flygbränsle.Enligt den japanska regeringen samlas det årligen in ungefär 400 000 ton begagnad matolja. Den största delen - 90 procent används till djurfoder och kemiska produkter.Japan Airlines uppger för dagstidningen Japan Times att man planerar att år 2030 låta matoljebaserat bränsle stå för 10% av den totala bränsleanvändningen.Enligt en undersökning från jobbmatchningsföretaget MyNavi säger sig nära hälften, eller 45% av alla heltidsanställda i Japan nu vara så kallade “silent quitters” och bara göra det absolut minsta som krävs av dem på jobbet.Beteendet är vanligast bland yngre, där många i åldern 20 till 30 år uppger att de prioriterar sin fritid mer än arbetet.De fyra viktigaste orsakerna till att workaholic Japan nu alltså tycks genomgå en förändring i det tysta är de yngre känner sig missnöjda med arbetsplatsen, upplever att deras insatser inte värderas, och att de är ointresserade av att göra karriär.Basebollstjärnan Shohei Ohtani fortsätter att toppa tidningarnas förstasidor i Japan, men den här gången handlar det inte om sport. Utan om att Ohtani som spelar för Los Angeles Dodgers, nyligen blivit pappa och valt att ta pappaledigt.Trots att japanska män har rätt till 52 veckors pappaledighet med lön är det bara en tredjedel som tar ut någon ledighet överhuvudtaget.Ohtanis beslut att ta pappaledighet när hans dotter föddes väckte stor uppmärksamhet, och han har nu fått smeknamnet "Papa-tani."Ohtanis val att ta ledigt har fått både andra idrottsmän och företag att fundera på att införa liknande policies i Japan. Flera japanska idrottsförbund och företag, som Toyota, har nu börjat erbjuda pappaledighet för sina anställda.Innan vi slår på stora trumman och basunerar ut att en pappaledighetsrevolution är nära förestående i Japan, ska vi kanske tillägga att Ohtani och hans klubb Dodgers enades om att tre dagars pappaledighet kunde vara tillräckligt. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit japanpodden.substack.com

Sommaren 2023 försvinner två 14-åriga pojkar från sina placeringar, de hittas senare mördade på olika platser i Stockholmsområdet. Idag åtalades flera Foxtrotkopplade personer för inblandning i morden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Det är en väldigt allvarlig händelse och det är beklämmande att så här unga personer utsätts för den här typen av brott”, säger senior åklagare Hanna Cardell.Sommaren 2023 försvinner de två 14-åriga pojkarna Mohamed och Layth. Pojkarna kommer från olika delar av landet men är bekanta med varandra. Båda är omhändertagna av socialtjänsten och placerade på olika boenden i Nyköping. Inom loppet av tre veckor hittas båda mördade, spåren pekar mot Foxtrotnätverket. Utredningen har pågått i över ett och ett halvt år. Idag berättade åklagarna Sara Stolper och Hanna Cardell vad de menar är motivet – två försvunna pistoler som ska ha tillhört Foxtrotnätverket. Det är en omfattande utredning, 250 mobiltelefoner har tömts och lika många polisanställda har arbetat med utredningen i olika skeden. Bakgrunden till morden handlar om mordförberedelser. Enligt åtalet planerade Foxtrotnätverket att mörda flera personer i Dalennätverket. De två 14-åringarna misstänks ha involverats i de här planerna men anklagas senare av Foxtrot för att ha gjort sig av med två pistoler som tillhörde nätverket. De kidnappas, var och en för sig, och utsätts för ”förhör” och våld under många timmar. Syftet är få dem att tala om var pistolerna finns – de förs sedan till olika skogsområden utanför Stockholm och dödas. Totalt 21 personer ställs nu inför rätta. 18 av dem åtalas, tre är ännu inte straffmyndiga och när det gäller dem kommer bevistalan att väckas – för utreda skuldfrågan. Rättegången inleds i början av mars och väntas pågå i två månader. Samtliga åtalade förnekar brott. Programledare: Petra Berggren och Jenny HellströmProducent: Jenny HellströmReporter: Carolina Bergquist Ljudtekniker: David OhlssonKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Motivet fortfarande oklart. Hör Expressens och DN:s chefredaktörer om namngivningen av Rickard Andersson. Expertpanel: Sjuksköterska oskyldigt anklagad för spädbarnsmord i England. Amerikansk biståndspersonal kallas hem av Doge. Programledare: Jörgen Huitfeldt.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under december återpublicerar vi några av de mest minnesvärda rättsfallen från Rättegångspodden genom åren. För dig som vill återupptäcka tidigare avsnitt – eller lyssna för första gången om du missat dem.Den 21:a december 2018 hittas en kvinna ihjälhuggen med kniv vid en återvinningstation i Mölnlycke. Det brutala överfallet blir upptakten till en lång och omfattande mordutredning. Motivet tycks vara hedersrelaterat, något som dock blir en utmaning för åklagarna att leda i bevis för både tingsrätt och hovrätt.-Förhandslyssna reklamfritt och ta del av över 30 st bonusavsnitt via https://plus.acast.com/s/rattegangspoddenRättegångspodden görs i samarbete med Lexbase. Signa upp dig som betalande medlem på http://lexbase.se och ange rabattkoden "rättegångspodden", så får du ta del av tre kostnadsfria domar eller andra rättsliga dokument.Musik licensierad av PremiumBeat, Epidemic sound, Soundstripe och Slipstream.Källor:Sveriges Domstolarhttp://www.domstol.seSveriges Radiohttps://sverigesradio.se/artikel/7119569Ansvarig utgivare: Jonas Häger Become a member at https://plus.acast.com/s/rattegangspodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En lång man med tjockbottnade glasögon sätter sig ned en dag och drar snabba linjer i tusch på ett vitt papper. Motivet är en rondell med en hund i mitten. Hunden har ett människohuvud och verket får titeln “Profeten M som rondellhund”. Konstnären Lars Vilks som tidigare mest retat upp tjänstemän på Länsstyrelsen i Skåne kommer i och med teckningen få en helt annan sorts fiender och han själv kommer bli en “skyddsperson” med livvakter dygnet runt. Ett program av Arvid Hallberg Producent: David Mehr Ljudläggning och mix: Gustav Sondén Orginalmusiken är skriven av Joel Lyssarides. Ansvarig utgivare på Third ear studio är Martin Johnson. En produktion av Third ear studio.

Den senaste tiden har minst två våldsdåd begåtts i Stockholmsförorten Hässelby. En 80-åring knivhöggs i ryggen tre gånger när han var på väg hem från sin demenssjuka partner och en 50-årig kvinna höggs med en mattkniv på väg hem från jobbet. En 14-åring har omhändertagits och misstänks nu för attackerna. Motivet ska finnas i ett manifest tillhörande ett nätverk som kallar sig No Lives Matter, som är sprungen ur en mörk och våldsam nätmiljö. Vad är NLM och vad står dom för? Vilka kopplingar finns det till högerextremism och hur kommer det sig att unga lockas av jämngamla på nätet till att både skada sig själva och till och med mörda andra människor? Gäst i studion är Expos reporter Erik Glaad. Programledare är Anna Fröjd. Ansvarig utgivare: Daniel Poohl --- Läs mer: Där inga liv spelar roll (Erik Glaad, 2024): https://expo.se/fordjupning/dar-inga-liv-spelar-roll/  Satanistterror (Patrik Hermansson, 2024): https://expo.se/fordjupning/satanistterror/  Ukrainsk "Galning" inspirerar ryska nazister (Volodya Vagner, 2022): https://expo.se/nyhet/ukrainsk-galning-inspirerar-ryska-nazister/  Beväpnade tonåringar planerar nazistiska våldsdåd (Erik Glaad, My Vingren, 2024): https://expo.se/fordjupning/bevapnade-tonaringar-planerar-nazistiska-valdsdad/  Expos projekt Fulspel om högerextremism i gamingvärlden: https://expo.se/lar-dig-mer/vara-projekt/fulspel/  Expo behöver ditt stöd Bli månadsgivare: https://expo.se/stod-expo/manadsgivare/  Prenumerera på Expo: https://expo.se/tidskriften/prenumerera  --- Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjanden, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare! Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 – för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande. Stöd vår verksamhet genom att bli månadsgivare eller swisha en slant till 123 271 02 59.

Hur lät polaroidkameran? Hur lång tid väntade man? Konstnären Annika Elisabeth von Hausswolff och Katarina Wikars bläddrar bland överexponerade minnen och längtar efter en mer taktil tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Formatet var 7,7 gånger 7,7 centimeter. En bred vit marginal under. Farliga kemikalier. Motivet var nästan alltid någon annanstans än på bilden. Kommer ni ihåg hur förväntansfull man var när den bubbliga ytan transformerades till bleka färger och glåmiga siluetter? Och vad hände i kroppen när bilden väl kom fram? En Klassiker från 2014.

Föreställningen om en själ skild från kroppen är både urgammal och högaktuell. Men den förblir en hägring, menar Mårten Arndtzén i denna essä om medvetandet och det levande i konsten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Publicerad 2020-05-19.Vad är medvetande och vem är medveten?Kan maskiner vara medvetna – eller komma att bli det, i framtiden? Frågorna är inte nya men hörs, tycker jag, allt oftare – och inte undra på det. Snart är de självkörande bilarna här, sägs det, men vem vill sätta sig i ett fordon som framförs i höga hastigheter utan ett medvetande vid ratten? Produktionsutvecklingen fordrar en justering av vårt begrepp om medvetandet, tycks det.En inflytelserik filosof som amerikanen Daniel Dennett har bidragit med idén att medvetandet är ett så kallat emergent fenomen som uppstår, mer eller mindre automatiskt, så snart informationshanteringen i ett givet sammanhang blir tillräckligt komplicerad. Som i den mänskliga hjärnan, eller en framtida superdator.Fysikern Ulf Danielsson varnar för det här synsättet i sin bok Världen själv, inte främst för att det är felaktigt, vilket han visserligen menar, utan för att själva föreställningen om medvetna maskiner riskerar att hota människans särställning och därmed, i förlängningen, hennes existens. Men det är förstås en spekulation. Svårigheten med medvetandet, ur ett vetenskapligt perspektiv, är att det inte visar sig under mikroskopet – utan bara när vi vänder blicken bakåt, mot oss själva.Ett beprövat sätt att gestalta medvetande konstnärligt är självporträttet. Här är medvetandet sitt eget motiv, förmedlat genom konstnärens blick. Som genre är självporträttet ett relativt modernt påfund, först på 1400-talet finns tillräckligt bra speglar för att det ska kunna bli något särskilt. Och något speciellt blir det först med Rembrandt, två hundra år senare.Närmare 100 självporträtt i olika tekniker är vad han hinner med under sin livstid. En futtig summa med instagramflödenas mått mätt, men på sin tid satte Rembrandt ett rekord som stod sig ända in på 1800-talet. Av de målade porträtten har nästan hälften fått strykas från hans verklista på senare tid. De visade sig vara kopior, utförda av Rembrandts elever i pedagogiskt syfte.Ungefär 340 år efter mästarens död ansluter sig en svensk yngling från trakten kring Sundsvall till elevskaran. Redan som 19-åring gör Henrik Jonsson sin första rendering av ett av Rembrandts självporträtt, efter reproduktion i en bok. Men han nöjer sig inte med att kopiera, rita av, utan lyfter ut Rembrandts bild i rummet genom att omvandla den till en skulptur. Jonssons galleridebut, åtta år senare, består av ett trettiotal gipsbyster som alla föreställer olika versioner av Rembrandt van Rijn, som han såg sig själv vid olika tillfällen i livet.Både materialet och den mödosamma metoden framstår som ekon från en avlägsen tid, då konstakademiernas elever tecknade av just gipser – gjutna efter antikens mästerverk – för att få insikt i sköna proportioner och eviga ideal. Sedan kamerans tillkomst har ju avbildandet successivt blivit en alltmer perifer del av det konstnärliga arbetet – i huvudsak överlåtet åt just kameror och andra maskiner – medan den intellektuella substansen, konstverkets idé, övertagit huvudrollen.Henrik Jonssons verk är naturligtvis också ett barn av sin tid. Och alltså idébaserat. Därför skulle man kunna tänka sig ett mer rationellt sätt att gå till väga för att uppnå ett likartat resultat. Idag finns AI-baserad programvara som klarar att överföra fotografier av ansikten till 3 dimensioner. Sedan är allt du behöver en bra 3D-skrivare, och voilá: 8 års arbete kan utföras på någon månad. Varför inte?Låt oss ta en närmare titt på motivet. Många av Rembrandts självporträtt, i synnerhet de han gör i unga år, är lärostycken där han testar och experimenterar med sådant som ljus och skugga – men framförallt övar sig på att fånga ansiktets sätt att uttrycka känslor. Han skrattar, rynkar bekymrat på pannan, ser bestört ut osv.Att de här bilderna föreställer just Rembrandt är närmast en tillfällighet: han använde sig själv för att han var tillgänglig; hans familjemedlemmar fick också ställa upp och förekommer ymnigt i hans bilder. Snarare än regelrätta porträtt är de så kallade "tronies": en under den holländska guldåldern uppskattad genre av lite enklare bilder på just ansikten – gärna med uppseendeväckande anletsdrag eller känslouttryck – men utan bestämd anknytning till någon särskild person.Trots de lustiga hattarna och den genomgående potatisnäsan är det alltså inte främst det som utmärker Rembrandt vi ser i Henrik Jonssons skulpturer. Utan Rembrandt som anonym, som vem som helst, du eller jag. Det utmärkande här är snarare hans drivkraft, det han vigde sitt liv åt och lyckades med kanske bättre än någon annan, någonsin: att gestalta liv.Den brittiske författaren och konstkritikern John Berger (1926-2017), som också var en driven tecknare, har beskrivit hur till synes klumpigt Rembrandt behandlar rumsliga förhållanden i sitt måleri – till skillnad från teckningarna, som är mästerliga i samma avseende. Det är nämligen en annan, konkurrerande rumslighet som Rembrandt vill uttrycka i måleriet, förklarar Berger. Inte den arkitektoniska, eller euklidiska, utan den levande, mänskliga kroppens. En rumslighet som öppnar sig för oss, på ett annat sätt än centralperspektivets illusoriska rymd.När Hendrickje kliver ned i vattnet, i den lilla målningen "Badande kvinna" från 1654, är vi där med henne, inuti särken hon lyfter undan; inte som kåta voyeurer utan i känslan av flodens fukt och värmen från hennes hud.Inför Rembrandts konst "minns åskådarens kropp sin egen, inre erfarenhet", skriver Berger. Vi känner igen oss, som levande varelser. Som vem som helst, av kött och blod.Vem som helst – men inte en maskin, kunde Ulf Danielsson inflika här. "Om vi någonsin hittar ett sätt att skapa ett artificiellt medvetande liknande en människas", skriver han i Världen själv, så "krävs det att det också sitter samman med en kropp som vår".Utan en kropp och de sinnen som är så djupt inbäddade i den – i vilken värld skulle detta medvetande befinna sig? Vad skulle det vara medvetet om? Och vad skulle det inte kunna ta sig till med sådana kroppar som det, i så fall, skulle stå fullständigt främmande inför? Och inte bara dem – själva livet skulle vara det djupt likgiltigt.Föreställningen om ett medvetande bortom kroppen har djupa rötter, inte minst religiösa. Där vår odödliga själ förr siktade mot himmelriket hoppas dagens teknikentusiaster att vi en vacker dag ska kunna ladda upp våra medvetanden i någonting beständigare än våra skröpliga kroppar.Det är förstås en hägring. Det enda odödliga vi kan ta vår tillflykt till är nog faktiskt konsten. 1958, i portalverket Människans villkor, beskriver Hannah Arendt (1906-1975) konstverk som "de beständigaste och därmed de världsligaste av alla ting". Konstverk förbrukas inte som andra saker, och får därmed en helt avgörande betydelse för vår förmåga att skapa en värld, där vi kan känna oss hemma."Det är", skriver Arendt, "som om det varaktiga i världen blev transparent i konstverkets fortbestånd och som om det gav en vink om en möjlig odödlighet – inte själens eller livets, utan det människoskapades odödlighet".Vad Rembrandt ansåg om sin egen odödliga själ vet vi inte, men hans förmåga att återge lekamlig skröplighet är oöverträffad. Det gäller inte minst de sena självporträtten, som är så förbluffande fria från all självbespegling, allt poserande inför en tänkt publik – eller ens sig själv.Motivet är en man som på alla sätt sett bättre dagar; som förlorat sin ställning, sitt hus och sina pengar, två kvinnor och en älskad son. Men som fortsätter att måla sig själv med just den kompromisslösa trohet mot naturen som blivit så ofashionabel i 1660-talets Amsterdam: "stödd mot en vag förhoppning, en intuition", skriver John Berger, "att andra senare skulle komma att se på honom med en medkänsla han själv inte kunde tillåta sig".Så nej. Att låta en maskin göra grovjobbet var nog inget alternativ för Henrik Jonsson. Den hade helt enkelt inte känt igen sig.Mårten Arndtzénmarten.arndtzen@sr.se

Da vi fikk meldingen om at Jonas Aarseth Henriksen var funnet drept, bare seks dager etter at vi hadde startet å etterforske saken hans, ble dette et vendepunkt for AVHØRT, og vi bestemte oss for å holde vårt løfte til Jonas og gjøre det vi kunne for å løse saken. Hvem stod bak volden, hærverkene og trakasseringen han hadde blitt utsatt for gjennom to år? og hva var motivet bak? Ansvarlig redaktør i Batong Media er Stein Morten Lier

Borås. Nyårsafton 2013. En tolvårig pojke utsätts för ett brutalt mordförsök där han både skjuts och knivhuggs. Ett dåd där skadorna blev så allvarliga att det var ren tur att han överlevde. Motivet är i början okänt men snart kopplas mordförsöket ihop med en pågående blodsfejd mellan två familjer där det förekommit flera mord och hämndskjutningar. En konflikt som inleddes i Albanien - flera år innan den då tolvåriga pojken ens var född... _________________________ Reporter: Anders Johansson Producent: Stefan Sundberg tips & kontakt: podcast@aftonbladet.se _________________________ Avsnittet är exklusivt för Aftonbladet Plus och PodMe-kunder. Gå in på kampanj.aftonbladet.se/aftonbladetkrim så kan du signa upp för Plus i två månader för 49 kronor. Sen kan du lyssna på Aftonbladets app eller sajt. Vill du testa Podme kan du göra det i 14 dagar kostnadsfritt. Gå in på podme.com och teckna PodMe-premium så får du tillgång till alla premiumpoddar, helt utan reklam

På Det Kongelige Danske Kunstakademi er de lige nu i gang med at udarbejde retningslinjer for AI-teknologi og i hvilken grad, kunstnerspirer må bruge AI, når de søger ind. Vi taler med stedets rektor om deres arbejde, og hvad det fortæller om akademiets kunstsyn. Foran rapperen Drakes hjem i Toronto er en livvagt blevet skudt. Motivet er endnu ukendt, men hændelsen sker efter ugevis af bitter ordkamp mellem netop Drake og hans hiphop-rival, Kendrick Lamar. Vi dykker ned i sagen og undersøger, hvorfor lige præcis hiphop fordrer alvorlige konflikter. Værter: Karen Secher & Chris Pedersen.

För att lyssna på den här serien och alla andra avsnitt i Naudio Dox - prenumerera på ThirdEar+. Gå in på www.thirdear.studio för att teckna din prenumeration. Som betalande prenumerant får du då även exklusiv tillgång till Spår, En mörk Historia och Skuggland. I de svenska skogarna finns björn, lodjur och järv. Men också ett annat rovdjur: människan. När polisen griper fem män för jaktbrott i Norrbotten beskrivs det som en av Sveriges största jakthärvor. Enligt åklagaren har männen gjort något avskyvärt: jagat och plågat rovdjur. Motivet tros vara att männen fått nog av attackerna på sina renar.I en av männens mobil finns filmer som visar hur lodjur hängs. Men polisen och åklagaren har en svår utmaning med att samla bevis och männen nekar till allt. Det här är en berättelse om fruktansvärda brott. Och en större berättelse om konflikten mellan människa och rovdjur – en ömsesidig respekt och fruktan som går tusentals år tillbaka i tiden. Medverkande: Åse Schoultz, åklagare på Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål Tina Gustavsson, IT-forensiker hos polisen Veronica Halvarsson, analytiker hos polisen Jan Rannerud, ordförande i Sametingets rennäringsnämnd Lars Kelly, chef på polisens regionkansli Nord Jens Frank, forskare vid SLU Viltskadecenter Reporter: Jonatan Loxdal Producent: Jon Jordås Ljudtekniker: Krister Orreteg Exekutiv producent: Johanna Gafvelin Producerat av Filt.

Nyheterna Radio 15.00

Hösten 2023 inträffar flera våldsdåd på kort tid i Nyköping. Vem eller vilka som ligger bakom, och varför, är fortfarande oklart men flera av de misstänkta unga utförarna har något gemensamt de kommer alla från samma ort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 27 augusti 2023 är en 30-årig man på väg ut från sitt hem, när han går mot sin bil avlossas skott – han träffas men överlever. Det här blir början på några våldsamma veckor i staden. ”Det är ju helt exceptionellt, något sådant här har aldrig funnits i Nyköping tidigare”, säger Sune Asp, kriminalinspektör vid polisen i Nyköping.Motivet, eller motiven, bakom de här händelserna och vem eller vilka som eventuellt ligger bakom är fortfarande oklart. Däremot har polisen lyckats bättre när det gäller att få tag i de misstänkta utförarna. I förra veckan kom den första domen efter höstens dåd, mordförsöken på 27-åringen och 30-åringen. Den 16-årige kille, som stått åtalad, friades för mordförsöken men dömdes för grovt vapenbrott. Våldsdåden i Nyköping är ett tydligt exempel på när unga utförare plockas in utifrån. I alla de här händelserna finns misstänkta, samtliga är från andra orter. Den nu dömde 16-åringen är från Strängnäs, liksom ytterligare fem misstänkta. Under rättegången berättade 16-åringen att han tagit på sig att utföra uppdrag för att betala av en skuld. Programledare: Linus Lindahl och Mariela Quintana MelinProducent: Jenny HellströmReporter: Naimi Lundegård Ljudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Kvällen den 6 september 2023 skjuts den tidigare Foxtrottoppen Ismail Abdos mamma till döds i sitt hem. Idag åtalades fem personer för inblandning i mordet och det kom fram flera nya detaljer om dådet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På kvällen kommer två killar på elscooter till bostadsområdet Gränby i Uppsala. Vid halvnio på kvällen avlossas ett skott, en kvinna i 60-års åldern träffas av ett skott som har gått in i en av villorna genom ett öppet fönster. Kvinnan som skjutits är Ismail Abdos mamma, skottet har tagit högt upp i bröstet och hon dör. Ismail Abdo, som kallas både Jordgubben och Doktorn, ligger då i konflikt med sin tidigare allierade – Foxtrotnätverkets ledare Rawa Majid och dådet får polisen att befara hämndaktioner.”Första tanken är ju fullständig katastrof”, säger Jale Poljarevius, underrättelsechef på polisen i Region Mitt.Kort efter mordet grips två killar, 15 och 19 år. I det rum på ett vandrarhem i Uppsala de hyrt hittas vapen. Ytterligare tre personer grips misstänkta för inblandning. Under de här månaderna som gått har de misstänktas identiteter varit belagda med sekretess men i samband med åtalet idag blev de offentliga. ”Motivet till mordet har varit den pågående konflikten inom nätverket Foxtrot. Det har inte funnits något annat motiv att döda den här kvinnan”, säger åklagare Erik Grönvall.Under den presskonferens som åklagaren och polisen höll under torsdagsförmiddagen blev också andra detaljer i utredningen offentliga, exempelvis att polisen två dagar före mordet fick ett anonymt tips. Enligt tipset var den nu åtalade 19-åringen, som hunnit fylla 20, i Uppsala för att skjuta någon för pengar. Polisen sökte efter honom innan mordet men fann honom inte. Någon anstiftare till mordet har inte kunnat hittas men i utredningen har polisen kunnat se att 15- och 19-åringen haft kontakt med både ”Benzema” och en 30-årig man, som ju båda stått Rawa Majid nära. 30-åringen sköts ihjäl i Sarajevo i höstas och ”Benzema” tros ha mördats i Irak i början av det här året. Samtliga fem åtalade nekar till brott. Programledare: Linus Lindahl och Jenny HellströmKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Hitlertysklands fälttåg i öster inleddes den 22 juni 1941. Längs en front med gigantiska dimensioner anföll en miljonarmé starkare än något som någonsin dragit i fält.Ledda av fyra pansargrupper skulle bolsjevismen besegras och Tyskland skaffa sig livsrum i öster. Det gick inte helt som den tyska krigsledningen och Hitler hade tänkt sig. Tyskarna förintade i stort sätt den sovjetiska armén i de västra delarna av Sovjetunionen. Trots detta tappade offensiven fart och stannade upp i början på december framför Moskva och Leningrad. Frågan varför har varit föremål för eftervärlden ända sedan dess – så också för detta avsnitt av Militärhistoriepodden.I denna nymixade repris av Militärhistoriepodden genomför Martin Hårdstedt och Peter Bennesved ett nästan terapeutiskt samtal. Barbarossa är ett ämne som delvis är svårt att närma sig eftersom det innehåller så mycket och har så många brutala och nästintill bisarra inslag. Mytbildningarna och romantiseringarna har varit många. Barbarossa skapar ångest hos många inte bara Militärhistoriepoddens programledare.Förknippat med Barbarossa är inte bara de operativa och strategiska frågorna. Kriget som inleddes i juni 1941 var lika mycket en fråga om ideologi och förintelse. I kölvattnet på de framgångsrika tyska arméerna kom våldet, övergreppen, massakrerna av civilbefolkningen i de erövrade områdena. Motivet var att skapa livsrum – Lebensraum – för den överlägsna tyska rasen och hämta behövliga förnödenheter och råvaror till Tyskland. Bolsjevismen skulle utrotas och landen i öster skulle omvandlas för att föda den tyska befolkningen.Frågan är slutligen varför tyskarna misslyckades att ta Moskva och Leningrad. Många faktorer har lyfts fram som vädret – den ryska leran i oktober, kölden i november och december – och felaktiga beslut av den tyska krigsledningen. Men var det verkligen det avgjorde? Sovjet hade enorma mänskliga resurser. Nya förband sattes upp och kastades in i striderna framför Moskva i november. Industri plockades ner och räddades österut. Vilket annat land som helst hade gett upp inför de massiva förlusterna under krigets första månader. Men inte den kommunistiska diktaturens Sovjet. Det var det som avgjorde.Mycket är skrivet om Barbarossa. En innehållsrik och väl illustrerad bok på svenska är Christer Bergströms Operation Barbarossa – världshistoriens största fälttåg (2016). Denna kan kompletteras med till exempel David M. Glantz Barbarossa: Hitler´s invasion of Russia 1941 (2001) och Johan Erickson Stalin´s war with Hitler Vol 1: The road to Stalingrad (1999).Bild omslag: Tyska trupper vid Sovjetunionens gräns den 22 juni 1941Bild:Tyska trupper strider med sovjetiska försvarare i staden Kharkov den 25 oktober 1941. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hvem hadde motiv for å drepe Jonas? Lørdag 30. september pågrep politiet en 32 år gammel mann de mistenker har vært hovedmannen bak det hele. Motivet skal være sjalusi. I uken før pågripelsen, hadde vi flere samtaler med denne mannen... Kan han virkelig være hovedmannen bak alt som har skjedd med Jonas?

I helgen ble en ny mann pågrepet for drapet på Jonas Aarseth Henriksen (30). Øystein må avbryte høstferien, for nå vet vi at politiet etterforsker en teori om at sjalusi kan være et motiv for drapet. Ansvarlig redaktør Gard Steiro.

Från november 2022 till idag har upp emot 7000 skolflickor blivit förgiftade i ett dussintal skolor över hela Iran. Hundratals har blivit inlagda på sjukhus med symptom som andningsproblem, domningar i kroppen, hjärtklappning, illamående och kräkningar. Motivet bakom dessa attacker och vilka som står bakom dem är fortfarande oklart och regimen I Iran har fått mycket kritik för att inte ha gjort tillräckligt för att stoppa attackerna.Vår gäst är politiska aktivisten Mitra Pooyandeh som växte upp i Iran och kom till Sverige i 20-årsåldern. Tillsammans med Mitra undersöker vi den sanna historien bakom massförgiftningarna och avslöjar de brutala konsekvenserna för offren. Vi tar också en titt på den bredare kontexten av kvinnors rättigheter i Iran, inklusive diskriminering i utbildningsväsendet och bristen på jämställdhet.Vidare utforskar vi vad det internationella samfundet kan göra för att hjälpa till.Missa inte detta känslosamma och otroligt lärorika avsnitt.Instagram: https://www.instagram.com/iran.podden/För frågor maila iranpodden@gmail.com

Otte personer blev dræbt i Texas, da en Range Rover for nyligt kørte ind i en menneskemængde foran et center for hjemløse migranter. Motivet bag hændelsen er fortsat ukendt. Men der bliver spekuleret i, om tilstrømningen af migranter til USA spiller en rolle. USA står nemlig lige nu med en stærkt tilspidset migrantkrise, der tager fart de her dage. Medvirkende:(01:15) Anne Alling, journalist i Nashville, Tennessee.(11:50) Ninna Nyberg Sørensen, seniorforsker med fokus på migration, Dansk Institut for Internationale Studier. Vært: Mads Vesterager.

Sverige satsade tidigt på kärnkraften och kom att utveckla en egen teknologi kallad den svenska linjen. Bara några månader efter atombomberna släppts över Hiroshima och Nagasaki tillsatte ecklesiastikministern Tage Erlander en expertgrupp, Atomkommittén.I kalla krigets skugga samarbetade staten med näringslivet för svenska kärnkraftverk och atombomber. Den första svenska reaktorn R1, som var en ren forskningsanläggning, startades den 13 juli 1954 i ett bergrum vid Tekniska högskolan i centrala Stockholm. Med tiden blev Sverige en stormakt inom kärnkraft, men på 1970-talet vaknade en stark opinion mot kärnkraften.I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Per Högselius, professor i teknikhistoria vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm som skrivit om kärnkraftens historia i bland annat artikeln Atomic Shocks of the Old - Putting Water at the Center of Nuclear Energy History.De allra första lyckade experimenten med att utvinna energi ur atomer utfördes i Berlin 1938 av de tyska fysikerna Otto Hahn, Lise Meitner och Fritz Strassmann. Under andra världskriget började flera nationer att forska inom området. Motivet var då framförallt framställning av kärnvapen.I Sverige startades forskningsanläggningen R1 redan 1954. Ytterligare två försöksreaktorer kom att byggas i Studsvik i Södermanland innan landets första kommersiella kärnkraftverk, Ågestaverket, R3, söder om Farsta i Stockholm laddades 1964 för att producera fjärrvärme och el, och i hemlighet vapenplutonium till programmet för att bygga svenska atomvapen.Under andra världskriget hade Sverige varit beroende av Nazitysklands kol. Därför blev oberoende viktigt i utvecklandet av svensk kärnkraft. Sverige satsade på så kallade tungvattenreaktorer som kunde drivas med naturligt, oanrikat, uran som man tänkte bryta på platser som Ranstad i Västergötland och Kvarntorp i Närke.Ågestaverket drevs till 1974 utan att leverera någon vinst förrän de sista två månaderna. Parallellt med konstruktionsarbetet på R3/Ågesta pågick projekteringen av R4 som byggdes vid Marviken på Vikbolandet. Anläggningen kom dock aldrig i drift som kärnkraftverk på grund av att teknikutvecklingen sprang ifrån planerna.Mellan 1972 och 1985 byggdes tolv stora kärnreaktorer på fyra platser: Oskarshamn, Ringhals, Barsebäck och Forsmark. Mot slutet av 1980-talet levererade de runt hälften av Sveriges totala elproduktion.På 1970-talet kommer de första folkliga protesterna mot kärnkraften. I valrörelsen 1976 lovar Centerledaren Thorbjörn Fälldin att inte tillåta nya reaktorer och att kärnkraften ska avvecklas. Efter valet tvingas han kompromissa med de övriga regeringspartierna och startar Barsebäck 2 1977. Fälldins regering faller 1978 efter oenighet om en folkomröstning om kärnkraften.Motståndet mot kärnkraft ökade efter kärnkraftsolyckan i Harrisburg i USA 1979. Eftersom kärnkraften kom att splittra partierna utlyses en folkomröstning till mars 1980 där Socialdemokraternas och Folkpartiets linje 2 vinner. Det innebär att Sverige ska ha högst tolv reaktorer. Riksdagen beslutar sedan att kärnkraften ska vara avvecklad år 2010.Bild: Reaktorn R1 på Kungliga Tekniska högskolan i StockholmOkänd - Tekniska museet Stockholm, Wikipedia, Public DomainMusik: Funny Days av New Library Sounds, Storyblocks AudioLyssna även på De hemliga svenska atombomberna.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vært: Henrik Heide Medvirkende: Thomas Djursing og Laurids Hovgaard Klip: Søren Rask Petersen I denne uges Transformator sætter vi kurs mod stjernerne – ikke bare dem, du kan se med det blotte øje en mørk vinternat, men galakser 13 millioner lysår borte, som de bliver observeret af James Webb-teleskopet fra sin position i et såkaldt lagrangepunkt 1,5 millioner kilometer fra Jorden. Og det vil samtidig sige, at det skuer 13 millioner år tilbage i tiden til et ungt univers, for teleskopets opgave er netop at indfange verdens ældste lys og gøre astronomerne klogere på tiden lige efter Big Bang. I lav jordbane – dvs. ca. 500 kilometer over hovederne på os – vil der inden 2030 cirkulere op mod 30.000 satellitter. Nogle af dem skal fungere som en slags mobilmaster på himlen, der vil gøre det muligt at anvende fremtidens mobiltelefoner også på havet og i klodens mest øde egne. Kritikere peger på den lysforurening, de mange cirkulerende prikker vil skabe på nattehimlen. Links Fra Galileo til i dag: Sådan omskriver Webb-teleskopet Universets skabelsesberetning Første billede fra James Webb-teleskopet: Motivet er 13 milliarder år gammelt Videnskabspodcast: Universets oprindelse og Jordens historie Internet fra rummet er på vej ud i verdens afkroge: Satellitter bliver de nye mobilmaster Afsendt satellit styrker varsling af farligt vejr over Europa Vingefang på 236 meter: Verdens kraftigste vindmølle er for første gang i drift i Østerild Kommuner byder ind med rigelig plads til statslige energiparker: Svarer til to gange Læsø Nervepirrende fire timer: Nordjyder kæmpede med forbindelse til den nye danske satellit

Nyheterna Radio 10.00

Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid och Kodjo Akolor. Kanadensisk polis uppger att de hittat en av de två bröder som misstänks för knivattackerna i provinsen Saskatchewan i söndags morse. Den äldre brodern hittades död, medan den yngre fortfarande är på fri fot. Motivet bakom det brutala knivdådet är fortfarande oklart.Sen pratar vi om turerna i rättsfallet kring den uppmärksammade Estoniadokumentären från 2020. Serien har både vunnit stora journalistpriset och anklagats för konspirationsteorier, och nu döms journalisten och vrakexperten bakom den för brott mot gravfriden.

Bulvanen sitter anhållen. Även om Sjögrens kropp fortfarande saknas är både polisen och allmänheten mer eller mindre övertygade om att han ligger bakom mordet. Det är nämligen inte första gången den typen av anklagelser riktas mot honom. Samtidigt blir Direktörens roll i historien allt mer otydlig. Var det verkligen endast planerna på en djurpark som låg bakom hans intresse för marken?

Afsnit 394. Mikael Bertelsen - Ja, Mikael Bertelsen. En forårsdag i maj, år 2020 var Mikael gæst i 'Hva så?!' (afsnit 179), og det er han igen. Ja eller det er han faktisk ikke, for dagens afsnit er nemlig resten af optagelsen fra den skæbnesvangre dag i maj, år 2020 - Ja, den fortsatte. Dagens afsnit er altså derfor en to år gammel, uudgivet samtale fra arkiverne. Motivet for samtalens arkivering og meget, meget mere snakker vi om i dagens afsnit, hvor vi går et lille spadestik dybere, med Mikael Bertelsen. Rigtig gå fornøjelse, Christian.

Så skete det igen. En ung mand gik ind i et supermarked i den amerikanske by Buffalo og dræbte 10 mennesker, han slet ikke kendte. Den unge terrorist havde delt sine forberedelser på massedrabet på et lukket chatforum, og han live-streamede massakren. På den måde lignede angrebet andre masseskyderier i Norge, Tyskland, USA og New Zealand. Udover fremgangsmåden har de én anden ting til fælles: Motivet til angrebene er frygten for den store befolknings-udskiftning. Det, nogen kalder, The Great Replacement. Men hvad handler den racistiske teori om? Hvorfor får den en ung mand til at dræbe tilfældige mennesker? Og hvad betyder det, når almindelige politikere og talkshow-værter begynder at tale om den store udskiftning?

Domarna föll, men många frågor förblev obesvarade. Hemma i Sverige trodde varken Ove Fredrikssons eller Bertil Whinbergs familjer på berättelsen som målades upp i rätten. I oktober 1991 inleddes rättegången mot tre män och tre kvinnor, anklagade för mordet på Bertil Whinberg och Ove Fredriksson. Det var det första stora brottmålet i den självständiga staten Estland. Två av männen dömdes till långa fängelsestraff, två av kvinnorna till kortare. Men ingen av de anhöriga trodde på den berättelse som slås fast i rättssalen. ”Vi pratade om maffian, att det var ett beställningsmord”, säger Maria Whinberg som tillsammans med sin bror följde rättegången via media. Jouni Salminen från finska byggnadsarbetareförbundet var på plats. Han reagerade över den bristfälliga bevisningen. Motivet bakom mordet blev aldrig utrett, liksom flera andra frågor. Hittades Bertil Whinbergs nyckel på lastkajen, och vad säger det i så fall? Varför blev svenskarna så våldsamt misshandlade, när de redan drogats och rånats? Sedan kommer uppgifterna som förändrar allt. En varning för känsliga är på sin plats: Avsnittet innehåller beskrivningar av mordoffrens omfattande skador.

Efterforskerne kommer på sporet af to personer, som de mener kan have forbindelse til drabet på Jens. Til politiets store frustration, så er de to mistænkte meget hurtige til at skyde skylden på hinanden og fraskrive dem selv et hvert ansvar i den ældre mands død. Det gør heller ikke situationen nemmere, at den ene også ændre sine forklaringer hele tiden, hvilket kun gør forvirringen større. Motivet til det meget voldsomme drab er øjensynligt en masse kontanter, som den dræbte Jens eftersigende har haft liggende. Men efterforskerne er ret sikre på, at der må være mere til denne sag end de lige kan se på overfladen og den antagelse bliver de i den grad bekræftet i.     Podcasten er præsenteret i samarbejde med HelloFresh. Link til HelloFresh Kampagnekode: TRUESTORY (koden gælder også i Sverige) Benyt koden, når du bestiller en måltidskasse, så får du automatisk den specielle True Story-rabat.

P3 Krim Ger varje fredag nyhetsuppdateringar från veckan som gått. Vi tar upp de viktigaste händelserna, knyter an till tidigare avsnitt och blickar framåt. Den här veckan berättar vi om: * Tre unga kvinnor har dömts för en grov misshandel mot en 16-årig tjej. Det här skedde förra sommaren på en gångbro på Ångbåtsbron nära centralstationen i Malmö. Motivet ska ha varit ett tjafs mellan två av tjejerna. Och händelsen filmades.* Polisens tillslag i Stockholms län i slutet av november mot sex- och människohandel. Drygt 70 personer har gripits, de flesta är misstänkta för sexköp eller försök till köp av sexuella tjänster.* Nya ministrar har utsetts i den nya regeringen. Vem får ansvar för polisfrågor? Och vem överser tullverkets brottsbekämpning? Dessutom utreds en minister för sexuellt ofredande och en annan politiker överklagar en fällande dom om sexuellt ofredande.Programledare:Evalisa WallinViktor Ahldén Producent: Viktor PapiniKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15

P3 Krim Ger varje fredag nyhetsuppdateringar från veckan som gått. Vi tar upp de viktigaste händelserna, knyter an till tidigare avsnitt och blickar framåt. Den här veckan berättar vi om: * Tre unga kvinnor har dömts för en grov misshandel mot en 16-årig tjej. Det här skedde förra sommaren på en gångbro på Ångbåtsbron nära centralstationen i Malmö. Motivet ska ha varit ett tjafs mellan två av tjejerna. Och händelsen filmades.* Polisens tillslag i Stockholms län i slutet av november mot sex- och människohandel. Drygt 70 personer har gripits, de flesta är misstänkta för sexköp eller försök till köp av sexuella tjänster.* Nya ministrar har utsetts i den nya regeringen. Vem får ansvar för polisfrågor? Och vem överser tullverkets brottsbekämpning? Dessutom utreds en minister för sexuellt ofredande och en annan politiker överklagar en fällande dom om sexuellt ofredande.Programledare:Evalisa WallinViktor Ahldén Producent: Viktor PapiniKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15

Hur lät polaroidkameran? Hur lång tid väntade man? Konstnären Annika Elisabeth von Hausswolff och Katarina Wikars bläddrar bland överexponerade minnen och längtar efter en mer taktil tid. Formatet var 7,7 gånger 7,7 centimeter. En bred vit marginal under. Farliga kemikalier. Motivet var nästan alltid någon annanstans än på bilden. Kommer ni ihåg hur förväntansfull man var när den bubbliga ytan transformerades till bleka färger och glåmiga siluetter? Och vad hände i kroppen när bilden väl kom fram? En Klassiker från 2014.

Hur lät polaroidkameran? Hur lång tid väntade man? Konstnären Annika Elisabeth von Hausswolff och Katarina Wikars bläddrar bland överexponerade minnen och längtar efter en mer taktil tid. Formatet var 7,7 gånger 7,7 centimeter. En bred vit marginal under. Farliga kemikalier. Motivet var nästan alltid någon annanstans än på bilden. Kommer ni ihåg hur förväntansfull man var när den bubbliga ytan transformerades till bleka färger och glåmiga siluetter? Och vad hände i kroppen när bilden väl kom fram? En Klassiker från 2014.

2014 mördade den 22-årige Elliot Roger sju personer i en masskjutning i Isla Vista, Kalifornien. Motivet till dådet var hämnd eftersom ingen tjej ville ha honom. Sen dess har fler män gått i hans fotspår och begått misogyna terrordåd. Emma och Mattias diskuterar om sexuellt frustrerade män verkligen är ett reellt hot mot samhället och vad de tycker om begreppet incels. Dessutom har Emma pratat med Caroline Uggla, doktor i evolutionärantropologi och forskare i demografi, om på vilka oväntade sätt som ojämna könskvoter påverkar samhället.Musik:Lil Watermark, Deepblu - IncelInläsare: Peter ÖbergProducent: Clara Wallin Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 21:a december 2018 hittas en kvinna ihjälhuggen med kniv vid en återvinningstation i Mölnlycke. Det brutala överfallet blir upptakten till en lång och omfattande mordutredning. Motivet tycks vara hedersrelaterat, något som dock blir en utmaning för åklagarna att leda i bevis för både tingsrätt och hovrätt.-I podcast-appen PodMe erbjuds förhandslyssning. Läs mer på podme.com/rattegangspodden. Tack för ert stöd!Rättegångspodden görs i samarbete med Lexbase. Bli medlem på lexbase.se och ange rabattkoden "rättegångspodden" för att ta del av erbjudandet där du får tre domar att beställa ut kostnadsfritt.-Musik: sptfy.com/1L5NMusik licensierad av STIM & PremiumBeatKällor:Sveriges Domstolarhttp://www.domstol.seSveriges Radiohttps://sverigesradio.se/artikel/7119569Ansvarig utgivare: Jonas Häger See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hitlertysklands fälttåg i öster inleddes den 22 juni 1941. Längs en front med gigantiska dimensioner anföll en miljonarmé starkare än något som någonsin dragit i fält.Ledda av fyra pansargrupper skulle bolsjevismen besegras och Tyskland skaffa sig livsrum i öster. Det gick inte helt som den tyska krigsledningen och Hitler hade tänkt sig. Tyskarna förintade i stort sätt den sovjetiska armén i de västra delarna av Sovjetunionen. Trots detta tappade offensiven fart och stannade upp i början på december framför Moskva och Leningrad. Frågan varför har varit föremål för eftervärlden ända sedan dess – så också för detta avsnitt av Militärhistoriepodden.I avsnitt 43 av Militärhistoriepodden genomför Martin Hårdstedt och Peter Bennesved ett nästan terapeutiskt samtal. Barbarossa är ett ämne som delvis är svårt att närma sig eftersom det innehåller så mycket och har så många brutala och nästintill bisarra inslag. Mytbildningarna och romantiseringarna har varit många. Barbarossa skapar ångest hos många inte bara Militärhistoriepoddens programledare.Förknippat med Barbarossa är inte bara de operativa och strategiska frågorna. Kriget som inleddes i juni 1941 var lika mycket en fråga om ideologi och förintelse. I kölvattnet på de framgångsrika tyska arméerna kom våldet, övergreppen, massakrerna av civilbefolkningen i de erövrade områdena. Motivet var att skapa livsrum – Lebensraum – för den överlägsna tyska rasen och hämta behövliga förnödenheter och råvaror till Tyskland. Bolsjevismen skulle utrotas och landen i öster skulle omvandlas för att föda den tyska befolkningen.Frågan är slutligen varför tyskarna misslyckades att ta Moskva och Leningrad. Många faktorer har lyfts fram som vädret – den ryska leran i oktober, kölden i november och december – och felaktiga beslut av den tyska krigsledningen. Men var det verkligen det avgjorde? Sovjet hade enorma mänskliga resurser. Nya förband sattes upp och kastades in i striderna framför Moskva i november. Industri plockades ner och räddades österut. Vilket annat land som helst hade gett upp inför de massiva förlusterna under krigets första månader. Men inte den kommunistiska diktaturens Sovjet. Det var det som avgjorde.Mycket är skrivet om Barbarossa. En innehållsrik och väl illustrerad bok på svenska är Christer Bergströms Operation Barbarossa – världshistoriens största fälttåg (2016). Denna kan kompletteras med till exempel David M. Glantz Barbarossa: Hitler´s invasion of Russia 1941 (2001) och Johan Erickson Stalin´s war with Hitler Vol 1: The road to Stalingrad (1999).Bild omslag: Tyska trupper vid Sovjetunionens gräns den 22 juni 1941Bild:Tyska trupper strider med sovjetiska försvarare i staden Kharkov den 25 oktober 1941. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kalle Berg och Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3. Först ut i podden pratar vi om masskjutningen i och utanför Georgia i USA som inträffade sent under tisdagskvällen, svensk tid. En man i 20-årsåldern har gripits, misstänkt för attackerna, där han ska ha gått in i tre olika spa- och massagesalonger och skjutit ihjäl åtta personer, sex av dem kvinnor med asiatiskt ursprung. Motivet bakom är ännu okänt, men många poängterar att diskrimineringen mot asiater har rapporterats öka i USA sen coronapandemin bröt ut. Sen pratar vi om "kulturell svimning" i Göteborg. Det här handlar om ett uppmärksammat diskrimineringsfall som är uppe i rätten i veckan. En man drabbades av en hjärnblödning och sökte akut hjälp, men i akutjournalen skrev ambulanssjuksköterskan att han "spelade" och att det rörde sig om "kulturell svimning". Nu stämmer diskrimineringsombudsmannen Västra Götalandsregionen och igår möttes änkan till mannen och sjuksköterskan i rätten för första gången.

Dagens bibelpodd - 2020. Tredje Moseboken 6-7, Apostlagärningarna 6. Christian Karlsson. Motivet bakom och masskonverteringar.

I fotoblixtrarnas sken blev de gamla filmstjärnorna till, men vilka är det som skapas i dagens kameraljus? Thomas Steinfeld reflekterar över blixtens kulturhistoria och dialektik. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. I Federico Fellinis film Det ljuva livet från 1960 förekommer en scen, där Anita Ekberg lämnar ett flygplan. Hon spelar en filmstjärna, hon bär solglasögon och breder ut sina armar, hon stiger långsamt nerför landgången. Vid trappans ände sprattlar ett gäng pressfotografer. Allihopa är utrustade inte bara med tunga kameror, utan också med stora, blänkande reflektorer kopplade till sina apparater. Scenen utspelar sig mitt på dagen. Det kan inte finnas några hemligheter som måste ryckas ur mörkret. Det blixtrar ändå. Reflektorena är en del av en iscensättning, så som själva stegen ur flygplanet är ett spel inför publiken. Scenen visar att förhållandet mellan stjärnan och fotograferna inte bara är tätt, utan att de behöver varandra, ömsesidigt: Skådespelaren blir inte till stjärna, om den inte bjuder offentligheten på sig själv. Offentligheten ombesörjes av blixtfotograferna, med licens till alla möjliga kränkningar av privatsfären. De blottar och de lyser upp, ofta på en och samma gång. Paparazzo kallas en sådan stjärnornas fotograf, efter en rollfigur ur just filmen La dolce vita. Denna figur är en italiensk uppfinning. Den skapades under femtiotalet, när de stora amerikanska filmbolagen flyttade en del av sina produktioner till Rom, för att det var så mycket billigare att spela in vissa filmer där, filmer som Ben Hur med åttatusen italienska statister utan anslutning till någon fackförening. I Hollywood, utanför dåtidens Los Angeles, hade denna tidens filmstjärnor varit skyddade. I Rom, där de brukade bo på ett av hotellen på Via Veneto, mitt i staden, blev de däremot ett lätt offer för attackfotografen, så som han heter på italienska: fotógrafo dassalto. Paparazzon övertog en amerikansk teknik. Det bländande ljuset som man kunde ta med sig, i en liten väska eller bara hängande över axeln, hade redan innan andra världskriget varit ett redskap för pressfotografer. De hade specialiserat sig på att försörja tidningarna med bilder på brottsplatser eller till och med på brottsoffer. Deras gärningar följde samma dialektik som paparazzons verksamhet. Så som fotografen formade stjärnan genom att bära dennes bild till offentligheten, så dokumenterade dess amerikanske föregångare inte bara brottsplatsen. Han skapade den också, för en publik av miljontals voyeurer. Förr hade det bara funnits en bit asfalt i storstadens mörker. Sedan kom blixten för att skära ut en bit av denna banala realitet. Blixten betydde: Här har det hänt. Mörkret omkring blev då ännu mörkare, liksom ingen människa blir så ensam som en stjärna som ingen vill se. Både detektiven och reportern tillhör demokratins pionjärer: Detektiven upptäcker brottet var än det har gömts. Reportern underrättar offentligheten om vad detektiven upptäckte. Tillsammans reparerar de tillvaron. Under femtiotalet fanns det en amerikansk tv-serie med titeln Man with a Camera. I hjälten, spelat av Charles Bronson, förenas båda yrken: Han skaffar fram bilderna som ingen annan förmår att ta. Hans viktigaste redskap är en kamera med reflektor. Fotoreportern Peter Parker, människan bakom en ännu idag populär varelse med namnet Spiderman, är en arvtagare till mannen med kameran, med garanti på att vara på brottsplatsen först. När många fotografer blixtrade samtidigt, förr i tiden, uppstod ett slags fyrverkeri, innefattande små explosioner och vit rök. På engelska kallas detta skådespel a flurry of flashes. På tyska är ordet ännu vackrare: Blitzlichtgewitter. Rakt översatt: blixtljusåskväder. Uttrycket påminner inte bara om att blixten brukade markera en övergång till det övernaturliga, så som i de flesta historier om Frankenstein, där monstret föds, medan blixtarna kommer från alla håll. Ordet bevarar dessutom en känsla för våldsamheten med vilken blixten slår till. Motivet användes i en av historiens mest berömda filmer, i Alfred Hitchcocks Fönstret mot gården från 1954. I slutet vinner hjälten genom att blända boven med hjälp av några fotoblixtar. Han hade lagt dem tillrätta som om de varit patroner för en revolver. Hjälten, trots att han spelas av James Stewart, är även han av tvivelaktig karaktär. Det finns för mycket fönstertittare i honom, för att man ska kunna tro att han är en helt oklanderlig man. De gamla blixtlamporna, de som kort fräste till för att sedan bli blinda, är numera försvunna. Dels behövs de inte längre, för att ljusstyrkan i moderna kameror är högre än de varit i analoga tider. Dels ersattes de med elektroniska, gasfyllda blixtlampor som kan användas tusentals gångar. I mobiltelefoner används lysdioder, som är svagare, och ljuset är svårare att styra. Men de förknippar minimal storlek med enkel användning. Visserligen blixtrar det fortfarande, när skådespelare skrider över röda mattan, eller när världspolitiker träder fram till mikrofonen. Blixtrandet är dock inget undantag längre. Det blixtrar numera alltid och överallt. Ibland ser man en öppen buss körandes genom Via Veneto i Rom. Medan guiden förklarar var exakt Anita Ekberg, Marcello Mastroianni, Elizabeth Taylor och alla de andra höll hus, blixtrar det från alla telefoner, mot ett utomhuscafé utan gäster, mot en hotellfasad, mot en tom plats på trottoaren. Det är mitt på dagen. Det finns ingenting som man inte kunde se utan blixt. Åskvädret har förvandlats till en vardagsföreteelse av beskedliga mått. Den blottar ingenting, och den lyser inte upp någonting, förutom fotografens självmedvetande. Jag var där, säger denna fotograf till sig själv. Eller kanske ännu mer: tänk att det var jag som var på detta ställe. I detta självförsäkrande upprepas hela dialektiken som kännetecknade blixtfotografiet från början. Men den tar en vändning till. Så som den gamla blixten skapade stjärnan, som utan denna upplysning enbart varit ett hål i luften, så skapar den moderna blixten fotografen själv, i mån som stjärna. Logiken som gäller för alla selfies kommer till användning även om fotografen själv inte skulle synas på bilden: Tänk att det var jag. Samtidigt återvänder brottsplatsen. Visst utmärker sig  trottoaren inte på något sätt från oändligt många andra trottoarer i Rom. Men det var där det hände. Och det var där jag var. Och så börjar blixtarna och bilderna, stjärnorna och de okända, fotograferna och publiken bilda ett kretslopp, där alla positioner går över i varandra, i allt snabbare takt. Tänk hur opraktiskt det hade varit om blixtrarna, som i gamla dagar,  enbart hade kunnat användas en enda gång. Thomas Steinfeld, författare, professor i kulturvetenskap och tidigare kulturchef på Süddeutsche Zeitung

Søndag 1. november 2009 blir 15 år gamle Oda Moe fra Børsa i Trøndelag invitert med på kino av nabogutten på 18 år. Først skal de skyte med luftgevær på travbanen. Men - gutten har helt andre planer. Hvorfor tar han livet av Oda denne kvelden? Motivet gjør dette til en av de mer spesielle drapssakene i norsk kriminalhistorie. Become a member at https://plus.acast.com/s/en-mork-historie. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Søndag 1. november 2009 blir 15 år gamle Oda Moe fra Børsa i Trøndelag invitert med på kino av nabogutten på 18 år. Først skal de skyte med luftgevær på travbanen. Men - gutten har helt andre planer. Hvorfor tar han livet av Oda denne kvelden? Motivet gjør dette til en av de mer spesielle drapssakene i norsk kriminalhistorie. Become a member at https://plus.acast.com/s/en-mork-historie. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Andra säsongens första avsnitt handlar om en konstnär som är på allas läppar i detta jubileumsår, då det är 100 år sedan han gick ur tiden. Vi pratar om Anders Zorn och hans konstverk “Omnibus I” som finns på Nationalmuseum i Stockholm. Zorn är en oerhört spännande konstnär, när man intresserar sig för konstnärligt entreprenörskap i det tidiga industrisamhället: han föddes som oäkting till en ensam mamma i Dalarna och dog som en av Sveriges rikaste män. Däremellan ligger en karriär som utmärker sig genom kloka beslut i entreprenörsanda och ett sätt att lyhört anpassa sig till olika marknader.Motivet med passagerare på omnibussen i Paris målades i två versioner och har även spridits i form av grafiska blad. Den första versionen finns nuförtiden på Nationalmuseum i Stockholm. Den andra versionen visades 1893 på världsutställningen i Chicago och såldes där till den amerikanska konstsamlaren Isabella Stewart Gardner från Boston, där den fortfarande finns på hennes museum. Detta konstverk är ett av de verk som blev Zorns biljett till en framgångsrik karriär på andra sidan Atlanten. Följ med oss till 1800-talets Paris och hör mer om Zorns målning från Montmartre och hur han etablerade sin karriär i USA i detta avsnitt av Konsthistoriepodden.Detta avsnitt presenteras i samverkan med Göteborgs universitet och Stiftelsen Gustaf Adolf Bratts föreläsningsfond. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Folk er sjokkerte og forbannet etter at en lærer ble halshugget og drept på åpen gate. Motivet skal ha vært at han viste fram karikaturer av profeten Muhammed under undervisning om ytringsfrihet. President Macron sier at drapet truer landets eksistens og varsler krig mot islamistene. Men hvorfor blir så mange drept i denne type terror, akkurat i Frankrike? Og kan islam-terroristene stanses? Gjest: Sigurd Falkenberg Mikkelsen. Programleder: Ragna Nordenborg.

Hva var motivet for han som ringte til 180? Hva er det med dameskoene? VGs krimkommentator Øystein Milli svarer på spørsmål som har kommet til krimpodden@vg.no. Programleder Tor-Erling Thømt Ruud. Teknisk ansvarlig Magne Antonsen.

I Frankrig er mere end 30 heste fundet myrdet eller skamferet. Motivet bag drabene kendes ikke, og sagen har fået så meget opmærksomhed, at det franske politi har oprettet en specialenhed til at opklare mordene. Louise Sandager, LOUDs korrespondent i Paris, folder historien ud.Værter: Ida Gaunø og Frederik Westergaard

Föreställningen om en själ skild från kroppen är både urgammal och högaktuell. Men den förblir en hägring, menar Mårten Arndtzén i denna essä om medvetandet och det levande i konsten. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Vad är medvetande och vem är medveten? Kan maskiner vara medvetna eller komma att bli det, i framtiden? Frågorna är inte nya men hörs, tycker jag, allt oftare och inte undra på det. Snart är de självkörande bilarna här, sägs det, men vem vill sätta sig i ett fordon som framförs i höga hastigheter utan ett medvetande vid ratten? Produktionsutvecklingen fordrar en justering av vårt begrepp om medvetandet, tycks det. En inflytelserik filosof som amerikanen Daniel Dennett har bidragit med idén att medvetandet är ett så kallat emergent fenomen som uppstår, mer eller mindre automatiskt, så snart informationshanteringen i ett givet sammanhang blir tillräckligt komplicerad. Som i den mänskliga hjärnan, eller en framtida superdator. Fysikern Ulf Danielsson varnar för det här synsättet i sin bok Världen själv, inte främst för att det är felaktigt, vilket han visserligen menar, utan för att själva föreställningen om medvetna maskiner riskerar att hota människans särställning och därmed, i förlängningen, hennes existens. Men det är förstås en spekulation. Svårigheten med medvetandet, ur ett vetenskapligt perspektiv, är att det inte visar sig under mikroskopet utan bara när vi vänder blicken bakåt, mot oss själva. Ett beprövat sätt att gestalta medvetande konstnärligt är självporträttet. Här är medvetandet sitt eget motiv, förmedlat genom konstnärens blick. Som genre är självporträttet ett relativt modernt påfund, först på 1400-talet finns tillräckligt bra speglar för att det ska kunna bli något särskilt. Och något speciellt blir det först med Rembrandt, två hundra år senare. Närmare 100 självporträtt i olika tekniker är vad han hinner med under sin livstid. En futtig summa med instagramflödenas mått mätt, men på sin tid satte Rembrandt ett rekord som stod sig ända in på 1800-talet. Av de målade porträtten har nästan hälften fått strykas från hans verklista på senare tid. De visade sig vara kopior, utförda av Rembrandts elever i pedagogiskt syfte. Ungefär 340 år efter mästarens död ansluter sig en svensk yngling från trakten kring Sundsvall till elevskaran. Redan som 19-åring gör Henrik Jonsson sin första rendering av ett av Rembrandts självporträtt, efter reproduktion i en bok. Men han nöjer sig inte med att kopiera, rita av, utan lyfter ut Rembrandts bild i rummet genom att omvandla den till en skulptur. Jonssons galleridebut, åtta år senare, består av ett trettiotal gipsbyster som alla föreställer olika versioner av Rembrandt van Rijn, som han såg sig själv vid olika tillfällen i livet. Både materialet och den mödosamma metoden framstår som ekon från en avlägsen tid, då konstakademiernas elever tecknade av just gipser gjutna efter antikens mästerverk för att få insikt i sköna proportioner och eviga ideal. Sedan kamerans tillkomst har ju avbildandet successivt blivit en alltmer perifer del av det konstnärliga arbetet i huvudsak överlåtet åt just kameror och andra maskiner medan den intellektuella substansen, konstverkets idé, övertagit huvudrollen. Henrik Jonssons verk är naturligtvis också ett barn av sin tid. Och alltså idébaserat. Därför skulle man kunna tänka sig ett mer rationellt sätt att gå till väga för att uppnå ett likartat resultat. Idag finns AI-baserad programvara som klarar att överföra fotografier av ansikten till 3 dimensioner. Sedan är allt du behöver en bra 3D-skrivare, och voilá: 8 års arbete kan utföras på någon månad. Varför inte? Låt oss ta en närmare titt på motivet. Många av Rembrandts självporträtt, i synnerhet de han gör i unga år, är lärostycken där han testar och experimenterar med sådant som ljus och skugga men framförallt övar sig på att fånga ansiktets sätt att uttrycka känslor. Han skrattar, rynkar bekymrat på pannan, ser bestört ut osv. Att de här bilderna föreställer just Rembrandt är närmast en tillfällighet: han använde sig själv för att han var tillgänglig; hans familjemedlemmar fick också ställa upp och förekommer ymnigt i hans bilder. Snarare än regelrätta porträtt är de så kallade "tronies": en under den holländska guldåldern uppskattad genre av lite enklare bilder på just ansikten gärna med uppseendeväckande anletsdrag eller känslouttryck men utan bestämd anknytning till någon särskild person. Trots de lustiga hattarna och den genomgående potatisnäsan är det alltså inte främst det som utmärker Rembrandt vi ser i Henrik Jonssons skulpturer. Utan Rembrandt som anonym, som vem som helst, du eller jag. Det utmärkande här är snarare hans drivkraft, det han vigde sitt liv åt och lyckades med kanske bättre än någon annan, någonsin: att gestalta liv. Den brittiske författaren och konstkritikern John Berger (1926-2017), som också var en driven tecknare, har beskrivit hur till synes klumpigt Rembrandt behandlar rumsliga förhållanden i sitt måleri till skillnad från teckningarna, som är mästerliga i samma avseende. Det är nämligen en annan, konkurrerande rumslighet som Rembrandt vill uttrycka i måleriet, förklarar Berger. Inte den arkitektoniska, eller euklidiska, utan den levande, mänskliga kroppens. En rumslighet som öppnar sig för oss, på ett annat sätt än centralperspektivets illusoriska rymd. När Hendrickje kliver ned i vattnet, i den lilla målningen "Badande kvinna" från 1654, är vi där med henne, inuti särken hon lyfter undan; inte som kåta voyeurer utan i känslan av flodens fukt och värmen från hennes hud. Inför Rembrandts konst "minns åskådarens kropp sin egen, inre erfarenhet", skriver Berger. Vi känner igen oss, som levande varelser. Som vem som helst, av kött och blod. Vem som helst men inte en maskin, kunde Ulf Danielsson inflika här. "Om vi någonsin hittar ett sätt att skapa ett artificiellt medvetande liknande en människas", skriver han i Världen själv, så "krävs det att det också sitter samman med en kropp som vår". Utan en kropp och de sinnen som är så djupt inbäddade i den i vilken värld skulle detta medvetande befinna sig? Vad skulle det vara medvetet om? Och vad skulle det inte kunna ta sig till med sådana kroppar som det, i så fall, skulle stå fullständigt främmande inför? Och inte bara dem själva livet skulle vara det djupt likgiltigt. Föreställningen om ett medvetande bortom kroppen har djupa rötter, inte minst religiösa. Där vår odödliga själ förr siktade mot himmelriket hoppas dagens teknikentusiaster att vi en vacker dag ska kunna ladda upp våra medvetanden i någonting beständigare än våra skröpliga kroppar. Det är förstås en hägring. Det enda odödliga vi kan ta vår tillflykt till är nog faktiskt konsten. 1958, i portalverket Människans villkor, beskriver Hannah Arendt (1906-1975) konstverk som "de beständigaste och därmed de världsligaste av alla ting". Konstverk förbrukas inte som andra saker, och får därmed en helt avgörande betydelse för vår förmåga att skapa en värld, där vi kan känna oss hemma. "Det är", skriver Arendt, "som om det varaktiga i världen blev transparent i konstverkets fortbestånd och som om det gav en vink om en möjlig odödlighet inte själens eller livets, utan det människoskapades odödlighet". Vad Rembrandt ansåg om sin egen odödliga själ vet vi inte, men hans förmåga att återge lekamlig skröplighet är oöverträffad. Det gäller inte minst de sena självporträtten, som är så förbluffande fria från all självbespegling, allt poserande inför en tänkt publik eller ens sig själv. Motivet är en man som på alla sätt sett bättre dagar; som förlorat sin ställning, sitt hus och sina pengar, två kvinnor och en älskad son. Men som fortsätter att måla sig själv med just den kompromisslösa trohet mot naturen som blivit så ofashionabel i 1660-talets Amsterdam: "stödd mot en vag förhoppning, en intuition", skriver John Berger, "att andra senare skulle komma att se på honom med en medkänsla han själv inte kunde tillåta sig". Så nej. Att låta en maskin göra grovjobbet var nog inget alternativ för Henrik Jonsson. Den hade helt enkelt inte känt igen sig. Mårten Arndtzén marten.arndtzen@sr.se

Möt Nina Wähä - vinnaren av Sveriges Radios romanpris 2020. Hör om hennes roman Testamente. Om rötterna i Tornedalen, syskonskap och om livets oväntade vändningar. Katarina Wikars har träffat Nina Wähä och pratar om elände, trauman och om att hantera det med en dos humor. En myllrande familjehistoria där det finns mycket sorg, men också stark livskraft. SAMTIDA LOLITABERÄTTELSE UR OFFRETS PERSPEKTIV "Min mörka Vanessa" är amerikanska Kate Elisabeth Russels debutroman. En berättelse hon jobbat med i 18 år. En berättelse i två tidsplan om den 15-åriga flickan Vanessa som blir indragen i en sexuell kärleksrelation med sin medelålders lärare i litteratur. Den andra berättelsen utspelas 2017 när metoo rörelsen exploderat och tiden hunnit ifatt professor Strane. Cecilia Blomberg har läst en roman som både är svår att läsa och samtidigt svår att släppa. KLASSIKERN OM PRINS EUGENS "MOLNET" "Molnet" från 1895 är en av den svenska konsthistoriens mästerverk. Motivet är alldagligt: en väg slingrar sig fram mellan två kullar, över den lyser ett stort vitt moln. Mikael Timm berättar hur arvsprinsen, som alltid tvivlade på sin förmåga och i alla sammanhang var en främling, lyckades skapa en av Sveriges mest älskade målningar och vad det var i molnet som motiv som lockade honom. Programledare: Roger Wilson Producent: Cecilia Blomberg

Gång på gång återkom Prins Eugen till samma motiv: ett stort moln. På hans mest berömda tavla finns molnet på en blå himmel över en väg mellan två kullar. Varför lockade molnet arvsprinsen? "Molnet" från 1895 är en av den svenska konsthistoriens mästerverk. Motivet är alldagligt: en väg slingrar sig fram mellan två kullar, över den lyser ett stort vitt moln. Tavlan är inte en impressionistisk naturstudie målad i det fria. Mikael Timm berättar hur arvsprinsen som alltid tvivlade på sin förmåga och i alla sammanhang var en främling, lyckades skapa en av Sveriges mest älskade målningar och vad det var i molnet som motiv som lockade honom.

I vår serie om läsning tittar Linda Fagerström närmare på ett vanligt motiv: Den läsande kvinnan. Och det visar sig att hon representera allt från dygdighet till lössläppthet och historiens rörelser. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Den som går genom salarna i ett konstmuseum, blir snart varse att ett motiv återkommer oavsett sekel, stil eller period: läsande kvinnor. En medeltida Jungfru Maria, sidenklädda renässanskvinnor, holländska 1600-talsdamer och 1800-talsflickor i salonger alla håller de en bok i handen. Varför har bilden av en läsande kvinna haft en sådan särställning? Hur kommer det sig att motivet lockat konstnärer och betraktare under så många år? Fri konst, så som vi känner den, där konstnärer själva väljer sina motiv och idéer, är ett ganska nytt påfund  Det viktigaste svenska exemplet är Eva Bonniers porträtt av Brita Maria Banck. Hon, som oftast kallades Mussa, var husföreståndarinna hos familjen Bonnier i Stockholm i slutet av 1800-talet. I porträttet möter vi henne i sina arbetskläder: svart klänning och vitt förkläde, då hon tillåtit sig en kort rast från dagens göromål för att sitta ned och kasta ett öga eller två i dagstidningen. För ett ögonblick har hon höjt blicken mot oss och markerar med pekfingret vilken tidningsspalt hon just läste. Tålmodigt iakttar hon oss över kanten på ett par metallbågade glasögon, avbruten i läsandet och, verkar det som, måttligt road av att sitta modell för någon målning. Den här läsande kvinnan är något helt annat än konsthistoriens alla rekorderligt läsande sagoprinsessor och moderna borgerliga flickor, som raka i ryggen lydigt håller diktböcker under näsan. Porträttet målades 1890 av dottern i huset, Eva Bonnier, som just kommit hem efter sex års konstnärsliv i Paris. Där hade hon lärt sig, att konstens motiv finns i vardagen. De gamla bataljmålningarna fick lämna plats åt de unga konstnärernas ögonblicksbilder av morgonsolens blänk i fuktigt gräs, en mor som kärleksfullt flätar dotterns hår eller himlen speglad i en parisisk vattenpöl allt var möjligt i en modern värld, där inget var så obetydligt att det inte kunde avbildas. Inte ens en hushållerska. I Eva Bonniers porträtt ser Mussa mot oss med integritet, utan att verka det minsta smickrad av uppmärksamheten. Som ville hon säga Åh Eva, är du inte klar snart jag vill läsa min tidning! För Eva Bonnier blev porträttet ett sätt att ladda det konsthistoriska motivet läsande kvinna med den moderna tidens grepp: att rikta blicken mot tjänstefolk och vardag, att krydda med tidstypisk modern sysselsättning att läsa dagstidningen. Här finns också en tydlig politisk dimension, för kanske är detta också konsthistoriens första porträtt av en läsande arbetarklasskvinna. Om man inte räknar jungfru Maria, förstås. Såvitt vi vet, var Jesu mor inte högutbildad men har ändå ofta skildrats läsande. Och med tanke på att ingen av konsthistoriens hundratusentals Mariabilder är några dokumentära ögonvittnesskildringar, utan framfantiserade flera sekler efter hennes död måste bilderna av en läsande Maria varit avsiktligt iscensatta. Varför blev hon en läsande kvinna? Professorn emerita i litteraturvetenskap, Lena Kåreland, funderar över frågan i Förbjuden frukt Litterärt, franskt och kvinnligt från 2018. Hon pekar på viljan att framställa jungfrun som andligt lärd, eftersom böcker symboliserar klokhet och kunskap. För en nutida betraktare kan det nog vara så. Men i en målning som exempelvis Simone Martinis Bebådelse från början av 1300-talet, där Maria under en läsestund avbrutits av ärkeängeln Gabriel som berättar om hennes kommande graviditet, har boken en annan betydelse. Under 1300-talet var religiösa bilder fortfarande ganska schematiskt upplagda efter kyrkans krav eftersom det ju i 98 procent av fallen var till kloster, kapell och katedraler som beställde och betalade för konst, styrde religiösa regler också innehållet. Konstmarknaden var köparnas och konstnärerna hade att rätta sig efter deras önskemål. Fri konst, så som vi känner den, där konstnärer själva väljer sina motiv och idéer, är ett ganska nytt påfund från 1800-talet, då Eva Bonnier ju mötte den i Paris. Bilden av den ensamma kvinnan som passiv mottagare av ja, rent av ett viljelöst offer inför böckernas innehåll fungerade både som sedeskildring och kvasipornografi För en 1300-talsbetraktare var därför boken konstnären placerat i Marias händer snarare en elegant hänvisning till att de profetior om en jungfrufödd frälsare som Gamla testamentet berättar om, nu besannas genom henne. Att hon är den som de gamla skrifterna talar om. Simone Martini puffar betraktaren i sidan och liksom viskar Du minns väl Ty så var det var skrivet och allt det där? Nu händer det! Simone Martinis Maria berättar också om dåtidens höviska ideal: en prinsessa, som kyskt och dygdigt sitter inomhus och läser i en bönbok ett dötrist liv förmodligen, men ett sätt att med 1300-talets bildkoder understryka madonnans förfinade karaktär, trots att den verkliga tjejen Maria av allt att döma var en analfabet som levde ett både enkelt och torftigt liv. Faktum är, att en berättelse från 100-talet beskriver hur ängeln kom till Maria vid en brunn, dit hon gått för att hämta vatten förmodligen ett mer sannolikt scenario än mötet i Simone Martinis gyllene läsesal. Motivet läsande kvinna har alltså använts för helt skiftande syften genom historien. Föreställningen om boken som symboliskt laddad kunskap, som Lena Kåreland resonerar om, fungerar bättre i senare tiders läsande kvinnor i konsten. I den franska konstnären Pierre-Antoine Baudouins bild från 1760, där en läsande dam med rosiga kinder och drömmande blick knäppt upp korsetten, kan vi till exempel se dåtidens farhågor om att böcker med upphetsande kärleksbeskrivningar kunde leda kvinnor i samma syndafall som den bibliska Eva först utlöste med sitt obekymrade bett i den förbjudna kunskapens frukt den som ju Kårelands boktitel också alluderar på. Bilden av den ensamma kvinnan som passiv mottagare av ja, rent av ett viljelöst offer inför böckernas innehåll fungerade både som sedeskildring och kvasipornografi. En praktiskt dubbeltydig bild, således, för den man som ville bevisa kvinnors oförmåga att kyligt och vetenskapligt förhålla sig till litteraturens förföriska kraft men i hemlighet förstås njöt av den spännande scenen. Vad läste hon om? Var det nyheten om att Första maj-demonstrationer för första gången genomförts i Sverige, med 150 000 deltagare på 22 platser i landet? När skönlitteraturen under 1800-talet, tack vare förbättrad tryckteknik och distribution, blev ett massmedium gick flodvågen inte längre att stoppa. De borgerliga kvinnor för arbetarkvinnor kunde knappast läsa på den nivån  som dittills hållits utanför de många sociala och offentliga sammanhang som var männens självklara domäner, kunde nu tack vare läsandet förstå hur andra människor upplevde kärlek, sorg, äventyr, yrkesliv, relationer och politik kort sagt livet. Då allt fler arbetarkvinnor lärde sig läsa, blev världen också deras att erövra genom läsande. Som Mussa gjorde, när hon satt vid tidningen en morgon i Stockholm 1890. Vad läste hon om? Var det nyheten om att Första maj-demonstrationer för första gången genomförts i Sverige, med 150 000 deltagare på 22 platser i landet? Eller att Yngsjömörderskan Anna Månsdotter, den sista kvinnan i Sverige som avrättades, hade halshuggits i Kristianstad? Eller läste hon om Wounded Knee-massakern, då amerikanska trupper mördade ursprungsbefolkningen i South Dakota? Den läsande kvinnan har genom konsthistorien fungerat som ett standardmotiv, möjligt att ladda med sin tids föreställningar om vad litteratur och läsande representerar: ibland dygdighet, senare rentav lössläppthet och, som hos Eva Bonnier: en skildring av ett klassamhälle på väg mot omvälvning, en modern vardag dit all världens berättelser når och lägger grunden för en ökad medvetenhet om samhället, en fördjupad förståelse av oss själva, historien och tillvaron. Linda Fagerström, docent i konstvetenskap och kritiker

Uppläsning: Börje Lindström Diktsamling: "Nattskyltning", Wahlström & Widstrand, 1987 MUSIK Octavio Vazquez: Femte satsen ur Nostos EXEKUTÖR Adam Levin, gitarr

I vår serie om läsning tittar Linda Fagerström närmare på ett vanligt motiv: Den läsande kvinnan. Och det visar sig att hon representerar allt från dygdighet till lössläppthet och historiens rörelser. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Denna essä sändes första gången i april 2018. Den som går genom salarna i ett konstmuseum, blir snart varse att ett motiv återkommer oavsett sekel, stil eller period: läsande kvinnor. En medeltida Jungfru Maria, sidenklädda renässanskvinnor, holländska 1600-talsdamer och 1800-talsflickor i salonger alla håller de en bok i handen. Varför har bilden av en läsande kvinna haft en sådan särställning? Hur kommer det sig att motivet lockat konstnärer och betraktare under så många år? Fri konst, så som vi känner den, där konstnärer själva väljer sina motiv och idéer, är ett ganska nytt påfund  Det viktigaste svenska exemplet är Eva Bonniers porträtt av Brita Maria Banck. Hon, som oftast kallades Mussa, var husföreståndarinna hos familjen Bonnier i Stockholm i slutet av 1800-talet. I porträttet möter vi henne i sina arbetskläder: svart klänning och vitt förkläde, då hon tillåtit sig en kort rast från dagens göromål för att sitta ned och kasta ett öga eller två i dagstidningen. För ett ögonblick har hon höjt blicken mot oss och markerar med pekfingret vilken tidningsspalt hon just läste. Tålmodigt iakttar hon oss över kanten på ett par metallbågade glasögon, avbruten i läsandet och, verkar det som, måttligt road av att sitta modell för någon målning. Den här läsande kvinnan är något helt annat än konsthistoriens alla rekorderligt läsande sagoprinsessor och moderna borgerliga flickor, som raka i ryggen lydigt håller diktböcker under näsan. Porträttet målades 1890 av dottern i huset, Eva Bonnier, som just kommit hem efter sex års konstnärsliv i Paris. Där hade hon lärt sig, att konstens motiv finns i vardagen. De gamla bataljmålningarna fick lämna plats åt de unga konstnärernas ögonblicksbilder av morgonsolens blänk i fuktigt gräs, en mor som kärleksfullt flätar dotterns hår eller himlen speglad i en parisisk vattenpöl allt var möjligt i en modern värld, där inget var så obetydligt att det inte kunde avbildas. Inte ens en hushållerska. I Eva Bonniers porträtt ser Mussa mot oss med integritet, utan att verka det minsta smickrad av uppmärksamheten. Som ville hon säga Åh Eva, är du inte klar snart jag vill läsa min tidning! För Eva Bonnier blev porträttet ett sätt att ladda det konsthistoriska motivet läsande kvinna med den moderna tidens grepp: att rikta blicken mot tjänstefolk och vardag, att krydda med tidstypisk modern sysselsättning att läsa dagstidningen. Här finns också en tydlig politisk dimension, för kanske är detta också konsthistoriens första porträtt av en läsande arbetarklasskvinna. Om man inte räknar jungfru Maria, förstås. Såvitt vi vet, var Jesu mor inte högutbildad men har ändå ofta skildrats läsande. Och med tanke på att ingen av konsthistoriens hundratusentals Mariabilder är några dokumentära ögonvittnesskildringar, utan framfantiserade flera sekler efter hennes död måste bilderna av en läsande Maria varit avsiktligt iscensatta. Varför blev hon en läsande kvinna? Professorn emerita i litteraturvetenskap, Lena Kåreland, funderar över frågan i Förbjuden frukt Litterärt, franskt och kvinnligt från 2018. Hon pekar på viljan att framställa jungfrun som andligt lärd, eftersom böcker symboliserar klokhet och kunskap. För en nutida betraktare kan det nog vara så. Men i en målning som exempelvis Simone Martinis Bebådelse från början av 1300-talet, där Maria under en läsestund avbrutits av ärkeängeln Gabriel som berättar om hennes kommande graviditet, har boken en annan betydelse. Under 1300-talet var religiösa bilder fortfarande ganska schematiskt upplagda efter kyrkans krav eftersom det ju i 98 procent av fallen var till kloster, kapell och katedraler som beställde och betalade för konst, styrde religiösa regler också innehållet. Konstmarknaden var köparnas och konstnärerna hade att rätta sig efter deras önskemål. Fri konst, så som vi känner den, där konstnärer själva väljer sina motiv och idéer, är ett ganska nytt påfund från 1800-talet, då Eva Bonnier ju mötte den i Paris. Bilden av den ensamma kvinnan som passiv mottagare av ja, rent av ett viljelöst offer inför böckernas innehåll fungerade både som sedeskildring och kvasipornografi För en 1300-talsbetraktare var därför boken konstnären placerat i Marias händer snarare en elegant hänvisning till att de profetior om en jungfrufödd frälsare som Gamla testamentet berättar om, nu besannas genom henne. Att hon är den som de gamla skrifterna talar om. Simone Martini puffar betraktaren i sidan och liksom viskar Du minns väl Ty så var det var skrivet och allt det där? Nu händer det! Simone Martinis Maria berättar också om dåtidens höviska ideal: en prinsessa, som kyskt och dygdigt sitter inomhus och läser i en bönbok ett dötrist liv förmodligen, men ett sätt att med 1300-talets bildkoder understryka madonnans förfinade karaktär, trots att den verkliga tjejen Maria av allt att döma var en analfabet som levde ett både enkelt och torftigt liv. Faktum är, att en berättelse från 100-talet beskriver hur ängeln kom till Maria vid en brunn, dit hon gått för att hämta vatten förmodligen ett mer sannolikt scenario än mötet i Simone Martinis gyllene läsesal. Motivet läsande kvinna har alltså använts för helt skiftande syften genom historien. Föreställningen om boken som symboliskt laddad kunskap, som Lena Kåreland resonerar om, fungerar bättre i senare tiders läsande kvinnor i konsten. I den franska konstnären Pierre-Antoine Baudouins bild från 1760, där en läsande dam med rosiga kinder och drömmande blick knäppt upp korsetten, kan vi till exempel se dåtidens farhågor om att böcker med upphetsande kärleksbeskrivningar kunde leda kvinnor i samma syndafall som den bibliska Eva först utlöste med sitt obekymrade bett i den förbjudna kunskapens frukt den som ju Kårelands boktitel också alluderar på. Bilden av den ensamma kvinnan som passiv mottagare av ja, rent av ett viljelöst offer inför böckernas innehåll fungerade både som sedeskildring och kvasipornografi. En praktiskt dubbeltydig bild, således, för den man som ville bevisa kvinnors oförmåga att kyligt och vetenskapligt förhålla sig till litteraturens förföriska kraft men i hemlighet förstås njöt av den spännande scenen. Vad läste hon om? Var det nyheten om att Första maj-demonstrationer för första gången genomförts i Sverige, med 150 000 deltagare på 22 platser i landet? När skönlitteraturen under 1800-talet, tack vare förbättrad tryckteknik och distribution, blev ett massmedium gick flodvågen inte längre att stoppa. De borgerliga kvinnor för arbetarkvinnor kunde knappast läsa på den nivån  som dittills hållits utanför de många sociala och offentliga sammanhang som var männens självklara domäner, kunde nu tack vare läsandet förstå hur andra människor upplevde kärlek, sorg, äventyr, yrkesliv, relationer och politik kort sagt livet. Då allt fler arbetarkvinnor lärde sig läsa, blev världen också deras att erövra genom läsande. Som Mussa gjorde, när hon satt vid tidningen en morgon i Stockholm 1890. Vad läste hon om? Var det nyheten om att Första maj-demonstrationer för första gången genomförts i Sverige, med 150 000 deltagare på 22 platser i landet? Eller att Yngsjömörderskan Anna Månsdotter, den sista kvinnan i Sverige som avrättades, hade halshuggits i Kristianstad? Eller läste hon om Wounded Knee-massakern, då amerikanska trupper mördade ursprungsbefolkningen i South Dakota? Den läsande kvinnan har genom konsthistorien fungerat som ett standardmotiv, möjligt att ladda med sin tids föreställningar om vad litteratur och läsande representerar: ibland dygdighet, senare rentav lössläppthet och, som hos Eva Bonnier: en skildring av ett klassamhälle på väg mot omvälvning, en modern vardag dit all världens berättelser når och lägger grunden för en ökad medvetenhet om samhället, en fördjupad förståelse av oss själva, historien och tillvaron. Linda Fagerström, docent i konstvetenskap och kritiker

I vår serie om läsning tittar Linda Fagerström närmare på ett vanligt motiv: Den läsande kvinnan. Och det visar sig att hon representera allt från dygdighet till lössläppthet och historiens rörelser. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Den som går genom salarna i ett konstmuseum, blir snart varse att ett motiv återkommer oavsett sekel, stil eller period: läsande kvinnor. En medeltida Jungfru Maria, sidenklädda renässanskvinnor, holländska 1600-talsdamer och 1800-talsflickor i salonger alla håller de en bok i handen. Varför har bilden av en läsande kvinna haft en sådan särställning? Hur kommer det sig att motivet lockat konstnärer och betraktare under så många år? Fri konst, så som vi känner den, där konstnärer själva väljer sina motiv och idéer, är ett ganska nytt påfund  Det viktigaste svenska exemplet är Eva Bonniers porträtt av Brita Maria Banck. Hon, som oftast kallades Mussa, var husföreståndarinna hos familjen Bonnier i Stockholm i slutet av 1800-talet. I porträttet möter vi henne i sina arbetskläder: svart klänning och vitt förkläde, då hon tillåtit sig en kort rast från dagens göromål för att sitta ned och kasta ett öga eller två i dagstidningen. För ett ögonblick har hon höjt blicken mot oss och markerar med pekfingret vilken tidningsspalt hon just läste. Tålmodigt iakttar hon oss över kanten på ett par metallbågade glasögon, avbruten i läsandet och, verkar det som, måttligt road av att sitta modell för någon målning. Den här läsande kvinnan är något helt annat än konsthistoriens alla rekorderligt läsande sagoprinsessor och moderna borgerliga flickor, som raka i ryggen lydigt håller diktböcker under näsan. Porträttet målades 1890 av dottern i huset, Eva Bonnier, som just kommit hem efter sex års konstnärsliv i Paris. Där hade hon lärt sig, att konstens motiv finns i vardagen. De gamla bataljmålningarna fick lämna plats åt de unga konstnärernas ögonblicksbilder av morgonsolens blänk i fuktigt gräs, en mor som kärleksfullt flätar dotterns hår eller himlen speglad i en parisisk vattenpöl allt var möjligt i en modern värld, där inget var så obetydligt att det inte kunde avbildas. Inte ens en hushållerska. I Eva Bonniers porträtt ser Mussa mot oss med integritet, utan att verka det minsta smickrad av uppmärksamheten. Som ville hon säga Åh Eva, är du inte klar snart jag vill läsa min tidning! För Eva Bonnier blev porträttet ett sätt att ladda det konsthistoriska motivet läsande kvinna med den moderna tidens grepp: att rikta blicken mot tjänstefolk och vardag, att krydda med tidstypisk modern sysselsättning att läsa dagstidningen. Här finns också en tydlig politisk dimension, för kanske är detta också konsthistoriens första porträtt av en läsande arbetarklasskvinna. Om man inte räknar jungfru Maria, förstås. Såvitt vi vet, var Jesu mor inte högutbildad men har ändå ofta skildrats läsande. Och med tanke på att ingen av konsthistoriens hundratusentals Mariabilder är några dokumentära ögonvittnesskildringar, utan framfantiserade flera sekler efter hennes död måste bilderna av en läsande Maria varit avsiktligt iscensatta. Varför blev hon en läsande kvinna? Professorn emerita i litteraturvetenskap, Lena Kåreland, funderar över frågan i Förbjuden frukt Litterärt, franskt och kvinnligt från 2018. Hon pekar på viljan att framställa jungfrun som andligt lärd, eftersom böcker symboliserar klokhet och kunskap. För en nutida betraktare kan det nog vara så. Men i en målning som exempelvis Simone Martinis Bebådelse från början av 1300-talet, där Maria under en läsestund avbrutits av ärkeängeln Gabriel som berättar om hennes kommande graviditet, har boken en annan betydelse. Under 1300-talet var religiösa bilder fortfarande ganska schematiskt upplagda efter kyrkans krav eftersom det ju i 98 procent av fallen var till kloster, kapell och katedraler som beställde och betalade för konst, styrde religiösa regler också innehållet. Konstmarknaden var köparnas och konstnärerna hade att rätta sig efter deras önskemål. Fri konst, så som vi känner den, där konstnärer själva väljer sina motiv och idéer, är ett ganska nytt påfund från 1800-talet, då Eva Bonnier ju mötte den i Paris. Bilden av den ensamma kvinnan som passiv mottagare av ja, rent av ett viljelöst offer inför böckernas innehåll fungerade både som sedeskildring och kvasipornografi För en 1300-talsbetraktare var därför boken konstnären placerat i Marias händer snarare en elegant hänvisning till att de profetior om en jungfrufödd frälsare som Gamla testamentet berättar om, nu besannas genom henne. Att hon är den som de gamla skrifterna talar om. Simone Martini puffar betraktaren i sidan och liksom viskar Du minns väl Ty så var det var skrivet och allt det där? Nu händer det! Simone Martinis Maria berättar också om dåtidens höviska ideal: en prinsessa, som kyskt och dygdigt sitter inomhus och läser i en bönbok ett dötrist liv förmodligen, men ett sätt att med 1300-talets bildkoder understryka madonnans förfinade karaktär, trots att den verkliga tjejen Maria av allt att döma var en analfabet som levde ett både enkelt och torftigt liv. Faktum är, att en berättelse från 100-talet beskriver hur ängeln kom till Maria vid en brunn, dit hon gått för att hämta vatten förmodligen ett mer sannolikt scenario än mötet i Simone Martinis gyllene läsesal. Motivet läsande kvinna har alltså använts för helt skiftande syften genom historien. Föreställningen om boken som symboliskt laddad kunskap, som Lena Kåreland resonerar om, fungerar bättre i senare tiders läsande kvinnor i konsten. I den franska konstnären Pierre-Antoine Baudouins bild från 1760, där en läsande dam med rosiga kinder och drömmande blick knäppt upp korsetten, kan vi till exempel se dåtidens farhågor om att böcker med upphetsande kärleksbeskrivningar kunde leda kvinnor i samma syndafall som den bibliska Eva först utlöste med sitt obekymrade bett i den förbjudna kunskapens frukt den som ju Kårelands boktitel också alluderar på. Bilden av den ensamma kvinnan som passiv mottagare av ja, rent av ett viljelöst offer inför böckernas innehåll fungerade både som sedeskildring och kvasipornografi. En praktiskt dubbeltydig bild, således, för den man som ville bevisa kvinnors oförmåga att kyligt och vetenskapligt förhålla sig till litteraturens förföriska kraft men i hemlighet förstås njöt av den spännande scenen. Vad läste hon om? Var det nyheten om att Första maj-demonstrationer för första gången genomförts i Sverige, med 150 000 deltagare på 22 platser i landet? När skönlitteraturen under 1800-talet, tack vare förbättrad tryckteknik och distribution, blev ett massmedium gick flodvågen inte längre att stoppa. De borgerliga kvinnor för arbetarkvinnor kunde knappast läsa på den nivån  som dittills hållits utanför de många sociala och offentliga sammanhang som var männens självklara domäner, kunde nu tack vare läsandet förstå hur andra människor upplevde kärlek, sorg, äventyr, yrkesliv, relationer och politik kort sagt livet. Då allt fler arbetarkvinnor lärde sig läsa, blev världen också deras att erövra genom läsande. Som Mussa gjorde, när hon satt vid tidningen en morgon i Stockholm 1890. Vad läste hon om? Var det nyheten om att Första maj-demonstrationer för första gången genomförts i Sverige, med 150 000 deltagare på 22 platser i landet? Eller att Yngsjömörderskan Anna Månsdotter, den sista kvinnan i Sverige som avrättades, hade halshuggits i Kristianstad? Eller läste hon om Wounded Knee-massakern, då amerikanska trupper mördade ursprungsbefolkningen i South Dakota? Den läsande kvinnan har genom konsthistorien fungerat som ett standardmotiv, möjligt att ladda med sin tids föreställningar om vad litteratur och läsande representerar: ibland dygdighet, senare rentav lössläppthet och, som hos Eva Bonnier: en skildring av ett klassamhälle på väg mot omvälvning, en modern vardag dit all världens berättelser når och lägger grunden för en ökad medvetenhet om samhället, en fördjupad förståelse av oss själva, historien och tillvaron. Linda Fagerström, docent i konstvetenskap och kritiker

2007 mördas en 18-årig kille på en fotbollsplan i Angered. Motivet är hämnd men drabbades verkligen rätt person?

Ju längre polisutredningen pågår desto svårare får åklagaren att binda de två ägarna Conrad Öberg och Ingemar Arbro till sprängningen. Motivet är dessutom oklart. Varför spränga sin egen restaurang? Men när polisen istället får ett genombrott handlar det om branden 4 månader tidigare. Kan det kanske vara samma gärningsman som först försökte bränna ner Fontainebleau - som sen sprängde allt i luften? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Katarina Wikars och fotografen Annika von Hausswolff bläddrar bland utfrätta minnen och längtar efter en mer taktil tid. Hur lät polaroidkameran? Hur lång tid väntade man? Vad hände i kroppen när bilden väl kom fram?  Kommer ni ihåg hur förväntansfull man var när den bubbliga ytan transformerades till bleka färger och glåmiga siluetter? Formatet var 7,7 gånger 7,7 centimeter. En bred vit marginal under. Farliga kemikalier. Motivet var nästan alltid någon annanstans än på bilden.

15-åriga Therese har hittats död och två jämnåriga, en kille och en tjej, misstänks för mord respektive anstiftan till mord. Båda förnekar brott. Polisen lyckas säkra raderade sms, och genom vittnesförhör med kompisar och smsen växer ett motiv. I sitt tredje förhör erkänner killen att han dödade Therese - och varför. Motivet chockar och förbryllar polisen.  Det här är andra delen i P3 Dokumentärserien Mordet på Therese Johansson Rojo.  I fem delar berättar P3 Dokumentär historien om mordet på 15-åriga Therese Johansson Rojo, ett fall som i medier kom att kallas Sturebymordet. Therese Johansson Rojo hittas mördad i skogen vid på natten den 7 juni 2009. Två 16-åringar, en kille och en tjej, grips bara några timmar senare. En destruktiv kärlekshistoria rullas upp och en intensiv sms-konversation blir ett av de främsta bevisen under den rättegång som sedan följer. P3 Dokumentärserien berättar om när det ofattbara händer fyra dagar innan avslutningen i nian. Om mordet, kärleken, besattheten och om en tonårsvärld dit vuxna inte har tillträde. En dokumentärserie av Hugo Lavett. Lyssna på hela serien här

Molnet från 1895 är en av den svenska konsthistoriens mästerverk. Motivet är alldagligt: en väg slingrar sig fram mellan två kullar, över den lyser ett stort vitt moln. Tavlan är inte en impressionistisk naturstudie målad i det fria. Prins Eugén hade tänkt ut målningen i ateljén. Han ville visa mer än skönhet. Han ville gestalta ett själstillstånd, kanske till och med göra ett självporträtt. Mikael Timm berättar hur arvsprinsen som alltid tvivlade på sin förmåga och i alla sammanhang var en främling, lyckades skapa en av Sveriges mest älskade målningar.

Hur lät polaroidkameran? Hur lång tid väntade man? Vad hände i kroppen när bilden väl kom fram?Kommer ni ihåg hur förväntansfull man var när den bubbliga ytan transformerades till bleka färger och glåmiga siluetter? Formatet var 7,7 gånger 7,7 centimeter. En bred vit marginal under. Farliga kemikalier. Motivet var nästan alltid någon annanstans än på bilden. Katarina Wikars och fotografen Annika von Hausswolff bläddrar bland utfrätta minnen och längtar efter en mer taktil tid.

Den 24 juni 1999 skjuts 19 åriga Pela till döds i familjens hus i irakiska Kurdistan under en semester resa till hemlandet. Motivet är att hon rymt hemifrån och inte levde efter familjens regler och traditioner efter familjens flytt till Sverige. Pelas lillasyster Breen, kontaktar svensk polis och man påbörjar en förundersökning trots att oddsen att nå domstol är de sämst tänkbara: Offret är visserligen hemmahörande i Farsa i södra Stockholm, men hon saknar svenskt medborgarskap. Mordet har begått i ett land som saknar diplomatiska förbindelser med Sverige. Polisen har inte kunnat undersöka brottsplatsen, saknar tekniks bevisning och dessutom är huvudvittnet, lillasystern Breen, kvar i Kurdistan. Dåvarande utrikesminister Anna Lind blir engagerad i fallet och den tysta diplomatin leder så småningom till att svensk polis lyckas få hem lillasystern. Drygt 1 ½ år efter dödsskjutningen startar så rättegången som kommer att gå till historien som den första hedersmordsrättegången i Sverige. De åtalade är två av offrets farbröder. De hävdar att de är oskyldiga till mordet och lägger skulden på Pelas pappa.  Pappan har aldrig hörts av svensk polis men har i flera intervjuer och brev tagit på sig mordet på dottern. Den svenska domstolen väljer dock att gå helt på lilla syster Breens version av mordet och i januari 2001 dömer rätten farbröderna till livstids fängelse för hedersmordet på Pela.

(1 Joh 4:7-21)

(Jesaja 6:1-7) m fl

Romarbrevet 1:16-17