Podcasts about verklig

Möten, uppgifter, mejl... Microsoft 365 har funktioner och tjänster för det mesta, men Verklig produktivitet handlar kanske om något annat än att bocka av saker som gjorda? Vi har så mycket brus och notiser som i en del fall kanske hindrar oss från det som Cal Newport kallar Deep Work? Om det här handlar det här avsnittet av Office 365-podden. Och så blir det som vanligt nyheter.

I detta All Time Best Of-avsnitt gör vi ett återbesök till ett av våra starkaste avsnitt någonsin. Kjell Enhager är föreläsare, coach och guru i personlig utveckling, samt en av Sveriges absolut främsta inom NLP; hjärnans eget "språk" som styr motivation, personkemi och känslor. Han har studerat hur framgångsrika människor gör, tänker och känner, när de lyckas med det som andra inte lyckas med.Vi djupdyker i lyssnarfrågor och pratar om vad det är som gör att vissa lyckas med det de vill åstadkomma, och vissa inte. Vi pratar också om prestationsångest, vad man gör åt rädslan av att misslyckas, hur man hittar modet att lämna sin arbetsplats, prioriteringar, hur man själv kan bli en bra coach och så mycket annat! Ett klockrent avsnitt för dig som vill ha konkreta metoder för att nå dit du vill! Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lyssnare med svajig självkänsla: ”Snart blir jag lämnad av min man pga att jag är längre än han!” & Att våga ge förtroenden (svag punkt hos M&M) & Förtjänar Magnus verkligen Marit, undrar någon… Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi gallrar i djungeln av hälsotrender och dieter med faktagranskaren Jacob Gudiol. Alla vill må bra. De flesta av oss vet egentligen vad vi behöver göra för att motverka ohälsa. Ändå svämmar sociala medier över av braskande hälsotips som ofta både skrämmer och ger oss dåligt samvete. Nya trender dyker upp varje månad. Ibland är det ett visst superbär man ska äta, ibland är det fasta som gäller och rätt vad det är gör alla grönsakssmoothies. Det kan kännas som en djungel. Hur ska man veta vad som stämmer och vad som är påhitt eller överdrifter?Till att börja med: hälsa är en unik upplevelse och det som funkar för just dig kanske inte är exakt samma saker som funkar för någon annan. Men när det gäller generella påståenden om mat, träning och levnadsvanor kopplat till hälsa är det självklart vetenskap och forskning vi ska luta oss emot.Jacob Gudiol – faktagranskare av hälsopåståenden
Vi bjöd in Jacob Gudiol, fysioterapeut och hälsoprofil med en master i Sport Science som utsågs till Årets Folkbildare 2021. Han har gjort det till sin uppgift att vara faktagranskare och hjälper oss att sålla i flödet. Han utbildar, bloggar, poddar, twittrar och instagrammar för att sprida fakta om hälsa och träning. Han är hyllad och blir naturligtvis också ifrågasatt. Men många använder honom som en pålitlig källa till vad forskningen visar inom de här områdena.Vi fastnar i våra åsikter
Vi människor håller gärna fast vid vår världsbild och våra övertygelser. Det gör det svårare för fakta att tränga igenom i informationsbruset, säger Jacob.Det är lättare att hänga på en ny trend och få känslan av att man ”gör rätt” än att sätta sig in i verklig fakta som alltid innehåller nyanser och gråskalor. Men bara medvetenheten om det här kan hjälpa oss att stå emot och ifrågasätta när det dyker upp påståenden runt fikabordet och i sociala medier.Höj varningsflaggan när någon1. paketerar sin hälsogrej med uppenbara självklarheter som att vi sitter för mycket och äter för mycket glass.2. påstår att en enda råvara eller diet är lösningen på allt.3. länkar till en enstaka forskningsstudie istället för att beskriva forskningsläget som helhet.4. missar att sätta fakta i ett sammanhang.5. undviker att nämna eventuella brister med den egna hälsogrejen.6. säljer produkter kopplat till sin hälsogrej.7. låter bli att svara på kritik eller svarar aggressivt.Det är svårt att sälja in nyanser
Verklig hälsa kommer av vanor som vi håller i över långa tidsperioder, som att röra på oss regelbundet, sköta sömnen så gott vi kan och att inte äta så mycket ”utrymmesmat” som läsk, chips, kakor och godis. Problemet är att det inte blir ett lika ”hett” och ”nytt” budskap som att snacka om en ny diet eller ett ny superråvara. Medan det där heta och nya tyvärr är lätt att tjäna uppmärksamhet och pengar på.I avsnittet hör du Jacob berätta hur han ser på några av de kost- och hälsotrender som det pratas mycket om just nu och hur du kan göra för att hitta fakta och bra källor.Och kom ihåg: när vi luras att sträva mot perfektion med orimliga förväntningar på vår hälsa blir vi ofta missnöjda. Livet går upp och ner. En viss acceptans av det är också hälsa.Vår samarbetspartner motivation.se, Sveriges ledarskapssajt har många artiklar om hälsa. Den här veckan har vi valt en text om att ta hand om sig fysiskt för att må bättre psykiskt. Trevlig läsning! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Andakter i pingsttiden med Anden i fokus med den tidigare ärkebiskopen K G Hammar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den som kommer när vi kallar står också för närvaro, och all forskning inom vårdvetenskapen visar att närvaro och tröst hör samman. Verklig tröst ges genom en annan människas närvaro, inte genom rätta ord eller handlingar i ett utsatt läge. Ur andaktenText:Andra KorintierbrevetMusik:Dans i de saligas ängder ur Orfeus och Eurydike av Christoph Willibald GluckProducentMarianne Greipliv@sverigesradio.se

Lyssna utan döma eller värdera, lyssna med nyfikenhe och förväntan i vad du kan maximera och multiplicera i din nästa nivå i ditt ledarskap och företag. Vore det inte fantastiskt om du slapp leta utanför dig själv och istället får syn på det du själv kan påverka. I det här avsnittet får du höra mig, Emmeli Ahlander berätta om "De 5 vanligaste URSÄKTER som håller dig ifrån verklig framgång". Där jag själv fått arbeta med alla och nu coachar andra syftesdrivna ledare och företagare att bryta igenom. Reflektera över vilken eller vilka som är eller har varit starkast hos dig och vad du vill bryta igenom för din nästa nivå. Jag avslöjar också mindsetskiften, vertyg och sätt att få syn på och arbeta med dessa och på slutet berättar jag senaste nytt om vad som väntar dig som kommer med på konferensen VIP Momentum den 13-15 september på hotell högland i Nässjö. Anmäl dig på sidan eller skicka oss ett mail med din anmälan. >>  Till konferensen Https://www.ledarskapsakademin.com/mlk Och du kan alltid maila oss: hej@ledarskapsakademin.com  Vi ser så fram emot att skapa Momentum tillsammans med dig! Nu vill jag önska dig en dag och vecka fylld med momentum i ditt ledarskap! Emmeli Ahlander Utbildare, coach och mental PT Ps. Passa på att boka din plats till VIP Momentum den 13-15 september till boka-tidigt-erbjudandet och stå med oss som samarbetspartner, läs mer på sidan.

Avsnitt 221. Så är den här, Storytels omtalade röstväxlare, Voice Switcher, som i dagsläget gör det möjligt att byta ut en inläsare till en ljudbok mot en AI-skapad röst eller en klonad Stefan Sauk. Vi lyssnar till en handfull böcker av de första 25 titlarna och uppfattar att nivån är tillräcklig för att få ett genomslag. Men det finns, som ni kommer att höra, alltid ett men. Förläggaren fyller på sitt ”stall” med nya förläggare och ger oss något av en programförklaring över hur han tänker runt förlagets/förlagens utgivningslistor. Både förläggaren och journalisten kapitulerar inför John Sargents, typ, memoarer Turning Pages. Den speglar ett liv i den amerikanska bokbranschens centrum och ger oss insyn och insikt i många av de stora affärerna och i många av de avgörande konflikterna i modern tid. Ett måste för den som är intresserad av bokbranschen och som vill ha en insyn bakom kulisserna.   01 20       Röstväxlare får sitt genombrott 04 56       Förläggaren växlar upp sin kommersiella satsning 20 33       Turning Pages – en lysande berättelse från den amerikanska förlagsvärlden

Verklig uppmärksamhet, ett seende som kastar bort jaget och går till tingen och människorna själva, utgör en särskild etisk linje under 1900-talet. Mattias Hagberg följer den uppmärksamt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.I ett brev till hustrun Clara, daterat den tionde oktober 1907 i Paris, beskriver Rainer Maria Rilke hur han stått i timmar och betraktat ett fåtal målningar av Paul Cézanne på höstsalongen i Grand Palais. Han är trollbunden av den nyligen bortgångne konstnärens måleriska handlag och av hans sätt att närma sig världen.Gång på gång återvänder han till rummet där Cézannes målningar finns samlade. Förundrad beskådar han färgerna och de vardagliga föremål som träder mot honom. Hos Cézanne anar Rilke ett nytt sätt att se, ett nytt sätt att betrakta människor och ting. Den trettonde oktober skriver han till Clara igen: ”Att Cézanne ger mig så mycket att göra nu får mig att märka hur mycket jag har förändrats. [–-] Sannolikt är jag bara vid en första milstolpe; men ändå, jag kan redan förstå den gamle mannen som gått någonstans långt före […].”Mötet med Cézanne brukar beskrivas som en vändning för Rilke. Hans sätt att tänka och förstå konst och poesi blev aldrig riktigt detsamma efter de där timmarna i Grand Palais. Han kom att betrakta skapandet som något som har med synen att göra, som något som kommer an på en uppmärksam och kärleksfull blick. Han ska senare uttrycka det med orden: ”Jag lär mig att se. Jag vet inte vad det beror på, men allt går djupare in i mig och stannar inte där det tidigare stannat. Jag har ett inre som jag inte visste om. Nu tar sig allt dit in.”I litteraturhistoriska texter om Rilke heter det ibland att han utvecklade en seendets poetik, ett sätt att närma sig språket och världen som var djupt förankrad i den där uppmärksamma blick som han upptäckt via Cézanne. Men frågan är om inte denna poetik också var en etik.I brevet till Clara från den trettonde oktober beskriver han Cézannes måleri som en kärlekshandling eftersom Cézanne varken målade människor eller ting så som de tedde sig för honom själv, utan så som de verkligen var, i sig själva. För Rilke framstod Cézannes blick som fullständigt osjälvisk, som befriad från egoism.”De stora konstnärerna uppenbarar världens detaljer.” Så skrev den irländska moralfilosofen och romanförfattaren Iris Murdoch sextio år senare i en av sina mest lästa texter ”Det godas supremati över andra begrepp”. För henne, precis som för Rilke, var den uppmärksamma blicken en oundgänglig del av såväl konsten som litteraturen. Och precis som han lät hon kärleken och seendet mötas. ”Kärlek”, skriver hon på ett ställe, ”är att varsebli individer.”Murdoch, som då och då refererade till Rilkes brev om Cézanne, är kanske den västerländska tänkare som gjort mest för att skapa en sammanhållen poetik och etik utifrån den osjälviska uppmärksamheten. I såväl romaner som filosofiska texter återvände hon ständigt till frågan om varseblivningen som en väg till moralisk självtranscendens. ”Kärlek”, skriver hon, ”är den ytterst svåra insikten att det finns något reellt utanför det egna jaget.”Murdoch förbinder denna etiska och poetiska blick med ett självutsläckande, med en rörelse bort från egots fortlöpande självbedrägerier, i form av fantasier som klistras på omvärlden, till en plats där jaget upphör att vara centrum.Denna syn på etik, som ligger långt ifrån den traditionella föreställningen om att moraliskt handlande kräver att vi kan se oss själva i andra, hämtade Murdoch från den franska filosofen och mystikern Simone Weil.Tankarna på självutplåning, försakelse och på ett sinne som vänder sig från jaget mot omvärlden genomsyrar det mesta som Weil såväl skrev som gjorde. Hela hennes korta liv förefaller ha varit ett enda långt försök att utplåna sig själv till förmån för andra. I sina texter använde hon gärna det franska ordet attention för att sammanfatta vad hon menade. Ett ord som rymmer mer än svenskans uppmärksamhet, eftersom det inte bara betyder att rikta sinnet mot något, utan även att avvakta och vänta, något som var mycket betydelsefullt för Weils syn på allt från kunskap till medmänsklighet. I en text med den märkliga titeln ”Reflexioner angående skolstudiernas nytta för tillväxten i kärleken till Gud” beskriver hon denna avvaktande hållning med en bild av en man på en hög bergstopp som ser ut över landskapet under sig utan att på förhand ha bestämt sig för vad han ska fokusera på. ”Uppmärksamheten består i att bromsa in tanken, hålla den i beredskap, tom och öppen för sitt föremål, [–-] liksom i väntan, icke sökande någonting, men redo att ta emot sitt objekt i dess nakna sanning”.Precis som hos Rilke och Murdoch är blicken, själva seendet, det väsentliga för Weil: ”Den blicken är först och främst en uppmärksam blick: själen har gjort sig tom på allt eget innehåll för att ta emot den man ser på, sådan som han verkligen är, i hela hans sanning.”Men blicken är en sak, hur den artikuleras en annan. Såväl Weil som Murdoch var skrivande personer som visste vilken betydelse språket har för vårt förhållande till världen. Murdoch var noga med att påpeka att metaforer alltid är en väsentlig del av allt tänkande.Eller för att uttrycka det annorlunda: Mellan språk och uppmärksamhet finns ett oundgängligt band.Den norska litteraturvetaren Toril Moi har skrivit en fin liten pamflett om allt det här med just titeln ”Språk och uppmärksamhet”. I den passerar såväl Murdoch som Weil förbi som viktiga inspirationskällor, men det är ändå Rilke som får sista ordet. Det är hos honom som Moi finner den väsentligaste kopplingen mellan blicken, språket och världen: ”Jag lär mig att se. Jag vet inte vad det beror på, men allt går djupare in i mig och stannar inte där det tidigare stannat. Jag har ett inre som jag inte visste om. Nu tar sig allt dit in.”För Moi blir Rilke den som förstår att arbetet med språket är en övning i att se klarare, att det finns ett ständigt spel mellan ord och blick.”Mitt språks gränser är min världs gränser”, skrev Ludwig Wittgenstein en gång. Och kanske är det till den gränsen allt detta bär oss; till den punkt där ord, blick och värld möts; där det inre blir det yttre och jag blir du.Eller med Murdochs ord: ”Svårigheten ligger i att hålla uppmärksamheten fäst vid den verkliga situationen och att hindra att den i smyg återvänder till jaget med självömkandets, föraktets, fantasins eller förtvivlans tröst. [–-] Det är en uppgift att se världen som den verkligen är.”Mattias Hagbergförfattare och journalistLitteraturToril Moi, ”Spåk och uppmärksamhet”, i översättning av Alva Dahl. Bokförlaget Faethon, 2017. Iris Murdoch, ”Det godas supremati över andra begrepp”, i översättning av Kate Larson. I Cederberg (red.), Att läsa Platon. Brutus Östlings förlag, 2007. Rainer Maria Rilke, ”Brev om Cèzanne”, i översättning av Helga Krook. Raster, 1995.Simone Weil, ”Reflexioner angående skolstudiernas nytta för tillväxten i kärleken till Gud” i boken ”I väntan på Gud” i översättning av Karin Stolpe. Bonnier, 1957.

Gudstjänst med Per-Åke Eliasson 01/10-23

Du sitter vid datorn & kör igång ditt gamla favoritspel the Sims. Skivan är något repig, men tillslut startar spelet & du nynnar med till melodin som präglat barndomen. Men det fungerar inte som förut.. Fläkten arbetar som aldrig förr, spelet är segt och några delar har försvunnit. Är vi framtidens dataspel? Lever vi i en version av spelet the Sims? Den starka koppling mellan dataspelens värld och vår egen är något som många konspirationsteoretiker använder som argument för att vi, vår värd och hela vårt universum - egentligen är ett spel. Vill du höra fler avsnitt av Konspirationsteorier? Lyssna på: Lever du i en simulation? En interaktiv konspirationsteoriKonspirationsteorier - Eftersnack: https://m.facebook.com/groups/konspirationsteorierpodcast/ Facebook: https://m.facebook.com/konspirationsteorier/ Instagram: https://www.instagram.com/konspirationsteorier/ Källor: https://docs.google.com/spreadsheets/d/1SZ1ovvNZXqqgf7md7NUJTZMIfDBSTeC4Ef857_dUIFc/edit?usp=sharing  Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När föreläsaren, coachen och gurun i personlig utveckling, Kjell Enhager, gästar Framgångspodden så blir det alltid ett av de mest lyssnade avsnitten det året. När han gästade avsnitt 436 så dök vi ner och pratade om hur man skapar förändring i livet som håller. Varför är det så att vissa lyckas med det som de vill åstadkomma, medan andra inte gör det? Vi pratar massor bland annat prestationsångest, vad man gör åt rädslan för att misslyckas, hur man hittar modet och hur man prioriterar rätt i livet. Tusen tack för att du lyssnar!Avsnittet sändes ursprungligen 2020-12-02.Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Reformationens religionsstrider och senare franska revolutionens omstörtande tankar gjorde att furstarna utvecklade metoder och organisationer för att övervaka undersåtarna. Verklig massövervakning kom först med första världskriget.Övervakningen har utvecklats i takt med hur kommunikationsteknikerna utvecklats. Först ut var brevspionaget, för att följas av övervakning av kommunikation via telegraf och senare telefoni. Med masskommunikation kom massövervakning.Rätten att förfoga över hemlig kunskap var länge ett furstligt privilegium – och privatlivet är historiskt sett en ny företeelse, väsentligt både yngre och bräckligare, än de hemliga statliga övervakningssystemen.I denna nymixade repris av avsnitt 126 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Andreas Marklund, historiker och forskningschef vid ENIGMA – Museum för post, tele och kommunikation i Köpenhamn, aktuell med boken Övervakningens historia – Från svarta kabinett till digital massövervakning.I England början av 1500-talets fick jungfrudrottningen Elisabeth I med hjälp av sin förste sekreterare sir Francis Walsingham att bygga upp en mångfacetterad övervakningsapparat riktad mot landets katoliker. Både mordkomplotter och planerade uppror kunde avslöjas med brevspionage.Första världskriget blev urfröet till den globala massövervakning som i nutidens digitala samhälle mer eller mindre har utvecklats till ett grundvillkor i tillvaron.Den demokratiska grundtanken och rättsstatens regelverk har gjort övervakningen till en paradox i det moderna samhället. Hur ska staten kunna skydda demokratin med odemokratisk övervakning?Bild: Telefontornet i Stockholm ca 1890, ledningar med rimfrost, Tekniska Museet, public domain.Musik: Taurus av Lance Conrad, Storyblock Audio. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Möt Erik Elinder, en stor värmlänning. (NWT 2022-07-16)

Två ljuspartiklar kan höra ihop och veta om varann, trots stort avstånd mellan dem. Experiment om den märkliga företeelse som kallas sammanflätning gav Alain Aspect Nobelpris 2022. Alain Aspect fick dålig undervisning i just kvantmekanik som student – och det gjorde honom intresserad av att forska i ämnet. När han fick möjligheten att göra experiment som kunde avgöra en tvist mellan fysikgiganterna Einstein och Bohr var det för honom som en kärlek vid första ögonkastet. Reporter: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Sverige är förknippat med ensamhet, men verkligheten är inte fullt så enkel. Kristina Lindquist frågar sig när isoleringen kräver en politisk lösning och när den har en politisk orsak. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2020.En kvinna hälsar på i en jaktstuga i bergen. När hon vaknar efter en ensam natt är hon skild från världen av en genomskinlig vägg, och allt liv bakom den tycks vara utplånat. Marlen Haushofers ständigt aktuella roman Väggen från 1968 har tolkats som dystopi i kalla krigets skugga, som feministisk utvecklingsberättelse och civilisationskritik i Henry David Thoreaus anda. Men på ett väldigt konkret plan är den främst en betraktelse över ensamhetens topografi. Romanen utspelas till stor del i ett akut nu där mörker, hunger och kyla måste hanteras men så kommer plötsligt passager som öppnar tiden och etablerar ensamheten som ett permanent öde: Jag har efter hand börjat förstå att jag aldrig kommer att komma tillbaka, skriver kvinnan i en dagbok som troligen inte kommer att bli läst. Med ensamheten kommer skräcken inför att förvandlas till något som passerar djurets väsen på väg mot avgrunden. Redan nu, skriver hon, är hon bara ett tunt skal över ett berg av minnen.I Väggen tecknas en bild av existentialismens övergivna människa, där ensamheten utgör varats obevekliga grundvillkor. Det är samma kosmiska ensamhet som i Harry Martinssons Aniara, med ödsligheten välvd som en tung stenrymd kring människans själ egentligen oavsett sällskap av andra.Vad har då någon av oss att sätta upp mot kosmisk ensamhet? Vilka reformer kan egentligen spränga en stenrymd kring själen? Det tycks i alla fall vara trendigt att försöka sig på detta. Partiledare talar om att bota och ta krafttag mot ensamheten. Ledarsidor av olika färger beskriver ensamhet som ett folkhälsoproblem och i riksdagen lägger folkvalda över hela skalan motioner om att minska social isolering. 2018 fick Storbritannien till och med världens första ensamhetsminister. Men om ensamheten verkligen är ett existentiellt grundvillkor är ju denna politisering bara fåfänga, och ett tomt försök att klä det eviga i något som inte på allvar rymmer människans belägenhet i världen. Kan ensamheten verkligen kan vara politisk?Kylan från det där existentiella grundvillkoret har nog de flesta av oss känt, och kanske har vi rentav koketterat med den själsliga tomhet som kan uppstå mitt i gemenskapen med andra. Verklig ensamhet är något annat. Det är helt enkelt skillnad på att vara en svarad människa och på att inte vara det, för att tala med författaren Malin Lindroth, som beskriver ensamhetens avgörande gräns just så i sin självbiografiska essä Nuckan. I strömmen av vardagliga ord ryms en bekräftelse som säger att du finns till. I en förtvivlad passage beskriver Lindroth en sommar då rädslan för att avvisas tar henne helt i besittning, då varje ord som lämnar henne känns som en nådeansökan och en bön om ett uppehållstillstånd i en tillvaro som inte tillhör henne. Hon skriver: Och nu handlade det inte bara om män, nu var skräcken allomfattande. Jag var rädd för att visas bort av alla, ur alla sammanhang. Bannlysas. Visas ut i ödemarken. Ensamheten får helt enkelt Malin Lindroth att tvivla på sin rätt att existera, och ur ett historiskt perspektiv är det inga konstigheter, eftersom samhörighet med gruppen länge var en absolut förutsättning för mänsklig överlevnad.Av allt att döma var isoleringen än större för den man som i november 2019 hittades död i sin lägenhet på Södermalm i Stockholm. Tidningarna skrev att han hade legat där i tre år, och att radion fortfarande stod på. Det är en död som tagen ur Väggen, där huvudpersonen resonerar om att ingen kommer att trycka sina varma, levande fingrar mot hennes kallnande ögonlock när det väl blir dags. Och den här sortens nyheter har närmast blivit en egen genre bland mänskliga tragedier, och tas ofta som intäkt för att något gått riktigt fel i vårt samhälle.Det är dock en envis myt att Sverige med sina många singelhushåll skulle vara ett särskilt ensamt land. I själva verket ligger vi tvärtom en bra bit efter länder som Ungern och Grekland både vad gäller upplevd ensamhet och social isolering. Men sådana rankningar minskar knappast lidandet för den som rent faktiskt står utanför mänsklig gemenskap. Siffror från SOM-institutet visar till exempel att sex procent är ensamma alla kvällar i veckan och att 13 procent umgås med vänner mindre än en gång i månaden.Det låter onekligen sorgligt frågan är bara vems ansvaret är. Liberala skribenter som betonar individens ansvar för den egen lyckan kan häpna över hur vuxna, friska människor blivit så hjälplösa att de behöver politiker och tjänstemän för att knyta vänskapsband. Och möjligen kan man betrakta ensamhet som ett fenomen utanför politikens räckvidd om man utgår från ett slags neutral och arketypisk medelmänniska, som står orörd av politiska spår från exempelvis fattigdom och klass. Den som lever med arbetslöshet och låg inkomst lider nämligen också oftare av ensamhet, vilket kanske går att glömma om man betraktar bussbiljetter, kafébesök och internetabonnemang som sådant som alla självklart har råd med. Minskad tillgång på billig psykoterapi kan också göra det till en klassfråga att bryta en ensamhet som inte sällan präglas av ångest och skam.Men det som oftast återkommer i debatten om politisk ensamhet är bilden av den ensamma ålderdomen, trots att verkligheten kring detta inte alls är entydig. Äldre känner sig mindre ensamma än yngre, men är rent faktiskt mer socialt isolerade. I boken Ensamheten värst, som samlar 18 år av Siri Johanssons ensamma dagboksanteckningar, konstaterar hennes son Sven Teglund att det som bröt dödläget för modern var att få komma till ett servicehus, där hon med stor tvekan levde upp inför ett nytt socialt sammanhang. Är det i så fall en politisk fråga att chansen att få plats på ett äldreboende halverades under de första decennierna på 2000-talet? Eller att en majoritet av Sveriges kommuner gör besparingar på äldreomsorgen? En av de åtgärder som diskuteras på flera håll är att lösa nattillsynen med kameror istället för med mänsklig närvaro. Eller som poeten Ragnar Thoursie skriver i en dikt om hemtjänstens nattpatrull:Inget benbrott denna gång, ingen som ligger på golvet och kvider.Bara rop efter någon att prata med,i vargtimmenMer sällan diskuteras exilens ensamhet som politisk fråga i debatten om migration, trots att Sverige är ett av de länder där det är svårast att hitta nya vänner för den som kommit hit från annat håll. Och trots att sådant som stopp för familjeåterförening och skärpta försörjningskrav för att få ta hit anhöriga är en politik som rakt av skapar ensamhet.För den som flytt över hav och land kan ensamheten nämligen väldigt konkret bli en direkt konsekvens av politiska beslut. I reportageboken Dom som stod kvar skriver journalisten Thord Eriksson om afghanska ungdomar som efter godtycklig åldersuppskrivning det kan handla om ett ögonkast från en handläggare blivit utkastade i fullständig ensamhet. Det är en ensamhet som gör att ingen reagerar när ett juridiskt biträde slarvar eller när nya omständigheter borde ge rätt till ny prövning. Ingen svarar på andra sidan av den genomskinliga väggen.Kristina Lindquist, kulturskribentLitteraturBrülde, Bengt & Fors, Filip (2015) Den svenska ensamheten: Om hur olika former av ensamhet påverkar vårt välbefinnande i Annika Bergström, Bengt Johansson, Henrik Oscarsson & Maria Oskarson (red), Fragment. Göteborgs universitet: SOM-institutet.Eriksson, Thord: Dom som stod kvar. Natur & Kultur, 2019.Marlen Haushofer: Väggen, övers: Rebecca Lindskog. Bokförlaget Thorén & Lindskog, 2014.Siri Johansson och Sven Teglund: Ensamheten värst. Teg publishing, 2016.Malin Lindroth: Nuckan. Norstedts, 2018.Harry Martinsson: Aniara. En revy om människan i tid och rum. Albert Bonniers förlag, 1956.Ragnar Thoursie: Sånger från äldreomsorgen. Albert Bonniers förlag, 2009.LänkarGrannen låg död i över tre år (Aftonbladet, 20/11 2019) Hanne Kjöller: Att vara ensam är ett val (DN, 3/7 2019)How lonely are Europeans? (EU Science hub, 2019)Professor: Chansen att få plats på ett äldreboende har halverats (SVT 7/9 2018)Så många sparar på äldreomsorgen (Kommunalarbetaren, 16/12 2019)Expat Insider 2017 

Andreas Nielsen - Verklig kärlek by Hillsong Church Sweden

Det ligger i världsordningens natur att hålla oss fjättrade vid den krassa materialismen, men så ska det inte vara. I detta avsnitt hjälper Magnus, tillsammans med Kristus och Platon, lyssnaren att frigöra sig från denna bild och förstå sin egen potential. Men först av allt pratas det om inflation, om OG Greta och dumma idéer, samt en del lyssnarmail gås igenom. Inlägget Stick ut hakan och låt fantasin bli “verklig” dök först upp på Radio Svegot.

Predikan från gudstjänsten den 15 april 2022. Du kan även se våra gudstjänster på vår YouTube-kanal Pingstkyrkan Västra Frölunda.

Romanen Diva kom ut 1998 och stilen bröt av mot Monika Fagerholms tidigare böcker. Hedvig Weibull reser tillbaka i tiden och lyssnar på en intervju om drivkraften bakom att skriva Diva. Tänk om det skulle kunna finnas en huvudperson i en roman som är supersmart. Och jättevacker. Och som är en 13-årig flicka som tar för sig utan att skämmas. En sådan huvudperson skriver den finlandssvenska författaren Monika Fagerholm fram i romanen Diva. Samtidigt som Diva är en utopisk flicka, någon som "man inte trodde fanns", är hon märkvärdigt verklig. I Klassikern återvänder Hedvig Weibull till ett samtal som ägde rum tjugoett år tidigare, och som spelades in på en skruttig diktafon. Där berättar Monika Fagerholm om vad Diva betyder för hennes skrivande men också om att boken inte hyllats av alla läsare. 

Gudstjänst med Per-Åke Eliasson 27/3-22

Sedan coronapandemin bröt ut har många drabbats av insikten om att tillvarons förutsättningar inte var så stabila som vi kanske inbillade oss. Frida Anund funderar över livet i tider av osäkerhet. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det är den 5 november när jag påbörjar den här redogörelsen. Så inleds Marlen Haushofers roman Väggen från 1963 i svensk nyöversättning av Rebecca Lindskog. Huvudpersonen som den 5 november har fattat pennan är en medelålders kvinna. Hon har följt sin kusin på en semestertripp till familjens jaktstuga i Alperna. Så fort packningen stuvats in i huset ger sig sällskapet av ner till byn för att ta en öl på värdshuset. Bara kvinnan stannar kvar. Morgonen därpå vaknar hon i ett hus som fortfarande är tomt. Ingen kom hem kvällen innan och snart måste hon fråga sig om någon någonsin kommer återvända. Runt jaktstugan har en genomskinlig vägg rest sig.Jag läser Haushofers bok sommaren 2020. Jag har rest till familjens sommarstuga, något jag ofta gör men den här gången är inte jämförbar med något tidigare tillfälle. Runt gården där stugan ligger har Coronapandemin slagit ner och livet har för många, inklusive mig själv, förändrats i ett slag. Alla mina planer har ställts in, och hastigt och lustigt har jag flyttat in i stugan på obestämd tid. I bilen, som är min enda länk till yttervärlden ligger en flaska handsprit och en förpackning våtservetter. Himlavalvet är tomt på flygplan, som om en osynlig vägg rest sig runt gården och spärrar vägen för varje pilot.I Haushofers bok fortsätter tiden sin gilla gång trots den absurda situationen. Praktiska problem måste lösas, framförallt den nyfunna kon behöver mjölkas och utfodras. Kvinnan har många viktiga beslut att fatta om hon ska överleva den kommande vintern ensam i jaktstugan.Min egen tillflykt i den svenska skogen är inte en fråga om liv och död. Snarare tänker jag att jag borde passa på att njuta av det oväntade avbrottet i tillvaron. Det är sommar, sjön är varm och i skogen mognar blåbär och hallon. Men på natten ligger jag sömnlös, ett mystiskt brummande ljud håller mig vaken. Jag går ner till elskåpet i hallen, vrider av strömbrytaren och ser dioden på kylskåpet slockna, men brummandet fortsätter. I flera dagar letar jag efter källan till oljudet. Till sist måste jag förlika mig med tanken på att ljudet kommer inifrån mitt huvud. Jag bokar en tid hos öronläkaren. Väl där får jag lovord för mina fina hörselgångar. Det finns inget fel på mina öron. Men var kommer ljudet ifrån i så fall? Läkaren, en trevlig äldre dam, lägger ifrån sig sina redskap. Hon säger att kroppen kan reagera på påfrestande situationer och så frågar hon om något i mitt liv har förändrats på sista tiden.Det finns ett ord som spökat under hela pandemisommaren: limbo. Jag lever i limbo. Jag har tappat kontrollen över mitt liv. Jag väntar utan att veta vad jag väntar på eller hur länge jag måste vänta. Jag sitter i trädgården och väntar och läser, och kvinnan i Haushofers roman väntar med mig. Hon blickar mot horisonten. Hon väntar ömsom hoppfullt på en räddare och ömsom bistert, med handen om geväret, på en okänd fiende.Ordet limbo kommer från latinet och går att översätta till gräns. Begreppet kan härledas till 1200-talet och Thomas av Aquino. Han var en av den katolska kyrkans inflytelserika tänkare och han introducerade limbo bland annat för att lösa frågan om vad som hände med de barn som dog innan de hunnit döpas. De som inte förtjänade helvetet men som heller inte kunde komma till himlen. Thomas av Aquino introducerade limbo som en barmhärtighetsåtgärd, ett helvetets förgård åt de odöpta. Om han nu tänkte sig en förgård, det var i alla fall vad Dante Alighieri föreställde sig i sin Gudomliga komedi. Dante lät sina hedniska hjältar få vistas i Limbo för att de skulle undkomma de lägre kretsarna i hans Inferno.Jag ligger sömnlös i stugan med det oavlåtliga brummandet i huvudet och tänker att både Thomas av Aquino och Dante underskattade det fruktansvärda i att fastna i ett gränsland. Vår förståelse för begreppet limbo skiljer sig så klart från de medeltida männens. Få skulle idag förknippa limbo med barmhärtighet. För mig är sinnebilden av limbo dagens gigantiska flyktingläger. Många som tvingats på flykt fastnar i ett gränsland mellan det helvete de lämnat och drömmen om ett bättre liv. För den som hamnat utanför tillvaron på det sättet och fastnat i limbo kan världen vara en mycket farlig plats, inte minst för att människans psyke inte verkar kunna hantera en sådan situation särskilt väl. Det är som om människosläktet har en gemensam akilleshäl, vi vill veta vad morgondagen har att erbjuda, vi vill i alla fall tro på illusionen att vi vet.För kvinnan i jaktstugan är hoten många; olyckor, sjukdomar, en man någonstans, med en yxa. Och så finns det hotet som gör att hon den 5 november letar fram en penna och börjar skriva sin redogörelse, just det inre hotet, galenskapen som lurar, som kanske redan fått fäste? När kvinnan i jaktstugan fattar pennan den 5 november skriver hon:Jag skriver inte för att jag tycker om att skriva; det har bara blivit så att jag måste skriva för att inte förlora förståndet.Väggen är en modern klassiker och en av storheterna med boken är att den går att tolka på så många olika sätt; som en psykologisk skildring, en postapokalyptisk text eller en civilisationskritik. Många som läst boken frågar sig om väggen finns på riktigt eller om den bara förekommer i kvinnans huvud. Under min läsning blir den frågan aldrig relevant. Coronapandemin låter mig erfara en vägg som är lika osynlig och på många sätt lika brutal som den runt jaktstugan. Vi genomlever enformiga dagar avskurna från omvärlden, kvinnan och jag. Liksom hon, staplar jag ved om kvällarna, småpratar med djuren på gården och påtar i landet. Vad spelar det för roll om dessa väggar finns på riktigt eller inte om de, oavsett svaret, hindrar både mig och kvinnan från att återgå till våra vanliga liv.Marlen Haushofer föddes 1920 i Österrike och levde som hemmafru i en borgerlig miljö. Hon hann under sin livstid uppleva flera omstörtande samhällsförändringar i ett Österrike plågat av världskrig och politiska kupper. Haushofer, tänker jag, levde ett liv som präglades av både osynliga väggar och plötsliga omvälvningar. Jag läser hos henne en ödmjukhet inför att världen kan förändras över en natt. Hon lät sig inte invaggas i någon illusion av stabilitet, och hon hade ingen övertro till det egna jagets makt över sig själv eller sin omgivning.En sådan inställning till livet innebär kanske att allt är limbo. Vi befinner oss i någon sorts förgård, i ett gränsland mellan födelse och död. Limbo blir då människans utgångspunkt, hennes grundtillstånd i världen. Jag tycker mig se den här idén framträda i Haushofers beskrivning av kvinnans relation till sin katt. Hon skriver: Katten och jag var gjorda av samma materia, och vi satt i samma båt, som med allt levande drev mot de stora mörka vattenfallen. Som människa hade jag bara äran att inse det, utan att kunna göra något. En något tvivelaktig gåva från naturen, om jag tänkte närmare på saken.Frida Anund, skribent

Den svenska gangsterrappen är en kommersiell framgångssaga. Men flera av de populäraste rapparna är dömda för grova brott och kopplas samman med det allt brutalare gängkriget. Enligt en rapport från Stockholmspolisen är just användandet av musiken ett sätt för gängen att bygga sin kriminella identitet. Hur ska vi ska förstå en genre där verk och person flyter samman? Med Emil Arvidson som skriver om musik för SvD, och Expressens kriminalreporter Kim Malmgren. Avsnittet är en repris och sändes första gången den 2 november, 2021. Under jul och nyår återpublicerar vi några av de avsnitt som haft flest lyssnare under hösten. Den 10 januari är Dagens story tillbaka som vanligt igen, 15 minuter, varje vardag.

UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-0"));Hej kära läsare Som du kanske sett så har jag återvänt till min första kärlek golfen och satt ihop ett fantastiskt 3-dagars program tillsammans med min ”gamla” landslagskompis Kricken Härdin: Hitta Din Sweetspot! Det blir härliga dagar med kombinerad golfträning, livskunskap och personligt ledarskap på fantastiska Barsebäck Golf & Country Club den 28-30 april 2022. Du som känner att det kan vara rätt för dig hittar mer information HÄR! Väldigt begränsat antal platser så först till kvarn gäller! Kanske bästa julklappen att ge dig själv och något att se verkligen fram emot

Den svenska gangsterrappen är en kommersiell framgångssaga. Men de populäraste rapparna är dömda för grova brott och kopplas samman med det allt brutalare gängkriget. På en kvart får du veta hur debatten om gangsterrappen förändrats och hur vi ska förstå en genre där verk och person flyter samman? Med Emil Arvidson som skriver om musik för SvD, och Expressens kriminalreporter Kim Malmgren.

Predikan av Gunnar Bergling Ge en gåva här http://www.arken.org/stod-oss

Staffan predikar om Guds frid, den verkliga friden

Vart är fokuset? Det är det de här avsnittet handlar om. KUUUUL ATT DU ÄR HÄÄÄÄR!! DU ÄR VÄRD ATT ÄLSKAS! Har du frågor eller funderingar tveka inte att höra av dig till Marika på Mail: marika@varamedveten.se Hemsida: http://www.varamedveten.se YouTube Kanal: https://www.youtube.com/c/MarikaLarsTapper Facebook: https://www.facebook.com/baramig.se Instagram: https://www.instagram.com/marika.tapper Söndags Podcast på ca 30 min: https://soundcloud.com/user-159591503 --- Send in a voice message: https://anchor.fm/marika-tapper/message

Äntligen dags för frågepodd med barnmorskan Gudrun Abascal som i podden svarar på lyssnarnas frågor! Hur tillförlitligt är KUB-test? Hur sparar man stamceller och hur funkar det med tillväxtultraljud? Programledare är Nina Campioni, See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Cementa gick i onsdags ut med att cementfabriken i Slite på Gotland ska bli Världens första klimatneutrala cementfabrik. Cementtillverkning orsakar stora koldioxidutsläpp. Tanken är att använda så kallad CCS-teknik för att fånga upp koldioxiden vid fabriken och skeppa den ut i Nordhavet och lagra den i utrymmen efter norsk oljeutvinning. Men det är mycket som återstår innan eller om detta blir verklighet, bland annat handlar det om ifall den koldioxid man vill fånga upp vid skorstenarna verkligen kommer att rymmas i den norska havsbotten där det är tänkt att den ska sprutas ner för deponering, och om det går att göra tekniken tillräckligt billig och effektiv. Och är ens storskalig användning av cement och betong förenlig med framtidens klimatkrav? Vad betyder den här satsningen för Cementa och för svensk klimatneutralitet? Är det ett PR-jippo, eller kan det få verklig betydelse? Medverkande: Filip Johnsson, professor vid Energitekniska Institutionen, Chalmers, Karin Comstedt-Webb, hållbarhetschef på Cementa, Daniel Värjö, miljöreporter Sveriges Radio. Programledare Björn Gunér Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Hennes frispråkiga dikter bröt med alla litterära och sociala konventioner. Marjaneh Bakhtiari reflekterar över den iranska poeten och filmaren Forough Farrokhzads poesi, liv och död. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Denna essä sändes första gången i januari 2018. En skapande kvinna behöver inte bara ett eget rum. Hon behöver även möjligheten och friheten att lämna det rummet och komma tillbaka frivilligt och ostraffad. Annars är det inget rum, utan ett fängelse. I århundraden har iranska kvinnor hållits inomhus av en rad olika ursäkter som: själviska, kulturella och religiösa. Det är bara de senaste 160 åren som kvinnor börjat förhandla om gamla gränsdragningar både innanför och utanför hemmet. Längre bort från en kvinnas förväntade plats och språk gick det, och går fortfarande inte att komma Farzaneh Milani, professor vid University of Virginia i Charlottesville, skriver i boken Words Not Swords Ord inte svärd om iranska kvinnliga författare och friheten i att röra sig. 1977, när Milani själv var student och ville skriva om poeten Forough Farrokhzad hittade hon bara skvaller om poetens skandalösa frigjordhet. De analyser och den kritik som hon var ute efter fanns inte. 40 år senare ser det annorlunda ut bland annat tack vare Milani själv som i sin bok tittar på hur iranska kvinnors skrivande påverkats av att under så lång tid ha förvisats till hemmets privata sfär. Milani skriver om klassiska persiska kärleksdramer och de knep manliga författare har använt för att skriva om kvinnliga protagonister. Hur träffas ens de älskande i en värld där kvinnans plats är i slutna rum och fri rörlighet en manlig angelägenhet? Ofta genom orden. De blir kära genom att få berättat för sig hur nån ser ut. Eller så får de en vision. Ser sin älskade först i en dröm, sen i verkligheten. Vinden blir en oslagbar budbärare. Den tar sig lätt förbi alla hinder och gränser ända in i de annars så förbjudna kvinnorummen. Och vad som än händer under berättelsens gång, oavsett om kvinnorna varit motsträviga eller aktivt sökt sin kärlek, till och med lett arméer för att nå honom, så är slutet alltid lika ortodoxt. Hon är fortfarande mirakulöst nog oskuld, han är överlycklig att hon är det, de gifter sig och alla återgår till sina roller bakom stängda dörrar. Hon älskar friheten men sörjer samtidigt dess konsekvenser: förskjutning, hemlöshet, isolation. Så ser det inte ut när Forough Farrokhzad skriver. Hennes första dikt Synden handlar om en utomäktenskaplig kärleksaffär som hon inte ber om ursäkt för. Jag har syndat, en synd full av lust, skriver hon 1954, 19 år gammal i ett land där man aldrig hört nåt liknande. Kärleksaffärer var inget nytt i den persiska lyriken. Men ett diktjag som är kvinna. En kvinna som varken är frustrerad eller ångerfull och som med ett enkelt rakt språk skriver om erotik och lust. Så öppet dessutom. Längre bort från en kvinnas förväntade plats och språk gick det, och går fortfarande inte att komma. Farrokhzad objektifierar istället för att identifiera mannen. Älskaren. Han som dikten igenom förblir en fysisk varelse skapad för hennes begär. En älskarinna som pratar om synd men inte om botgörelse. Det var både nytt och, såklart, skandalöst. Hon bröt mot könsroller, sociala konventioner, den traditionella lyrikens språk, ramar och regler. Hon skrev historia och fördömdes. Det blev skilsmässa. Hon förlorade vårdnaden om sin treårige son i ett land där moderskap är ett privilegium, ingen rättighet. Djupt deprimerad lämnade hon Iran. Under drygt ett år reste hon i Italien och Tyskland. Den geografiska distansen och det andrum den innebar från kritiken breddade hennes tankevärld medan det hemma tisslades och tasslades om vilka hedonistiska eskapader en ensam kvinna på resande fot kunde tänkas syssla med. Ett år senare, 1956, publicerades Farrokhzads första diktsamling Fången. Hon var då 20 år gammal och rastlös. Dikterna, livet, kroppen måste hela tiden vara i rörelse. En stilla kropp är en död kropp. Att flyga med fåglarna och rusa mot solen, en nödvändighet. Det handlar om överlevnad. Hon skriver: Minns flykten/Fågeln är dödlig. Medan makthavarna gladde sig åt all framgång, skriver Farrokhzad om grannar som planterar maskingevär i sin trädgård. Hon reser mycket. Slutar aldrig skriva poesi, men börjar även översätta tysk litteratur. Hon gör en internationellt prisad dokumentärfilm Huset är svart om en spetälskekoloni och adopterar en son därifrån. Det är som om hon inte kan låta bli att bryta mot konventioner. Hon lär sig redigera. Skriver reseskildringar, nåt bara iranska män gjort före henne. Och hon går igenom depressioner och perioder av extas och livsbejakelse. Hon skriver om kärlek, lust och rörelse. Om att sakna sin biologiske son. Om öppna fönster, vägar och hav. Och om hastighet. Det rörliga är det centrala i många av dikterna. Hon älskar friheten men sörjer samtidigt dess konsekvenser: förskjutning, hemlöshet, isolation. Och det är mellan dessa tillstånd, mellan livsglädje och självmordstankar, vi ofta får syn på henne i dikterna. I extas, mani och flygning, och i sorg och fångenskap. Men de bipolära impulserna blir aldrig motpoler i dikterna. Istället drar hon in oss in en värld av både mörker och ljus men framför allt av överlappande skuggor. Flytande gränser. Rum utan väggar. Farrokhzad skrev under 1950- och 1960-talen. En tid då Iran gick igenom ett traumatiskt skifte med konflikter mellan det traditionella och det moderna. Mellan män och kvinnor och den kris i könsrollerna det innebar. Och så förskjutningen av gränsen mellan det privata och det offentliga. Normer och tabun ifrågasattes. De två mest populära romanerna, Den blinda Ugglan och Prinsen handlar båda om män i kris och kvinnor som inte var som kvinnor brukade vara: stilla i ett hem. Fromma. Tysta och förföriska. Det gick fort. Otåligt ville shahen modernisera landet. Iran skulle slitas loss från allt det österländska och formas om efter väst. In med flickorna i skolan. Ut med dem i arbetslivet sen. Bygg nattklubbar istället för moskéer. Av med slöjan, på med minikjolen. Fort, fort, fort. en vilja, ett begär, så starkt att precis allt annat än ett liv tillägnat poesin blir ohållbart. Milani beskriver hur landets slitningar speglas i Farrokhzads dikter. Av egen erfarenhet visste poeten hur lätt viljan till förnyelse kan väga mot gamla traditioner. Medan makthavarna gladde sig åt all framgång, skriver Farrokhzad om grannar som planterar maskingevär i sin trädgård. Om barnen i grannskapet som fyller sina ryggsäckar med små bomber. Detta, drygt 20 år innan revolutionen 1979, och kort innan sin egen död i en singelolycka där hon körde, som vanligt, alldeles för fort. Hon var då 32 år gammal och hade gett ut 4 diktsamlingar. De moderna samhällen som hon besökt utomlands och som var ett drömmål för shahen hemma i Iran var inget som Farrokhzad hade bråttom till. Det var inte där friheten låg. Där såg hon istället människor som vandrar från exil till exil. Enda tillflykten, den enda plats där hon kunde hoppas och drömma, var i poesin. Den gav henne skydd, men också hjärtesorg. Hon kallar poesin för en blodtörstig gudinna när hon saknar sin son som allra mest: Annat än två tårfyllda ögon/ Vad har du gett mig? frågar hon. Det kostar att vara en modern kvinna i ett konservativt land. Och för att vara den föregångare som Farrokhzad var, räcker det inte att ha talang. Då hade många fler kvinnor publicerats långt tidigare. Nej, det krävs en vilja, ett begär, så starkt att precis allt annat än ett liv tillägnat poesin blir ohållbart. Hennes symboliska död; i fart och på väg, och det faktum att hon inte hann mogna vare sig som kvinna eller poet, har cementerat bilden av Farrokhzad som den eviga rebellen. Den rastlösa poeten har lika paradoxalt som typiskt nog förvandlats till en ikon. Fångad i beundrares bild av henne. Själv hade hon mer elastiska och gränslösa drömmar om framtiden. Hon såg den persiska lyriken som en trädgård där hon planterade sina bläckfläckiga fingrar. Där poet, läsare och språk sträcker sig mot solen, inte trots, utan tack vare varandra. Nåt som hon själv aldrig fick uppleva. Hon vars namn betyder evigt ljus. Marjaneh Bakhtiari, författare Litteratur Farzaneh Milani: Words not swords Iranian women writers and the freedom of movement. Syracuse University Press, 2011. Forough Farrokhzad på svenska Mitt hjärta sörjer gården. Översättning: Nasser Namdar, Anja Malmberg, Lisa Fernold. Lindelöws, 1996.

Skandalös, fånig eller sexistisk så har D H Lawrence erotiska litteratur avfärdats. Men just i vår tids diskussioner om sex och moral har vi något att lära av honom, enligt författaren Lyra Koli. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Den engelska författaren D.H. Lawrence har aldrig slutat vara skandalös. Flera av hans verk ansågs för oanständiga för att publiceras i Storbritannien under hans livstid. Först 1960, 30 år efter hans död, vann förlaget rätten att ge ut den oavkortade versionen av Lady Chatterleys älskare. Det var inte bara otroheten som ansågs stötande. Det var framförallt det grafiska språkbruket: Lady Chatterley låter sig inte bara förföras av sin mans skogsvaktare, hon knullar med honom, både i fittan och röven, ett ordval som fortfarande kan få folk att haja till framför radion. Sådan litteratur funkar ofta som kattmynta på frigjorda teoretiker som romantiserar det förflutnas överträdelser. Att Lawrence idag blivit relativt bortglömd beror snarare på en annan tvivelaktighet, som bara blivit mer skandalös med tiden: hans kvinnosyn och hans rasism. 1970 utkom Kate Milletts klassiska studie Sexual Politics, där hon ingående kritiserar hans stereotypiserande syn på kvinnlig sexuell passivitet. Att försvara honom har därefter sammanblandats med att förminska kritiken, som när Doris Lessing säger: Vissa kvinnliga hysterikor har bestämt att [hans romaner] inte är politiskt korrekta men vad mig anbelangar så är ingen som använder den frasen en seriös person. Citatet kommer från en mailenkät som en professor skickade ut till samtida författare, när han på nittiotalet fann det i princip omöjligt att undervisa om Lawrence. Motståndet från studenterna var för stort. Ett av de mest kritiska svaren kom från Ursula K. Le Guin: Såklart han var sexist. Han var en vit, engelsk arbetarklassman född på artonhundratalet. Han var sexist och rasist, det är väl inget snack om saken? En man som skrev något i stil med: att knulla en svart kvinna vore som att knulla lera? Men Le Guin tillägger att hennes önskan som feminist vore att få se hans läsare gå bortom det rena fördömandet och försöka urskilja vad som har blivit oacceptabelt, och vad som fortfarande är giltigt för samtida läsare i en oerhört bristfällig, ofta frånstötande, ofta fånig, väldigt intressant och väldigt kraftfull författares verk. Det är svårt att inte läsa in ett visst klassförakt i synen på Lawrence som fånig och uppblåst. Hans skrivande har en naiv kvalitet som inte ska förväxlas med brist på sofistikation, utan snarare är ett högst avsiktligt sökande efter en närvaro som går utöver det självmedvetna. Filosofen Cora Diamond föreslår att hans otidsenliga syn på sex presenterar ett alternativ att ta på allvar. Enligt henne visar han att sex bör ses som ett specifikt moraliskt problem, till skillnad från den samtida hållningen där vad som helst är okej så länge man respekterar personen på alla de sätt som en icke-sexuell moral förutsätter. Diamond är något på spåren. I en tid när alla verkar tro att sexualmoral bara kan betyda för eller emot sex är Lawrences djupgående och nyanserade syn på sex befriande. På de vanliga kategoriska frågorna svarar han aldrig ett okvalificerat ja eller nej. Äktenskap? Lawrence är emot konventionsgiftermål, men en idog försvarare av de äktenskap som baseras på blodsympati och blodkontakt. När Lady Chatterley smälter samman med skogsvaktaren Mellors till ett mörkt och hävande hav ingår de ett förbund som borde äras, oavsett om det socialt sett är otrohet. Prostitution? Lawrence är tveksam men inte kategorisk. Pornografi? Tja, säger han, vem ska avgöra vad som är oanständigt? De flesta av oss uppskattar att bli lite vagt upphetsade. Hälften av världshistoriens största konstverk uppskattas på grund av sin sexuella dragningskraft. Verklig pornografi är allt som framställer sex som något smutsigt och trivialt, och det anklagar han till exempel Wagner, Charlotte Brontë och ett flertal kristna psalmförfattare för. Onani? Nej, i onani finns ingen ömsesidighet, och det riskerar att trubba av oss. Onani bildar en ond cirkel av självmedvetenhet, som aldrig är fullständigt självmedveten, vilket gör oss till avstängda narcissister. Gång på gång beskriver han en sexuell apati som ekar i vår tid. Vi, med vår rationella inställning till erogena zoner, självmedvetna preferenser och identiteter, tenderar att betrakta sex som individuell behovsuppfyllelse snarare än sårbara möten. Lawrence kallar detta för mekaniskt, sterilt, blodlöst, kallhjärtat och förfalskat sex. De unga, som tror sig vara frigjorda, liknar bara tränade hundar i hans ögon. Och för att de här hundarna är tränade till att göra saker som de gammaldags hundarna aldrig gjorde så kallar de sig själva fria, skriver han. Vad sant, fritt sex är kan med andra ord inte abstraheras: det är alltid situationsbundet hos Lawrence. Hans romaner är fulla av sådana vågor av erotisk livsnärvaro, som lika gärna kan upplevas under analsex som genom ögonkontakt. I romanen Regnbågen behöver den unga Ursula inte ens titta på sin åtrådda lärarinna: När de var i samma rum var de medvetna om varandra, nästan så att allt annat uteslöts. Winifred Inger kände en het glädje under lektionerna när Ursula var närvarande, Ursula kände hela sitt liv börja när Miss Inger kom in i rummet. Sedan, med den älskade, subtilt intima läraren närvarande, satt flickan som i strålarna från ett berikande solsken, vars berusande hetta rann rakt in i hennes ådror. I Lawrences livsverk finns också otvivelaktigt sexistiska passager. Men det är intressant att kritikerna tycks uppfatta all passivitet och jagupplösning som förnedrande. Kate Millett skriver om hur han i Söner och älskande reducerar Clara, den en gång formidabla, oberoende kvinnan till nivån av skälvande passion. Skulle våra begär alltså göras rättvisa om vi uppnådde total självkontroll och oberoende? Måste mysteriet med sex verkligen överges tillsammans med exotifieringen av den andra? Många känner idag att det finns något lite pinsamt med det man brukar kalla för Lawrences sexuella metafysik. Men sex, om det fattas på rätt sätt, är ett mysterium som intimt hänger samman med det chockerande och det banala. Därför kunde Lawrence inte förmå sig till att ta bort de grova orden ur Lady Chatterleys älskare, trots att han ville få den igenom censuren. För att erotiken inte ska stelna till något pompöst måste Mellors få säga till Lady Chatterley: Jorå, du älskar att knulla, men du vill att det ska kallas något grandiost och mystiskt, bara för att smickra din självbild. Ärlighet kring sex krävde för D.H. Lawrence ett bibliskt språkbruk likväl som ett förbjudet. Den här dubbelheten har gjort honom oaptitlig för båda lägren än idag, i en debatt som fortfarande inte klarar av ett mer nyanserat perspektiv än för eller emot sex. Lyra Koli Litteratur: Sons and Lovers, Penguin, 1999 (1913). The Rainbow, Penguin, 2001 (1915). Lady Chatterleys Lover, Penguin, 2006 (1928). A Propos of Lady Chatterleys Lover, i Lady Chatterleys Lover, Penguin, 2006 (1929). Pornography and Obscenity, I The Bad Side of Books: Selected Essays, 2019 (1929). Silver Bronzo. "Cora Diamond. Philosophy in a Realistic Spirit. An Interview", Iride 26.2, 2013. Kate Millett, Sexual Politics, University of Illinois Press, 2000 (1970). Gary Adelman, The Man Who Rode Away: What D. H. Lawrence Means to Today's Readers, TriQuarterly 107 (2000). Elizabeth Ladenson, Dirt for Arts Sake: Books on Trial from Madame Bovary to Lolita, Cornell University Press, 2007.

Izabelle Åman var 14 år när hon inledde sitt första förhållande, ett förhållande som slutade med att hon satt isolerad i en lägenhet där hon blev misshandlad och våldtagen varje dag.  Det här är verkligheten för hundra tusentals kvinnor idag. Och med tanke på att fem kvinnor mördats på tre veckor av sin män vill jag släppa det här extrainsatta avsnittet där vi får höra en berättelse från verkligheten. 2020 anmäldes 39 200 misshandelsbrott och 8 690 våldtäkter mot kvinnor eller flickor. Det är mer än en våldtäkt i timmen, dygnet runt, året om. Ändå är mörkerantalet stort. Många vågar aldrig berätta, därför är jag tacksam över Izabelles mod som jag hoppas kan inspirera andra.  Om du är utsatt:  https://www.unizonjourer.se/  https://ungarelationer.se/  Om du vill hjälpa till:  https://huskurage.se/     

När ingenjören Gunnar Asplund började utveckla elvägar fick han höra att det var vansinnigt. Men nu vill regeringen ha 300 mil elvägar till år 2035. Och snart ska det byggas en längre testväg i Sverige världens första. Det var det dummaste vi hört, sa de på Trafikverket när Gunnar Asplund kontaktade dem första gången, med sina tankar om att bygga elvägar i Sverige. Det var för mer än tio år sedan och Gunnar Asplund hade hoppat av en framgångsrik karriär på ABB och startat sitt eget företag inom elvägsutveckling, alltså vägar som laddar el till eldrivna bilar. Han testade sin teknik i en verkstad i Huvudsta, Solna. Men sedan dess har tongångarna ändrats, det har byggts flera teststräckor för riktiga bilar och Trafikverket har nu fått ett regeringsuppdrag att ta fram en plan för elvägar, en plan på att Sverige ska ha 300 mil elvägar år 2035. Somliga ser det som en teknik enbart för tung trafik eftersom det är där det är svårast att få eldrift enbart med laddningsbara batterier att fungera - batterierna blir alldeles för stora, tunga och dyra, och räcker inte för långkörningar, som det verkar idag. Men Gunnar Asplund och flera andra som arbetar med elvägar tror på de tekniker som också  kan fungera för personbilar då skulle det inte behövas lika mycket laddningsinfrastruktur, med snabbladdare, och batterierna skulle inte behöva vara så stora. Billigare och miljövänligare i långa loppet, säger förespråkarna. Kritikerna säger att andra tekniker, både med bättre batterier och vätgasteknik, gör det dumt att låsa fast sig vid en elvägssatsning. I Vetenskapspodden förklarar vi hur det är tänkt och diskuterar vi för och nackdelar med tekniken. Och får höra om utvecklingen från Gunnar Asplunds snurrande elbana  i en källarlokal i Huvudsta, till den längre teststräcka på en vanlig trafikerad väg som nu ska byggas, antingen på väg 73 från Nynäshamn eller sträckan Örebro - Hallsberg. Den 1 februari ska Trafikverket komma med sin rapport till regeringen där vi får veta mer om hur det blir med elvägsplanerna. Medverkande: Victor Jensen, bevakar fordonsindustri på Ekot, Daniel Värjö, miljöprogrammet Klotet, och Björn Gunér, producent för Vetenskapspodden. Programledare: Lena Nordlund Tekniker: David Hellgren

Lyssnare: ”Hon lägger ut bilder på mina barn!” & Därför stannar man i det dysfunktionella & Magnus ifrågasätter barnkull två! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I studion vår programledare Michael Thunander, till vardags komiker med en förkärlek till tech. Gäster i studion idag är Filip Wikander, Territory Channel Manager på Microsoft, samt Johnny Lindholm, Technical Evangelist på Tech Data. I dagens avsnitt ska vi lära oss allt om Windows Virtual Desktop.

Lena Otter var en av de absolut första i Sverige som vågade testa bokashi, långt innan det var så spritt som det är idag. Malin och Jenny träffar Lena och pratar om jord, odling och mod att testa nytt. Du får också veta mer om vätskan som du tappar ur bokashin och kan använda som gödning. Dessutom berättar vi hur du gör din egen jordfabrik.    

Du sitter vid datorn & kör igång ditt gamla favoritspel the Sims. Skivan är något repig, men tillslut startar spelet & du nynnar med till melodin som präglat barndomen. Men det fungerar inte som förut.. Fläkten arbetar som aldrig förr, spelet är segt och några delar har försvunnit. Är vi framtidens dataspel? Lever vi i en version av spelet the Sims? Den starka koppling mellan dataspelens värld och vår egen är något som många konspirationsteoretiker använder som argument för att vi, vår värd och hela vårt universum - egentligen är ett spel. Vill du höra fler avsnitt av Konspirationsteorier? Lyssna på: Lever du i en simulation? En interaktiv konspirationsteori Kom ihåg att gå med i Konspirationsteorier - Eftersnack på Facebook, där vi diskuterar teorierna i podden. Facebook & Instagram: Konspirationsteorier

Föreläsaren, coachen och gurun i personlig utveckling, Kjell Enhager, gör efterlängtad comeback i Framgångspodden och delar med sig metoder för att skapa verklig förändring! Han är en av Sveriges främsta inom NLP, hjärnans eget "språk" som styr motivation, personkemi och känslor. Han har studerat hur framgångsrika människor gör, tänker och känner, när de lyckas med det som andra inte lyckas med.Vi djupdyker i era lyssnarfrågor och pratar om vad det är som gör att vissa lyckas med det de vill åstadkomma, och vissa inte. Vi pratar också om prestationsångest, vad man gör åt rädslan av att misslyckas, hur man hittar modet att lämna sin arbetsplats, prioriteringar, hur man själv kan bli en bra coach och så mycket annat! Ett klockrent avsnitt för dig som vill ha konkreta metoder för att nå dit du vill! Tusen tack för att du lyssnar! Anmäl dig till Framgångsakademins Webbinarium den 4 dec: https://webinar.framgangsakademin.se/4-dec-anmalan Besök Framgångsakademin: www.framgangsakademin.se Beställ "Mitt Framgångsår": https://bit.ly/3jGuZyJ Alexander Pärleros Instagram: www.instagram.com/alexanderparleros Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet: www.framgangspodden.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Under veckan håller prästen och psykoterapeuten Albin Tanke morgonandakter som handlar om drömmar. Vad gör det om hundra år, sa min stora syster. Ur dagens andakt Text Psaltaren 139:16 Musik Antonio Vivaldi, konsert för stråkar i  d-moll, Concerto Madrigalesco Psalm 730, Må din väg gå dig till mötes Producent Agneta Nordin, Lokatt Media liv@sverigesradio.se För Sveriges Radio Malmö

Reformationens religionsstrider och senare franska revolutionens omstörtande tankar gjorde att furstarna utvecklade metoder och organisationer för att övervaka undersåtarna. Verklig massövervakning kom först med första världskriget.Övervakningen har utvecklats i takt med hur kommunikationsteknikerna utvecklats. Först ut var brevspionaget, för att följas av övervakning av kommunikation via telegraf och senare telefoni. Med masskommunikation kom massövervakning.Rätten att förfoga över hemlig kunskap var länge ett furstligt privilegium – och privatlivet är historiskt sett en ny företeelse, väsentligt både yngre och bräckligare, än de hemliga statliga övervakningssystemen.I avsnitt 126 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Andreas Marklund, historiker och forskningschef vid ENIGMA – Museum för post, tele och kommunikation i Köpenhamn, aktuell med boken Övervakningens historia – Från svarta kabinett till digital massövervakning.I England början av 1500-talets fick jungfrudrottningen Elisabeth I med hjälp av sin förste sekreterare sir Francis Walsingham att bygga upp en mångfacetterad övervakningsapparat riktad mot landets katoliker. Både mordkomplotter och planerade uppror kunde avslöjas med brevspionage.Första världskriget blev urfröet till den globala massövervakning som i nutidens digitala samhälle mer eller mindre har utvecklats till ett grundvillkor i tillvaron.Den demokratiska grundtanken och rättsstatens regelverk har gjort övervakningen till en paradox i det moderna samhället. Hur ska staten kunna skydda demokratin med odemokratisk övervakning?Bild: Telefontornet i Stockholm ca 1890, ledningar med rimfrost, Tekniska Museet, public domain.Musik: Taurus av Lance Conrad, Storyblock Audio. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

"Ett kapitel ur Niklas Piensohos andaktsbok ""365 dagar med Jesus"". Följ hela boken - varje dag - här på podden eller på YouTube: https://bit.ly/365-dagar-youtube Varje dag under 2020 så släpper vi ett kapitel från boken ""365 dagar med Jesus"". Ett perfekt sätt att börja dagen, att ha som samtalsunderlag i en smågrupp eller som gemensam andakt i hemmet. Här kan du köpa boken i fysiskt format: https://bit.ly/365-dagar-bok © Libris förlag - ""365 dagar med Jesus"" produceras i samarbete med TBN Nordic. Filadelfiakyrkans verksamhet finansieras med frivilliga gåvor. Vill du vara med och bidra? Swisha: 123 311 76 94 (Märk med: ""kollekt"")"

Ett kapitel ur Niklas Piensohos andaktsbok "365 dagar med Jesus". Följ hela boken - varje dag - här på podden eller på YouTube: https://bit.ly/365-dagar-youtube Varje dag under 2020 så släpper vi ett kapitel från boken "365 dagar med Jesus". Ett perfekt sätt att börja dagen, att ha som samtalsunderlag i en smågrupp eller som gemensam andakt i hemmet. Här kan du köpa boken i fysiskt format: https://bit.ly/365-dagar-bok © Libris förlag - "365 dagar med Jesus" produceras i samarbete med TBN Nordic. Filadelfiakyrkans verksamhet finansieras med frivilliga gåvor. Vill du vara med och bidra? Swisha: 123 311 76 94 (Märk med: "kollekt")

Nu har demonstrationerna mot rasism och polisvåld pågått i flera veckor. TV-bolagen har börjat plocka bort gamla serier och filmer med diskriminerande innehåll från utbudet, är det rätt väg att gå? Kraven på konkreta åtgärder för verklig förändring, har ökat i takt med att Black lives matter-rörelsens protester har spritt sig över hela världen sedan i slutet av maj. Stödet från TV- och filmbranschen, kulturinstitutioner, kända kulturpersonligheter och politiker är brett, men många varnar också för att det, som så många gånger förr, riskerar att bli läpparnas bekännelser. I Hollywood har flera svarta skådespelare och producenter höjt sina röster och menar att det nu måste vara slut på stereotypa skildringar av svarta, samtidigt som TV- bolagen tagit bort filmer och serier. Återigen har också statyer av sydstatsgeneraler, kolonialherrar och slavägare varit måltavlor för demonstranterna, som kräver att statyerna ska väck och att rasismens offer istället ska få sin historia berättad. I dagens P1 Kultur ringer vi upp Rio Cortez på Schomburg Center, USAs största arkiv för svart erfarenhet och historia, för att höra hur institutionen ser på det som händer just nu. Dessutom gästas programmet av Nathan Hamelberg, kommunikationsansvarig på Selam, för ett samtal om borttagna filmer och välta statyer kan vara en väg till förändring. ÅTERLÄMNANDE AV MÄNSKLIGA KVARLEVOR FRÅN MUSEUM På det sydafrikanska naturhistoriska museet i Kapstaden, Iziko South African Museum, finns en av Sydafrikas största samlingar av mänskliga kvarlevor. Den rymmer kvarlevorna efter 1400 personer varav tvåhundra bedöms vara oetiskt insamlade och ska därför lämnas tillbaka till efterlevande. Men det går långsammare än väntat och man har ännu inte lyckats i något enda fall. Reportage av Jalal Lalouni. HILMA AF KLINT-FEBER Det är mycket Hilma af Klint nu. Och har väl varit det ända sedan 2013 när Moderna museet visade "Hilma af Klint - abstrakt pionjär" - den första, riktigt stora separatutställningen med hennes måleri. Nu öppnar en ny, stor utställning på Moderna museet i Malmö: "Hilma af Klint - Konstnär. Forskare. Medium". Varför ännu en utställning? Kulturredaktionens Mårten Arndtzén ger sig på att förklara! DAGENS OBS-ESSÄ: VITHET I 13 TESER Kulturskribenten Valerie Kyeyune Backström om begreppet vithet i 13 teser. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Maria Götselius

Hon såg en vackert belägen gräsplätt i centrala Stockholm och tänkte, här kan det bli en trädgård. Sagt och gjort för Elin Aronsen Beis. Det blev Huvudsta Trädgård, utan budget och utan stor tidsinsats. Elin ville göra något lokalt där hon bor, där cirkulärt och hållbart var nyckelord. Lyssna på hennes berättelse.  @huvudstatradgard www.foodloopz.se 

Depersonalisationssyndrom är ett relativt okänt syndrom, som drabbar unga människor i övre tonåren och runt 20- års ålder. I symptombilden förekommer en känsla av att inte riktigt känna sig som en del av den "verkliga världen", inte riktigt känna igen sig själv, sin kropp eller sitt känsloliv. Tillståndet är genom att det är så okänt svårt att få rätt hjälp för och psykologen Anna Strid har genom sin bok "Overklighetskänslor - om depersonalisationssyndrom" gjort en stor insats genom att sammanfatta vad det innebär att vara ung, inte förstå sin symptombild och mötas av okunskap när man söker hjälp. Länk till boken: https://www.bokus.com/bok/9789177410102/overklighetskanslor-om-depersonalisationssyndrom/ Eftersom en del unga upplever sig tomma och känslomässigt avdomnade kan det ibland förekomma självskadebeteenden för att "känna något alls". Det innebär även en hel del existentiella grubblerier. Ett kännetecken är att personen är fullt medveten om att upplevelsen inte stämmer - inte är riktigt verklig. Men det är "som om" man är avskärmad, fast man vet att det inte stämmer. Depersonaliseringssyndrom kan vara en effekt av psykologiskt våld och räknas som ett sätt att försvara sig mot psykologisk smärta. Tillståndet räknas som en form av dissociation, där människor försvarar sig och sin personlighet från för mycket psykologisk smärta. I avsnittet berättar Anna Strid om hur hon fick namn på tillståndet och vad det är för något under sina studier vid psykologprogrammet i Lund. Länk till hennes och Leif Månssons examensuppsats hittar du här: http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=7793845&fileOId=7793908 För kontakt med mig efter avsnittet: Maila till kristina@exist.se  

Sverige är förknippat med ensamhet, men verkligheten är inte fullt så enkel. Kristina Lindquist frågar sig när isoleringen kräver en politisk lösning och när den har en politisk orsak. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. En kvinna hälsar på i en jaktstuga i bergen. När hon vaknar efter en ensam natt är hon skild från världen av en genomskinlig vägg, och allt liv bakom den tycks vara utplånat. Marlen Haushofers ständigt aktuella roman Väggen från 1968 har tolkats som dystopi i kalla krigets skugga, som feministisk utvecklingsberättelse och civilisationskritik i Henry David Thoreaus anda. Men på ett väldigt konkret plan är den främst en betraktelse över ensamhetens topografi. Romanen utspelas till stor del i ett akut nu där mörker, hunger och kyla måste hanteras men så kommer plötsligt passager som öppnar tiden och etablerar ensamheten som ett permanent öde: Jag har efter hand börjat förstå att jag aldrig kommer att komma tillbaka, skriver kvinnan i en dagbok som troligen inte kommer att bli läst. Med ensamheten kommer skräcken inför att förvandlas till något som passerar djurets väsen på väg mot avgrunden. Redan nu, skriver hon, är hon bara ett tunt skal över ett berg av minnen. I Väggen tecknas en bild av existentialismens övergivna människa, där ensamheten utgör varats obevekliga grundvillkor. Det är samma kosmiska ensamhet som i Harry Martinssons Aniara, med ödsligheten välvd som en tung stenrymd kring människans själ egentligen oavsett sällskap av andra. Vad har då någon av oss att sätta upp mot kosmisk ensamhet? Vilka reformer kan egentligen spränga en stenrymd kring själen? Det tycks i alla fall vara trendigt att försöka sig på detta. Partiledare talar om att bota och ta krafttag mot ensamheten. Ledarsidor av olika färger beskriver ensamhet som ett folkhälsoproblem och i riksdagen lägger folkvalda över hela skalan motioner om att minska social isolering. 2018 fick Storbritannien till och med världens första ensamhetsminister. Men om ensamheten verkligen är ett existentiellt grundvillkor är ju denna politisering bara fåfänga, och ett tomt försök att klä det eviga i något som inte på allvar rymmer människans belägenhet i världen. Kan ensamheten verkligen kan vara politisk? Kylan från det där existentiella grundvillkoret har nog de flesta av oss känt, och kanske har vi rentav koketterat med den själsliga tomhet som kan uppstå mitt i gemenskapen med andra. Verklig ensamhet är något annat. Det är helt enkelt skillnad på att vara en svarad människa och på att inte vara det, för att tala med författaren Malin Lindroth, som beskriver ensamhetens avgörande gräns just så i sin självbiografiska essä Nuckan. I strömmen av vardagliga ord ryms en bekräftelse som säger att du finns till. I en förtvivlad passage beskriver Lindroth en sommar då rädslan för att avvisas tar henne helt i besittning, då varje ord som lämnar henne känns som en nådeansökan och en bön om ett uppehållstillstånd i en tillvaro som inte tillhör henne. Hon skriver: Och nu handlade det inte bara om män, nu var skräcken allomfattande. Jag var rädd för att visas bort av alla, ur alla sammanhang. Bannlysas. Visas ut i ödemarken. Ensamheten får helt enkelt Malin Lindroth att tvivla på sin rätt att existera, och ur ett historiskt perspektiv är det inga konstigheter, eftersom samhörighet med gruppen länge var en absolut förutsättning för mänsklig överlevnad. Av allt att döma var isoleringen än större för den man som i november 2019 hittades död i sin lägenhet på Södermalm i Stockholm. Tidningarna skrev att han hade legat där i tre år, och att radion fortfarande stod på. Det är en död som tagen ur Väggen, där huvudpersonen resonerar om att ingen kommer att trycka sina varma, levande fingrar mot hennes kallnande ögonlock när det väl blir dags. Och den här sortens nyheter har närmast blivit en egen genre bland mänskliga tragedier, och tas ofta som intäkt för att något gått riktigt fel i vårt samhälle. Det är dock en envis myt att Sverige med sina många singelhushåll skulle vara ett särskilt ensamt land. I själva verket ligger vi tvärtom en bra bit efter länder som Ungern och Grekland både vad gäller upplevd ensamhet och social isolering. Men sådana rankningar minskar knappast lidandet för den som rent faktiskt står utanför mänsklig gemenskap. Siffror från SOM-institutet visar till exempel att sex procent är ensamma alla kvällar i veckan och att 13 procent umgås med vänner mindre än en gång i månaden. Det låter onekligen sorgligt frågan är bara vems ansvaret är. Liberala skribenter som betonar individens ansvar för den egen lyckan kan häpna över hur vuxna, friska människor blivit så hjälplösa att de behöver politiker och tjänstemän för att knyta vänskapsband. Och möjligen kan man betrakta ensamhet som ett fenomen utanför politikens räckvidd om man utgår från ett slags neutral och arketypisk medelmänniska, som står orörd av politiska spår från exempelvis fattigdom och klass. Den som lever med arbetslöshet och låg inkomst lider nämligen också oftare av ensamhet, vilket kanske går att glömma om man betraktar bussbiljetter, kafébesök och internetabonnemang som sådant som alla självklart har råd med. Minskad tillgång på billig psykoterapi kan också göra det till en klassfråga att bryta en ensamhet som inte sällan präglas av ångest och skam. Men det som oftast återkommer i debatten om politisk ensamhet är bilden av den ensamma ålderdomen, trots att verkligheten kring detta inte alls är entydig. Äldre känner sig mindre ensamma än yngre, men är rent faktiskt mer socialt isolerade. I boken Ensamheten värst, som samlar 18 år av Siri Johanssons ensamma dagboksanteckningar, konstaterar hennes son Sven Teglund att det som bröt dödläget för modern var att få komma till ett servicehus, där hon med stor tvekan levde upp inför ett nytt socialt sammanhang. Är det i så fall en politisk fråga att chansen att få plats på ett äldreboende halverades under de första decennierna på 2000-talet? Eller att en majoritet av Sveriges kommuner gör besparingar på äldreomsorgen? En av de åtgärder som diskuteras på flera håll är att lösa nattillsynen med kameror istället för med mänsklig närvaro. Eller som poeten Ragnar Thoursie skriver i en dikt om hemtjänstens nattpatrull: Inget benbrott denna gång, ingen som ligger på golvet och kvider. Bara rop efter någon att prata med, i vargtimmen Mer sällan diskuteras exilens ensamhet som politisk fråga i debatten om migration, trots att Sverige är ett av de länder där det är svårast att hitta nya vänner för den som kommit hit från annat håll. Och trots att sådant som stopp för familjeåterförening och skärpta försörjningskrav för att få ta hit anhöriga är en politik som rakt av skapar ensamhet. För den som flytt över hav och land kan ensamheten nämligen väldigt konkret bli en direkt konsekvens av politiska beslut. I reportageboken Dom som stod kvar skriver journalisten Thord Eriksson om afghanska ungdomar som efter godtycklig åldersuppskrivning det kan handla om ett ögonkast från en handläggare blivit utkastade i fullständig ensamhet. Det är en ensamhet som gör att ingen reagerar när ett juridiskt biträde slarvar eller när nya omständigheter borde ge rätt till ny prövning. Ingen svarar på andra sidan av den genomskinliga väggen. Kristina Lindquist, kulturskribent Litteratur Brülde, Bengt & Fors, Filip (2015) Den svenska ensamheten: Om hur olika former av ensamhet påverkar vårt välbefinnande i Annika Bergström, Bengt Johansson, Henrik Oscarsson & Maria Oskarson (red), Fragment. Göteborgs universitet: SOM-institutet. Eriksson, Thord: Dom som stod kvar. Natur & Kultur, 2019. Marlen Haushofer: Väggen, övers: Rebecca Lindskog. Bokförlaget Thorén & Lindskog, 2014. Siri Johansson och Sven Teglund: Ensamheten värst. Teg publishing, 2016. Malin Lindroth: Nuckan. Norstedts, 2018. Harry Martinsson: Aniara. En revy om människan i tid och rum. Albert Bonniers förlag, 1956. Ragnar Thoursie: Sånger från äldreomsorgen. Albert Bonniers förlag, 2009. Länkar Grannen låg död i över tre år (Aftonbladet, 20/11 2019)  Hanne Kjöller: Att vara ensam är ett val (DN, 3/7 2019) How lonely are Europeans? (EU Science hub, 2019) Professor: Chansen att få plats på ett äldreboende har halverats (SVT 7/9 2018) Så många sparar på äldreomsorgen (Kommunalarbetaren, 16/12 2019) Expat Insider 2017 

Predikan från Pingstkyrkan Eskilstuna

Föreställ dig att du drömmer den mest verkliga dröm som du någonsin drömt. Verklig på det sättet att det du ser, hör, luktar, smakar och känner i drömmen är tydligt och skarp. Super-verkligt alltså. Och plötsligt ... --- Therese Lindgren och Nicole Falciani är inläsare av ljudboksversionen. Det här är podcastversionen. Allt fler unga tjejer och killar mår psykiskt dåligt. Det är för dessa som jag har skrivit min senaste bok "Jag dog och fick liv igen". En skönlitterär berättelse på ytan, med ett hoppingivande budskap bortom orden. Boken fungerar som en guidning för att kunna återfå välmåendet. Detsamma gäller den här podden. Av och med Dennis Westerberg. Glöm inte att prenumerera på podden.

Testosteron beskrivs som en mirakelmedicin för medelålders män som tappat stinget. Men det stämmer oftast inte. Det finns inget manligt klimakterium, säger läkarna som vet. Det manliga könshormonet är omgivet av myter. Till exempel att halterna i kroppen minskar med åldern och att äldre män ofta behöver lite extra tillskott för att fungera normalt. Symtom som trötthet och minskad sexuell lust beror oftast på helt andra saker. Verklig testosteronbrist är en relativt ovanlig sjukdom, men trots det så ökar antalet recept på testosteron snabbt. Det är en övermedicinering som kan jämföras med ett slags vardagsdoping, säger en av Sveriges ledande hormonläkare. I programmet hörs: Stefan Arver, androlog på Karolinska sjukhuset, Mikael Lehtihet, endokrinolog på Capio St Görans sjukhus, Anne Wang, doktorand vid Karolinska instutet och Annica Börjesson sjuksköterska vid dopingjouren Huddinge sjukhus.   Programledare Tomas Lindblad Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Ett samtal med Börje Eriksson, 62 år, Kasa. Om vem är jag för andra? Allmänintresserad. The Trueman show. Tryggheten som går bredvid mig. Visa på Jesus. Verklig relation. Grundtron har aldrig sviktat. Gud var är du nånstans? En tro som bär när det är som det är. Käre Jesus, nu sitter jag här tills det händer något. Gud är så mycket större än allt vi kan tänka. Han har gett sitt liv och jag har evigt liv. Mamma min. 2 Kungaboken 22-23. Hos dig - Bo Järpehag. www.genesis.nu. Vårt ursprung - Mats Molén. Värdefulla i Herrens ögon. You raise me up - Josh Groban. Evas dotter - William Paul Young. Crazy love podcast - Week 19. Om Jesus - helt enkelt.

Det finns en hel del som talar för att när en person väl har lagt på sig ett antal kilo fettmassa så kommer den personens kropp att sen aktivt arbeta för att försvåra för den personen att någonsin gå tillbaka till samma vikt som tidigare igen. Jacob har skrivit om det här på Tyngre i en av de mest populära artiklarna på sidan och här kommer en poddversion av den informationen tillsammans med mycket annat som en djupgående diskussion om det går att prata om beroende till socker eller processad mat, vad som verkligen är hunger och de mer kritiska perioderna under ett barns uppväxt när det gäller övervikt. I det här avsnittet är även David Jonsson med som gäst. David är nutritionist och har varit med i flera tidigare avsnitt av podden. Avsnitt 4: Tarmbiotan och vår hälsaAvsnitt 19: Om magen i Tyngre TräningssnackAvsnitt 60: Vad har frossandet under jul och nyår gjort med din kropp? På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Inledning med snack om väder och Jacobs stillasittande 00:02:19 En gång tjock alltid tjock 00:07:36 Överviktiga barn förblir oftast överviktiga livet ut 00:10:02 Barn som föds med ett stort sug efter skitmat 00:12:09 Mer kritiska perioder under ett barns uppväxt 00:14:01 Vad händer i kroppen när man lagt på sig vikt? 00:18:45 Antalet fettceller och svårigheter med viktnedgång 00:21:41 Skillnaderna mellan att ha något kilo att gå ner och att ha dussintalet kilon att gå ner 00:23:20 När du är hungrigare än du borde vara 00:25:14 När du kan bestämma vad djur ska äta 00:28:11 Det finns även råttor med bra och dåliga gener för övervikt 00:29:32 Det som är gemensamt för alla viktnedgångsdieter där du inte räknar kalorierna 00:31:36 Folk reagerar inte likadant på lockelser 00:36:25 Skillnader mellan människor i energiförbrukning 00:38:30 Träning som en annan belöning istället för mat 00:41:57 Förändring av livet och miljön kan flytta vikten både uppåt och nedåt 00:45:30 Föräldrar och deras barns övervikt 00:49:36 Sockerberoende eller beroende av processad mat 00:55:18 Substansberoende kontra beteendeberoende 00:56:56 Kan viss kost man vara tillräckligt belönande för att ge beroende? 00:58:43 Är sockerberoende något som verkligen finns? 01:01:15 Vilken typ av livsmedel ger oftast problem? 01:03:38 Fett, GL och energitäthet är viktiga faktorer 01:06:27 De största kalorikällorna i människors kost 01:09:22 Ungefär 10 procent uppnår kriterierna för matberoende men alla är inte överviktiga 01:14:06 Bör diagnosen beroende till olika typer av livsmedel finnas? 01:15:43 Bör det kallas beroende av processad mat? 01:19:59 Ett problem som nästan alla människor har idag 01:20:34 Ghrelin och hungerkänslor 01:24:44 Verklig hunger kontra ett sug 01:30:22 Finns det något i påståendet att man blir mätt efter 20 minuter? 01:32:12 Bygger vi upp ett beroende efter hand med ökad ålder? 01:33:33 Boktips

Denna vecka fokuserar Tyngre Träningssnack på vandringssägner, källkritik och journalistisk när Wille och Jacob gästas av Jack Werner. Jack var bland annat med och startade upp Viralgranskaren på Metro och han skriver numera för Dagens Nyheter samtidigt som han har en av Sveriges största poddar, Creepypodden. I det här avsnittet får du höra en lite annorlunda approach till hur man ofta kan se på många av de virala texterna som florerar kring kost på nätet. Att de oftast har ett gemensamt tema som går igen trots att det livsmedel eller ämne som det skrivs om regelbundet ändras. Efter det diskuteras hur du bäst bemöter myter, vandringssägner och felaktiga påståenden för att försöka övertyga folk. Att olika metoder lämpar sig bättre för olika diskussioner. Slutligen diskuteras även hur man bör se på källkritik och hur Jack tror att det borde läras ut i skolan. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Introduktion av Jack Werner 00:07:57 Intresset för vandringssägner 00:10:21 Falska identiteter på internet, en ingång till källkritik 00:14:24 Påhittade mordhistorier på Facebook 00:17:20 Folk ljuger på internet med 00:19:21 Facebook har ökat behovet av faktagranskning, Viralgranskaren blir till 00:21:58 Creepypodden 00:23:24 Vandringssägner kring kost 00:25:37 Kebab och pizza som symboler för nya människor 00:28:12 Plastkulor i margarinet 00:30:46 Behovet av en bad guy in kost 00:33:30 Kosten som en religion 00:36:42 Mögel i citronsyra 00:37:06 Mononatriumglutamat och kinarestaurangsyndromet 00:39:51 Människor tar lätt faktagranskningar som personlig kritik 00:43:15 Rykten om en stoppad tunnelbana i Stockholm 00:46:02 Använda vandringssägner som en väg att påpeka faktafel i historier 00:48:11 Hur bemöter man myter och felaktiga påståenden bäst? 00:56:49 Kostdokumentärer som använder samma story fast de ger olika kostråd 00:57:40 Bra rubriker och tonläge för att nå ut 01:00:36 Hitta bra information kring kost och träning 01:02:11 När vi får för mycket information tror vi oftare på felaktig information 01:06:02 Det svåra i att erkänna för sig själv att man gjort fel 01:08:17 Finns det risker med att tro på något som är fel men som man upplever som bra? 01:10:36 Påverkar Jacks arbete hur han fungerar i vardagen med? 01:14:42 Vikten av att veta att man är lättlurad 01:16:45 När Jacob tror saker som han inte kan backa upp 01:19:15 Det man publicerar på sociala medier bör ses som just publiceringar och vara genomtänkta! 01:23:15 Verklig forskning vs det som media ofta tar upp 01:24:58 Jacks syn på källkritik inom skolan 01:28:15 Risken med att se källkritik som att man ska hitta vad som är sant och vad som är falskt 01:31:40 Källkritik när det finns ett rätt svar 01:38:16 Har alla människor ett blåsningskonto som ska fyllas? 01:40:04 När Wille sprang runt barfota och jagade kaniner 01:42:30 Påhittade ritualer kring träning som vi ändå köper 01:44:43 När det verkligen finns ett rätt svar i en fråga

Är Adlibris nya outlet Yayday.se mer en testsajt än en verklig e-handelssatsning? Vi går till botten med varför Adlibris börjar kränga billigt under ny domän. E-postmarknadsföring är den mest bortslarvade kanalen inom svensk e-handel. Dags att ge e-posten lite kärlek. Apple inför retargeting-filter på sin webbläsare Safari. En direkt krigsförklaring mot Google och Facebook. Och är det verkligen rätt att filtrera bort de mest relevanta annonserna. Medverkande i det 31:e avsnittet av podcasten E-handelstrender är Urban Lindstedt, journalist, Christer Pettersson, e-handelschef på Arvato och Carin Blom, detaljhandelsexpert på Postnord.

"-Det har jag aldrig provat förut, så det klarar jag säkert!" Dans och teaterelever från estetiska programmet i Skara berättar hur de gjorde sitt skolprojekt kring podcasten Teentime, som blev vinnare av Webbstjärnan 2016. Medverkande: Eleven Evelina Peterson, eleven Elvira Mathwig, läraren Ylva Pettersson samt läraren Richard Pettersson. Inspelat på Bokmässan sept 2016.

Det är hög tid knyta ihop vår Batmansäck för den här gången. I vår sista Batmanspecial kommer vi lägga fokus på Christopher Nolans Batmantrilogi. Det blir kronisk undertitelsglömska, sidospår och Jokern. Men mest Batman. Vi pratar lite om spelen Batman Begins och Arkham Asylum också!

Daniel Stenmark predikar om sabbaten och kraften i verklig vila.

Prenumerera på Prata Mat: itunes.apple.com/se/podcast/lisbe…016996?l=en&mt=2

Fredrik och Kristoffer snackar om att leva på utveckling. Går det? Gick det inte bättre förr? Förstör inte appbutikerna allting? Var folk mer betalningsvilliga förr? Hur kan appar och plattformar ge en pengar även om man inte tjänar på själva appen? Sedan diskuteras att knacka spel i renaste C och OpenGL. Optimering, felsökning och spel som är roliga fastän de inte är bra. Storyns överdrivna vikt i spel och dess dåliga genomförande. Till slut återvänder vi till början och tänker på hur lätt man blandar ihop ansträngning man gjort med värdet i det man skapat. Ett särskilt tack till Cloudnet som sponsrar våra livesändningar och erbjuder finfina VPS! Diskutera gärna avsnittet på Techworld! Länkar Cloudnet sponsrar våra livesändningar VPS - virtual private server Vi har snackat om att försöka leva på utveckling då och då Shareware - mjukvara som distribueras fritt men med begränsningar som man måste köpa en licens för att ta bort. En klassisk variant var sharewarespel där man betalade för att låsa upp alla nivåer. Photoshop Microsoft office Apples appbutiker för  iOS och Mac OS X För Android finns Google play och många andra appbutiker Windows store Några artiklar som diskuterar problemen med att leva på apputveckling Smurfbär - Apple har sedan dess ändrat hur köp inuti appar fungerar för att minska risken att sådant händer In-app purchase - köp av nytt innehåll inuti en app Folk som önskar sig betalda uppgraderingar i Apples appbutiker Folk som önskar sig provversioner av appar i Apples appbutiker Brent Simmons RSS Netnewswire - släpptes i juli 2002 Unread’s numbers - Brent om pengarna Netnewswire drog in per månad Corel WinZip Sublime text - kraftfull textredigerare för flera plattformar … men Kristoffer har ju alltid Emacs CP/M Apogee - även kända som 3D realms Epic megagames Kickstarter Patreon Diskussioner om hur app store behöver förbättras The race to the bottom benefits platforms (not developers) Wordpress Sims Saker till försäljning i Sims Second life Unity Minecraft på Youtube Wordfeud Cards against humanity Accidental tech podcast Inlägg om att inte ha tjänat pengar på sin app men fått kontakter och jobb tack vare den Kristoffers tidigare berättande om sin minecraftklon i avsnitt 61 - Det blir inga landskap, det blir webbservrar och sliders Vertex Shader SDL - Simple directmedia layer, korsplattformsramverk för media GDB VOGL - OpenGL-debugger RAD game tools OpenGL ES-verktyg i Xcode Qt Direct3D Suses hackvecka openSUSE Starcraft cinematics DVD Parallaxscroll psDoom - Doom som processhanterare Wolfenstein 3D med webbteknik Doom med webbteknik Quake Live - Quake 3 i webbläsaren, men i en plugin, inte i ren webbteknik Poddradioprogrammet DLC - avsnitt 40, där Destiny diskuteras Jeff Cannata Destiny Halo - serie förstapersonsactionspel (främst) för Xbox In Halo 1, there was maybe 30 seconds of fun Covenant - huvudmotståndarna i Halo-serien Titan - Blizzards nyligen nedlagda MMO Warcraft adventures: Lord of the clans - nedlagt äventyrsspel i warcraftvärlden Sacrifice Sunk costs Flappy bird Orthogonality Marco Arment Overcast Instapaper Tumblr

Är prylsporter bara en ursäkt för att få shoppa utan att må dåligt och när blir döda karpar runt halsen en statussymbol?Medverkande: Kjell Eriksson, Stina Billinger och Henrik Schyffert.

Vad väger den, hur luktar den, hur låter den, lyckan? Konstnären Jeppe Heins utställning Ett leende till dig föreslår att den ser ut som ett rörligt knippe glödlampor. Den tyska författaren Sabrina Janesch anser att den känns som en näve klibbig svart ukrainsk jord. Carl Lindblom, mandolinspelare i en trafiktunnel, tycker att den låter som en vän som stannar och säger hej. Sara Danius bok Den blå tvålen har ingen direkt åsikt om lyckan. Däremot om verkligheten. Redaktör: Jenny Teleman Fler röster: Hedvig Weibull och Anna Tullberg Musik: Sjtje Ne Vmerla Ukraina av Mychajlo Verbytsky Peter Breiner och Slovakiska Radions Symfoniorkester (Bratislava)

Bara Jonson från Tollarp lever två liv. Ett verkligt och ett i second life, en virtuell värld. Det var i den virtuella världen som hans musikkarriär tog fart. Nu är han med i en dokumentär som en oscarsnominerad filmmarkare gjort, i verkliga livet. Programledare: Malin Nilsson och Linda Evereus.

Tredje advent handlar om att bana väg för Herren. Johannes Döparen ger oss ledtrådar till verklig kristendom. 1. Väckelseropet förkunnar omvändelsens nödvändighet 2. Väckelseundret proklamerar att frälsningen handlar om Guds nåd 3. Väckelselivet sänder oss ut i världen med det glada budskapet om frälsningen i Jesus.

Utifrån Luk 3:1-6 talar Daniel om 1. Väckelseropet 2. Väckelseundret samt 3. Väckelselivet.