POPULARITY
Ligan handlar om svenska kvinnliga journalistpionjärer i början av 1900-talet, som rör sig mellan hetsiga tidningsredaktioner, kungamiddagar och krigszoner. Författaren Fatima Bremmer är gäst i P1 Kultur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fatima Bremmer blev Augustprisbelönad i fackboksklassen 2017 för "Ett jäva solsken" – en biografi över journalisten och äventyraren Ester Blenda Nordström, som i början av 1900-talet arbetade som wallraffande reporter.Ester Blenda Nordström figurerar även i nya boken "Ligan – Klarakvarterens blodsystrar”. Där hon får sällskap av bland andra Elin Wägner. Det är en kollektivbiografi om en grupp unga kvinnliga journalister som möts på stimmiga tidningsredaktioner runt Klarakvarteren i början av 1900-talet.Fatima Bremmer är själv journalist och har arbetat som reporter och nyhetschef på Aftonbladet och Svenska Dagbladet.Programledare: Lisa Bergström.
Paris har väl alltid varit Paris? Jo, förvisso har staden sedan de romerska kejsarnas tid legat där mitt i Europa och sett viktig ut. Men det Paris där Solkungen huserade eller där hans efterföljare hamnade i giljotinen var en förvuxen medeltida soptipp. Underbar och kaotisk. Levande och motbjudande. Gammal.Att Paris fick sin moderna skepnad har vi två män att tacka: den enväldige kejsaren Napoleon III och hans drivne tjänsteman Georges-Eugène Haussmann. Boulevarder, parker, hus, operor och kloaker anlades i en takt som nog aldrig sedan dess har överträffats. På 15 år blev staden större, öppnare och stramare.Det ligger nära till hans att tänka på efterkrigstidens omstöpning av de svenska orterna. Rivningen av Klarakvarteren och byggandet av stora gråa Domus-hus. Men inte ens svenska socialdemokrater man mäta sig mot haussmannifieringen av Paris.Alla ska till Paris! Mycket nöje.——Läslista:• Christiansen, Rupert, Ljusets stad: hur det moderna Paris skapades, Bokförlaget Daidalos, Göteborg, 2019• Wilson, Ben, Metropolis: historien om mänsklighetens största triumf, Första utgåvan, Natur & Kultur, Stockholm, 2021• Steinick, Karl ”Visionär gav oss älskat Paris” Svenska Dagbladet 2009-03-27• Schneider, Wolf, "Det började i Babylon", 1960• Lans, Karl ”Medeltidens Paris – Europas huvudstad” Populär historia 4/2008 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Teach me Sweden är en podcast om svensk historia med komikerna Jonathan Rollins (US) och Erik Broström (SE). Varje vecka läser en av dem för den andra om en händelse i svensk historia som förmodligen ingen av dem hört tidigare.In this episode, Erik teaches Jonathan all about a district of Stockholm that is no more. Enjoy! Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Anders berättar om en för kort bensinslang. Fritte berättar om olika krogar som flyttat från Klarakvarteren. Tillsammans blir det här en brygd så god att du inte kan motstå den.Stötta Fyra meter genom att gå in på www.patreon.com/fyrameter och bli patron. Du väljer själv hur mycket du vill bidra med!Följ Anders Sparring: Twitter: @AndersSparring, Instagram: @anderstorssonsparringFölj Fritte Fritzson: Twitter & Instagram: @frittefritzsonOrganisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaUkrainska statens egen lista (militär och civil hjälp)https://www.defendukraine.org/donate Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Mitt i Stockholm finns Klarakvarteren, en stadsdel som omvandlats gång på gång under de senaste tvåhundra åren. Målet har alltid varit detsamma - men gestaltningen har varierat. De senaste åren har ännu en stor omdaning skett och för att förstå den måste man förstå historien. Vi gästas därför av Martin Rörby, arkitekturhistoriker vars hjärta klappar lite extra för Stockholmshistoria och då särskilt kvarteren i det vi idag betecknar som Klara. Nyligen utkom han med en bok som heter “Nya klara”med undertiteln Sveriges modernaste stadsdel.Lyssna på när han berättar om visionerna som formade kvarteren runt dagens Sergels Torg, om tankarna bakom de senaste tillskotten i kvarteren och hur mycket som visat sig beständigt.RekommendationerNya Stockholm - Clas LundinHötorgscity förr och nu - Lennart af Petersens, Sigurd Tullberg Klarakvarteren : från baksida till framsida - Mats Hederos, Pontus DahlmanProgramledare: Per Grankvist. Producent: Jens Back. Mixning av Stray Dog Studios. #perspektivpodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Följ med Katarina Wikars på en vandring i Klarabohemen Nils Ferlins spår och lyssna på Jenny Wilsons musikaliska nytolkning av en av Ferlins mest omtyckta dikter. Nils Ferlin hör till våra mest tidlösa och älskade poeter. Han föddes 1898 och dog en höstdag1961. Han förknippas med Klarakvarteren i Stockholm, vurmade för slarviga ord och hade inte alltid någonstans att bo.I Katarina Wikars program kommer vi att få en musikalisk nytolkning av dikten "Stjärnorna kvittar det lika" av musikern Jenny Wilson. Och vi kommer att få höra mer om de dikter som efter hans död hittades i spånkoffertar och resväskor. Vi möter släktingar, författare och andra som har någon slags relation till Ferlin. Vilka strofer kan de citera utantill?Medverkande:Hans Rutberg, syskonbarnbarn och författareMikaela Valtersson, barnbarn till Nils Ferlins flickvän Beth LagerlundFörfattaren och journalisten Jesper Högström Stadsguide Peter FriskProducenter: Anna-Karin Ivarsson och Fredrik WadströmUr arkivet:Nils Ferlins hustru Henny FerlinKlipp ur SVT:s På Spåret (2012) med Olle Ljungström, Kristian Luuk och Fredrik Lindström.Författaren Lars Forssell.Jenny Wilson med Nils Ferlins Stjärnorna kvitta det likaI programmet hörs också för första gången Jenny Wilsons nytolkning av Nils Ferlins Stjärnorna kvitta det lika som hon gjort speciellt för Lundströms Bokradio.Cornelis Vreeswijk hörs också med en bit ut hans "Balladen om Nils Johan Einar Ferlin".Uppläsningar av: Nils Ferlin (arkiv) och Abbe Åström.Programmet sändes första gången i november 2021.
Uppföljning / uppvärmning Fredrik kör alternativ Dropboxklient iCloud har synkat klart för Jocke på M1 Mac mini: tog två veckor. Datormagazin Retro #5 är i hamn! The iOS App icon book. Kickstarter är igång. Vi funderar över ikoner vi gillar. Skicka in exempel på fina appikoner! Ämnen Byta hårddisk i en 27-tums iMac Springboard: The secret history of the frist real smartphone Film och TV Mannen från Mallorca: Bo Widerbergs mästerverk från 1984, baserad på boken “Grisfesten” av Leif G.W Persson. 4/5BMÅ. 7/10 hos IMDB. Länkar Maestral Datormagazin Retro #5 The iOS App icon book Townscaper Apollo Toot! Things Netnewswire Colloquy - ikonen har blivit fulare sedan förr Audio hijack Firefox developer edition Pycharm Webstorm Android studio Nova Byte hårddisk i en 27-tums iMac Springboard: The secret history of the frist real smartphone Handspring Psion EPOC Palms treo Palm Tungsten Qtek 2020 GEOS - Commodore 64-GUI:t Mannen från Mallorca Grisfesten Geijeraffären Mannen på taket Varuhuset Klubb super 8 Rapport från Stockholms sexträsk Klarakvarteren Fullständig avsnittsinformation finns här: https://www.bjoremanmelin.se/podcast/avsnitt-282-boraskansla.html.
Varför väcker Klarakvarteren så mycket känslor? Var rivningarna bara till ondo eller har de lett till något gott? I det här avsnittet träffar vi arkitekturhistorikern Martin Rörby. Vi får en historielektion om Stockholms och Klarakvarterens utveckling och pratar om varför man inte ska underskatta historiens betydelse när man bygger för framtiden.
Under 1950- och 60-talen revs stora delar av centrala Stockholm för att göra plats för ett nytt modernt ”city”. Den stora omvandlingen inspirerade mindre städer till att göra plats för bilismen och centrumarkitektur i betong. Men moderniseringsivern väckte också motstånd. Klarakvarteren som försvann i Stockholm sörjs fortfarande av många, men den så kallade Almstriden i Kungsträdgården 1971 lyckades stoppa delar av rivningsarbetet. Hur ska vi förstå den här perioden i svensk historia? Historikern Anders Gullberg berättar om en omvälvande epok i Sveriges historia. ANDERS GULLBERG är sociolog, teknikhistoriker och författare till tvåbandsverket City – drömmen om ett nytt hjärta, en kartläggning av den stora cityomvandlingen i Stockholm på 50-, 60- och 70-talen. Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion. Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien med syfte att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet.
Det var hög tid för ett svenskt fall, så Karin Londré berättar om Hendrik Drost, en 20-åring från Holland som i slutet av 1965 hittades brutalt mördad i ett rivningshus i Klarakvarteren i Stockholm. Anna Sandell berättar om Anneliese Michel, som dog 23 år gammal efter att katolska präster under tio månader utsatt henne för exorcism, med syfte att driva ut de demoner som hon var säker på besatt henne. Samarbeten:- Få tillbaka pengar när du handlar på nätet! Gå till refunder.se/mordmotmord och bli medlem, handla inom 14 dagar så får du ett skal från iDeal of Sweden.- Få en månad gratis på Nextory, gå till nextory.se/kampanj och skriv in kampanjkoden Mordmotmord.Länkar och bilder som är relevanta för dagens avsnitt publiceras i Facebookgruppen Mord Mot Mord Podcast. Önska fall på Instagram, skriv till @karinlondre eller @sandellanna.Mord Mot Mord är en vanlig snackig podd, fast om mord. Det är lättsamt prat i ett försök att hantera världens värsta ämne.
Slarvigt, svajigt, men ack så trevligt. Välkommen till första avsnittet av Sveriges mest navelskådande prat: 08-podden. Premiären riktar strålkastarljuset mot Stockholms kanske mest anonyma stadsdel: Norrmalm. Vi diskuterar rivningen av Klarakvarteren, sunkpubbar, stockholmslåtar och var f*n någonstans Norrmalm börjar och tar slut?
Åsa Moberg bröt ny mark som ung journalist med egen kolumn. Nu reflekterar hon i sina memoarer över ett liv av omprövningar. I memoarerna "Livet" tar Åsa Moberg oss med från familjeföraktet och mammahatet till det rökiga redaktionslandskapet i gamla Klarakvarteren där hon bröt ny mark som den första unga kvinnan med egen kolumn. Revolutionsåret 1968 syntes hon överallt och knappt ett år senare hade hon gett ut en bok med sina samlade krönikor i Aftonbladet, men hon var en olycklig 21-åring. I Söndagsintervjun i P1 berättar Åsa Moberg känslosamt om sitt unga jags principer och hur hon i dag har omprövat det mesta. Den gamle familjekritikern har gått och gift sig och tror inte på individens förmåga att förändra. Kontakt Mail: sondagsintervjun@sverigesradio.se Facebook: Söndagsintervjun i P1 Twitter: @sondagsintervju Instagram: @sondagsintervjun_p1
När Nils Ferlin 1949 fick besök av Radiotjänst så var det några år sen han bytt ut sitt bohemliv i Klarakvarteren i Stockholm mot ett betydligt lugnare liv på landet i Roslagen. Producent Rigmor Ohlsson.
FÖRFATTARE, ÖVERSÄTTARE. Deckardrottningen Maj Sjöwall berättar om det Stockholm där hon växte upp, om livet med Per Wahlöö och hur romanserien om kommissarie Beck och Gunvald Larsson kom till. Maj Sjöwall växte upp mitt i centrala Stockholm och berättar om att vistas på hotellet i Klarakvarteren där hennes pappa var chef. Stockholm under andra världskriget var en bra lekplats, konstaterar hon.I sitt Sommarprogram berättar hon också om livet tillsammans med Per Wahlöö, hur de två träffades och hur idén till de tio böckerna i serien om Martin Beck uppstod. Vi får höra om livet bakom kulisserna, och vilka som stått modell för Roseanna och för Gunvald Larsson. Och Maj Sjöwall berättar om den gång hon pratade med Frank Sinatra och om sitt särskilda förhållande till myror.Om Maj SjöwallLade tillsammans med livskamraten Per Wahlöö grunden för den svenska deckargenren med serien Roman om ett brott och karaktärerna Martin Beck och Gunvald Larsson. De tio kriminalromanerna utkom 1965-1975, har översatts till 40 språk och gett upphov till mängder av filmatiseringar, både svenska och utländska. Har översatt bland andra Anne Holt och Ed McBain.Fick 1971 Edgar-priset för Den skrattande polisen och Myrdalsällskapets Leninpris 2013.Växte upp vid Brunkebergstorg, i Klarakvarteren i Stockholm.Producent: Ludvig Josephson
I veckans avsnitt träffar vi Gisela 67 år. Hon växte upp högst upp på Drottninggatan, i ett hus som revs i samband med Klarakvarteren. I tonåren gav hon sig ut varje sommar och liftade i Europa. Det var också där, i en liten by utanför Barcelona där hon träffade sin första man, de slog följe […]
Kalle Lind pratar med legendaren Åke Cato om hans tid som nöjesreporter. Längs vägen nämns Operabaren, Hamburger Börs, Kid Severin, Sune Mangs, Peter Himmelstrands röda Porsche, alkohol, legendariska journalister, legendariska nöjeschefer, legendariska karikatyrtecknare, legendariska kåsörer, legendariska filmkritiker, legendariska chefredaktörer, legendariska legender, dåtida kändisar, nutida kändisar, alltida kändisar, Eva Rydberg, Klarakvarteren, lustspel, böcker och allt utom Nöjesmassakern.
Tommy Nilsson blev Black - Reklamkuppen som gav dubbelt eko Det var en sådan där vecka då ett snyggt orkestrerat ljug kom att bli en av veckans största nyheter. Nyheten om hur en långhårig balladartist, Tommy Nilsson, kränger av sig svärmorsdrömskavajen, byter namn och blir lite tuffare, lite hårdare, lite svartare - ja, helt enkelt Black.En reklamkupp som dessutom i sin tur kuppades av ytterligare en aktör. Länge rådde total förvirring om vem och vilka som låg bakom kuppen.När allt var över stod många journalister där med svansen mellan benen och kände sig lurade. Katarina Andersson har ägnat veckan åt att ta reda på vad det egentligen var som hände när Sveriges medier kuppades av en reklambyrå.Koka soppa på en spik - Nyhetsjakt i sportklyschornas världDet finns en alldeles särskild journalistikgenre som man skulle kunna kalla förhands. Journalistik som i väntan på det stora som ska hända rapporterar trots att verkligheten går på tomgång. Få har en sån journalistisk utmaning i dessa dagar som nyhetsjägarna på sportredaktionerna på kvällstidningarna. Men hur lyckas man dagligen fylla sex sidor med nyheter när tillgången till spelarna är begränsad till 20 minuter om dagen? Johan Cedersjö fick följa med som praktikant när Sportbladets Johan Flinck jagade nyheter mitt i landslagsveckan.Legenden som sålde sin egen dödsrunaSå ska vi vända tillbaka i tiden - men rent geografiskt håller vi oss rätt nära Mediernas redaktion vid Hötorget i Stockholm. För här, mitt i huvudstaden, fanns i början av förra seklet de legendariska Klarakvarteren med alla sina tidningsredaktioner. Och ut och in på de redaktionerna rände en grupp mer eller mindre bohemiska skriftställare. Några av de mest kända för sina alster är Nils Ferlin och Helmer Grundström - men det finns ett namn som levt kvar i sånger och berättelser för sitt liv.Han var den som mest levde upp till bohemrollen: Victor Arendorff, en man som påståtts i en stund av penganöd lyckades sälja nyheten om sin egen död till Dagens Nyheter. Paul Frigyes gav sig i av i spåren efter den svenska tidningshistoriens fräckaste kupp.
1954 intervjuade Maj Ödman några människor som kunde berätta om livet i de gamla Klarakvarteren i Stockholm under senare hälften av 1800-talet. Här blandades både rika och fattiga. Först hör vi greve Sven lagerberg berätta om sin anfader, general Lagerberg. Sänt: 31/10 1954
Under 50- och 60-talet revs hundratals hus i mitt i Stockholm city. Där nya tunnelbanelinjer och biltunnlar skulle fram - där rev man. De gyttriga och slummiga kvarteren, med dass och råttor på gården skulle bort. I stället skulle huvudstaden och hela Sverige få ett modernt och funktionsdugligt centrum. Det kallades för citysaneringen och i två decennier slöt politiker från höger till vänster upp bakom projektet. Men i slutet av 60-talet fick ett annat epitet fäste och tog över helt och hållet: Rivningsraseriet. P3 Dokumentär om rivningarna i Klara berättar historien om Sveriges största och mest utskällda stadsomvandling. Producent: Erik Hedtjärn
Sjung Krakel Spektakel eller Här dansar Herr Gurka och många svenskar kan fortsättningen utantill - musikaliska ordlekar som författaren Lennart Hellsing haft med sig sen barnsben. Nyss fyllda 92 är han still going strong och arbetar på som vanligt. I dagarna kommer en ny bok om just instrumenten - Drillar och Draköron som han skrivit tillsammans med violinisten och illustratören Ane Gustavsson. P4 Kulturs Malin Sandberg har åkt till Stockholm och Klarakvarteren för att träffa Kusin Vitamins pappa. Barnboksförfattaren och ordkonstnären Lennart Hellsing bor i en stor lägenhet i de gamla Klarakvarteren med utsikt över Bellmans grav i centrala Stockholm. I ett av rummen står två stora leksaksfår och betar på mattan. I ett annat står skrivbordet som han tillbringat så mycket tid vid. Lennart Hellsing har ett långt skrivarliv bakom sig, med barnböcker som präglat och präglar generationer. Och än har han inte lagt ner pennan. För det är med penna och papper som han jobbar. Dator, det har han ingen. Han har testat, men det kändes bara jobbigt, säger han. I köket står en fruktskål med bananer, intill hänger ett förkläde med samma favoritfrukt på. Redan som barn intresserade han sig för bananer. Ett intresse som när han blev vuxen fick honom att resa till Brasilien för att studera bananernas liv, som han kallar det, och fick reda på att det finns 200 olika sorter. Sedan dess har bananerna följt med honom in i barnramsor och till och med fyllt hela böcker. Det är för lite poesi i barnlitteratur, säger Lennart Hellsing. I människolivet över huvud taget tillägger han sedan. För poesi ger fantasi, och människan behöver vara känslomässig, annars blir vi för hårda. Lennart Hellsing är aktuell med boken Drillar & Draköron, som illustratören Ane Gustafsson är initiativtagare till. Gustafsson och Hellsing har arbetat ihop tidigare, och när hon ville ha texter skrivna till sina underfundiga teckningar i ett nytt bokprojekt vände hon sig till Lennart Hellsing som nappade. I september deltar de på bokmässan i Göteborg. I veckans P4 Kultur får vi även träffa långfilmsdebuterande regissören Lisa Aschan, vars omdiskuterade film Apflickorna går upp på de svenska biograferna den 2 september. Vår reporter Karin Arbjö mötte henne på Malmö filmdagar. Apflickorna har redan vunnit priser vid flera festivaler, bland annat Göteborgs filmfestival och Tribeca i New York.
På 70-talet rasade den berömda almstriden i Stockholm. Idag pratar man om en modern almstrid - men istället för träd och tunnelbaneuppgångar gäller den allt mer högljudda konflikten betongblock och rondeller. Allt fler ansluter sig till proteststormen mot ombyggnaden av Slussen, förbindelsen mellan Gamla Stan och Södermalm i Stockholm. Ett övre skikt av kulturkändisar har tagit fajten - i helgen är det protestmanifestation med talare som Björn Ranelid och Carl Johan De Geer. Slussen ska bevaras, sunkig, brutal och dåligt upplyst som den är. Eller är den i själva verket en oslipad diamant? En spännande, urban trädgård, med oväntade skrymslen och prång. Rivningen av Slussen kanske kan bli ett öppet sår i Stockholmarnas hjärtan, som rivningen av Klarakvarteren på 60-talet. Vem är det egentligen som ska bestämma sånt här? Ska politikerna böja sig för folkviljan? Och vem representerar den? Hur demokratisk ska egentligen arkitekturen vara? I studion: Dan Hallemar - redaktör på tidskriften Arkitektur, Jerker Söderlind - arkitekt och forskare på KTH och Katja Grillner - professor i arkitektur. Andra halvan av programmet ägnar vi den stora famn som väntar oss alla - döden. Utifrån en ny bok, Claes Brittons Min mamma är död, pratar vi dödsskildringar i samtidskulturen. Vissa menar att vår tids fixering för det äkta har lett till en explosion av sjukdoms- och dödsskildringar. Vad är det som lockar när vi läser om döden? Är iscensättandet av sjukdomsförlopp och döende ett steg närmare svaret på den stora gåtan? Är dödsångest det yttersta tecknet på självupptagenhet? I studion: Thomas Anderberg - författare och kritiker, samt kulturradions Marie Lundström. Programledare: Kim Veerabuthroo Nordberg