Podcast appearances and mentions of Lars Forssell

Drönare som kan attackera mål med hög precision är en nödvändig förmåga som Sverige saknar. Nu arbetas det febrilt på att ändra det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sverige har idag inget utvecklat drönarvapen, samtidigt som Ukrainakriget tydligt har visat att framgång på slagfältet är svårt att nå utan drönare.För att Sverige snabbt ska få en drönarförmåga arbetar just nu flera hundra personer på Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarsmakten och Försvarets materielverk gemensamt för att bygga en sådan.– Det är bråttom att identifiera vad det är vi behöver, säger Per Olsson på arméstaben, ansvarig för projektet.Det har visat sig ganska svårt att hitta ett drönarsystem som klarar kyla, vind och snöfall – element där de svenska drönarna främst kommer att användas i händelse av krig.– Vi ska ju hjälpa till uppe i Nordkalotten – norra Sverige och norra Finland – och det är en väldigt speciell miljö. Många av de system som finns på marknaden idag är inte riktigt anpassade för det här extremt kalla klimatet, säger Lars Forssell, som forskar på drönare vid FOI.Det pågår ett arktiskt drönarrace där framför allt Ryssland ligger långt fram tack vare sina lärdomar från Ukraina. Frågan är om Sverige kan hinna ikapp.– Det finns jättegoda förutsättningar. Vi har en tradition av att ha en väldigt kompetent försvarsindustri i Sverige sedan många år tillbaka. Det finns ett driv, det finns en innovationskraft, säger Johan Pakarinen på FMV.Text: Kalle GlasLjudklipp: Försvarsmakten, Sveriges Radio, Rob Lee-X, Jaglavaksoldier, Saab, Defence News, Dung Tran Military channel, Wes O´DonnellMedverkande:Per Olsson på ArméstabenLars Forssell, forskare på FOIJohan Pakarinen på FMV. Claes Aronsson, programledareKalle Glas, programledare och producent

Olle Adolphson är en av våra riktigt stora vissångare, som skulle fyllt 90 i år. Vi samtalar om hans texter i en sorts låtbokcirkel ihop med artisten Amanda Ginsburg och författaren Carsten Palmær. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Artisten Olle Adolphson föddes 1934 i Stockholm, i år är det 20 år sedan han dog. Han växte upp i en konstnärlig familj, hans pappa var den på sin tid berömda skådespelaren Edwin Adolphson. Olle kom att tillhöra 50-talets artistgeneration med bland andra Lars Forssell och Beppe Wolgers. Han själv tyckte att visorna han skrev skulle ha såväl musikaliska som litterära värden. Tillsammans med artisten och låtskrivaren Amanda Ginsburg och Carsten Palmaer, författare och dramaturg, tittar vi närmare på hans texter. Vad utmärker dem? Hur använder han orden? Vad fäster i texterna?Olle Adolphson-låtar i programmet: Trubbel (1961) Rim i Juli (inspelad 1983)Konstnasaren (1965)Nu kommer kvällen (1974)Vad tänker hon på (1967)Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmProducent: Andreas Magnell Ljuddesign: Nina Asarnoj

Marianne Höök och Lars Forssell om författaren Pär Rådström 1965 och vi hör honom själv om när han kom till Paris första gången 1946: Jag var ett av många hår i Jean-Paul Sartres raggiga svans. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Avsnitt ur minnesprogrammet ”Pär Rådström, femtiotalet, några människor och några visor” och en inspelning med Rådström själv från 1950-talet.

Uppläsning: Monica Wilderoth Diktsamling: "Sånger (1986)MUSIK Uuno Klami: Dimmig morgon ur HavsbilderEXEKUTÖR Finska radions symfoniorkester, Leif Segerstam, dirigent

Med anledning av Sven-Bertil Taubes död i november 2022 här är en digital repris av reportaget "Närbild Sven-Bertil Taube" av Kerstin Berggren från december 2014. Efter åren på Dramatens elevskola var Sven-Bertil Taube under hela 1960-talet anställd på Dramaten i Stockholm där han gjorde roll efter roll. Men 1969 flyttade han till London för att filma och där han sedan blivit kvar under mer än 40 år. Under hela den här tiden har han fortsatt att spela teater, filma och sjunga,I Kulturradion Special med rubriken Närbild Sven-Bertil Taube", samtalar Kerstin Berggren med honom. De träffades i hans hem i London i samband med att han nyligen kom ut med en ny CD, Hommage som är en hyllning till vännerna Ulf Björlin, Olle Adolphson, Lars Forssell, Carl Fredrik Reuterswärd och  Gunnar Bohman.

Två experter diskuterar sannolikheten för svärmar av drönare som attackerar infrastruktur. Avsnittet är del två i kortserien Framtida hot som släpps inför lanseringen av samlingsrapporten Strategisk utblick 9 - Framtida hot.Martin Hagström, forskningsledare, och Lars Forssell, forskare, är två av författarna till kapitlet Svärmande drönare – ett reellt militärt hot i framtiden?

Varje vecka väljer en av Kulturredaktionens medarbetare ett ord som ligger i tiden. Den här veckan är det Katarina Wikars som inte kan lämna ordet Rötmånad. Ja, jag vet även om jag inte är expert på bondepraktikan att rötmånaden är över för den här gången. Den 22 augusti ruttnade den bort i år, lämnade en däven doft efter sig. I hela mitt liv har jag avskytt augusti. Man märker att det är något på gång när man lyfter på en kvarglömd tallrik utomhus och arton tvestjärtar tumlar ut. Helt plötsligt kan en mosshög kräla, få vingar, det är flygmyrorna som legat till sig och helt plötsligt kollektivt ska ge sig av. Man kan inte vara säker på att inte livsmedlen är skämda fast de förvarats i kylskåpet, ni hör alla dessa äckliga ä-ord som ledsagar rötmånaden: däven, skämd, kräla. Myrorna är stora som råttor och tuggar i sig timret. Svamparna kommer upp ur gräsmattan på trettio sekunder. Den jävla linoljefärgen torkar inte. Förr sades det att sår inte läkte under rötmånaden, det är som om allt ruttnar liksom inifrån. Kroppen stänger sig inte. Det jäser och bubblar och luktar i dikena. Men varför? Luftfuktigheten, förstås. Redan romarna konstaterade att maten höll sig sämre på sensommaren. Och den dag då stjärnan Sirius i stjärnbilden Stora hunden kunde iakttas i öster i gryningen började vad som kallades dies caniculares. Hunddagarna. Hundetage heter förresten en riktigt obehaglig österrikisk film av Ulrich Seidl från 2003. Om tokiga kvinnor som terroriserar sin omgivning på köpcentrum med tusen frågor, vad innehåller korven, räkna upp tio sjukdomar, allmän grannförnedring i dallrande sensommarhetta och så medelålders partnerbyte i lysrörsljus. En film om rötmånad det tar ett liv att glömma. Ordet röta kommer från fornsvenskan och betyder få att ruttna.  Enligt folktron var det inte ens bra att födas under den här tiden. Och inte att slakta. Och veden blev dålig. Och höet möglade. Men det var ändå bra att plöja kvickrotsangripna åkrar i augusti. Och rensa bort ogräset.  Ett alltför enahanda väder under rötmånaden kunde bara sluta illa - med ofred i världen, farsoter och frost. Något är ruttet i staten Danmark, som det sägs i Hamlet. Och nog finns det ruttna stater så det räcker.  Det går att byta ut Danmark mot diverse andra namn. Ruttnar en samhällskropp ungefär som en timmerstock om man byter ut hästmyrstuggandet mot lögner och rättsröta? Och som skämd grädde på moset hittar jag så en 70-talsfilm som heter Rötmånad av Janne Halldoff.  Med skådespelare som Ulla Sjöblom och Carl-Gustaf Lindstedt. Och manus delvis av Lars Forssell men med en märklig intrig om en bordell på en skärgårdsö med en avklädd Christina Lindberg som dottern. Kanske en tidig variant av österrikiska Hundetage? Ute i trädgården tuggar älgen i sig den jästa fallfrukten.

I år skulle skådespelaren Bengt Ekerot ha fyllt 100. Här intervjuas han som 24-årigt stjärnskott efter uppmärksammade insatser på teatern, av Radions flitige reporter Gunnar Helén. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bengt Ekerot krävde mycket av sig själv och andra, och med det hade han stora framgångar i dramatiska roller på scen, och snart även som regissör. Men han drog sig inte för att år 1956 underhålla på förarglig kabaré av Lars Forssell och Pär Rådström på Teater Två Åsnor. Som 24-åring tyckte Bengt Ekerot att filmmediet inte verkade passa honom, och det ska man höra från en man som 1957 spelade i en av filmhistoriens mest berömda scener…

I år skulle skådespelaren Bengt Ekerot ha fyllt 100. Här intervjuas han som 24-årigt stjärnskott efter uppmärksammade insatser på teatern, av Radions flitige reporter Gunnar Helén. Bengt Ekerot krävde mycket av sig själv och andra, och med det hade han stora framgångar i dramatiska roller på scen, och snart även som regissör. Men han drog sig inte för att år 1956 underhålla på förarglig kabaré av Lars Forssell och Pär Rådström på Teater Två Åsnor. Som 24-åring tyckte Bengt Ekerot att filmmediet inte verkade passa honom, och  det ska man höra från en man som 1957 spelade i en av filmhistoriens mest berömda scener

Med giftigt pennskaft och med socialdemokraternas partibok i handväskan blev hon den första kvinnliga politiska kolumnisten i Aftonbladet. Möt journalisten och författaren Marianne Höök (1918-1970). Omsjungen i Karl Gerhards välkända kuplett "En katt bland hermelinerna" från 1955 var Marianne Höök en stjärna på först Vecko-Journalen och sedan Svenska Dagbladet och Aftonbladet. Hon var ambassadörshustru i Teheran med socialt patos och först med en bok om Ingmar Bergman. Marianne Höök var en av 50- och 60-talens främsta journalister, påfallande ofta ensam bland männen. Det är i år 50 år sedan hon dog och ur arkivet har vi tagit fram ett program där hennes vänner minns henne, av vilka flera också har hunnit lämna oss: Sun Axelsson, Lars Forssell och Lars Ulvenstam. Dessutom medverkar Harriet Andersson och Maaret Koskinen. Som uppläsare hör vi Odile Nunes. Det här är ett program av Anneli Jordahl och Katarina Wikars och det sändes första gången 2003. Introduktion av Marie Lundström. Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se

Uppläsning: Peter Andersson Önskad av: Ulrika Westman Diktsamling: "Förtroenden" MUSIK Claudio Monteverdi: Ballo EXEKUTÖR LArpeggiata, Christina Pluhar

Poeten, textförfattaren, underhållaren och skådespelaren Beppe Wolgers var en stor röst i Sveriges nöjes- och kulturliv. I den här första delen handlar det bland annat om hans uppväxt. Beppe Wolgers var en man med ett stort hjärta och modet att vara sig själv. Som ung kämpade han med stamning, övervikt och ouppfyllda drömmar, men nyfikenheten på livet drev honom framåt. Genom att använda sina svagheter lyckades han skapa skön, avspänd konst. I den här första delen berättar han om barndomens Dalarö och vägen in i 50-talets nya visvärld med Lars Forssell, Pär Rådström och Olle Adolphson. Han möter Monica Zetterlund på jazzklubben Nalen och börjar skriva svenska texter till amerikanska jazzstandards. Programmet är en repris av en P2 Dokumentär som sändes första gången den den 10 november 2018 då Beppe Wolgers skulle ha fyllt 90 år. Han dog den 6 augusti 1986. En P2 Dokumentär av Eva Schöier, presenterad av Stefan Wermelin.

Hon klev in och förnyade musiklyriken i en tid när scenen dominerades av manliga trubadurer och textförfattare.Barbro Hörberg levde bara i 43 år men blev ändå en av våra mest älskade vissångerskor och kompositörer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Barbro Hörberg hann ge ut en handfull egna LP-skivor och samarbeta med många av våra mest folkkära artister och författare, däribland Lill-Babs, Georg Riedel, Lars Forssell, Beppe Wolgers och Povel Ramel, innan hon gick bort 1976.Här tecknas hennes porträtt av författaren Alexandra Sundqvist som också har gett ut en biografi med titeln ”Barbro Hörberg – med ögon känsliga för grönt”. I dokumentären medverkar vännen och artistkollegan Barbro 'Lill-Babs' Svensson i en exklusiv intervju till boken (Ordfront förlag, 2017), basisten och kompositören Georg Riedel, Tomas Adolphson och Anders Falk i duon Adolphson & Falk, Barbro Hörbergs dotter Liza Stenvinkel och väninna Birgitta Lundholm.En P2 Dokumentär av Alexandra Sundqvist och Isak Klasson.Producent Clara Törnvall.

Barbro Hörberg levde bara i 43 år men blev ändå en av våra mest älskade vissångerskor och kompositörer. Hon klev in och förnyade musiklyriken med sina säregna sånger om vanliga kvinnor och deras längtan i en tid när scenen dominerades av manliga trubadurer och textförfattare. Hörberg hann ge ut en handfull egna LP-skivor och samarbeta med många av våra mest folkkära artister och författare, däribland Lill-Babs, Georg Riedel, Lars Forssell, Beppe Wolgers och Povel Ramel, innan hon gick bort 1976. Här tecknas hennes porträtt av författaren Alexandra Sundqvist som också har gett ut en biografi med titeln Barbro Hörberg med ögon känsliga för grönt. I dokumentären medverkar vännen och artistkollegan Barbro 'Lill-Babs' Svensson i en exklusiv intervju till boken (Ordfront förlag, 2017), basisten och kompositören Georg Riedel, Tomas Adolphson och Anders Falk i duon Adolphson & Falk, Barbro Hörbergs dotter Liza Stenvinkel och väninna Birgitta Lundholm. En P2 Dokumentär av Alexandra Sundqvist och Isak Klasson. Producent Clara Törnvall.

Som ung kämpade han med stamning, övervikt och ouppfyllda drömmar, men nyfikenheten på livet drev honom framåt. Hör Beppe Wolgers berätta om barndomens Dalarö och vägen in i 50-talets nya visvärld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Beppe Wolgers rörde sig både i centrum och i utkanten av Sveriges nöjes- och kulturliv. Han var en stor man med ett stort hjärta och modet att vara sig själv. Genom att använda sina svagheter lyckades han skapa skön, avspänd konst. Beppe berättar om sin barndom och vägen in i 50-talets nya visvärld med Lars Forssell, Pär Rådström och Olle Adolphson. Beppe och Monica Zetterlund möts på jazzklubben Nalen och Beppe börjar skriva svenska texter till amerikanska jazzstandards. Beppe Wolgers var född 1928 och dog 1986. En P2 Dokumentär av Eva Schöier/Munck, presenterad av Stefan Wermelin.

Som ung kämpade han med stamning, övervikt och ouppfyllda drömmar, men nyfikenheten på livet drev honom framåt. Hör Beppe Wolgers berätta om barndomens Dalarö och vägen in i 50-talets nya visvärld. Beppe Wolgers rörde sig både i centrum och i utkanten av Sveriges nöjes- och kulturliv. Han var en stor man med ett stort hjärta och modet att vara sig själv. Genom att använda sina svagheter lyckades han skapa skön, avspänd konst. Beppe berättar om sin barndom och vägen in i 50-talets nya visvärld med Lars Forssell, Pär Rådström och Olle Adolphson. Beppe och Monica Zetterlund möts på jazzklubben Nalen och Beppe börjar skriva svenska texter till amerikanska jazzstandards. Beppe Wolgers var född 1928 och dog 1986. En P2 Dokumentär av Eva Schöier/Munck, presenterad av Stefan Wermelin.

Mina kollegor spärrade upp ögonen när jag ville skriva opera, då på 1970-talet ville ingen göra opera, berättar Hans Gefors i detta tonsättarporträtt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hans Gefors har skrivit sex helaftonsoperor, två kammaroperor och flera andra musikdramatiska verk. I programmet hör vi om tillkomsten av helaftonsoperan Christina som Gefors gjorde i samarbete med Lars Forssell, om det senaste verket Notorious och om Parken som har Sverigepremiär på Malmö opera ikväll den 5 maj. Föreställningen direktsänds också i P2. Vi träffar också librettisten Maria Sundqvist som tillsammans med Gefors står bakom operan Skuggspel, och vi hör om knep för att göra svenska till ett bra språk för opera. Det här är ännu en del i serien "Möt tonsättaren" där en samtida tonsättare i Sverige presenteras. För fler delar i serien, se gruppen Tonsättarporträtt här nedanför. En P2-dokumentär av Pernilla Ståhl och Johan Chandorkar. Exekutiv producent: Fredrik Pålsson/Umami.

Mina kollegor spärrade upp ögonen när jag ville skriva opera, då på 1970-talet ville ingen göra opera, berättar Hans Gefors i detta tonsättarporträtt. Hans Gefors har skrivit sex helaftonsoperor, två kammaroperor och flera andra musikdramatiska verk. I programmet hör vi om tillkomsten av helaftonsoperan Christina som Gefors gjorde i samarbete med Lars Forssell, om det senaste verket Notorious och om Parken som har Sverigepremiär på Malmö opera ikväll den 5 maj. Föreställningen direktsänds också i P2. Vi träffar också librettisten Maria Sundqvist som tillsammans med Gefors står bakom operan Skuggspel, och vi hör om knep för att göra svenska till ett bra språk för opera. Det här är ännu en del i serien "Möt tonsättaren" där en samtida tonsättare i Sverige presenteras. För fler delar i serien, se gruppen Tonsättarporträtt här nedanför. En P2-dokumentär av Pernilla Ståhl och Johan Chandorkar. Exekutiv producent: Fredrik Pålsson/Umami.

Hur gör tonsättare när de trollar fram den ljuvaste musik ur ord och bild? Hur många nottecken behövs för en opera? Möt tonsättarna Ylva Q Arkvik och Jonas Forssell. I det sjätte programmet i serien Ord och bild blir musik möter vi två tonsättare i vars verk orden har stor betydelse. Inte minst i deras operor: Ylva Q Arkvik och Jonas Forssell. Tonsättaren Ylva Q Arkvik skrev kammaroperan Solitario och stycket Tid läggs som tunt papper över beröringarna till poeten Eva Runefelts dikt Ödsligheten. Eva Runefelt är väldigt fri i sitt eget ord och jag känner att hon har ett centrum. Då blir det inte så svårt att flytta om hennes ord. För det vill jag nästan alltid för att kunna bygga upp en musikalisk form. Författaren Eva Ström skrev libretto till Arkviks opera Du får inte gå. En självmordsbombare tillbringar sin sista kväll hemma i en spänningsfylld lägenhet tillsammans med hustrun, som är lyckligt gravid med fjärde barnet. Kvinnan känner oro men vet inte om mannens grymma plan. Jag låter honom få en kärlekssång till granaten som träffar kroppen. Absurditeten hörs i hans falsettsång i galet läge. En terzett, skriven för kvinnan, mannen och en kvinnoröst ur TV:n, lättar upp stämningen där extrema känsloyttringar kolliderar, berättar Ylva Q Arkvik. Till projektet Vox pacis, en manifestation för fred och försoning, tonsatte hon kantaten A Challenge to Humanity med text av Sigrid Kahle. Trehundra körsångare och musiker från 15 länder representerade de främsta världsreligionerna. Titeln Mässa kunde vi inte använda, eftersom den är förknippad med kristendomen. En Kantat, däremot, kan vara värdslig. Kantanen inleds med ett musikaliskt gräl som stegras till forte fortissimo. Ur detta växer texten fram. Hur är det möjligt att vi har varit på denna jord i tusentals år och inte lärt oss förstå varandra? frågar sig Ylva Q Arkvik.  Ylva Q Arkviks nya pianostycke uruppfördes vid en Chopinafton vid Östersjöfestivalen 2010.   Tonsättaren Jonas Forssell räknade ut att det var 13 000 ord i librettot till egna operan Träskoprinsessan. Men det behövdes 300 000 nottecken. -Att tonsätta kräver inspiration men desto mer transpiration och hårt arbete, säger han. De flesta av Jonas Forssells nio operor har försoning som tema. Riket är ditt handlar om flyktingproblematik, Stadsmusikanterna om att försonas med sin egen dödlighet. Hans opera Death and the Maiden har libretto av Argentinskfödde författaren och dramatikern Ariel Dorfmann, som också skrev talpjäsen från 1990. - Malmöoperans stora kör gjorde det möjligt för mig att gestalta några av de 3 000 personer, vanliga människor, som Pinochetjuntan i Chile tog livet av. Försoning betyder inte att sorgen skall försvinna eller att man blir vän med förövaren, utan att man kan fortsätta att leva i ett tillstånd som inte är förgörande, säger Jonas Forssell. Hans far, författaren Lars Forssell, gav honom rådet att välja texter att tonsätta som hade "hål" I sig. De är inte fullkomliga utan kräver ytterligare en dimension för att gjuta ihop sig med musiken. Jonas Forssells opera Hemligheter, om vetenskapsmannen och magikern Emanuel Swedenborg, hade premiär februari 2011 vid Malmö opera, där Forssell var Composer-in-Residence. - Många operor är som Puccinis Tosca, med endast en kvinna men sju män på scenen. Det där tänker jag göra något åt. Hemligheter får endast en mansgestalt, Swedenborg själv. Alla andra roller i föreställningen, även de manliga, sjungs av kvinnor. Kvinnorösten har ett större omfång och är därför mer flexibel, anser Jonas Forssell.   Spellista:   Påsk 1968 - Ur "Tolv variationer till minne av W.B. Yeats Jonas Forssell, musik. Lars Forssell, text. Ur "Tolv variationer till minne av W.B. Yeats ur diktsamlingen "Ändå", 1968 Mirrors Olle Persson. Matti Hirvonen Daphne 1014   Tid läggs som tunt papper över beröringarna Ylva Q Arkvik, musik. Eva Runefelt, poem. Staffan Larsson och Jeffrey Lee, violin. Mikael Larsson, altviolin. M fl. Chrichan Larsson, dirigent. SR P2 Nu! Horspel Tidsgommor 20060501 2100   A Challange to Humanity Ylva Q Arkvik, musik. Sigrid Kahle, text. Blandad kör och Stockholms Läns Blåsarsymfoniker, dir Jonas Dominique. Inspelad live av SR P2, 28 dec 2008   Du får inte gå Ylva Q Arkvik, musik. Eva Ström, libretto. Sångare: Andreas Landin, Elin Carlsson (Rombo), Tove Dahlberg. Dirigent: Olof Boman Inspelad av SR P2 i Vadstena 2002.   Älskandes Klagan Jonas Forssell, musik. Lars Forssell, text. Ur "Tolv variationer till minne av W.B. Yeats ur diktsamlingen "Ändå", 1968. Olle Persson. Matti Hirvonen Mirrors Daphne 1014   Death and the Maiden Jonas Forssell, musik. Libretto av Ariel Dorfman. Malmö S O och kör. Thomas Søndergård, dir. SR P2 Live opera 20081011  1915   Tiden och en flicka Jonas Forssell, musik. Lars Forssell, text. Ur "Tolv variationer till minne av W.B. Yeats ur diktsamlingen "Ändå", 1968. Olle Persson. Matti Hirvonen Mirrors Daphne 1014

Sven-Bertil Taube avslöjar att skådespelaren Michael Caine kan få vem som helst att skratta när som helst. Det fick han bevis på i en inspelningspaus av filmen "Örnen har landat" då de två stjärnorna satt i Michael Caines husvagn och tittade på Björn Borg i Wimbledon. Den här historien och många andra berättar Sven Bertil Taube i Spotlights påskspecial. Till exempel att Lars Forssell en gång skrev texter i rasande fart samtidigt som skivinspelningen pågick.Kerstin Berggren hälsade på Sven-Bertil Taube i London i höstas för att prata om den nya skivan "Hommage". Då var den fortfarande ett hemligt projekt och ingen visste förstås, allra minst Sven-Bertil själv, att den skulle bli en sensation och så småningom grammisbelönad.

- Det är som spermierna kommer fram till ägget, som liksom till varje pris måste komma fram till teaterns kärna. Öppna på vilken dörr som helst, till vilket pris som helst för att komma in i teaterns underbara värld. Få har gjort så starkt intryck som Staffan Westerberg. Med sina dockor och sin norrländska, suggestiva röst har han trollbundit, roat och skrämt under nästan 60 års tid. Få har gjort så starkt intryck som Staffan Westerberg. Mest känd är han för tv-programmen Vilse i pannkakan, men han har också skrivit, spelat och regisserat teater för vuxna under alla år. Han har fått medalj av kungen och hyllats at kritikerna för nästan allt han har gjort, men under en period anklagades han för att ha förstört en hel generations barndom. I Svenska Ikoner berättar Staffan Westerberg om sitt passionerade förhållande till teatern, framgångarna och förföljelserna och om varför han packade ner sina dockor i en väska och åkte hem till författaren Lars Forssell. Reporter Micha Arlt genom pr

Få har gjort så starkt intryck som Staffan Westerberg. Med sina dockor och sin norrländska, suggestiva röst har han trollbundit, roat och skrämt under nästan 60 års tid. - Det är som spermierna kommer fram till ägget, som liksom till varje pris måste komma fram till teaterns kärna. Öppna på vilken dörr som helst, till vilket pris som helst för att komma in i teaterns underbara värld.Mest känd är Staffan Westerberg för tv-programmen Vilse i pannkakan, men han har också skrivit, spelat och regisserat teater för vuxna under alla år. Han har fått medalj av kungen och hyllats av kritikerna för nästan allt han har gjort, men under en period anklagades han för att ha förstört en hel generations barndom.I Svenska Ikoner berättar Staffan Westerberg om sitt passionerade förhållande till teatern, framgångarna och förföljelserna och om varför han packade ner sina dockor i en väska och åkte hem till författaren Lars Forssell.Reporter Micha Arlt, produktionsbolaget Munck

Vargavinter, skitår och försiktighet med finanserna. Men tänk om det inte är slut där - tänk om vi har minst sju svåra år att vänta? Vi testar våra dystopiska farhågor på Konjunkturinstitutet och kollar också vad nöjesindustrin ser för scenaria i framtidens dataspel. Dessutom kommer Klara Soppteater hit och sjunger Lars Forssell ur sin föreställning De fattigas piano. Bisittare är Maja Aase.