Podcasts about ikoner

TV4:s program Kalla fakta har avslöjat att Sverigedemokraterna har hemliga konton på sociala medier. I Gnosjö har många fått mycket mindre assistans. Och utställningen Ikoner har kommit till Halmstad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Therese Hillman är börs-VDn som efter budet på NetEnt sadlade om i Altors regi till att nu leda Network of Design som har som strategi att samla ikoniska skandinaviska designklassiker under ett paraply. Det blir ett samtal om vikten av varumärke och kultur, vilket ofta är svårt att ta på.

Chelsea har en fiaskoartad säsong bakom sig och för att stötta alla de misströstande Chelseafans tar vi hjälp av Frederic Pavlidis. Journalist och Chelseasupporter själv. Det har blivit dags för Topp 5 Chelseaikoner i Premier League! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi summerar ikoniska personligheter i Premier League. Det kan vara spelare, tränare, supportrar eller domaren. Allt från Roy Keanes djävulskap till Mario Balotellis dårskap. Med Expressens Therese Strömberg.Ansvarig utgivare: Alexander Rosenlund Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag, på ortodoxins seger, firar vi ikonernas återinförande i kyrkan efterstridigheterna på 700- och 800-talen. Fader Mikael gör ett studium över bruket av ordet "ikon" i Bibeln, och vad det lär oss teologiskt.

Färgexperten & inredaren Sara Garanty avslöjar färgerna som förhöjer livet - och checklistan för vårmodet, varsågoda! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi behöver inte något annat som ska hjälpa våra böner, vi behöver öppna hjärtan för Jesus. Vi behöver inte några tillägg från andra religioner - Guds ord är tillräckligt. Med Per-Arne Imsen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Världen över sörjer fotbollsfans ikonen Pelé som nyligen dog. Och här hemma minns vi artisten Bert-Åke Varg som Gustav i Rederiet, Pentti Varg och Ugglan Helge. Senaste tiden har många stora ikoner lämnat oss och Karlavagnen handlar ikväll om vilka du minns och saknar. Kanske är du ett stort Hep Stars-fan och minns något möte med Svenne Hedlund? Börje Salmings bortgång rörde många, Lasse Lönndahl, Claes-Göran Hederström och Sven-Bertil Taube är andra folkkära ikoner som lämnat oss. Vad betydde de för dig? Eller finns det andra som du tänker på?Karlavagnen börjar lite senare än vanligt, direkt efter Sportextra som sänder juniorkronornas jakt på bronset i matchen mot USA.Slussen öppnar som vanligt klockan 21.00 och Sanna Lundell är på plats och väntar på ditt samtal.Vi finns som vanligt i sociala medier.Ring oss på 020-22 10 30, kommentera eller mejla oss på karlvagnen@sverigesradio.seProducent: Louise Malmberg Ansvarig utgivare: Sofia Söderholm Digital redaktör: Åsa Stöckel

Hösten har anlänt och till årstidens ära är Bio-trions tjugoandra filmanalys den klassiska höst-romcomen When Harry Met Sally. Olivia levererar för en gång skull en toppensammanfattning och vägrar samtidigt minnas Little Women-haveriet. Trion tar i detta program många viktiga beslut, bland annat att detta ÄR en klassisk höst-romcom men även får betygsskalan revideras med bestämdhet. Edith framför en för en gångs skull seriös analys om dialogen i filmen vilket leder till en hot take från henne själv; hon har blivit smart. Fejkorgasmscenen? Ja, den diskuteras självklart, men framförallt så traumatiserar de inklippta sekvenserna på gamla par Malte så pass mycket att han vill… ja, att de ska dö. Billy Crystal är förtjänar förövrigt inte epitetet “good looking man” och pesto är inte “the quiche of the 80's”. Sist men inte minst: Carrie Fisher och hennes karaktär Marie. Ikoner.

Vi är tillbaka! Mullsjö har föryngrat. Ikoner som Ganevik & Hedlund är borta och de har ersatts av... något okända spelare. Jönköping har värvat halvt okänt, halvt väldigt hajpade namn. Men ungt, det är lagbygget som alltid. Trevlig lyssning. Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stötta oss och få ETT EXTRA AVSNITT I VECKAN: Underproduktion.se/kollasvensken. Jannes bisarra uttalande! Brott och straff! Ett nytt sätt att fira mål! Hyscha! Be om ursäkt! Poängliga! Ligavinnare!

Första söndagen i fastan kallas för ortodoxins seger, och vi firar den sedan 800-talet, då Kyrkan slutligen besegrade den teologi som var fientlig till ikoner. Men vad är en ikon? Eller, rättare sagt, vem är en ikon? Denna predikan undervisar om att ikoner är långt mycket mer än vackra bilder. De är ikoner av ikoner av honom som är Ikonen.

Konsten har blivit ett sätt för Ferdinand Evaldsson att hantera de minnesförluster som han har lidit av i flera år. När han hugger fram sina reliefer i trä söker han också efter försvunna minnen inom sig själv. Men hans verk är också en del av ett kollektivt minne – både motiven och arbetsprocessen vilar på en tusenårig hantverkstradition. När Ferdinand Evaldsson var sexton år och skoltrött övertalade hans pappa honom att gå en kurs i ikonmåleri. Det var startskottet på en lång lärlingsbana tills han var färdig ikonmålare. Konstnärskapet möter honom i ett samtal om symboler, spott, minnesblixtar och det ständiga dilemmat att följa eller bryta mot ett regelverk från 700-talet. Avsnittet är producerat av Sofia Curman tillsammans med Tomas Rajnai och Jens Nielsen. Foto: Christofer Dracke

Stämmer det verkligen att alla tre barnen Agemo är skönhets-opererade? Vad tkr de om assisterat självmord?Årets första 11-kaffe dricker jag hemma i mitt kök, tillsammans med mina tre vuxna barn. Vi svarar på endel av era frågor, bla om hur barnen upplevt att ha en "hemma-mamma" och om stil-ikoner, men framför allt pratar vi om aktiv dödshjälp. Är det ok att "leka Gud" och bestämma över liv och död? Vad är en värdig död och vem avgör när livet skall ta slut....? Trevlig lyssning!

När det lackar mot jul är det rimligt att begrunda inkarnationen och dess följder. Ikonen är en naturlig följd av Sonens människoblivande. Om ikonens teologi, pedagogik och mystik samtalar jag med ikonograf Michael Hällzon. God jul!

Neil Warnock är utan jobb, men Boro drömmer om nya höjder under Chris Wilder. Blackburn har hittat en superduo (BBD inte inräknad) och Coventry vinner trots att Viktor Gyökeres går torr. Oskar utmanar Leo i 'Who are ya?' och Leo berättar om klassiska, anrika Preston North End. Dessutom gästas veckans avsnitt av anglofilen Jonas Dahlquist, som berättar om poliseskort från Tranmere till Liverpool, vilken arena som är mest överskattad i Storbritannien och vad som fortfarande finns att älska kring engelska fotbollsmatcher. Med Oskar Kiisk och Leonard Jägerskiöld Velander.Klippt av Keven Bader. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ikonograf og sognepræst Pernille Svendsen fortæller om kunsten at male en ikon. Desuden fortæller kunsthistoriker Hans Jørgen Frederiksen om symboler. Vært: Anders Laugesen.

Anya Mathilde Paulsen er en kvinde med mange titler - cand.mag. i medievidenskab og kønsstudier, tidligere musikjournalist i DR, forfatter til bogen Feminint forstærket (2007) med kvindelige danske musikeres egne fortællinger og medstifter af det prisbelønnede musikkollektiv HUN SOLO. Hun er nu aktuel med den dagsordensættende "Vilde kvinder, Mørke toner" – om køn og musik. En kalejdoskopisk undersøgelse af betydningen af køn i musik, der gjorde, at Rockhistorier satte hende i stævne til en snak om bogen, som begge showets værter er begejstrede for.Men Poulsen er også musikfreak om en hals, og hun havde med afsæt i nogle af bogens heltinder lavet en forrygende spilleliste, som gav anledning til mange gode refleksioner og generel begejstring. Det blev et par gode timer i selskab med et vidende og entusiastisk menneske. Lorde - TeamThe Jesus and Mary Chain - Some Candy TalkingThe Gun Club - Give Up The SunMiss B. Haven - CocoJoni Mitchell - Don Juan's Reckless DaughterPJ Harvey - Man-sizePatti Smith - Kimberly Pretenders - Hymn To HerBikini Kill - Double Dare YaViolet - HoleThe Carter Family - Single Girl, Married GirlMa Rainey - Prove it on me bluesTaylor Swift - The ManBeyoncé - FormationBillie Eilish - you should see me in a crownFiona Apple - For Her

Det har blivit dags att stiga upp mot berget. Mot Sinai berg där Moses nu skall möta Gud i dunklet. Det har börjat blåsa. Mörka moln tornar upp sig. Det slås en cirkel runt berget. Inget djur får närma sig det. Inga andra i folket vågar stiga för nära, utan håller sig på avstånd. Moses stiger bortom kroppen, bortom världen för att möta Gud i ett mörker som ingenting vi känner till på jorden kan liknas vid, förstå eller greppa. På berget instiger Moses i ett tillstånd som motsvarar det allra heligaste rummet i tabernaklets, templets allra innersta, där Gud visar sig i ett gnistrande mörker. Ett rum som endast översteprästen får stiga in i, för att förrätta sitt offer. Ett heligt rum, vars inträdande i, innebär lämnandet av allt. Detta sjätte av sju avsnitt om boken Mose Liv avrundas därefter med att jag och Pål Resare tar er med ned för Berget och vi reflekterar kring vad Moses har fått med sig från sitt möte med Gud. Lagen och ritningarna till templet. Men vi talar också om Gregorius av Nyssas förvånande tolkning av den mask, som Moses måste ikläda sitt förvandlade ansikte, då han nedstigit från berget. Mer från vårt instagramkonto: Ikoner, konstverk och illustrationer föreställande Eden som ett berg, samt den änglakategori som kallas Keruber. https://www.instagram.com/p/CTL9vJDNfCf/ Foton samt El Grecos konstverk av Sinai berg och St. Katarina-klostret. https://www.instagram.com/p/CTL_SOqtpEp/

Mose liv handlar om Guds folks befrielse från slaveriet i Egypten, vilket ju är den berättelse i bibeln som är grunden till firandet av påsken. Gregorius av Nyssa ser i Mose liv tolkningsnycklar till den påsk som utspelar sig långt senare i historien, den påsk då Gud själv i Jesus Kristus, dör på korset. I västkyrkan har frågan om vad som egentligen händer när Jesus dör på korset ofta förklarats med bibliska bilder hämtade från juridikens värld. Bilder som har att göra med brott, skuld och straff. Om åklagare, domare, anklagade, frikända och dömda. Men i den tidiga kyrkan finns också många andra bilder och tankar kring korset och påsken, och vad detta kan innebära för oss människor. I detta tredje av sju avsnitt om boken Mose Liv, tar jag och Pål Resare vår utgångspunkt i Gregorius av Naziansus, som var god vän med Gregorius av Nyssa, för att börja förstå hur dessa båda vänner uppfattade detta stora mysterium. Enligt Gregorius av Naziansus kan man inte riktigt förstå påsken, och Jesu död på korset, om man inte samtidigt förstår vad som egentligen hade börjat hända, den stund då Maria en gång blev havande. Tillsammans med sin vän avslöjar Gregorius av Nyssa mysterier kring Jesu födelse, som bär på ett långt mer chockerande mörker än många kanske någonsin kunnat ana. Ett mörker som rör vad Gud egentligen förenade sig med, när han steg in i vår fallna värld. Mer från vårt instagramkonto: "De myrrhbärande kvinnorna vid graven", "Korsfästelsen", "Gudsmoderns insomnande" & "Franciskus stigmata" Ikoner och konstverk som nämns i avsnittet "Snoken i boken". https://www.instagram.com/p/CSV_ivVMtr7/ "Moses och kopparormen" i olika utföranden, däribland av William Blake och Fyodor Bruni. Därefter exempel från ikontraditionen där Jesus tecknas som korsfäst seraf. Avslutningsvis två foton, först av hans helighet Vladimir Sokolovsky med sin biskopsstav. Därefter det kors som sitter högst upp på predikstolen i Stigsjö kyrka, Härnösand. https://www.instagram.com/p/CSWArMJsowa/ Läs gärna Jonathan Pageaus artikel "The Serpents of orthodoxy" https://orthodoxartsjournal.org/the-serpents-of-orthodoxy/

Innan sommarlovet så passar Tobias på att intervjua Kristoffer om hans ikonmålande och teologin bakom ikonerna. Det blir också dålig matematik och hemliga telefonsamtal. Lämna ett meddelande på vår telefonsvarare genom länken nedan så ses vi, kanske, till hösten. Inshallah! --- Send in a voice message: https://anchor.fm/daligliturgi/message

Med sin hesa karaktäristiska stämma bjöd denne legendariske radioman i nära 40 år svenskarna på amerikansk storbandsjazz. Han ses idag som en sann folkbildare men själv kallade han sig underhållare. Leif "Smokerings" Anderson hade en närmast magisk förmåga att presentera musiken i sina radioprogram. När tonerna av amerikansk jazz vävdes samman med Leif Andersons mörka skånska stämma var det för många som att förflyttas till nattklubbarna i Harlem, New York på 1930-talet, The Cotton Club eller The Savoy Ballroom. I hans radioprogram förflyttades lyssnaren både i tid och rum. Under 39 år ledde Leif Anderson programmet Smokerings i Sveriges Radio, där han främst spelade amerikansk, mjuk och melodiös storbandsjazz från swing-epoken. Han presenterade band som Ellington, Dorsey, Lunceford, Bunny Bergian, Count Basie, Artie Shaw och många andra. Tre dagar före sin död slog han Svens Jerrings tidigare radiorekord med Barnens Brevlåda genom att sända det 1786:e Smokerings-programmet. Det är svårt att idag avgöra hur enormt mycket han har betytt för jazz-intresset i Sverige. Hans stämma blev som ett med den musik han presenterade. Det blev till mer än prat och musik. Det förvandlades istället till ett slags blåtonad poesi som berörde mig djupt, säger Dan Kristensson som gjort programmet. Leif dog den 17 november 1999. Han blev 74 år. Medverkande:  Frans Sjöström, musikproducent på Sveriges Radio Sven-Erik Palmbring, god vän med Leif Jan Olsson, journalist Bo Nilsson, ljudtekniker och kollega Carl-Otto Strandh, trumslagare med specialitet jazz och swing Sara Ljunggren, sångerska i Smoke Rings Sisters Anna-Maria Sernhult, jazz-sångerska från Göteborg Programmet är gjort 2020 av Dan Kristensson Exekutiv producent: Sofia Kottorp

Hon är 22 år och tycker nattlivet i Stockholm är torftigt. Och hon behöver en försörjning. Så hon startar Alexandras, Sveriges första moderna nattklubb, som lockar kändisar från hela världen. Invigningen blev väl en slags succé får man säga. Det talades vida om detta, säger Alexandra Charles von Hofsten. Det var 1968 som Alexandras slog upp sin portar och Alexandra Charles kom att driva klubben i olika former i 20 år. Alexandra och hennes dåvarande fästman Noel Charles hade inspirerats av nattlivet i Paris, New York och framförallt London, som var blomstrande på 60-talet. Och med Alexandras intåg i det svenska nattlivet kom nya kösystem, vip-gäster och gungande dansgolv. Och en blandning av gäster med olika bakgrunder, åldrar och stilar. På Alexandras var alla välkomna, minns radioprofilen och programledaren Ulf Elfving. Alexandras har också blivit känt för alla kända människor som brukade besöka stället. Kungligheter, Benny Andersson, Ingrid Bergman, Björn Skifs och Povel Ramel är bara några av dem. Och bland de utländska gästerna fanns Rod Stewart, Mick Jagger och Earth, wind and fire. Men medaljen har också en baksida och de 20 åren som nattklubbsdrottning var inte bara en fest. Man blir ju på något sätt en aktör på en arena, och man måste spela upp. För jag skulle givetvis glittra, säger Alexandra Charles von Hofsten. I dag är hon ordförande för 1,6 och 2,6 miljonerklubben, en ideell organisation som arbetar för kvinnors hälsa och som hon grundade 1998. Och Alexandra som en gång var nattens ögon är nu själv på väg in i ett mörker. Hon har drabbats av en ärftlig ögonsjukdom och 2009 fick hon diagnosen glaukom. En sjukdom som Alexandra har lärt sig att leva med och försöker förlika sig med. Det är märkligt det här med nattklubbsdrottningen och att det här med ögonen gör att jag mår bättre när det är skymning och kväll, för då har jag lättare att se. Programmet är gjort 2020 av Sally Henriksson. Tekniker: Kristofer Krook. sally.henriksson@gmail.com

Porträtt av svenskar som på olika sätt har satt tydliga avtryck i vårt land.

Utåt sett en arbetande familjefar. I sin ensamhet, klädd i kjol, kvinnan Eva-Lisa. I en tid då samhället såg på transpersoner som perversioner startade hon Sveriges första rörelse för transpersoner. Eva-Lisa Bengtsson är ett välkänt namn bland HBTQ-aktiva i Sverige. Hon blev en mittpunkt för transpersoner så tidigt som 1964, då hon startade brevklubben Transvestia. Transvestiter och transsexuella, vilka tidigare inte haft någonstans att vända sig, hade nu en person att adressera sina tankar, känslor och funderingar till. Klubben blev så populär att den snart övergick till att bli en fysisk träffpunkt på söder i Stockholm. Men det var långt ifrån problemfritt att dra igång en transrörelse i mitten på 1960-talet. Homosexualitet klassades som en sjukdom och så kallade könsöverskridare ansågs vara perversa. Transvestia tvingades arrangera sina träffar bakom låsta dörrar och när hyresvärden till Spegelsalen, där de höll till, fick reda på vad som försegick i lokalerna bröts kontraktet. I programmet berättar vännen och konstnären Sam Hultin om Eva-Lisas liv, med hjälp av arkivet Eva-Lisa lämnade efter sig, bestående av brev och bilder från Transvestias begynnelse. Dessutom medverkar psykiatern Lars Ullerstam, vän till Eva-Lisa som ställde sig bakom henne i kampen för lika rättigheter, och aktivisten tillika väninnan Maria Sundin. Programmet är gjort 2020 av Aleksa Lundberg.

I över 40 år har han fått svenska folket att skratta åt bland andra Roy och Roger och Mor i skutan. Han har inga planer på att lägga av trots att det blir allt svårare att skriva nytt material. Här får vi möta Claes Eriksson, som 2020 fyller 70 år, på hans hemmaplan, på scenen på Lorensbergsteatern i Göteborg där han för tillfället spelar enmansföreställningen Vardagsmat, en föreställning där han blandar gammalt och nytt material, men inspirationen tryter ibland. Det är med blandade känslor, det har väl att göra med åldern. Förråden sinar och det rinner inte till i den takt man önskar. Det kanske har att göra att man tittar på utvecklingen av samhället med en liten trött blick, säger Claes Eriksson. I över 40 år har han underhållit svenskarna och nämns ofta i samma andetag som Hasse och Tage, Magnus och Brasse, Killinggänget och Grotesco. I princip står han bakom manuset till alla Galenskaparna och After shaves produktioner, och han drivit gruppen framåt med en omvittnad envishet. En envishet som både har varit en tillgång och belastning. Ibland har jag väl drivit saker lite onödigt envist. Det har skapat irritation under vissa repetitioner. Programmet är gjort våren 2020 av Peter Gropman, på produktionsbolaget Iris media. peter.gropman@irismedia.se

Djärv och orädd och alltid med skrivmaskinen i resväskan slog hon igenom som en av våra mest kända journalister. Men inte utan bekymmer. Djupa depressioner plågade henne och ofta tog hon till spriten. Barbro Alving slog igenom när hon, på uppdrag av Dagens Nyheter, rapporterade från OS i Berlin 1936. Med sitt säregna tilltal blev hon Bang med hela svenska folket som kåsör, recensent och allmänreporter befann hon sig påfallande ofta mitt i händelsernas centrum. Hon rapporterade från inbördeskriget i Spanien, finska vinterkriget, från Indien och Hiroshima efter atombomben. Redan som barn deklarerade Barbro Alving att hon ville bli journalist. Och journalist blev hon, men inte utan bekymmer. Djupa depressioner plågade henne och allt som oftast tog hon till spriten. Här berättar Beata Arnborg, själv journalist och författare till biografin "Krig, kvinnor och Gud" och kvinnohistoriker Kristina Lundgren om journalisten Bang som inte tvekade att ge sig ut på uppdrag runt om i världen. Barbro Alving levde 1909-1987. Programmet gjordes 2020. Reporter: Anna Berg

Första söndagen i fastan kallas för "Ortodoxins seger", eftersom ett kyrkomöte år 843 försvarade ikonernas plats i kyrkan. Ikonerna vittnar om att Gud blev sann människa, han lät sig ses. Filippos drar med sig Natanael i dagens evangelietext (Joh 1:43-51) med orden "Följ med och se!" Och Jesus säger till Natanael att "jag såg dig" redan innan de möttes. Gud ser oss, och älskar oss så mycket att han låter sig bli sedd av oss.

Intervju med Mats Hermansson, präst och ikonmålare som bor på Gotland

"Inspiration - Iconic Works" är vårens storsatsning på Nationalmuseum i Stockholm. Återigen en utställning där konsthistorien speglas genom samtidskonsten. Hur lyckat det blev diskuteras i P1 Kultur. Nationalmuseum sätter fokus på konsthistoriens ikoniska verk. Några från de egna samlingarna - andra är världskändisar och lämnar inte sina museer. Det gäller Leonardo da Vincis Mona Lisa, Laokoongruppen på Vatikanmuseet och Nefertitibysten som alla dyker upp ändå i utställningen "Inspiration - Iconic Works".  Dessutom undersöks Konstmuseets roll i konsthistorien. Mårten Arndtzén och Valerie Kyeyune Backström diskuterar utställningen. Konceptkonstens nestor Joseph Kosuth som gjort ett nytt verk på Nationalmuseum intervjuas också. ART WASHING - DEN ALLT MER INFEKTERADE RELATIONEN MELLAN KONSTEN OCH SPONSORERNA Art Washing är ett begrepp som blivit allt vanligare i konstdebatten. Det handlar om företag som går in som sponsorer till konstinstitutioner - och på det sättet får mycket goodwill för de investerade pengarna. Företag som det stormat kring är oljebolaget BP, läkemedelsföretag ägda av familjen Sackler och nu Lundin Norway vars avtal med konstmuseet Astrup Fearnley inte förnyas. Vi pratar om Astrup Fearnley och fördjupar diskussionen om konstinstitutionerna har råd att vara etiska. PER KIRKEBYS BRONSER VISAS PÅ LOUISIANA Per Kirkeby - Bronze heter en nyöppnad utställning på Lousiana i Danmark. Och som titeln antyder fokuserar den helt på Kirkebys mindre kända bronsskulpturer som han började göra i slutet på 70-talet till följd av en kreativ kris i måleriet. David Richter har träffat Poul Erik Tøjner  som har gjort utställningen. OBS-ESSÄN OM BEHOVET AV ETT STÖRRE ALLVAR I SAMTIDSDEBATTEN Susan Sontag var en av USA:s mest framträdande författare och kritiker. Utöver romaner, essäer, pjäser och filmer så skrev hon otaliga texter för tidningar och tidskrifter och axlade rollen som public intellectual, intellektuell i offentligheten. Hon var kontroversiell och kännetecknades av ett stort allvar. En seriositet som vår tid nog lider brist på. Om det skriver  författaren Lyra Koli i dagens essä. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Cecilia Blomberg

Det här är en presentation av en ny bok från Norstedts Förlag. En psykolog är försvunnen. På hennes mottagning hittas en samling dokument: en arbetsdagbok, brev, researchmaterial och transkriberingar av de terapisessioner som hon genomfört inom ramen för ett bokprojekt. Där får vi följa samtalen med en identitetsstörd läkare, en lesbisk psykopatvampyr, en manisk vetenskapsmans fruktade avkomma och en narcissistisk dandy.  Mats Strandberg och Jenny Jägerfeld låter populärkultur möta psykologi i denna genreöverskridande och fascinerande bok. De ställer med lika delar humor och allvar de rätta frågorna och analyserar svaren för att kunna hjälpa klienterna - och kanske även läsaren.

Vi har besökt en stilla mässa i Strandkyrkan, Bunkeflostrand. Gäst i studion är Lisbeth Jönsson. Vi samtalar i detta avsnitt om mörker och ljus, om trons betydelse i vår vardag och vi förundras över hur mässan talar till oss på tre så olika men väldigt personliga sätt. På middag med Gud är ett innerligt samtal mellan en mamma och en vuxen dotter, om kristen tro och vandringen mot en djupare relation till Gud.I studion: Angelina och Marie Ek LipanovskaGäst idag: Lisbeth JönssonNär Gud bjuder på middag får man nattvardens bröd och vin. Till det sång och musik och ord ur Bibeln. Men vad får vi med oss från en sådan måltid? Vilka tankar och känslor väcker Gud i oss? Om det kommer vi att samtala varannan vecka efter att vi besökt en av Malmös församlingar och firat mässa i Svenska kyrkan.Nästa avsnitt sänds den 24 januari 2020 kl 12.00Music: www.bensound.com

Vem är han för dig? Killen i tigerdräkt, vilsen charterresenär, konstnär med eget museum eller artisten som sjunger om pelikaner och zvampar? Möt mannen som tycker att dålig humor alltid piggar upp. Oavsett vad du förknippar honom mest med så kommer du känna igen honom i programmet Svenska ikoner när Henrik Olsson träffar honom i hans olika roller. Nu, vintern 2019, närmar han sig 80 år och håller fortfarande ett högt tempo. Varifrån kom idéerna till Stig-Helmer-filmerna och vad har han att tacka för att han fortfarande är i livet? "Lite dålig humor då och då piggar upp", det är Lasses motto. Programmet är gjort 2019 av Henrik Olsson.

I början av 90-talet går en 20-årig Norrköpingsbo till historien som Sveriges första damsegrare i alpina VM någonsin. Det är början på en framgångssaga som saknar motstycke inom svensk alpin skidsport. Det ska bli ett decennium kantat av den ena bragden efter den andra - men allt har sitt pris. I Pernilla Wibergs fall har priset bestått i ovanligt mycket skador då hon ständigt testat gränserna för sin kapacitet. Som ett led i att överträffa idolen från barndomen - Ingemar Stenmark - ger hon sig dessutom i kast med den alpina grenen störtlopp, trots de stora riskerna och omgivningens oro. För mig var viljan att åka fort och lära mig störtlopp mycket större än riskerna, säger Pernilla i programmet. 1994 skakas den alpina världen av den österrikiska utförsåkaren Ulrike Maiers dödskrasch i störtloppet i Garmisch-Partenkirchen. Tiden efter blir tuff för Pernilla men händelsen gör inte att hon ändrar inställning till sitt eget störtloppsåkande. Knappt två månader senare kraschar dock Pernilla Wiberg i störtloppet i Vail i Colorado och skidvärlden håller andan.  I programmet berättar Pernilla även om skattedebaklet som fick henne att flytta från Sverige och om konflikten inom det svenska damlandslaget som tvingade henne att börja träna med Norge. Pernilla Wiberg lade skidorna på hyllan 2002. Idag ser vi henne bland annat som alpin expert i programmet Vinterstudion i SVT. Programmet gjordes 2019 av  Fredrik Johnsson. fredrik@fredrikjohnsson.org

Säg Saida och alla visste vem det var. Sierskan från Boden tog hela svenska folket med storm under 90-talet, alla ville alla ha en bit Saida. Men att alltid vara tillgänglig hade ett pris. Om man hade tappat bort något så var det till Saida man vände sig, det spelade ingen roll om man trodde på hennes förmåga eller inte, säger Madeleine Walles som jobbade på Hemmets journal när Saida hade en egen spalt i tidningen. Året var 1988 och Saidas spalt blev startskottet för en intensiv karriär under 90-talet. Alla ville ha en bit av Saida; hon fick sin egen siarhörna i SVT:s Café Luleå, hon medverkade regelbunden i radions Efter tre, hon snackade till och med sex i Robert Aschbergs Diskutabelt. Hon var väldigt färgstark och hon hade mycket ovanliga åsikter. På den tiden var hela redaktion svag för kufar, säger Robert Aschberg. Hemmets Journal tog med Saida på turné och när man anordnare telefonväkteri brakade telenätet ihop. Alla ville ha tillgång till Saida. Men det hade ett pris. Det fanns en baksida som inte så många såg. Hon slet väldigt hårt och det fanns många öden som tog ganska hårt. Att folk med någon sorts självklarhet skulle ha tillgång till henne, det tror jag kunde störa henne. Att hon inte kunde dra ner gardinen, stänga dörren och vara i fred, säger Janne Walles, tidigare chefredaktör på Hemmets journal. Programmet är gjort av Peter Gropman på produktionsbolaget Iris media.

I 30 år var han SVT:s julvärd och tände ljuset innan Kalle Anka. Ett uppdrag han först sa nej till. Här berättar han om naturfilmerna och ensamheten som smugit på. Arne Weise gick bort september 2019. Programledaren Henrik Olsson träffar Arne Weise hemma hos honom och tillsammans tittar de tillbaka på hans innehållsrika liv som programledare både på Sveriges Radio och SVT. Arne Weise berättar att hans ser uppdraget som julvärd som höjdpunkten i karriären trots att det slet på familjen. Första gången jag fick frågan om att vara julvärd i SVT ville jag tacka nej. Det skulle inte gå med familjen. Jag tyckte det var.. fasiken. Men sedan kändes det oerhört kul att sitta där! När Henrik Olsson träffar Arne Weise hösten 2018 lever han ensam i sin lägenhet i Stockholm och planerar för si 90-årsfest om ett par år. Jag har gjort en massa dumheter genom åren. Vad kan jag inte avslöja, men jag har varit rätt så grym mot vissa människor i mitt långa liv. Jag har hävdat mig jävligt starkt. Och visst ångrar jag ibland vissa uttryck och reaktioner. Men tillvaron är inte lätt. Och det har varit lättare att gå fram med släggan änvaddå? funderar han. Programmet är gjort av Henrik Olsson 2018. Arne Weise gick bort i september 2019.

Gullan Bornemark är upphovskvinna till många av våra mest populära barnvisor som "Sudda sudda" och "Är du vaken Lars". Hon har beskyllts för att vara präktig ut i fingerspetsarna men har själv en förklaring till det. Förr blev jag alltid kallad "tant Gullan" av barnen när jag var ute och spelade. Nu när jag verkligen är en tant är det ingen som kallar mig för tant, och det är ju bra. Barn idag vågar ifrågasätta mer. Herregud, idag skulle man ju aldrig låta barnen komma in marscherande på det där viset som vi gjorde i "Tut i rutan" till exempel. Och välrepeterade det var vi, men det var så barnen ville ha det, annars ville de inte vara med. Med sina egna barn sjöng hon och lekte i både radio och tv. Vi träffar henne i hennes hem på Limhamn i Malmö. Programmet är gjort 2014 av Karin Andersson, produktionsbolaget Munck.

Han gav oss klassiker som Båtlåt, Maria-Therese och Vatten och skrev över 500 låtar under sin karriär, men bakom och skratten och sången fanns ett djupt allvar och ett ständigt sökande efter sig själv. Sommaren 2015 gick Robert Broberg ur tiden, han blev 75 år och lämnade efter sig fem barn och en stor låtskatt. Han var ett geni! Omdömet kommer från artisten Lill Lindfors som samarbetade med Robert Broberg under 60-talet. Hon framhåller låtklassiker som Båtlåt och hur Robban vrängde och lekte med ord och meningar. Under åren skiftade Robert Broberg namn och karaktär. Under 60-talet var han Robban med hela svenska folket, sedan blev det Robert Karl Oskar Broberg och efter en mörk period kom han ut som Zero, nollpunkten. Det som blir hållpunkten och det som blir lugnet i mitten kallas för Zero av mig. Där blev det alldeles stilla. Där slutade detta vansinne som pågick i mig, säger Robert Broberg från en intervju år 1997. Att leta efter sig själv kunde vara jobbigt, både för Robert själv och hans närmaste familjemedlemmar, särskilt efter turnéer. Jag är ingenting utan mina idéer, när mina idéer är slut vet jag inte vem jag är, sa Robert, berättar exfrun Eva Bohlin. I programmet medverkar även musikerna Uffe Börjesson och Jannes Schaffer, och Louise Broberg, Robert Brobergs storasyster. Programmet är gjort 2019 av Peter Gropman på produktionsbolaget Iris media peter.gropman@irismedia.se

Under 90-talet blir Stina Lundberg Dabrowski känd som Sveriges intervjuare nummer 1, uppmärksammad för sina unika möten med kändisar och makthavare världen över. Hon tar intervjugenren till nya nivåer med sitt sällsynta sätt att komma även de mest ljusskygga intervjupersonerna in på livet. Hon träffar Libyens diktator Muammar Khadaffi, finansmannen Erik Penser och Storbritanniens förre premiärminister Margret Thatcher. Men bakom framgångarna ligger både hårt slit och stor prestationsångest. Och själv har hon aldrig roats av att bli intervjuad.  - Lika mycket som jag faktiskt älskade att intervjua, lika mycket hatar jag att bli intervjuad. Jag tror inte att det är sunt att ens innersta ska vara allmänt känt där ute. Och då kan man ju fråga sig varför jag har intervjuat folk och ställt frågor om deras innersta. Det är dagens motsägelse, skrattar Stina. Idag kan hon se tillbaka på en framgångsrik karriär som även har kantats av prövningar och motgångar. Under en resa till Kuba, som delvis är ett försök att få Kubas president Fidel Castro att ställa upp på en intervju, råkar hennes son Ivan ut för en livshotande olycka under sin värnpliktstjänstgöring. När hon sätter sig på planet från Havanna vet hon fortfarande inte vad som har hänt hemma i Sverige. - Hon skulle flyga hem och hade inte kunnat göra någonting. Så jag berättade ingenting, minns Kjell Dabrowski, Stinas man och mångåriga vapendragare i jobbet. Programmet är gjort 2019 av Fredrik Johnsson. fredrik@fredrikjohnsson.org

På 90-talet var Lasse Lindroth en av våra mest omskrivna komiker. Med sin gränslösa humor chockade han många när han som Ali Hussein häcklade skinnskallar och drev med invandrare - allt i humorns namn. Lasse Lindroths karriär både börjar och slutar 90-talet. På bara några år lyckas han göra braksuccé men på scenen är det alter egot Ali Hussein som står för skämten - och han är inte rädd för att stöta sig med människor.   På samma sätt som man försvarar sig med våld kan man försvara sig med humor, säger Lasse.   2019 är det 20 år sedan Lasse Lindroth omkom i en bilolycka 1999, 26 år gammal. Ett program från 2019 av Sofia Pappa.

Han slog igenom med den gapig losern Svullo och blev både älskad och hatad. Den svenska humorkartan ritades om när Micke Dubois körde gasen i botten. Men det kostade på och livet blev svårt att leva. Jag tror det kostade på. Han kunde dra ner persiennerna och inte svara i telefonen, berättar regissören Ulf Malmros. Alla Micke Dubois vänner beskriver honom som en mycket lugn person. Men när han drack och festade förvandlades han och allt kunde hända. Under perioder blev det också flera sena nätter på krogen i veckan enligt Gitte Nilsson som var sambo med Micke. Han var inte lätt på det sättet. Han var en individ som var helt omöjlig att styra, berättar Gitte Nilsson.    Alla som medverkar i programmet vittnar om att Micke Dubois hade ett väldigt gott hjärta och såg när människor hade det svårt. Micke Dubois orkade inte hela vägen utan avslutade sitt eget liv den 30 november 2005. Medverkande: Hans Crispin, Susie Päivärinta, Ulf Malmros, Annika Jankell, Sven Hallberg, Peter Löfberg, Mikael Svensson, Conny Bloom och Gitte Nilsson. Programmet gjordes 2019 och sändes första gången i P4 Stockholm. Reporter Björn Lindberg.

Det er noget med, at musik vi hørte, da vi var unge, betyder mere for os, end musik vi hører i dag. Tony snakker om Talk Talk og Henrik vil vist helst bare sidde lidt ned. Og til sidst kører vi lidt af sporet. Sådan skal det være.

Det forteller spesialrådgiver i Nasjonal kompetansetjeneste for sjeldne diagnoser, Ståle Vollan.

I Folkhemssverige på 50- och 60-talen var en keramikfigur av Lisa Larson nästan ett måste. Idag, i nätauktionernas eldorado, är en figur av Lisa Larson ett säkert kort för upptrissad budgivning. I nästan sju decennier har Lisa Larson skapat Sveriges populäraste keramikfigurer. Hundar, katter, lejon, ABC-flickor, all världens barnfigurer och luciatåg. Och mycket annat. Hennes popularitet har bara ökat med åren, inte minst i Japan, där hennes figurer har en strykande åtgång. I ett samtal med Rigmor Ohlsson berättar den nu 87-åriga keramikern om sitt liv med leran. 1954, efter 5 års  studier på Högskolan för design och konsthantverk i Göteborg anställdes Lisa Larson på Gustavsbergs porslinsfabrik. Det var Stig Lindberg som blivit förtjust i hennes elevarbeten som övertalade henne att ta jobbet. I 26 år jobbade hon sen på Gustavsberg, men 1980 övergick hon till egen verksamhet. Fortfarande är kärleken till leran lika stark och lusten obruten att skapa nya figurer. Ett program från 2019 av Rigmor Ohlsson.

Han skivdebuterade 1955 med "Diverse julboogie"och 2017 deltog han i Melodifestivalen som den äldsta deltagaren någonsin. Möt mannen som introducerade rock´n´rollen redan innan den nästan fanns. Owe Thörnqvist, sångaren, musikern och låtskrivaren, har skrivit låtar som "Varm korv boogie" och "Dagny" om nästan varje svensk kan sjunga med i. Han har gjort krogshower med Lill Lindfors och varit med i allt från Povel Ramels "Knäpp upp" till The Flintstones i USA. Man måste ha lust om man ska skriva, sjunga och spela! Frågan är bara var lusten sitter, i hjärtat eller i pallet? undrar Owe Thörnqvist som hösten 2018 planerar ny turné till våren.  Vill du höra Owes största hit kan du göra det via Spotify här: Vill du höra Owes tjusigaste hit kan du göra det via Spotify här: Reporter: Jonas Thorell, Porter & Thorells Syndrom AB. Exekutiv producent: Monika Bohman. Slutmix: Nima Shams. Programmet gjordes 2018.

I 30 år var han SVT:s julvärd och tände julljuset innan Kalle Anka. Ett uppdrag han först sa nej till. Här berättar han om naturfilmerna, en relativ okänd skivinspelning och ensamheten som smugit på. Programledaren Henrik Olsson träffar Arne Weise hemma hos honom och tillsammans tittar de tillbaka på hans innehållsrika liv som programledare både på Sveriges Radio och SVT. Arne Weise berättar att hans ser uppdraget som julvärd som höjdpunkten i karriären trots att det slet på familjen. Första gången jag fick frågan om att vara julvärd i SVT ville jag tacka nej. Det skulle inte gå med familjen. Jag tyckte det var.. fasiken. Men sedan kändes det oerhört kul att sitta där! Idag lever han ensam i sin lägenhet i Stockholm och planerar för si 90-årsfest om ett par år.    Jag har gjort en massa dumheter genom åren. Vad kan jag inte avslöja, men jag har varit rätt så grym mot vissa människor i mitt långa liv. Jag har hävdat mig jävligt starkt. Och visst ångrar jag ibland vissa uttryck och reaktioner. Men tillvaron är inte lätt. Och det har varit lättare att gå fram med släggan änvaddå? funderar han. Programmet är gjort av Henrik Olsson 2018.

Veckans avsnitt tar upp domarhat, ikonerna som lägger skorna på hyllan, Superettan och givetvis sista omgången av Allsvenskan.

Historiskt har Argentina två superkändisar, som många av oss känner som legendariska förnamn. Evita Perón och Che Guevara. Den förra som stilsäker kvinnoförebild och glamorös musikalgestalt. Och den andra som supersnygg, revolutionär hjälte och frihetskämpe. Ändå kan Che likaväl beskrivas som mördare. Som fängelsedirektör i Kuba hade han smeknamnet "Slaktaren från La Cabaña". Och Evita var första dam i en långt ifrån demokratisk idealstat där hon kämpade emot en fri press, inte för. Programledaren Anna Charlotta Gunnarson och sidekicken David Silva tittar närmare på storytelling och medialisering. Hur har denna idealisering gått till? Hur har propagandan lyckats lyfta fram dessa idealbilder? Både Evita och Che två syns ju i dag på allt från t-shirts och kalsonger till askkoppar och cykelhjälmar. Och fungerar denna typ av mediestrategier i vår egen tid, i vårt eget samhälle?

Varför får vissa artister en särskilt hängiven skara fans? Och hur ser den fanskaran egentligen ut? Består den mest av skrikande groupies och insnöade freaks? Vår gäst Per Sinding-Larsen reder ut. Med Esmeralda Moberg och Mattias Lundberg. Avsnittets spellista på Spotify: https://open.spotify.com/user/1126630471/playlist/60ERESSRLCHvydO9k2lfUc?si=fuEqNDyFRzucsrm8498zlg Kontakta oss på dsm@sverigesradio.se Ljudtekniker: Sandra Pettersson Producent: David Rune Den svenska musikhistorien görs av produktionsbolaget Munck.