Podcasts about salahuddin barakat

Salahuddin Barakat är en välkänd imam som har prisats för sitt brobyggande arbete. 2019 fick han Malmö stads stora pris för mänskliga rättigheter.OBS. Hela avsnittet är 3 tim 4 min långt. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Salahuddin Barakat är en välkänd imam som har prisats för sitt brobyggande arbete. 2019 fick han Malmö stads stora pris för mänskliga rättigheter.OBS. Hela avsnittet är 3 tim 4 min långt. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fanny Wijk pratar om att Vladimir Putin igår vann det riggade ryska valet stort, nästan lite för stort för Putins bästa enligt analytiker.Kalle Berg pratar om två skämt av författaren Elaf Ali i humorprogrammet Invandrare för svenskar som fått både Ukrainas ambassadör Andrij Plachotnjuk och Malmö-imamen Salahuddin Barakat att rasa.Sen kommer reporter Elin Janvik Kardell och pratar om en ny granskning av dödsfall på svenska häkten.Dessutom: Kungens photoshoppade bild, parfymboomen bland killar och är råttkungar en myt? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Riyad al-Salihin av Imam an-Nawawi, eller som verket heter på svenska De rättfärdigas trädgårdar, skiljer sig ifrån andra brett erkända hadith-samlingar. Hadither är berättelser om Profetens liv ﷺ. Detta verk De rättfärdigas trädgårdar är unikt i det att den inte främst riktar sig till andra lärda utan till den gemene människan som söker en väg till det kommande livets gläntor. Detta verk, i urval, finns som sagt på svenska i två volymer och går att beställas via TAHARA. Klicka här för att beställa.Diskutera avsnittet med andra på Koranpodden Chatt.Besök gärna vår hemsida: www.koranpodden.se.Stöd KoranpoddenOm du finner någon glädje eller värde i vad jag gör, snälla överväg att donera ett valfritt belopp. Alla donationer går till att utveckla och marknadsföra Koranpodden. Swisha ett frivilligt belopp till swish 123 669 10 18 (Support Koranpodden) eller via bankgiro 5271-8053.Bli månadsgivare! Klicka här.Följ vårt arbetefacebook.com/koranpoddeninstagram.com/koranpodden/

Det finns gränser för hur långt religionsdialogen kan gå. "Man måste inte älska varandra." Kan religiösa konflikter lösas med hjälp av religionsdialog? Hör om ett lyckat exempel i Malmö, Amanah, där rabbinen Mosche David HaCohen och imamen Salahuddin Barakat numera samtalar regelbundet.Hör även Yahya Pallavicini, imam och ordförande för det italiensk-islamiska samfundet som arbetat mycket med religionsdialog eller interreligiöst samarbete som han hellre säger. Även Jan Henningsson, före detta direktör för Svenska Institutet i Alexandria som länge arbetat med denna dialog och Jakob Wirén, teologisk sekreterare åt ärkebiskop Antje Jackelén och som skrivit en bok om religionsdialog medverkar.Hör även Ibrahim Kasim, ordförande för den shiamuslimska föreningen Religion och kulturhus i Linköping om helgens oroligheter efter koranbränningarna på olika platser i Sverige.programledare: Åsa Furuhagen producent: Anders Diamant reportrar: Märta Kero och Simon Moser

I samtalet delar Salahuddin och Salih med sig bland annat av gamla minnen om hur deras engagemang i det muslimska civilsamhället började och utvecklades.  De diskuterar och ger exempel på vart du kan finna ditt engagemang. Hur vi som troende kan leverera ett relevant budskap för vår tid. Att vara troende och relevant i ens nutid, i ens samhälle. Besök gärna vår hemsida: www.koranpodden.se.Följ vårt arbetefacebook.com/koranpoddeninstagram.com/koranpodden/Stöd KoranpoddenOm du finner någon glädje eller värde i vad jag gör, snälla överväg att donera ett valfritt belopp. Alla donationer går till att utveckla och marknadsföra Koranpodden. Swisha ett frivilligt belopp till swish 123 669 10 18 (Support Koranpodden) eller via bankgiro 5271-8053.Bli månadsgivare! Klicka här.

Poddavsnittet är taget från Islamakademins YouTube-kanal.Besök gärna vår hemsida: www.koranpodden.se.Följ vårt arbetefacebook.com/koranpoddeninstagram.com/koranpodden/Stöd KoranpoddenOm du finner någon glädje eller värde i vad jag gör, snälla överväg att donera ett valfritt belopp. Alla donationer går till att utveckla och marknadsföra Koranpodden. Swisha ett frivilligt belopp till swish 123 669 10 18 (Support Koranpodden) eller via bankgiro 5271-8053.Bli månadsgivare! Klicka här.

Varför? Varför? Varför? Det är vad som spelas upp i Pers bakhuvud när han möter mysterier i livet. Ett av dessa är varför en man anklagad för drogvåldtäkt inte kommer förberedd på en intervju om just drogvåldtäkt. Hanif och Per hamnar i luven på varandra om slöjan och Hanif pratar om hur fromma imamer som står för en ultraortodox tolkning av Islam framställs som "moderata" av medier.

Salahuddin Barakat är rättslärd imam och flitig deltagare i samhällsdebatten. Han reagerar mot den bild av islam som gavs förra veckans intervju av den norska författaren Hege Storhaug. "Jag anser att varje bokstav i Koranen är sann. Betyder det att jag rättfärdigar förtryck av män, kvinnor eller någon annan? Nej, det gör det inte!" säger han. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Salahuddin Barakat är rättslärd imam och flitig deltagare i samhällsdebatten. Han reagerar mot den bild av islam som gavs förra veckans intervju av den norska författaren Hege Storhaug. "Jag anser att varje bokstav i Koranen är sann. Betyder det att jag rättfärdigar förtryck av män, kvinnor eller någon annan? Nej, det gör det inte!" säger han. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Om tidens slut, och längtan efter en bättre människa i en ny värld. Varför är den längtan så stark just nu? Följ med på jakten efter undergången, från Vita huset via Syrien till Jerusalem. I såväl världsreligionerna som många politiska ideologier finns föreställningar om de sista dagarna och vad som ska hända vid tidens slut. Det verkar som att det finns en grundläggande mänsklig vilja att föreställa sig ett slut, en apokalyps, en rening något som ska bereda vägen för en pånyttfödd bättre mänsklighet. Och det verkar som tanken på undergången just nu påverka politiken mer än på länge. Vi träffar den judiska extremisten  Gershon Salomon, som är förbjuden att vistas på tempelberget i Jerusalem efter det att han 1990 bar fram en hörnsten till ett nytt judiskt tempel och orsakade upplopp. Då betraktades han som en galen extremist i Israel, närmast som ett skämt. Idag är situationen annorlunda och alltfler pratar om templet som skulle innebära annekteringen av tempelberget och de muslimska heliga platser som ligger där idag som en realistisk möjlighet. Vi pratar med historikerna Meir Margalit och Anita Shapira som berättar om framväxten av en rörelse som vill frammana de sista dagarnas ankomst. I Syrien berättar vi om den så kallade Islamiska Statens tro på apokalypsen. I sin propaganda har IS lyft fram att deras strid är den sista stora striden, åtminstone fram tills för ett år sedan. För vad händer när profetian inte uppfylls? Hör religionsprofessorn David Cook, sociologen Evin Ismail och Salahuddin Barakat, vid Islamakademin i Malmö. Slutligen berättar vi om USA, och hur inflytelserika eskatologiska och apokalyptiska idéer hamnat i dagspolitiken där. Bland amerikanska evangelikala kristna finns många som tror att Donald Trump är den som ska frigöra USA så att landet med kraft kan delta i den strid som förebådar Kristus återkomst. Trump fick också 81 procent av dom vita evangelikalas röster. Vi pratar med Matthew Sutton, historieprofessor vid Washington State University och författare till boken American Apocalypse.   I reportaget om Tempelberget sägs att Klippdomen/klippmoskén är en moské. Det stämmer inte. Det är en muslimsk helgedom. Det sägs också att judarna väntar på att Messias ska komma tillbaka, enligt judendomen har Messias aldrig kommit.       Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Simon Moser simon.moser@sr.se

I detta avsnitt diskuterar vi det ökade våldet och dödskjutningarna i Malmö. Salahuddin Barakat berättar om ett Facebook-inlägg som han gjorde och som fick oerhörd spridning. Vi inleder dock med att besvara en fråga om hur vi förhåller oss till olika tolkningar. Sponsorer: Islamakademin & TAHARA.se.

Kan vi förstå Donald Trump bättre genom att känna till hans kyrkliga bakgrund? Hör om den legendariska framgångsteologen pastor Peale, vars predikningar nu ekar i Donald Trumps politiska retorik.  Ett år efter de rasistiska skolmorden i TrollhättanDen 22 oktober 2015 gick 21-årige Anton Lundin Pettersson in på grundskolan Kronan i Trollhättan, beväpnad med svärd och kniv. Tre personer mördades, en 15-årig elev, en elevassistent och en matematiklärare. Hur lever dådet kvar hos människor i Trollhättan? Är det viktigt att minnas eller bättre att glömma och gå vidare? Vi intervjuar Salima Daidan, politiker och en aktiv kraft i integrationsarbetet i Trollhättan. I den humanitära katastrofens spår i MosulEn flyktingvåg väntas i de militära stridernas spår i Mosul, och bland dem finns många kvinnor som hållits som sexslavar av IS. Hur utbrett har det sexuella våldet varit? Kommer IS att kunna ställas till svars för krigsbrott. Möt Karouk Said,  läkare och verksam i den svenska biståndsorganisationen Quandil. – I varje våldtagen kvinna ser jag min egen fru.Det säger gynekologen och pastorn Denis Mukwege, känd för sitt arbete för våldtagna kvinnor i republiken Kongo. För sjutton år sedan grundade han Panzi-sjukhuset där kvinnor som utsatts för brutala sexövergrepp får vård. I dagarna är det Sverigepremiär för en dokumentärfilm om hans arbete, "The man who mends women". Vår reporter Matilda Ljungkvist har träffat Dr Mukwege. Podden som vill lyfta muslimska perspektivKonst, korsfästelse, halal-slakt och importerade imamer… några av ämnena som lyfts i en ny podd som startade för några månader sedan. ”För dig som vill utmana dina föreställningar och få nya perspektiv” är devisen. Salih Tufekcioglu och Salahuddin Barakat, upphovsmännen bakom podden ”Muslimska Perspektiv” , gästar oss.

Dödandet väcker chock, ilska och rädsla. Hur ska vi möta de känslorna? Hör Gudmund Erling från Svenska kyrkan i Bryssel, och Salahuddin Barakat, imam i Malmö. Vi berättar också om det hyllade asylboendet i Sala, uppmärksammat för sin satsning på att förebygga och lösa konflikter. Men här finns också en annan historia om en 19-årig asylsökande som hotats och trakasserats för att han är ateist. Ett reportage av Alexandra Sandels, i vår serie om religionens roll på svenska asylboenden. Är byte av religion en väg till ett bättre liv för Indiens kastlösa? Frilansreportern Hanna Rydén var med när en stor grupp kastlösa konverterade från hinduism till buddhism. Hör också vår reporter Naila Saleem som rapporterar från det hinduiska Holi-firandet, en högtid som ska markera gemenskap över kastgränserna.

Terrororganisationen IS spred i förra veckan skräck genom attacker i Beirut och Paris. Vad vill de med terrorn, hur kan den stoppas och vad kan muslimska ledare göra? Reportage och studiosamtal i ett specialprogram om den våldsbejakande jihadismen och terrorn. Människor och tros utsända Alexandra Sandels rapporterar direkt från Belgien, varifrån många IS-krigare och flera av terroristerna som slog till i Paris kommer. Varför har Belgien blivit ett näste för jihadister? Efter attackerna hörs än en gång röster i debatten, som menar att det är islam som är problemet och muslimer känner sig samtidigt orättfärdigt utpekade som våldsverkare. Vilket ansvar har muslimska ledare? Reportage av Teresa Kristoffersson som träffat imamerna Mohammad Muslim, Mahmoud Khalfi och Salahuddin Barakat.Medverkande i studion: journalisten och Mellanösternkännaren Bitte Hammargren och Rickard Lagervall, islamolog vid Lunds universitet.

Om den europeiska kampen mot terrorresor. Trots runt 300 svenska IS-resenärer ligger Sverige efter med det förebyggande arbetet. Hur gör man i andra europeiska länder? Dagens Konflikt följer upp programmet ”De svenska krigsresenärerna” från 17 oktober. Det stora antalet svenska krigsresenärer i dag är de som rest till Irak och Syrien och problemet är extra allvarligt eftersom de ansluter sig till grupper som öppet hotar vårt västerländska samhälle. Därför fokuserar dagens program främst på jihadism och IS-resenärer. Men vi har förstås också terrordådet i Trollhättan i färskt minne, liksom de senaste brandattentaten mot asylboenden, som skapat stor oro i Sverige. Varifrån kommer egentligen det största terrorhotet i dag? Gäster i studion är inrikesminister Anders Ygeman, Salahuddin Barakat från Islamakademin och Magnus Ranstorp, professor på Försvarshögskolan. Programmet börjar i Frankrike, där inrikesministeriet kort efter terrorattentaten i Paris i januari drog igång en omfattande informationskampanj för att försöka förebygga att unga fransmän radikaliseras och beger sig till Syrien eller Irak för att ansluta sig till Islamiska Staten. Senast i raden initiativ i den här kampanjen är anhöriga som berättar sina historier. Konflikts Anja Sahlberg ringde upp Christian Gravel, som ansvarar för den franska regeringens informationskampanj och den franske parlamentarikern och tidigare ministern Jean-Pierre Sueur. Den tyska organisationen Hayat - som betyder liv på turkiska och arabiska – brukar lyftas fram som ett lyckat exempel. Hayat jobbar med att försöka hjälpa radikaliserade personer att bryta med militanta grupper och hitta andra vägar i livet. Att involvera hela familjen och andra i den nära omgivningen är en viktig nyckel för att lyckas, enligt rådgivaren Julia Bercyk, som radions korrespondent Daniela Marquardt träffat. Nyligen lanserade Storbritanniens inrikesminister Teresa May en ny strategi mot extremism med stort fokus på våldsbejakande islamism. En av de organisationer som funnits med i förarbetena inför den nya strategin är en omstridd men också inflytelserik tankesmedja som heter Quilliam foundation, en tankesmedja som grundats av avhoppade jihadister. Konflikts Kajsa Boglind ringde upp en av dess medarbetare Nikita Malik för att höra vad hon tycker att länder som Storbritannien och Sverige bör prioritera i kampen mot våldsbejakande islamism. Hur stort hot utgör radikaliserade islamister mot vårt samhälle? Om man ser till Norden har ju det blodigaste attentatet här utförts, inte av en jihadist, utan av en ensam högerextrem fanatiker - Anders Bering Breivik. 77 människor dog i terrorattentaten på Utöya och i Oslo 2011. Konflikts Jesper Lindau ringde upp Tore Björgo, professor på Polishögskolan i Norge, för att höra man resonerar om terrorhoten där. Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Om utelåsta kvinnor i moskén, kontroll av kvinnlig sexuell aura och om att läsa Koranen som feminist. Finns ett manligt förtryck i islam eller var profeten Muhammed i själva verket en av historiens första radikalfeminister? Hör om kriget mellan kvinnor och män på det ansedda islamiska Al-Azharuniversitetet i Kairo och hör röster från Kuala Lumpur, Frankrike och Uppsala om feminismen och islam. Detta Konflikt handlar om den förändringsprocess som pågår på många håll i världen inom Islam, en process som handlar om möjligheterna att ge en ny roll till kvinnorna. I den stora och mångfacetterade verklighet som islam finns och verkar i sker detta på många och vitt skilda vis. I Uppsalamoskén uppstod förra året en konflikt som handlar om kampen om utrymme. Konflikts Kajsa Boglind möter där juristen och föreläsaren Cherin Awad som berättar om vad som hände en dag när hon skulle hålla i en föreläsning och studieträff med andra kvinnor på Moskén. Dörren var låst, säger Cherin Awad. Det fanns ett missnöje över att kvinnorna passerade genom ett utrymme som var männens. Det finns olika bilder av vad det var som hände och om konflikten till slut löstes. Med i reportaget finns också styrelseledamoten i moskén Hasan Uzzaman. Där hörs också imamen Abd al Haqq Kielan, som kallades in som en medlare i konflikten. I Konflikts studio för att diskutera Islam och feminismen finns Salahuddin Barakat, muslimsk rättslärd och ordförande i Islamakademin, Iman Baroudi, imamutbildad och aktiv i Angereds muslimska församling och även Anne Sofie Roald, professor i religionsvetenskap vid Malmö högskola. En plats i världen där diskussionen om islam och feminismen är som intensivast är Malaysia. Där pågår en snabb förändring av de traditionella könsrollerna. Vår reporter Åsa Furuhagen träffade Zainah Anwar, en av grundarna till kvinnoorganisationen Sisters in Islam och Doktor Rafida Hanim som är talesperson på organisationen Ismas kvinnovavdelning. De har mycket olika syn på kvinnans roll inom Islam. Ett dilemma som ringt i våra öron när vi jobbat med det här programmet är diskussionen om huruvida det går att ha en kritisk diskussion om kvinnors roll i islam utan att ge bränsle åt islamofobin. Nästan alla vi pratade med tog upp frågan om att programmet skulle kunna gynna åsikter som ogillar islam. Att vara för försiktiga med de kritiska perspektiven är något som vi måste lägga av med, det tycker den drygt 70-åriga algeriska advokaten och feministen Wassyla Tamzali. Hon intervjuas av Konflikts Anja Sahlberg och Wassyla Tamzali är särskilt besviken på Europas vänsterintellektuella. I Kairo ligger det ansedda universitetet Al-Ahzar, ett universitet som inom hela Sunni-islam tjänar som vägledande genom så kallade fatwas, utlåtanden om hur man ska tolka islam. Konflikts Jesper Lindau mötte där en som kan mycket om det inre samtalet om en förändrad kvinnoroll inom islam. Det är professorn i islamisk filosofi Amina Nosseir som tycker att det pågår ett krig mellan män och kvinnor, att det handlar om hur människor använder islam, inte om religionen själv som är befriande för kvinnor. Och så ger professor Nosseir råd åt unga kvinnor som vill krossa det patriarkala systemet. Ett inslag som inte fick plats i själva sändningen kan ni lyssna på nedan. Det är Konflikts Kajsa Boglind som samtalar med tre unga tjejer i södra Stockholm om feminism och islam. Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sr.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sr.se Rättelse I den här sändningen påstod vi i att "Kvinnor i Malaysia utgör halva landets arbetsstyrka". Det påståendet är för högt, det handlar istället om andelen kvinnor som deltar i arbetslivet. Den rätta siffran på andelen kvinnor i landets arbetsstyrka ligger lägre, om man tittar på Världsbanken siffror rör det sig om 38.6 procent och ökar långsamt.

Säpo tror att uppemot 300 svenskar rest till Syrien och Irak för att sluta upp bakom IS, Islamiska Staten. Vilket ansvar har muslimska ledare i Sverige att försöka stoppa terrorresorna? Och hur gör man det? Salahuddin Barakat är en muslimsk teolog och rättslärd. Han träffar många ungdomar som vill strida med IS. Hör honom intervjuas av Monica Saarinen. Säpo tror att uppemot 300 svenskar rest till Syrien och Irak för att sluta upp bakom IS, Islamiska Staten. Vilket ansvar har muslimska ledare i Sverige att försöka stoppa terror-resorna? Och hur gör man isf det?   Salahuddin Barakat är en muslimsk teolog och rättslärd. Han träffar många ungdomar som vill strida med IS.Hur får han dom att låta bli att åka? Lördag 7/2 är han med i Ekots Lördagsintervju, kl. 12.55 i P1.