Podcasts about cheopspyramiden

Cheopspyramiden är omkring 140 meter hög och den har beundrats som ett av världens byggnadsmirakel i fyra och ett halvt millennium. Grekiska, romerska och arabiska skribenter fyllde sidorna med utläggningar om vad monumentet egentligen var för något. En skattkammare? Ett spannmålsmagasin från gammaltestamentlig tid? Eller kanske ett gigantiskt bibliotek som byggdes av sagokungen Surid ibn Salhouk före syndafloden, för att bevara allt mänskligt vetande inför framtiden? Buden var många. Vissa historieskrivare träffade rätt, som när greken Herodotos på 400-talet f.Kr. rapporterade ryktet att det var en grav som kung Cheops låtit bygga för länge sedan. Det dröjde dock ända till 1800-talet innan detta kunde verifieras och den vetenskapliga utforskningen ta fart. Sedan dess har vi lärt oss åtskilligt. Cheopspyramiden har införlivats med global allmänbildning och blivit en av jordens största turistsevärdhet.I femte avsnittet av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med Katarina Harrison Lindbergh, historiker och författare, om Egyptens pyramider – framför allt Cheopspyramiden – och den roll de har spelat i vår kultur.Egyptens pyramider rymmer fortfarande många gåtor som pockar på lösningar och svar. Var det slavar som byggde monumenten, eller restes de av vanliga bönder som ålagts – och accepterat – hårda dagsverksplikter? Vad finns i de besynnerliga hål- och tomrum i stenmassorna som modern teknik har avslöjat, men som ingen människa hittills har tagit sig fram till?Bild: Cheopspyramiden, Foto: Nina Aldin Thune, Wikipedia, CC BY 2.5Lyssna också på Antikens sju underverk.Klippning: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett frö är en förhoppning om det som en dag ska gro, men det rymmer också information om det som har varit. På så vis liknar de idéer från tidigare kulturer, reflekterar Johan Landgren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Vad är ett frö, egentligen? Jag sitter vid köksbordet. Runt omkring mig ligger små påsar och burkar utspridda. Vissa med vackra målningar av grönsaker, andra hemvikta med nästintill oläsliga tecken på. Någonstans mellan femtio och hundra sorter skulle jag gissa att det är. I antal utgör de tusentals fröer. Vart och ett av dem bär inom sig en förhoppning. Att det en dag ska gro. Slå rot. Växa till. Bli något mer. Man kanske kan kalla det ett slags tro?Samtidigt, utanför fönstret, flyger fåglar i skytteltrafik mellan äppelträdets grenar och matstationen. Entita, blåmes, talgoxe, bergfink. För dem är frön något ytterst substantiellt: mat. Överlevnad för dagen. Enligt den brittiska intresseföreningen för fåglar, British Trust for Ornithology, behöver en blåmes energi motsvarande 24 solrosfrön, en femtedel av dess vikt, varje dag. Fröna på bordet framför mig skulle alltså kunna göda en blåmesfamilj en hel vinter! Om blåmesarna kan tänka sig att byta till en mer varierad diet, vill säga. För just de här fröerna har jag dock andra planer.Sedan femton år tillbaka kommer en del av den energi jag stoppar i mig från min egen trädgård. Jag odlar, mestadels sådant som går att äta. Det gör att jag samlat på mig en del fröer genom åren. Dels köpta, dels skördade på plats, dels tillbytta. Under denna period har jag också, den hårda vägen, lärt mig att fröförvaring är en konst. Och att jag definitivt är en amatör.I den byrå i vardagsrummet där jag förvarar mina fröer, i vilken temperaturen över året växlar mellan 15 och 30 grader, förlorar de flesta fröer sin förmåga att gro inom en femårsperiod. Vissa tidigare än andra. Exempelvis kan man undra hur palsternackan har kunnat klara sig i konkurrensen när dess grobarhet sjunker rejält redan efter ett års lagring. Att den därtill, i likhet med de flesta rötter vi odlar här i norr, inte sätter frö förrän andra året gör den inte till den enklaste grönsak att kultivera på egen hand. Mycket lättare är det med andra, som till exempel pumpa och tomat. Vad gäller dessa kan man både äta och ha kakan kvar. Varje fruktkropp innehåller mängder av fröer som enkelt kan torkas och sparas för eget bruk.Några som länge fått äran för att förvara fröer på ett exemplariskt vis är de gamla egyptierna. Enligt historien, som arkeologen Gabriel Moshenka undersöker närmare i en artikel om fröhistoria och myten om mumievetet, lyckades forskare i mitten av 1800-talet odla vete från fröer hittade i Cheopspyramiden. Som Moshenka visar är tyvärr hela historien en myt, och en synnerligen långlivad sådan. Än idag används den i olika sammanhang som en symbol för livskraft och återuppståndelse. En lämplig grogrund för att, som Moshenka uttrycker det, svindla turister, trädgårdsmästare och bönder. Som så mycket annat säljer fröer bättre om de serveras med en riktigt bra historia. Tilläggas bör kanske att egyptiernas tanke med att placera frö i sina gravkammare knappast var att fröerna, tusentals år senare, skulle planteras av ett gäng bleka kolonisatörer hundratals mil norrut. Fröna var tänkta för livet på andra sidan, i vilket grobarheten torde förhålla sig till helt andra parametrar än våra.Ett mer naturvetenskapligt förhållningssätt till frökonservering hittar man hos ”Svalbard Global Seed Vault”, ett internationellt frösamarbete finansierat av norska staten och administrerat av Nordiskt genresurscentrum. Frövalvet, som ligger någon kilometer utanför Longyearbyn, invigdes 2008 och består av ett antal lagerrum som sprängts ut 120 meter in berggrunden. På grund av permafrosten har lokalerna närmast perfekta förhållanden: låg luftfuktighet och en konstant temperatur på –18 grader. Även utan tekniska hjälpmedel kan man där förvara en stor del av världens frösorter på ett sätt som gör att de kan övervintra i hundratals år. Till Frövalvet kan stater vända sig för att säkerställa att lokala frösorter inte förloras för alltid, i händelse av storskaliga naturkatastrofer eller långvariga krig. För några år sedan kunde man läsa i dagstidningarna att ett första sådant uttag av fröer gjorts, av Syrien, några år efter att den egna fröbanken hamnat mitt i stridslinjen.Liksom fröförvaring är en konst är fröodling det. Visst går det att plocka en kärna från ett äpple du just köpt och stoppa ned den i jorden. Den kommer troligen att gro, och om förutsättningarna är någorlunda gynnsamma, växa upp till ett äppelträd. Men med största sannolikhet kommer det inte ge samma sorts frukt som den du just ätit, då äppelblomman som fröet härstammar från pollinerats av pollen från blommor på andra äppelsorter med delvis andra genuppsättningar. Kanske blir det ändå ett gott äpple, och en helt ny sort är född.Jag sitter med mina fröer. Väger dem i handen, mäter dem mellan fingertopparna. Allt som göms i dem. Inte bara gener, utan också information om vad vart och ett av fröna varit med om. Jordmån, vattentillgång, temperatur är registrerad. På så sätt liknar fröna de idéer från tidigare kulturer, nedtecknade på papyrusblad och pergament, som vi ännu idag går tillbaka till. Hoprullade skrifter. Också för de flesta av dem är originalen sedan länge förlorade. Vi vet till exempel inte vad som inspirerade Hesiodos att i ”Verk och dagar”, på sjungande hexameter, nedteckna en lång rad instruktioner och förmaningar om konsten att odla. Eller vilka odlingsexperiment som föregick Columellas lexikon om romerskt jordbruk, ”De Re Rustica”. De manuskript som existerar idag är till största del traderade kopior av tidigare manuskript, vilka nedtecknats och sparats i bibliotek runt om i världen.Och även om det största av biblioteken, det i Alexandria, brann upp, och med det många oersättliga tankar och idéer, är det tack vare de bibliotekarier och skrivare som arbetade där, och på andra platser i det vidsträckta romerska riket, som ändå något finns kvar. Vi kanske inte vet exakt vad som ligger bakom Hesiodos och Columellas tankegods – men vi har det viktigaste kvar – idéerna. På samma sätt är det med äpplen och päron, palsternackor och pumpor. Vi kan inte med säkerhet veta deras ursprung, men vi kan ta ett bett av dem. Känna smaken och konsistensen. Låta dem fylla magsäcken. Sönderdelas och spridas i kroppen.Skicka därför, när du smälter maten, en tanke till alla dåtida, nutida och framtida fröarkivarier och bibliotekarier. Till Svalbard, som sägs vara säkrat även för de värsta klimatscenarierna. Och till biblioteken som i kulvertar runt om i världen, ofta djupt under jord, förvarar vårt tankegods till kommande generationer.Johan Landgren, poet och litteraturvetareLitteratur:Gabriel Moshenska: “Esoteric Egyptology, Seed Science and the Myth of Mummy Wheat”, Open Library of Humanities 3(1), 2017. https://doi.org/10.16995/olh.83Hesiodos: Theogonin samt Verk och dagar. Översättning Ingvar Björkeson. Natur och kultur, 2003.Columella: Tolv böcker om lantbruk: en tvåtusenårig romersk lantbrukslära (De re rustica). Översättning Sten Hedberg. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, 2009.

#OT394. Spørgetime om pyramiden, udvikling og jordkloden Af Ole Therkelsen i Aalborg onsdag den 23.11.1983 4.1  Sfinksen, Cheopspyramiden, Nostradamus og Martinus En ny kultur tog sin begyndelse ved bygningen af hele anlægget med sfinksen og pyramiderne i Giza sydvest for det nuværende Cairo. Man taler om sfinksens gåde og pyramidens hemmelighed.           Den Store Danske Encyklopædi … Læs videre "#OT394. Spørgetime om pyramiden, udvikling og jordkloden" The post #OT394. Spørgetime om pyramiden, udvikling og jordkloden appeared first on Ole Therkelsen.

#OT394. Spørgetime om pyramiden, udvikling og jordkloden Af Ole Therkelsen i Aalborg onsdag den 23.11.1983 4.1  Sfinksen, Cheopspyramiden, Nostradamus og Martinus En ny kultur tog sin begyndelse ved bygningen af hele anlægget med sfinksen og pyramiderne i Giza sydvest for det nuværende Cairo. Man taler om sfinksens gåde og pyramidens hemmelighed.           Den Store Danske Encyklopædi … Læs videre "#OT394. Spørgetime om pyramiden, udvikling og jordkloden" The post #OT394. Spørgetime om pyramiden, udvikling og jordkloden appeared first on Ole Therkelsen.

Det är fortfarande osäkert hur Pyramiderna i Giza byggdes. Varenda sten i Cheopspyramiden visar på en kuslig exakthet. Är pyramiderna fantastiska verk, gjorda av tusentals, hårt arbetande händer? Eller kommer dem från en tid då en mer avancerad civilisation fanns här på jorden? Lyssna på första delen: Aliens byggde pyramiderna!Konspirationsteorier - Eftersnack: https://m.facebook.com/groups/konspirationsteorierpodcast/ Facebook: https://m.facebook.com/konspirationsteorier/ Instagram: https://www.instagram.com/konspirationsteorier/ Källor: https://docs.google.com/spreadsheets/d/1SZ1ovvNZXqqgf7md7NUJTZMIfDBSTeC4Ef857_dUIFc/edit?usp=sharing Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Turism är ingen modern företeelse. Under 200-talet och 100-talet f.Kr. utvecklades en omfattande resekultur i den grekiska och hellenistiska världen, vilken resulterade i skrivandet av listor över sevärdheter som borde ses av den som hade tid och råd. Ambitionen utmynnade i utnämningen av ett antal spektakulära byggnads- och konstverk till ”världens sju underverk”.Av de antika underverken återstår i våra dagar endast ett någorlunda intakt: Cheopspyramiden och de stora pyramiderna i Egypten. De andra underverken har krossats av jordbävningar, erosion, översvämningar och – ej att förglömma – två årtusendens klåfingriga besökare. Trots detta kan vi faktiskt bilda oss en uppfattning av hur de försvunna monumenten har sett ut, och i vissa fall har man faktiskt byggt upp nya versioner av dem. Frihetsgudinnan i New York har således samma proportioner som kolossen på Rhodos. Dessutom inspirerar de antika listorna ständigt till nytt listskrivande i modern tid.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om den antika världens sju underverk och om den kultur som omvälvde dem – om allt från nervösa souvenirförsäljare i Mindre Asien till bittra romerska kommentarer om att akvedukterna minsann är betydligt värdigare underverk än de gamla pyramiderna.Bild: Kolossen enligt en gravyr från 1800-talet. Wikipedia, Public Domain.Klippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 4 500 år gamla Cheopspyramiden vaktar svartsjukt sina hemligheter. Men helt på sistone har forskarna fått tillgång till ett redskap som redan nu har avslöjat två hittills okända kammare i pyramiden. Vad är myontomografi, och vad annat än pyramider kan vi genomlysa med det? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Cheopspyramiden är omkring 140 meter hög och den har beundrats som ett av världens byggnadsmirakel i fyra och ett halvt millennium. Grekiska, romerska och arabiska skribenter fyllde sidorna med utläggningar om vad monumentet egentligen var för något. En skattkammare? Ett spannmålsmagasin från gammaltestamentlig tid? Eller kanske ett gigantiskt bibliotek som byggdes av sagokungen Surid ibn Salhouk före syndafloden, för att bevara allt mänskligt vetande inför framtiden? Buden var många. Vissa historieskrivare träffade rätt, som när greken Herodotos på 400-talet f.Kr. rapporterade ryktet att det var en grav som kung Cheops låtit bygga för länge sedan. Det dröjde dock ända till 1800-talet innan detta kunde verifieras och den vetenskapliga utforskningen ta fart. Sedan dess har vi lärt oss åtskilligt. Cheopspyramiden har införlivats med global allmänbildning och blivit en av jordens största turistsevärdhet.I femte avsnittet av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med Katarina Harrison Lindbergh, historiker och författare, om Egyptens pyramider – framför allt Cheopspyramiden – och den roll de har spelat i vår kultur.Egyptens pyramider rymmer fortfarande många gåtor som pockar på lösningar och svar. Var det slavar som byggde monumenten, eller restes de av vanliga bönder som ålagts – och accepterat – hårda dagsverksplikter? Vad finns i de besynnerliga hål- och tomrum i stenmassorna som modern teknik har avslöjat, men som ingen människa hittills har tagit sig fram till?Bild: Cheopspyramiden, Foto: Nina Aldin Thune, Wikipedia, CC BY 2.5Lyssna också på Antikens sju underverk.Klippning: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hvis man tolker “kongen af Danmark” som Martinus, kunne man således forvente, at man vil gøre store opdagelser i forbindelse med pyramiden, der på en eller anden måde vil have forbindelse med Martinus. Måske vil man finde en pendant til et af Martinus' symboler i et nyopdaget kammer inde i pyramiden eller nede mellem sfinksens forben? - Fra min side er det ren spekulation, men måske ville man finde Martinus' symbol over det levende væsen med trekanten, cirklen og strålekorset.           Meget talmystik og mange esoteriske spekulationer er knyttet til Cheopspyramiden, som man kan læse om mange forskellige bøger.           Selv om tiden måske endnu ikke er moden til afsløringen af pyramidens hemmelighed, er det dog interessant, at man i forbindelse med det seneste forskningsarbejde i pyramiden, nu har afsløret eksistensen af et hidtil ukendt kammer, som indtil videre ikke er blevet åbnet. På tv-kanalerne Discovery og National Geographic er der blevet vist filmoptagelser af en lille robot eller bil, der kørte op igennem en af pyramidens luftkanaler indtil den stødte på en lille dør til et ukendt kammer. The post #OT273. Pyramide-, Moses- og Kristus-begivenheden appeared first on Ole Therkelsen.

Hvis man tolker “kongen af Danmark” som Martinus, kunne man således forvente, at man vil gøre store opdagelser i forbindelse med pyramiden, der på en eller anden måde vil have forbindelse med Martinus. Måske vil man finde en pendant til et af Martinus' symboler i et nyopdaget kammer inde i pyramiden eller nede mellem sfinksens forben? - Fra min side er det ren spekulation, men måske ville man finde Martinus' symbol over det levende væsen med trekanten, cirklen og strålekorset.           Meget talmystik og mange esoteriske spekulationer er knyttet til Cheopspyramiden, som man kan læse om mange forskellige bøger.           Selv om tiden måske endnu ikke er moden til afsløringen af pyramidens hemmelighed, er det dog interessant, at man i forbindelse med det seneste forskningsarbejde i pyramiden, nu har afsløret eksistensen af et hidtil ukendt kammer, som indtil videre ikke er blevet åbnet. På tv-kanalerne Discovery og National Geographic er der blevet vist filmoptagelser af en lille robot eller bil, der kørte op igennem en af pyramidens luftkanaler indtil den stødte på en lille dør til et ukendt kammer. The post #OT273. Pyramide-, Moses- og Kristus-begivenheden appeared first on Ole Therkelsen.

Alla har hört talas om antikens sju underverk, men få kan rabbla upp dem. Förteckningen över de märkvärdiga sevärdheterna kan närmast beskrivas som en uråldrig bucket-list, som man borde ha besökt. Men fanns antikens sju underverk på riktigt?I dag återstår enbart det äldsta av de sju underverken – Cheopspyramiden. Listan över antikens sju underverk är först känd från ett epigram av diktaren Antipatros från Sidon från 100-talet f.Kr som innehåller: Babylons murar, skulptören Fidias' Zeusstaty i templet i Olympia, kolossen på Rhodos, de hängande trädgårdarna i Babylon, pyramiderna vid Giza, Mausoleet i Halikarnassos och Artemistemplet i Efesos.I reprisen av det nymixade avsnitt 56 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Kristina Ekero Eriksson med arkeologen och författaren Allan Klynne, som precis kommit ut med boken Antikens sju underverk.Vi lever närmare i tid till de gamla grekerna än de levde nära det antika Egypten. Därför visste det antika grekerna mindre om de 4500 år gamla pyramiderna i Giza än vi gör idag. Pyramiderna, som en gång lyste bländande vita i hettan, är den överlägset äldsta av de antika underverken.Och kolossen på Rhodos, det vill säga en bronsstaty föreställande solguden Helios som var så enorm att den sades ha ett ben på vardera sida om öns hamninlopp får oss att ifrågasätta sanningshalten i de antika listorna. Men frågan är vilken lista som är korrekt och har alla underverk verkligen funnits?Skönast av alla underverk var Zeusstatyn i den grekiska helgedomen Olympia, hemort för de olympiska spelen. Här satt gudarnas kung på en tron inne i ett tempel, framför en bassäng fylld av olivolja. Statyn var över tretton meter hög och tillverkad av marmor, guld och elfenben. Hur kunde grekerna finansiera detta storverk för 2500 år sedan? Och vad vet vi om konstnären Fidias som skapade den? I Babylon påstås det att det fanns paradisiska trädgårdar, men på vilket sätt var de ”hängande”?An Appreciation by The Music of Ancient Greece is licensed under a Attribution-NonCommercial-ShareAlike 3.0 International License.I Maerten van Heemskercks målning från 1535 är antikens sju underverk bakgrunden till Paris bortförandet av Helena, från The Walters Museum. Public Domain. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

In Kandersteg ist der Berg in Bewegung. Felsmassen so gross wie acht Cheopspyramiden, insgesamt 20 Millionen Kubikmeter Gestein, drohen am «Spitzen Stein» abzustürzen. Wann der Bergsturz eintreten wird, kann niemand sagen. Morgen, in einer Woche, in einem Jahr? «Wir wissen es nicht.», sagen die Geologen, die Ingenieure und die Fachleute des Kantons, von denen es im Dorf am Fuss des drohenden Berges nur so wimmelt. Trotz ständiger Bedrohung lebt das Dorf, so normal, wie es halt geht. Familien ziehen Kinder gross, Menschen gehen zur Arbeit und tausende Touristen besuchen täglich den Oeschinensee oberhalb von Kandersteg, der zum Unesco-Weltnaturerbe gehört. Wie ist das Leben in einem Dorf in dem täglich die Katastrophe droht? Und was hat es mit dem Klimawandel zu tun das an immer mehr Orten in der Schweiz Bergstürze möglich werden? Diese Fragen beantwortet Cyrill Pinto, Redaktor der SonntagsZeitung, in einer neuen Folge «Apropos», dem täglichen Podcast des TagesAnzeigers und der Redaktion Tamedia. Pinto hat sich vor Ort ein Bild der Situation gemacht. Gastgeberin und Fragestellerin ist Mirja Gabathuler. Fakten und Geschichten zum Bergsturz in Kandersteg:https://www.tagesanzeiger.ch/kandersteg-will-trotz-drohender-gefahr-weiterleben-198313867451https://www.tagesanzeiger.ch/kandersteg-kaempft-um-seine-zukunft-469907204227Teste den Tagesanzeiger 30 Tage kostenlos: https://shop.tagesanzeiger.ch/

När hälsingegården Pallars blev klassat som ett världsarv växte intresset för Görans barndomshem. Cheopspyramiden, Taj Mahal och Göran Thoressons hem är alla världsarv, men själv tycker han inte att det är så mycket att orda om. Däremot är han stolt över sina förfäder som tagit så väl hand om gården, som nu för tiden drar till sig besökare från när och fjärran. Två av dem är Ulla Skoog och bebyggelseantikvarien Stephan Fickler som häpnar över de fantastiska målningarna på gården. I sommar kommer det att hållas ett byggnadsvårdsläger på Pallars, och byggnadsvårdaren Mimmi Göllas och timmermannnen Daniel Åkerman berättar om utmaningarna med att vårda ett världsarv.

Det är fortfarande osäkert hur Pyramiderna i Giza byggdes. Varenda sten i Cheopspyramiden visar på en kuslig exakthet. Är pyramiderna fantastiska verk, gjorda av tusentals, hårt arbetande händer? Eller kommer dem från en tid då en mer avancerad civilisation fanns här på jorden? Lyssna på första delen: Aliens byggde pyramiderna!

Alla har hört talas om antikens sju underverk, men få kan rabbla upp dem. Förteckningen över de märkvärdiga sevärdheterna kan närmast beskrivas som en uråldrig bucket-list, som man borde ha besökt. Men fanns antikens sju underverk på riktigt? I dag återstår enbart det äldsta av de sju underverken - Cheopspyramiden. Listan över antikens sju underverk är först känd från ett epigram av diktaren Antipatros från Sidon från 100-talet f.Kr som innehåller: Babylons murar, skulptören Fidias' Zeusstaty i templet i Olympia, kolossen på Rhodos, de hängande trädgårdarna i Babylon, pyramiderna vid Giza, Mausoleet i Halikarnassos och Artemistemplet i Efesos. I avsnitt 56 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Kristina Ekero Eriksson med arkeologen och författaren Allan Klynne, som precis kommit ut med boken Antikens sju underverk.Vi lever närmare i tid till de gamla grekerna än de levde nära det antika Egypten. Därför visste det antika grekerna mindre om de 4500 år gamla pyramiderna i Giza än vi gör idag. Pyramiderna, som en gång lyste bländande vita i hettan, är den överlägset äldsta av de antika underverken. Och kolossen på Rhodos, det vill säga en bronsstaty föreställande solguden Helios som var så enorm att den sades ha ett ben på vardera sida om öns hamninlopp får oss att ifrågasätta sanningshalten i de antika listorna. Men frågan är vilken lista som är korrekt och har alla underverk verkligen funnits?Skönast av alla underverk var Zeusstatyn i den grekiska helgedomen Olympia, hemort för de olympiska spelen. Här satt gudarnas kung på en tron inne i ett tempel, framför en bassäng fylld av olivolja. Statyn var över tretton meter hög och tillverkad av marmor, guld och elfenben. Hur kunde grekerna finansiera detta storverk för 2500 år sedan? Och vad vet vi om konstnären Fidias som skapade den?I Babylon påstås det att det fanns paradisiska trädgårdar, men på vilket sätt var de ”hängandeAn Appreciation by The Music of Ancient Greece is licensed under a Attribution-NonCommercial-ShareAlike 3.0 International License.I Maerten van Heemskercks målning från 1535 är antikens sju underverk bakgrunden till Paris bortförandet av Helena, från The Walters Museum. Public Domain.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vår gäst denna gång är Calle Carlsson, en av få svenska internationella klubbdirektörer. Vi följer Calles 7-åriga resa som klubbchef i Egypten. Anders visar sig vara Calles första arbetsgivare och blir sugen på att utforska Kairos alla golfbanor. Johan upplever klättring både på och inne i Cheopspyramiden och får fortfarande samtal från den något excentriske klubbchefen och gynekologen Hefni på Dreamland Golf Resort.

Många gåtor omger Egyptens pyramider, och nu har avancerad partikelfysik bidragit till att skapa ännu en. Varför har den mest kända, Cheopspyramiden, ett stort och tidigare okänt hålrum? Det är med hjälp av partiklar från rymden som forskare med stor säkerhet bedömer att hålrummet finns, och egyptologer gläds åt sådana här moderna metoder som kan ge kunskap om pyramiderna utan att förstöra dem. Men det återstår alltså att förstå om hålrummet hade någon funktion och i så fall vilken. I veckomagasinet hör vi också om apparaten som ska lära kråkor att städa gatorna från fimpar, men att kråkorna kanske är FÖR smarta för att det ska fungera, och om hur skräpmat som människor lämnar i parker leder till snabb evolution hos de djur som bor där och äter resterna. Och Paolo Macchiarini befinns nu åter skyldig till forskningsfusk, men är det rätt att hans medförfattare till artiklarna, som var de som slog larm, också anses skyldiga? Programledare är Lea Nordlund

Vi kommer till Malmö. Det är 1973 och staden är en socialdemokratisk supernova. Kockums bockkran var hög som Cheopspyramiden och Bob Houghton hade vinterregn i sitt långa hår när han anlände med... En podcast om städer.