Podcasts about enligt fn

Korallreven är inte bara viktiga för havens djur och organismer. Hundratals miljoner människor är beroende av dem för sin försörjning. Forskaren Fredrik Moberg har skrivit en ny bok om koraller. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tillsammans med forskaren Fredrik Moberg dyker vi ner till världens färgglada korallrev. Vi hör om hur dom fungerar, och hur dom låter! Och om varför de är så viktiga inte bara för alla de färgglada djur och andra organismer som har korallreven som barnkammare och hem. Hundratals miljoner människor är beroende av korallreven för sin försörjning, men nu hotas de kanske mer än någonsin bland annat av klimatförändringarna. Fredrik Moberg som nu ger ut boken ”Korallernas planet” berättar om sin fascination för dessa undervattensvärldar och om hur han ser på deras framtid.Det finns fortfarande ungefär hundra gånger fler koraller än människor på vår planet. Men vi har blivit dubbelt så många de senaste 40 åren, och korallerna har blivit hälften så många under samma tid. Enligt FN:s klimatpanel IPCC förväntas 99 procent av världens korallrev att dö om den globala medeltemperaturen höjs med två grader.Medverkande: Fredrik Moberg, doktor i korallrevsekologi, forskare och kommunikatör på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, och verksam inom den icke vinstdrivande organisationen AlbaecoReporter: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.seProducent: Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Situationen blir bara värre för varje dag som går i Gaza och dödssiffran fortsätter att stiga. Över 23 000 palestinier har dött sedan kriget inleddes enligt hälsodepartementet i Gaza. Men Israels militär har nu bestämt sig för att dra tillbaka en del marktrupper och göra färre flygattacker, skriver The New York Times. Men det är barnen som drabbas värst av kriget. Enligt FN så har barns liv inte varit i fara på samma sätt sedan andra världskriget. Man räknar att närmare 10 000 barn har dött de senaste månaderna. Vad har hänt den senaste tiden i kriget och finns det något som talar för en vapenvila den närmaste tiden? Gäst: Wolfgang Hansson, utrikespolitisk kommentator. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: CBS Chicago, The Guardian.

Allt fler vill betala sig ur sin klimatskuld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Parisavtalet skärpte kraven på alla världens länder att få ner sina utsläpp för att rädda klimatet - men det går trögt. Enligt FN senaste siffror är 1,5 gradersmålet redan är kört, och vi kan vara på väg mot en ökning på uppemot 3 grader till seklets slut. Hur ska vi då lösa det här? Allt fler länder och företag sätter stor tilltro till klimatkompensation - ett sorts avlatsbrev där man kompenserar för sina egna utsläpp genom att köpa utsläppsminskningar från någon annan. Att ha kakan och äta den. Men funkar det verkligen? P3 Dystopia reder ut en snårig marknad där länder, företag och kändisar handlar med krediter värda flera ton minskade koldioxidutsläpp.

Den globala vattenanvändningen har ökat sexfaldigt under de senaste 100 åren och användningen ökar med cirka en procent varje år med anledning av jordens befolkningsökning, ekonomisk tillväxt och skriftande konsumtionsmönster. Enligt FN saknar två tredjedelar av världens flodområden internationella avtal om hur man kan säkerställa lika tillgång till gemensamma vattenresurser. Detta riskerar att skapa konflikter och säkerhetspolitiska spänningar över de gränsöverskridande resurser som är avgörande för länders vattensäkerhet. Samtidigt innebär klimatförändringarna att våra globala vattentillgångar utmanas genom extremväder, torka och större vattenvariationer och i framtiden kommer såväl tillgången som kvalitén på vatten att försämras. På vilka sätt kan vattenresurser vara en konfliktutlösare och hur används vattentillgångar som vapen i konflikter och som måltavla? Hur påverkas människors säkerhet av vattenbrist runt om i världen idag och vilka åtgärder uppmärksammas för att säkerställa att potentiella konflikter över gemensamma vattenresurser istället kan lösas genom internationellt samarbete? I det här avsnittet av Folk och Försvar-podden diskuterar vi hur de globala vattentillgångarna ser ut idag och hur klimatförändringarna kommer att påverka vår framtida vattenförsörjning. Samtalet berör också kopplingen mellan vattenbrist och konflikt där våra poddgäster lyfter fram konkreta exempel på vattenkonflikter mellan stater och åtgärder för ökat internationellt samarbete. Medverkande: Louise Chamberlain, UNDP Resident Representative i Kirgizistan Anders Jägerskog, Senior Water Resources Management Specialist vid Världsbanken Avsnittet är producerat av Hanna Waerland-Fager och Redmeansgo. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Enligt FN:s klimatpanel orsakas klimatförändringarna av oss människor. Men 400 000 svenskar håller inte med. På en kvart får du höra vad som måste till för att hejda klimatkrisen. Och kan den nya rapporten få klimatförnekarna att tänka om? Med SvD:s klimatreporter Erica Treijs.

Vi svenskar släpper ut 8 ton koldioxidekvivalenter per person och år. Enligt FN ska vi sänka våra utsläpp till 1 ton – senast 2050. Ju förr desto bättre. Hur ska det gå till? Hur kan vi få med alla på tåget? Kommer vi se en ny version av Lyxfällan – the klimatedition? Eller behöver vi någon form av styrning – ransonering? Och hur ser det göttiga 1-tonslivet ut? I det här avsnittet vänder och vrider vi på våra egna utsläpp och funderar på hur framtiden ser ut? Vi intervjuar Thomas Sjöberg, marknadschef på Felix – ett företag som börjat räkna på varje produkts utsläpp. Felix har dessutom börjat klimatmärka sina produkter. Vi pratar också med Ulf Sonesson på det statligt forskningsinstitutet RISE, som klimatberäknar livsmedelsprodukter. I Plan B-podden vill vi utforska hur livet 2.0 kan bli. Det göttiga livet efter omställningen, som håller sig inom planetens gränser och där normer och status bygger på helt andra värden än pengar, flashiga prylar och flotta yrkestitlar. Om vi fabriksåterställer världen och börjar om, vad ska vi då satsa på för att plan B-livet inte bara ska bli hållbart utan till och med bättre än det fossilstinkande plan A-livet?Avsnitt #8: Bovar, bantning & bättre koll handlar om hur vi kan sänka våra utsläpp, vilka hjälpmedel vi behöver och så drömmer vi om ett liv utan skav – inom planetens gränser. Är det möjligt?PODDARE Emma Sundh & Maria SoxboKONTAKT Mail, Facebook & Instagram.SAMARBETSPARTNER Felix, som som har börjat klimatmärka sina produkter för att göra det enklare för konsumenten att handla mat med lågt klimatavtryck. MUSIK Elias Åkesson (från Elias & the Wizzkids) Get bonus content on Patreon See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Enligt FN:s flyktingorgan UNHCR finns det nu strax över 70 miljoner flyktingar i världen. Hur har migrantströmmarna till EU påverkats av coronakrisen och vad händer om viruset får fäste i ett flyktingläger? “Rohingyer i Bangladesh lever dubbelt så trångt som passagerarna på kryssningsfartyget Diamond Princess där en person smittade 700 personer”, säger DN:s utrikesreporter Ingmar Nevéus i Studio DN. Programledare: Sanna Torén Björling. Producent: Sabina Marmullakaj. Exekutiv producent: Augustin Erba. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Oliver Bergman, Bauer Media.

Välkommen till första avsnittet av Kornhall & Netz! Och välkommen Ingela Netz, rektor och föreläsare, som är ny programledare tillsammans med den oberoende skolexperten Per Kornhall. Världen befinner sig i en global pandemi. Enligt FN har mer än 100 länder stängt ner hela eller delar av sina utbildningsväsenden, vilket påverkar uppemot en miljard elever och studenter runtom i världen.  Det handlar alltså om ett ofrivilligt jätteexperiment med barn.  Men även skolsystem som fortfarande är öppna, som det svenska, påverkas av att många barn och lärare är hemma med sjukdomssymtom. På vilket sätt, hur hanterar man det? Och finns det några positiva effekter av coronakrisen för skolans och elevernas del? Detta och mycket annat pratar vi om det första avsnittet av Kornhall & Netz. Om du vill kommentera, ställa frågor eller föreslå ämnen och intervjupersoner är du välkommen att mejla per@kornhall.se eller ingela.netz@gmail.com. Läs mer om podden och programledarna på Arena Idés webbsajt. Arena Idé är en progressiv, partipolitiskt obunden tankesmedja med fokus på arbetsmarknad, ekonomisk politik, välfärd och demokrati. Vi är en ideell förening och finansieras av fackföreningsrörelsen. En del av Arenagruppen.

Öknen blir större enligt FN är det ett av de största miljöhoten globalt. Men några jordbrukare i Tunisien jobbar för att motverka att de lokala oaserna försvinner under Saharas aggressiva sand. De sticker upp som från ingenstans mitt i det sandiga landskapet - oaserna i södra Tunisien, en port till Sahara, jordens största ökenområde. Oaserna här är viktiga för jordbruk, och hem för flera ekosystem. Men de hotas av ökenspridningen som går i allt snabbare i takt med klimatförändringarna. Enligt FN är ökenspridning ett av världens största globala miljöhot. Många jordbrukare kämpar för överlevnad. Men allt är inte hopplöst det finns lösningar som befolkningen lokalt redan jobbar med. Fanny Härgestam ekot@sverigesradio.se

Vad skulle hända om hela världen styrdes som om det vore ett enda stort lag med fotbollsspelare? Skulle vi leva i en demokrati då? Sport handlar om inkluderande. Enligt FN är sport en mänsklig rättighet och en investering i framtiden för ett fungerande samhälle. I krigsdrabbade länder används idrott som fredsbefrämjande medel. Man ska spela för fred. Men hur demokratisk är egentligen själva sportutövandet? Pokal undersöker denna vecka idrottens demokratiska anspråk. Diktatorn Kim Jon Ung älskar en sport över alla andra. Basket. 2012 fick han en ny bästa vän. NBA stjärnan och könsöverskridaren, Dennis Rodman. En vänskap som slutar med ett diplomatiskt misslyckande och att Dennis Rodman försvinner. Att idrottsstjärnor blandar sig i den internationella storpolitiken är inte ovanligt. Under 70-talet förekom pingpong-diplomatin där pingistränare i Kina blev täckmantel för en diplomatisk relation med USA under en tid då relationen länderna emellan var minst sagt kylig. Ska idrotten ta sig an rollen som världens räddare? Och lever sporten själv upp till sin värdegrund om demokrati och mänskliga rättigheter? För att ta reda på det undersöker Pokal idrottsledaren. Hur styrs en grupp människor som vill utöva en idrott? Alla som spelat i en lagsport vet att demokratiskt ledarskap sällan existerar. Du blir tilldelad en tränare och tränaren väljer vilka som ska få spela, och på vilken position. Det är inget som laget röstar om. Når idrottare i själva verket större framgång med en auktoritär despot som ledare än med en demokratisk tränare? I Pokalstudion sitter Eva Erman, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet och före detta elitfotbollsspelare, Asynja Gray, kommunikatör på Kulthurhuset/Stadsteatern i Stockholm och tidigare varit basketproffs samt Marie Hedberg, forskare inom idrottsvetenskap och idrottsledarskap. Programledare: Moa Svan. I redaktionen: Martin Johnson, Samanda Ekman och producent Anna Åkerlund.

FN:s livsmedelsorgan FAO hävdar att vi globalt måste äta mer insekter om proteinerna ska räcka till 10 miljarder människor utan att öka på den globala uppvärmningen. Enligt en opinionsundersökning av Novus kan mer än var fjärde svensk tänka sig att äta insekter och larver. Klotet träffar forskare och insektsuppfödare och smakar på "delikatesserna". Programledare: Johan Bergendorff och Pelle Zettersten

Han är tolv år nu. I sju och ett halvt år har han och hans mamma varit hemlösa. De har bott i garage, i källare och tillfälligt som inneboende. Under denna tid har de aldrig haft en egen nyckel. Pojken drömmer om att bli hockeyproffs så han kan köpa ett hem till sig och sin mamma. Nu har han gjort en egen radiodagbok. - Jag skulle vilja fråga kungen varför det finns hemlösa barn i Sverige, säger han. För fyra år sedan letade en asylsökande 8-årig pojke mat i containrar utanför mataffärer runt om i Stockholm. Han gick i lågstadiet och på fritiden spelade han hockey. Nu har det gått fyra år, pojken har hunnit fylla tolv år och han och hans mamma har fått uppehållstillstånd i Sverige, men annars har nästan ingenting förändrats, sedan dess. De flyttar ständigt runt. Nyligen bodde de tillfälligt på ett patienthotell. Nu bor de inneboende hos en bekant, i väntan på att få hjälp med en permanent bostad. Pojken säger att han har en framtidsplan. - Jag vill bäst i hockey och köpa ett hem till mig och min mamma. Enligt FN’s barnkonvention har alla barn rätt till en skälig levnadssstandard, eller som det står i artikel 27: ”den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga och sociala utveckling”. Tidigare i år kom Rädda Barnens omdiskuterade rapport om barns ekonomiska utsatthet i Sverige. Den visade att andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll, ökar år från år. Programmet Barnen har träffat några av de barn som gömmer sig i statistiken. Hur lever de egentligen? I dagens avsnitt: ”Jag bodde i ett garage” hör vi den hockeyspelande pojken och hans mamma berätta om hur deras liv ser ut idag. Serien Barnen bakom siffrorna görs av Randi Mossige-Norheim och Rosa Fernandez. Vad tänker du om pojkens situation? Kommentera eller maila gärna.

Barnen bakom siffrorna - ny serie i Barnen i P1! När Elin var tio år fick hon resa på semester med sin pappa för andra gången i sitt liv. Det blev en resa till Åland. Hennes pappa Lennart som är ensamstående sjukpensionär hade sökt stöd från Majblomman för att han och Elin skulle kunna hitta på nåt kul. Den här sommaren har de inte haft råd att åka nånstans, utom en campingnatt på Gävle camping. - Asså jag behöver inte ha nån semester och sånt/ /säger Elin och fortsätter Jag är bara glad att jag är med pappa//och om pappa inte har råd så behöver jag inte åka Att sjukdom kan påverka vardagsekonomin är ingen nyhet, men är man dessutom ensamstående förälder kan en förminskad inkomst få stora konsekvenser. I en annan lägenhet i utkanten av Söderhamn berättar Erica om en mardrömsnatt i våras, när allt förändrades för henne. Då var hon 15 år. - Jag gick tillbaka ut i köket och då ligger hon på golvet Ericas mamma hade fått ett epilepsianfall och väl på sjukhuset hittade läkarna att orsaken var en okänd hjärntumör. Sedan dess har Erica, hennes lillebror och mamma Annika varit tvungna att flytta till en mindre lägenhet. Efter skadan fick 15 åriga Erica ta hand om hela hushållet och om sin mamma. Men de hade inte mycket pengar att röra sig med. -Nu ligger vi väl väldigt lågt med att köpa saker. Enligt FN’s barnkonvention har alla barn rätt till en skälig levnadsstandard, eller som det står i artikel 27: ”den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga och sociala utveckling”. Tidigare i år kom Rädda Barnens uppmärksammade rapport om barns ekonomiska utsatthet i Sverige och i och med Unicefs rapport om socialt utanförskap så har debatten tagit ny fart. Programmet Barnen har träffat några av de barn som gömmer sig i statistiken. Hur lever de egentligen? Och vad händer när en förälder plötsligt blir sjuk och inte kan jobba mer? I veckans Barnen hör ni Elin, 11 år och Erica, 16 år som båda vet hur man kan behöva pussla för att få matpengarna att räcka. Serien Barnen bakom siffrorna görs av Randi Mossige-Norheim och Rosa Fernandez