Podcasts about centret

Vladimir Putin säger sig vara redo att föra samtal direkt med Ukraina om en vapenvila i kriget, uppger Kreml. Samtidigt verkar USA:s tålamod att engagera sig i kriget att vara allt mindre. Slaget analyserar situationen i Ukrainakriget tillsammans med experterna Charlotta Rodhe från Centret för Östeuropastudier vid svenska Utrikespolitiska Institutet, veterandiplomaten Rene Nyberg och Svenska Yles utrikesreporter Dan Helenius. Ville Hupa leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Frivilliga finländare som krigat i Ukraina bär på djupa sår och många lider av posttraumatisk stress efter hemkomsten. Men vi har inget system för att hjälpa dem, eftersom de inte har status som veteraner och inte heller är fredsbevarare. Hur ska samhället agera för att stöda dem och vad innebär posttraumatisk stress och krigstrauma? I debatten deltar Jan Grimell, univeritetslektor och docent i sociologi, Elli Flén, kommunikationskonsult och tidigare fredsbevarare samt Lotta Carlsson, projektchef på Centret för psykotraumatologi. Mikaela Löv leder debatten. E-post: slaget@yle.fi

Du skal tænke dig godt om, hvis du vil sikre dit yndlingstøjs holdbarhed. På Konserveringscenter Vejle arbejder de blandt andet med at bevare gamle tekstiler og forberede dem til museumsudstillinger, så de kender alle trickene, og i dette program kan du få nogen af dem. Centret har senest været med til at gøre en ny udstilling klar på Tekstilmuseet med en masse sportstøj, og det skal se helt rigtigt ud. Deltagere: Siri Vilbøl, konservator ved Konserveringscenter Vejle, og Lone Ritchie Andersen, museumsinspektør ved Museum Midtjylland. Vært: Emma Elisabeth Holtet.See omnystudio.com/listener for privacy information.

”YOU GO Esbjerg” afholdes den 20. maj med 4 kilometer gårute fra Sædding Centret – arrangeret af 24-årige Simone Pehrson og Scleroseforeningen. HØR INTERVIEWET HER:

Selv om der findes 30.000 spiselige plantearter i verden, vil vi være i knibe uden korn, kartofler, kål og salat. Vores fødevareproduktion er baseret på få forædlede varianter, som giver størst udbytte. Men klimaforandringer og katastrofer kan tvinge os til at satse på mere hårdføre typer end dem, vi dyrker i dag. Derfor har de nordiske lande stuvet over en million frøprøver fra mange tusinde sorter sikkert af vejen i et fjeld på Svalbard. Biologerne Johan Olsen og Vicky Knudsen får besøg af den danske agronom, som leder dét, hun selv kalder en Noahs Ark-indsats. Målet er både at bevare truede gamle sorter og at udvikle nye fremtidssikrede krydsninger. Gæst: Lise Lykke Steffensen, administrerende direktør i Nordisk Genressourcecenter (NordGen). Centret er de nordiske landes fælles genbank og videnscenter for genetiske ressourcer. Værter: Biologerne Johan Olsen og Vicky Knudsen. Producer: Carsten Nielsen. vildtnaturligt@dr.dk

Finland är ett av världens minst korrumperade länder, men också här avslöjas med jämna mellanrum misstänkta oegentligheter. Korruption handlar inte enbart om givande och tagande utav muta, utan helt enkelt om att missbruka sitt inflytande till egen fördel. Det kan handla om fusk eller mygel som sätter förtroendet för exempelvis föreningar, stiftelser och fonder i gungning. Nu senast har både Pohjola-Norden och Folkhälsan hamnat i hetluften sen oegentligheter verkar ha skett i de två föreningarna. Båda fallen är fortfarande är under utredning. Är det här ändå tecken på att allt inte står så rätt till här i Svenskfinland heller? I debatten deltar Catharina Groop, vicedirektör för Centret för livlångt lärande som forskat i korruption i Finland, Torsten Fagerholm, ledaskribent på Hufvudstadsbladet och veteranpolitiker Ulla-Maj Wideroos. Mikaela Löv leder debatten E-post: slaget@yle.fi

Ibland går det inte som man tänkt sig? Känns temat igen?Egen sjukdom och sena avhopp har präglat arbetet med ”Spännande möten” de senaste veckorna. Men sådan är verkligheten och då får man anpassa sig.Visst, jag hade kunnat hoppa över ett avsnitt, men lovat är lovat. Så istället för en ny gäst får du fyra kortavsnitt från spännande samtal som jag haft med poliser under de senaste åren.Jonas Trolle är kriminalpolisen som avslöjade ”Kapten Klänning” ett högt polisbefäl som ägnade sig åt sexuella övergrepp. Numera är Jonas chef för Centret mot Våldsbejakande Extremism.Lena Ljungdahl är före detta spaningspolisen som utbildar skolor och företag i säkerhetsarbete, driver podden ”Över min döda kropp” och gör succé som krimförfattare.Maggie Tedla jobbar som ingripandepolis mitt i den så kallade verkligheten. Här får i en inblick i hennes vardag.Och slutligen Johan Heed, dialogpolisen som har tydliga åsikter kring koranbränningar, yttrandefrihet och politikernas inblandning i polisens arbete.Moderator: Gunnar OesterreichMusik: Mattias Klasson/Daniel OlsenDistribution: AcastSamarbetspartners: Life Genomics, Gröna Gårdar, FunmedHitta allt om podden: Websida: https://spannandemoten.se/Instagram: @spannandemotenFacebook: https://www.facebook.com/spannandemotenLinkedin: https://www.linkedin.com/in/gunnar-oesterreich/Kontakt: gunnar@oesterreich.se eller via sociala medier Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

6 juli. Hur kan vi hantera hotet från terrorism och extremism, och strypa finansieringen av de miljöer där sådant frodas? Detta och mycket annat avhandlas när Tove Lifvendahl samtalar med Magnus Ranstorp, strategisk rådgivare vid CTSS (Centret för Totalförsvar och Samhällets Säkerhet) vid Försvarshögskolan.

Första gången jag träffade Dalila Adilagic var när jag modererade en paneldebatt om vad vi kan göra för att förhindra framtida skolattacker. Arrangör var CVE, Centret mot Våldsbejakande Extremism.Redan där och då insåg jag att Dalila är en rektor utöver det vanliga och att hon bär på en unik historia. Hon berättade att hon kan namnet på alla sina elever på skolan och att hon efter attentatet i Eslöv direkt gick ut till sina medarbetare och sa: Vi måste förbereda oss för att det kan hända här på NTI-gymnasiet i Kristianstad! Det sistnämnda tillskrev Dalila sina upplevelser från kriget i Bosnien.Hennes agerande i samband med attacken är lika rak och tydlig som åsikterna kring skola och barnens uppfostran. För att inte tala om den extremt raka berättelsen om krigets fasor i Bosnienkriget. De meningarna golvade mig och jag kan fortfarande inte släppa tankarna och parallellerna till vad som förmodligen händer i Ukraina idag.Moderator: Gunnar OesterreichMusik: Mattias Klasson/Daniel OlsenDistribution: AcastSamarbetspartners: Life Genomics, Nordic Light HotelHitta allt om podden: Websida: https://spannandemoten.se/Instagram: @spannandemotenFacebook: https://www.facebook.com/spannandemotenLinkedin: https://www.linkedin.com/in/gunnar-oesterreich/Kontakt: gunnar@oesterreich.se eller via sociala medier See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Søren Hansen fra Skærbæk Centret fortæller at hele Skærbæk er klar til at tage imod ferieglade gæster.

Medan jorden snurrar vidare som förut, snurrar den digitala världen allt fortare. Håller vi i den fragmentariska digitala världen på att bli allt sämre på att fokusera och tänka djupa tankar? Programmet är en repris från 11 april 2022.Den brittisk-schweiziske författaren och journalisten Johann Hari menar i sin bok Stolen focus att vi lever i en tid där vi måste slå vakt om vår förmåga att fokusera och reflektera. Den digitala världens lärande algoritmer lockar oss att stanna mycket längre online än vi tänkt och väl på nätet ägnar vi allt kortare tid åt allt fler informationsbitar. Vad gör det med oss och vårt samhälle? Medverkande: Johann Hari, journalist och författare Storbritannien (intervjuer från ABC i Australien och sajten HowTo Academy); Emmet Haggert och Siri Roos, högstadieelever Lidköping; Patrik Lindenfors, forskare biologisk och kulturell evolution Institutet för framtidsstudier; Sissela Nutley, forskare kognitiv neurovetenskap KI; Sune Lehmann, professor i fysik vid Danmarks tekniska universitet och Centret för social datavetenskap Köpenhamn; Camilla Thempo och Karin Agelii Hultström, digitaliseringsutvecklare Skövde kommunI programmet hörs också ljud ur en Netflix-trailer för filmen The social dilemma med medverkande Tristan Harris.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Medan jorden snurrar vidare som förut, snurrar den digitala världen allt fortare. Håller vi i den fragmentariska digitala världen på att bli allt sämre på att fokusera och tänka djupa tankar? Den brittisk-schweiziske författaren och journalisten Johann Hari menar i sin bok Stolen focus att vi lever i en tid där vi måste slå vakt om vår förmåga att fokusera och reflektera. Den digitala världens lärande algoritmer lockar oss att stanna mycket längre online än vi tänkt och väl på nätet ägnar vi allt kortare tid åt allt fler informationsbitar. Vad gör det med oss och vårt samhälle? I programmet medverkar också forskarna Patrik Lindenfors, Sissela Nutley och Sune Lehmann, högstadieeleverna Emmet Haggert och Siri Roos och digitaliseringsutvecklarna Camilla Thempo och Karin Agelii Hultström i Skövde kommun.Medverkande: Johann Hari, journalist och författare Storbritannien (intervjuer från ABC i Australien och sajten HowTo Academy); Emmet Haggert och Siri Roos, högstadieelever Lidköping; Patrik Lindenfors, forskare biologisk och kulturell evolution Institutet för framtidsstudier; Sissela Nutley, forskare kognitiv neurovetenskap KI; Sune Lehmann, professor i fysik vid Danmarks tekniska universitet och Centret för social datavetenskap Köpenhamn; Camilla Thempo och Karin Agelii Hultström, digitaliseringsutvecklare Skövde kommunI programmet hörs också ljud ur en Netflix-trailer för filmen The social dilemma med medverkande Tristan Harris.

Peter Brinks er direktør på Fuglsøcentret, som er Danmarks største privatejede spillested med 65 koncerter om året. I dag lægger Fuglsøcentret scene til flere internationale stjerner som Kim Wilde og Nena, men for bare 10 år siden var det et konkursbo og der var ikke meget, der tydede på, at det ville kunne forvandles til en succesfuld forretning. Men Peter Brinks er drevet af, hvad han selv beskriver som en ild. Den blev tændt af hans far for mange år siden og har været med til at gøre Fuglsøcentret til, hvad det er i dag. 

Slagtøjcentret er en af Danmarks ældste trommebutikker ejet og delvis skabt af Peter Kragh Jacobsen. "PJ" som han også kaldes, er købmanden og troldmandslegenden, der fra sit værksted på 2. sal kan trylle, reparere, stemme, bygge, opfinde hvad som helst der har med slagtøj at gøre. Butiksdelen styres i dag af allestedsnærværende Henrik Lund, som står til at overtage efter PJ. Sidste år fyldte Slagtøjcentret 40 år - i sandhed en bedrift !

I den 3. episode af Rockerne skal vi høre om en sag der foregår tilbage i 2002. En fredag formiddag kører en motorcykel med to maskerede mænd op til en bank i Ålsgårde Centret i Nordsjælland. Bevæbnede trænger de ind i banken og truer sig til et større udbytte. Under røveriet forsøger en familiefar at standse røverne, men det ender meget tragisk, da en af røverne trækker en pistol og koldblodigt skyder og dræber den uskyldige mand. Røverne flygter på deres motorcykel og kort tid efter sættes jagten ind på at finde de to gerningsmænd. Denne tragiske sag er et meget ubehageligt eksempel på, hvordan uskyldige civile kan blive ofre for rockernes brutaliteter. Det er samtidig også en sag, hvor en fra rockernes egne rækker skal vise sig, at blive en meget vigtig brik i opklaringsarbejdet.    Podcasten er bragt i samarbejde med Nextory.  Link til 45 dages gratis Nextory abonnement: nextory.dk/truestory21 Kode: truestory21

Morgenkrydderen denne gang indeholder følgende emner - Vi tager pulsen på det lokale boligmarked, når i snakker med Mark Hemming fra Home i Humlebæk Centret. - Så har vi 3. afsnit om Diabetes - Der er lokale nyheder fra Humleborg online - Samtale med Lily Christensen fra Fredensborg Handicap råd.

I foråret slog TestCenter Danmark dørene op til det første laboratorium på Statens Serum Institut, der er et helt centralt led i den landsdækkende indsats for at teste befolkningen for COVID-19. Centret blev etableret på rekordtid, og i dag er der også åbnet et center i Aarhus. Tilsammen kan de to laboratorier undersøge ca. 100.000 tests – om dagen!Hør, hvordan TestCenter Danmark blev stablet på benene og om, hvad centrets rolle bliver i forbindelse med den forestående vaccinering af befolkningen.Medvirkende: - Afsnitsleder i Danmarks Nationale Biobank, Lasse Boding- Laboratorieleder i Danmarks Nationale Biobank, Karina Meden Sørensen- IT-sektionsleder i Danmarks Nationale Biobank, Bart Wilkowski- Direktør i Testcenter Danmark, Anne-Marie Vangsted-----------------------Om podcasten Forskningsfortællinger: Hvordan kan vi bruge forskning til at afbøde de sundhedsmæssige konsekvenser af corona-krisen og minimere risikoen for, at vi skal igennem noget lignende i fremtiden?Det er nogle af de spørgsmål, vi stiller i første sæson af Forskningsfortællinger, der stiller skarpt på udvalgte eksempler på den forskning og viden, som corona-pandemien har affødt.Forskningsfortællinger tager dig med bag om aktuelle samfundstemaer ved at dykke ned i forskningsbaseret viden.Podcasten er den lydlige forlængelse af Novo Nordisk Fondens online medie sciencenews.dk, hvor du finder grundige artikler og videoer om et stort udvalg af de projekter, som fonden støtter.Udgives af Novo Nordisk Fonden.Produceres i samarbejde med podcastbureauet Kontekst & Lyd.Redaktion er podcastproducent Simon Brix og kommunikationspartner i Novo Nordisk Fonden, Sabina Askholm Larsen.

Det är nu exakt två år sedan ”Spännande möten” startade, med ultralöparen och hälsoinspiratören Frida Södermark som absolut första gäst. Första dagen hade hela 48 personer lyssnat och jag var supernöjd.Nu, 100 000 nedladdningar senare, skall du få lyssna till åtta riktiga godbitar från det senaste året. Dessutom kommer ett aldrig publicerat ihopklippt uppsnack med Jonas Trolle, ni vet han som satte fast Kapten Klänning och inte minst ett smakprov ur en intervju med piloten Petter Hörnfeldt som kommer att publiceras på självaste julafton.Här kommer i tur och ordning:Mats Gren, f d fotbollsproffsChristina Rickardsson, från grotta i Brasilien till Vindeln och tillbakaAnnelie Pompe, äventyrareChristina Rundcrantz, konsult i interkulturell kommunikationAnton Lif, expert på assymetriska hot och påverkansoperationerJonas Trolle, polis som avslöjade Kapten Klänning, chef för Centret mot våldsbejakande extremismCamilla Croneld, f d SÄPO-agentMagnus Lindwall, psykologPetter Hörnfeldt, pilot och influencerRoland Strandberg, livvakt och legionär See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Amager Centret er blevet renoveret, og Politikens arkitekturredaktør, Karsten Ifversen, er vild med det. De steder, vi køber ind, former nemlig vores land. Der skal være butikker og caféer, ellers bliver byen en ørken. Så hvad kan Amager Centret fortælle os om den moderne by, og hvor kommer vi til at købe ind om 25 år?

Virkeligheden i asylcentrene i Danmark har ændret sig markant de seneste år, fordi antallet af ayslansøgere er historisk lavt. Vi besøger centrene i Sandvad og Thyregod, der som konsekvens snart skal lukke. Centret i Sandvad er for familer, der søger asyl, og her er en særlig ro, som både beboerne og de ansatte kommer til at savne. Reporter: Nicholas Durup Thomsen. Redaktør: Rune Sparre Geertsen. Produceret for DR af Filt Cph.

Centerleder Klaus Kjældgaard Svendsen fra Rødding Centret fortæller om deres udforinger med Corona-restriktionerne.

I dette afsnit bliver du inviteret med bag om vores arbejde for bedre forhold på Udlændingecenter Ellebæk. Centret ligger i Nordsjælland og huser op mod 150 afviste asylansøgere, der ikke har begået noget kriminelt. Forholdene på centeret er barske og er flere gange blevet kritiseret af både danske og internationale menneskerettighedsorganisationer.   Du kommer til at møde nogle af de asylansøgere, der har siddet indespærret på centeret, aktivister, der arbejder for at forbedre forholdene på centeret, og så bliver du klogere på noget af det politiske arbejde, som Amnestys juridiske konsulent, Claus Juul, varetager.

Amnestys podcast, Øjenvidne - De frihedsberøvede i Ellebæk udkommer 1. oktober og går bag om vores arbejde for bedre forhold på Udlændingecenter Ellebæk. Centret ligger i Nordsjælland og huser op mod 150 afviste asylansøgere. Forholdene på centeret er barske og er flere gange blevet kritiseret af både danske og internationale menneskerettighedsorganisationer.   Når podcasten udkommer i starten af oktober, kommer du til at møde nogle af de asylansøgere, der har siddet indespærret på centeret, aktivister, der arbejder for at forbedre forholdene på centeret, og så bliver du klogere på noget af det politiske arbejde, som Amnestys juridiske konsulent, Claus Juul varetager.

Är det en revolution som håller på att ske i Belarus, landet som vi tidigare kallade för Vitryssland? Sedan sittande presidenten Aleksandr Lukasjenko utropade sig till segrare i valet har folket gått ut på gatorna och kräver att valet görs om. Vilka följder får det som sker nu? I Slaget efter tolv diskuterar Hanna Smith, rysslandexpert på Centret för hybrida hot, europaparlamentarikern Heidi Hautala (Gröna) och Yles korrespondent Gustaf Antell. Programledare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

I dagarna när detta avsnitt släpps har ytterligare en person fått sätta livet till i ett ökande gängkrig. En tolvårig flicka har av misstag skjutits ihjäl av personer som ingår i så kallad organiserad brottslighet.Det sätter verkligen dagens avsnitt i ett brännhett sammanhang. Jonas Trolle har över 25 års erfarenhet av polisarbete och är numera chef för Centret mot våldsbejakande extremism. Han är tydlig med att brottslingar skall buras in. MEN han är lika tydlig med att bara inkludering och att ge människor en andra chans kan på sikt lösa problemet med ökad kriminalitet och extremism.Vi pratar också om hur det gick till när Jonas och hans kollegor fångade in kapten Klänning i ett av de mest kända kriminalfallen i modern tid, varför en Citroen padda är bilen från helvetet och hur jobbigt det skulle vara för polisen om brottslingar skulle börja köpa kläder på HM och köra Volvo V40.Här kommer ett långt fullmatat avsnitt med Jonas Trolle! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Yles Kerstin Kronvall håller inte alls med om att Vladimir Putin kommer att sluta som president. Och det mullrar i frågan om den kaotiska sophanteringen i Ryssland. Detta avhandlas i Slaget efter tolv med forskaren Hanna Smith från Centret för hybrida hot i Helsingfors och rysslandskorrespondenten Kerstin Kronvall Programledare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

#OT346. Kosmologien, Instituttet og Centret. Martinus Center Klint 25.07.2004 Et foredrag af Ole Therkelsen i Martinus Center Klint år 2004 om Martinus Kosmologi, Martinus Institut og Martinus Center Klint Se video #078. Ole Therkelsen besøger Martinus Institut i december 2016 Videnskab eller religion – Ole Therkelsen besøger Martinus Institut den 2. dec. 2016. Videooptagelse og … Læs videre "#OT346. Kosmologien, Instituttet og Centret. MCK 25.07.2004" The post #OT346. Kosmologien, Instituttet og Centret. MCK 25.07.2004 appeared first on Ole Therkelsen.

#OT346. Kosmologien, Instituttet og Centret. Martinus Center Klint 25.07.2004 Et foredrag af Ole Therkelsen i Martinus Center Klint år 2004 om Martinus Kosmologi, Martinus Institut og Martinus Center Klint Se video #078. Ole Therkelsen besøger Martinus Institut i december 2016 Videnskab eller religion – Ole Therkelsen besøger Martinus Institut den 2. dec. 2016. Videooptagelse og … Læs videre "#OT346. Kosmologien, Instituttet og Centret. MCK 25.07.2004" The post #OT346. Kosmologien, Instituttet og Centret. MCK 25.07.2004 appeared first on Ole Therkelsen.

Hur gör vi då? Avsnitt 5 I detta avsnitt samtalar Enrique med Mujo Halilovic. Mujo är verksamhetschef på Romskt informations- och kunskapscenter i Malmö. Centret arbetar för att öka romernas delaktighet och inflytande i samhället samt påverka majoritetssamhället. Mujo är socionom och utbildad vid Malmö högskola (numera universitet), där han lärde känna Enrique för snart tjugo år sedan. I Hur gör vi då? samtalar programledaren Enrique Perez Arias, fil. dr. i socialantropolog, forskare i socialt arbete och författare, med utvalda gäster om hur vi i praktiken kan åstadkomma mer rättvisa och jämlikhet för marginaliserade grupper i samhället. I nästa avsnitt är vi tillbaka med ny intressant gäst. Dela gärna detta med vänner och kollegor och har ni frågor tveka inte att höra av er till oss. Hur gör vi då? produceras av Helamalmö i samarbete ABF och spelas in på Mötesplats Helamalmö.

Närmare 200 kvinnliga mentalpatienter intogs på Själö hospital mellan åren 1889 och 1944. Jutta Ahlbeck har forskat i vem de här kvinnorna var och hur de kom att definieras som sinnessjuka. I den här första delen av serien Kvinnorna på Själö får du höra Ahlbecks föreläsning "Från lösdrivare till hysterika: Berättelser om kvinnorna på Själö hospital 1889–1944". Föreläsningen är en del av ett seminarium som hölls på Academill i Vasa. Arrangörer för seminariet var Förlaget tillsammans med Vasabladet och Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia. I nästa avsnitt får du höra hur Föralgets författare Johanna Holmström inspirerades av Albecks forskning till att skriva sin kritikerrosade roman Själarnas ö: www.forlaget.com/bocker/sjalarnas-o/

I den andra delen av serien Kvinnorna på Själö hör du Johanna Holmströms föreläsning om bakgrunden till romanen Själarnas ö https://www.forlaget.com/bocker/sjalarnas-o/ Holmström talar också om talar också om den galna kvinnan inom världslitteraturen. Föreläsningen "Hur den galna kvinnan kom ner från vinden – litterära konstruktioner av kvinnlig galenskap" är inspelad under seminariet Kvinnorna på Själö på Academill i Vasa.   Arrangörer för seminariet var Förlaget tillsammans med Vasabladet och Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia.

I den tredje delen av vår inspelning från seminariet Kvinnorna på Själö möts författaren Johanna Holmström och forskaren Jutta Ahlbeck i en diskussion om kvinnorna på mentalsjukhuset Själö hospital i Nagu. De har båda skrivit om dem från varsitt perspektiv, Ahlbeck som forskare och Holmström i skönlitterär form i den hyllade romanen Själarnas ö. https://www.forlaget.com/bocker/sjalarnas-o/ Diskussionen leddes av Vasabladets kulturjournalist Lisbeth Rosenback. Arrangörer för seminariet var Förlaget tillsammans med Vasabladet och Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia.

Lyt til rosenkransen indtalt på dansk af Jan Sosniecki. De fire mysterier er: - Glædens mysterier - Lysets mysterier - Smertens mysterier - Herlighedens mysterier

Jonas Trolle är chef för Center mot våldsbejakande extremism, CVE, vars uppgift är att arbeta för att motverka den typen av brott. Våldsbejakande extremism handlar om att människor på odemokratiska sätt vill ta makten eller få inflytande över en samhällsordning, det vill säga att man vill skapa en annan samhällsordning som inte bygger på de demokratiska principer vi har och man vill använda våld för att nå det målet. Centret jobbar tillsammans med andra myndigheter och civilsamhället för att säkerställa att de personer som möter individer som är eller är på väg att bli radikaliserade känner igen signalerna. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Ugens afsnit med Jens Jones. Vi snakker om live shows, percussion, rollen som kapelmester og hvordan Jones altid har haft fast arbejde ved siden af sine job som livemusiker. Vi taler om Fat Freddy’s Drop, Stine Bramsen, Nik & Jay, Soundfource, Slagtøj Centret og hvor vigtigt det er, at musikken svinger Indlægget #031 – Jens Jones: “Jeg skal se starten!” blev vist første gang den Sulten Efter Succes.

Daniel Birnbaum har skrivit en roman om sin skugglike farfar, vi guidar till kompositören Arvo Pärts inre rum, recenserar Claire Messuds nya roman och hör en essä om konsten att släppa gammal kärlek I dag öppnar Arvo Pärt Centret i Laulasmaa i Estland. Pärt är inte bara landets störste kulturpersonlighet, han är också en av världens mest kända kompositörer av konstmusik. "Helst ska man komma till centret till fots", säger chefen Anu Kivilo till P1 Kultur. I studion också dramatikern Magnus Lindman som guidar till Arvo Pärts värld. Moderna Museets avgående chef Daniel Birnbaum har skrivit en roman som kretsar kring hans gåtfulle farfar. "Dr B" handlar om en tyskjudisk journalist som under andra världskriget flyr till Stockholm för att därifrån bland annat hjälpa brittiska spioner att sprida propaganda i Tyskland. Daniel Birnbaum är gäst i P1 Kultur. Och så har Lina Kalmteg läst den amerikanska författaren Claire Messuds senaste roman "Den brinnande flickan". Messud nådde många svenska läsare med hyllade "Kvinnan på övervåningen", en feministisk roman med en ursinnig berättare. Är "Den brinnande flickan" en lika upphetsande upplevelse? Dagens OBS-essä handlar om konsten att sluta knarka kärlek. "Uppbrott och separationer är smärtsamma, psykologiskt och biologiskt, men vi behöver lära oss att förstå att de tillhör livets grundbultar", säger frilansjournalisten Anna Thulin i dagens essä. Dessutom: onsdag betyder nytt avsnitt av Bergmanpodden! Idag väntar den tjugosjunde filmen i Ingmar Bergmans egen regi: "Persona". Full pott rakt av i betygsnämnden. Gunnar Bolin berättar vad som väntar hugade lyssnare. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Anna Tullberg

I denne episode af Sundhedsvisioner skal du møde Allan Flyvbjerg. Han er direktør i Steno Diabetescenter Copenhagen (SDCC). Allan Flyvbjerg har beskæftiget sig med diabetesområdet i mange år og har også været formand for Diabetesforeningen. Han er en herre med meget på hjerte, stor energi og viljen til at gøre en forskel. Allan Flyvbjerg mener, at for at skabe sammenhæng for patienterne i sundhedsvæsnet, skal man blive bedre til at danne relationer på tværs af fag og sektorer. Han mener også, at der både er brug for klinikere og ’djøffere’. Og så synes han, sundhedsvæsnet skal være meget mere serviceorienteret og brugerorienteret. Selv om det er noget, som der er stort fokus på i hans egen organisation og i resten af sundhedsvæsnet, er der stadig langt igen. Han mener også, at der gerne måtte være flere dygtige ledere. Ledelse er noget han selv er optaget af og er blevet klogere på med tiden. – Tidligere var jeg nok ikke så god til at få alle med, det gør jeg mig umage med i dag, fortæller han. ​Steno Diabetes Center har i mere end 85 år været drevet som et hospital, specialiseret i behandling, forskning, forebyggelse af diabetes og i uddannelse af sundhedspersonale inden for diabetes. Centret er tidligere eget af medicinalvirksomheden Novo Nordisk, men er i dag overdraget til Region Hovedstaden.  Da SDCC blev overdraget til Region Hovedstaden, blev der doneret 3. milliarder kroner fra Novo Nordisk fonden. Centret har derfor en særdeles god økonomi, der giver mulighed for at gøre noget helt ekstraordinært. En vigtig del af centrets virke er at dele den viden som centret har med diabetesafdelingerne på hospitalerne i Region Hovedstaden. Der deles ikke blot viden, der ydes også kontant støtte til afdelingerne. Eksempelvis har man sørget for at alle hospitaler i regionen kan tilbyde den bedste behandling af diabetespatienternes fod-problemer, ved at give støtte til at der kan etableres særlige rum til behandling af fødder og ansættes fodterapeuter. Håbet er, at de forbedrede behandlingsmuligheder kan reducere frekvensen af amputationer med 85%, sådan som den tilsvarende behandling på SDCC har vist. Pengene fra Novo Nordisk Fonden bliver også brugt på større projekter. For eksempel på Bornholm hvor 7. millioner kroner skal gøre godt i et projekt, der skal undersøge, hvordan man kan skabe bedre sammenhæng for patienterne – især for dem, der har flere sygdomme på samme tid.

I udkanten af de Gamles by i København – lige over for Panum Instituttet – ligger Center for Kræft og Sundhed. Centret tilbyder gratis rehabilitering til borgere i Københavns Kommune, der har, eller har haft kræft, og giver rådgivning og støtte til alle, der er berørt af kræft. Det gratis tilbud benytter cirka 2200 nye borgere sig af hvert år. Men det har været sejt arbejde at blive anerkendt i det øvrige sundhedsvæsen. Det siger Jette Vibe-Petersen i denne podcast. Hun er læge og chef for centeret.

Om framgångssagan Vladimir Putin. Efter 18 år vid makten är han fortfarande populär. Och hans auktoritära modell sprids nu över världen. Hur kunde det bli så här? Vladimir Putin har skapat en modern diktatur, en diktatur utan ideologi, som smidigt använder sig av ny teknologi och en globaliserad ekonomi - en modell som nu sprider sig över världen. Det säger Rysslands mest kända och fräna regimkritiker, Garry Kasparov, före detta världsmästare i schack, med ett förflutet som rysk oppositionspolitiker, som numera bor i USA, där han är ordförande för organisationen Human Rights Foundation. Konflikts Ivar Ekman träffade honom när han var på besök i Stockholm. Veckans Konflikt söker förklaringar till Vladimir Putins framgångar: Är det den ryska historien? Är det Putins medhjälpare i väst? Eller finns svaret i djupet i det mänskliga psyket?   För många har begreppet Putins Ryssland blivit synonymt med ett system som utvecklats i en alltmer auktoritär riktning - där oliktänkande på olika sätt trycks tillbaka, eller straffas, där pengarna styrs uppifrån och där medborgarna matas med bilden av en framgångssaga genom en välsmord tv-propaganda. En del talar till och med om att det gamla Sovjetsystemet är på väg tillbaka. Hur blev det så här - och vilken roll har Vladimir Putin själv spelat för att skapa ett auktoritärt system? Sveriges Radios korrespondent Johanna Melén intervjuar journalisten Marina Litvinovitj och den politiske konsulten Gleb Pavlovskij, som båda var med och arbetade med Vladimir Putin när han kom till makten 1999, men som i dag är mycket kritiska till resultatet av hans år vid makten. Hon träffar också den politiska analytikern Dmitrij Oresjkin och Aleksej Muchin som leder Centret för politisk information i Moskva och som skrivit flera böcker om Vladimir Putin. Muchin menar att Putins Ryssland har blivit en förebild ute i världen. Ofta kan man i andra länder höra, också i Europa, att "vi skulle vilja ha en sådan president som Putin", säger Aleksej Muchin till Johanna Melén. Vad är det som gör den här politiska modellen en stark, populär ledare i en svag, korrupt fejkdemokrati står så stabilt på världsarenan, och verkar vara på frammarsch i så många delar av världen? Kan det vara så att en del av förklaringarna till Putins framgångar, både som ledare i Ryssland och som modell utomlands, ligger i djupet av människans psyke? Konflikts Ivar Ekman ringde upp den amerikanska doktoranden Matthew MacWilliams som studerat den auktoritära personligheten i politiken och statsvetarprofessorn Marc Hetherington, vid Vanderbildtuniversitetet USA. Vi hör också Theodor W Adorno som intervjuades av Ingegerd Lundgren i Sveriges Radio i maj 1965. En annan faktor att ta in är att auktoritära regimer har blivit bra på att marknadsföra sig, putsa upp sina fasader utåt. Det kan de göra med hjälp av västliga PR-byråer. Konflikts Anja Sahlberg försöker förstå PR-byråernas, lobbyisternas och konsulternas ljusskygga värld. Hon pratar med Katharine Ainger som arbetar för Corporate Europe Observatory i Bryssel och Lydia Dennett på Project On Government Oversight i Washington. Kampsport är en ingrediens i Vladimir Putins framgångsrecept.Han har svart bälte i judo och har tränat den ryska kampsporten sambo, ett självförsvarssystem som utvecklats i det forna Sovjetunionen för specialförbandet Spetsnaz. I Vasastan i Stockholm tränar 25-åriga Bakhruz Nagdaliev från Ryssland. Han tror på Putin och det han själv kallar den ryska mentaliteten - att kunna slåss och försvara sig. Konflikts Sofia Pappa träffade honom efter ett träningspass.   Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

En av den elektroniska konstmusikens pionjärer som utvecklade sin idé om deep listening, djupt lyssnande, och utbildade tonsättare i att producera naturliga ljud. Oliveros avled 2016, 84 år gammal. Jag möter Pauline Oliveros i det svala arbetsrummet i sydöstra hörnet av det legendariska Mills College utanför San Francisco, Kalifornien, USA. Pauline är trött efter en mastodont­konsert på 4 timmar och 33 minuter kvällen innan då de firade 30-årsjubileet för Centret för Nutida Musik som Pauline Oliveros startade 1966. Hon spelade med sin egen trio, Deeplistening Band med blåsaren Stuart Dempster och key­board­spelaren David Gamper. Fyra gånger under kvällen framfördes John Cages 4 minutes and thirtythree sec­onds. Denna konsert kommer jag aldrig att glömma. Som under en djup meditation förvann all stress, andningen blev långsam och regelbun­den och jag blev sömnig! Nickade till en stund men vaknade fräsch och pigg.I 55 år hade den då 65-åriga öppet lesbiska tonsättaren och musikanten Pauline Oliveros famnat sitt accordeon som hade absolut och ren intona­tion. Ett vack­ert, sirligt, svartvitt spel, som, när det står ihopvikt på golvet, liknar en gammal klas­sisk skrivmaskin med tangenter.Pauline Oliveros föddes i Houston, Texas. På 40-talet var accordeon och dragspel mycket populära instrument. Som 9-åring fick Pauline Oliveros sitt första accordeon av mamma pi­anolärarinnan och hon deltog bl a i ett accordeonband med 100 musiker som spelade vid boskapssamlingar och riduppvisningar där i södern. Accordeon är ett intimt instru­ment, man har det i knät och bär det tätt intill sitt hjärtat.-Instrumentet känns som en gammal vän, en för­längn­ing av min andning. Jag vibrerar med det och det med mig, berättar Pauline Oliveros.En av hennes otaliga plattor spelades in i en stor cistern i Washington State. I denna cistern finns ett långt eko som kräver att musikerna verkligen lyssnar till varan­dra, sig själv och sin omgivning. Ett litet misstag stannar kvar i 45 sekunder s a s. Cisternen blir ett extra gemensamt instrument och musikanternas sinnen och medvetenhet skärps på ett sär­skilt sätt. De två or­den Deep Listening, djupt lyssnande, har alltid varit de mest cen­trala i Pauline Oliveros musikaliska värld.-Att lyssna är något annat än att höra. Lyssnandet är en helt annan pro­cess och ett livstidsprojekt. Du hör med öronen men du lyssnar med hjärnan och hjärtat, förklarar Pauline Oliveros. Som barn älskade hon att lyssna till omgivningen och 1953 fick hon en bandspelare av sin mamma. När hon förstod att hon inte hörde allt det som bandspelaren spelade in bestämde hon sig för att medvetet öva upp sitt djupa lyssnande.-Bandspelaren är det viktigaste verktyget för musiker un­der 1900-talet, anser Pauline Oliveros.Pauline Oliveros arbetar med impro­visa­tion, komposition, elek­tronik, egen ped­agogik, myt, ritual och meditation. Filosofin är att kreativiteten och skapandet är den vitala kraften bakom människors personliga och sociala växande.Pauline Oliveros har alltid varit en radikal revoltör och gått sina egna vägar. Flera av hennes manliga musikervänner "dropped out" under 60-talet och sögs in i den psykedeliska flowerpower-rörelsen, men Pauline Oliveros drog sig undan vad hon själv kallar det manliga hippie-kungadömet.Under 14 år, mellan 1967 och 1981 arbetade Pauline Oliveros som  pro­fessor i kom­position vid uni­versitetet i San Diego i Kalifornien. Men då både politi­ken och tonsät­tarna blev alltmer konservativa valde hon att säga upp sig.-När jag tackade ja till att bli professor vid San Diego-universitetet, var jag medveten om att det fanns risk att stagnera, berättar Pauline Oliveros. Jag lovade mig själv att sluta när jag kände att undervisningen inkräktade på mitt kom­ponerande. I slutet av 70-talet valdes Ronald Reagan till president och politiken vreds till höger. Försvarsministeriet involverade all forskning vid universiten i Star War-projektet. Musik och alla andra konstformer fick stryka på foten.-Konsten är ju farlig eftersom den får människor att tänka, menar Pauline Oliveros.-Visst har min musik österländska influenser. Jag har praktiserat Tai Chi, Karate, Zen-Buddism, tibetans buddism, yoga och så har jag studerat för asiatiska lärare, förklarar Pauline Oliveros. Och fortsätter: Den västerländska civilisationen är fokuse­rad på vetenskapliga metoder och linjära tankeprocesser medan den österländ­ska är mer inriktad på det ickelinjära och på direkt kunskap. Vi måste lära oss att bal­ansera dessa synsätt, menar hon.-I min egen musik är ju lyssnandet det viktigaste. Det funkar inte att spela mina stycken utan att lyssna. De flesta av mina kompositioner bygger på oral tradition och är således inte noterade på det traditionellt västerländska sättet. Allt för att ge mu­sikan­terna själva en kreativ roll. Kan man då säga att dina stycken bygger på improvi­sa­tion? frågar jag Pauline Oliveros.-Komposition är frusen improvisation, sa Stravinskij. För mig är improvi­sation uppspeedad komposition påpekar Pauline Oliveros i ett CD-konvolut. Hon hävdar att en västerländskt tränad klassisk musiker ser ner på improvisationen. För henne är en improviserande musiker lika skicklig som en som komponerar. Hennes åsikt är att det inte går att lyssna sig till om ett stycke är improviserat eller komponerat.Pauline Oliveros avskyr musikaliska kategorier som t ex minimalism, vil­ket sätter musiken i relation till något annat och på så sätt döl­jer just denna musiks eget jag. Istället för noter och partitur ger Pauline Oliveros sina musiker speciella riktlin­jer. De skall skapa självständiga ljud; ge tystnad före och tystnad efter varje ljud. Vad finns det att lyssna till mellan raderna undrar hon och ber sina musiker att:"Spela som du vill, men utan harmoni, utan modalitet, utan skalor, puls och rytmer".-Men det är ingen total fri­het, poängterar hon när jag ser ut som ett frågetecken i ansiktet. Ingen av dessa musi­kaliska beståndsdelar är ju styckets tema, utan det som skapas kommer ur ett djupt lyssnande på varje ljud, förklarar Pauline Oliveros.-Människor är mycket konservativa när det gäller musik, hävdar Pauline Oliveros. De är känslomässigt bundna till en viss musik de hörde i ungdomen, tex. Musik som ger trygghet och identifikation. Nya och ovanliga klanger blir hotande. Då kan deeplis­tening, allstå djupt lyssnande, bli ett instrument för att lära sig uppskatta det som är annorlunda, förklarar hon i programmet.-Att du lär dig tycka om något nytt be­höver ju inte inne­bära att du behöver lämna det gamla. Det nya kan inkluderas och du får en ny förstå­else. Du upplever en större mångfald och de nya möjligheterna kan öppna fler dörrar, säger Pauline Oliveros och skrattar.På scen spelar hon accordeon med båda händerna. Dessa akustiskt alstrade ljud modereras av elektronik: datorer och digitala ekon som hon styr med båda fötterna. Ett system de kallar "det utvidgade instrumentsystemet."Vid konserten på Mills College närstuderar jag Pauline Oliveros där hon sitter bakom sitt accordeon med alla pedaler, monitorer, digitala delays, högtalare och datorer. Hon spelar med slutna ögon och öppnar dem kisande endast då och då för att kasta ett öga på en skärm. Hon är djupt försjunken i musiken och ser ut att njuta. Men ändå undrar jag om det verkligen är möjligt att försjunka i ett djupt lyssnande när man måste koncentrera sig på all denna elektronik.-Jodå, det går bra, svarar hon. Att överhvud taget behärska ett musikinstrument kräver ju stor koordination och skicklighet. Att spela det vi kallar vårt uvidgade sys­tem är krävande. Jag spelar både med händerna och fötterna. Elektroniken och mina egna rörelser påverkar de ljud som blir resultatet. Det är en stor utmaning att spela på det här sättet, säger Pauline Oliveros.Vi avslutar intervjun, jag stänger av bandspelaren. Eleverna står redan i kö i korridoren här på Mills College för att få lektioner av denna le­vande legend inom amerikanskt musikliv. Pauline Oliveros inflytande som mentor och inspiratör för nu­tida amerikanska tonsättare kan inte över­skattas. Både män och kvin­nor saknar ju ofta kvinnliga förebilder. Pauline Oliveros är en av de största nu levande. Hon har alltid själv velat vara ljudens ursprungskälla för att sedan tranformera dem i en livesituation från scenen. Musiklista:LEAR Deeplistening Band & P OliverosCD Deeplistening TEN EARS CELEBRATION Deeplistening Band & P OliverosCD Tosca Salad NIKE Deeplistening Band & P OliverosCD Deeplistening OFF THE BEATEN TRACKER Deeplistening Band & P OliverosCD Tosca Salad REASON IN MADNESS MIXED  Pauline OliverosCD Crone Music THE FOOL'S CIRCLE   Pauline OliverosCD Crone Music EPIGRAPHS IN A TIME OF AIDS   P Oliveros m flCD Tosca Salad

Regnede silede ned lørdag den 5. november, hvor PodStories' syv reportere bevægede sig rundt i Amagercenterets snirklede, lavloftede gange og forsøgte at indfange stedets liv og sjæle med tændte mikrofoner.Optagelserne blevet til dette lydtætte billede fyldt med knitrende indkøbsposer, drengestreger, farvede negle, papegøjeprutter, samtaler om optimisme og den gode død, centerradio, tilsvininger, oddset og tilrøget værtshusstemning. Optagelse og redigering: Kerstin Øhlenschlæger, Anne Jeppesen, Jakob Dybro Johansen, Stine de Klauman, Jane Mejdahl, Nanna Hauge og Ole Fugl Hørkilde.

Världens ögon riktas nu mot Nordafrika och Mellanöstern. De folkliga protesterna tvingade bort Mubarak i Egypten och Ben Ali i Tunisien. Nu ska regionen resa sig politiskt och ekomiskt. Behovet av ekonomiska reformer är mycket stort. Trots rekordtillväxt och ökade investeringar är de ekonomiska klyftorna enorma, fattigdomen förlamande och arbetslösheten ett gissel. Vägen uppåt och framåt mot en ekonomi för alla diskuteras av Mats Karlsson, Centret för Medelhavsintegration, Margareta Davidson-Abdelli, Sida samt Peter Stein, konsult.