Podcasts about centret

Vladimir Putin säger sig vara redo att föra samtal direkt med Ukraina om en vapenvila i kriget, uppger Kreml. Samtidigt verkar USA:s tålamod att engagera sig i kriget att vara allt mindre. Slaget analyserar situationen i Ukrainakriget tillsammans med experterna Charlotta Rodhe från Centret för Östeuropastudier vid svenska Utrikespolitiska Institutet, veterandiplomaten Rene Nyberg och Svenska Yles utrikesreporter Dan Helenius. Ville Hupa leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Frivilliga finländare som krigat i Ukraina bär på djupa sår och många lider av posttraumatisk stress efter hemkomsten. Men vi har inget system för att hjälpa dem, eftersom de inte har status som veteraner och inte heller är fredsbevarare. Hur ska samhället agera för att stöda dem och vad innebär posttraumatisk stress och krigstrauma? I debatten deltar Jan Grimell, univeritetslektor och docent i sociologi, Elli Flén, kommunikationskonsult och tidigare fredsbevarare samt Lotta Carlsson, projektchef på Centret för psykotraumatologi. Mikaela Löv leder debatten. E-post: slaget@yle.fi

Du skal tænke dig godt om, hvis du vil sikre dit yndlingstøjs holdbarhed. På Konserveringscenter Vejle arbejder de blandt andet med at bevare gamle tekstiler og forberede dem til museumsudstillinger, så de kender alle trickene, og i dette program kan du få nogen af dem. Centret har senest været med til at gøre en ny udstilling klar på Tekstilmuseet med en masse sportstøj, og det skal se helt rigtigt ud. Deltagere: Siri Vilbøl, konservator ved Konserveringscenter Vejle, og Lone Ritchie Andersen, museumsinspektør ved Museum Midtjylland. Vært: Emma Elisabeth Holtet.See omnystudio.com/listener for privacy information.

”YOU GO Esbjerg” afholdes den 20. maj med 4 kilometer gårute fra Sædding Centret – arrangeret af 24-årige Simone Pehrson og Scleroseforeningen. HØR INTERVIEWET HER:

Selv om der findes 30.000 spiselige plantearter i verden, vil vi være i knibe uden korn, kartofler, kål og salat. Vores fødevareproduktion er baseret på få forædlede varianter, som giver størst udbytte. Men klimaforandringer og katastrofer kan tvinge os til at satse på mere hårdføre typer end dem, vi dyrker i dag. Derfor har de nordiske lande stuvet over en million frøprøver fra mange tusinde sorter sikkert af vejen i et fjeld på Svalbard. Biologerne Johan Olsen og Vicky Knudsen får besøg af den danske agronom, som leder dét, hun selv kalder en Noahs Ark-indsats. Målet er både at bevare truede gamle sorter og at udvikle nye fremtidssikrede krydsninger. Gæst: Lise Lykke Steffensen, administrerende direktør i Nordisk Genressourcecenter (NordGen). Centret er de nordiske landes fælles genbank og videnscenter for genetiske ressourcer. Værter: Biologerne Johan Olsen og Vicky Knudsen. Producer: Carsten Nielsen. vildtnaturligt@dr.dk

Finland är ett av världens minst korrumperade länder, men också här avslöjas med jämna mellanrum misstänkta oegentligheter. Korruption handlar inte enbart om givande och tagande utav muta, utan helt enkelt om att missbruka sitt inflytande till egen fördel. Det kan handla om fusk eller mygel som sätter förtroendet för exempelvis föreningar, stiftelser och fonder i gungning. Nu senast har både Pohjola-Norden och Folkhälsan hamnat i hetluften sen oegentligheter verkar ha skett i de två föreningarna. Båda fallen är fortfarande är under utredning. Är det här ändå tecken på att allt inte står så rätt till här i Svenskfinland heller? I debatten deltar Catharina Groop, vicedirektör för Centret för livlångt lärande som forskat i korruption i Finland, Torsten Fagerholm, ledaskribent på Hufvudstadsbladet och veteranpolitiker Ulla-Maj Wideroos. Mikaela Löv leder debatten E-post: slaget@yle.fi

Ibland går det inte som man tänkt sig? Känns temat igen?Egen sjukdom och sena avhopp har präglat arbetet med ”Spännande möten” de senaste veckorna. Men sådan är verkligheten och då får man anpassa sig.Visst, jag hade kunnat hoppa över ett avsnitt, men lovat är lovat. Så istället för en ny gäst får du fyra kortavsnitt från spännande samtal som jag haft med poliser under de senaste åren.Jonas Trolle är kriminalpolisen som avslöjade ”Kapten Klänning” ett högt polisbefäl som ägnade sig åt sexuella övergrepp. Numera är Jonas chef för Centret mot Våldsbejakande Extremism.Lena Ljungdahl är före detta spaningspolisen som utbildar skolor och företag i säkerhetsarbete, driver podden ”Över min döda kropp” och gör succé som krimförfattare.Maggie Tedla jobbar som ingripandepolis mitt i den så kallade verkligheten. Här får i en inblick i hennes vardag.Och slutligen Johan Heed, dialogpolisen som har tydliga åsikter kring koranbränningar, yttrandefrihet och politikernas inblandning i polisens arbete.Moderator: Gunnar OesterreichMusik: Mattias Klasson/Daniel OlsenDistribution: AcastSamarbetspartners: Life Genomics, Gröna Gårdar, FunmedHitta allt om podden: Websida: https://spannandemoten.se/Instagram: @spannandemotenFacebook: https://www.facebook.com/spannandemotenLinkedin: https://www.linkedin.com/in/gunnar-oesterreich/Kontakt: gunnar@oesterreich.se eller via sociala medier Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

6 juli. Hur kan vi hantera hotet från terrorism och extremism, och strypa finansieringen av de miljöer där sådant frodas? Detta och mycket annat avhandlas när Tove Lifvendahl samtalar med Magnus Ranstorp, strategisk rådgivare vid CTSS (Centret för Totalförsvar och Samhällets Säkerhet) vid Försvarshögskolan.

Första gången jag träffade Dalila Adilagic var när jag modererade en paneldebatt om vad vi kan göra för att förhindra framtida skolattacker. Arrangör var CVE, Centret mot Våldsbejakande Extremism.Redan där och då insåg jag att Dalila är en rektor utöver det vanliga och att hon bär på en unik historia. Hon berättade att hon kan namnet på alla sina elever på skolan och att hon efter attentatet i Eslöv direkt gick ut till sina medarbetare och sa: Vi måste förbereda oss för att det kan hända här på NTI-gymnasiet i Kristianstad! Det sistnämnda tillskrev Dalila sina upplevelser från kriget i Bosnien.Hennes agerande i samband med attacken är lika rak och tydlig som åsikterna kring skola och barnens uppfostran. För att inte tala om den extremt raka berättelsen om krigets fasor i Bosnienkriget. De meningarna golvade mig och jag kan fortfarande inte släppa tankarna och parallellerna till vad som förmodligen händer i Ukraina idag.Moderator: Gunnar OesterreichMusik: Mattias Klasson/Daniel OlsenDistribution: AcastSamarbetspartners: Life Genomics, Nordic Light HotelHitta allt om podden: Websida: https://spannandemoten.se/Instagram: @spannandemotenFacebook: https://www.facebook.com/spannandemotenLinkedin: https://www.linkedin.com/in/gunnar-oesterreich/Kontakt: gunnar@oesterreich.se eller via sociala medier See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Søren Hansen fra Skærbæk Centret fortæller at hele Skærbæk er klar til at tage imod ferieglade gæster.

Medan jorden snurrar vidare som förut, snurrar den digitala världen allt fortare. Håller vi i den fragmentariska digitala världen på att bli allt sämre på att fokusera och tänka djupa tankar? Programmet är en repris från 11 april 2022.Den brittisk-schweiziske författaren och journalisten Johann Hari menar i sin bok Stolen focus att vi lever i en tid där vi måste slå vakt om vår förmåga att fokusera och reflektera. Den digitala världens lärande algoritmer lockar oss att stanna mycket längre online än vi tänkt och väl på nätet ägnar vi allt kortare tid åt allt fler informationsbitar. Vad gör det med oss och vårt samhälle? Medverkande: Johann Hari, journalist och författare Storbritannien (intervjuer från ABC i Australien och sajten HowTo Academy); Emmet Haggert och Siri Roos, högstadieelever Lidköping; Patrik Lindenfors, forskare biologisk och kulturell evolution Institutet för framtidsstudier; Sissela Nutley, forskare kognitiv neurovetenskap KI; Sune Lehmann, professor i fysik vid Danmarks tekniska universitet och Centret för social datavetenskap Köpenhamn; Camilla Thempo och Karin Agelii Hultström, digitaliseringsutvecklare Skövde kommunI programmet hörs också ljud ur en Netflix-trailer för filmen The social dilemma med medverkande Tristan Harris.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Medan jorden snurrar vidare som förut, snurrar den digitala världen allt fortare. Håller vi i den fragmentariska digitala världen på att bli allt sämre på att fokusera och tänka djupa tankar? Den brittisk-schweiziske författaren och journalisten Johann Hari menar i sin bok Stolen focus att vi lever i en tid där vi måste slå vakt om vår förmåga att fokusera och reflektera. Den digitala världens lärande algoritmer lockar oss att stanna mycket längre online än vi tänkt och väl på nätet ägnar vi allt kortare tid åt allt fler informationsbitar. Vad gör det med oss och vårt samhälle? I programmet medverkar också forskarna Patrik Lindenfors, Sissela Nutley och Sune Lehmann, högstadieeleverna Emmet Haggert och Siri Roos och digitaliseringsutvecklarna Camilla Thempo och Karin Agelii Hultström i Skövde kommun.Medverkande: Johann Hari, journalist och författare Storbritannien (intervjuer från ABC i Australien och sajten HowTo Academy); Emmet Haggert och Siri Roos, högstadieelever Lidköping; Patrik Lindenfors, forskare biologisk och kulturell evolution Institutet för framtidsstudier; Sissela Nutley, forskare kognitiv neurovetenskap KI; Sune Lehmann, professor i fysik vid Danmarks tekniska universitet och Centret för social datavetenskap Köpenhamn; Camilla Thempo och Karin Agelii Hultström, digitaliseringsutvecklare Skövde kommunI programmet hörs också ljud ur en Netflix-trailer för filmen The social dilemma med medverkande Tristan Harris.

Peter Brinks er direktør på Fuglsøcentret, som er Danmarks største privatejede spillested med 65 koncerter om året. I dag lægger Fuglsøcentret scene til flere internationale stjerner som Kim Wilde og Nena, men for bare 10 år siden var det et konkursbo og der var ikke meget, der tydede på, at det ville kunne forvandles til en succesfuld forretning. Men Peter Brinks er drevet af, hvad han selv beskriver som en ild. Den blev tændt af hans far for mange år siden og har været med til at gøre Fuglsøcentret til, hvad det er i dag. 

Slagtøjcentret er en af Danmarks ældste trommebutikker ejet og delvis skabt af Peter Kragh Jacobsen. "PJ" som han også kaldes, er købmanden og troldmandslegenden, der fra sit værksted på 2. sal kan trylle, reparere, stemme, bygge, opfinde hvad som helst der har med slagtøj at gøre. Butiksdelen styres i dag af allestedsnærværende Henrik Lund, som står til at overtage efter PJ. Sidste år fyldte Slagtøjcentret 40 år - i sandhed en bedrift !

I den 3. episode af Rockerne skal vi høre om en sag der foregår tilbage i 2002. En fredag formiddag kører en motorcykel med to maskerede mænd op til en bank i Ålsgårde Centret i Nordsjælland. Bevæbnede trænger de ind i banken og truer sig til et større udbytte. Under røveriet forsøger en familiefar at standse røverne, men det ender meget tragisk, da en af røverne trækker en pistol og koldblodigt skyder og dræber den uskyldige mand. Røverne flygter på deres motorcykel og kort tid efter sættes jagten ind på at finde de to gerningsmænd. Denne tragiske sag er et meget ubehageligt eksempel på, hvordan uskyldige civile kan blive ofre for rockernes brutaliteter. Det er samtidig også en sag, hvor en fra rockernes egne rækker skal vise sig, at blive en meget vigtig brik i opklaringsarbejdet.    Podcasten er bragt i samarbejde med Nextory.  Link til 45 dages gratis Nextory abonnement: nextory.dk/truestory21 Kode: truestory21

Morgenkrydderen denne gang indeholder følgende emner - Vi tager pulsen på det lokale boligmarked, når i snakker med Mark Hemming fra Home i Humlebæk Centret. - Så har vi 3. afsnit om Diabetes - Der er lokale nyheder fra Humleborg online - Samtale med Lily Christensen fra Fredensborg Handicap råd.

I foråret slog TestCenter Danmark dørene op til det første laboratorium på Statens Serum Institut, der er et helt centralt led i den landsdækkende indsats for at teste befolkningen for COVID-19. Centret blev etableret på rekordtid, og i dag er der også åbnet et center i Aarhus. Tilsammen kan de to laboratorier undersøge ca. 100.000 tests – om dagen!Hør, hvordan TestCenter Danmark blev stablet på benene og om, hvad centrets rolle bliver i forbindelse med den forestående vaccinering af befolkningen.Medvirkende: - Afsnitsleder i Danmarks Nationale Biobank, Lasse Boding- Laboratorieleder i Danmarks Nationale Biobank, Karina Meden Sørensen- IT-sektionsleder i Danmarks Nationale Biobank, Bart Wilkowski- Direktør i Testcenter Danmark, Anne-Marie Vangsted-----------------------Om podcasten Forskningsfortællinger: Hvordan kan vi bruge forskning til at afbøde de sundhedsmæssige konsekvenser af corona-krisen og minimere risikoen for, at vi skal igennem noget lignende i fremtiden?Det er nogle af de spørgsmål, vi stiller i første sæson af Forskningsfortællinger, der stiller skarpt på udvalgte eksempler på den forskning og viden, som corona-pandemien har affødt.Forskningsfortællinger tager dig med bag om aktuelle samfundstemaer ved at dykke ned i forskningsbaseret viden.Podcasten er den lydlige forlængelse af Novo Nordisk Fondens online medie sciencenews.dk, hvor du finder grundige artikler og videoer om et stort udvalg af de projekter, som fonden støtter.Udgives af Novo Nordisk Fonden.Produceres i samarbejde med podcastbureauet Kontekst & Lyd.Redaktion er podcastproducent Simon Brix og kommunikationspartner i Novo Nordisk Fonden, Sabina Askholm Larsen.

Det är nu exakt två år sedan ”Spännande möten” startade, med ultralöparen och hälsoinspiratören Frida Södermark som absolut första gäst. Första dagen hade hela 48 personer lyssnat och jag var supernöjd.Nu, 100 000 nedladdningar senare, skall du få lyssna till åtta riktiga godbitar från det senaste året. Dessutom kommer ett aldrig publicerat ihopklippt uppsnack med Jonas Trolle, ni vet han som satte fast Kapten Klänning och inte minst ett smakprov ur en intervju med piloten Petter Hörnfeldt som kommer att publiceras på självaste julafton.Här kommer i tur och ordning:Mats Gren, f d fotbollsproffsChristina Rickardsson, från grotta i Brasilien till Vindeln och tillbakaAnnelie Pompe, äventyrareChristina Rundcrantz, konsult i interkulturell kommunikationAnton Lif, expert på assymetriska hot och påverkansoperationerJonas Trolle, polis som avslöjade Kapten Klänning, chef för Centret mot våldsbejakande extremismCamilla Croneld, f d SÄPO-agentMagnus Lindwall, psykologPetter Hörnfeldt, pilot och influencerRoland Strandberg, livvakt och legionär See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Amager Centret er blevet renoveret, og Politikens arkitekturredaktør, Karsten Ifversen, er vild med det. De steder, vi køber ind, former nemlig vores land. Der skal være butikker og caféer, ellers bliver byen en ørken. Så hvad kan Amager Centret fortælle os om den moderne by, og hvor kommer vi til at købe ind om 25 år?

Virkeligheden i asylcentrene i Danmark har ændret sig markant de seneste år, fordi antallet af ayslansøgere er historisk lavt. Vi besøger centrene i Sandvad og Thyregod, der som konsekvens snart skal lukke. Centret i Sandvad er for familer, der søger asyl, og her er en særlig ro, som både beboerne og de ansatte kommer til at savne. Reporter: Nicholas Durup Thomsen. Redaktør: Rune Sparre Geertsen. Produceret for DR af Filt Cph.

Centerleder Klaus Kjældgaard Svendsen fra Rødding Centret fortæller om deres udforinger med Corona-restriktionerne.

I dette afsnit bliver du inviteret med bag om vores arbejde for bedre forhold på Udlændingecenter Ellebæk. Centret ligger i Nordsjælland og huser op mod 150 afviste asylansøgere, der ikke har begået noget kriminelt. Forholdene på centeret er barske og er flere gange blevet kritiseret af både danske og internationale menneskerettighedsorganisationer.   Du kommer til at møde nogle af de asylansøgere, der har siddet indespærret på centeret, aktivister, der arbejder for at forbedre forholdene på centeret, og så bliver du klogere på noget af det politiske arbejde, som Amnestys juridiske konsulent, Claus Juul, varetager.

Amnestys podcast, Øjenvidne - De frihedsberøvede i Ellebæk udkommer 1. oktober og går bag om vores arbejde for bedre forhold på Udlændingecenter Ellebæk. Centret ligger i Nordsjælland og huser op mod 150 afviste asylansøgere. Forholdene på centeret er barske og er flere gange blevet kritiseret af både danske og internationale menneskerettighedsorganisationer.   Når podcasten udkommer i starten af oktober, kommer du til at møde nogle af de asylansøgere, der har siddet indespærret på centeret, aktivister, der arbejder for at forbedre forholdene på centeret, og så bliver du klogere på noget af det politiske arbejde, som Amnestys juridiske konsulent, Claus Juul varetager.

Är det en revolution som håller på att ske i Belarus, landet som vi tidigare kallade för Vitryssland? Sedan sittande presidenten Aleksandr Lukasjenko utropade sig till segrare i valet har folket gått ut på gatorna och kräver att valet görs om. Vilka följder får det som sker nu? I Slaget efter tolv diskuterar Hanna Smith, rysslandexpert på Centret för hybrida hot, europaparlamentarikern Heidi Hautala (Gröna) och Yles korrespondent Gustaf Antell. Programledare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

I dagarna när detta avsnitt släpps har ytterligare en person fått sätta livet till i ett ökande gängkrig. En tolvårig flicka har av misstag skjutits ihjäl av personer som ingår i så kallad organiserad brottslighet.Det sätter verkligen dagens avsnitt i ett brännhett sammanhang. Jonas Trolle har över 25 års erfarenhet av polisarbete och är numera chef för Centret mot våldsbejakande extremism. Han är tydlig med att brottslingar skall buras in. MEN han är lika tydlig med att bara inkludering och att ge människor en andra chans kan på sikt lösa problemet med ökad kriminalitet och extremism.Vi pratar också om hur det gick till när Jonas och hans kollegor fångade in kapten Klänning i ett av de mest kända kriminalfallen i modern tid, varför en Citroen padda är bilen från helvetet och hur jobbigt det skulle vara för polisen om brottslingar skulle börja köpa kläder på HM och köra Volvo V40.Här kommer ett långt fullmatat avsnitt med Jonas Trolle! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Yles Kerstin Kronvall håller inte alls med om att Vladimir Putin kommer att sluta som president. Och det mullrar i frågan om den kaotiska sophanteringen i Ryssland. Detta avhandlas i Slaget efter tolv med forskaren Hanna Smith från Centret för hybrida hot i Helsingfors och rysslandskorrespondenten Kerstin Kronvall Programledare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

#OT346. Kosmologien, Instituttet og Centret. Martinus Center Klint 25.07.2004 Et foredrag af Ole Therkelsen i Martinus Center Klint år 2004 om Martinus Kosmologi, Martinus Institut og Martinus Center Klint Se video #078. Ole Therkelsen besøger Martinus Institut i december 2016 Videnskab eller religion – Ole Therkelsen besøger Martinus Institut den 2. dec. 2016. Videooptagelse og … Læs videre "#OT346. Kosmologien, Instituttet og Centret. MCK 25.07.2004" The post #OT346. Kosmologien, Instituttet og Centret. MCK 25.07.2004 appeared first on Ole Therkelsen.

#OT346. Kosmologien, Instituttet og Centret. Martinus Center Klint 25.07.2004 Et foredrag af Ole Therkelsen i Martinus Center Klint år 2004 om Martinus Kosmologi, Martinus Institut og Martinus Center Klint Se video #078. Ole Therkelsen besøger Martinus Institut i december 2016 Videnskab eller religion – Ole Therkelsen besøger Martinus Institut den 2. dec. 2016. Videooptagelse og … Læs videre "#OT346. Kosmologien, Instituttet og Centret. MCK 25.07.2004" The post #OT346. Kosmologien, Instituttet og Centret. MCK 25.07.2004 appeared first on Ole Therkelsen.

Hur gör vi då? Avsnitt 5 I detta avsnitt samtalar Enrique med Mujo Halilovic. Mujo är verksamhetschef på Romskt informations- och kunskapscenter i Malmö. Centret arbetar för att öka romernas delaktighet och inflytande i samhället samt påverka majoritetssamhället. Mujo är socionom och utbildad vid Malmö högskola (numera universitet), där han lärde känna Enrique för snart tjugo år sedan. I Hur gör vi då? samtalar programledaren Enrique Perez Arias, fil. dr. i socialantropolog, forskare i socialt arbete och författare, med utvalda gäster om hur vi i praktiken kan åstadkomma mer rättvisa och jämlikhet för marginaliserade grupper i samhället. I nästa avsnitt är vi tillbaka med ny intressant gäst. Dela gärna detta med vänner och kollegor och har ni frågor tveka inte att höra av er till oss. Hur gör vi då? produceras av Helamalmö i samarbete ABF och spelas in på Mötesplats Helamalmö.

I den tredje delen av vår inspelning från seminariet Kvinnorna på Själö möts författaren Johanna Holmström och forskaren Jutta Ahlbeck i en diskussion om kvinnorna på mentalsjukhuset Själö hospital i Nagu. De har båda skrivit om dem från varsitt perspektiv, Ahlbeck som forskare och Holmström i skönlitterär form i den hyllade romanen Själarnas ö. https://www.forlaget.com/bocker/sjalarnas-o/ Diskussionen leddes av Vasabladets kulturjournalist Lisbeth Rosenback. Arrangörer för seminariet var Förlaget tillsammans med Vasabladet och Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia.

I den andra delen av serien Kvinnorna på Själö hör du Johanna Holmströms föreläsning om bakgrunden till romanen Själarnas ö https://www.forlaget.com/bocker/sjalarnas-o/ Holmström talar också om talar också om den galna kvinnan inom världslitteraturen. Föreläsningen "Hur den galna kvinnan kom ner från vinden – litterära konstruktioner av kvinnlig galenskap" är inspelad under seminariet Kvinnorna på Själö på Academill i Vasa.   Arrangörer för seminariet var Förlaget tillsammans med Vasabladet och Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia.

Närmare 200 kvinnliga mentalpatienter intogs på Själö hospital mellan åren 1889 och 1944. Jutta Ahlbeck har forskat i vem de här kvinnorna var och hur de kom att definieras som sinnessjuka. I den här första delen av serien Kvinnorna på Själö får du höra Ahlbecks föreläsning "Från lösdrivare till hysterika: Berättelser om kvinnorna på Själö hospital 1889–1944". Föreläsningen är en del av ett seminarium som hölls på Academill i Vasa. Arrangörer för seminariet var Förlaget tillsammans med Vasabladet och Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia. I nästa avsnitt får du höra hur Föralgets författare Johanna Holmström inspirerades av Albecks forskning till att skriva sin kritikerrosade roman Själarnas ö: www.forlaget.com/bocker/sjalarnas-o/

Lyt til rosenkransen indtalt på dansk af Jan Sosniecki. De fire mysterier er: - Glædens mysterier - Lysets mysterier - Smertens mysterier - Herlighedens mysterier

Jonas Trolle är chef för Center mot våldsbejakande extremism, CVE, vars uppgift är att arbeta för att motverka den typen av brott. Våldsbejakande extremism handlar om att människor på odemokratiska sätt vill ta makten eller få inflytande över en samhällsordning, det vill säga att man vill skapa en annan samhällsordning som inte bygger på de demokratiska principer vi har och man vill använda våld för att nå det målet. Centret jobbar tillsammans med andra myndigheter och civilsamhället för att säkerställa att de personer som möter individer som är eller är på väg att bli radikaliserade känner igen signalerna. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Ugens afsnit med Jens Jones. Vi snakker om live shows, percussion, rollen som kapelmester og hvordan Jones altid har haft fast arbejde ved siden af sine job som livemusiker. Vi taler om Fat Freddy’s Drop, Stine Bramsen, Nik & Jay, Soundfource, Slagtøj Centret og hvor vigtigt det er, at musikken svinger Indlægget #031 – Jens Jones: “Jeg skal se starten!” blev vist første gang den Sulten Efter Succes.

Daniel Birnbaum har skrivit en roman om sin skugglike farfar, vi guidar till kompositören Arvo Pärts inre rum, recenserar Claire Messuds nya roman och hör en essä om konsten att släppa gammal kärlek I dag öppnar Arvo Pärt Centret i Laulasmaa i Estland. Pärt är inte bara landets störste kulturpersonlighet, han är också en av världens mest kända kompositörer av konstmusik. "Helst ska man komma till centret till fots", säger chefen Anu Kivilo till P1 Kultur. I studion också dramatikern Magnus Lindman som guidar till Arvo Pärts värld. Moderna Museets avgående chef Daniel Birnbaum har skrivit en roman som kretsar kring hans gåtfulle farfar. "Dr B" handlar om en tyskjudisk journalist som under andra världskriget flyr till Stockholm för att därifrån bland annat hjälpa brittiska spioner att sprida propaganda i Tyskland. Daniel Birnbaum är gäst i P1 Kultur. Och så har Lina Kalmteg läst den amerikanska författaren Claire Messuds senaste roman "Den brinnande flickan". Messud nådde många svenska läsare med hyllade "Kvinnan på övervåningen", en feministisk roman med en ursinnig berättare. Är "Den brinnande flickan" en lika upphetsande upplevelse? Dagens OBS-essä handlar om konsten att sluta knarka kärlek. "Uppbrott och separationer är smärtsamma, psykologiskt och biologiskt, men vi behöver lära oss att förstå att de tillhör livets grundbultar", säger frilansjournalisten Anna Thulin i dagens essä. Dessutom: onsdag betyder nytt avsnitt av Bergmanpodden! Idag väntar den tjugosjunde filmen i Ingmar Bergmans egen regi: "Persona". Full pott rakt av i betygsnämnden. Gunnar Bolin berättar vad som väntar hugade lyssnare. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Anna Tullberg

I denne episode af Sundhedsvisioner skal du møde Allan Flyvbjerg. Han er direktør i Steno Diabetescenter Copenhagen (SDCC). Allan Flyvbjerg har beskæftiget sig med diabetesområdet i mange år og har også været formand for Diabetesforeningen. Han er en herre med meget på hjerte, stor energi og viljen til at gøre en forskel. Allan Flyvbjerg mener, at for at skabe sammenhæng for patienterne i sundhedsvæsnet, skal man blive bedre til at danne relationer på tværs af fag og sektorer. Han mener også, at der både er brug for klinikere og ’djøffere’. Og så synes han, sundhedsvæsnet skal være meget mere serviceorienteret og brugerorienteret. Selv om det er noget, som der er stort fokus på i hans egen organisation og i resten af sundhedsvæsnet, er der stadig langt igen. Han mener også, at der gerne måtte være flere dygtige ledere. Ledelse er noget han selv er optaget af og er blevet klogere på med tiden. – Tidligere var jeg nok ikke så god til at få alle med, det gør jeg mig umage med i dag, fortæller han. ​Steno Diabetes Center har i mere end 85 år været drevet som et hospital, specialiseret i behandling, forskning, forebyggelse af diabetes og i uddannelse af sundhedspersonale inden for diabetes. Centret er tidligere eget af medicinalvirksomheden Novo Nordisk, men er i dag overdraget til Region Hovedstaden.  Da SDCC blev overdraget til Region Hovedstaden, blev der doneret 3. milliarder kroner fra Novo Nordisk fonden. Centret har derfor en særdeles god økonomi, der giver mulighed for at gøre noget helt ekstraordinært. En vigtig del af centrets virke er at dele den viden som centret har med diabetesafdelingerne på hospitalerne i Region Hovedstaden. Der deles ikke blot viden, der ydes også kontant støtte til afdelingerne. Eksempelvis har man sørget for at alle hospitaler i regionen kan tilbyde den bedste behandling af diabetespatienternes fod-problemer, ved at give støtte til at der kan etableres særlige rum til behandling af fødder og ansættes fodterapeuter. Håbet er, at de forbedrede behandlingsmuligheder kan reducere frekvensen af amputationer med 85%, sådan som den tilsvarende behandling på SDCC har vist. Pengene fra Novo Nordisk Fonden bliver også brugt på større projekter. For eksempel på Bornholm hvor 7. millioner kroner skal gøre godt i et projekt, der skal undersøge, hvordan man kan skabe bedre sammenhæng for patienterne – især for dem, der har flere sygdomme på samme tid.

I udkanten af de Gamles by i København – lige over for Panum Instituttet – ligger Center for Kræft og Sundhed. Centret tilbyder gratis rehabilitering til borgere i Københavns Kommune, der har, eller har haft kræft, og giver rådgivning og støtte til alle, der er berørt af kræft. Det gratis tilbud benytter cirka 2200 nye borgere sig af hvert år. Men det har været sejt arbejde at blive anerkendt i det øvrige sundhedsvæsen. Det siger Jette Vibe-Petersen i denne podcast. Hun er læge og chef for centeret.

Om framgångssagan Vladimir Putin. Efter 18 år vid makten är han fortfarande populär. Och hans auktoritära modell sprids nu över världen. Hur kunde det bli så här? Vladimir Putin har skapat en modern diktatur, en diktatur utan ideologi, som smidigt använder sig av ny teknologi och en globaliserad ekonomi - en modell som nu sprider sig över världen. Det säger Rysslands mest kända och fräna regimkritiker, Garry Kasparov, före detta världsmästare i schack, med ett förflutet som rysk oppositionspolitiker, som numera bor i USA, där han är ordförande för organisationen Human Rights Foundation. Konflikts Ivar Ekman träffade honom när han var på besök i Stockholm. Veckans Konflikt söker förklaringar till Vladimir Putins framgångar: Är det den ryska historien? Är det Putins medhjälpare i väst? Eller finns svaret i djupet i det mänskliga psyket?   För många har begreppet Putins Ryssland blivit synonymt med ett system som utvecklats i en alltmer auktoritär riktning - där oliktänkande på olika sätt trycks tillbaka, eller straffas, där pengarna styrs uppifrån och där medborgarna matas med bilden av en framgångssaga genom en välsmord tv-propaganda. En del talar till och med om att det gamla Sovjetsystemet är på väg tillbaka. Hur blev det så här - och vilken roll har Vladimir Putin själv spelat för att skapa ett auktoritärt system? Sveriges Radios korrespondent Johanna Melén intervjuar journalisten Marina Litvinovitj och den politiske konsulten Gleb Pavlovskij, som båda var med och arbetade med Vladimir Putin när han kom till makten 1999, men som i dag är mycket kritiska till resultatet av hans år vid makten. Hon träffar också den politiska analytikern Dmitrij Oresjkin och Aleksej Muchin som leder Centret för politisk information i Moskva och som skrivit flera böcker om Vladimir Putin. Muchin menar att Putins Ryssland har blivit en förebild ute i världen. Ofta kan man i andra länder höra, också i Europa, att "vi skulle vilja ha en sådan president som Putin", säger Aleksej Muchin till Johanna Melén. Vad är det som gör den här politiska modellen en stark, populär ledare i en svag, korrupt fejkdemokrati står så stabilt på världsarenan, och verkar vara på frammarsch i så många delar av världen? Kan det vara så att en del av förklaringarna till Putins framgångar, både som ledare i Ryssland och som modell utomlands, ligger i djupet av människans psyke? Konflikts Ivar Ekman ringde upp den amerikanska doktoranden Matthew MacWilliams som studerat den auktoritära personligheten i politiken och statsvetarprofessorn Marc Hetherington, vid Vanderbildtuniversitetet USA. Vi hör också Theodor W Adorno som intervjuades av Ingegerd Lundgren i Sveriges Radio i maj 1965. En annan faktor att ta in är att auktoritära regimer har blivit bra på att marknadsföra sig, putsa upp sina fasader utåt. Det kan de göra med hjälp av västliga PR-byråer. Konflikts Anja Sahlberg försöker förstå PR-byråernas, lobbyisternas och konsulternas ljusskygga värld. Hon pratar med Katharine Ainger som arbetar för Corporate Europe Observatory i Bryssel och Lydia Dennett på Project On Government Oversight i Washington. Kampsport är en ingrediens i Vladimir Putins framgångsrecept.Han har svart bälte i judo och har tränat den ryska kampsporten sambo, ett självförsvarssystem som utvecklats i det forna Sovjetunionen för specialförbandet Spetsnaz. I Vasastan i Stockholm tränar 25-åriga Bakhruz Nagdaliev från Ryssland. Han tror på Putin och det han själv kallar den ryska mentaliteten - att kunna slåss och försvara sig. Konflikts Sofia Pappa träffade honom efter ett träningspass.   Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

En av den elektroniska konstmusikens pionjärer som utvecklade sin idé om deep listening, djupt lyssnande, och utbildade tonsättare i att producera naturliga ljud. Oliveros avled 2016, 84 år gammal. Jag möter Pauline Oliveros i det svala arbetsrummet i sydöstra hörnet av det legendariska Mills College utanför San Francisco, Kalifornien, USA. Pauline är trött efter en mastodont­konsert på 4 timmar och 33 minuter kvällen innan då de firade 30-årsjubileet för Centret för Nutida Musik som Pauline Oliveros startade 1966. Hon spelade med sin egen trio, Deeplistening Band med blåsaren Stuart Dempster och key­board­spelaren David Gamper. Fyra gånger under kvällen framfördes John Cages 4 minutes and thirtythree sec­onds. Denna konsert kommer jag aldrig att glömma. Som under en djup meditation förvann all stress, andningen blev långsam och regelbun­den och jag blev sömnig! Nickade till en stund men vaknade fräsch och pigg.I 55 år hade den då 65-åriga öppet lesbiska tonsättaren och musikanten Pauline Oliveros famnat sitt accordeon som hade absolut och ren intona­tion. Ett vack­ert, sirligt, svartvitt spel, som, när det står ihopvikt på golvet, liknar en gammal klas­sisk skrivmaskin med tangenter.Pauline Oliveros föddes i Houston, Texas. På 40-talet var accordeon och dragspel mycket populära instrument. Som 9-åring fick Pauline Oliveros sitt första accordeon av mamma pi­anolärarinnan och hon deltog bl a i ett accordeonband med 100 musiker som spelade vid boskapssamlingar och riduppvisningar där i södern. Accordeon är ett intimt instru­ment, man har det i knät och bär det tätt intill sitt hjärtat.-Instrumentet känns som en gammal vän, en för­längn­ing av min andning. Jag vibrerar med det och det med mig, berättar Pauline Oliveros.En av hennes otaliga plattor spelades in i en stor cistern i Washington State. I denna cistern finns ett långt eko som kräver att musikerna verkligen lyssnar till varan­dra, sig själv och sin omgivning. Ett litet misstag stannar kvar i 45 sekunder s a s. Cisternen blir ett extra gemensamt instrument och musikanternas sinnen och medvetenhet skärps på ett sär­skilt sätt. De två or­den Deep Listening, djupt lyssnande, har alltid varit de mest cen­trala i Pauline Oliveros musikaliska värld.-Att lyssna är något annat än att höra. Lyssnandet är en helt annan pro­cess och ett livstidsprojekt. Du hör med öronen men du lyssnar med hjärnan och hjärtat, förklarar Pauline Oliveros. Som barn älskade hon att lyssna till omgivningen och 1953 fick hon en bandspelare av sin mamma. När hon förstod att hon inte hörde allt det som bandspelaren spelade in bestämde hon sig för att medvetet öva upp sitt djupa lyssnande.-Bandspelaren är det viktigaste verktyget för musiker un­der 1900-talet, anser Pauline Oliveros.Pauline Oliveros arbetar med impro­visa­tion, komposition, elek­tronik, egen ped­agogik, myt, ritual och meditation. Filosofin är att kreativiteten och skapandet är den vitala kraften bakom människors personliga och sociala växande.Pauline Oliveros har alltid varit en radikal revoltör och gått sina egna vägar. Flera av hennes manliga musikervänner "dropped out" under 60-talet och sögs in i den psykedeliska flowerpower-rörelsen, men Pauline Oliveros drog sig undan vad hon själv kallar det manliga hippie-kungadömet.Under 14 år, mellan 1967 och 1981 arbetade Pauline Oliveros som  pro­fessor i kom­position vid uni­versitetet i San Diego i Kalifornien. Men då både politi­ken och tonsät­tarna blev alltmer konservativa valde hon att säga upp sig.-När jag tackade ja till att bli professor vid San Diego-universitetet, var jag medveten om att det fanns risk att stagnera, berättar Pauline Oliveros. Jag lovade mig själv att sluta när jag kände att undervisningen inkräktade på mitt kom­ponerande. I slutet av 70-talet valdes Ronald Reagan till president och politiken vreds till höger. Försvarsministeriet involverade all forskning vid universiten i Star War-projektet. Musik och alla andra konstformer fick stryka på foten.-Konsten är ju farlig eftersom den får människor att tänka, menar Pauline Oliveros.-Visst har min musik österländska influenser. Jag har praktiserat Tai Chi, Karate, Zen-Buddism, tibetans buddism, yoga och så har jag studerat för asiatiska lärare, förklarar Pauline Oliveros. Och fortsätter: Den västerländska civilisationen är fokuse­rad på vetenskapliga metoder och linjära tankeprocesser medan den österländ­ska är mer inriktad på det ickelinjära och på direkt kunskap. Vi måste lära oss att bal­ansera dessa synsätt, menar hon.-I min egen musik är ju lyssnandet det viktigaste. Det funkar inte att spela mina stycken utan att lyssna. De flesta av mina kompositioner bygger på oral tradition och är således inte noterade på det traditionellt västerländska sättet. Allt för att ge mu­sikan­terna själva en kreativ roll. Kan man då säga att dina stycken bygger på improvi­sa­tion? frågar jag Pauline Oliveros.-Komposition är frusen improvisation, sa Stravinskij. För mig är improvi­sation uppspeedad komposition påpekar Pauline Oliveros i ett CD-konvolut. Hon hävdar att en västerländskt tränad klassisk musiker ser ner på improvisationen. För henne är en improviserande musiker lika skicklig som en som komponerar. Hennes åsikt är att det inte går att lyssna sig till om ett stycke är improviserat eller komponerat.Pauline Oliveros avskyr musikaliska kategorier som t ex minimalism, vil­ket sätter musiken i relation till något annat och på så sätt döl­jer just denna musiks eget jag. Istället för noter och partitur ger Pauline Oliveros sina musiker speciella riktlin­jer. De skall skapa självständiga ljud; ge tystnad före och tystnad efter varje ljud. Vad finns det att lyssna till mellan raderna undrar hon och ber sina musiker att:"Spela som du vill, men utan harmoni, utan modalitet, utan skalor, puls och rytmer".-Men det är ingen total fri­het, poängterar hon när jag ser ut som ett frågetecken i ansiktet. Ingen av dessa musi­kaliska beståndsdelar är ju styckets tema, utan det som skapas kommer ur ett djupt lyssnande på varje ljud, förklarar Pauline Oliveros.-Människor är mycket konservativa när det gäller musik, hävdar Pauline Oliveros. De är känslomässigt bundna till en viss musik de hörde i ungdomen, tex. Musik som ger trygghet och identifikation. Nya och ovanliga klanger blir hotande. Då kan deeplis­tening, allstå djupt lyssnande, bli ett instrument för att lära sig uppskatta det som är annorlunda, förklarar hon i programmet.-Att du lär dig tycka om något nytt be­höver ju inte inne­bära att du behöver lämna det gamla. Det nya kan inkluderas och du får en ny förstå­else. Du upplever en större mångfald och de nya möjligheterna kan öppna fler dörrar, säger Pauline Oliveros och skrattar.På scen spelar hon accordeon med båda händerna. Dessa akustiskt alstrade ljud modereras av elektronik: datorer och digitala ekon som hon styr med båda fötterna. Ett system de kallar "det utvidgade instrumentsystemet."Vid konserten på Mills College närstuderar jag Pauline Oliveros där hon sitter bakom sitt accordeon med alla pedaler, monitorer, digitala delays, högtalare och datorer. Hon spelar med slutna ögon och öppnar dem kisande endast då och då för att kasta ett öga på en skärm. Hon är djupt försjunken i musiken och ser ut att njuta. Men ändå undrar jag om det verkligen är möjligt att försjunka i ett djupt lyssnande när man måste koncentrera sig på all denna elektronik.-Jodå, det går bra, svarar hon. Att överhvud taget behärska ett musikinstrument kräver ju stor koordination och skicklighet. Att spela det vi kallar vårt uvidgade sys­tem är krävande. Jag spelar både med händerna och fötterna. Elektroniken och mina egna rörelser påverkar de ljud som blir resultatet. Det är en stor utmaning att spela på det här sättet, säger Pauline Oliveros.Vi avslutar intervjun, jag stänger av bandspelaren. Eleverna står redan i kö i korridoren här på Mills College för att få lektioner av denna le­vande legend inom amerikanskt musikliv. Pauline Oliveros inflytande som mentor och inspiratör för nu­tida amerikanska tonsättare kan inte över­skattas. Både män och kvin­nor saknar ju ofta kvinnliga förebilder. Pauline Oliveros är en av de största nu levande. Hon har alltid själv velat vara ljudens ursprungskälla för att sedan tranformera dem i en livesituation från scenen. Musiklista:LEAR Deeplistening Band & P OliverosCD Deeplistening TEN EARS CELEBRATION Deeplistening Band & P OliverosCD Tosca Salad NIKE Deeplistening Band & P OliverosCD Deeplistening OFF THE BEATEN TRACKER Deeplistening Band & P OliverosCD Tosca Salad REASON IN MADNESS MIXED  Pauline OliverosCD Crone Music THE FOOL'S CIRCLE   Pauline OliverosCD Crone Music EPIGRAPHS IN A TIME OF AIDS   P Oliveros m flCD Tosca Salad

Regnede silede ned lørdag den 5. november, hvor PodStories' syv reportere bevægede sig rundt i Amagercenterets snirklede, lavloftede gange og forsøgte at indfange stedets liv og sjæle med tændte mikrofoner.Optagelserne blevet til dette lydtætte billede fyldt med knitrende indkøbsposer, drengestreger, farvede negle, papegøjeprutter, samtaler om optimisme og den gode død, centerradio, tilsvininger, oddset og tilrøget værtshusstemning. Optagelse og redigering: Kerstin Øhlenschlæger, Anne Jeppesen, Jakob Dybro Johansen, Stine de Klauman, Jane Mejdahl, Nanna Hauge og Ole Fugl Hørkilde.

Om principer och profiter i EU:s södra grannskap. Hör berättelserna om hur Kadaffi lärde Berlusconi bunga bunga och blev Europas gränsvakt, om fiskeförhandlingar som fortsätter mitt under brinnande uppror, och om europeiska ekonomiska egenintressen som bidragit till sociala motsättningar i massupprorets Maghreb. Med röster från Florens, Oxford och Hurghada. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur kan ni bara se på, när vi dödas... En vädjan som via Skype och internet trängde ut ur det stängda Libyen i veckan. Och allvaret i situationen har gjort att världens ögon nu är riktade mot Libyen. FN:s säkerhetsråd talar om brott mot mänskligheten och överväger, i detta nu, skarpa sanktioner. USA:s, Nato:s och EU:s ledningar höll igår samtliga krismöten för att överväga egna åtgärder. Men i dagens Konflikt riktar vi blicken lite vid sidan av om den helt aktuella dramatiken i Libyen, och tittar på vad omvärlden och de rikare grannarna i EU egentligen gjort tidigare när det gäller de större, underliggande problem som bidragit till den vrede som nu svämmar över på torgen i Nordafrikas och Mellanösterns länder. Uppenbart är att brist på jobb, fattigdom, framtidsmöjligheter och ojämlikhet varit bränsle på den brasa som nu brinner för fullt bland EU:s närmaste grannländer i söder. Och detta trots mer än 15 år av deklarationer från EU:s sida om partnerskap för social och ekonomisk utveckling med grannländerna kring Medelhavet, i Nordafrika och Mellanöstern. Och nu hävdar ledande EU-företrädare att Europa behöver tänka om. Så vi ställer idag frågorna: Har EU ett medansvar för dagens kriser och uppror i Nordafrika och Mellanöstern? Och vad bör EU då göra nu? Medverkande för att hjälpa oss söka svar på det är Mats Karlsson, tidigare vice världsbankschef, i flera år världsbankens ansvarige för Mahgrebländerna och numera chef för Centret för Medelhavsintegration i Marseille och Marianne Laanatza, mångårig mellanösterexpert vid tankesmedjan MENA, som undervisar på svenska universitet och anlitas som konsult av både svenska och internationella myndigheter och organisationer, nu senast bla för att undervisa tjänstemän vid flera arabländers handelsministerier i vad man bör tänka på med i förhandlingar med EU. De är stora grupper unga i Nordafrika som nu så tydligt i flera länder tappat tålamodet med arbetslöshet, eller usla arbetsvillkor och en hopplös framtid. Konflikts Ira Mallik hittade faktiskt några av dem på "Sweden.se - the official gateway to sweden", regeringens hemsida för att upplysa de som vill arbetskraftsinvandra till Sverige. En av insändarna med frågor dit är egyptiern Romany Shodhy, 27 år gamma med universitetsexamen i socialt arbete. Men han har fått jobb på turistrestaurang i El Gouna, en badort nära chartermålet Hurgadha. När Konflikts Ira Mallik ringde honom berättade han hur det ser ut nu när turisterna lämnat Egypten. Det av EU:s medlemsländer som tydligast uttryckt oro, eller snarare panik, över att oron i Nordafrika kan bli till flyktingsströmmar är Italien. Den oron för massmigration har också varit en faktor, vid sidan av många andra som gjort Italien till Khadaffis främsta bundsförvant i Europa. Konflikts Ivar Ekman tittade närmare på det här förhållandet, och hamnade direkt där man brukar hamna när man pratar om Italien - i sång, om Khaddafi, och Berlusconis sexlekar. En som ägnat mycken tid åt att fundera kring EU:s roll och ansvar i förhållande till länderna i Nordafrika och Mellanöstern är ekonomidoktorn och forskaren Rym Ayadi, idag knuten till tankesmedjan Centre for European Policy, men med en imponerade meritlista som sakkunnig anställd expert i EU-kommissionens olika direktorat. Med egen anknytning till Tunisien, men utbildad på franskt elituniversitet har hon intresserat sig mycket för Mahgreb-länderna och Mellanöstern. Och hon är inte förvånad över upproren, sa hon när Konflikts Mikael Olsson fick tag på henne. Han intervjuade även professor Bichara Khader på CatholicUniversity of Louvain. En talande detalj i EU:s relation till länderna i syd som kommit i skymundan av upproren i regionen är EU:s förnyande av sitt fiskeriavtal med Marocko. Det är aktuellt, för det löper ut i morgon, men också oerhört kontroversiellt. På papperet är det tydligt att EU försöker förena handel och fiskerättigheter med humanitära hänsyn. Men vad sker med de hänsynen, och med EU:s demokratiska strävanden när man gör upp med auktoritära regimer som den i Marocko? Särskilt som man gör upp om vattnen utanför Västsahara som ockuperas av Marocko. Konflikts Daniela Marquardt ringde FN:s förre rättschef Hans Corell, och EU-Parlamentsledarmöterna Isabella Lövin och Bodil Ceballos, för att tar reda på hur spelet bakom avtalet sett ut. Programledare: Mikael OlssonProducent: Ivar Ekman

Om rovdrift och rättslöshet på den globala arbetsmarknaden. Konflikts Randi Mossige-Norheim följer vietnamesiska bärplockares fortsatta jakt på arbete för att ta sig ur skuldfällan som de svenska blåbärsskogarna fångade dem i.Hör om en av vår tids största kriminella verksamheter där människor handlas som vilken vara som helst - om lukrativa affärsmodeller med minimala risker och maximala vinster. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Handeln med människor som arbetskraft är den snabbast växande internationella brottsverksamheten och ligger på en tredjeplats, efter illegal handel med narkotika och vapen. Enligt FN handlar det om 2,5 miljoner människor som exploateras som arbetskraft eller för sexuella ändamål, världen över. Men siffrorna är grova uppskattningar och man utgår ifrån att mörkertalen är stora. Och vinsterna uppskattas till över 220 miljarder kronor.Människohandeln har stora fördelar framför knark- och vapenhandeln. Riskerna att åka fast är i det närmaste obefintliga och varan - människorna - kan säljas om och om igen. Det säger professor Louise Shelley, internationellt känd forskare om transnationell kriminalitet, som vi kommer att få höra mer av längre fram i programmet. Och drivkrafterna bakom människohandeln är en slags reflektion av tillståndet i världen - globaliseringen som underlättar rörelser och kommunikation över gränserna, samtidigt som nya gränser driver människor i armarna på kriminella för att hitta kryphålen.Klimatförändringar med naturkatastrofer som följd - och fler konflikter sedan kalla krigets slut har lett till att fler människor tvingas på flykt och de blir i sin desperation lätta byten för oseriösa aktörer. Och inte minst den global ojämlikhet som också upprätthålls av tillgången på villig arbetskraft i den fattiga delen av världen, medan de rika ropar efter billigare varor och tjänster. Gäst: Madeleine Hulting, samhällsvetare med inriktning på kriminologi och internationella relationer och författare till masteruppsatsen Arbete i det dolda. I Sverige har bärbranschen hamnat i fokus för debatten om exploatering av människor som arbetskraft - en hel verksamhet som i stort sett bygger på att plockarna sliter långa dagar för usla löner eller inga löner alls. I somras kom nära 300 vietnameser till Sverige. På pappret var det för att plocka bär i Särna i norra Dalarna. De hade både anställningsavtal och arbetsvisum för tre månader. Nu har det gått fyra månader sen deras visum gick ut, och många har fortfarande inte återvänt till Vietnam. För de fick aldrig nån lön i Sverige. I stället måste de nu stanna kvar för att jobba ihop till skulden därhemma. Ha är en av de nära 150 bärplockare som blev kvar i Europa. I slutet av september hämtades hon i Särna av oseriösa rekryterare. De transporterade henne till en restaurang i Warszawa där hon jobbade för några tusen i månaden. Men nu är hon tillbaka i Särna igen, hos Ove och Anita Larsson. Konflikts Randi Mossige-Norheim har träffat dem. Det finns gott om människohandlare, ivriga att utnyttja arbetarnas desperation att lösa sin skuld och som fortsätter att hålla dem skuldsatta för att kontrollera dem. När man tittar på hur människor luras hit får man inte glömma bort den allvarliga återvändarproblematiken, påpekar Erik Leijonmarck och Walter Kegö, båda vid Institutet för Säkerhet och Utveckling i Stockholm och författare till rapporten Slavarbete i vår tid som kom ut i december förra året. Sen lagen om människohandel kom till har drygt tjugo fällande domar avkunnats. I de allra flesta fall har personerna dömts för människohandel för sexuella ändamål. Handel med människor i syfte att utnyttja dem som arbetskraft, och där man "vilselett, rekryterat och transporterat människor och utnyttjat deras utsatta belägenhet" som det står i brottsbalken, är också olagligt - men hittills har det bara resulterat i några enstaka domar. Här saknas kunskap, resurser, samordning och inte minst en politisk prioritering - har vi hört tidigare i programmet. Men vad säger de som har till uppgift att ta itu med problemet? Stefan Pettersson jobbar på Rikskriminalens kriminalunderrättelsetjänst. Han bekräftar det vi talade om för en stund sedan, att handeln med människor för arbetskraftsexploatering har hamnat i skuggan av sextrafficking. I praktiken råder straffrihet för den som ägnar sig åt människohandel. Det konstaterar också den internationellt respekterade och flitigt anlitade professorn Louise Shelley vid George Mason universitetet i Washington. Där har hon grundat och leder Centret för Terrorism, Transnationell kriminalitet och Korruption. Louise Shelley har studerat och skrivit om organiserad brottslighet sedan 80-talet, med fokus på dåvarande Sovjetunionen och vilken roll korruption och kriminalitet har spelat under och efter supermaktens upplösning. Men hennes arbetsfält omfattar många andra delar av världen och människohandel som en växande del av den transnationella organiserade brottsligheten har också fått större utrymme i hennes forskning - vilket har resulterat i Louise Shelleys nyutkomna bok: Human Trafficking - a Global Perspective. Det som har slagit Louise Shelley är likheterna mellan kriminell människohandel och legal affärsverksamhet - framför allt i hur de båda präglas av samhällets historia, traditioner och etablerade handelsförbindelser. Det är typiskt att den kinesiska modellen för människohandel också är den mest lönsamma, berättar hon för Konflikts Daniela Marquardt. Programledare: Daniela MarquardtProducent: Ira Mallik

Världens ögon riktas nu mot Nordafrika och Mellanöstern. De folkliga protesterna tvingade bort Mubarak i Egypten och Ben Ali i Tunisien. Nu ska regionen resa sig politiskt och ekomiskt. Behovet av ekonomiska reformer är mycket stort. Trots rekordtillväxt och ökade investeringar är de ekonomiska klyftorna enorma, fattigdomen förlamande och arbetslösheten ett gissel. Vägen uppåt och framåt mot en ekonomi för alla diskuteras av Mats Karlsson, Centret för Medelhavsintegration, Margareta Davidson-Abdelli, Sida samt Peter Stein, konsult.

Efter rapporterna och reportagen om islamistrekrytering i Rinkeby; samtal med SÄPO om bevis och ryktesspridning. Dessutom om riskerna med själva oron för radikalisering och nya terroristlagar. I onsdags fick också Säpo nya uppgifter i det att riksdagen ny lag som gör att även uppmaning offentligt och rekrytering till terrorism blir straffbart med mellan 2 och 6 års fängelse, vilka utmaningar ställer det Säpo inför? Malena Rembe, chefsanalytiker på Säpo, berättar om säkerhetspolisens uppgifter i länge intervju. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lördagen för två veckor sedan sände vi ett längre reportage från stockholmsförorten Rinkeby. Det efter att förorten rönt stort medialt intresse; Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, ABC, Expressen, Aftonbladet, Ekot, SVT, TV4, Metro, Tidningen City och internationella nyhetsbyrån AP har alla berättat varianter av en liknande historia; om hur islamister propagerar, lyckas stoppa fester och hotar radikalisera unga somalier.När sedan ledande svenska politiker som bl a socialdemokraterna Nalin Pekgul och Mona Sahlin tillsammans med integrationsminister Nyamko Sabuni refererar till radikaliseringen i Rinkeby och en omstridd rapport från Rosengård, tas som exempel på extrema islamisters inflytande i förortsområden, blir det en del av en större europeisk tendens. Så vi bestämde oss för att åka till Rinkeby och se vad som hänt. Mycket av rapporterna visade sig emanera från några få källor. I synnerhet ungdomsledaren, hip-hoparen och festfixaren Kadafi Hussein, vars stoppade fester, enligt honom var tecken på islamisternas framryckning. Men uppgift visade sig stå mot uppgift och många hävdade att det var inställda fester var i själva verket uttryck för föräldrars oro. Folkets Husföreningen, som håller i lokalerna där festerna hölls, vill nu i efterhand betona att de inte stått som arrangör för någon av de omdiskuterade festerna, som man möjligen kunde få intryck av. Kadafi Hussein berättade också om en fritidsgård, driven av moskén där en ungdomsledare för ett par år sedan ska ha försökt rekrytera ungdomar till islamistiska al-Shabab i Somalia. Malena Rembe, chefsanalytiker vid Säkerhetspolisens, Säpos kontraterrorenhet, kom till studion för att reda ut fakta kring de olika uppgifter som florerat i medierna. Med i studion var också: Leif Stenberg, docent, islamolog och chef för Centret för Mellanösternstudier vid Lunds universitet och Mohammad Fazlhashemi, professor i idéhistoria vid Umeå universitet. Det har förekommit en rad motstridiga uppgifter om hur det förhåller sig med såväl rekrytering som radikalisering i förorter. Och det är svårt att få en uppfattning om hur stor vidden av problemet är. Integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni, gav i februari i år Säkerhetspolisen i uppdrag att sammanställa en rapport om våldsbejakande extremism. Konflikts Ira Mallik träffade henne. 2008 skärptes EU:s rambeslut om bekämpande av terrorism. Med hänvisning till det och Europarådets konvention om förebyggande av terrorism antog riksdagen onsdagen den 21 april en ny lag för att förebygga terrorism. Den nya lagen innebär att fler handlingar ska kunna straffas som terrorism. Att uppmana, rekrytera eller utbilda personer till att utföra terrorhandlingar blir straffbart enligt den nya lagen. Svenska domstolar får ökade befogenheter att utdöma straff för terrorism. Svenska medborgare utomlands och utlänningar som bor i Sverige kommer att kunna ställas inför svenska domstolar. Brott som faller under den nya lagen kan resultera i fängelse i högst sex år.Onsdagen 21 april antog riksdagen också en förlängning av den omdebatterade lagen "om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott". Med det nya tillägget att den ska kunna användas mot de nya brotten ovan. Den ger de polisen möjlighet att i sin underrättelseverksamhet använda sig av hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning, hemlig kameraövervakning och postkontroll.Båda lagarna gäller från den 1 december 2010. Programledare: Mikael OlssonProducent: Ira Mallik

Ett år av förväntningar, hopp, och besvikelser. Det är dags att utvärdera president Barack Obama första år vid makten. Hör vilka betyg han får - från lunchgästerna på grillbaren i hjärtat av det svarta Washington, från en ledande presidentexpert och från konservativt håll. Agneta Ramberg och Ginna Lindberg sänder från Washington. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den senste veckan har ett ämne överskuggat allt annat i amerkanska nyheter och kommentarer: systemfelen och missarna som gjorde att Omar Farouk Abdulmutallab kunde flyga mot Detroit på juldagen med sprängmedel insytt i kalsongerna - och de politiska följderna av detta. President Obama var på julsemester på Hawai när attentatsförsöket över Detroit inträffade. Republikanerna grep tacksamt detta tillfälle att anklaga Obama för att vara svag vad gäller terrorism.Med Agneta Ramberg i studion i Washington finns Sveriges Radios Washingtonkorrespondent Ginna Lindberg för att kommentera det aktuella läget och den väntade sjukvårdsreformen och stigande arbetslöshet. I studion finns också Trita Parsi, för att ge synpunkter på hur presidenten hanterat krisen i Iran. Parsi har bakgrund i Sverige och är idag ordförande i National Iranian American Council och bosatt i Washington. Terror och nationens säkerhet är tillbaka på den politiska dagordningen, hur gärna Obama än hade velat slippa det. Men för att få frågorna om hur Barack Obama har klarat sitt första år i Vita huset och om han kunnat leva upp till de enorma förväntningarna på honom begav sig Agneta Ramberg och Ginna Lindberg till grillbaren Ben's Chili Bowl på U-street i hjärtat av det svarta Washington. Lunchgästerna var mer än nöjda med presidenten och Nizzam Ali gav Obama högsta möjliga betyg, ett A. Ginna Lindberg har träffat en av USA:s ledande presidentexpert, Stephen Hess. Han är professor vid tankesmedjan Brookings och menar att Obamas omfattande politiska agenda blivit ett problem för honom. Det ekonomiska stimulanspaketet och sjukvårdsreformen har lett till svidande kritik från högern, men dessa förändringar är även exempel på Obamas största framgångar, menar Hess. Det finns även en besvikelse mot Obama från den amerikanska vänstern, men förväntningarna har varit orealistiska. Obama är inte en fullt så radikal president som en del velat tro, hävdar Hess. Washington, och inte minst Georgetown, är starkt dominerat av demokrater. Ginna Lindberg vände sig till den tyngsta konservativa taneksmedjan, Hertiage foundation, för att få ett betyg högerifrån på Obama. Där träffade hon professor Lee Edwards, som menar att Barack Obama är mer populär än hans politik är. Fast samtidigt konstaterade han att president Obama har varit en gåva för de konservativa. Sedan han tillträdde strömmar donationerna in till den konservativa tankesmedjan. En av de allra första inflytelserika amerikaner som gick ut och gav Barack Obama sitt stöd som demokratisk presidentkandidat var Zbignew Brzezinski, en gång mäktig säkerhetspolitisk rådgivare åt president Carter, numera, vid 80-års ålder, en av USAs mer inflytelserika utrikespolitiska tänkare och en man Obama både talar med och har sagt att han lärt massor av. Zbigniew Brzezinski har varit med i Konflikt förut, förra våren, och sade då att inte sedan John F Kennedy för över 50 år sen har en presidentkandidat gjort ett så gott första intryck på honom som Obama gjorde. Brzezinski har just publicerat sin utvärdering av Obamas första år, av hans utrikespolitik, i en stor och uppmärksammad artikel i tidskriften Foreign Affairs: en rätt rättfram blandning av ros och ris. Agneta Ramberg träffade Zbigniew Brzezinski på hans kontor på Centret för strategiska och internationella studier i Washington. Programledare: Agneta RambergProducent: Ira Mallik

Konflikt om Afghanistan där ett redan allvarligt läge ständigt förvärras. Militärens rop på förstärkning möter en växande opinion mot kriget som tar allt fler soldaters liv. Om en konflikt där Västs illusioner om vad som är möjligt krockar med afghaners uppfattning om vad som är nödvändigt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Anklagelser om fusk och mygel i det afghanska presidentvalet har avlöst varandra under den gångna veckan. De ledande kandidaterna slänger sig med preliminära och påstådda valresultat för att hävda sin egen seger. Men veckan har också präglas av andra dramatiska siffror; självmordsattacker i Kandahar som tog 43 människors liv, antalet dödade utländska soldater som redan passerat dödssiffran för hela förra året och vikande opinioner i Storbritannien och USA, där nu för första gången fler än hälften är emot kriget i Afghanistan.Den amerikanska generalen Stanley McChrystal, som leder den internationella Afghanistan-styrkan ISAF kommer inom de närmaste dagarna att presentera den översyn han låtit göra av insatsen. Det antas allmänt att han kommer att begära en rejäl truppförstärkning för att hejda de afghanska motståndsgruppernas utbredning. Men frågan är vilket stöd han kan räkna med. Konflikt ringde upp Anthony Cordesman, en av USA:s mer tongivande säkerhetspolitiska analytiker, verksam vid Centret för strategiska studier i Washington. Han menar att vi har nått en kritisk punkt i synnerhet när det gäller att vinna opinion för en fortsatt insats i Afghanistan. Man kan inte hålla på i sju år och påstå att man vinner när det är uppenbart att det bara blir värre och värre för varje år, säger han. Och han är inte nådig med kritiken mot den internationella insatsen som han själv anser har sig själv att skylla för motgångarna. Det verkar nästan ha funnits en tyst överenskommelse att förneka allvarliga problem inom såväl de civila som de militära insatserna för att ge sken av framgångar, när vi i själva verket och som den amerikanske generalstabschefen Mike Mullen nyligen påpekade, håller på att förlora, säger Anthony Cordesman. Med i programmet är Anders Fänge, Svenska Afghanistankommitténs platschef i Kabul. Han efterlyser en större satsning på civila insatser och är starkt kritisk till bristen på samordning mellan alla aktörer som är verksamma i landet. Med är också försvarsminister Sten Tolgfors, som understryker att den svenska militär närvaro i landet tryggar tillvaron för afghanerna i landet. Konflikts reporter Julia Lundberg har träffat ett par av de svenskar som deltagit i ISAF för att höra hur de själva ser på sina insatser. Li Skaring tjänstgjorde som militärpolis och samverkansbefäl i Serapol i norra Afghanistan och kom hem från det senaste uppdraget i maj i år. Mikael Box är yrkesofficer och arbetar som ombudsman på officersförbundet i Stockholm. I ett halvårs tid befann sig Mikael Box på en stor amerikansk militärbas och var rådgivare åt den afghanska armén. Den förre brittiske diplomaten och Afghanistankännaren Rory Stewart ifrågasätter starkt den internationella insatsen i Irak. Inte för att den afghanska befolkningen inte skulle behöva hjälp utan för att vi har tagit oss an så många, så stora och så oförenliga uppgifter, säger han. Vi tycks inte förstå varför vi egentligen är där, hävdar han. Rory Stewart har tidigare medverkat tidigare i Konflikt. Sedan dess har USA fått en ny president som tidigt markerade att Afghanistan, till skillnad från Irak, är rätt krig och ett nödvändigt krig och ett konfliktområde som kommer att stå i fokus för den nya administrationens utrikespolitik. Men i praktiken har inte mycket förändrats med Barack Obama i Vita huset, säger Rory Stewart. KOnflikts Daniela Marquardt har talat med honom. Det dröjer fortfarande innan vi får reda på resultatet från förra veckans presidentval i Afghanistan. Men en president har faktiskt redan utsetts på TV i den afghanska reality-showen Namzad - Kandidaten. Under drygt två månader har några unga afghaner fått tävla i den kommersiella TV-kanalen Tolo TV:s låtsasval. Deltagarna har fått utveckla ett politiskt program och tillsätta en regering. En efter en har de röstats bort av publiken. Konflikts Ira Mallik ringde upp den enda kvinnliga deltagaren, 19-åriga Ajuba Daqiq, för att ta reda på skillnaden mellan dokusåpakandidaterna och de verkliga presidentkandidaterna. Hon kom tvåa i tävlingen och menar att hon skulle ha vunnit om Afghanistan inte varit ett sådant utpräglat patriarkalt samhälle. En kvinna kan bli advokat, en kvinna kan bli minister, ja en kvinna kan till och med bli president, säger Ajuba Daqiq.Det upptrappade våldet i Afghanistan drabbar även de civila biståndsarbetarna. Bara under den gångna månaden har över 30 människor dödats. Hashim Mayar är vice chef på organisationen ACBAR - en paraplyorganisation som samordnar ett hundratal utländska och inhemska frivilligorganisationers arbete med syfte att effektivisera de många olika biståndsprojekten. Och det försämrade säkerhetsläget påverkar också hans arbete berättade Hashim Mayar när Konflikts Marie Liljedahl fick tag på honom på telefon. Han uttrycker en stor frustration över att de internationella aktörerna i landet i lyssnar på vad afghanerna vill. Det finns massa vackra ord på pappret, men vi ser dem inte i handling, säger han.Programledare: Daniela MarquardtProducent: Marie Liljedahl

Lördag 3 maj På första maj, 40 år efter -68, ekar talkörerna mot USA:s politik högre än nånsin. I arabvärlden slår förtroendet för USA i botten, enligt nya undersökningar. USA - imperium eller frihetsfästning? Imperialism eller idealism? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gud brukar vara mycket närvarande i amerikansk politik. Alla som seriöst aspirerar på presidentämbetet bör ha ett förhållande till Gud. Företrädesvis den kristne, men en längre tid har gudstron ställt till problem för en av kandidaterna eller snarare har Barack Obamas förhållande till hans tjänare på jorden ifrågasatts och i början av veckan kokade Baracks bägare över när hans pastor sedan 20 år tillbaka Jeremiah Wright gjorde sitt ”en dåres försvarstal” och predikade på nationella pressklubben. Att Wright talat om USA: s regering som imperialistisk, utövare av statsterrorism och säkert också kapabel att uppfinna AIDS blev för mycket. I tisdags bannlyste Obama sin själasörjare. Oavsett om Barack Obama blir vald eller inte måste jag svara inför Gud, inte väljarna, det styr mitt agerande, sa pastorn. Men pastor Wright har inte längre Obamas öra, för det går inte att bli president i USA med såna vänner, men pastorn har andra vänner. När det gäller bilden av USA i arabvärlden är det två motsatta uppfattningar som dominerar. Å ena sidan finns en stor beundran för USA och västvärldens teknologiska framsteg och ekonomiska framgångar. Och många ser västvärldens demokratier som föredömen. Men här krockar också bilderna. För å andra sidan betraktas USA som skenheligt, som inte lever upp till sina demokratiska principer i relationerna med arabvärlden och som gärna offrar demokratin om det gynnar de egna intressena. Det här visar två omfattande opinionsundersökningar; dels i rapporten ”Who speaks for islam - What a billion muslims think” där Gallup-institutet sedan 2001 intervjuat 50 000 personer i 35 länder med huvudsaklig muslimsk befolkning och i det amerikanska Zogby-institutets årliga rapport ”Annual Arab Public Opinion Poll”. Konflikts Daniela Marquardt ringde upp professor Shibley Telhami vid Zogby-institutet och den egyptiske statsvetaren Abdel Monem Said. En tredjedel av arabvärldens befolkning tror inte att en ny president kommer att förändra USA: s politik i Mellanöstern. I Michel Chossudovsky har de en åsiktsfrände. Han sa nyligen upp sig från en professur i ekonomi för att på heltid vara chef och redaktör vid Centret för Global research i Kanada. Chossudovsky har arbetat som rådgivare åt flera FN-organ och regeringar, men har under senare tid gjort sig känd som en envis och kontroversiell aktivist å kritiker av amerikansk politik. Hans senaste bok ”Americas war on terrorism” är översatt till mer än tio språk och där driver han, vid sidan av en mängd andra mycket kontroversiella teser, tesen att amerikansk utrikespolitik varit sig lik sen andra världskriget. Det finns en kontinuitet, en linje, ett återkommande mönster i amerikansk utrikespolitik, oberoende av vilket parti, eller vilken president som regerat, säger Michel Chossudovsky. Den tar sin början under president Truman, som också gett namn till den doktrin som Chossudovsky anser inspirerat mycket av senare amerikanska regeringars strategi och agerande. Alla som kan något om krigföring inser att ingen nation klarar att inleda ett reguljärt storkrig tre veckor efter en krigsförklaring, så som den 11 september var. Chossukdovsky hävdar att planläggningen måste ha startat långt tidigare och han söker stöd för sin tes i dokument som visar att tanken inte var främmande i de högre lagren i Washington. I rapport med titeln ”Återuppbyggnaden av Amerikas försvar; strategier, krafter och resurser för ett nytt sekel”. Den utgavs av det neo-konservativa nätverk ”Project for a new American century” som rymde sammanlagt många av dem som sedan skulle komma att dyka upp i George Bush regering; som ministrar, rådgivare och i fallet Dick Cheney också som vicepresident. I rapporten talas bland om att det är avgörande för USA: s nationella intressen att man snabbt omgrupperar styrkor till nya framskjutna baser i mellanöstern och Centralasien. Jack Keane är fyrstjärnig general och f.d. operativ chef för den amerikanska armén. I den funktionen kommenderade han över en och en halv miljon soldater och anställda, spridda i över 120 länder, och med en årlig budget på långt över 100 miljarder dollar. USA: s nationella intressen kräver närvaro av amerikansk trupp i både Irak och Afghanistan, även om och när länderna blir stabila, säger General Jack Keane, vi talar inte 10-15 år utan närvaro på verkligt lång sikt. Och det gäller oberoende av vem som blir president. Idag är han medlem av amerikanska försvarsdepartementets politiska och taktiska råd vid sidan av en mängd konsult- och styrelseuppdrag i försvars- och säkerhetsindustrin. Mikael Olsson fick tag på den ständigt resande generalen på ett hotell i Mellanvästern. En av McCains rådgivare som skrivit mycket om USA:s nationella intressen är Ralph Peters, fd underättelseofficer vid den militära underättelsetjänsten, både på fältet och i stabsfunktion. 2006 publicerade Peters en karta i Armed Forces Journal, en tidning för amerikanska militärer, politiker och industriledare, med rubriken ”Blood borders - How a better Middle East would look”. Peters hade ritat om gränser och styckat upp flera stater i Mellanöstern, där bl. a en delning av Irak i tre rekommenderades. Kartan har fick stor spridning och många, som t ex professor har i Pentagonkartan sett bevis på en den amerikanska imperialismens planer. När kartan föredrogs på ett Nato-möte i Rom utbröt en diplomatisk kris då dom nävarande turkiska officerarna gick i taket. Pentagon fick efteråt be Turkiet om ursäkt. Till Konflikts Marie Liljedahl berättar han att kartan inte var en politisk rekommendation utan var gjord som en intellektuell övning för amerikanska politiker. ’ Samantha Power är professor i globalt ledarskap och statsvetenskap vid Harvard. Hon verkar också som journalist och författare och har i kraft av sitt engagemang och sina böcker blivit en av USA: s mer kända humanitärt inriktade idealister. Nyligen fick hon lämna jobbet som en av Barack Obamas närmaste utrikespolitiska rådgivare, för att hon kallat Hillary Clinton ”monster” i en tidningsintervju, något som hon sedan ångrat. USA måste bevisa sin goda vilja genom att handla annorlunda, menar Samantha Power och hon talar om det goda imperiet, det ledarskap för mänskliga rättigheter som USA borde vara.Programledare: Mikael OlssonProducent: Marie Liljedahl

Lördagen 1 mars Om de den väv av intriger, allianser och intressen som vävs längs den gamla Sidenvägen. Där forna sovjetiska republiker med auktoritära ledare, fattig befolkning, islamistiska krafter och narkotika blivit spelplats för ett nytt stormaktspel om det olje- och gasrika Centralasien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konflikt tittar närmre på Shanghai Cooperation Organisation, SCO. Samarbetsorganisationen SCO bildades på initiativ av Kina och har alltmer antagit karaktären av en allians mellan medlemsländerna Kina, Ryssland, Kazachstan, Kirgizistan, Tadzjikistan och Uzbekistan. Motiven från början var gemensam säkerhet genom att lösa gränstvister och samordna terroristbekämpning. Men SCOs arbete tog fart först efter att den amerikanska närvaron och aktiviteten i området ökade efter den 11 september, 2001. Så det är svårt att inte se SCO som också delvis en motoffensiv till USA:s framryckning i området. På det senaste årliga mötet i Bishek var samarbetet kring olje- och gasfyndigheterna i fokus. Två dagar efter mötet skrev Kina på två stora avtal - ett med oljerika Kazachstan om en ny pipeline till Kina och ett annat med gasrika Turkmenistan om en ny gasledning till Kina - avtal som ytterligare ökar spänningen, också mellan de tillfälligt allierade Ryssland och Kina och som understryker att de nu självständiga centralasiatiska republikerna nu kan göra affärer av sin självständighet.I studion kommenterar två svenska forskare som, var och en för sig och tillsammans, skrivit mängder om spelet i Centralasien och Kaukasus; Nicklas Norling, forskare vid Institutet för Säkerhets- och Utvecklingspolitik ochNiklas Swanström, chef för samma institut samt associate professor vid The Central Asia-Caucasus Institute vid Johns Hopkinsuniversitetet i Washington. Ariel Cohen, expert på geopolitik och energisäkerhet på den tongivande konservativa tankesmedjan Heritage Foundation i Washington, är orolig. Han ser två nygamla imperier resa sig. Vad vi bevittnar i Centralasien är Kinas ökande styrka som ekonomisk, men också politisk makt, säger han. Och likadant är det med Ryssland, som under Putin har, återgått till en gammal ordning av hårt centralstyre och liknar nu det Ryssland som fanns före 1917 års revolution, säger Ariel Cohen. En stormakt som med geopolitisk tyngd kastar sig in i maktspel både i väst och längs sin södra gräns.En vanlig amerikansk hållning till Shanghai Cooperation Organization är att det är inget annat än en rysk-kinesisk allians för att kasta ut USA ur Centralasien. Men det är en kraftig förenkling och inte hela sanningen säger Stephen Blank, professor vid institutet för strategiska studier på USAs krigshögskola i Pennsylvania. SCO erbjuder möjligheter för Ryssland och Kina att lösa sina egna intressekonflikter, som är många, säger han. Organisationen svarar också för hjälp till att upprätthålla och ordning i de egna staterna gentemot inre och yttre fiender. Vi tittar också på det kinesiska perspektivet. Professor Pan Guang är chef för Centret för internationella studier I Shanghai. Han har en lett forskning och skrivit om en lång rad ämnen som berör Kinas utrikespolitik och relationer, terrorism och religionsmotsättningar, han har ett flertal akademiska uppdrag I USA, han har anlitats av FN:s generalsekreterare och har fått hedersmedalj av Vladimir Putin för sina bidrag till relationerna mellan Kina och Ryssland. Och han är chef för Shanghai Cooperation organisations eget forskningscenter. Professor Pan Guang tycker inte att USA är längre utgör något större hot, deras storhetstid i regionen blev kort. I spelet om inflytande och resurser i de kaukasiska och centralasiatiska republikerna finns det ju ytterligare minst en storspelare, EU. Men många menar att EU-länderna inte har förstått, hur viktigt övriga stormakters spel om Centralasien är och vilka konsekvenser det kan få för Europa. EU håller på att bli överspelat. Mer om det i programmet. Turkmenistan, i Centralasien har den senaste tiden varit fokus för stormaktsspelet om naturresurserna. För första gången deltog nämligen Turkmenistan i ”Shanghai Cooperation Organizations”, SCO:s årliga möte i höstas. Något som kom att oroa de amerikanska förhandlare som skymtade möjliga framgångar i förhandlingar om utvinning av Turkmenistans stora gasfyndigheter. Författaren och skribenten Gunnar Ohrlander bestämde sig nyligen för att åka dit för att ta reda på mer. Hör hans reseberättelse i Konflikt.Vi berättar också om dokumentären Shadow of the Holy Book som visas i mars på Tempofestivalen i Stockholm. I centrum för filmen står boken Ruhmana - boken som den förra turkmenska presidenten Niyazov gav ut 2001 och som har kommit att bli landets viktigaste propagandaverktyg. Idag har boken översatts till över 40 språk. Det visar sig att boken har blivit ett viktigt smörjmedel om man vill göra affärer med en världens värsta diktaturer. Konflikt talar med jursisten Kevin Frasier, som varit med och gjort dokumentären Mer informationProgramledare Mikael OlssonProducent Petra Quiding

Lördag 9 februariSomalia är en strategisk bricka i stormakternas spel om Afrikas Horn och ny front i kriget mot terrorismen - men vem bryr sig egentligen om somalierna som befinner sig i den värsta humanitära katastrofen i Afrika just nu? Var finns vägen ut ur Somalias ständiga kaos?Hör oppositionens röster från exilen i Eritrea, somaliska företrädare i Sverige och analytiker från USA och Frankrike. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För ett drygt år sedan invaderade Etiopiens militär Somalia för att återinrätta den tillfälliga interrimsregeringen efter att de islamiska domstolarna hade tagit kontrollen över Mogadishu och de södra delarna av landet under andra halvan av 2006.Under hösten har våldet trappats upp mellan å ena sidan interrimsregeringens styrkor och deras etiopiska allierade och på den andra sidan de motståndsgrupper som är allierade med oppositionen som nu finns i exil i Eritrea. För Somalias redan plågade befolkning har situationen blivit akut. En miljon människor är på flykt och deras nöd blir än värre när också hjälporganisationerna tvingas lämna landet. FN beskriver det som pågår som den värsta humanitära katastrofen i Afrika, värre till och med än Darfur. Tidigare i veckan dödades minst 20 människor i ett sprängattentat i den Somaliska hamnstaden Bossasso och 8 kvinnor dog när minibussen de färdades i sprängdes av en vägbomb i södra Mogadishu. Hjälporganisationen Läkare utan gränser - som brukar vara de som härdar ut längst i de svåraste konflikterna - meddelade nyligen att de drar sig ur Somalia efter att tre av deras medarbetare hade dödats.En annan yrkesgrupp som är skottlinjen för det brutala våldet är journalisterna, vilket har inneburit att de flesta journalister lämnat landet och Somalia har hamnat i mediaskugga. Men på den privata radiostationen Radio Simba jobbar Mustafa Hadji Abdinur som berättar att det blir svårare för varje dag att leva och verka som journalist i Mogadishu. Under det senaste året har karaktären på våldet ändrats till viss del. Det är inte längre olika klanmiliser som står i fokus i våldsamhetern, utan två tydliga parter: å ena sidan den FN-stödda regeringen och de etiopiska trupper som hjälper dom, och å andra sidan: resterna av de islamsiska domstolarnas förbund. Domstolarna ingår numer som en del i något som kallas Alliance for the re-liberation of Somalia, Alliansen för Somalias återbefrielse. Den bildades i höstas och leds från Asmara i Eritrea av de islamiska domstolarnas ledare, Sheikh Sharif Ahmed, som styrde Mogadishu under det halvår som domstolarna hade kontrollen över huvudstaden och de södra delarna av landet. Inom den löst sammansatta domstolsrörelsen som rymde allt ifrån jihadister till moderata islamister betraktades Sheikh Sharif Ahmed som en av de mer moderata krafterna. Frilansjournalisten Magnus Bellander mötte honom och den vice ordförande Jama Mohamed Ghalib i Eritreas huvudstad Asmara.Hör Marika Fahlén Sveriges ambassadör på Afrikas horn om möjlighet till dialog och fredlig utevckling i Somalia.I Sverige finns en stor somalisk diaspora med ett starkt engagemang för sitt gamla hemland. Här finns finns flera personer som pekas ut att tillhöra det ledande skiktet inom den somaliska oppositionen, folk som inte sällan här viktiga positioner inom det svenska samhället. En av dem är Amina Said som var en av 11 svenskar som var på plats i Asmara i Etiopien i september när Alliansen formerade sig. I Uppsala finns Jamal Hussein som titulerar sig som interimsregeringens svenske talesman. Marie Liljedahl träffade dem för att diskutera vilken möjlighet det finns till dialog.När de etiopiska styrkorna invaderade Somalia och fördrev de islamiska domstolarnas förbund från Mogadishu varnade den internationellt respekterade Somalia-kännaren Roland Marchal vid Centret för internationella studier i Paris, för att Somalia riskerade att bli ett afrikanskt Irak. Och idag anser han att hans farhågor besannats. Den amerikanske professorn i statsvetenskap Peter Pham, vid James Madison universitetet i Virginia arbetar som rådgivare åt den amerikanska regeringen i frågor som rör Afrikas horn. Han tar på sig äran att vara den som först uppmärksammade Bush-regeringen på de framväxande islamiska domstolarna i Mogadishu och att de skulle komma att utgöra ett nytt hot mot säkerheten på Afrikas horn.Stockholmsförorten Rinkeby har blivit något av Sveriges ”lilla Somalia” sedan en stor del av svensksomalierna bosatt sig där. Där bor Abadir Abdi, som är mer känd med artistnamnet Kadafi. Han sjunger om hur den unga generationen somalier ska ena Somalia. Robin Olin träffade honom. Programledare: Daniela MarquardtProducent: Marie Liljedahl