Podcasts about ammarn

Toppbetyg till Alexander Paynes nya film The Holdovers. Varför är kritikerna överens om att historien om några olyckliga elever och en udda lärare som blivit kvar på internatskolan över jul, är filmberättande på högsta nivå? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Författaren och filmkritikern Göran Everdahl kommer till P1 Kultur och hjälper oss analysera Alexander Paynes dramaturgiska knep.GOLDEN GLOBE-GALA I HELGEN OCH ROGER WILSON LETAR VINNARKVALITETERGalasäsongen inleds traditionsenligt med Golden Globe, galan som länge varit i blåsväder men som startat om sig själv och försökt hänga med lite i tidens krav på jämställdhet och mångfald i jurygrupperna. Hur ska det gå med Barbenheimer, vem får flest priser - Greta Gerwig eller Christopher Nolan? Och så superfavoriten ”The Holdovers”.MIKAEL BERGLUND SER TILLBAKA PÅ ÅRET SOM ROMANPRISVINNAREMikael Berglunds vinnarbok ”Ovanjorden” har precis börjat sändas som radioföljetong i P1 och alla 17 avsnitten går att lyssna på i appen SR Play. Just nu sitter han insnöad i Ammarnäs där boken utspelar sig, kärlekshistorien mellan förskolefröken Oskar och renskötaren Eija. Vi ringde upp Mikael Berglund för att fråga hur vinnaråret varit och hur många nya läsare han fått.Nästa vecka, på onsdag 10/1, får vi veta vilka fyra svenska romaner som blivit nominerade till Sveriges Radios Romanpris 2024.MUSEERNAS HEMLIGHETER: SEJTENEn helig sten, som dyrkas i den samiska religionen - men stals från sin plats i naturen av två svenska grevar på upptäcksresa i Lappland år 1900. Efter många turer kom den tillbaka till sameland och hamnade i en museimonter på Ajtte i Jokkmokk. Dit åkte P1 Kulturs Mattias Berg och såg hur den naturligt fågelformade halvmeterhöga stenen liksom spejade ut från sin monter. Med hela sin mystiska kraft i behåll.KLASSIKERN OM EN KVINNA BAKOM GLAS I ”VÄGGEN”Den österrikiska författaren Marlen Haushofers roman Väggen från 1963 har fortsatt att förbrylla. Och på senare tid har paralleller dragits till Solveig Balles Om uträkning av omfång. Kvinnan i Väggen sitter också fast men inte i tiden utan snarare i rummet. I Katarina Wikars Klassiker hör vi Anna Godenius läsa ur Väggen.Programledare: Lisa BergströmProducent: Nina Asarnoj

I detta avsnitt får vi följa med Gullet och Widde från vadarsträcket vid Laholmsbukten i maj till fjällens fågelliv i trakten kring Ammarnäs i juni. Gullet och Frida har för en gångs skull slitit sig från hemmamarkerna i söder och tagit sig till bland annat Ammarnäs för att träffa Sören Svensson och prata om LUVRE-projektet som just i år firar hela 60 år som aktivt forskningsprojekt. Widde har hållit ställningarna på västkusten och kan bland annat berätta om Halmstads första havsörnshäckning. Sen blir det förstås prat om tereksnäppor, hökörnar, mindre liror och mycket mer! Pippipodden publiceras med stöd från Studiefrämjandet. Samtliga fågelläten hämtade från Xeno-Canto www.xeno-canto.org/ Musik av Blue Dot Sessions och Chris Zabriskie via Free Music Archive. https://freemusicarchive.org/music/Blue_Dot_Sessions/

Mikael Berglund får Sveriges Radios Romanpris 2023! Han vinner utmärkelsen för romanen "Ovanjorden", en berättelse om kärlek och rotlöshet i Västerbottens inland. I veckans Lundströms Bokradio gästas vi av årets vinnare av Sveriges Radios Romanpris. Det är en lyssnarjury som står bakom valet och i programmet svarar han på några av jurymedlemmarnas nyfikna frågor: Vad har han för relation till mygg? Vad betyder surhålet i romanen? Och hur har han arbetat med språket?Själv hade han inte väntat sig ett samtal från lyssnarjuryn. När de ringde upp för att tala om att han vunnit tryckte han bort samtalet. Först på andra försöket lyckades juryn komma fram.Mikael Berglund är född 1977 och uppvuxen i Lycksele, Ammarnäs och Skellefteå. Han debuterade 2015 med romanen "Ett föremåls berättelse om obesvar". Hans andra roman var "Smekmånader" som kom 2017. "Ovanjorden" är hans tredje bok.– Vi hade inga böcker hemma när jag växte upp. Vi hade uppslagsverk från A till H, men jag var bara intresserad av Kina och Japan. Så det var ingen idé att läsa dem, säger han i Lundströms Bokradio.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seUppläsare: Ulph NyströmProgramledare: Marie LundströmRedaktion: Andreas Magnell (producent) och Fredrik Wadström

Det är dags att utse vinnaren av Sveriges Radios Romanpris och det är en lyssnarjury som bestämmer. Hör juryn diskutera den nominerade romanen Ovanjorden" av Mikael Berglund. För trettionde gången väljer våra lyssnare vilken bok som ska tilldelas Sveriges Radios Romanpris. I år är det bokcirklar från Gotland och Östergötland som läst de fyra nominerade romanerna och skickat varsin representant till lyssnarjurysamtalen. Vinnaren av Sveriges Radios Romanpris 2023 tillkännages i P1 Kultur fredagen 28 april.HANDLINGEN I "OVANJORDEN" AV MIKAEL BERGLUNDOskar är en ung man som sommarjobbar på en förskola i Ammarnäs i Sorsele. På förskolan fäster han sig vid pojken Jon-Erik. Oskar förälskar sig i Jon-Eriks storasyster Eija, trots att hon redan väntar barn med en annan. Hela hennes familj arbetar med renskötsel och både Eija och landskapet och livet de representerar utövar en förbjuden lockelse på Oskar. Han har själv samiska rötter men har förlorat kontakten med sitt arv.När sommaren är över åker han hem till sitt ganska torftiga liv i Lycksele. Men han längtar tillbaka till fjällen och vattnet och växtligheten och efter Eija, och när det blir jul låter han en halvhjärtad inbjudan från Eijas pojkvän Ailo bli ursäkt för att ta bussen tillbaka. En kväll när han krockar med Eija i trappmörkret säger hon något på umesamiska som han både förstår och inte. Men ordet bekräftar ändå att även hon är fäst vid honom. Efter flera års studier återvänder han till Ammarnäs och inleder en relation med Eija.ÅRETS NOMINERADE ROMANERNatten av Sara GordanHemsökelse av Khashayar NaderehvandiBjörnjägarens döttrar av Anneli JordahlOvanjorden av Mikael BerglundDET HÄR ÄR LYSSNARJURYNAnders JonssonSara KurlandTove MattssonMariann Ekström SvenssonSamtalsledare: Lina KalmtegProducent: Nina Asarnoj

Även på den människotätaste av vandringsleder kan man ha fina och nära naturupplevelser. Det gäller bara att vara uppmärksam. Jämtlandstriangeln, vandringsleden i Jämtland som går från Storulvån via Sylarna och Blåhammaren åter till Storulvån, är 47 kilometer lång.En procent är alltså 470 meter. Den modesta sträckan tänker vår fältreporter Ingrid Engstedt Edfast förflytta sig under sändningen på lördag. Men att skynda långsamt kan ha sin poäng, om man letar efter naturupplevelserna som andra riskerar att missa. Bland gästerna finns fjällbiologen Lisa Öberg som vet var man ska titta och vad man ska lyssna efter för att uppfatta det finstilta.Även i Thomas Öbergs reportage om revirkarteraren Roger Book bjuds det på fjällnatur. Varje vår återvänder Roger till Ammarnäs i Västerbotten för att rita en karta över hur de sjungande småfåglarnas revir är placerade i ett visst terrängavsnitt. Ett sätt att upptäcka förändringar i naturen. På köpet lär man sig mycket om vad fåglarna menar när de låter.En helt annat slags fågelupplevelse kan Liselotte Wiberg i Alberga i Sörmland berätta om. Tidigt i mars varje år dyker de upp, gråhägrarna som bor i en koloni alldeles utanför villatomten.Vi hör också biexperten Göran Holmström reda ut varför ett litet bi sitter i en blomma och blåser något som ser ut som tuggummibubblor. Och så följer vi en fladdermus på en vig klättring uppför en trädstam till bohålets trygghet.För veckans kråkvinkel står författaren Mikael Niemi och programledare är Karin Gyllenklev.

Biologer inventerar floran på fjället Gajsatje och skolbarn i Halland hoppas slippa invasiv fiskart på metkroken. Vandring bland fjällviol, rosenrot och smörbollar på fjället Gajsatje. Fältreporter Jonatan Martinsson följer med biologerna Yasmine Kindlund och Isak Vahlström upp i Vindelfjällen väster om Ammarnäs. Varje sommar inventerar de floran på några utvalda fjälltoppar för att se om och hur den förändras över tid. Det är en del av ett miljöövervakningsprogram som länsstyrelsen i Västerbotten bedriver. Skolbarnen metar och hoppas slippa svartmunnad smörbult.Längs stora delar av vår kust finns numer den invasiva fiskarten svartmunnad smörbult. Än så länge är hallandskusten förskonad. Sportfiskarnas Hans Lindqwist lär ut skillnaden på de inhemska och de oönskade fiskarna. Reporter Jenny Berntson Djurvall. En annan somrig aktivitet är att spana efter sjöstjärnor. Marinbiolog Christin Appelqvist guidar oss bland arterna på bryggan utanför Tjärnö marina laboratorium. Reporter Helena Söderlundh. Har du sett att myror pyntar stacken med små bitar kåda? Lyssnaren Maggan Bylund undrar varför och vi frågar myrexperten Katja Bargum om syftet. Vilka ganska stora fladdermöss jagar över åkrarna redan innan mörkret faller? Det undrar Lovisa Lesse utanför Söderköping. Fladdermusexpert Marie Nedinge tror sig ha svaret.Det går att sjunka uppåt! Lena Pettersson har lagt sig på rygg i en kohage på Öland för att se stjärnfall i veckans kråkvinkel. Programledare: Mats Ottosson.

Såhär låter Sverige en tidig morgon i maj 2022. Inspelningen är hämtad ur direktsändningen av Fågelsångsnatten 2022. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fågelsångsnatten 2022 sändes från midnatt till klockan åtta den 21 maj och bjöd på åtta timmars direktsänd uppmärksamhet på fåglar och fågelsång. Denna inspelning är hämtad ur timmen mellan 04.00 och 05.00 som ägnades åt okommenterad fågelsång från Getterön i Halland, Nittälvsdalen i Bergslagen, Osaby i Småland, Ammarnäs i Västerbottenfjällen och Vendelån i Uppland.Ljudtekniker: Thor Andersson, Örjan Bengtzing, Martin Tuomolin, Jakob Persson, Martin Prim, Glate Öhman och Olle Sjöström.Vill du höra hur hela radiosändningen av Fågelsångsnatten 2022 lät finns den, i två delar, att lyssna på här och här.

Såhär låter Sverige en tidig morgon i maj 2022. Inspelningen är hämtad ur direktsändningen av Fågelsångsnatten 2022. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fågelsångsnatten 2022 sändes från midnatt till klockan åtta den 21 maj och bjöd på åtta timmars direktsänd uppmärksamhet på fåglar och fågelsång. Denna inspelning är hämtad ur timmen mellan 04.00 och 05.00 som ägnades åt okommenterad fågelsång från Getterön i Halland, Nittälvsdalen i Bergslagen, Osaby i Småland, Ammarnäs i Västerbottenfjällen och Vendelån i Uppland.Ljudtekniker: Thor Andersson, Örjan Bengtzing, Martin Tuomolin, Jakob Persson, Martin Prim, Glate Öhman och Olle Sjöström.Vill du höra hur hela radiosändningen av Fågelsångsnatten 2022 lät finns den, i två delar, att lyssna på här och här.

Såhär låter Sverige en tidig morgon i maj 2022. Inspelningen är hämtad ur direktsändningen av Fågelsångsnatten 2022. Fågelsångsnatten 2022 sändes från midnatt till klockan åtta den 21 maj och bjöd på åtta timmars direktsänd uppmärksamhet på fåglar och fågelsång. Denna inspelning är hämtad ur timmen mellan 04.00 och 05.00 som ägnades åt okommenterad fågelsång från Getterön i Halland, Nittälvsdalen i Bergslagen, Osaby i Småland, Ammarnäs i Västerbottenfjällen och Vendelån i Uppland.Ljudtekniker: Thor Andersson, Örjan Bengtzing, Martin Tuomolin, Jakob Persson, Martin Prim, Glate Öhman och Olle Sjöström.Vill du höra hur hela radiosändningen av Fågelsångsnatten 2022 lät finns den, i två delar, att lyssna på här och här.

En hel natt om och med fågelsång från fem platser i Sverige: Ammarnäs, Nittälvsdalen, Vendelån, Getterön och Osaby. Två minuter efter midnatt drar åtta timmars direktsändning igång - ett specialprogram från Naturmorgonredaktionen. Reportrar och fågelexperter följer hur fåglarna vaknar från norr till söder. Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman denna mastodontsändning från en utestudio i Osaby i Småland.De fem arenornaOsabyProgrammets nav är som vanligt en ekhage vid en sjö i Osaby strax söder om Växjö. Programledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson har sällskap av ekologiprofessorn Susanne Åkesson och en klassisk vårkör av först enkelbeckasin och så småningom bofinkar, trastar och sångare.AmmarnäsDen nordligaste punkten blir Ammarnäs i Västerbottensfjällen. Här bildar Vindelälvens källflöden ett vidsträckt, fågelrikt deltaland. En viktig rastplats för flyttande fåglar på väg mot fjällen. Reporter Thomas Öberg finns på plats tillsammans med fågelkännaren Christer Olsson och de hoppas på en högljudd fågelkör med blåhake, vadare, änder och lommar. Och som extra bonus kanske till och med fjällgås och dubbelbeckasin.NittälvsdalenI barrskogarna kring Nittälvsdalen i Bergslagen lyssnar reporter Joacim Lindwall efter nattskärra, orrspel, hoande ugglor och kanske också smålommarnas ljudliga duetter och klagande rop från myrmarkernas gölar. Med sig har han Martin Green, fågelforskare med många års nattlyssnande i bagaget och en av personerna bakom Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet.VendelånReportern Lena Näslund tar med sig Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog vid Naturhistoriska riksmuseet och passionerad fågelskådare, i kanoten. De paddlar med start i Vendelsjön och fortsätter sedan färden under natten ner längs Vendelån mot Uppsala. Kanske når de fram till Fyrisån. Längs vägen har de chans på rördrom, trastsångare, kärrsångare, flodsångare, vaktel och kornknarr.GetterönVästligaste utpost blir Getteröns naturreservat norr om Varberg i Halland. Lisa Henkow rapporterar från de unika våtmarkernas rika fågelliv, tillsammans med naturvägledare Linnea Henriksson som skådat fågel sedan barnsben och lyssnar efter Getteröns fåglar varje dag i sitt jobb. Här sjunger näktergalar och sånglärkor, medan änder, skrattmåsar och gäss bidrar med grövre röster till fågelkören. I luften drar ladusvalorna fram som svarta pilar och med lite tur får vi höra rosenfinken.Naturmorgons fågelsånglektioner Vem är det som låter? Naturmorgons programledare Mats Ottosson har satt samman 32 fågelsånglektioner att lyssna på inför eller efter Fågelsångsnatten. De finns samlade här.Fågelsångsquiz Hur bra är du på fågelsång? Testa dina kunskaper i Naturmorgons quiz.

En hel natt om och med fågelsång från fem platser i Sverige: Ammarnäs, Nittälvsdalen, Vendelån, Getterön och Osaby. Två minuter efter midnatt drar åtta timmars direktsändning igång - ett specialprogram från Naturmorgonredaktionen. Reportrar och fågelexperter följer hur fåglarna vaknar från norr till söder. Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman denna mastodontsändning från en utestudio i Osaby i Småland.De fem arenornaOsabyProgrammets nav är som vanligt en ekhage vid en sjö i Osaby strax söder om Växjö. Programledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson har sällskap av ekologiprofessorn Susanne Åkesson och en klassisk vårkör av först enkelbeckasin och så småningom bofinkar, trastar och sångare.AmmarnäsDen nordligaste punkten blir Ammarnäs i Västerbottensfjällen. Här bildar Vindelälvens källflöden ett vidsträckt, fågelrikt deltaland. En viktig rastplats för flyttande fåglar på väg mot fjällen. Reporter Thomas Öberg finns på plats tillsammans med fågelkännaren Christer Olsson och de hoppas på en högljudd fågelkör med blåhake, vadare, änder och lommar. Och som extra bonus kanske till och med fjällgås och dubbelbeckasin.NittälvsdalenI barrskogarna kring Nittälvsdalen i Bergslagen lyssnar reporter Joacim Lindwall efter nattskärra, orrspel, hoande ugglor och kanske också smålommarnas ljudliga duetter och klagande rop från myrmarkernas gölar. Med sig har han Martin Green, fågelforskare med många års nattlyssnande i bagaget och en av personerna bakom Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet.VendelånReportern Lena Näslund tar med sig Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog vid Naturhistoriska riksmuseet och passionerad fågelskådare, i kanoten. De paddlar med start i Vendelsjön och fortsätter sedan färden under natten ner längs Vendelån mot Uppsala. Kanske når de fram till Fyrisån. Längs vägen har de chans på rördrom, trastsångare, kärrsångare, flodsångare, vaktel och kornknarr.GetterönVästligaste utpost blir Getteröns naturreservat norr om Varberg i Halland. Lisa Henkow rapporterar från de unika våtmarkernas rika fågelliv, tillsammans med naturvägledare Linnea Henriksson som skådat fågel sedan barnsben och lyssnar efter Getteröns fåglar varje dag i sitt jobb. Här sjunger näktergalar och sånglärkor, medan änder, skrattmåsar och gäss bidrar med grövre röster till fågelkören. I luften drar ladusvalorna fram som svarta pilar och med lite tur får vi höra rosenfinken.Naturmorgons fågelsånglektioner Vem är det som låter? Naturmorgons programledare Mats Ottosson har satt samman 32 fågelsånglektioner att lyssna på inför eller efter Fågelsångsnatten. De finns samlade här.Fågelsångsquiz Hur bra är du på fågelsång? Testa dina kunskaper i Naturmorgons quiz.

Meine achte von zwölf Draußennächten in 2021 habe ich in einen sechswöchigen Skandinavienurlaub verlegt, der nach langer Coronapause im August endlich wieder möglich war. In diesem Podcast beschreibe ich den ersten Teil der Reise, in dem ich durch ziemlich viel Matsch auf dem nördlichen Kungsleden mit Zelt, Schlafsack und viel Schokolade von Hemavan nach Ammarnäs gewandert bin. Allerdings nicht auf der Route, die wohl die meisten nehmen. Fotos zur Tour gibt's in meinem Outdoorblog auf www.andreasieversblog.wordpress.com

Even Kalland on Seikkailun Jokamiesluokan nuorin vieras. Viisivuotias Even oli isänsä Antonin kanssa viikon mittaisella tunturivaelluksella Rutosin Lapissa. Retkikunnan seikkailu alkoi Ammarnäsistä klassista Kungsledenin reittiä pohjoiseen päin. Näissä huikeissa maisemissa retkikunta vietti noin viikon vaeltaen ja kalastaen. Even kertoo, miltä viikon mittainen seikkailu tuntureilla lapsen näköulmasta tuntuu ja Anton antaa hyviä vinkkejä vanhemmille, joita lasten kanssa retkeily kiinnostaa. Nuoresta iästään huolimatta Even on tainnut sisäistää seikkailemisen perimmäisen olemuksen: Mitä rankempi reissu, sitä parempi mieli!

Gullet och Widde är tillbaka efter sommaren och har äntligen fått träffas för att spela in tillsammans igen, denna gång utomhus i ringmärkardungen i Grötvik i Halmstad. I detta avsnitt bjuder de bland annat på bokrecensioner, samtal med Åke Lindström om fågelprojekt i Ammarnäs, lite nya forskningsrön, och Gullet delar med sig av sina känslor kring havsfåglar. Pippipodden publiceras med stöd från Studiefrämjandet. Musik av Kai Engel via Free Music Archive www.freemusicarchive.org/music/Kai_Engel

Det är full fart framåt och ingenting verkar stoppa Fia Kaddik, från Ammarnäs och Skuppe boendes i Jokkmokk, när hon väl bestämt sig. Skriket i badrummet den där dagen när hon fick nog och bestämde sig för att åka Tjejvasan året efter, och allt runtomkring träningen, ligger till grund för det här samtalet. Hur törs man börja gå på gymmet egentligen och kan man åka skidlopp och röka samtidigt? Allt om att övervinna hinder som att börja träna, fimpa ciggen och uppnå drömmen om att bli gympalärare delar Fia hjärtligt med sig av. Men, vi får även följa med från den allra första dagen i snöstormen, upp genom tonåren, via Samernas, saknad och sorg och en massa därtill ända fram tills idag. Fia bjuder med oss lyssnare på en resa och en berättelse om ett liv, sitt liv, så luta er tillbaka i soffan med en kopp te och bara njut. Laahkoe Jåvle, God Jul till er alla! Podden Samesystrar tar lite julledigt och återkommer 2021 med säsong 2. Senaste nytt om podden hamnar allra först på instagram och Facebook under samma namn som podden. På hemsidan kommer det ibland upp ett och annat blogginlägg och där kan man även stötta poddens fortsatta produktion med valfri donation om man vill.   

Välkommen till Ung Företagsamhet Västerbottens poddserie Jag gör skillnad där vi möter personer som vi inspireras av och som vi tycket gör skillnad. I detta avsnitt möter vi Jenny som är ensam lärare på Sveriges minsta skola - Ammarnäs skola. I en fjällby där hela bygden genomsyras av kreativitet och företagsamhet jobbar hon för att lärande och kunskap inte bara sker i skolans byggnad utan i hela samhället. Genom att se möjligheter och samarbeta med näringslivet skapar skolan ett unikt klimat där eleverna förstår hur de kan skapa sin egen framtid, nå sina drömma och hitta vänskap över åldrarna.

I detta avsnitt följer Mikael Berglund sin romanperson upp till Ammarnäsfjällen för att dela utsikter och insikter, andas samma luft, dricka samma källvatten och lyssna på samma fågelsång. Kommer romanen att få chansen att bli en bok? Kommer någon läsare att få dela upplevelserna? Trevlig lyssning! Denna podcast är producerad av ABF Västerbotten. Besök podcast.abfvasterbotten.se för att hitta alla våra poddar.

Både Edward Blom och Mats Ryd fortsätter att isolera sig så gott det går under pandemin, men Mats gör ett litet avbrott och dimper ner på sitt favorit-tapasställe i Stockholms innerstad före öppningen där han sitter under samtalet – medan Edward spelar in i sitt vardagsrum, omgiven av hemmavarande stojande småbarn. Podden handlar till en början mest av allt om trädgårdsbestyr. Mats och Edward utväxlar odlingstips om allt från päron- och plommonträd till kvickrot och jordärtskockor, och Mats berättar förtjust om den så kallade potatisbacken i Ammarnäs. Edward tipsar också om hur den som isolerar sig under Coronatider kan beställa serenadsång eller kanske en kuplett framförd av en av hans favoritartister, Mattias Enn.Som alla andra drömmer de två gastronomerna om pandemins framtida slut, då Edward hoppas få sitta på någon uteservering i Tyskland och dricka kall Riesling och Mats tänker inta en så kallad LUS, ”lunch utan slut”, med ostron och wienerschnitzel.Av någon anledning kommer de in på kränkta skåningar och olika dialekter, himmelska viltkorvar och Arto Paasilinnas bok ”Kollektivt självmord” (eller ”Hurmaava joukkoitsemurha” som den heter på originalspråk). Edward berättar om Valborgsmässofirandets kulturhistoria, och kommer även in på huruvida det finns något samband mellan gult som påskens färg och färgen på saffransbullar (troligen inte).Episodens stora matdiskussionen är tillägnat hamburgare – hur man gör en riktigt god hamburgare enligt Edward och Mats, vilka tillbehör (såsom majonnäs, karamelliserad lök och sesamfrön) som är godast, och vad man helst dricker till (Mats avslöjar här åter sin förkärlek för ”amerikansk skräpöl”).Edward berättar om hur hans barn leker restaurang, svarar på en lyssnarfråga om färgen på studentkostymer och talar om de sorgliga, långsiktiga konsekvenserna av att årets studenter inte får fira sin skolavslutning som tänkt – och så deklamerar han en dikt av Carl Snoilsky!Sponsra gärna podden: https://www.patreon.com/join/edwardblomOch maila gärna redaktionen: podden@edwardblom.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Annnnnnnnd we are back ladies and gentlemen. This week is focused on The Kungsleden, the psychology of money and eating, and hobbies vs. passions. The Kungsleden is a 440km thru hike trail that runs from Abisko to Hemavan. Taylor talks about traveling 23 hours via bus from Copenhagen to the start of the trail, only to have an old knee injury flare up 3 hours into the trip. He originally decided to cut the trip short and head back to CPH, but ended up changing his mind to see how far he could get. 4 days later he made the first section to Ammarnäs and felt he might as well continue onto Jäkkvik. Having asked a friend on the nearby island of Manshausen if he could partake in a work-away, he would find out soon how beneficial his decision to not turn around would be.Taylor spent 2 weeks on Manshausen as a workaway, and while there found out that when presented with free food, he ate significantly more than he had been in copenhagen. They discuss the meaning of that, and why trying to save money when it comes to basic necessities is definitely a bad idea. Taylor thinks saving money with food was something he was doing completely unconsciously and now that he is happy that he is at the very least aware of it. He also mentions a decision to move his diet from strictly plant-based to something a little looser and more vegetarian.Finally Taylor talks about a bit of an epiphany he had on the trail regarding his passions vs his hobbies. How he has now separated them and what he feels are the most important priorities in his life, namely film and relationships. Support the show (https://www.patreon.com/burningboat)

I det här programmet diskuteras byskolans roll i en avfolkad glesbygd. På en kulle mellan två fjälltoppar i byn Ammarnäs i Västerbotten ligger en av Sveriges minsta skolor. När Jenny Sjöström började jobba här för snart 25 år sedan hade hon 22 elever och jobbade i ett arbetslag. Idag har hon sju elever och driver det pedagogiska arbetet ensam. Samtidigt som många andra byskolor läggs ner, lever skolan i Ammarnäs vidare. Utan den skulle byn aldrig överleva.

I det här programmet diskuteras byskolans roll i en avfolkad glesbygd. På en kulle mellan två fjälltoppar i byn Ammarnäs i Västerbotten ligger en av Sveriges minsta skolor. När Jenny Sjöström började jobba här för snart 25 år sedan hade hon 22 elever och jobbade i ett arbetslag. Idag har hon sju elever och driver det pedagogiska arbetet ensam. Samtidigt som många andra byskolor läggs ner, lever skolan i Ammarnäs vidare. Utan den skulle byn aldrig överleva.

I Ammarnäs följer forskare sedan över femtio år upp- och nedgångar för fjällens fåglar. Blåhaken har fått det tuffare medan ljungpiparen verkar vara en vinnare. Programledare är Mats Ottosson. På lördag drar Naturmorgon till fjälls. Vi sänder hela programmet från  Ammarnäs i södra Lappland där forskare i mer än ett halvt sekel har följt upp- och nedgångarna för fjällens fåglar. Med lite tur bjuds det på närkontakt med både vinnare (som ljungpiparna på fjällheden) och förlorare (som blåhakarna i fjällbjörkskogen). Och så träffar vi forskare som med digital teknik har kartlagt två fåglars fascinerande dubbelliv: fjällabb och smalnäbbad simsnäppa som delar sin tillvaro mellan de nordliga fjällens vidder och de sydliga oceanernas. I programmet medverkar bland annat Martin Green, forskare på Lunds universitet och Ethel Åberg från naturum Vindelfjällen Ammarnäs. Programledare är Mats Ottosson och reporter Jonatan Martinsson.

Fiskekompisarna Johan och Fredrik tacklar tungt och går på djupet med Europas största öringar. Tålamodet prövas, flugor ratas och timmarna flyger. Fiskekompisen med Fredrik Löwgren och Johan Malm.

Ingemar Strömgren i Ammarnäs sätter tillsammans med andra bybor "pärer" i den legendariska potatisbacken långt uppe i den västerbottniska fjällvärlden. Gustaf Klarin sätter grepen i en ny jord - och skördar årets första skörd av jordärtskockor!Maj-Lis Pettersson svarar på lyssnarfrågor, bland annat från Eva som vill börja om eftersom jorden i hennes grönsaksland är full med ogräsrötter.

Vi besöker en makalös trädgård med utsikt över kalfjället, Charlotta Berglunds, mer känd som Blomster-Lottas, trädgård. Klätterväxt på skuggig balkong och stenmur inslagen i duk som ska döda kirskål. Charlotta Berglund var en fattig änka med fyra barn som 1929 anlade sin extremt artrika trädgård i Ammarnäs i nordvästligaste Västerbotten. Trädgården drog långväga busslaster med trädgårdsintresserade på 50- och 60-talen. Efter hennes död 1974 förföll trädgården. Ulla åkte dit för att träffa barnbarnet Anders Berglund som tillsammans med sin syster nu renoverar Blomster-Lottas trädgård. Maj-Lis svarar på lyssnarfrågor om blomsterskulptur, rosor och klätterväxter på balkongen, hur man kan göra ett paket av en hel stenmur för att bli av med kirskål, och om hur man undviker gråmögel på jordgubbarna.

Selma Grundströms liv kantades av många svåra sorger och förluster. Hon blev änka vid tidig ålder och förlorade senare alla sina barn i difteri. Nybyggarnas liv var ofta hårt och slitsamt. Under 1600-talet blev det allt viktigare för svenska staten att hävda sitt territorium i de svenska fjällen. Genom att locka med skattefrihet och frihet från militärtjänst försökte man få folk att etablera nybyggen allt längre upp i fjälltrakterna. Och det var många som nappade på erbjudanet. Men nybyggarlivet blev ofta svårt i det här landskapet med sina korta odlingssäsonger. En av dem som fick uppleva den här tiden var Anna Selma Kristina Berg. Hon föddes 1859 i en liten by utanför Ammarnäs i Västerbottens fjällvärld.  Hennes historia kom i dagen när en grupp på åtta kvinnor i dagens Ammarnäs bestämde sig för att ta reda på mer om några av de kvinnor som levde i byn på 1800- talet. Till sin hjälp hade de den bokserie om Sorseles historia som släktforskaren Thea Hälleberg skrivit och som innehöll alla uppgifter från kyrköckerna. En av de kvinnor som valdes ut var Selma som med tiden fick namnet efternamnet Grundström. Inger Grundström som är en sentida släkting till Selma tar oss med till Selmas hus som står kvar mitt i byn. - Det här är nog det mest genuina huset i Ammarnäs eftersom det enbart har använts som fritidshus sedan Selma och hennes man Olof dog, berättar Inger Grundström. Den första stora sorgen drabbade Selma när hon ännu bara var en liten flicka och hon lämnades ensam då föräldrarna måste arbeta långt från hemmet. - Hennes barndomshem brann ner hon var åtta nio år och hon lämnades hos sin morbror i Hällnäs. Familjen upplöstes när föräldrarna drog iväg neråt landet för att frösörja sig. När Selma var 13 år bestämde hon sig för att söka upp sina föräldrar och fick följa med när det var kyrkohelg i Sorsele. Där fick hon veta var föräldrarna fanns och tog sig själv vidare till dem. - Hon gick från by till by och frågade efter dem. När hon kom till gården där de bodde var föräldrarna ute och fiskade. Hon gömde sig och när mor och far kom hem kände de först inte igen henne, så många år hade gått.  Inger får tårar i ögonen när hon berättar om detta. - Det är så rörande det här, säger Inger Grundström. Vad som sen hände med Selma vet ingen. Men hon dyker upp i arkiven igen när hon är vuxen och har sökt sig till sin hemby. Där träffar hon sin blivande Bror Johan Hansson. Strax efter giftermålet ger det unga paret sig iväg till Lofoten i Norge där de ska försörja sig på fiske. Med sig har de också en bror till Selmas man. Och nu är det dags för Selmas nästa stora sorg. - Under en vinter drunknade både hennes man och hans bror. Kvar var Selma med sin ett år gamla son som hon sommaren därpå vandrar med tillbaka till sin hemby. Längtan fanns att komma hem där hon skulle kunna  försörja sig på något vis. Hon träffar Anders Olof Grundström, Ingers farfars bror, och gifter sig.  - Vad man kan läsa ut av gamla handlingar bodde de i Holmsund ett tag. De får barn på barn mellan 1884 och 1894. Men då 1894 drabbas många i Ammarnäs av difteri. I kyrkböckernas dödbok från Ammarnäs vid den här tiden kan man läsa om hur familj efter familj i Ammarnäs förlorar sina barn i sjukdomen difteri. Selmas barn Olof Artur Reinhold dör 10 år gammal i juli 1894 och i augusti dör två av hennes andra barn 9 och 4 år gamla. Och det sista barnet Anders Reinhold dör i slutet av september 1 månad gammal. - Man kan inte förstå sorgen i detta efter alla svårigheter som hon tidigare drabbats av. Men sen kom sorgen när dottern Hedda föddes. När Hedda var 18 år började Selma skriva dagbok, en rad för varje dag fram till hennes död. Men där finns inga spår av de svårigheter hon upplevt, berättar Inger. 6 februari 1914 Länsman var här idag, ransakande i Strömgrens. 7 februari Pulver från doktorn. Ingen tidning. 8 februari Vi alla i vårt hem var bjudna till Nabbnes. 9 februari Otto kört timret åt aresten, bra väder. 11 februari Vargrännarna kom från fjället, ingen varg. 15 februari Tack god Gud för jag ha sån hälsa, fått gå i kyrkan.     Staten lockade nybyggare Det tuffa inlandsklimatet ställde stora krav på nybyggarnas odlingsskicklighet. Lars Rumar som är historiker och före detta landsarkivarie i Östersund har sett att det framförallt var nybildade familjer från kusttrakterna som lockades till nybyggarlivet. Allt sedan 1600-talet har den svenska staten medvetet försökt uppmana folk att bosätta sig i fjällvärlden. Historikern Lars Rumar är före detta landsarkivarie i Östersund och har också har sina egna rötter bland nybyggare i Västerbotten. Det främsta lockbetet för att få folk att bli nybyggare var löftet om att man skulle få ett antal år av skattefrihet, berättar han. - De första 15 åren behövde de inte betala skatt. Det var ju ett uttryck för statens vilja att befolka det som man betraktade som rena ödemarker med folk som kunde betala skatt och som också kunde föra upp det som man betraktades som civilisation. Den samiska renskötseln betraktades inte riktigt som civilisation på 1600-talet utan staten ville ”civilisera” samerna. - Då var det bra att ha ett antal nybyggare som bodde ute bland samerna som kunde föra kyrkans budskap vidare. - Och det fanns ju givetvis ett ekonomiskt skäl till att stötta nybyggarna, och det var att under den merkantilistiska eran i svensk politik på 16- och 1700-talen  så tyckte man att det var slöseri att det fanns svenska markområden som inte utnyttjades. Staten gjorde flera markeringar av var någonstans det borde finnas nybyggen. - Först drog man det som kallades ”Lappmarksgränsen” i mitten av 1700-talet, och idén med den var att marken skulle reserveras för nybyggare och samer, och kustmarksbönder skulle hållas borta därifrån. - Många tror att Lappmarksgränsen handlade om samernas renar, så att de inte skulle få beta nedanför den, säger Lars Rumar.  I själva verket var det alltså en statlig åtgärd som skulle stötta nybyggarna. Med tiden trängde den fasta bebyggelsen längre och längre upp i fjällen vilket ställde till det för samerna som blev undanträngda. - Då skapade man i slutet av 1800-talet en ny gräns, den som kallades Odlingsgränsen. Tanken var att det inte skulle få anläggas några nya nybyggen ovanför den gränsen, men det fanns redan ett stort antal nybyggen, och dessutom var det lite si och så med hur man följde lagen, säger Lars Rumar. Det fanns också samer som ville starta nybyggen. - Men de fick oftast inte de där 15 åren av skattefrihet, berättar Rumar. Staten ansåg nämligen att samerna inte hade någon vana vid jordbruk och menade att de inte kunde uppfylla statens förväntningar på nybyggen. Längre fram i historien, när det fanns egnahems-lån att få för nybyggare, så gjordes undantag för de samiska nybyggarna. - Samerna diskriminerades rakt igenom, kommenterar Lars Rumar. Nybyggarlivet ett alternativ för unga människor som var utan egen jord men som behövde kunna försörja sig. När emigrationen tog fart längre söderut i landet så blev också de norrländska nybyggena fler. - De som flyttade upp till nybyggena kom norrifrån, det var så speciella förhållanden som rådde att de som kom söderifrån oftast inte klarade av livet däruppe. Nybyggarna blev allt fler. År 1800 gick det 600 samer på 50 nybyggare. Hundra år senare var förhållandet det motsatta. Det var kolossala förändringar som skedde. Det uppstod många konflikter mellan nybyggare och samer, en del av dem skapades av staten när man gav sämre villkor åt samiska nybyggare.   Konflikterna uppstod där man möttes, och handlade oftast om marken. Nybyggena placerades på  land som samerna tidigare hade kunnat använda , och nybyggarna å sin sida blev irriterade när renskötarnas renar kom ner från fjället och åt på deras insamlade hö i stackar och hässjor. - Det är klart att det uppstod konflikter runt det här, och därför kom det förordningar om att nybyggarna skulle inhägna sina hässjor och stackar med staket i en viss höjd, men det gjordes inte alltid, så det blev ett evigt gnissel. Lars Rumar själv har sina rötter bland nybyggare. Hans farfar Hugo beskrev hur livet hade tett sig för hans föräldrar i de västerbottniska fjällen under nödåren på 1860-talet. Det egna huset var redan fullt av familjens nio barn när det kom fler nattgäster – det var bönder som var på väg till Norge. Jag minns den vintern väl. Den var mycket kall. Vid Andersmässtiden kom det ovanligt många hästar och käppskrindor på gården. Det var lasskörare som skulle fara till Rana i Norge för att hämta korn och mjöl. Det var sådana forbönder som kommit och fick sitt nattlogi hos oss bland den talrika barnaskaran. Hur far och mor kunde härbärgera dem det förstår jag inte. Under den långa vinterkvällen sutto de vid en väldiga brasan i öppna spisen och talade om den mat; bröd, gröt och pannkaka man tillredde av granarnas och björkarnas hängen. Det blev en nästan svart mat, men hade man litet mjöl att blanda i laven, så blev det mjölsmak, tyckte de. Bland forbönderna var även den humoristiske nämndemannen Salomon Persson, som skämtade med dem om att de blivit så högfärdiga att de målat rosor på kinderna. Det blev ett skämtande och skrattande. De var alls inte ledsna, fastän alla fått frostskador. - Spannmålsodlingen i de här trakterna var väldigt liten, men det fanns ju ändå kornodling närmast gårdarna, men de här åren slog skördarna fullständigt fel, och det var likadant med potatisen, säger Rumar. Man var tvungen att leta rätt på närmast tillgängliga plats där det fanns säd att få tag på, och det var ju i det här fallet Norge. När fororna kom tog man emot dem, för det krävde gästfriheten, men det blev oerhört trångt i den lilla stugan. - Famnen måste stå öppen för dem som kom resande, så var det nog generellt i Norrland, tror Lars Rumar. Men nybyggarlivet innebar inte bara elände. - Man ska inte tro att bygderna närmast fjällen är magra beten – det är tvärt om så att många av de bästa betesmarkerna ligger längs och på fjällen – så där uppstod ju också en konkurrens mellan nybyggare och samer. Arbetsmoralen bland nybyggarna var oerhört sträng. Barnen fick tidigt ge sig ut ensamma och valla djur. Alla måste hjälpa till. - Nybyggarna överlevde ju, men det krävde en himla kämpavilja. Det hårda livet blev, som vi hörde i berättelsen från Ammarnäs, extra svårt när sjukdomar slog till. Men det isolerade livet innebar också ett visst skydd från smittor.  Lars Rumar har studerat barnadödligheten i Jämtland och sett att den faktiskt inte var så hög jämfört med samhället i stort. - Barnadödligheten var snarast lägre i Jämtlands fjälltrakter, och jag tror det berodde på smittrisken. Men NÄR smittorna kom och slog till i en familj, då kunde det vara dramatiskt. Det dröjde länge innan det fanns någon regelrätt sjukvård för folket i Norrlands inland, och Statens representanter i form av präster, lärare och läkare skickades dit först när nybyggena var etablera sedan länge. - Länsman lyckades man få upp först, men sjukvården kom väldigt sent. Det man gjorde var att man spred information om hur man kunde förebygga sjukdomar, och den insatsen gjordes mycket av prästerna, som fick en liten kortare utbildning i medicin, så de hade en mycket bredare roll än vad de har idag, slutar Lars Rumar. Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare Ingrid Marklund och Peter Öberg slaktband@sverigesradio.se

De var äventyrare, de tog chansen. Till ovan odlingsgränsen kom de flyttande för att bryta ny mark och börja ett nytt liv. Här, där inget växer, där potatis är den enda grödan som kanske inte fryser på hösten men då ska den sättas i en södersluttning eller på en kulle. Staten lockade med frihet från att betala skatt och göra soldatplikt men krävde i gengäld att nybyggarna skulle bygga ett fähus, ett visst antal lador och uthus. Staten ville ha kontroll över norra Sverige, samerna som bodde här var nomader, men nu ville man ha en bosatt befolkning här. Hur var det att komma och bo i detta kalla nord? Varför blev de kvar och hur lever deras ättlingar? I Ammarnäs, den lilla fjällbyn vid vägens ände i Västerbotten bor nybyggarättlingar kvar. - Jag är den sjätte generationen som bor här uppe och jag är stolt över mina förfäder som förvandlat vildmark till åker bruk, säger Ingemar Strömgren i Ammarnäs. Ladda ner: