Podcasts about femtio

Går det att skriva brev idag utan att det blir ett iscensättande av brevskrivande? Och varför är ett mail inte ett brev? OBS producent Olof Åkerlund funderar över korrespondensen och självmedvetandet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Kära lyssnare,När en människa föds är hon närsynt och ett med världen. I takt med att synfältet vidgas lösgörs den fysiska varelsen, men hon står ännu på lika villkor med sin omgivning. Denna korta period är paradiset. Som vi snabbt glömmer, men sedan ägnar våra liv åt att leta efter. För snart växer det inre jaget fram och föreställningen om detta jag som ett objekt.När en människa är på väg att upphöra ligger hela hennes liv insvept i detta självmedvetande, framför hennes fötter som avstannat i sin baklängesgång in i framtiden.Det händer vid sällsynta tillfällen att jag skriver brev. Och slås då av hur naturligt tonen infinner sig. Trots att jag skriver flera tusen mail om året kan jag där fortfarande leta efter det rätta uttrycket. Jag korrigerar ännu mina hälsningsfraser, klättrar osäkert mellan olika nivåer av formalitet. Brevet däremot tycks ha en form som längtar efter att bli ifylld, där stilen och ärendet ger varandra. Har man väl funnit ett lämpligt papper, valt ut den rätta pennan, så brukar det ge sig. Men inte för alla. “Känslan för behärskad brevkomposition som det tomma papperet en gång inbjöd till tror jag gick förlorad med backstegstangentens tidevarv” skriver Michael Larsson till Ludvig Köhler i boken ”Mejl” som samlar e-postutbytet mellan två litteraturarbetare åren 2022 till 2024. Möjligheten att enkelt korrigera tycks alltså förändra formen i grunden. Jag tror det ligger något i det.För en tid sedan fick jag överta ett helt bibliotek, det var i sista stund innan det nådde lågorna. Det kom fyrtio flyttkartonger böcker till en redan överbelamrad lägenhet. Snart också bokägarens brev från 1940-talet, författade av unga människor som brinner för konsten och livet. De är inte särskilt lyckliga, men brevformen tycks skänka dem ett slags stilens lycka. “Hej, ditt friska äckel!” lyder en kamratlig hälsning från en läroverksgosse som i ett brev till sin sin syster även röjer själens vedermödor: “Inte utan viss häpnad” skriver han “har jag kunnat konstatera en om inte synnerligen tvär så dock rätt markerad omsvängning mot en halvt idealbetonad erotisk skepticism, försatt med en droppe självironisk bitterhet samt en lätt dosis ångestneurotiskt självmedlidande, som i förening med gammal känslokyla och, periodvis, estetiska rysningssymtom utgör en om också något svårsvald så dock inte helt oraffinerad själslig cocktail.”Man kan notera en självmedvetenhet i formuleringsglädjen, den som skriver har lagt sitt inre på dissektionsbordet och noterar vad skalpellen blottlagt. Men själva skrivandet sker inte på några andra villkor än brevets egna. Avsändaren är en artonårig Ingvar Björkeson, han som skulle bli vår störste översättare av antika klassiker. Femtio år senare utkom hans tolkning av “Odysséen”. Men brevet skrevs 1946, samma år som publiceringen av Eyvind Johnsons omtolkning av samma epos: “Strändernas svall – en roman om det närvarande”. Undertiteln kan syfta på berättelsens relevans för sin tid, men den som läser Homeros vet också att där finns en särskild närvaro som hela tiden för läsaren tätt inpå skeendena. Det kan handla om en öm situation bland familjen så väl som ett spjut som penetrerar ljumsken. Tillvaron lyser. Och om man lägger Homeros bredvid Johnson är det svårt att inte känna att den moderna, psykologiska, människan förlorat något i just närvaro. Hon kommer sällan direkt till sin omgivning, det utifrånblickande självmedvetandet skickas ut först som en spejare. Ett slags ständig diaspora från sig själv.Under en tid var jag upptagen av den märkliga idén att självmedvetandet växer av egen kraft genom historien. Att världen på något vis önskar att se sig själv och använder oss som redskap. Och att själva mänskligheten i denna process nu blivit gammal. Slitits loss från omgivningen, stängt dörren till framtiden och ser tillbaka på en historia och en kultur som nu bara erbjuder variationer på kända teman, remakes på remakes. Självmedvetandets expansion handlar om en inre närvaro på bekostnad av en yttre. Och här är brevuppfinningen knappast en oskyldig spelare. Att skicka ett brev – som i antiken dessutom lästes högt – är att bända loss en del av sig själv och sända ut den i världen. Och inte heller Kristendomen, som på grund av Paulus närmast kan liknas vid en brevreligion, är oskyldig. Man kan på ett mycket mycket konkret sätt bevittna förskjutningen från det yttre till det inre mellan den hebreiska bibeln och det Nya testamentet. I andra Mosebok förmanas vi att inte begå äktenskapsbrott, en handling som Jesus enligt Matteus kommenterar: “Ni har hört att det blev sagt: Du skall inte begå äktenskapsbrott. Men jag säger er: den som ser på en kvinna med åtrå har redan i sitt hjärta brutit hennes äktenskap.”En synd som flyttar in i tanken är gödsel för ett självmedvetande på framväxt, som idag förstås gror under helt nya förutsättningar med publiceringsplattformar och spegelvända kameror i varje ficka. Inte konstigt att redan barn numera blir nostalgiska. När Larsson och Köhler skickar rapporter om alla sina göranden och låtanden från 2020-talets Sverige , så är deras korrespondens från första stund betraktad utifrån – av dem själva. Och det har nog med både tiden och formen att göra. Mailar man långt och regelbundet blir det ofrånkomligen som att lajva brevskrivare. Jag läser och tänker att vår epoks mest autentiska form nog är det korta meddelandet, som sällan gör sig i bokform.Men så händer något. Genom ihärdighet och ett syftande till allvar erövrar mailarna formen och finner en stilens lycka. Mot slutet luras jag till och med att tro att de skriver brev.Ludvig Köhler beskriver vid ett tillfälle en svamptripp där han i väldigt konkret mening betraktar sig själv utifrån, får då syn på sin själ och finner försoning. Och det han ser är ett inre som kan bli instängt på grund av brist på självmedvetande. I tv-serier och reels, i relationer som pågår. Och det är förstås så, att det också finns ett utifrånbetraktande som inte objektifierar, som inte syftar till att presentera sitt själv för världen, utan om ett verkligt möte mellan jag och jag.Det är ju den blicken som får oss att mogna, förbättra oss i vår relation till oss själva så väl som till andra. Som förhoppningsvis en dag ska få oss att sluta plundra Troja. Men kan vi bevara närheten till världen samtidigt som vi mognar? Självmedvetandet förvisar oss ur paradiset. Kanske pekar det också på en väg tillbaka, så länge vi inser att nåden alltid måste vara tillfällig. Att lyckan behöver olyckan för att existera. Som Inger Christensen noterar så är paradiso ett anagram på diaspora. Vi är på något vis alltid på flykt i denna värld, in i och ut ur oss själva. Tills vi en dag ser tillbaka på vårt liv och funderar över en avslutning på vårt sista brev till verkligheten som känns helt rätt i ton.Sic Gloria transit mundiTjofadderittan hejsanBästa hälsningarOlof Åkerlundproducent för OBSLitteraturLudvig Köhler och Michael Larsson: Mejl 202201–202405. Ellerströms förlag, 2024.Eyvind Johnson: Strändernas svall. Albert Bonniers förlag, 1946.Homeros: Odysséen. Översättning av Ingvar Björkeson. Natur & kultur, 1995.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I det senaste avsnittet pratar de om att åldras. För Johannes märks det på många sätt, bland annat har han fått ett oväntat fågelintresse. Nu vill han veta vilken fågel han hör kvittra i skogen. Han berättar även om gången då hans kompis hade oväntat besök av femtio finländare på sin sommarstuga eftersom han sett en exotisk fågel. Jonny har slutat bry sig om vad andra tänker och tycker och ger allt när han är med barnen i parken. Det är enligt honom ett tecken på att han blivit äldre. Tomas har börjat göra olika ryggövningar och han känner sig oerhört gubbig när han gör dem. Johannes hade även tappat bort sin dotter Tuva när de var utomhus. Efter att ha fått panik visade det sig att han hade dottern i sin famn.

Författaren G K Chesterton kallades paradoxernas furste. För Maria Küchen är han en långvarig samtalspartner, som hon ofta grälar med. Men i paradoxen möts de. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän publicerades första gången 2020.Helt och hållet världsliga människor kan aldrig förstå världen.” Så skrev författaren G K Chesterton i boken ”Ortodoxi” från 1908. Femtio år senare, i sin bok ”Tröstens villkor”, skrev filosofen och författaren Ingemar Hedenius att ”inga religiösa samfund, som vill vinna intellektuella personers förtroende, kan i våra dagar avstå från hjälpen av någon sorts filosofi.”Hedenius var brinnande ateist. Chesterson var lika brinnande kristen. De möttes aldrig, men de symboliserar polerna i ett spänningsfält där den moderna debatten om rationalism och religion började på 1800-talet och fortsätter obruten in i vår tid. Mycket i ”Ortodoxi” kunde lika gärna ha formulerats idag. Chestertons sprudlande kvickhet påminner om Oscar Wilde. Ändå har jag inte riktigt förstått varför jag ständigt återvänder till honom. Redan i sin egen tid sågs han som konservativ och som en udda fågel och han är långtifrån oproblematisk. Hans reaktion mot Hitlers maktövertagande och nazismens rasteorier var visserligen direkt och stark. Det borde i konsekvensens namn inte finnas minsta stråk av antisemitism i Chestersons tankevärld, men hans skönlitterära böcker innehöll karikatyrer av judar som giriga kommunister. Antisemitism är ett urgammalt och utbrett drag i västerländsk kultur generellt. Dess udd bröts 1945. Till dess var det acceptabelt bland européer att driva med judar. Vi glömmer det gärna idag, men Chesterton påminner mig. Han har kallats paradoxernas furste. Trots sin konservativa hållning, vände han ut och in på konventionella synsätt med paradoxen som vapen.Att inte tro på Gud, hävdade skeptiker som Hedenius, är att bejaka förnuftet. Gudstro är irrationellt och därmed förkastligt. Mot detta hävdar Chesterton det meningslösa med att tala om förnuft och tro som motsatser. Även förnuftet är en fråga om tro, skriver han. Det kräver av oss att vi tror oss om att vara något mer än förvirrade apor.Hans tilltro till förnuftet innebär något annat än en ateistisk materialism, vars slutstation blir att människans fria vilja ogiltigförklaras. Chesterton, som föddes 1874, var ateist i ungdomen. Hänfört slukade han andra ateisters skrifter. Och just dessa skrifter sådde, som han uttrycker det, ”det första vilda tvivlet på tvivlandet självt”. Kristendomen ansågs hindra människor från att söka glädje. Samtidigt ansågs den skapa irrationell lycka. Den berövade människor deras frihet, hävdade samma materialister som förnekade den fria viljan. Kristendomen var för fredligt fåraktig och för krigiskt blodtörstig. Den tilltalade dåraktiga kvinnor och den var kvinnofientlig. De kristna var för lyckliga och för olyckliga. Den unge Chesterton fick inte ihop det – tills en ljudlöst blixt i hans huvud vände på allt. Kristendomens själva kärna, insåg han, ligger i konflikten mellan motsatta lidelser, i paradoxen. ”Den som förlorar sitt liv skall vinna det.” ”Genom död till liv.” ”De sista skall vara de första.” Paradoxen är inte metaforisk: En människa i dödsfara måste kämpa för sitt liv genom att sätta det på spel. ”Sekularitetens dubbla attack”, skrev Chesterton, ”har kastat ljus över tron.”Jag håller verkligen långtifrån alltid med honom. Att läsa honom är inte självbekräftande. Det är en dialog på gränsen till gräl. Han är inte alltid exakt. Han skriver om ”buddhismen” men menar den yngre teosofin, en västerländsk lära inspirerad av buddhism och hinduism som vann mark i Europa och USA under hans samtid. Men i vår tid, när det ofta presenteras som filosofiskt rationellt att inte tro på Gud, fascinerar det att en person så till den grad filosofiskt tänker sig fram till en kristen tro. Även en ateist borde kunna gilla det. Särskilt som Chesterton upptäcker en kärna av ateism mitt i det kristna mysteriet:”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?” Enligt två av Bibelns fyra evangelier var det Jesus sista ord på korset innan han dog. ”Det var inte vid korsfästelsen som jorden skakade och solen slocknade på himlen”, skriver Chesterton, ”utan vid ropet från korset – ropet som förkunnade att Gud hade övergett Gud. Låt nu … ateisterna själva – fastän det är för svårt att uttrycka i ord – välja en gud. De kommer bara att finna … en enda religion i vilken Gud för ett ögonblick tycks vara ateist.”Att omutligt tänka sig fram till en ståndpunkt för eller emot Gud, leder kanske till sist ohjälpligt in i paradoxen. Det slår mig när jag läser Chesterton, men också när jag läser 1900-talsateister som Ingemar Hedenius och norrmannen Arnulf Øverland.Øverland kallade kristendomen för ”den tionde landsplågan” och friades med nöd och näppe från ett hädelseåtal. ”Jag har aldrig gillat kristendomen”, konstaterade han ofta frankt, och vände på Jesus ord i sin vrede mot nazismen: Förlåt dem inte, ty de vet vad de gör.Man skulle inte gissa att en människa med den inställningen skrev psalmer. Men i den norska psalmboken finns följande rader av Øverland: ”Vår dag är kort. Vår ångest stor vid tidens öppna grind. O Gud. Finns här en sorg på jord som inte ock är din?”Hans vrede mot kristendomen har kallats profetisk snarare än religionskritisk. Och Ingemar Hedenius skrev år 1963 i diktsamlingen Nog finns en dag:”Gud är min broder och lika skuldbelastad som jag Hans öga världen, rösten kosmos – ogripbar i sin sorg”.Ateister skriver psalm och dikt om Guds sorg. En kristen beskriver Gud som ateist. Det betyder inte att Hedenius och Øverland var garderobskristna som trodde på Gud och Jesus egentligen. Lika lite var Chesterton ateist egentligen. Paradoxens gnistor ska inte användas för att fösa in människor i fållor där de inte vill befinna sig och inte hör hemma. Men kanske särskiljer dessa flyktigt gnistrande paradoxer livets strukturer från naturlagarna som styr döda ting. Och kanske särskiljer de människans fria inre liv från de helt konsekventa och förutsägbara tankekonstruktioner som kännetecknar både fundamentalistisk religiositet och fundamentalistisk rationalism. Vi människor är varken konsekventa eller förutsägbara. Vi är komplext motsägelsefulla och paradoxala. Troligen är det därför jag fortsätter att dras till G K Chestersons bok ”Ortodoxi”, för att paradoxen är hans drivkraft. Ortodox är han minst av allt, och han bekräftar vad jag alltid har anat: Ett tankearbete är inte fullbordat när allt stämmer med allt annat. Det fullbordas, men bara flyktigt, i paradoxens gnista.Maria Küchen, författare och kritiker

1971 kom Jacqueline hit från amerikanska södern. Vietnamkriget pågick och i Sverige brändes den amerikanska flaggan. Femtio år senare är hon svensk på många sätt men jantelagen tackar hon nej till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Mia Blomgrens dokumentärserie ”Mia och lyssnarna” möter hon människor som har hört av sig. Ibland är de berörda, ibland upprörda. Alla med sina egna perspektiv på samhällsutvecklingen. I Mia Blomgrens program är inga ämnen för kontroversiella eller för små för att belysas.Programmet gjordes 2024.För att kontakta Mia mailar du mia.blomgren@sverigesradio.se.

Det inre partiet går idag igenom EU-valet. Vi inleder med att försöka förstå var makten i EU sitter, och inser att vi bara röstar om en liten del. Därefter djupdyker vi i de olika EU-partierna och deras grupperingar för att sen såga SvD:s valkompass vid fotknölarna. Vi avslutar med femtio nyanser av överstatlighet: en guide till hur man ska tänka kring EU-valet. Länkar i urval: https://www.svd.se/a/zEdvlv/valkompass-eu-valet-2024-vilket-parti-ligger-dig-narmast Maila oss dina bästa nyord: inrepartiet@sanningsministeriet.com Bli en registrerad tankebrottsling: www.patreon.com/SanMin

Det rapporteras frenetiskt om USA i svenska medier, men hur mycket kan vi egentligen om den väldiga variationen i landet? Hur många kan skilja på Iowa och Idaho eller Wyoming och Wisconsin? Skriftställaren Anders Johnson ger nu ett kraftfullt bidrag till höjd kunskapsnivå genom den maffiga boken 50 historier om USA – från Maine till Hawaii, där varje delstat ägnas ett eget faktaspäckat kapitel om historia och politik, näringsliv och musik och mycket mer. Han samtalar om allt från sin favoritstat till svenskamerikaner och betydelsen av det spanska arvet med programledaren PJ Anders Linder.

Femtio avsnitt in i podcasten har Dan och Theo avverkat fyra olika topplistor, då förstaplatsen för den fjärde listan, theme songs, avslöjas i det här avsnittet. Efter det begrundar duon sina listor och resonerar kring hur väl de står sig nuförtiden.

Ett enskilt vilt djur i staden är en exotisk avvikelse. Men när hundratusentals rävar och oräkneliga råttor bosätter sig ibland oss blir de ett hot. Patricia Lorenzoni undersöker vad det är som stör. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2018.År 1964 besökte författaren Clarice Lispector Brasiliens nya huvudstad Brasilia, invigd under pompa och ståt fyra år tidigare. Byggandet av staden hade inletts 1956. Det var ett storslaget projekt att genom modernistisk arkitektur och stadsplanering civilisera det vidsträckta inlandet. Brasilia byggdes från scratch, och i Lispectors skildring reser sig staden på den savannliknande cerradon som en steril hemsökelse från framtiden. En stad, säger hon, byggd ”utan plats för råttor”. Enbart människornas värld har staden aldrig varit.Femtio år senare vandrar jag med min tvååriga dotter i de minutiöst välplanerade och behagligt gröna bostadskvarteren. Plötsligt skymtar vi en rörelse i rännstenen. Vi stannar till, väntar tysta. Fram smyger nos efter nos, gråbruna råttungar som nyfiket kilar in och ut genom hål och gångar. Ur dottern bubblar förtjust skratt. Från den dagen blir ett besök till a casa dos ratos, råttornas hus, del av vår dagliga rutin.Staden som byggdes utan plats för råttor invaderades genast av dem. Också Lispector konstaterar det, och de är, säger hon, mycket stora. Vare sig människor vill eller inte, skapar djuren sig sina egna liv i människornas rum. Råttornas Brasilia finns i gränslandet mellan ovan- och underjord. Och denna parallellvärld ställer på sin spets frågan vems staden egentligen är. Vem har hemortsrätt här?Enbart människornas värld har staden aldrig varit. En gång var närvaron av djur mycket påtaglig. I boken Beastly London: A History of Animals in the City, frammanar Hanna Velten en stad i vilken en kakofoni av djurläten blandar sig med människors röster och annat larm; fordonen dras av hästar, boskap förs genom centrala London till slakt vid marknaden i Smithfield, tuppar gal mellan husen. Under 1900-talet försvann djuren. Motorer ersatte dragdjur, övervakningsteknologi övertog vaktdjurens uppgifter. Inte ens katterna tas längre i bruk som råttjägare. Bara det loja sällskapsdjuret, instängt i det privata hemmet, har behållit sin plats.I Göteborgs innerstad har jag två gånger nästan krockat med grävlingar i full galopp.Dessa djur var bruksdjur, men Velten skriver också om de oinbjudna, de icke domesticerade; duvor, sparvar, rävar och råttor, för att nämna några. En del av dem, såsom råttorna, lever liv så sammanflätade med människans att det inte längre kan tänkas åtskilt från det. Andra förknippas snarare med landet, och ses som tillfälliga gäster i staden. Men likt människor, migrerar också djur från land till stad och blir bofasta i den senare. Sedan några decennier tillbaka har prärievargar slagit sig ner i New York Citys centrala parker. I Washington DC:s monumentpark National Mall tigger gråekorrarna sedan länge mat med samma närgångenhet som stadsduvor. I Göteborgs innerstad har jag två gånger nästan krockat med grävlingar i full galopp. Varje vår föder hararna i den hårt trafikerade rondellen nedanför mitt sovrumsfönster i Norrköping upp en ny kull ungar. Och enda gången jag ett kort ögonblick befunnit mig öga mot öga med en räv var när jag satt på ett tåg som sakta höll på att lämna London. Plötsligt stod den där, räven, alldeles nära spåret och såg på mig genom fönstret. Mager, lite skabbig, omisskännligt urban. Och likväl, vild. En färsk studie uppskattar antalet rödrävar i brittiska städer till hundrafemtio tusen.Vi kan se på de brittiska rävarnas urbanisering utifrån hur själva gränsen mellan natur och kultur dras. Till London började rävarna söka sig på 1940-talet. Där har de blivit föraktade gryningsjägare i stadens soptunnor, som ibland fångas på övervakningskameror när de åker tunnelbana eller besöker museer. Londons dåvarande borgmästare Boris Johnson kallade dem 2013 för "en farsot och ett hot", och manade instanser ansvariga för skadedjursbekämpning att ta tag i ett problem över vilket staden sades ha förlorat kontrollen. Räven, detta tidigare närmast rituella jaktbyte, hade blivit parasit.Just den gången hade det rapporterats om en räv som attackerat ett spädbarn och bitit av dess finger. Rävkännare påpekade att det var ett synnerligen atypiskt beteende för en räv, och att rävarna i London dessutom bidrar till att kontrollera den än mer hatade råttpopulationen. Men problemet med rävarna är kanske egentligen ett annat. När de självmant kommer in i staden överträder de en gräns.Deras brott ligger i att de, genom att skapa sig sitt hem ibland oss, också stör illusionen om att staden står under människans kontroll.Distinktionen mellan natur och kultur har sedan tidigmodern tid varit fundamental för det moderna västerländska tänkandet. En av dess mest inflytelserika befästare, filosofen Francis Bacon, använde häxprocesserna som bild av hur vetenskapsmannen lade en kvinnligt kodad natur på tortyrbänken för att avtvinga henne hennes hemligheter. En annan, lika inflytelserik, 1600-talsfilosof, René Descartes, drog gränsen mellan djur och människa utifrån hävdandet att djuren saknade både självmedvetande och tänkande – de var ”automater”. Det följer att djuren heller inte kan ha någon historia.Staden är en historisk företeelse, den mänskliga artefakten par excellence. Naturens plats är här i den avgränsade och kontrollerade parken. När vilda djur oblygt träder in i staden, kan de kanske till en början ses som exotiska anomalier. Men när de verkligen blir del av stadens liv, ja, när de rent av till följd av föroreningar och dåligt balanserad kost börjar visa symptom på samma livsstilssjukdomar vi själva har, då möts de av förakt. Och detta förakt tycks bara godtyckligt relaterat till deras eventuella negativa påverkan på människornas stad.Därför spelar det liten roll om rävarna håller efter råttor, eller är att jämföra med dem. Deras brott ligger i att de, genom att skapa sig sitt hem ibland oss, också stör illusionen om att staden står under människans kontroll. Vare sig vi vill eller inte, insisterar de på att höra staden till.Och om vi om räven fortfarande kan tänka att den egentligen hör hemma i skogen, har råttan sedan länge förlorat den kontakten. Sedan urminnes tider har råttorna levt som ovälkomna gäster i vår närhet, delat våra bord och förråd. Råttans historia är en kulturhistoria. Och till skillnad från hunden, har råttan skapat sin historia trots att vi människor aldrig upphört att försöka göra slut på den. I relation till råttans långa kulturhistoria är avlandet av den som försöksdjur, eller 1990-talets trend med sällskapsråttor, inte mer än parenteser.Med Baumans hjälp kan vi också se det totalitära draget i drömmen om en stad helt fri från råttor.Det är därför ingen tillfällighet att just råttor var en av nazisternas favoritbilder för judar. Tysklands historia var intimt sammanvävd med judisk historia, i praktiken omöjlig att skilja från den. Enda sättet att avskilja judarna som främmande var att definiera dem som parasiter. Råttan blev den perfekta våldslegitimerande metaforen.Sociologen Zygmunt Bauman talade om den moderna staten som trädgårdsstaten, karaktäriserad av begäret efter ordning; ogräs och oinbjudna gäster måste rensas ut. Dragningen mot det totalitära, menade Bauman, var inbyggd i moderniteten själv. Med Baumans hjälp kan vi också se det totalitära draget i drömmen om en stad helt fri från råttor. Råttorna skapar sig sina liv i mellanrummen. För att bli av med dem skulle vi bli tvungna att också skapa ett helt genomlysbart rum. Lispector var väl medveten om detta. Hon skrev: ”En väsentlig del av oss, den sämsta, den med råttskräck, finns det ingen plats för i Brasilia. Man har vägrat inse att människor är ynkliga varelser. Byggnader med beräknat utrymme för molnen. Helvetet har mera förståelse för mig.”Sedan det där året då min dotter var två, har jag inte sett råttor igen i just den rännstenen. Men varje gång jag är i Brasilia och passerar det som var a casa dos ratos, känner jag en tröst i att till och med i denna den mest modernistiska av utopier, gör djuren staden till sin.Patricia Lorenzoni, idéhistoriker och författareLitteratur Zygmunt Bauman, Modernity and Ambivalence, Polity Press 1993.Clarice Lispector, Fem dagar i Brasilia, översättning Marianne Eyre, Umbra Solis 1998.Hanna Velten, Beastly London: A History of Animals in the City, Reaktion Books 2016.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

30 november. Serietidningen Bamse fyller femtio år i år. Hur är läget numera med björnen som så många gånger gjort avtryck i samhällsdebatten? Och hur ser framtiden ut för denne familjefader och skogsarbetare från Kullarna? Andreas Ericson intervjuar Charlotta Borelius, chefredaktör och utvecklingschef på tidningen.

Carl Bildt har 50 år i svensk riks- och utrikespolitik. I podden talar Bildt om de första åren, om åren vi har just nu och om åren som kommer. 

Enorma kopparmynt, tillgodosedlar och Grodmansrånet 1965! Ylva och Håkan gör en bankhistorisk tidsresa i det senaste avsnittet av En kvart om Göteborg. Det är dessutom jubileum för podden som fyller FEMTIO avsnitt, hurra! Nu kan du gå in och sträcklyssna i hela 12 timmar! Vi firar med två artiklar om regn och lera, baserade på några av poddens första avsnitt. Lyssna, läs och fira! Se och hör allt i på vår webb.

Stora bitterpodden. Idag tas det upp vad herrarna Wernås & Ahlqvist stör sig på - Det och lite nära döden-upplevelser i en fin symbios resulterar i avsnitt 58 av Pyjamastankar.

Avsnitt 50: Den stora dopparedagen! Vem kunde tro detta för dryga två år sedan. Vi, Tim och Emil, gjorde det. Någon mer? Visst, vi imponerar, stort, som vanligt. Femtio stycken episoder. Vi fortsätter att prata om det vi kan, med andra ord ingen hybirs här inte. Hockey och tennis står som vanligt på agendan, till det en gäst. Adam Blinge gör ett nytt populärt framträdande i podden, som den hockey-mogul han ändå är! Det och väldigt mycket mer i veckans avsnitt av Aronsson & ParkNjutbar lyssning, som alltid!Trevlig helg ! #tahandomerochkärlekenVet ni om att vi finns på Instagram? In och gilla. Gillar ni oss, gillar vi och våra sponsorer er ännu mer

I veckans avsnitt: 50 talanger som spås ta över svensk retail. Gekås vd Patrik Levin talar ut om snabba karriären. Handelns största konkurser – vad hände sen?https://www.market.se/alla-nyheter/kartlaggning/lista-50-talanger-som-spas-ta-over-svensk-retail/ https://www.market.se/alla-nyheter/chefsintervju/patrik-levins-ungdomssynder-jag-tyckte-mig-vara-bat... https://www.market.se/affarsnyheter/konkurs/kartlaggning-konkursvagens-overlevare--sa-manga-varumark... https://www.market.se/alla-nyheter/granskning/okanda-spelet-under-indiskas-kollaps-svek-maktkamp-och...

Margret Atladottir och David Druid läser upp lyssnarnas bästa minnen från femtioårsfester. Bo Torbjörn Ek från podden Gräns om varför Tiktoks VD frågades ut i den amerikanska kongressen. Hiphop-kingen Petter Hallén recenserar nya boken "Svensk gangsterrap : ett reportage". Influencern Hanna "hannalicious" Friberg gästar och pratar om hur man går vidare efter ett uppbrott. P3 Nyheters Vanja Hagberg berättar om pensionärsprotesterna i Frankrike och om en vikingaby i Sverige som hamnat i blåsväder. Programledare: David Druid och Margret Atladottir

Vilka fetischer är det som finns runt om oss? Vissa gillar fötter, vissa gillar ben och vissa gillar orangea varselkalsonger. Vad innebär egentligen en fetisch och vad är skillnaden på fetischer och preferenser? VI VET!

Mediehuset Kvartals redaktör Staffan Dopping gästar gänget. Staffan har en bakgrund som både journalist, reporter och programledare på bland annat TT, SR, SVT och TV4.OBS. Det här är inte det hela avsnittet. Vill du få tillgång till hela avsnittet? Stöd oss på Patreon. Är du Patreon och vill få tillgång till alla avsnitt i sin helhet? Vill du bli Patreon för att få tillgång till allt? Tryck här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mediehuset Kvartals redaktör Staffan Dopping gästar gänget. Staffan har en bakgrund som både journalist, reporter och programledare på bland annat TT, SR, SVT och TV4.OBS. Det här är inte det hela avsnittet. Vill du få tillgång till hela avsnittet? Stöd oss på Patreon. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Femtioåttonde avsnittet av Bakom ryggen – podden där Sebastian Mattsson och en inbjuden gäst pratar bakom ryggen på en annan känd profil, som inte är här och kan försvara sig. Kulturbarnsdebatten har, som från ingenstans, fått nytt liv. Ester Rudebeck och Thea Gjörup är själva två kulturbarn, som nu riskerar utestängning från de egna cirklarna när de gästar podden för att prata om exakt hur jävliga de och deras likar är. Klippning: Love Sandberg

Nu på måndag, den 29 augusti ska, enligt planen, den första (obemannade) raketen i Artemisprogrammet stiga mot skyn från Kennedy Space Center i Florida. Den står redan där och väntar på grönt ljus. Orion-kapseln, som rider på jätteraketen SLS, blir den första farkosten på femtio år som sänds på en bana till månen och tillbaka. För Nasa kan det här vara ett fall av vinna eller försvinna'... Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Avsnitt 116 av Radio Rantorget, en go podd om kulturfenomenet GAIS! Vi snackar om krysset mot Olympic, kommande match mot IFK Malmö, SLO-Jonas gästar igen och vi ger er kulturtips! Vill ni oss något finns vi på twitter under @rantorget samt på mejl, där når ni oss på radiorantorget@gmail.com.

Såhär låter Sverige en tidig morgon i maj 2022. Inspelningen är hämtad ur direktsändningen av Fågelsångsnatten 2022. Fågelsångsnatten 2022 sändes från midnatt till klockan åtta den 21 maj och bjöd på åtta timmars direktsänd uppmärksamhet på fåglar och fågelsång. Denna inspelning är hämtad ur timmen mellan 04.00 och 05.00 som ägnades åt okommenterad fågelsång från Getterön i Halland, Nittälvsdalen i Bergslagen, Osaby i Småland, Ammarnäs i Västerbottenfjällen och Vendelån i Uppland.Ljudtekniker: Thor Andersson, Örjan Bengtzing, Martin Tuomolin, Jakob Persson, Martin Prim, Glate Öhman och Olle Sjöström.Vill du höra hur hela radiosändningen av Fågelsångsnatten 2022 lät finns den, i två delar, att lyssna på här och här.

Såhär låter Sverige en tidig morgon i maj 2022. Inspelningen är hämtad ur direktsändningen av Fågelsångsnatten 2022. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fågelsångsnatten 2022 sändes från midnatt till klockan åtta den 21 maj och bjöd på åtta timmars direktsänd uppmärksamhet på fåglar och fågelsång. Denna inspelning är hämtad ur timmen mellan 04.00 och 05.00 som ägnades åt okommenterad fågelsång från Getterön i Halland, Nittälvsdalen i Bergslagen, Osaby i Småland, Ammarnäs i Västerbottenfjällen och Vendelån i Uppland.Ljudtekniker: Thor Andersson, Örjan Bengtzing, Martin Tuomolin, Jakob Persson, Martin Prim, Glate Öhman och Olle Sjöström.Vill du höra hur hela radiosändningen av Fågelsångsnatten 2022 lät finns den, i två delar, att lyssna på här och här.

Såhär låter Sverige en tidig morgon i maj 2022. Inspelningen är hämtad ur direktsändningen av Fågelsångsnatten 2022. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fågelsångsnatten 2022 sändes från midnatt till klockan åtta den 21 maj och bjöd på åtta timmars direktsänd uppmärksamhet på fåglar och fågelsång. Denna inspelning är hämtad ur timmen mellan 04.00 och 05.00 som ägnades åt okommenterad fågelsång från Getterön i Halland, Nittälvsdalen i Bergslagen, Osaby i Småland, Ammarnäs i Västerbottenfjällen och Vendelån i Uppland.Ljudtekniker: Thor Andersson, Örjan Bengtzing, Martin Tuomolin, Jakob Persson, Martin Prim, Glate Öhman och Olle Sjöström.Vill du höra hur hela radiosändningen av Fågelsångsnatten 2022 lät finns den, i två delar, att lyssna på här och här.

Förtvivlad lyssnare: Min fru ser mig inte alls! & Är det så fel att ha sex för husfridens skull? & Bli en good enough förälder! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

”Jag vill ha en skola där vi utgår från att dyslektiker finns”, säger skolminister Lina Axelsson Kihlblom. Femtio avsnitt fyllda med dyslexisnack firar vi med en exklusiv intervju med Lina Axelsson Kihlblom. Den 30 november 2021 tog hon plats som skolminister i Magdalena Anderssons nya regering. Lina har en intressant och gedigen meritlista bland annat […]

Här samlar vi extrasändningar och helgprogram från Sveriges Radio P1. De möts på en pub i engelska Bath 1964. Inga-Lill är 14 år och på språkresa och David en gänglig, förälskad sextonåring. Sen skiljs de. Femtio år senare får Inga-Lill ett mail.Hon har burit med sig bilden han skickade 1964 genom många flyttar. Varför vet hon inte. Han skrev men hon slutade rätt snabbt. Vad visste jag om kärlek då, när jag bara var 14 år, säger Inga-Lill. Men mailet från Nya Zeeland förändrar allt.Programmet är gjort 2016 av Ola Hemström. Musikfragmenten i programmet är Blackbird, en Beatleslåt i pianisten Brad Mehldaus version. Vill du skicka en hälsning till Inga-Lill eller berätta om din egen oförväntade kärlekshistoria, maila gärna till ola.hemstrom@sverigesradio.se eller skriv, till Ola Hemström Sveriges Radio, 105 10 Stockholm.

Avsnitt 50. Ja ni ser rätt. FEMTIO. Det som från början var lite på skämt och mest för skojs skull har hållit på i femtio avsnitt. Vi pratar lite nyheter: Megaman som film, upptäcker i Majoras Mask, Banjo Kazooie till Switch med mera. Men huvudnumret står ändå Playstation 3 för. Konsolen firar 15 år. Vi pratar lite minnen. Pratar lite om konsolkriget mot Microsofts X-box 360. Kort och gott, ett till bredden fyll program! Ciao!

Vi blev lite sena med avsnittet, då julen stundar är det mycket som dyker upp! Vi bjuder på recensioner, samt en tävling! Vi lottar ut en biljett till Imminence spelning i Stockholm, och då får gå med ingen mindre än Emil (om du vill)! Nästa avsnitt säger vi tack för i år, och då är det ett specialavsnitt som gäller! [We do not own any music played in this podcast. All short snippets of music we play are for reviewing purposes only, and all credit goes to the original creators. We did not harm any animals making this show, and neither should you.]

Centerpartiet har haft stämma där man bestämt att man i fortsättningsvis ska få skära i barns snoppar av religiösa orsaker. Morgan Johansson har betett sig i 30 minuter och Anders Holmberg faktiskt pressade honom!Också Märta Stenevi ger oss en lektion i politisk retorik efter sin raljanta harang om klaner i kammaren. Samtidigt bränner oljekraftverket i Karlshamn 140.000 liter olja i timmen.”Arga snickaren” har varit arg för att han inte fick köra bil i fyllan och utövade således våld. Opassande med tanke på att han är aktuell med TV-serierna ”Sveriges värsta bilförare” och “Anders och våldet”.Stefan Löfvén har fått presenter och vi listar dem med kommentarer och mycket, mycket mer.https://www.nongrata.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jonas Gardell skildrar i sin nya bok två uppsalaynglingars omöjliga kärlek på 1800-talet. I romanen "Ett lyckligare år" skriver han också historien om ungdomarna som 1971 i Örebro höll den första demonstrationen för homosexuellas rättigheter. Första delen av "Ett lyckligare år" handlar om Pontus Wikner, som 1837 föddes som torparbarn och så småningom blev filosof vid Uppsala universitet och i Oslo. I vår tid är han kanske mest känd för det som han sommaren 1879 i största hemlighet skrev ner: Femtio sidor som han då, 1879, döper till Psykologiska självbekännelser. Lådan öppnas på 70-talet ungefär samtidigt som några ungdomar i Örebro samlas och bildar en förening för homosexuella, Gay Power Club 1. Och romanens andra del handlar om några av de ledande ungdomarna och deras arbete för att bli accepterade, få rättigheter och lycka. Jonas Gardell debuterade som författare 1985 och har sedan dess skrivit tv- och filmmanus, sångtexter, shower och romaner som "En komikers uppväxt" och "Torka aldrig tårar utan handskar". Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se Programledare: Marie Lundström Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Anna-Karin Ivarsson (producent)

Veckans gäst är egenföretagaren och båtinstruktören Annika Trogen. Efter att ha drabbats av utmattningssyndrom tre gånger, gått igenom en tuff skilsmässa och förlorat sin mamma, valde Annika att lämna sitt stressiga och prestationsinriktade liv som chef inom finansvärlden till att starta eget och jobba som båtinstruktör. Jag är så nyfiken på vad som gjorde att hon vågade lämna en trygg inkomst och bra jobb för att starta eget. Hur förstod hon vad hon behövde göra för att hitta livsglädjen igen och hur lever hon idag för att inte återigen drabbas av utmattning? Jag träffade Annika första gången när jag bokat henne för en båtkurs för mig och mina söner. Hennes underbara energi, hennes lugn och glädje fångade mig. Än mer när jag hörde om hennes historia. Hon är verkligen ett fantastiskt exempel på hur livet kan vända från en känsla av att vara i en mörk källare till att leva livet i frihet på havet. Missa inte veckans avsnitt! @trogenhavet

Text: https://framtidsland.wordpress.com/a210725/

Va? Spelar vi in? Theo blir tagen på sängen, Nils trycker på och Magnus måste ta en efter vuxenmys-dusch.

Jubileumsavsnitt! Avsnitt nummer femtio är här! Vi körde två avsnitt på två veckor för att vi ska kunna gå på sommarlov i lugn och ro. Vi recenserar inte mindre än fem svenska band, och vi får även sällskap av Emil Olsson från bandet Set To Wake. Tävlingen då? Jo, Jocke leder med 5-4, och nu ska det avgöras! Lyckas Emil att kvittera och därmed fixa fram en utslagning, eller kommer Jocke kamma hem priset? Spänningen är olidlig. [We do not own any music played in this podcast. All short snippets of music we play are for reviewing purposes only, and all credit goes to the original creators. We did not harm any animals making this show, and neither should you.]

Vill du gå på konsert i sommar? Men hur många får man vara i publiken egentligen? Den 1 juni tas de första stegen för att avveckla de svenska coronarestriktionerna. DN:s kulturreporter, Agnes Laurell, berättar i Studio DN om lättnaderna, kulturlivets återkomst och hur smittspridningen ska hållas nere. Programledare: Ülkü Holago. Producent: Madeleine Longo. Exekutiv producent: Augustin Erba. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Jonas Lindskov, Bauer Media.

Vad blir 25 plus 25? Vad blir 1 plus 1? Vad blir mod plus kreativitet? Femtio avsnitt av två eldiga själar och en debutlåt skriven och framförd av den ena och mixad och mastrad av den andra. Vi släpper alla tidigare tidstyglar och drar på ett blockbuster-avsnitt på nära 90 minuter. Trippelt nyhetstugg, återblick på tidigare avsnitt och framåtblick på kommande. Och såklart. Releaseparty för Elis singel. Grattis till er, oss och alla record labels där ute. There ain't nobody to trust. 1:46 - Intro 7:19 - Veckans nyhetstugg 29:16 - Favoritavsnitten hittils 54:58 - Framtidsblick 59:14 - World Premiere: Eli - There Ain't Nobody To Trust

Johar Bendjelloul har aldrig varit så nära att stjäla en biblioteksbok som den gången när han höll Judith Schalanskys "Atlas över avlägsna öar" i sin hand. Bendjelloul besinnade sig, lånade boken och läste förundrat. Schalansky är nu aktuell med en ny bok på svenska: "Förteckning över några förluster". Och aktuell i Lundströms Bokradio, direkt från Berlin! Peter Englund läser gärna Schalansky och medverkar från Uppsala. Böcker av Judith Schalansky som nämns i programmet: "Förteckning över några förluster", 2021, översatt av Linda Östergaard "Giraffens hals" 2013, översatt av Linda Östergaard "Atlas över avlägsna öar : Femtio öar som jag aldrig besökt och aldrig kommer att besöka" från 2012, översatt av Carl Henrik Fredriksson "Fraktur Mon Amour", 2008, ej översatt till svenska samt "Saturnus ringar", 2007, av WG Sebald, översatt av Ulrika Wallenström Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se Programledare: Johar Bendjelloul Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Anna-Karin Ivarsson (producent)

Johar Bendjelloul har aldrig varit så nära att stjäla en biblioteksbok som den gången när han höll Judith Schalanskys "Atlas över avlägsna öar" i sin hand. Bendjelloul besinnade sig, lånade boken och läste förundrat. Schalansky är nu aktuell med en ny bok på svenska: "Förteckning över några förluster". Och aktuell i Lundströms Bokradio, direkt från Berlin! Peter Englund läser gärna Schalansky och medverkar från Uppsala. Böcker av Judith Schalansky som nämns i programmet: "Förteckning över några förluster", 2021, översatt av Linda Östergaard "Giraffens hals" 2013, översatt av Linda Östergaard "Atlas över avlägsna öar : Femtio öar som jag aldrig besökt och aldrig kommer att besöka" från 2012, översatt av Carl Henrik Fredriksson "Fraktur Mon Amour", 2008, ej översatt till svenska samt "Saturnus ringar", 2007, av WG Sebald, översatt av Ulrika Wallenström Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se Programledare: Johar Bendjelloul Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Anna-Karin Ivarsson (producent)

Tony & Magnus är tillbaka med ett avsnitt om gråzonsproblematik: är det verkligen så nytt som en del påstår? Det blir idel tillbakablickar till kalla kriget och i vissa fall ännu tidigare: kuppberedskap, skymningsläge, lönnmord, m.m.Källor:Boghardt, Thomas, ”Operation Infektion: Soviet Bloc Intelligence and Its Aids DisinformationCampaign", Studies in Intelligence, Vol. 53, No. 4, December 2009, 1-23Eriksson, Johan (2004). Kampen om hotbilden: rutin och drama i svensk säkerhetspolitik. Santérus förlagNylander, Bengt och Wilhelm Agrell (2016). Det som inte berättats: 25 år vid SÄPOs kontraspionage. Hjalmarson och Högbergs bokförlagTracz, Katarina (red.). Gråzon. FrivärldWennerström, Stig (1972). Från början till slutet. BonniersZatlin, Jonathan R. (2008). "Out of Sight: Industrial Espionage, Ocular Authority and East German Communism, 1965-1990", Contemporary European History, Vol. 17, No. 1, 45-71

Anton Högman har letat efter mening hela livet. När han väl hittade det, i krypto, råkade det dessutom göra honom stenrik. Idag hör vi Antons otroliga story, från hur han lånade pengar för att starta ett e-handelsbolag, till hur han plötsligt blev en nyckelperson i ett av världens hetaste kryptoprojekt. Dessutom: Mårtens akupunktur.

I dagens avsnitt kör jag ett Teamsmöte med Martin och Ämir ifrån dödsmetallbandet Crawl. Vi pratar om båtar, rundgång, döden och att bo utspritt som band. Häng med!

De möts på en pub i engelska Bath 1964. Inga-Lill är 14 år och på språkresa och David en gänglig, förälskad sextonåring. Sen skiljs de. Femtio år senare får Inga-Lill ett mail. Dokumentären är gjord av Ola Hemström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hon har burit med sig bilden han skickade 1964 genom många flyttar. Varför vet hon inte. Han skrev men hon slutade rätt snabbt.- Vad visste jag om kärlek då, när jag bara var 14 år, säger Inga-Lill.Men mailet från Nya Zeeland förändrar allt.Programmet är gjort av Ola Hemström.Vill du skicka en hälsning till Inga-Lill eller berätta om din egen oförväntade kärlekshistoria, maila gärna till ola.hemstrom@sverigesradio.se eller skriv, till P4 Dokumentär, Ola Hemström, Sveriges radio. 105 10 Stockholm.

Världskända Kronoskvartetten har sprängt gränserna för vad en stråkkvartett kan göra, och i projektet "Fifty for the future" beställer de ny musik av tonsättare från hela världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Totalt 50 tonsättare från hela världen - varav 25 män och 25 kvinnor - deltar i projektet "Fifty for the future" eller på svenska "Femtio för framtiden". Bland dem finns tonsättaren Karin Rehnqvist. Hennes stycke "The Riddle" uruppfördes av Kronoskvartetten på Uppsala konsert och kongress den 5 maj 2017. I dokumentären hör vi Kronoskvartetten repetera ”The Riddle” och möter Rehnqvist och två av musikerna i Kronoskvartetten, nämligen violinisten och grundaren David Harrington och cellisten Sunny Yang. Yang men också den kinesiska pipa-virtuosen Wu Man ger för svenska medier unika intervjuer. Wu Man berättar bland annat hur Kronoskvartetten förlöste den oskrivna musiken inom henne. I projektet har Kronoskvartetten också engagerat tonsättare som Franghiz Ali-Zadeh, Afghanistan, Fodé Lassana Diabaté, Mali, Tanya Tagaq, Kanada, Laurie Anderson och Philip Glass från USA. Kronoskvartetten består av David Harrington, violin, John Sherba, violin, Hank Dutt, viola och Sunny Yang, cello. Programmet är en repris från den 22 april 2018. En P2 Dokumentär av Birgitta Tollan.

Världskända Kronoskvartetten har sprängt gränserna för vad en stråkkvartett kan göra, och i projektet "Fifty for the future" beställer de ny musik av tonsättare från hela världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Totalt 50 tonsättare från hela världen - varav 25 män och 25 kvinnor - deltar i projektet "Fifty for the future" eller på svenska "Femtio för framtiden". Bland dem finns tonsättaren Karin Rehnqvist. Hennes stycke "The Riddle" uruppfördes av Kronoskvartetten på Uppsala konsert och kongress den 5 maj 2017. I dokumentären hör vi Kronoskvartetten repetera ”The Riddle” och möter Rehnqvist och två av musikerna i Kronoskvartetten, nämligen violinisten och grundaren David Harrington och cellisten Sunny Yang. Yang men också den kinesiska pipa-virtuosen Wu Man ger för svenska medier unika intervjuer. Wu Man berättar bland annat hur Kronoskvartetten förlöste den oskrivna musiken inom henne. I projektet har Kronoskvartetten också engagerat tonsättare som Franghiz Ali-Zadeh, Afghanistan, Fodé Lassana Diabaté, Mali, Tanya Tagaq, Kanada, Laurie Anderson och Philip Glass från USA. I samma anda äger också deras årliga festival rum i San Fransisco den kommande veckan. Kronoskvartetten består av David Harrington, violin, John Sherba, violin, Hank Dutt, viola och Sunny Yang, cello. En P2 Dokumentär av Birgitta Tollan.

Super-cool graphic by Walter Scattolon. Thanks, Walter! As hard as it is for us to imagine, we've reached the half-century mark. Cincuenta. Cinquante. Cinquanta. Fünfzig. Vijjftig. Caoga. Femtio. Pedeset. Pum Deg Piecdesmit. Fimmtíu. Viisikymmentä. 50. Tsib Caug. Fiddy. vagmaH. L.Any way you say it, it boggles the mind...So for the last episode of 2015, we sent out the call to our faithful contributors to provide some great content for your listening pleasure.Jimmy & Paulie were busy handicapping the U.S. Presidential Primaries and were thus unable to contribute this time (don't worry, kids; they'll be back for the next "regular" episode) but everyone else on the dais is represented here. Good stuff, too!Marvel as:Steve & Randy reveal the REAL SONGWRITERS behind most of the planet's hit music (allegedly)Dan Sullivan exposes NASHVILLE'S LITTLE SECRETAngie Perrault goes FISHING FOR THAT HOOK and we get to hear her song FISH ON Brendan Smoother gives us A VIEW FROM DOWNUNDER and shares some new music and personal newsRandy shares his favorite day of the week (and type of bracelets) in YOU THINK YOU KNOWWalter Scattolon (who also provided both the intro and title graphic for this episode) walks us through the creation of his song ALL THESE KEYS And we conclude this episode (and 2015!) with Christopher Shane Long's hit-to-be (you heard it here first) 1968 Randy & Steve JAMMIN" Christopher Shane Long & Steve Walter's underground lair! CSSP/Steve Rempis on FaceBook Steve Rempis on ReverbNation Randy Finchum on ReverbNation Randy Finchum's NASHVILLE SONGWRITERS' RADIO SHOW Angie Perrault on Songspace Reed waddle website Brendan Smoother on STARNOW Bec Hance Website Kelly Cork Website ABOVE THE BLUE Charity Album Jimmy Anderson on ReverbNation Dan Sullivan on ReverbNation The Window Panes (with Pauley Coconuts!) on Reverbnation Chris Long on ReverbNation