Podcasts about reportrar

Joakim Medin grips i Turkiet för vad han har skrivit i Sverige. Kulturnytts Anna-Karin Ivarsson pratar med Sveriges Radios kinareporter Hanna Sahlberg om pressfrihet och tankar kring självcensur när hon bevakar enpartistaten Kina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den svenske frilansjournalisten Joakim Medin sitter fängslad i Turkiet anklagad för brott som ofta används för att tysta lokala journalister och oppositionella. Men att utländska journalister fängslas i Turkiet är relativt ovanligt. Är det en upptrappning vi ser? Medverkar gör Reportrar utan gränsers Martin Roux som bevakade rättegång ett av två i Ankara.

I nio år lever Carola i en destruktiv relation och får två barn tillsammans med mannen. Under de sista åren eskalerar det sexuella våldet och han övervakar henne dygnet runt via gps och kameror. Carola ser ingen väg ut – tills hon en dag blir kallad till socialtjänsten.– Jag kände bara att nu får det bära eller brista. Idrottsprofilen och normaliseringsdomen – detta har hänt Läs tidigare rapportering om fallet. Avsnittet har gjorts tillsammans med Norrtelje Tidning. Reportrar på Norrtelje Tidning: Åsa Forsberg och Linus Chen Magnusson. Producent/programledare: Evalisa Wallin. Musik, ljudläggning och mixning: Patricio Samuelsson. Ansvarig utgivare för Krimstad är Anders Nilsson. Avsnittet producerades våren 2025. Krimstad finns också på Instagram, följs oss gärna där. Krimstad säsong 3 är ett samarbete mellan Arbetarbladet, Blekinge Läns Tidning, Falu-Kuriren, Gefle Dagblad, Helsingborgs Dagblad, Hudiksvalls Tidning, Ljusdals-Posten, Ljusnan, Länstidningen Södertälje, Nacka Värmdö Posten, Nerikes Allehanda, Norrtelje Tidning, Skånska Dagbladet, Sundsvalls Tidning, Tidningen Ångermanland, Ystads Allehanda.

Klockan på Carro är på plats- nedräkningen till valborg har börjat! Snart dags för kår-val, Studentnyheterna reder ut vad partierna går till val på Reportrar; Lova Rindström, Lisa Melander

Nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitj träffar P1 Kulturs Fredrik Wadström inför Belarus frihetsdag. Hur är arbetar man som belarusisk författare, med rötter i Ukraina, i en värld där rädsla och förtryck ökar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 26 år sedan åkte Fredrik Wadström till Minsk och följde nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitj arbete i två veckor. I dag är samma sak otänkbart. Belarus är en stängd diktatur, och Aleksijevitj har gått i exil.På Belarus frihetsdag, 25 mars, besöker hon Stockholm. Fredrik Wadström träffar henne igen, för att prata om hur växande rädsla i Belarus och Ryssland påverkar hennes bokprojekt. Hur – och varför – intervjuar och skriver man i en värld där de enda alternativen tycks vara att protestera och fängslas, eller fly?”REPORTRAR UTAN GRÄNSER” LARMAR OM EXTREM UTVECKLINGUSA landet stänger medier som levererar journalistik till slutna stater och journalister häktas i Turkiet. Situationen gällande yttrandefrihet och demokrati är den värsta på 25 år, visar flera rapporter.Hur har det blivit så? Erik Larsson, ordförande för Reportrar utan gränser, berättar om dagens största hot och vart utvecklingen är på väg.KONSTNÄREN SHUBIGI RAO HOPPAS BLI IRRELEVANTCensur är huvudämnet när konstnären Shubigi Rao gör sin första separata utställning i Sverige, på Bildmuseet i Umeå. Till stor del handlar utställningen också om människor gjort motstånd. Aktuella ämnen, enligt Rao, men hon hoppas att hennes konst ska bli mindre relevant.Kulturredaktionens Joakim Silverdal träffar henne framför hundra böcker om mänsklig historia och vetenskap, dränkta i svart bläck.HUR BRA ÄR CHIMAMANDA NGOZI ADICHIES NYA BOK?Efter ett tolv år långt romanuppehåll kommer den ständigt nobelpristippade Chimamanda Ngozi Adicie ut med ”Drömräkning”. Men lever boken upp till de skyhöga förväntningarna? Varför har den ett efterord, och är det inte förlegat att låta den utspela sig under pandemin?Är ”Drömräkning” bra?P1 Kulturs litteraturkritiker Lina Kalmteg reder ut.ESSÄ: T. S. ELIOTS HEMLIGA MUSA FICK INTE VARA MÄNNISKAÅr 2020 släpptes ett underligt meddelande från nobelpristagaren T. S. Eliot, som då varit död i 55 år. I det skrev tonar han ner sin relation med sin kärlek Emily Hale. Men breven han skrev till henne visar en helt annan sida.Amanda Svensson reflekterar över att vara någons musa – speciellt T. S. Eliots.Programledare: Lisa WallProducent: Eskil Krogh Larsson

Jeanette, 61, hittas död i hemmet utanför Hudiksvall i juli 2022. Hon har skador från topp till tå och i tingsrätten döms sambon för mord till livstids fängelse. Men hovrätten river upp morddomen, och frågan är om Högsta domstolen kommer att pröva fallet. Då kommer att mejl till riksåklagaren. Avsnittet har gjorts tillsammans med Hudiksvalls Tidning. Reportrar på Hudiksvalls Tidning: Amanda Bodin och Stina Andrup. Producent/programledare: Evalisa Wallin. Musik, ljudläggning och mixning: Patricio Samuelsson. Ansvarig utgivare för Krimstad är Anders Nilsson. Avsnittet producerades våren 2025. Följ Krimstad på Instagram. Krimstad säsong 3 är ett samarbete mellan Arbetarbladet, Blekinge Läns Tidning, Falu-Kuriren, Gefle Dagblad, Helsingborgs Dagblad, Hudiksvalls Tidning, Ljusdals-Posten, Ljusnan, Länstidningen Södertälje, Nacka Värmdö Posten, Nerikes Allehanda, Norrtelje Tidning, Skånska Dagbladet, Sundsvalls Tidning, Tidningen Ångermanland, Ystads Allehanda.

Livesamtal, arrangerat i samarbete med Svenska PEN, den 21 januari 2025 på Bonniers konsthall i Stockholm. Donald Trump har klivit in i Vita huset som USA:s 47:e president. Hur påverkar det pressfriheten och demokratin i USA, Europa och Sverige? Medverkar gör Christian Christensen, professor i journalistik, Martin Gelin, frilansjournalist och tidigare USA-korrespondent, Erik Larsson, ordförande Reportrar utan gränser och Åsa Wikforss, professor i filosofi, författare och akademieledamot. Moderator: Kerstin Almegård, ordförande Svenska PEN.

För en vecka sedan installerades Donald Trump som USA:s 47:e president. Dagen efter hans tillträde arrangerade Svenska PEN och Reportrar utan gränser ett samtal om vad vi har att vänta de kommande fyra åren. Hur påverkas demokratin, yttrandefriheten och pressfriheten i USA nu? Hur kommer den amerikanska politiken att påverka övriga världen? Och vilka effekter kan det få i Sverige?   Svenska PEN:s ordförande Kerstin Almegård höll i samtalet och medverkade gjorde även Åsa Wikforss, professor i filosofi, författare, akademiledamot, Martin Gelin, journalist och författare, Christian Christensen, professor i journalistik och Erik Larsson, ordförande Reportrar utan gränser.   Samtalet spelades in den 21 januari på Bonniers Konsthall i Stockholm.

17-åriga Johanna i Sölvesborg drömmer om att bli modell. En man i 35-årsåldern lockar med kontrakt och riktig fotograf. Men när Johanna inte kommer hem efter förmodad fotografering anar familj och vänner oråd. Mamman gjorde allting rätt – ändå blev Johanna mördad Andreas ströp 17-åriga Johanna från Sölvesborg till döds – bästa kompisen Ida berättar om saknaden Avsnittet har gjorts tillsammans med Blekinge Läns Tidning. Reportrar på Blekinge Läns Tidning: Anders G Bergquist och Sandra Fonnisson. Producent/programledare: Evalisa Wallin. Musik, ljudläggning och mixning: Patricio Samuelsson. Ansvarig utgivare för Krimstad är Anders Nilsson. Avsnittet producerades hösten 2024.

Det är en vanlig lördagskväll när Ferida och dottern Meliha hör någon utanför lägenhetsdörren. De öppnar och plötsligt går mannen till attack med kniv. Nu berättar Meliha för första gången om attacken där hon själv blev svårt skadad och hennes mamma mördades. Avsnittet har gjorts tillsammans med Nerikes Allehanda. Den samlade rapporteringen om fallet finns här. Reportrar på Nerikes Allehanda: Stefan Hazianastasiou och Anna Levin.Producent/programledare: Evalisa Wallin.Musik, ljudläggning och mixning: Patricio Samuelsson.Ansvarig utgivare för Krimstad är Anders Nilsson.Avsnittet producerades hösten 2024.

Nils-Erik pratar i telefon med sin bror nyårsafton 2020 när det plötsligt knackar på dörren. Han vill först inte släppa in kvinnan – men när hon säger att hans liv är i fara får hon komma in. Dagen efter hittas Nils-Erik död, knivhuggen till döds. Avsnittet har gjorts tillsammans med Tidningen Ångermanland.Programledare: Evalisa Wallin.Reportrar på Tidningen Ångermanland: Jonny Dahlgren och Emma Wallenius.Musik, ljudläggning och mixning: Patricio Samuelsson.Ansvarig utgivare för Krimstad är Anders Nilsson.Avsnittet producerades hösten 2024. https://www.tidningenangermanland.se/2024-11-12/sa-lever-mordaren-carola-51-bakom-murarna/

Den 21 april 2021 försvinner en företagare i Jönköping spårlöst. Familjen efterlyser mannen, och kollegorna blir förhörda av polis. En av arbetskamraterna berättar något som sticker ut och polisen fattar misstankar. Avsnittet har gjorts tillsammans med Jönköpings-Posten. Programledare: Evalisa Wallin. Reportrar på Jönköpings-Posten: Jonas Almkvist och Johannes Björck. Musik, ljudläggning och mixning: Patricio Samuelsson. Ansvarig utgivare för Krimstad är Anders Nilsson.

Livesamtal den 29 september 2024 på Bokmässan i Göteborg. Reportrar utan gränser Sverige firar 30 år och vi ger oss på den grannlaga uppgiften att sammanfatta våra tre decennier som organisation!  Medverkar gör Jesper Bengtsson, tidigare ordförande för RSF Sverige. Vi hör även Lotta Schüllerqvist, Jonathan Lundqvist och Erik Halkjaer, som också varit ordföranden för RSF Sverige. 

När hot och bränder drabbar flera människor i Sydnärke blir 19-årige Jens misstänkt – hoten kommer från hans messengerkonto. Men den enda som påstår sig se Jens vid brottsplatserna är hans vän. Snart fattar polisen misstankar om att något inte står rätt till. Avsnittet har gjorts i samarbete med Nerikes Allehanda. Programledare: Evalisa Wallin. Reportrar på Nerikes Allehanda: Stefan Hazianastasiou, Alexander Lindhe och Ida Vaske. Musik, ljudläggning och mixning: Patricio Samuelsson. Ansvarig utgivare för Krimstad är Anders Nilsson. Krimstad är ett samarbete mellan Bonnier News lokala titlar.

För en månad sen avslöjade Expressen att en journalist på DN överfört en stor summa pengar till en nu dömd narkotikakurir med kopplingar till Foxtrotnätverket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. DN gav i uppdrag till en advokatbyrå att utreda saken och det pågår även en förundersökning hos polisen kring transaktionen, ingen är där ännu delgiven misstanke om brott. I veckan stod det dock klart att reportern får lämna tidningen - men flera frågor återstår. Reporter: Alexandra SannemalmFlera internationella journalister har under augustis sista veckor fått en unik inblick i ett ukrainskt fängelse. Reportrar har fått intervjua ryska krigsfångar, flera av dom unga värnpliktiga, som tillfångatagits av den ukrainska armén efter offensiven i Kurskregionen. Men reportagen från fängelset ser väldigt olika ut. Hur närgångna får medier vara i porträtteringar av krigsfångar? Går krigets lagar på tvärs med journalistikens logik? Reporter: Martina Pierrou Det finns ett kaninhål kring annonser i svenska mediers nyhetsappar. Producent Erik Petersson har upptäckt att det ibland är väldigt lätt att hamna fel. Istället för att hamna på den där artikeln jag ville läsa så råkar jag rätt ofta komma åt och av misstag klicka på annonser. Reporter: Erik Petersson

Julian Assange riskerar 175 års fängelse om han utlämnas till USA. Han anklagas för spioneri. Reportrar utan gränser motsätter sig utlämningen och varnar för att pressfriheten kan påverkas negativt. I avsnitt 28 av Pressfrihetspodden tar vi upp turerna kring Wikileaks och fallet Julian Assange. Medverkar gör Rebecca Vincent, kampanjchef för Reportrar utan gränser, som besökt Julian Assange i fängelse flera gånger.

För tio år sedan var Reportrar utan gränsers bedömning att 25 länder hade en bra pressfrihet. I 2024 års pressfrihetsindex har den siffran sjunkit till åtta länder. Varför? Vi synar årets index och trendspanar kring pressfrihet.  Vi hör också Bitte Hammargren, mellanösternanalytiker, Therese Pettersson, forskare vid Uppsala Conflict Data Program och kulturminister Parisa Liljestrand (M) i ett utdrag från RSF:s evenemang den 3 maj 2024.

Denna kyliga torsdag snackar Linnea Rönnqvist om sommardäcksbråket som blossat upp efter nytt trafikkaos i aprilvädret.Kalle Berg reder i den nya könslagen som är på gång. Förslaget möter kritik och orsakar splittring mellan Tidöpartierna.Vi ringer också upp Erik Larsson, ordförande för Reportrar utan gränser i Sverige, som förklarar närmare om konflikten mellan Israel och den Qatarbaserade tv-kanalen Al Jazeera. En ny medielag har röstats igenom som många kritiker menar är riktad mot Al Jazeeras rapportering i landet.Och vi snackar med Björn Werner, tidigare kulturchef på GP, om problemet med kultur i Göteborg. Där ordet ”kultur” sticker i ögonen på somliga göteborgare, men anses vara något fint och bra i Stockholm.Dessutom: Kisskaos i Kårböle, sexism i Bachelorette, hundratals knarkbrev i Skåne och elefanthot mot Tyskland. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För 50 år sedan avslöjade tidningen Folket i Bild/Kulturfront säkerhets- och underrättelsetjänsten IB:s illegala verksamhet. Journalisterna som avslöjade IB, Peter Bratt och Jan Guillou, och deras uppgiftslämnare inom IB dömdes till fängelse för spioneri. Efter IB-affären stärktes anskaffarfriheten och meddelarfriheten. Med lagstiftningen om utlandsspioneri som trädde i kraft för ett år sedan försämras nu förutsättningarna för en fri journalistik och grundlagsskyddet för uppgiftslämnare avskaffas. Det här är en livepodd från ett seminarium som ägde rum den 11 mars 2024 på JMK vid Institutionen för mediestudier, Stockholms universitet. Podden inleds med ett panelsamtal bestående av Jan Guillou, journalist och författare, Axel Björklund, Uppdrag Granskning, Amanda Sokolnicki, politisk redaktör DN, Malin Danielsson, riksdagsledamot (L), Jessica Wetterling, riksdagsledamot (V) och Siri Hill, Reportrar utan gränser. Moderator: Kerstin Almegård, Svenska PEN. Efter panelsamtalet följer tre anföranden av Jan Guillou, Ingemar Folke och Tove Carlén – för den som vill fördjupa sig i ämnet. Tidsmarkeringar: Panelsamtalet: 03.30 Jan Guillous anförande: 47.53 Ingemar Folkes anförande: 1.12.05 Tove Carléns anförande: 1.29.27

I detta avsnitt av Journalistpodden hör du en inspelning av seminariet ”Från IB-haveri till utlandsspioneri”, från den 11 mars 2024 på JMK i Stockholm. Ett seminarium om IB-affären och den nya utlandsspionerilagen.   Medverkande: Jan Guillou, journalist och författare, Ingemar Folke, tidigare advokat, Tove Carlén, jurist på Journalistförbundet, Axel Björklund, SVT Uppdrag granskning, Amanda Sokolnicki, politisk redaktör DN, Malin Danielsson, riksdagsledamot Liberalerna, Jessica Wetterling, riksdagsledamot Vänsterpartiet och Siri Hill från Reportrar utan gränser. Moderator Kerstin Almegård från Svenska PEN.    Seminariet arrangerades av Nätverket mot utlandsspioneri, Journalistförbundet, Föreningen Grävande Journalister, Reportrar utan gränser, Tidningsutgivarna, Svenska PEN, Sveriges Tidskrifter, JMK/Stockholms universitet, Publicistklubben och Föreningen Ordfront.

Kriget mellan Israel och Hamas har lett till de högsta dödstalen bland journalister sedan 2015.  Det visar en ny rapport från pressfrihetsorganisationen CPJ som släpptes nu i veckan. Hur ser det ut för pressfriheten i världen och vad är de största hindren för en fri rapportering? Gäst: Erik Larsson, ordförande för Reportrar utan gränser Sverige. Programledare: Jon Andersson

DN:s erfarne bildjournalist Paul Hansen bevakar kriget mellan Israel och Hamas från Jerusalem. När inga journalister släpps in i Gaza hur påverkar det faktagranskningen och bilden av kriget? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rekordmånga journalister har mist livet på kort tid i kriget mellan Israel och Hamas sedan terrorattackerna mot Israel den 7 oktober. Dödssiffrorna varierar – och är svåra att verifiera – liksom så många andra uppgifter, när utländska journalister inte heller kommer in på Gazaremsan. Hur påverkar det bilden av kriget? Vi får besök i studion av Erik Larsson, ordförande på Reportrar utan gränser i Sverige, och har med oss Dagens Nyheters Paul Hansen på länk från Jerusalem.INTERVJU: WILLIAM SPETZ OM VAD HAN HAR GEMENSAMT MED ”TORE” I NYA SERIENWilliam Spetz slog igenom med humorsketcher på Youtube när han var 15. Som 20-åring debuterade han på scen med den självbiografiska enmansföreställningen ”Mormor jag vet att du är i himlen, men har du tid en timme?” Sedan dess har det blivit roller på Dramaten och i SVT-serien Filip och Mona. På fredag är det premiär på Netflix för serien ”Tore”, av och med William Spetz. Kulturredaktionens Björn Jansson har träffat honom.KRITIKSAMTAL: LOUISE EPSTEIN HAR SETT DANSKA FÄNGELSESERIEN ”HUSET” PÅ SVTDavid Dencik spelar en av fyra huvudroller i det danska fängelsedramat ”Huset” i sex delar, som i helgen hade premiär på SVT. Serien hakar i debatten om hårdare tag mot kriminella, här skildrat ur fångvaktares perspektiv. Hur bra är den? Louise Epstein har sett alla delar.REPORTAGE: JOAKIM PIRINEN OM ATT HA DET UNDERMEDVETNA SOM ARBETSGIVAREJoakim Pirinen firar 40 år som serieskapare, och blickar tillbaka på Socker-Conny och de andra figurerna som följt honom genom åren. Varför har han inte en enda stil? Och hur ser han på serieformens utveckling under de här fyra decennierna? Kulturredaktionens Katarina Wikars har träffat jubilaren i hans ateljé i Vasastan i Stockholm.ESSÄ: OM HÄMND – ETT CENTRALT TEMA I DEN MÄNSKLIGA KULTURENI dagens OBS-essä reflekterar idéhistorikern Michael Azar över ett ständigt aktuellt ämne. Som varit centralt i mänsklighetens kultur sedan urminnes tider men som ändå inte ägnats särskilt mycket uppmärksamhet av historiens stora tänkare – nämligen hämnden.Programledare: Lisa WallProducent: Felicia Frithiof

Möt Petter Nylind – copywriter på reklambyrån Åkestam Holst. Han snackar om att läsa (och att somna redan efter en och en halv sida), om tre böcker som du borde läsa, och om hur svårt det är att släppa mobilen. Vidare läser Petter en annons om läsningens många baksidor. Vi pratar om att pussla med språk, och om att det ibland är bra med 67 rubriker för att närma sig ett uppdrag. Vi kommer in på vardagscopy och powerbreak och om att hålla hårt i dina darlings. Det blir snack om reklam som Petter gjort för Pressbyrån, Reportrar utan gränser, mäklarfirman Lagerlings och Sibylla.

Från Almedalen 29 juni 2023 Arrangör: Journalistförbundet, Reportrar utan gränser Sverige I fjol greps ett antal journalister av polis då de bevakade klimatdemonstrationer. Polisen har också fått kritik av JO efter felaktiga ingripanden mot journalister som fotograferat skyddsobjekt. Vad ligger bakom polisens agerande och hur gör vi för att värna journalistiken i vår demokrati? Polisen har vid flera tillfällen det gånga året agerat gentemot journalister på ett fullständigt oacceptabelt sätt. Några av händelserna i korthet: Under förra sommaren genomfördes ett stort antal klimataktioner runt om i landet. I Stockholm blev journalister vid två tillfällen gripna och bortförda av polis. De fick även se sin utrustning beslagtagna av polis. Vid två tillfällen under 2022 har SVT-journalister som filmat polishus i Rinkeby/Stockholm, respektive Västerås, blivit konfronterade av polis. Trots att det vid tidpunkten var tillåtet för journalisterna att filma polishusen hindrade polisen journalisterna i deras arbete och beslagtog även tillfälligt kamerorna. Enskilda felaktigheter kan förekomma inom alla organisationer, men händelserna vittnar om strukturella problem inom polisen när det gäller synen på grundlagen och journalisters rätt att verka i en demokrati. Nu måste vi gemensamt arbeta för att öka kunskapen inom polisen och motverka liknande övertramp i framtiden. Medverkande: Ulrika Hyllert, ordförande, Journalistförbundet Erik Larsson, ordförande, Reportrar utan gränser Sverige Anders Thornberg, rikspolischef, Polisen Anne Lagercrantz, ordförande Utgivarna och vice vd SVT, Utgivarna/SVT Tove Carlén, moderator, Journalistförbundet

Efter mordet på Ing-Marie Wieselgren säger många att det blir svårt att behålla den öppenhet som präglat Almedalen. Men hur blev det 2023? Och vilka frågor tror två nyvalda ordföranden för två yttrandefrihetsorganisationer kommer prägla det närmaste året? Jesper Bengtsson samtalar med Kerstin Almegård, ordförande Svenska PEN, och Erik Larsson, ordförande Reportrar utan gränser. 

Från Almedalen 30 juni 2023 Sedan regeringsförklaringen i höstas har det varit tyst från regeringen och UD om det svenska arbetet för att få Dawit Isaak och Gui Minhai frigivna. Vi är många som undrar: När och hur ska regeringen få Dawit Isaak och Gui Minhai frigivna? Det har gått 21 år sedan journalisten och författaren Dawit Isaak fängslades i Eritrea. I Kina är författaren och förläggaren Gui Minhai frihetsberövad sedan sju år tillbaka. Svenska regeringen och riksdagspartierna måste göra sitt yttersta för att dessa två svenska medborgare ska släppas fria. Den 18 oktober 2022 lyfte statsminister Ulf Kristersson Dawit Isaaks och Gui Minhais fall i regeringsförklaringen: ”Sverige ska stå upp för det fria ordets ambassadörer: regeringen kommer att fortsätta arbetet för att uppnå en frigivning av journalisten Dawit Isaak och förläggaren och poeten Gui Minhai, både enskilt och i samarbete med andra demokratier. Lärdomar kommer dras av den granskning som publiceras inom kort.” Sedan oktober 2022 har det varit tyst från regeringen och enskilda riksdagspartier. Vilka lärdomar drogs från granskningskommissionens skarpa kritik i utredningen Granskning av arbetet med att försöka uppnå frigivning av Dawit Isaak och Gui Minhai? Medverkande: Betlehem Isaak, dotter till Dawit Isaak Håkan Jevrell, statssekreterare UD Karin Olsson, biträdande chefredaktör Expressen Ulrika Hyllert, ordförande Journalistförbundet Elisabeth Löfgren, ordförande Stödföreningen Free Dawit/Svenska Pen Erik Larsson, ordförande Reportrar utan gränser Sverige Petteri Flanagan Karttunen, moderator, Journalistförbundet

En specialpodd från Almedalen 2023 med hela Journalistens seminarium om Slapp och förtalsturism. Panelen varnar för att vi kommer att få se flera utländska munkavlestämningar mot svenska journalister i framtiden, liknande den som affärsmannen Svante Kumlin riktade mot journalister på Realtid 2020. "Jag ser Slapp som en rovfågel som svävar över Sverige och väntar på nästa byte", menar exempelvis Erik Larsson, ordförande i Reportrar utan gränser.

När Reportrar utan gränser publicerade sitt årliga pressfrihetsindex förra veckan visade det sig att Ungern klättrat drygt 10 placeringar en förändring som säger mer om omvärlden än om Ungerns utveckling. P1 Kultur har rest till Budapest och träffat medieforskare; företrädare för de allt färre statsoberoende medier som finns kvar och mediekonsumenter som splittras i sin bild av landet – beroende på vilka medier de följer. Gäst i studion är Erik Halkjaer, ordförande i Reportrar utan gränser.ESSÄ: UTAN FESTENS EXTAS BLIR TILLVARON FATTIGI festen hävdar människan sin rätt i leva i ett frihetens nutidsrike. Michael Azar reflekterar över ett farmakon som är både farligt och nödvändigt.Programledare: Lisa WallProducent: Eskil Krogh Larsson

Löparen Dusabimana Kazungu åker från Eskilstuna för träningsläger i Kenya. Plötsligt handlar allt om dopning och sexuellt utnyttjande. Löparkriget är en granskande dokumentärserie i fem delar om dopning, sexuellt utnyttjande och misstänkt mord i sportgiganternas skugga.Hemma i Eskilstuna drömmer den elitsatsande löparen Dusabimana Kazungu om att bli bäst i världen. Hon åker på träningsläger till löparparadiset i Iten, i Kenya, där världsstjärnor, sportagenter och topptränare möts.Snart börjar en av hennes träningskamrater, Denis, att försöka sälja medicin till henne, berättar Dusabimana Kazungu. Hon menar att han är påstridig och att när hon klargör att hon inte kan betala med pengar börjar han kräva något annat sex.När hon ber en annan kvinnlig löpare om hjälp får hon rådet att göra som Denis vill eller lämna Iten, enligt Dusabimana. Allt får en plötslig vändning när Dusabimana Kazungu misstänks för dopning. Hon själv menar att hon aldrig medvetet dopat sig.Flera tjänar på dopningEtt sponsorskontrakt från Nike eller Adidas kan ge hundratusentals kronor per år, och att vinna ett maratonlopp kan ge en miljon kronor. De stora pengarna gör att både löpare och de som säljer dopningspreparat drar sig till Iten.Medverkar i avsnittet gör bland andra löparstjärnan Mustafa Mohamed, och den tidigare Eskilstunalöparen Dusabimana Kazungu.Serien Löparkriget är ett samarbete mellan Ekot, Radiosporten och P1 Dokumentär.Av: Emelie Rosén Reportrar och research: Emelie Rosén och Alexander Lundholm Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Tor Sigvardson Har du tips? Kontakta Emelie Rosén här.

I oktober 2021 hittas världsstjärnan Agnes Tirop död med knivhugg i halsen. I löparparadiset Iten sprider sig en rädsla. Hösten 2021 har Agnes Tirop precis slagit världsrekord och är en stigande stjärna, men livet med maken, som också är hennes tränare, beskrivs som isolerat. Vid ett lopp i Genève pratar Agnes Tirop om skilsmässa. Någon vecka senare är hon död.Meraf Batha åker från Sverige till Iten för att träna inför mästerskapssäsongen. Men det är inte som förut. Hon är rädd. Ännu en löpare, Damaris Muthee Mutua, har hittats död.Mordet sker bara ett halvår efter att Agnes Tirop dödats.Löpare utnyttjas av personer med maktDet har funnits rykten om utnyttjanden och maktmissbruk inom löparvärlden i decennier. Maratonstjärnan Mary Keitany tror att de allra flesta kvinnliga löpare från Kenya har upplevt det här.För att få chansen att slå igenom måste du betala med pengar eller med din kropp, berättar flera löpare.Löparkriget är en granskande dokumentärserie i fem delar om dopning, sexuellt utnyttjande och misstänkt mord i sportgiganteras skugga. Serien är ett samarbete mellan Ekot, Radiosporten och P1 Dokumentär.Medverkar i avsnittet gör bland andra de svenska löparstjärnorna Mustafa Mohamed och Meraf Batha, samt den kenyanska maratonstjärnan och världsrekordhållaren Mary Keitany.P1 Dokumentär har sökt Agnes Tirops make via hans advokat, men han har inte besvarat frågorna.Av: Emelie Rosén Reportrar och research: Emelie Rosén och Alexander Lundholm Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Tor SigvardsonHar du tips? Kontakta Emelie Rosén här.

Kvinnliga elitlöpare utnyttjas under vad flera beskriver som slavliknande förhållanden. Under VM 2022 framkommer allt fler vittnesmål. Världsrekordslöparen Agnes Tirop kontrollerades och utnyttjades i flera år av sin tränare och man, som misstänks för att ha mördat henne, om det vittnar en rad personer. Både hennes agent, Gianni Demadonna, och sponsor, Adidas, kände till hennes livssituation.Demadonna poängterar att han inte trodde att situationen skulle leda till Agnes Tirops död, och han säger att han hade försökt prata med henne om att hon borde frigöra sig från mannen. Men då berättade hon om det för mannen, som ska ha hotat med att flytta henne till en annan agent, säger Demadonna. Därför släppte han frågan och larmade heller inte någon annan.Adidas lovar nya regler för hur de ska göra affärer med kvinnliga löpare för att minska risken att de ska utnyttjas, men alla agenter delar inte Adidas övertygelse.Löparkriget är en granskande dokumentärserie i fem delar om dopning, sexuellt utnyttjande och misstänkt mord i sportgiganteras skugga. Serien är ett samarbete mellan Ekot, Radiosporten och P1 Dokumentär.Medverkar i avsnittet gör bland andra toppagenten Gianni Demadonna, Adidaschefen Spencer Nel och löparstjärnan Mustafa Mohamed.Av: Emelie Rosén Reportrar och research: Emelie Rosén och Alexander Lundholm Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Tor SigvardsonHar du tips? Kontakta Emelie Rosén här.

Nike är en av löparvärldens största sponsorer. Trots uppgifter om dopning och utnyttjande vägrar skoföretaget svara på frågor. Det är världsmästerskap i Eugene 2022 och sponsorn Nike syns överallt. Flera av löparna som kammar hem medaljer bär företagets kläder och skor.Den kenyanske löparen Lawrence Cherono stängs av för dopning. Hans agent, Federico Rosa, har en rad uppmärksammade dopningsfall från sitt stall. Rosa samarbetar med skosponsorn Nike, och när frågor om dopning kommer upp under intervjun kräver han att bandspelaren ska stängas av.Kvinnor kan ha tvingats till dopningOrganisationen Athletics Integrity Unit utreder om dopning, fusk, exploatering och korruption i löparvärlden. Chefen Brett Clothier berättar att de har flera dopningsutredningar där kvinnliga löpare åkt fast för dopning, men där det finns misstankar om att kvinnorna pressats att ta emot dopningspreparatet, av män i deras närhet som tjänat pengar på deras framgångar.Löparkriget är en granskande dokumentärserie i fem delar om dopning, sexuellt uttnyttjande och misstänkt mord i sportgiganternas skugga. Serien är ett samarbete mellan Ekot, Radiosporten och P1 Dokumentär.Medverkar i avsnittet gör bland andra sportagenten Federico Rosa, löparstjärnan Mustafa Mohamed och Brett Clothier från Athletics Integrity Unit.Av: Emelie Rosén Reportrar och research: Emelie Rosén och Alexander Lundholm Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Tor SigvardsonHar du tips? Kontakta Emelie Rosén här.

Världsstjärnornas glans ska sälja skor till motionärer. Men något är trasigt i sporten, och världens bästa maratonlöpare har fått nog. Svenska elitlöpare fortsätter att åka på träningsläger till länder som är kända för att ha stora problem med dopning, som Kenya och Etiopien. Flera inom löparvärlden känner att Sverige inte gör tillräckligt åt problemet.Samtidigt fortsätter löpare ta medaljer i de stora sponsorernas Adidas och Nikes senaste superskor. Problemen med utnyttjande och dopning hamnar fortfarande i skymundan, när världsrekordskor blir en hajp och saluförs till motionärerna.Efter det misstänkta mordet på värdslöparen Agnes Tirop hösten 2021 har maratonstjärnan Eliud Kipchoge fått nog.Det är en enda röra just nu, den värsta röra någonsin inom idrotten. Kan vi ha det så här?Löparkriget är en granskande dokumentärserie i fem delar om dopning, sexuellt utnyttjande och misstänkt mord i sportgiganternas skugga. Serien är ett samarbete mellan Ekot, Radiosporten och P1 Dokumentär.Medverkar i avsnittet gör bland andra Svensk friidrotts förbundskapten Kajsa Bergqvist, professor Toni Arndt och löparstjärnan Mustafa Mohamed.Av: Emelie Rosén Reportrar och research: Emelie Rosén och Alexander Lundholm Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Tor SigvardsonHar du tips? Kontakta Emelie Rosén här.

Malmö Stadsteaters stora scen Hipp har fått en rejäl upputsning och vår USA-korrespondent berättar om Golden Globe-galan. Producent: Nils LindströmProgramledare: Maria Askerfjord Sundeby

Tommy Körberg om karaokesuccén, ny årssammanställning av Reportrar utan gränser, och skådespelaren Gizem Erdogan får pris av Filmfestivalen i Berlin.

Den nya spionlagen är ett faktum, trots hård kritik från publicister och yttrandefrihetsorganisationer. Men hur ska uppgiftslämnare och journalister agera nu då? Lyssna på samtalet mellan Ulrika Hyllert, Journalistförbundet, Erik Halkjaer, Reportrar utan gränser och PEN:s ordförande Jesper Bengtsson. 

Det finns ett nyvaknat intresse för att bygga ny kärnkraft, både i Finland och i andra länder. Kärnkraften ses som ett sätt att komma från energiberoende från Ryssland och för att minska klimatutsläppen. Men vart tog argumenten om kärnkraftens problematiska sidor vägen? I Slaget efter tolv diskuterar professor Peter Lund och Yrsa Grüne, ordförande för Reportrar utan gränser. Programledare: Bettina Sågbom E-post: slaget@yle.fi

De motarbetas av företag, misskrediteras och få läser deras artiklar. Miljöjournalisternas roll är otacksam men deras jobb är viktigt. I rapporten "Hur mår miljöjournalistiken i Barentsregionen?" tittar Reportrar utan gränser närmare på förutsättningarna för miljö- och klimatjournalistiken.  Medverkar gör rapportförfattaren Ivar Andersen och Reportrar utan Gränsers verksamhetsledare Katarina Carlsson.

En hel natt om och med fågelsång från fem platser i Sverige: Ammarnäs, Nittälvsdalen, Vendelån, Getterön och Osaby. Två minuter efter midnatt drar åtta timmars direktsändning igång - ett specialprogram från Naturmorgonredaktionen. Reportrar och fågelexperter följer hur fåglarna vaknar från norr till söder. Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman denna mastodontsändning från en utestudio i Osaby i Småland.De fem arenornaOsabyProgrammets nav är som vanligt en ekhage vid en sjö i Osaby strax söder om Växjö. Programledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson har sällskap av ekologiprofessorn Susanne Åkesson och en klassisk vårkör av först enkelbeckasin och så småningom bofinkar, trastar och sångare.AmmarnäsDen nordligaste punkten blir Ammarnäs i Västerbottensfjällen. Här bildar Vindelälvens källflöden ett vidsträckt, fågelrikt deltaland. En viktig rastplats för flyttande fåglar på väg mot fjällen. Reporter Thomas Öberg finns på plats tillsammans med fågelkännaren Christer Olsson och de hoppas på en högljudd fågelkör med blåhake, vadare, änder och lommar. Och som extra bonus kanske till och med fjällgås och dubbelbeckasin.NittälvsdalenI barrskogarna kring Nittälvsdalen i Bergslagen lyssnar reporter Joacim Lindwall efter nattskärra, orrspel, hoande ugglor och kanske också smålommarnas ljudliga duetter och klagande rop från myrmarkernas gölar. Med sig har han Martin Green, fågelforskare med många års nattlyssnande i bagaget och en av personerna bakom Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet.VendelånReportern Lena Näslund tar med sig Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog vid Naturhistoriska riksmuseet och passionerad fågelskådare, i kanoten. De paddlar med start i Vendelsjön och fortsätter sedan färden under natten ner längs Vendelån mot Uppsala. Kanske når de fram till Fyrisån. Längs vägen har de chans på rördrom, trastsångare, kärrsångare, flodsångare, vaktel och kornknarr.GetterönVästligaste utpost blir Getteröns naturreservat norr om Varberg i Halland. Lisa Henkow rapporterar från de unika våtmarkernas rika fågelliv, tillsammans med naturvägledare Linnea Henriksson som skådat fågel sedan barnsben och lyssnar efter Getteröns fåglar varje dag i sitt jobb. Här sjunger näktergalar och sånglärkor, medan änder, skrattmåsar och gäss bidrar med grövre röster till fågelkören. I luften drar ladusvalorna fram som svarta pilar och med lite tur får vi höra rosenfinken.Naturmorgons fågelsånglektioner Vem är det som låter? Naturmorgons programledare Mats Ottosson har satt samman 32 fågelsånglektioner att lyssna på inför eller efter Fågelsångsnatten. De finns samlade här.Fågelsångsquiz Hur bra är du på fågelsång? Testa dina kunskaper i Naturmorgons quiz.

En hel natt om och med fågelsång från fem platser i Sverige: Ammarnäs, Nittälvsdalen, Vendelån, Getterön och Osaby. Två minuter efter midnatt drar åtta timmars direktsändning igång - ett specialprogram från Naturmorgonredaktionen. Reportrar och fågelexperter följer hur fåglarna vaknar från norr till söder. Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman denna mastodontsändning från en utestudio i Osaby i Småland.De fem arenornaOsabyProgrammets nav är som vanligt en ekhage vid en sjö i Osaby strax söder om Växjö. Programledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson har sällskap av ekologiprofessorn Susanne Åkesson och en klassisk vårkör av först enkelbeckasin och så småningom bofinkar, trastar och sångare.AmmarnäsDen nordligaste punkten blir Ammarnäs i Västerbottensfjällen. Här bildar Vindelälvens källflöden ett vidsträckt, fågelrikt deltaland. En viktig rastplats för flyttande fåglar på väg mot fjällen. Reporter Thomas Öberg finns på plats tillsammans med fågelkännaren Christer Olsson och de hoppas på en högljudd fågelkör med blåhake, vadare, änder och lommar. Och som extra bonus kanske till och med fjällgås och dubbelbeckasin.NittälvsdalenI barrskogarna kring Nittälvsdalen i Bergslagen lyssnar reporter Joacim Lindwall efter nattskärra, orrspel, hoande ugglor och kanske också smålommarnas ljudliga duetter och klagande rop från myrmarkernas gölar. Med sig har han Martin Green, fågelforskare med många års nattlyssnande i bagaget och en av personerna bakom Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet.VendelånReportern Lena Näslund tar med sig Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog vid Naturhistoriska riksmuseet och passionerad fågelskådare, i kanoten. De paddlar med start i Vendelsjön och fortsätter sedan färden under natten ner längs Vendelån mot Uppsala. Kanske når de fram till Fyrisån. Längs vägen har de chans på rördrom, trastsångare, kärrsångare, flodsångare, vaktel och kornknarr.GetterönVästligaste utpost blir Getteröns naturreservat norr om Varberg i Halland. Lisa Henkow rapporterar från de unika våtmarkernas rika fågelliv, tillsammans med naturvägledare Linnea Henriksson som skådat fågel sedan barnsben och lyssnar efter Getteröns fåglar varje dag i sitt jobb. Här sjunger näktergalar och sånglärkor, medan änder, skrattmåsar och gäss bidrar med grövre röster till fågelkören. I luften drar ladusvalorna fram som svarta pilar och med lite tur får vi höra rosenfinken.Naturmorgons fågelsånglektioner Vem är det som låter? Naturmorgons programledare Mats Ottosson har satt samman 32 fågelsånglektioner att lyssna på inför eller efter Fågelsångsnatten. De finns samlade här.Fågelsångsquiz Hur bra är du på fågelsång? Testa dina kunskaper i Naturmorgons quiz.

Kreml annonserar, Twitter exploderar, svenska medier rapporterar. Totalt okritisk SVT-dokumentär om Christer Björkmans dröm att ta Melodifestivalen till USA. KD hotar SR med bojkott efter flera översättningsfel. Vi testar Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex i praktiken.

Där de ryska trupperna dragit sig tillbaka har obeskrivliga grymheter mot civilbefolkningen i Ukraina avslöjats. Avrättningar, våldtäkter, tortyr. Vad händer med människans psyke och själ i en belägringssituation? Är det här ryssarnas sätt att kriga eller finns ondskan i oss alla? Kriminalöverkommissarie Thomas Elfgren, som lett utredningar om folkmordet i Rwanda, journalisten Yrsa Grune-Luoma, ordföranden för Reportrar utan gränser och historikern Henrik Meinander diskuterar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

Skänk en slant och hjälp människorna i Ukraina. * UNICEF ser till att barnen i Ukraina får skydd. Swisha till 902 00 17. Skriv "Ukraina" i meddelandet. * Röda Korset bidrar med mat, värme och sjukvårdsmaterial på plats. Swisha till 900 80 79. * UNHCR arbetar med andra FN-organ och lokala frivilligorganisationer för att hjälpa människor på plats. Swisha till 900 16 45. * RFSL stödjer hbtqi-organisationer i Ukraina, och hjälper till med evakuering av hbtqi-personer i landet. Swisha till 123 900 40 86. * Läkare utan gränser ser till att människor på plats får sjukvård när det behövs. Swisha till 900 60 32. * Reportrar utan gränser kämpar för det fria ordet och oberoende journalistik. Swisha till 123 900 44 90. -TIMESTAMPS- 00:00:00 - 00:01:20 --- Intro 00:01:20 - 00:05:42 --- Kriget i Ukraina 00:05:42 - 00:25:03 --- Vad har hänt sen sist? 00:25:02 - 01:27:32 --- Listan 01:27:32 - 01:30:29 --- Veckans tips! 01:30:29 - slut! --- Outro

Idag torsdag 3:e mars återupptogs förhandlingarna mellan Ukraina och Ryssland. Men är det överhuvudtaget möjligt att komma överens just nu och går det att dra några paralleller till tidigare skeenden i historien? Programledare: Louise Epstein. Bisittare: Kattis Ahlström. Hur ser alternativen ut till kogödsel? Idag torsdag 3:e mars berättade EKOT att det riskerar att bli brist på konstgödsel till följd av kriget i Ukraina. Hur ser alternativen ut? Skulle användningen av hästgödsel från svenska ridskolor kunna optimeras? Eller är gödsel av den här typen inte tillräckligt effektivt? Vi reder ut det tillsammans med Uno Wennergren, professor i teoretisk biologi vid Linköpings universitet.Hur ska kriget i Ukraina få en diplomatisk lösning?Vi gästas även av Anders Lidén tidigare diplomat och FN-ambassadör för att prata om diplomatiska lösningar på kriget. Är det bra eller dåligt att upprätthålla en dialog med Putin så länge den ryska invasionen pågår?Hur ser tillgången på oberoende medier ut i Ryssland? Trots att Putin har gjort det svårare för oberoende journalistik i Ryssland har många fått reda på händelseutvecklingen i Ukraina och demonstrerar på gatorna. Hur ser tillgången på oberoende medier i Ryssland ut? Hur ska man göra för att få tag på ocensurerad information? Vi pratar med Erik Halkjær, ordförande för Reportrar utan gränserProgramledare: Louise EpsteinBisittare: Kattis AhlströmProducent: Amanda Rydman

Asfalt och rullskidor för världscupåkarna i skidskytte. Det kan mycket väl vara framtiden. Fortsätter klimatförändringarna i samma takt som nu saknar de flesta orter i Sverige regelbunden snö i slutet av detta århundrade. Men vad gör skidskyttevärldens ledning och stjärnor för att rädda snön? En som redan ställt om sitt liv är OS-guldmedaljören i skidskytte från 2010. Ett program av Martin Sundelius.Medverkande:Björn Ferry. OS-guldmedaljör i skidskytte 2010. VM-guldmedaljör i mixstafett 2007. Deltog i fyra vinterolympiska spel. Har målsättningen att leva ett fossilfritt liv i Storuman år 2025.Anna Magnusson. Aktiv i det svenska skidskyttelandslaget. OS-silvermedaljör i skidskytte (stafett) 2018. VM-silver i skidskytte (stafett) 2017.Niklas Carlsson. Generalsekreterare för IBU, det internationella skidskytteförbundet. Före detta verksam inom Fis, det internationella skidförbundet. Cenk Demiroglu. Universitetslektor i Umeå vid institutionen för geografi. Han forskar främst på hur snötillgången påverkar skidturismen.Reportrar också: Isabell Gradin och Bengt Skött.

Vad är det som händer med pressfriheten i världen? Vilka hot möter journalister och medier globalt? Och hur ser situationen ut när vi gör nedslag i Ryssland och Asien? I det här avsnittet av UI seminars diskuterar vi press- och yttrandefrihetens ställning i världen. Medverkande: Erik Halkjaer, Reportrar utan gränser och Sveriges natur Margita Boström, Sveriges Radio Stefan Ingvarsson, Östeuropacentrum på UI Moderator: Åsa Malmström Rognes, UI Det här seminariet ägde rum den 9 december 2021 vid Utrikespolitiska institutet. Läs mer och se seminariet här: https://www.ui.se/evenemang/vad-hander-med-pressfriheten

Nobels fredspris gick till två journalister, rekordmånga fängslade reportrar i världen och journalister flyr både Afghanistan och Belarus. Hör den belarusiska journalisten Tanya Kapitonova som har tvingats i exil berätta om situationen i hemlandet.  Hör också Erik Halkjaer, ordförande för Reportrar utan gränser och Katarina Carlsson, verksamhetsledare för Reportrar utan gränser, berätta om 2021 års höjdpunkter och bottennapp. 

Livesamtal den 18 november på Södra teatern, Stockholm. I Saudiarabien kan ett par ord i en nyhetsartikel, ett blogginlägg eller ett tv-inslag leda till fängelse. Att vara kvinna och journalist i det könssegregerade landet är nästan omöjligt.   Den saudiska journalisten Hana Al-Khamri har i boken ”Väluppfostrade kvinnor skriver sällan historia" träffat några av de saudiska kvinnor som kämpar för det fria ordet.   Medverkar gör Hana Al-Khamri och Erik Halkjaer, chefredaktör för Sveriges natur och ordförande för Reportrar utan gränser. 

Livesamtal den 25 september 2021 på Globala Torget, Bokmässan i Göteborg. Den 15 augusti 2021 intar talibanerna Afghanistans huvudstad Kabul. Sedan dess har journalister flytt, hotats och tvingats lämna sina jobb. Samtidigt har en talesperson för talibanerna lovat att värna om pressfriheten. Hur går det här ihop? Medverkar gör Wali Arian, TV-journalist från Kabul, Afghanistan och Erik Halkjaer, ordförande för Reportrar utan gränser.  

Samtal den 23 september 2021 på Globala Torget, Bokmässan i Göteborg. Demokratin backar i världen och journalister tystas. Vad gör det svenska biståndet för pressfriheten? Medverkar gör biståndsminister Per Olsson Fridh (MP), Afrikagruppernas Louise Lindfors och Reportrar utan gränsers ordförande Erik Halkjaer. 

De senaste veckorna har varit dramatiska och det ser inte ljust ut för yttrandefriheten i Afghanistan. Men hur har den fungerat under de år som gått sedan talibanerna styrde förra gången? Och finns det någon chans över huvud taget att det fria ordet ska överleva?   I detta nya avsnitt av Yttrandefrihetspodden pratar vi om det alla pratar om just nu. Från vårt perspektivt. Medverkar gör: Erik Halkjaer, ordförande Reportrar utan gränser Martin von Krogh, fotograf och filmare som varit verksam i Afghanistan Jesper Bengtsson, ordförande Svenska PEN

Kalle Berg och Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3. En turkisk maffiaboss har startat en Youtubekanal där han anklagar president Erdogans närmaste krets för allt från knarksmuggling till knarkhandel. Klippen har setts av tiotals miljoner och nu kräver oppositionen att de här sakerna ska utredas, och får stöd av Reportrar utan gränser. Sen blir det Sverige och kulturdebatt. För efter Linda Skugges brutala sågning av Kristina Sandbergs självbiografisk bok om sin cancerdiagnos har reaktionerna varit starka och hela begreppet sågning diskuteras. Hur hård får man vara egentligen? Snart har samtliga kultursidor engagerat sig i frågan.

Tyskland implementerar medicinsk apartheid. Världsomfattande protester mot coronapolitiken utlysta den 15 maj. Kina storsatsar militärt i Afrika. Reportrar utan gränser utreder polisattack mot journalist. KD och SD vill utreda Sveriges Radio. Ayaan Hirsi Ali: “Den historiska utvecklingen för kvinnor går bakåt i Europa”. EU tecknar nytt jätteavtal med Pfizer. Läkarupprop ska stoppa nedstängningspolitik och vaccinpass i Sverige. Skattebetalarnas stödpaket gick till värdjättens chefsbonusar. Läkemedelsjätte slipper betala vård för vaccinskadad 18-åring. Gazakrisen: “Vi går mot ett fullskaligt krig”. Åskådare filmade självmordsförsök – får hård kritik av polisen. Svenska flygplatser har tappat tre miljoner resenärer. Sändningen sponsras av teuton-systems.com och dalwebb.se . För fler nyhetsuppdateringar besök nyadagbladet.se . Nya Dagbladet - Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning. Ansvarig utgivare: Markus Andersson. För att säkerställa att vi kan fortsätta med sändningarna - swisha gärna ett stöd till123 611 30 21. Tack för ditt bidrag!

Hur nära får en journalist komma en person vars fall man granskar? Och är Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex något att lita på? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Är det verkligen så konstigt om granskare och granskad får en djup relation? Och hur seriöst är egentligen pressfrihetsindex? Det snackar vi om i senaste avsnittet av vår mediepodd Den Svenska Modellen. I det trettiosjätte avsnittet diskuterar chefredaktörerna Jörgen Huitfeldt och Jonas Nordling om turerna kring avslöjandet om ohållbara relationer mellan en reporter på Ekot och en terrormisstänkt person. Dessutom diskuteras värdet av World Press Freedom Index, listan över pressfriheten i världen som ges ut årligen av organisationen Reportrar utan gränser. Den Svenska Modellen är en podd om journalistik och medier som produceras i samverkan mellan Dagens Arena och Kvartal.

Vi sänder live från från Reportrar utan gränsers digitala prisutdelning av Pressfrihetspriset som i år gick till den ungerska oberoende nyhetssajten Telex. Gästar podden gör Ewa Hedlund, som i många år bevakat EU-frågor från Bryssel och som sitter i RSF:s styrelse, samt frilansjournalisten Joakim Medin som rapporterat mycket om och från Ungern. Podden sändes på pressfrihetsdagen den 3 maj.  Producerade och spelade in gjorde Francisco Contreras. 

Det är FN:s världsdag för pressfrihet och i P1 Kultur är villkoren för journalister och författare i Ungern, Belarus och Turkiet i fokus. Hur allvarlig är situationen för yttrandefriheten i de tre länderna? PRESSFRIHETEN ÄR HOTAD När Reportrar utan gränser nyligen publicerade årets så kallade pressindex så landar Ungern på plats 92 av 180 länder, Turkiet har placeringen 153 och Belarus 158. Hur hotat är det fria ordet? P1 Kultur samtalar med Sveriges Radios Johan-Mathias Sommarström, mellanösterkorrespondent, Lesia Rudnik, ordförande för "Sveriges Belarusier" och Daniel Gustafsson, författare och översättare, om gränserna för den oberoende journalistiken. Vilka metoder används för att tysta misshagliga journalister? Valet i Belarus i somras ledde till starka protester och ihållande demonstrationer mot president Lukasjenko. Regimen svarade med att fängsla ett stor antal journalister och många har dömts för fleråriga fängelsestraff. Vilka möjligheter har omvärlden att utöva påtryckningar för att få dem fria? I Ungern är det få oberoende medier kvar och i Turkiet har villkoren för journalister och författare varit svår efter kuppförsöket 2016 finns det något hopp om att den bistra utvecklingen kan vända? MÖTE MED POETEN ELISABETH BERCHTOLD I poeten Elisabeth Berchtolds böcker är det kvinnorna som kommer till tals. I hennes nya diktsamling "Modersmyter", handlar det om fyra generationer kvinnor och dikterna växlar mellan en högst igenkännbar småbarnsvardag och mer drömska erfarenheter framsjungna av gudinnor och mytologiska gestalter. Nu är hon "Månadens diktare" i Dagens dikt och P1 Kultur sänder därför Nina Asarnojs reportage från i mars när våren börjat spira! DAGENS ESSÄ Forough Farrokhzads frispråkiga dikter bröt med alla litterära och sociala konventioner. I dagens OBS reflekterar författaren Marjaneh Bakhtiari över den iranska poeten och filmaren poesi, liv och död. "KISTMAKARNA" AV ROBERT ÅSBACKA I lördags var det 1 maj och högtidsdag för arbetarrörelsen. Men på grund av pandemin, blev det även den här våren ett firande utan demonstrationståg och smattrande fanor. Och speciellt festligt för socialdemokratin är det inte heller i Robert Åsbackas aktuella roman "Kistmakarna" kulturredaktionens Jenny Teleman har läst och berättar i P1 Kultur om en stillsam satir över arbetarrörelsen i 2000-talets Sverige. Programledare: Fredrik Wadström Producent: Maria Götselius

* Nytt pressfrihetsindex från Reportrar utan gränser * Kenyaner protesterar mot lånesituationen * Intervju med Anders Eriksson, grundare av Rosa bussarna och kortnotiser

Journalister grips i Belarus, mördas av drogkarteller i Mexiko och tystas i Asien under pandemin. Men det finns också några små tomtebloss av ljus. Hör Reportrar utan gränsers ordförande Erik Halkjaer berätta om årets Pressfrihetsrapport.

Prästen Lauri Pihlajamaa (1932 - 21.03.2020) flyttade med sin familj från Finland till Sverige år 1975. I sitt yrke som präst kom han att bli en uppskattad arbetskamrat. "Han var en fantastisk pappa." Så minns dottern Kristiina Mellin sin far Lauri Pihlajamaa På fritiden läste och lärde sig Lauri Pihlajamaa mycket om den finska kyrkans historia. Kunskaper som han sedan dokumenterade i flera böcker. Han arrangerade körresor till utlandet och språkkurser i tyska för sina församlingsmedlemmar i Finska kyrkan i Stockholm. Aktiviteter som många uppskattade. Lauri Pihlajamaa berättade i en intervju i Sveriges Radio år 2002 om den finska församlingens historia i Stockholm. Dottern Kristiina Mellin, Lauris syster Liisa Anjum och kollegorna Eila Kastu och Maija Toivola berättar om arbetet och vänskapen med kollegan Pihlajamaa. "Jag känner mycket trygghet när jag tänker på min pappa. Han var en principfast, väldigt trygg och balanserad person. Han utstrålade lugn. Ibland kunde han vara ganska fåordig. Vi andra tillfällen kunde han vara en mycket bra historieberättare", säger dottern Kristiina Mellin. Diakon Eila Kastu var Lauri Pihlajamaas arbetskollega. "Första gången jag besökte en döende person var Lauri med mig. Han var min medvandrare. Vi gjorde ibland hembesök hos församlingsmedlemmar. Han gav mig trygghet i de arbetssituationerna." Maija Toivola, diakoniassistent i Finska församlingen i Stockholm, minns Lauri Pihlajamaas humoristiska sida.  "Han var stark i sin tro. Han var modig. Han hade humor och glimten i ögat. Jag tyckte att han var en gentleman. Han var välklädd. Jag förknippar honom med en rock och en halsduk som satt perfekt." Reportrar:  Maria Repitsch maria.repitsch@sverigesradio.se  Jorma Ikäheimo jorma.ikaheimo@sverigesradio.se  Ljudmixning: Emilia Martin

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Det här är avsnitt 116 av Fotboll Sthlms podcast. Det är ett renodlat AIK-avsnitt där Mårthen Bergman och Oskar Månsson snackar senaste nytt hos AIK. ÄMNEN - Äntligen, Nabbe! - Världsrekordet - Varför klaga på Karlsson? - Abrahams plus/minus - Chansen att sabba Bajens säsong Lyssna på podcasten i iTunes Podcast-tips: Ljugarbänken! Om allsvensk fotboll.

Också i dagens sändning:– Våldsam natt i Stockholmsgetton– Allt fler svenskar vill bli finnar– SD och AfS ökar kraftigt i opinionen– 12 skolbränder på fyra månader i Lund– Gångskyltar blir mer "jämställda"Den här podden är tillgänglig för alla, vilket är möjligt tack vare stöd från våra följare. Vill du se mer liknande material i framtiden? Prenumerera på vår plus-tjänst: https://www.exakt24.se/stod-exakt24/

I Pressfrihetspoddens första avsnitt tar Siri Hill och Erik Larsson ett grepp om public service. Med på länk från Bryssel finns frilansjournalisten Sigrid Melchior, författare till Reportrar utan gränsers nya rapport "Hoten mot public service".

Den franska presidenten Macron kallar Nato för en "hjärndöd allians". Reportrar utan gränser Sverige fyller 25 år, vilka utmaningar står dem inför?Elever stressade av betyg i mellanstadiet. Hög kostnad för viltkollisioner med tåg. Lindas ytterdörr sprängdes sönder. Beredskap för kärnkraftsolyckor. Vattenbråk om Nilen. Huawei.

Reportern Silvia Velikova fick sparken från Bulgariens public service-radio. Sedan kom ett samtal från Bojko Borisov, landets premiärminister. Ekots utsända träffade Silvia Velikova i Sofia. Under fem timmar var det tyst i etern. Bulgariska public service-radions sändningar tystnade för första gången sedan 1944. Allt till stöd för en av radions reportrar, Silvia Velikova. Sedan ringde premiärministern henne, radiobolagets vd fick sparken och reportern kom tillbaka med sitt populära program Horizont. Arkitektoniskt påminner bulgariska radiohuset lite om Sveriges Radios, om än lite färre våningar. I sexton år har Silvia Velikova arbetat här. Trapphuset och hissen var lika slitna när hon började som nu, men de olika studiorna och redaktionerna är nyrenoverade. Vi slår oss ned i Horizonts studio efter att Silvia låst dörren om oss. Officiellt har jag inte fått någon förklaring till varför jag berövades alla mina uppdrag, både att programleda Horizont och att bevaka en demonstration mot den nya riksåklagaren, säger Silvia Velikova. Inofficiellt fick hon veta från den nu sparkade radiochefen att fyra inflytelserika personer, som han inte namngav, specifikt ville ha bort henne och att det hade med riksåklagaren att göra. Frågan om riksåklagaren Ivan Geshev har varit ett hett omdebatterat ämne i Bulgarien. Han valdes utan motkandidater till ny riksåklagare, trots att hans integritet och omutbarhet var ifrågasatt bland annat i program som Silvia Velikova programledde. Radion har fortfarande stort förtroende bland bulgarer när tv och press inte ses som lika oberoende och pålitliga. Situationen för landets oberoende journalister har försämrats kraftigt, vilket en 111:e plats i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex tydligt visar. Förra året mördades tv-reportern Victoria Marinova och många andra vittnar om ökande hot och trakasserier. Silvia Velikova har aldrig känt sig så fri som nu. Efter det som hänt anser jag att jag är den mest fria personen här i byggnaden, men skämt åsido så visar det här hur rädda bulgariska politiker är för riksåklagaren och hur mäktig denna institution har blivit, säger Silvia. Den rädslan manifesterades av självaste premiärministern, som sedan Silvia via sociala medier spridit ut att hon förlorat jobbet och satt igång en proteststorm bland andra journalister på sociala medier, som nådde in i regeringskretsarna och till premiärministerns kontor. Några timmar efter att hon fått sparken får hon ett oväntat telefonsamtal: Har du hört om Bojko Borisov, premiärministern? säger Silvia Velikova. Tre timmar efter att jag offentligt gick ut att jag fått sparken ringer han och frågar vad som hänt. Han sa att han var förskräckt och bedyrade att hans regering verkligen inte har något att göra med att jag förlorat jobbet, men att det fanns risk för att hans regering skulle få skulden. Och han sa att en av hans medarbetare skulle ringa radiochefen, som han själv inte känner, och att de skulle se till att jag fick tillbaka jobbet. Och han lovade att om inte radiochefen såg till att jag får tillbaka jobbet skulle han vända sig till parlamentet och se till att beslutet ändrades där. Tre och en halv timme senare ringde radiochefen och sa att de hade begått ett misstag och att jag skulle få tillbaka mina uppdrag, fortsätter Silva, som sen konstaterar att för radions oberoende och för journalistiken var det minst lika illa att premiärministern återinsatte henne, som att några påverkade radiochefen att kicka henne. Radiochefen tvingades själv avgå senare. Jag vill inte ses som någon hjälte, säger Silvia Velikova. Detta handlar om att radiochefen, som själv var relativt ny på posten, hade lovat några inflytelserika personer att agera mot journalister som mig. Det här är alltså en fråga om hur politiker försöker påverka medier och särskilt allvarligt är det när de försöker komma åt de få oberoende röster som finns kvar här i Bulgarien. Vi hotas från flera håll idag, politiker och affärsintressen samarbetar. Många så kallade nyhetssajter används av dessa grupper, som slagträn precis som vissa tv kanaler och tidningar. Radion har fortfarande gott rykte och därför blev reaktionen så stor på att jag petades, säger Silvia Velikova. Hon tittar lite extra många gånger på klockan på väggen, en tydlig vink om att nu måste hon snart sända sitt program. Hon låser upp studiodörren och följer oss genom de vindlande korridorerna och den slitna trappan. En kollega halkade och slog sig halvt fördärvad här, konstaterar hon innan vi skiljs åt. Maria Persson Löfgren, Sofia maria.persson_lofgren@sverigesradio.se

Det är allhelgonahelg och vi repriserar tre reportage från vår sommarserie om den ständigt föränderliga krigsjournalistiken. I somras sände vi en serie om hur journalistik från krig förändrats över tid. Det handlar om ändrade journalistideal, teknikens utveckling och propagandans förändring. Denna helg repriserar vi tre reportage från serien. Om Irakkriget och inbäddade journalister, TV-bildernas genomslag i Vietnam och hur Barbro Alvings förändrade reportaget från spanska inbördeskriget. Reportrar är Love Lyssarides, Freddi Ramel och Viktor Löfgren. Alla reportage från serien kan du höra här.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Globala Borås: Reportrar Utan Gränser by Puls FM Borås

Vi pratar med Erik Halkjaer, ny ordförande för Reportrar utan gränser, om pressfriheten i Asien och Kinas strävan efter en ny global medieordning. Musik: S.F.T. – Watching the Moons Light

På senare år har Sri Lanka klättrat rejält i Reportrar utan gränsers pressindex, men många problem kvarstår för landet journalister. Naila Saleem har varit där och rapporterar i dagens P1 Kultur. I maj är det tio år sedan kriget mellan de tamilska tigrarna på öns norra del och singaleserna på den södra tog slut. Men trots att åren gått, har yttrande- och pressfriheten varit under stort tryck i Sri Lanka, även om landet på senare år har klättrat i pressfrihetsindex. Flera av de mord som begicks på journalister efter krigsslutet är fortfarande olösta och förövarna är på fri fot. Efter kuppförsöket i höstas fanns det farhågor om att situationen återigen skulle försämras, men i Naila Saleems reportage berättar Viranjana Herath, journalist och jurist på den lankesiska pressfrihetsorganisationen Free Media Movement, att den nuvarande regeringen ändå har tagit små steg i rätt riktning. I reportaget träffar Naila Saleem också Raisa Wickrematunge som är redaktör på Groundviews, en plattform för medborgarjournalistik och Annemari de Silva, forskare på International center for Ethnic Studies. Den amerikanska journalisten och författaren Ta-Nehisi Coates är en av de mest inflytelserika rösterna i USA just nu. Han har bland annat varit chefredaktör för tidskriften The Atlantic, undervisat på Massachusetts Institute of Technology och är numera på New York University - 2015 gavs hans prisbelönade memoarboken "Between the World and Me", som belönades med National Book Award for Non-fiction och har översatts till 18 språk - "Mellan världen och mig" kom ut 2016 i Sverige. Nu kommer Ta-Nehisi Coates andra bok på svenska ut, "Vi hade makten i åtta år", en essäsamling där han bland annat skriver om sina möten med president Barack Obama. Kulturredaktionens Anna Tullberg har läst och ger en bakgrund till varför man ska läsa just Ta Nehisi-Coates böcker och journalistisk. Mer litteratur i P1 Kultur: nu utkommer Alice Zeniters "Konsten att förlora" på svenska, en roman om Algeriet självständighetskrig från Frankrike och hur de efterkommande påverkas än i dag. Cecilia Blomberg har läst en banbrytande bok om Frankrikes roll i ett våldsamt krig och om hur svårt det är att lämna historien bakom sig. I dagens P1 Kultur presenteras också den första av de fyra, småländska och öländska bokcirklar som ska utse årets vinnare av Sveriges Radios Romanpris. Idag träffar Mina Benaissa, som leder Romanpris-diskussionerna, bokcirkeln "Sopp och bok" på Öland. Dessutom har kulturredaktionens konstkritiker Karsten Thurfjell varit på den nyöppnade Réné Magritte-utställningen på konstmuseet Amos Rex i Helsingfors och i dagens OBS-essä skriver kritikern Hanna Johansson om Lolita och den komplexa, skräckblandade förtjusningen inför att bli betraktad.   Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Maria Götselius

Efter Kulturnytts kartläggning av flygpolicyn hos några stora kulturinstitutioner och arrangörer ställer vi frågan till SR:s vd Cilla Benkö om företagets syn flygningar.  Nina Wäha intervjuas om sin tredje roman "Testamente" som har hyllats av en enig kritikerkår. Philip Nilsson Warkander är lektor på Centrum för modevetenskap på Stockholms universitet, han förklarara Karl Lagerfelds storhet. Vad har vi för skyldighet mot kommande generationer, hur ser det kontraktet ut, den frågan ställer sig idéhistorikern Julia Nordblad i dagens OBS-essä. Sebastian Folcker berättar om Litteraturveckas bokcirklar på webben som pågår som bäst. Programledare Roger Wilson Producent Gunnar Bolin

Få försvarar den rätten lika väl som Jonathan Lundqvist. Han har dessutom en fantastisk bas i rösten som är behaglig att lyssna på. Numera före detta chef på Reportrar utan Gränser. Vilket är lika så gott eftersom han är väldigt tydlig med var gränserna bör dras. Till hemsidan: http://bit.ly/JonathanLundqvist2 DKs Patreon: bit.ly/ARONFLAMDK SWISHA på 0768943737. Bitcoin: 3EPQMEMVh6MtG3bTbGc71Yz8NrMAMF4kSH Edited by Marcus Blomgren - contact at Instagram @marcusbrummgren Intro by: Intractable by Kevin MacLeod is licensed under a Creative Commons Attribution license (creativecommons.org/licenses/...) Source: incompetech.com/music/royalty-... Artist: incompetech.com

Om vaccinationer och tvång, individens frihet och kollektivets ansvar. Bryts eller stärks samhällskontraktet när staten tar i med hårdhandskarna för att stoppa sjukdomsutbrott? Antalet mässlingsfall i Europa 2017 ökade med 400 procent, med över 20 000 drabbade och 35 döda som följd. I slagfältet mellan den personliga friheten och det kollektiva ansvaret för folkhälsan möts nu vaccinationsmotståndare med allt hårdare tag. Nyligen har Tyskland, Frankrike och Italien gjort flera vacciner obligatoriska, samma sak i Kalifornien i USA och den som vägrar fråntas möjligheten att gå i skolan. Kan faktaresistens och misstro mot myndigheter bekämpas med tvång? Och spelar det egentligen någon roll när människors hälsa står på spel? Hör reportage från Italien, som nyligen infört obligatoriska vaccinationer efter mässlingutbrott. I mars är det deadline i Italien för att alla vaccinationer ska vara gjorda, efter det kan barn som inte är vaccinerade hindras från att gå i skolan. I det frihetsälskande Kalifornien, som också införde tvång efter mässlingsutbrottet på Disneyland 2014, debatterar man nu om det varit ett lyckat initiativ. Antalet barn som vaccineras har ökat, men samtidigt hävdar allt fler att de har medicinska skäl att slippa vaccineras och det har skapat en marknad för falska läkarintyg. I Sverige är förtroendet för vaccinationsprogrammen, och till staten, fortfarande högt. Vi besöker Järvaområdet i Stockholm där man använder kunskapsspridning som ett sätt att slå hål på gamla myter om vaccinationers biverkningar. Men vad händer då med förtroendet när man gör som myndigheterna säger och sedan inte får stöd när det går fel? Vi träffar en av familjerna som drabbades av narkolepsi i kölvattnet av svininfluensavaccinationerna 2009. Vaccinationsmotstånd har en lika lång historia som vaccinerna själva. Hör om den svenska utvandraren Henning Jacobson som år 1904 drev att slippa vaccinera sig mot smittkoppor, ett fall som slutade i den amerikanska Högsta Domstolen.  Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Stephanie Zakrisson stephanie.zakrisson@sverigesradio.se Reportrar:  Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Richard Myrenberg richard.myrenberg@sverigesradio.se Sofia Pappa sofia.pappa@sverigesradio.se

Var fjärde kommun i landet saknar regelbundet bemannad nyhetsredaktion, inte sällan drabbas de glesare befolkade bygderna. Men hur går det med ortens identitet, vad händer med insynen i kommunen och hur påverkas demokratin när den granskande lokaljournalistiken går på sparlåga? Medverkande i Landsbygdsnätverkets podd Landet: Gunnar Nygren, professor i journalistik på Södertörns högskola Marie Henningsson, landsbygdsreporter Lukas Ernryd, projektledare Reportrar i landsbygdens tjänst Journalist: Ida Lindhagen "Man ska kunna identifiera sig med sin bygd, med sin tidning, rent kulturellt i olika sammanhang." Marie Henningsson "Finns inte den här oberoende granskningen är det mycket lättare att svågerpolitik och korruption växer på det lokala planet."Gunnar Nygren "Vi måste bli ännu mer lokala, det globala får folk reda på ändå." Lukas Ernryd

Tommy Schönstedt har egentligen aldrig haft ett riktigt arbete. Redan som 14-åring började han räkna tabeller åt Västerbottens Folkblad. Tiotalet år senare fick han drömjobbet på Expressen. Tommy var första journalist på plats när Olof Palme hade skjutits ner på öppen gata. Han har levt i en cynisk och tuff kvällstidningsbransch under drygt 40 år utan att påverkas negativt. Han startade ”Reportrar utan gränser” 1994 och i dag lever han för välgörenhetsorganisationen ”Hoppets stjärna”. I veckans ”Gerts Värld” får vi möta en man med goda avsikter.

Veckans Juniorsporten handlar om utvisningar, diskningar och andra bestraffningar. En tjuvstart, en tackling eller nedskräpning... ja, faktiskt! Det är saker man inte får göra enligt sportens regler. Om du ändå gör det kan du straffas.      Jag blev väldigt ledsen och skämdes. Det kändes som att alla tittade på mig och sa att "nu har han förstört allting", säger Oskar Bengtsson Marklund om när han slog bollen med handen i en fotbollsmatch och det andra laget fick frispark.   Jag tror jag började gråta för jag blev riktigt besviken på mig själv, säger truppgymnasten Maja Pettersson om den där gången när hon för första gången skulle göra en rondat flickis salto på tävling, men inte vågade och laget därför fick ett stort poängavdrag. Hör också världens bästa innebandyspelare Anna Wijk som fortfarande skäms efter den där gången för massa år sedan när hon, kanske lite hånfullt, firade sitt mål framför motståndarbåset och fick utvisning i 2 + 10 minuter för osportsligt uppträdande. Triatleten Lisa Nordén berättar om när hon fick tidstillägg för att hon slängt skräp i naturen under en tävling. I programmet hörs också 12-åringarna: Saga Lööf (simmare), Meja Classon (fotboll- och basketspelare), Thim Harvey (tennisspelare), Daniel Mårtensson (golf-, fotboll- och bandyspelare) och Viktor Palmgren (fotbollsspelare). Dessutom: tennisspelaren Grigor Dimitrov och fotbollsspelaren Andreas Granqvist. Reportrar är: Linn Nenzén, Malin Rimfors, Bengt Skött och Cecilia Ingman.

JOURNALIST, FÖRFATTARE. I sitt Sommarprogram berättar Karin Bojs om vägen till journalistyrket, och utforskar vårt gemensamma arv och våra kopplingar till neandertalare, men även sitt egna familjearv. Karin Bojs bjuder även in arkeologen och musikern Francis Gill som spelar på en svanbensflöjt som är rekonstruerad efter fornlämningar från istiden. Hon pratar om kreativitet och hur den ofta har en mörk baksida, med psykiska sjukdomar som följd. Hon kopplar sin egen kreativitet till just psykiska sjukdomar i hennes familj.En familj vars resa hon reflekterar över, och hur lyckan kommer och går: hur hennes familj ena stunden har en egen bondgård, och i nästa får en av medlemmarna sitta i Karlshamns fästning och slutar sitt liv urfattig: Ibland går det upp, ibland går det ner, säger Karin Bojs.Om Karin BojsTilldelades Augustpriset 2015 för årets bästa fackbok: Min europeiska familj de senaste 54 000 åren, i vilken hon söker sig bakåt i Europas och sin egen släkts urtida historia med hjälp av arkeologiska fynd och dna-vetenskap. Var under många år Dagens Nyheters vetenskapsredaktör och har även skrivit böckerna Vikten av gener och Syra själv, om konsten att syra grönsaker.Hedersdoktor vid Stockholms Universitet för att hon på ett "spännande och kunnigt sätt gett naturvetenskapen en framträdande plats i Dagens Nyheter". Har också fått Ingenjörsvetenskapsakademiens mediepris och Kunskapspriset av Nationalencyklopedin.Startade den svenska sektionen av pressfrihetsorganisationen Reportrar utan gränser. Utbildad bagare, har arbetat i tio år på olika bagerier och konditorier i Göteborg.Producent: John Swartling

Varför ser vi en återgång i flera europeiska länder till att vilja styra medierna? Reportage om Polen, Ungern och Kroatien. Hör också OSSE:s Dunja Mijatovic och Cilla Benkö, VD på Sveriges Radio. "Regeringar runt om i världen försöker stoppa det fria ordet. Frågar du mig om Europa så har läget i flera länder förvärrats på väldigt kort tid säger Dunja Mijatovic, organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE:s, mediefrihetsrepresentant. Vi ägnar ett helt program åt det ökade hotet mot yttrandefriheten i Europa. Nyligen kallade till exempel EBU, europeiska radio och tv-unionen, det här året för ett av de mest utmanande för de europeiska public service-bolagen. Det blir reportage om en oroande medieutveckling Polen, Ungern och Kroatien. Tre länder som på kort tid rasat på organisationen Reportrar utan Gränsers pressfrihetsindex. Vi bjuder också på intervjuer och analyser med OSSE:s Dunja Mijatovic och Cilla Benkö, vd på Sveriges Radio.Reportrar är frilansjournalisten Marcus Hansson, Tonchi Percan och Jonna Westin.

Frågan om journalisters säkerhet och det fria ordet diskuteras i ett seminarie från Almedalen med bland andra Unescos generaldirektör Irina Bokova och kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke En inspelning av seminariet Who will take the political responsibility to protect free speech? (Engelska) från Almedalen, torsdag 7 juli.Medverkande:Irina Bokova, generaldirektör Unesco (Keynote speaker) Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister  Khadija Ismayilova, azerbajdzjansk journalist medverkar via internet Maria Persson Löfgren, utrikeskorrespondent Sveriges Radio  Jonathan Lundqvist, ordförande Reportrar utan gränser  Thomas Mattsson, chefredaktör Expressen Moderator: Ginna Lindberg, utrikeschef Sveriges Radio

Platsen i syskonskaran avgör vem du blir påstod DN förra veckan. Men forskningen håller inte med. Viasats Formel1-expert kommenterar egna klienten. Och om mediers nya sätt att ersätta annonsintäkter. Syskonsnackisen saknar stöd i statistiken Enkla slutsatser i komplicerade frågor är lika lockande som det är farligt för medier att driva en snackis så långt det går trots osäkert forskningsläge.  I veckan handlade det om att din plats i syskonskaran inte bara bestämmer din personlighet utan också ditt val av partner och vad du röstar på när DN-artikeln satte ner foten i den kittlande frågan om syskonordningens betydelse för ens personlighet. Man kunde få reda på att kronofogdar oftast är ensambarn och att det inte behöver vara en slump att du röstar vänster: Det kan mycket väl förklaras av att du är ett rebelliskt yngstabarn.  Men hur mycket av det här finns det fog för egentligen? Erik Petersson har tagit en närmare titt på vad forskningen säger om saken.  TV:s Formel1-expert kommenterar sin egen klient Sportsändningarna har blivit allt viktigare för tv-bolagen i kampen om tittarna när linjär-tv krisar. Viasat har byggt stora delar av sin affärsverksamhet kring det här och har kapat till sig rättigheter för nästan all internationell sport av intresse i Sverige.  Helt centrala för de här sändningarna är kommentarer och experter. På Viasat Motor heter expertkommentatorn Eje Elgh. Han är före detta racerförare och var den som har upptäckte Marcus Ericsson, den enda svensken i Formel1-cirkusen, när denne var bara 14 år gammal.  Idag jobbar Eje Elgh som hans rådgivare och samtidigt som expertkommentator för de tävlingar där Marcus Ericsson deltar.  Mediernas reporter Tonchi Percan har tittat närmare på motorjournalisten som verkar sitta på dubbla stolar. Varför bryter medier sitt tabu mot textreklam? Nästan alla gör det trots att det bryter mot så många tabun i medievärlden. Det handlar om det som kallas content marketing, branded content eller native advertising reklam som använder sig av journalistikens form.Lokaltidningarna Mitt i planerar att starta. Aftonbladet och Expressen gör det. Till och med New York Times, den kanske allra mest respekterade tidningen, gör det. Och i veckan kunde man läsa att nyhetsbyrån Associated Press även dom ska börja leverera sponsrat innehåll.Det här skapar såklart etiska dilemman eftersom det suddar till gränsen mellan journalistik och reklam.Så varför gör man det ändå? Ett svar är förstås att vanliga annonser inte längre drar in lika mycket pengar. Mediehusen gör helt enkelt vad de kan för att överleva.Men är den här nya verksamheten, med alla sina begrepp, begriplig för lyssnare och läsare? Vi har träffat köpare och säljare på den amerikanska och svenska marknaden för att reda ut vad det här handlar om. En av säljarna är Kaylee King Balentine, chef för New York Times branded content-byrå T Brand Studio International. Reportrar är Linnea Svensson och Lasse Truedson.

Har diskussion om värderingsfrågor skymt granskning av migrationspolitikens sakfrågor? Tjejtidningarna kämpar om tonåringarnas tid. Mexikanska journalister tacklar ständigt stora säkerhetsrisker. Hur klarar medier av att skildra migrationspolitiken? Frågan om flyktingströmmar och migration har präglat nyhetsrapporteringen hela hösten. Inte minst efter att bilden på den 3-årige pojken Alan fick många att ta sin solidaritet från ord till handling och hela Sverige skramlade. Men i politiken har det varit snabba svängningar. De sista veckorna har regeringen ställt sig på bromsen: tillfälliga uppehållstillstånd till asylsökande, id-kontroller på färjor och i veckan var regeringen till och med nära att stänga Öresundsbron. Journalisten Lasse Granestrand, som skrivit om migrationsfrågor sedan 1989, argumenterade i en debattartikel i Svenska Dagbladet i veckan för att en orsak till de nu så tvära svängningarna i politiken är att medierna tappat den sakpolitiska bevakningen av det här politikområdet. Erik Petersson träffade Lasse Granestrand i veckan. Fjortonåringarna har flytt från Frida - kan de vinnas åter? Det brukar ofta sägas att den som vill få riktmärken om morgondagens mediemarknad ska titta på gruppen unga tonårstjejer, eftersom dom snabbt tar till sig nya trender. Och det var känsla för just det här som på 80-talet gjorde förlaget Frida till en framgångssaga. Men idag har målgruppen i hög grad gått vidare. De är vana att få exakt vad dom vill, när dom vill, gratis på nätet och frågan är hur länge till tjejtidningarna överlever som pappersprodukter i affärernas tidningshyllor? Och om framtiden istället måste vara digital vilka möjligheter har Frida och andra tjejtidningar då att hitta en lönsam affär som håller? Reporter: Therese Rosenvinge Journalistlivet allt farligare i Mexiko Pressfriheten har varit under attack på flera håll under 2015. Och Mexiko är ett av de länder där situationen försämrats de senaste åren.  Där har minst 89 journalister mördats sedan 2000, enligt Reportrar utan gränser. Länge var det framförallt provinser där knarkhandeln blomstrade som var farligast, men nu ses inte längre ens huvudstaden Mexiko City som säker. För landets journalistkår innebär det här att säkerhetsarbetet fått tas till helt nya nivåer, med kottsäkra västar till krypterade mobiler. Reporter i Mexiko är frilansjournalisten Åsa Welander.

När jakten på egen vinkel havererar i sorgligaste möjliga situation. Vi har tittat närmre på hur vissa redaktioner drog snabba slutsatser om den utsatta skolan i Trollhättan. Är det rätt eller fel av journalister att intervjua anhöriga i sorg? Och så om ett reportage i GP - som i veckan resulterat i tvivel om tidningens fakta, men också hot och hat på nätet. Havererad jakt på egen vinkel efter Trollhättemorden Vi börjar veckans program med de fruktansvärda rastiskt motiverade morden i Trollhättan. Många talar om detta som ett terrordåd – det värsta i Sverige sedan attentatet mot tidningen Norrskensflamman 1940. I torsdags, samtidigt som hela landet var i chock över det som hänt, pågick nyhetsförmedlingen i rasande fart. Intervjuer med barn och föräldrar vid polisavspärrningarna. Elevernas mobilbilder på den maskerade 21-åringen. Flashar om dödsoffren. Och i den tidiga jakten på egna vinklar var det flera redaktioner som letade fram tidigare kritik mot den utsatta skolan från Skolinspektionen. SVT:s Rapport byggde ett helt inslag på myndighetskritiken och konfronterade i direktsändning kommunen. Men vad har kritik mot otrygghet och studiero i klassrummen med det som nu hänt att göra? Och är det rimligt att mitt i sorg och chock dra på med den här skolkritiska vinkeln? Reportrar är Martin Wicklin, Jonna Westin och Mattias Pleijel. Sorgeintervjuer under lupp Med anledning av skolattacken i Trollhättan har redaktionerna i dagarna också ställts inför att etiskt hantera intervjuer med personer i chock och sorg. Redan i torsdagskväll fattade Expressen beslut om att publicera en intervju med en av de mördade personernas mamma. Andra medier har talat med andra anhöriga till offren. I samband med den här sortens rapportering gror inte sällan bilden av journalister som cyniska utsugare, och som går för långt i sin strävan efter att skildra sorg. Men förhållandet mellan drabbade anhöriga och medierna är inte svart-vitt, visar en färsk avhandling. Frågor från journalister kan för den som sörjer ibland upplevas som ett övertramp – men en medverkan kan också kännas meningsfull. Gustaf Rosensköld har tittat närmre på det här och vi börjar på en herrgård i södra Dalarna. Tvist om flyktings ålder gav hot och hat Nu om en publicering i Göteborgs-Posten förra helgen som i veckan kom att ge upphov till kritik, men också hat och hot. Det hela handlar om något invandringsfientliga och rasistiska krafter väldigt ofta skjuter in sig på – ensamkommande barn och deras ålder. I reportaget i förra helgens GP får läsaren följa en afghansk kille under hans första månader i Sverige. Men uppgiften i texten om att killen är minderårig började snabbt ifrågasättas. Och både publiceringen och den intervjuade killen kom snart att användas som ett slagträ av invandringsfientliga och han har nu fått utstå hot och grova påhopp. Therese Rosenvinge ringde upp Göteborgs-Postens nyhetschef Christofer Ahlqvist i veckan för att prata om publiceringen.

Radiostationer bränns ner och journalister utsätts för hot, trakasserier och sätts även i fängelse. Pressfriheten sitter hårt inne i flera afrikanska länder, som till exempel i Burundi, Sudan och Kenya. Radiostationer bränns ner av polisen i Burundi. Reportrar skjuts ihjäl på öppen gata i Sydsudan. I många länder i Afrika har det blivit inte bara svårt utan livsfarligt att utför sitt arbete och rapportera. Men allt är inte mörker på den afrikanska kontinenten, utan det finns också de hoppfulla exemplen där medierna blommar upp. Vår Afrikakorrespondent Richard Myrenberg i Rwanda samtalar med Antoine Kaburahe, chefredaktör för den obeoende burundiska tidningen Iwacuoch och ger oss åter bilder om journalisters villkor. Nivette Dawood medverkar från Nairobi och om kenyanska journalisters arbetsvillkor.

Följ med på skolan Campus Manillas roddträning. Där träffar vi 11-åriga Otto Wigstrand och Victor Näslund som valt just rodd som fritidsaktivitet. Reportrar är Martin Marhlo och Petra Svensson.

Medierna special: Sveriges Radio 90 årGrattis Sveriges Radio som fyller 90 år! Medierna bjuder på midsommarlyssning i ett hyllningsprogram till radiomediet. I en återutsändning från februari utlovar vi radioguld och tar dig med på en ljudresa till radions barndom och framtid. Det blir Sven Jerring, Hassan, piratradio, Ekots frigörelse från makten och den första lyssnarstormen. Och så får du höra Sveriges Radios vd Cilla Benkö om framtidens utmaningar. Medverkar i programmet gör bland andra radiohistorikern Göran Elgemyr, Sveriges radioprofilen Kersti Adams-Ray, Erik Haag, Radioprofessor Bengt Bok, Sveriges Radios VD Cilla Benkö och skjutjärnsjournalisten Åke Ortmark. OBS: På grund av gudstjänst är det ingen sändning av Medierna på lördagsförmiddagen. Denna sändning hörs bara på söndagsnatten kl 01.02 och på måndagskvällen kl 19.03. Reportrar är Martin Wicklin och Tove Palén.

Stampen lanserar ny affärsajt sponsrad av aktörer inom näringslivet, ett stort telekombolag betalar Aftonbladets USA-korre och stjärnreporter visar upp sponsorns bil i Svd:s nya webb-tv-satsning. Håller gränsen mellan reklam och journalistik helt på att luckras upp när medier jagar nya intäkter? Antalet kommunikatörer i Sveriges kommuner växer enligt en ny undersökning. Men vad händer med journalistiken då? Nya reklamsamarbeten sätter gamla gränser på prov Mediebolagen vill säkra sin överlevnad och är på ständig jakt efter intäkter som inte sinar. Men det är svårt. Och den pressade affärssituationen har banat väg för nya typer av partnerskap, annonssamarbeten och reklam, där gränserna till journalistiken blir allt luddigare. De senaste veckorna har vi sett ett antal olika exempel på det här och vi ska idag ägna en stor del av programmet åt de här flyttade, och ibland helt uppluckrade, gränserna mellan journalistiken och reklamen. I branschen används ord som ”native advertising” och ”branded content” för den här typen av nya annonssätt. Men det handlar alltså om sponsrat innehåll och textreklam, som lånar journalistikens utseende och berättarstil. Frågan är om medierna här spelar ett spel där trovärdigheten är insatsen som riskerar att gå förlorad. Hur högt kan medierna spela utan att på längre sikt bränna det journalistiska oberoendet och läsarnas förtroende? Aftonbladets reklamredaktion har nyligen inlett ett sponsringsavtal med ett stort telecombolag. Svenska Dagbladet med sin nya webb-tv-serie har tagit ytterligare ett stort kliv och helt tagit bort den tidigare heliga uppdelningen mellan reklamen och redaktionen. För i det här samarbetet tar tidningens stjärnreporter Carolina Neurath själv plats i annonsörens bil och kör runt i den medan hon intervjuar. Gemensamt för de mediebolag som gör den här typen av sponsrat innehåll, är att alla framhåller att det finns en tydlighet om vilket material som är reklam och vilket som är vanliga artiklar. Och att publiken inte har reagerat negativt. Men hos Reklamombudsmannen finns en delvis annan bild. Medierna märker inte alltid reklam i den utsträckning som krävs och Reklamombudsmannen, som är näringslivets självreglerande organ för reklam, kallar utvecklingen för ”olycklig”. Reportrar här är Therese Rosenvinge, Arvid Hallberg och Jonna Westin. Vad händer med journalistiken när fler blir kommunikatörer? I dag finns dubbelt så många kommunikatörer i Sveriges kommuner och landsting som för 10 år sedan. Det här visar en undersökning som vi på Medierna har gjort tillsammans med tidningen Dagens Samhälle. Siffrorna över antalet verksamma journalister i dagspressen är osäkra, men de blir lägre, och sannolikt är kommunkommunikatörerna nu fler. Kommunerna satsar överlag allt mer på att berätta sina historier i sina egna kanaler. Men frågan är vad som händer med journalistiken när styrkeförhållandena ändras på det här påtagliga sättet. Reporter: Tonchi Percan

Här är avsnitt #24 av mediepodden #GullbergNordström med Gefle Dagblads chefredaktör Anna Gullberg och Arbetarbladets chefredaktör Daniel Nordström. Vi båda är en del av Mittmedia och det är vi som har periferin i centrum. I veckans avsnitt berättar vi om Jimmie Näslund, chefredaktör Örnsköldsviks Allehanda och Tidningen Ångermanland, som lämnar Mittmedia för ett vd-jobb. Vi pratar på … Fortsätt läsa #24 Pressetik och kommunens reportrar Inlägget #24 Pressetik och kommunens reportrar dök först upp på GullbergNordström.

Grattis Sveriges Radio som fyller 90 år! Medierna bjuder på sportlovslyssning i ett hyllningsprogram till radiomediet. Vi utlovar radioguld och tar dig med på en ljudresa till radions barndom och framtid. Det blir Sven Jerring, Hassan, piratradio, Ekots frigörelse från makten och första lyssnarstormen. Lyssna! Medierna special: Sveriges Radio 90 år Grattis Sveriges Radio som fyller 90 år! Medierna bjuder på sportlovslyssning i ett hyllningsprogram till radiomediet. Vi utlovar radioguld och tar dig med på en ljudresa till radions barndom och framtid. Det blir Sven Jerring, Hassan,  piratradio, Ekots frigörelse från makten och den första lyssnarstormen. Och så får du höra Sveriges Radios vd Cilla Benkö om framtidens utmaningar. Medverkar i programmet gör bland andra radiohistorikern Göran Elgemyr, Sveriges radioprofilen Kersti Adams-Ray, Erik Haag, Radioprofessor Bengt Bok, Sveriges Radios VD Cilla Benkö och skjutjärnsjournalisten Åke Ortmark.  Reportrar är Martin Wicklin och Tove Palén.

Ubåtsjakten tycks nedlagd för nu. Men hur lyckades vi journalister med vår jakt på vad det egentligen var som rörde sig där under ytan? Vi letade journalister som letade militärer som letade undervattensverksamhet. Nördtidningarna växer när alla andra krymper. Vi hälsar på hos några tidskrifter som kombinerar att vara väldigt smala med att vara väldigt framgångsrika just nu. Och så kritik mot SVT som felaktigt pekade ut familjehemsföräldrar som alkoholister. Kritisk ubåtsrapportering kräver kunskap Ubåtshysterin tycks vara över för tillfället.  Den största militära operationen i Stockholms skärgård på två decennier. Det har varit en minst sagt massiv medierapportering under veckan. Med livebevakning många timmar i sträck. Det har hyrts helikoptrar, avrustade stridsbåtar och det har gjorts en oändlig mängd direktsända skildringar av sjöfåglar, svårigheten att se i mörkret, väder och vind. Till och med Ekot lät emellanåt som naturmorgon när mediebevakningen började gå alltmer tomgång. Det har handlat om snabba båtar, långsamma båtar och båtar som rör sig över vattenytan. Och så har vi alla uppgifter som cirkulerat i medier. T ex den svartklädda mannen som jagades av Must och Säpo och som fick många av oss att tänka på ryska grodmän i skärgården men som senare troligtvis visat sig vara en vadande öringsfiskare när TV4:s nyheterna hittade honom. Expressen som trodde att DN:s inhyrda och avrustade stridsbåt åkte tungt beväpnad ut på insats. Och gryniga bilder med suddiga pixlar har beskrivits som”bildbevis”. Men frågan är om mediekonsumenterna verkligen fått någon hjälp av våra medier med att begripa vad som hände i veckan och vad det i så fall skulle kunna betyda för landets säkerhetsläge. Reportrar här har varit Sara Edvinsson, Jonna Westin och Lasse Truedson. Familjehemsföräldrar felaktigt uthängda som alkoholister i SvT Vårdnadstvister är svåra att skildra – och det gäller även för barn som är placerade i familjehem. Här finns ofta infekterade konflikter mellan biologiska föräldrar och familjehemsföräldrarna. Det är svåra historier med trasiga bakgrunder och känsliga uppgifter Att som journalist ta ställning och välja sida i en sådan konflikt innebär stora risker för alla inblandade, inklusive sanningen. Vi tittar i veckan närmare på ett sådant fall. Vi ska till Gävle där medier både lokalt och på riksnivå, inte minst i SVT: s nyhetsprogram Rapport och Aktuellt har hängt ut ett par fosterhemsföräldrar som alkoholister. Trots att utredningar i två kommuner friat dom från anklagelserna. Nu har även IVO, Inspektionen för vård och omsorg, kommit fram att kommunerna inte brustit på något sätt när de placerat barn i det aktuella familjehemmet. Tonchi Percan är reporter tillsammans med Mattias Pleijel. De nördigaste tidskrifterna överlever bäst Nästan varje vecka pratar vi om det här i Medierna, den stora tidningsdöden och de bistra framtidsutsikterna. Men i denna sorgeocean av nedskärningar och brant dalande kurvor finns små fyrar av hopp. De nischade magasinen som sprider de inzoomade, avgränsade ämnenas ljus och hoppet om överlevnad. Ofta påfallande nördiga tidningar. Som tidningen Klassiker som ökade mest i årets orvestoundersökning, branschens sätt att försöka mäta antalet läsare, med 47% sedan förra mätningen. Tove Palén nosade upp redaktionen och boffade begagnad bildoft. 

SvT vill ta täten mot jämställd sportbevakningSveriges Television ska bli Sveriges bästa sportbevakare och det genom att satsa på damidrott och udda sporter. Med den inriktningen går man tvärtemot kvällstidningarnas påkostade sportbilagor. Här dominerar fotboll och Ishockey för herrar. Sportredaktörerna brukar säga att den enkönade bevakningen följer publikens intresse - att man bara skriver om det som läsarna vill ha. Men hur stor koll har kvällstidningarna på vad publiken egentligen vill ha? Reporter Katarina Andersson.Uppmärksamhet kan vara farlig för kidnappadeI måndags kom beskedet att Magnus Falkehed och Niclas Hammarström var försvunna i Syrien. Uppmärksamheten har under veckan varit stor på deras fall. Men nu börjar diskussionen ta en ny vändning bland arbetskamrater och dem som sysslat mest med frågor om journalister i fara. För alla fall är inte likadana. Ibland är det klokast att medier ligger lågt - inte minst när det är frågan om kidnappning för lösensummor. Lasse Truedson träffar Jonathan Lundkvist, ordförande för Reportrar utan gränser, för att diskutera vad som är organisationens bedömning av saken just nu. Reporten som började ljuga Dan Josefsson är den prisbelönte journalisten som egentligen hade slutat med journalistiken och börjat skriva psykologilitteratur på sin kammare. Men som på vännens Hannes Råstams begravning i januari 2012 insåg att han var långt ifrån klar som journalist. Då startade projektet som i höstas slog ned som en bomb - boken Mannen som slutade ljuga om den sektliknande gruppen inne på Säter som behandlade Thomas Quick och där skapade den påstådda seriemördaren. Martin Wicklin träffade Dan Josefsson. Irrelevant gift i glasetTV4:s Kalla Fakta har hamnat i blåsväder med sitt senaste program Gift i glaset. Man tog upp att det i ett antal storsäljande vinboxar i Sverige finns rester av gifter och pesticider som kan göra oss dåliga. Men man berättade inte att halterna var så låga att de inte har någon betydelse i praktiken och man kan ju fråga sig om det verkligen är mikroskopiska giftrester man ska vara mest orolig för när man dricker ett glas etanol. .

När ska medier diskutera brottslingars etnicitet? Det uppmärksammade hatbrottet i Malmö har väckt frågan om när det är relevant att berätta om misstänkta brottslingars etnicitet. På nätet drog diskussionen igång och här var uppgifterna betydligt fler. Det spekulerades inte minst i gärningsmännens etnicitet.En pressetisk grundregel är att inte betrakta etnicitet som relevant när det kommer till brottsrapportering. Men den här gången fanns några som ansåg att det var relevant. Vi har talat med två redaktioner som gjorde två olika val i veckan. Ska vad som sägs i sociala medier påverka hur traditionella medier förhåller sig?Reportrar var Katarina Andersson och Josefin Owetz. Presstödsutredning utbuadRopen på hjälp från den drunknande dagspressen blir alltmer desperata. Läsarna flyr ju som bekant pappret och tidningarna försöker hålla sig flytande genom olika försök att ta betalt för sin journalistik på nätet. Och i veckan kom ännu ett dråpslag. När Presstödskommitten sträckte ut en räddningsplanka i form av ett förslag på reformerat presstöd - buades det ut av experter och tidningsmakare. För sent, för konservativt och pappersfixerat - menade kritikerna. Vår reporter Mattias Pleijel undrar om det här var ett sista försök att rädda tidningarna som nu gick förlorat?Har Bonniers tappat magin?Bonnierkoncernen har ju en särställning genom sin storlek, bredd - och långa erfarenhet. Den senaste tiden har koncernens affärer, oäkta barn och branschens förändringar diskuterats flitigt. I två uppmärksammade böcker som lanserades nu i september och i flera debattartiklar. Men på senare tid har det kommit in nya element i kritiken mot Bonnier. Från att handla om ägarkoncentration och att man snarast varit alltför skickliga som företagsledare sägs nu att Bonniers tappat handlaget, gjort för dåliga affärer och därmed riskerar det långsiktiga ansvarstagandet.Lars Truedson har talat med författaren Björn af Kleen om vad som egentligen är Bonniers arv . Och Martin Wicklin har talat med största ägaren Jeanette Bonnier om dåtid och framtid.//UPPDATERING: Den andra av de två böckerna om Bonnier är Firman, skriven av Bernt Hermele. Han har tidigare intervjuats om bland annat den boken i programmet, men det borde ha sagts även denna gång.

Sveriges Radios grävgrupp arbetar uteslutande med undersökande journalistik. Satsningen har lett till flera av de senaste årens största avslöjanden. Tisdag 2 juli fick Almedalenbesökarna veta mer om hur arbetet med två uppmärksammade reportage bedrivits. Bo Göran Bodin och Daniel Öhman har blivit mångfaldigt prisbelönta för sin granskning av Saudiaffären. I Almedalen avslöjade de det som inte hördes i radio - turerna bakom kulisserna. Möt också grävreportern bakom dokumentären Nora - den fastspända flickan, som lett till en omvälvande debatt om psykiatrin och ungdomsvården. Nora våldtogs av polischef Göran Lindberg och förvägrades sedan terapeutisk vård. Ekots Daniel Velasco följde Nora under tre år. Moderator: Tomas Ramberg

Sonen om Politiskt inkorrekts "Gustaf Janson"Vi återvänder till Sveriges största politiska blogg, Politiskt inkorrekt, och berättar mer om hur sajten kom till och hur den fungerar. Och så möter vi en person vars värld skakades när hans pappa dog i våras - det visade sig att fadern varit den anonyma nyckelpersonen bakom Politiskt inkorrekt. För oss berättar nu sonen om pappans motsägelsefulla karaktär - en islamofob som bodde i Turkiet, en invandringsmotståndare med många invandrarvänner. En man som kunde utveckla stor energi för att slippa jobba. Vi berättar historien om Gustaf Janson - eller, som han hette i verkligheten - Ronny Hagström. Pixlade foton nyckel till identitetenDen mångfacetterade artisten, sexprästen, och nu senast radioprofilen - så brukar det låta i rubrikerna när den ansvariga utgivaren vill vara hänsynsfull och inte namnge en brottsmisstänkt. Ofta ackompanjerade med pixlade porträttbilder där ansiktet suddats ut. Men vad hjälper väl det nuförtiden när det räcker med att visa en skjortkrage för att i praktiken outa en offentlig persson på nätet? Vi undersöker hur tidningar som Metro med halvhjärtat anonymiserade bilder ger möjlighet för nyfikna att identifiera dem tidningen avser att anonymisera. Hamas hotar Gazas journalisterI Gaza kläms journalister i dag från två håll samtidigt. Reportrar utan gränser har under sommaren vid flera tillfällen kritiserat Israel för att gripa palestinska journalister och för att avsiktligt skjuta mot fotografer i samband med demonstrationer. Men frågan är om inte det största hotet just nu kommer från den egna regimen, Hamas, som börjat dra åt tumskruvarna runt pressfriheten. Vår medarbetare Terje Carlsson besökte Gaza och träffade palestinska journalister som inte längre kan rapportera fritt och berättar om hur styrande Hamas griper och torterar kritiska journalister.

I vanliga fall samlas Naturmorgons expertpanel i den botaniska trädgården i Lund och svarar på lyssnarnas alla frågor. Men vad skulle de berätta om de fick välja fritt? På lördag hör vi ekologen Susanne Åkesson, entomologen Dave Karlsson och botanikern Lennart Engstrand från Öland. Susanne Åkesson dyker upp på strandängen och vassarna vid Beijershamn. Här kan man hoppas på rödbena, gulärla och kärrsnäppa. Men Susanne håller särskilt utkik efter trutar! Susanne och reporter Erik Kohlström kikar även på sånglärkor. Dave Karlsson vittrar nattliga insektsfällor och tar förstås med sig sin håv till markerna runt Station Linné vid Ölands Skogsby. Och Lennart Engstrand hjälper oss läsa det botaniska landskapet som ju är en förutsättning för både insekter och fåglar. Kråkvinkeln kommer från ölandsbon Anders Börjeson som verkar tycka att det passar att komma nu, flyttfåglar och turister, när solen strålar och luften är ljum! Det har vimlat av lämlar i fjällen den här våren. Men är lämlarna på väg att krascha? Elin Lemel har varit i Stekenjokk. Reportrar på plats är Elin Lemel, Erik Kohlström och Jenny Berntson Djurvall.