Podcast appearances and mentions of annika berg

We bespreken welke films interessant genoeg zijn om van de bank af te komen en naar je lokale filmhuis te rennen in de maand juni! Daarnaast bespreken we nav een aantal opkomende restauraties de Dogma '95 regels van von Trier en Vinterberg. Enjoy!Hier zoals beloofd de in Cannes gevormde nieuwe Dogma '25 "regels":Dogma '25At the 2025 Cannes Film Festival five Danish filmmakers - May el-Toukhy, Milad Alami, Isabella Eklöf, Annika Berg and Jesper Just - announced the creation of Dogma 25, a new filmmaking manifesto inspired by Dogme 95. Vinterberg and von Trier gave the filmmakers their blessing with the new manifesto, stating: "In '95, we made films in the certainty of peace and created a revolt against conformity. In '25, new dogmas were created, now in a world of war and uncertainty. We wish you the best of luck on your march toward reconquering Danish film."The Dogma 25 rules read:The script must be original and handwritten by the director.At least half the film must be without dialogue.The internet is off limits in all creative processes.We'll only accept funding with no content-altering conditions attached.No more than 10 people behind the camera.The film must be shot where the narrative takes place.We're not allowed to use make-up or manipulate faces and bodies unless it's part of the narrative.Everything relating to the film's production must be rented, borrowed, found or used.The film must be made in no more than one year.Redactie: Don ZwaaneveldBedankt voor het luisteren!Volg Don via @dononfilm op Instagram & Letterboxd, hij is daarnaast te vinden op de Award Expert app voor de meest actuele Oscar voorspellingen.

Världens största biståndsgivare har fryst sitt stöd. Människor står utan hiv-medicin, vaccin och mat. Är det här slutet för USA:s bistånd? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. USA är med bred marginal världens största biståndsgivare. Så när Trumps administration nu vill lägga ner biståndsmyndigheten USAID får det direkt enorma konsekvenser. Vi landar i Goma i Kongo-Kinshasa - där biståndet finansierar flyktingläger, och hjälper barn hitta sina föräldrar. Har vi nått peak-aid?Medverkande: Peter Waiswa, läkare och forskare i folkhälsa på Makerere-universitetet i Kampala i Uganda, Sabayu Semikolet och Ange Asifwe, boende i flyktingläger i Goma, Kongo-Kinshasa, Oana Mihai Rädda Barnens humanitära chef i Kongo-Kinshasa, Matthew Kavanaugh, forskare och chef för Center for Global Health Policy and Politics, Georgetown University i Washington, Annika Berg, idéhistoriker vid Stockholms universitet, Nilima Gulrajani, forskare på tankesmedjan ODI i London, Sveriges biståndsminister Benjamin Dousa, moderat.Reportar: Ginna Lindberg, Sara Heyman, Mona Ismail Jama, Therese Rosenvinge.Tekniker: Fabian Begnert Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

Det ökade antalet psykiatriska diagnoser splittrar debatten. Trubbiga diagnosmetoder utan evidens och normalt lidande som förvandlas till sjukdom eller diagnosen som befrielse och vägen till hjälp. Programmet är från december 2022. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Allt fler får diagnoser som adhd och autism parallellt med att diskussionen går het om hur diagnoser påverkar individer och berättar om vårt samhälle. Vanliga livsproblem och en tuff skolmiljö och ett hårdnande arbetsliv blir något som medicinen ska lösa, säger en del. Diagnosen skapar förståelse och kan bidra till ett bättre liv, säger andra. De psykiatriska diagnoserna har också blivit en del av vardagsspråket, där vi alla kan ha en släng av adhd, vara lite ”aspiga”, eller drabbas av PTSD.Vad skulle hända om vi tog bort diagnoserna? Hur skulle det påverka synen på vad som är sjukt och friskt? På vad som är normalt och onormalt? På om problemen ligger hos individen eller hos samhället?Medverkande i samtalet är: Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Annika Berg, docent i idéhistoria vid Stockholms universitet och Johan Bengtsson, ST-läkare i psykiatri och forskare på Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala Universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Fehlender Koffer, Roller-Unfall und eine Kokosnuss, die auf ihrem Kopf gelandet ist – und das alles in den ersten drei Tagen von Annikas 1,5-jähriger Weltreise. Dazu hat sie in einer Bergmine, auf einer Ranch und mit weißen Haien gearbeitet. Ach, und sie hat ihren Freund kennengelernt. Du merkst: Annikas Reise war und ist keine ganz normale. Zum Glück, denn das bedeutet: Sie hat wahnsinnig viele Geschichten im Gepäck, die sie in dieser Episode mit uns teilt. Zudem erzählt sie, wie sie sich ihr Instagram-Following aufgebaut hat und was ihre Pläne für ihre Rückkehr nach Deutschland sind. Also, Lauscher auf und viel Spaß mit teilweise unglaublichen Travel Stories aus fast 600 Tagen Weltreise. Ich freue mich über dein Feedback und wünsche dir viel Spaß beim Zuhören!  __________________________________________ Über diesen Podcast: Hey Leute, ich bin Leo, 29, Travel Content Creator und meine große Leidenschaft ist – Überraschung – das Reisen. Aktuell bin ich auf neunmonatiger Backpacking-Reise durch Südostasien

Det ökade antalet psykiatriska diagnoser splittrar debatten. Trubbiga diagnosmetoder utan evidens och normalt lidande som förvandlas till sjukdom eller diagnosen som befrielse och vägen till hjälp. Allt fler får diagnoser som adhd och autism parallellt med att diskussionen går het om hur diagnoser påverkar individer och berättar om vårt samhälle. Vanliga livsproblem och en tuff skolmiljö och ett hårdnande arbetsliv blir något som medicinen ska lösa, säger en del. Diagnosen skapar förståelse och kan bidra till ett bättre liv, säger andra. De psykiatriska diagnoserna har också blivit en del av vardagsspråket, där vi alla kan ha en släng av adhd,  vara lite aspiga, eller drabbas av PTSD. Vad skulle hända om vi tog bort diagnoserna? Hur skulle det påverka synen på vad som är sjukt och friskt? På vad som är normalt och onormalt? På om problemen ligger hos individen eller hos samhället? Medverkande i samtalet är: Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Annika Berg, docent i idéhistoria vid Stockholms universitet och Johan Bengtsson, ST-läkare i psykiatri och forskare på Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala Universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl

Vad beror det på att källor inom Socialdemokraterna bestämde sig för att kontakta medierna för att säga att partiledningen redan bestämt sig för att gå med i NATO? Varför sker det just nu? Och kan det i sig påverka processen inom partiet? Det pratar vi om med Aftonbladets politiska kommentator Lena Melin. Programledare: Louise Epstein. Bisittare: Thomas Nordegren. Kommer påskkärringarna tillbaka i år?Två år i rad har påskkärringarna fått parkera sina kvastar hemma. I år är det åter fritt fram, men kommer traditionen tillbaka i full kraft eller gav coronan dödsstöten?Men vi reder också ut hur traditionen med påskkärringar har förändrats sedan 1800-talets mitt. Varför var det till en början äldre barn och ungdomar som klädde ut sig innan de mindre barnen tog över och då på ett gulligt vis? Med oss har vi Fredrik Skott, kulturhistoriker vid Institutet för språk och folkminnen.Ska dumma verkligen ska få rösta?Vi pratar även om rösträttens utvidgning här i Sverige under 1900-talet. Varför dröjde det till 1989 innan omyndigförklaringen togs bort så att även personer med gode män och förvaltare fick rösträtt? Det frågar vi Annika Berg, docent i idéhistoria.Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Jennie Sjöström

Nu inleds Musikhjälpen, som i år samlar pengar för att motverka barnarbete. Men varför ger vi, och vem ger - på vilka villkor? Maria Küchen reflekterar över givandets ideal och praktik i denna essä. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det påstås felaktigt att det japanska uttrycket ki no doku, denna förgiftade känsla, är specifikt knutet till känslan inför en gåva man aldrig kan återgälda. Ki no doku skulle vara ett av många sätt att säga tack tacksamheten har liksom försurats av oförmågan att ge något lika stort tillbaka. Men ki no doku är inte specifikt förknippat med tacksamhetsskuld. Det är ett sätt att säga mer i allmänhet: Vad sorgligt, vad svårt..Feltolkningen av ki no doku kopplas till föreställningar om just japaner som extra benägna till skuldkänslor när en gåva inte kan återgäldas. Men människor överallt i världen känner igen det svåra med att få utan att kunna ge.Mottagarens underläge ger givaren en överordnad status, som givaren faktiskt ofta eftersträvar. Gåvor kommer ofta hand i hand med makt och skuld.  Att köpa lojalitet genom gåvor, att ge rikligt för att kunna härska och behärska, är en uråldrig maktstrategi. Och människor som tar emot gåvor kan känna med djupt obehag att skuldsätter sig.Genom att ge överordnar vi oss.Gåvan, skrev författaren Lewis Hyde, måste alltid befinna sig i rörelse. I sin bok The gift: imagination and the erotic life of property", definierade Hyde på 1980-talet två typer av ekonomier. I en varuekonomi har du högre status ju mer du äger. I en gåvoekonomi har du högre status ju mer du ger. Den sunda gåvoekonomin innebär ett att alla både får och ger var och en efter behov och förmåga, för att associera till marxismen. Att ge och ta emot behöver vara ett omlopp.Tanken det finns inget omlopp, återkommer gång på gång när jag läser studien En svindlande uppgift - Sverige och biståndet 1945-1975 av Annika Berg, Urban Lundberg och Mattias Tydén. Det finns inget omlopp dunkar det i mig, genom hela deras sjuhundra sidor tjocka akademiska genomlysning av svenskt bistånd under tre decennier.De fattigas underläge är ett axiom, en statisk förutsättning. Genom att ge, överordnar vi oss. Glamourösa välgörenhetsgalor innebär att kändisar ger åt de stackars fattiga, men bara om de själva får glittra. Välgörenhetsgalor bekräftar och befäster rikedom som ett permanent tillstånd. Och det är de rika som ger åt de fattiga, aldrig tvärtom.Att den som inget har skulle kunna ge den rika något, lära henne något, ses som uteslutet.Men biståndet kommer ändå med en förväntan. Progressiv utveckling, demokrati, ett rättvist fördelat välstånd det är vad utvecklingsländerna förväntats ge tillbaka. Därför, förmodar jag, blir besvikelsen desto större när förhoppningar inte infrias, när biståndsmedel rinner ut i sanden i ohållbara projekt eller hamnar i fel fickor. Det handlar inte bara om besvikelse över bortslösade pengar, utan också om moralisk och känslomässig besvikelse.Någonstans inom oss skimrar ändå kärlek.Den rena villkorslösa gåvan finns den ens? Jag vill så gärna tro det. Därför reagerar jag mot ordet gåvoekonomi. Det låter som en oxymoron, en självmotsägelse. Om jag ger eller tar emot en gåva, då borde det ju snarast vara motsatsen till ekonomiskt utbyte. Men så kanske människan inte riktigt fungerar. Kanske är vi mera homo economicus, en mer ekonomisk art, än jag vill förstå.När vi talar om den villkorslösa gåvan talar vi om hur det borde vara, inte om hur det är. Men ändå. Någonstans inom oss skimrar ändå kärlek. Det är den Paulus skriver om korintierbrevet i bibeln, om kärleken som en osjälvisk kraft: allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den.. Att ge hänger inte bara ihop med makt och skuld, utan också med kärlek.Idén om en kärlek som inte söker sitt, är ofta en vacker tanke snarare än vacker praktik, men det är en idé som vi behöver. För att orientera oss i världen sådan den är, behöver vi berättelser om världen sådan den borde vara. Det ger oss riktmärken när vi tar ut kursen, politiskt och socialt och etiskt. Men det är svårt att ens på idéstadiet uppfatta västerländskt bistånd till tredje världen som en kärlekshandling.Det är så min gåva skulle behöva se ut. Slut på min överkonsumtion.Att älska innebär aldrig att försöka förändra och förbättra någon, och bistånd vill definitionsmässigt bådadera. Precis som kolonialismen, har också bistånd motiverats med föreställningen om den vite mannens börda att försöka få påstått underutvecklade människor långt borta att göra rätt, det vill säga, att göra som vi. Så blev kanske exempelvis det svenska biståndet under nittonhundratalet en förlängning av kolonialismen snarare än en brytning med den, eller ett gottgörande för den.Kolonialismens rovdrift behöver återgäldas men den innebar inte att Afrika och Asien gav något till oss. Vi stal det. Det är något annat.Vi har gett pengar, fältarbete, expertis. I gengäld måste de som bistås acceptera våra normer som de rätta. Men det har inte alltid stannat där. Bistånd kan urarta till övergrepp. Indiens tvångssteriliseringar på 60- och 70-talet är ett smärtsamt exempel. Hälsoprojekt i internationell regi erbjöd kvinnor möjlighet att föda barn under tryggare omständigheter om de lät sterilisera sig läser jag i boken En svindlande uppgift. WHO hade finansierat medicinsk forskning på kvinnor i U-länder som gick ut på att sterilisera dem genom att tillföra kemiska ämnen genom bukväggen.Idén om en värld där gåvor är kravlösa och kärlek inte söker sitt, är en utopi. Paradoxalt nog är det en kärlekslös utopi, eftersom innebär att mänskligheten måste förändras och förbättras. Det går inte i praktiken, med mindre än att de påstått oförbätterliga tas bort.Historien ger många exempel på utrotningar i syfte att förbättra människan. Men ändå. Kanske kan gåvan sättas i rörelse oavsett våra brister. Kanske kan det exempelvis uppstå ett omlopp av gåvor mellan den rika och den fattiga delen av världen, men då skulle det krävas att den rika delen av världen ger upp privilegier, det vill säga att även just jag gör det. Eftersom det är väl känt att den rika delen av världen överkonsumerar på de fattigas bekostnad. Det är så min gåva skulle behöva se ut. Slut på min överkonsumtion. Ki no doku. Vad svårt.Maria Küchen

Vad är en dårkista? Och hur har vi sett på psykisk ohälsa genom tiderna? Victor, David och Nanna lär sig om psykiatrins historia, från bydårar via lobotomi till den stora vårdreformen på 90-talet med hjälp av Annika Berg, docent och lektor i idéhistoria vid Institutionen för kultur och estetik på Stockholms universitet.

Nanna går igenom hur koalor lever sina liv. Victor berättar om en helt ny naturkraft som Nanna drömde om innan den upptäcktes (är hon ett medium?) och David har bakat pepparkakor i november. Dessutom lär vi oss om psykiatrins historia med hjälp av Annika Berg, docent och lektor i idéhistoria.

Den unga myndigheten Sida hade inte alltid samsyn med UD om vad som skulle prioriteras. ”Kanske bättre låta dem skära halsen av oss!” skrev en tjänsteman dramatiskt i sin dagbok. Med utgångspunkt i arkivmaterial berättar forskarna Mattias Tydén och Annika Berg om hur Sveriges internationella bistånd växte fram. Hur valdes partnerländerna ut? Hur gick de första projekten? Programledare: Nina Solomin

För första gången skrivs den samlade historien om hur Sveriges internationella bistånd växte fram. Forskarna Mattias Tydén och Annika Berg berättar hur de och kollegan Urban Lundberg grep sig an ett gigantiskt pionjärarbete. Det tar sin början i 50-talets privata donationer och fokus på befolkningsexplosion och slutar 1975, då Sverige har en statlig biståndspolitik med mångdubblad budget. Programledare: Nina Solomin

Idéhistorikern Annika Berg berättar om hur vi såg på psykisk ohälsa förr, om mentalsjukhusens era och om diagnoser och maktspel i statens strävan efter det perfekta samhället. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Lobotomi, svängstolar och freakshows för allmänheten? Eller långa bad, engelska parker och stans bästa dansbanor? Bilden av mentalsjukhuset pendlar gärna mellan det horribla och det humana. Vad var egentligen mentalsjukhusen för en miljö? När tänktes för första gången tanken att "dåren" snarare var en "sinnessjuk" som kunde botas? Vilka var 1800-talets vanligaste diagnoser och märkligaste behandlingsmetoder? Varför stängdes plötsligt alla mentalsjukhus under 1980- och 90-talen? Veckans avsnitt tar dig med på en resa genom mentalsjukhusets och den moderna psykiatrins historia. Gäster i studion är idéhistorikerna Helena Ek och Annika Berg. Helena Ek disputerade hösten 2017 på en avhandling om Vadstena hospital, Sveriges första mentalsjukhus, med särskilt intresse för sexualiserade diagnoser som nymfomani och onani. Annika Berg är specialiserad på medicinhistoria och utkommer snart med en bok om diagnoserna psykopati och kverulansparanoia i mellankrigstidens Sverige.​ Båda är verksamma vid Stockholms universitet.

Der skrues op for farver, 90'er-æstetik og teenagestemning i denne uges udgave af Politikens Poptilllæg. Vi forsvinder ind i den nye, prisvindende ungdomsfilm 'Team Hurricane', og så bringer vi et eksklusivt intervew med instruktøren bag filmen, Annika Berg. 'Team Hurricane' er historien om otte teenagere og deres særlige fællesskab i den lokale ungdomsklub med navnet 'Ungdomsklubben'. Stedet er malet i eksplosive farver, som matcher de unge pigers hår, tøjstil og indre teenageuro. Ugens panel er samlet til en snak om nørdede pigefællesskaber, formmæssige eksperimenter og om skuespillernes private følelser og indre energi, der formår at udfylde filmens fiktive univers. I sidste del af podcasten kan du høre Lucia Odoom interviewe Annika Berg om hendes personlige forhold til de otte skuespillere og om fascinationen af menneskets forskellige livsstadier.Ugens panel: Joakim Grundahl, film-, tv- og madanmelder på Politiken; Lone Nikolajsen, kulturskribent på Information.Redaktion: Lucia Odoom, Christine Runøe, Kathrine Eggert Wadsholt, Sille Westphal og Hanne Budtz-Jørgensen.

A punk chick flick The post Annika Berg, Katja Adomeit – Team Hurricane #Venezia74 appeared first on Fred Film Radio.

A punk chick flick The post Annika Berg, Katja Adomeit – Team Hurricane #Venezia74 appeared first on Fred Film Radio.

A punk chick flick The post Annika Berg, Katja Adomeit – Team Hurricane #Venezia74 appeared first on Fred Film Radio.

A punk chick flick The post Annika Berg, Katja Adomeit – Team Hurricane #Venezia74 appeared first on Fred Film Radio.

A punk chick flick The post Annika Berg, Katja Adomeit – Team Hurricane #Venezia74 appeared first on Fred Film Radio.

A punk chick flick The post Annika Berg, Katja Adomeit – Team Hurricane #Venezia74 appeared first on Fred Film Radio.