Podcasts about konstverket

Konstnärer med ateljé i konstnärshuset Konstverket välkomnade alla intresserade för visning av sina verk och samtal om verken den 26 april 2025. Där fick man se akvareller, akryl- och oljetavlor och inte minst keramikföremål. Hur vet man när en tavla är klar? Man börjar med en färg man tycker om så får man se hur det blir.... och så fortsätter man ..... Allt är personligt och handgjort, ofta med inspiration av naturen, en del återbruk. Till tonerna av Dankos Swinging Pack. Programmakare Gunnel Agrell Lundgren

Konstnärerna Rita Schwarz och Miguel Escribano talar om Ritas surrealistiska konst för Gunnel Agrell Lundgren och en happening på KonstVerket den 15 augusti . Hennes utställning är en intressant blandteknik med collage, textil, tusch m.m. och pågår till och med september. Du kan också träffa Rita varje tisdag från kl 15 på KonstVerket. Där pågår också en utställning av Margit Hagenfeldt Engdahl.

Rita Schwarz berättar för Gunnel Agrell Lundgren att hon sysslat med många olika saker. Nu gör hon omstart med konsten och lördagen den 13 maj blir det vernissage i Konstverket, Granängsvägen 7 (den ombyggda panncentralen) - en utställning som kommer att hänga hela sommaren. Hon har provat de flesta tekniker och älskar collage, där hon experimenterar med mossa, lava, lök ..... Varmt välkomna till hennes utställning.

Ljudets potential | Två konstnärer diskuterar Jesper Norda och Åsa Stjerna har i sina respektive konstnärskap länge arbetat med ljud som konstnärligt medium. I den här podden diskuterar de utifrån sitt gemensamma offentliga konstverk “Stilla Tid ljudets” potential och den konstnärliga processens villkor. Konstverket installerades 2021 på Universitetssjukhuset Örebro. : : : Jesper Norda är konstnär, ljuddesigner/tonsättare och arbetar även som lärare på Högskolan för Design och Konsthantverk, Göteborg, han har även komponerat introt till Konst I Blekinge-podden. Tystnaden, pusslet och melodin är centrala begrepp I hans konstnärsskap. ”Det handlar om att gestalta det jag upplevde som barn när jag försökte lära mig spela gitarr: ögonblicket när man lyckas översätta ett gytter av svarta prickar på ett vitt papper till en meningsfull kroppslig och känslomässig erfarenhet: när det intellektuella filtret ger vika och det känns i magen.” - Jesper Norda Jesper Norda http://www.jespernorda.com/art/ : : : Åsa Stjerna är ljudkonstnär som använder ljud och lyssnande som konstnärliga medier i utforskandet av det offentliga rummet. I hennes platsspecifika ljudinstallationer undersöker hon platsers ofta underliggande historiska, sociala och politiska strukturer, och gör dessa förnimbara genom konsten. Utställningen ”Mare Balticum – A Sonic Goegraphy” visades 2016 samtidigt på två platser, Kulturcentrum Ronneby konsthall, Blekinge och Kumu Art Museum,Tallinn. Projektet handlade om en konstnärlig utforskning av Östersjöns ljudlandskap. Åsa Stjerna är utbildad inom filosofi och musikvetenskap, studerade bl.a. vid Konstfack och Kungl. Konsthögskolan i Stockholm Åsa Stjerna https://asastjerna.se/ : : : http://www.konstiblekinge.se/2022/10/23/asastjernajespernorda/

Mediehistorien brukar ibland beskrivas som en pendelrörelse. Kanske är det därför vykortets historia påminner så mycket om dagens medieformer? Sonia Hedstrand berättar om vykortets falnade glans. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Efter att storögt ha beundrat Caravaggios målningar på Uffizierna i Florens står jag och väljer mellan vykorten i museibutiken. Men vilken av alla reproduktioner av Bacchus ska jag välja? Den gräsligt beskurne eller den med sanslöst felaktig färgåtergivning? Som konstnär är det lätt att bli upprörd när kollegors verk blir misshandlade.Kortens vårdslösa behandling av måleriet får mig att tänka på Walter Benjamin och hans klassiska text Konstverket i den tekniska reproduktionens tidsålder. Året är 1936 och han skriver om hur innovationer som fotografiet och trycktekniken gör konsten demokratiskt tillgänglig, men samtidigt berövar den dess aura.Men redan i slutet av 1800-talet uppstod en oro för att kulturarvet riskerade att förflackas, då ett nytt socialt medium spreds över världen: vykortet. Förutom konstens autenticitet hotade vykortet vid sekelskiftet också brevskrivarkonsten, ett korrekt skriftspråk och den allmänna moralen. För att inte tala om denna ständiga kontakt på distans. Skulle folk ens ha något att tala om när de väl sågs i verkligheten?Allt hade ju gått så fort. Vips fanns både tåg, telegraf, fotografi och folkskola. Vanligt folk kunde resa, dela bilder, läsa och skriva till varandra. Det moderna samhället växte fram och vykortet var det snabbaste kommunikationssättet.Som de flesta innovationer hade vykorten sina föregångare i andra medier. Cartes de visites, visitkort med porträtt-fotografier hade blivit en enorm trend på 1850-talet, då foton gick att reproducera i bra kvalitet. Visitkorten samlades i album betitlade Mina vänner, dåtidens sociala medier. Kameror var dyra och tekniken för att reproducera fotografier i dagspress hade ännu inte utvecklats. Samhället och medierna hade fram tills nu präglats av bildbrist, så när cartes de visites började spridas var det en sensation. Det talades om kartomani och det var bara en tidsfråga innan någon skulle komma på idén att skicka kort med post istället för att låta springpojkar ränna runt med dem.I Europa anses det framsynte preussiske överpostrådet Heinrich von Stephan ha uppfunnit det så kallade postkortet på 1860-talet. Men det preussiska postverket kunde inte förstå varför folk skulle vilja skicka kort med privata meddelanden fullt synliga. Sådan brist på integritet var otänkbar. Det blev Postverket i Österrike-Ungern som var först med att 1869 införa de förfrankerade korten som kallades Correspondenz-Karte, med plats för adress på ena sidan och ett meddelande på den andra, för någon bild fanns inte från början. Också priset spelade roll, portot var lägre än för vanliga brev. Budgetkorten blev en succé. Under de första tre månaderna skickades tre miljoner korrespondens-kort. Sverige och andra länder följde raskt efter med egna så kallade brevkort. På initiativ av den välorganiserade post-generalen von Stephan, bildades  år 1874 Världspostunionen, Union Postale Universelle, för att underlätta postgången.År 1876 började den tyske litografen Johannes Meisner trycka illustrationer av lokala byar och orden Gruss aus , Hälsning från, på de förtryckta statliga postkorten. Det första kortet med ett fotografi skickades från Nürnbergutställningen 1882 och föreställde entrén till mässan. Några år senare utgjordes entrén till Världsutställningen i Paris 1889 av det nybyggda Eiffeltornet, som blev det första globalt kända vykortsmotivet. Alla som varit där skulle bevisa det genom att skicka ett personligt signerat kort, frankerat på någon av tornets våningar. Detta indexikala bevis var föregångaren till vår tids selfie, som tycks ropa: Jag var där. Hälsningarna från Eiffeltornet inledde vykortets gyllene era som brukar räknas från 1889 fram till första världskriget. En massproducerad souvenir som var billig, knappt vägde något och inte tog någon plats. Och vykorten var i färg! Fotografen tog sin svartvita bild, antecknade vilka färger saker hade, och sedan handkolorerades de och trycktes med litografi. Det talades om en vykortisering och övermediering av världen. Allting blev bilder. Ofta var motiven gulliga katter, kändisar och kungligheter. Men allra störst var vackra topografiska vyer över städer och landskap. Alla samlade på bilder av världen, som plötsligt kändes närmare, samtidigt som den exotiserades och kommersialiserades av den gryende turistindustrin. Vissa vyer blev världskända, medan andra vinklar av verkligheten osynliggjordes. En vacker utsikt bara måste avbildas och skickas. På samma sätt som min telefon nu är full av bilder av takåsarna i Florens.Det är nu begreppen kliché och stereotyp uppstår. Det franska verbet cliche betyder att klicka och var tryckar-jargong för en plåt som kunde reproducera flera bilder. Stereotypen var en mall som låser fast original och mångaldigar dem. Och stereotypa vykort spreds - nakna unga kvinnor på franska kort och orientalistiska bilder av så kallade haremsdamer. Flera stater förbjöd vålds- och sexskildringar, men då gömdes de i kuvert och postades klandestint.I Sverige nådde vykortssjukan sin höjdpunkt år 1904 då skickades över 48 miljoner kort. I nystartade vykortsklubbar sökte likasinnade brevvänner i andra länder för att utbyta kort, och entusiastiska samlare debatterade i publikationer som The Picture Postcard. Ett särskilt frimärkesspråk uppstod: Beroende på var på kortet och i vilken vinkel frimärket placerades, gick det att skicka hemliga budskap. Det ledde till att Postunionen fastslog en standard: längst upp i högra hörnet på baksidan skulle frimärket hädanefter sitta.Sedan kom Första världskriget och flera av de bästa vykorts-tryckerierna, som låg i Tyskland, bombades. Efter kriget fick fler hushåll telefon, vilket gjorde vykortet obsolet. Nu kallades det fattigmanstelefon, och skickades av lågbetalda kvinnor på landsbygden.Under andra hälften av 1900-talet kom vykorten att förknippas med turistindustrin, en konsekvens av den nya lagstadgade semestern. Kom vykortet från Mallis, från Franska Rivieran, eller från Florens? Klasskillnaderna syntes då som nu i semesterrapporteringen i sociala medier.Så en dag är det nya mediet inte nytt längre, för att något nyare uppfunnits. Vykortet blir gammel-medium. Numera är det konstnärer, mediearkeologer och nördiga samlare som studerar hur den tekniska utvecklingen påverkat det estetiska uttrycket under decennierna.Jag ställer tillbaka de horribla reproduktionerna av Caravaggios Bacchus i vykortsstället på Uffiziernas bokhandel. Bättre att googla fram en högupplöst version och skicka till konstnärskollegorna på Messenger.Sonia Hedstrand, konstnär och kritiker

I förrgår kom nyheten att konstprojektet "Evig anställning" stoppas. Men går konstverket att rädda om man ändrar anställningsform? Frågan går till Patrick Amsellem, direktör på Statens konstråd. VI MÅSTE PRATA MERA OM FILMEN QVO VADIS, AIDASå kände vi på redaktionen inför en av förra årets viktigaste filmer, som nu visas bl a på Svt Play. Jasmila Zbanic prisbelönta berättelse om tolken Aidas kamp för att rädda sin familj, och de händelser som ledde fram till folkmordet i Srebrenica 1995. Till vår hjälp tog vi filmoraklen Sanjin Pejkovic och Emma Engström. PAUL MCCARTNEYS TECKNAR SITT SJÄLVPORTRÄTT MED TEXTERPaul McCartneys sångtexter har lyssnats och sjungits på längden och tvären. Nu är den gamla Beatlen aktuell med praktverket "Paul McCartney: Texterna. Ett självporträtt : Mitt liv i 154 sånger". P1 Kultur har träffat poeten Paul Muldoon som varit med och sammanställt boken. GE FAN I SKÄRMEN!Hur har du det med sociala medier? Stjäl de din tid och din uppmärksamhet? I dagens OBS-essä funderar författaren David Jonstad över strategier för motstånd. Programledare: Lisa BergströmProducent Ulph Nyström

Mats Arvidsson berättar om ett konstverk som var känt redan innan det hade målats. Carl Larssons tavla Midvinterblot, som finns på Nationalmuseum i Stockholm.

Den 22 augusti 2020 är det 100 år sedan den store konstnären Anders Zorn från Mora gick ur tiden. Det uppmärksammas i en reportageserie i tio delar från P4 Dalarna. Och vi börjar där hans liv slutade. Hela reportageserien är gjord av frilansjournalisten Kerstin Svenson.

Nasjonalmuseet i Oslo har efter 50 års osäkerhet nu fått fastslaget att deras Vincent van Gogh porträtt är äkta. Cecilia Blomberg funderar över pengar, äkta och genuina värden. Det är lätt att föreställa sig lättnaden. Det är klart att ett äkta Vincent van Gogh porträtt i samlingarna är en trofé när Nasjonalmuseet i Oslo slår upp dörrarna igen i höst. Det kommer säkert få en fin placering, även om det är en lite udda Van Goghmålning. Den kommer fortfarande vara udda, men äkta och med en bra historia som gör den ännu intressantare. Redan popkonstens konung Andy Warhol saboterade äkthetskraven med sina silkscreenade bilder från massmedia, tillverkade på löpande band i hans Factory. Och när postmodernismen gjorde sitt intåg var frågan om det äkta viktig att underminera. Inte minst genom att tekniker som fotografi och video tog mer plats. Det är ju faktiskt så att ett äkta fotografi av Cindy Sherman egentligen inte är ett bättre verk än en piratkopierad kvalitetskopia. Men konstmarknadens aktörer trädde in och styrde upp det hela och skapade begränsade, numrerade upplagor och krav på proveniens. Men detaljerna, den kladdiga signaturen avslöjade förfalskningen som ändå i sig var värd en trettio, fyrtiotusen. Men med måleri och skulptur är det lite grann en annan fråga. För många av oss vill ju ändå fortfarande så här i post postmodernismens tidevarv - tro att det finns en skillnad mellan ett äkta mästerverk och en kopia eller förfalskning. Konstverket som en talisman som bär större krafter inom sig och som bara kan laddas om det är rätt person som lagt sin hand på verket. I TV-programmet Antikrundan kan just frågan om det äkta höja temperaturen rejält, som i avsnittet förra torsdagen då en man släpat dit en målning, ett porträtt, signerat Ernst Josephson, ett av svensk konsthistorias stora namn. Spänningen gick att ta på. Målningen hade räddats ur ett källarförråd. Hängt på en hedersplats i många år. Men detaljerna, den kladdiga signaturen avslöjade förfalskningen som ändå i sig var värd en trettio, fyrtiotusen eftersom det var en så känd förfalskning. Det var Josephsons konstnärsvän Allan Österlind som sett en möjlighet att tjäna lite extra pengar och skapat ett gäng målningar under falskt namn. Men det är klart, hade den varit äkta hade värderingen landat på en dryg miljon. Ja så där kan man hålla på. En äkta Gustaf Klimt värderad till sisådär en miljard hittades precis i en vägg i ett italienskt galleri. Det är de äkta Billgrens som tagit plats i TV:s nya realityserie - parodiskt i sig eftersom Ernst Billgren under senare gått in i alteregot Wilhelm von Kröckert. Men nu är det äkta Ernst som tar plats. Striderna kring Salvator Mundi och om det verkligen är Leonardo da Vincis målning pågick i evigheter. Efter att den toppade auktionsrekorden försvann den bara och det finns fortfarande de som tvivlar. Men det gäller att hålla tron uppe. För den idag något urspårade konstmarknaden behöver de äkta målningarna i olika former av penningtransaktioner. Personligen vill jag helst hoppas att det genuint äkta får en renässans. Att det kommer att stå för genuina värden. Och att det inte behöver vara förknippat med pengar. Naivt? Säkert. Men ett äkta hopp är det i alla fall. Cecilia Blomberg cecilia.blomberg@sr.se

En av våra lyssnare hörde av sig till oss för att tipsa om en konstnär – Jacob Florberger. Vi blev så extremt glada så vi bestämde oss genast för att söka upp honom och det visade sig att han hade sin ateljé hemma i sin egen lägenhet. Välkommen hem till Jacob Florberger! www.jacobflorberger.com

Detta avsnitt är inspelat på Skissernas Museum, i Lund och andra delen av eventet "Gränsens erfarenhet – erfarenhetens gräns," och det panelsamtal som avslutade kvällen. Samtalet mellan Antoon Geels & Björn Engdahl är modererat av Jayne Svenungsson, professor i systematisk teologi, och är kopplat till forskningsprojektet "Öppningar mot det numinösa: Skärningspunkter mellan religion och estetik i det sekulära samhället." För mer information om projektet, lyssna på de sista fem min av avsnittet. Konstverket som prof Svenungsson påtalar, och som målats av Engdahl finns att betrakta som "thumbnail" för avsnittet. Vänligen besök Ctrs facebook-konto för mer om eventet: https://www.facebook.com/events/1987241081333156/  Särskilt tack till gruppen Nous för musiken.   "Religion och Teologi" produceras av Joel Kuhlin, för Centrum för Teologi & Religionsvetenskap.  För kritik eller kommentarer, skriv en rad till religionochteologi@outlook.com.

I folkhemmets epicentrum under 1950- och 60-talen, rasade en livlig stildebatt inom svensk konstmusik. En tid av positioneringar och strider mellan olika ideal. Men vilka gick segrande ur tvisten? Med Esmeralda Moberg och Mattias Lundberg. Avsnittets spellista på Spotify: https://open.spotify.com/user/1126630471/playlist/5WqQsnKZFmvXntPXqEGb1Q Kontakta oss på dsm@sverigesradio.se Ljudtekniker: Samuel Lindberg Producent: David Rune Den svenska musikhistorien görs av produktionsbolaget Munck.

På Stumholmen i Karlskrona kan den som vågar åka rutschkana genom ett flera meter högt huvud. Konstverket är gjort av Ulf Rollof och heter "Seeing tears running into your ear goes to your head". Tillsammans med Ylva Andersson och Joakim Strömgren besöker Konst i Blekinge-podden flera konstverk i det offentliga rummet och en utställning där några av konstverken också skulle kunna varit modeller för konstverk utomhus. Ylva Andersson är en medieintresserad före detta journalist på Makt i Media som skapade sin egen Ylvas hörna. Joakim Strömgren är journalist och filmskapare på f.d. Makt i Media och jobbar till vardags i receptionen på omsorgsförvaltningen i Karlskrona kommun. Lyssna på när Ylva och Joakim upplever och tolkar deras konstverk. Ulf Rollof föddes och växte upp i Karlskrona och har berättat om hur han som barn upptäckte att när man ligger ner och gråter så rinner tårarna in i örat. På Stumholmen vandrar vi också till konstverket ”Wonders” av Mia E Göransson. Avsnittet inleds med ett besök på Karlskrona Konsthall där gruppen ser på Elisabet Svenssons och Helmtrud Nyströms utställning. Elisabet Svensson har sin verkstad i Sölvesborg där hon arbetar med keramik och skulptur. Hon har utfört många konstverk i det offentliga rummet. Ulfs Rollofs verk skänktes av Stadsbudskåren till Karlskrona stad, och Mia E Göranssons verk producerades av Statens konstråd för Marinmuseums Ubåtsmuseum. Producenter: Maria Henriksson och Jenny Lenemark. Musik. Jesper Norda

I april 2017 åkte Linda Wallenberg, curator och Sofie Johansson, assistant curator, till Karlslunds och Ökna förskolor i Örebro för att träffa konstnärerna Marcus Ivarsson och Anna Törrönen. Deras konstverk "Fantasiskogen", tryck på glas på balkong, hade precis monterats färdigt på de två förskolorna. Konstverket "En värld i taket", laserutskurna och målade skivor i polykarbonatplast, hade tidigare monterats i förskolornas respektive matsal. Om projektet Projektet har pågått sedan februari 2015. Konstnärernas uppdrag var att konstnärligt gestalta Karlslunds och Ökna förskolors respektive matsal och inglasade balkong. Samma gestaltning har genomförts på båda förskolorna, men anpassats individuellt. Marcus Ivarsson är född 1978 i Panama. Han är både konstnär och serietecknare. Hans serier har bland annat visats i serietidningar och serieböcker för både barn och vuxna. Anna Törrönen är född 1983 och växte upp i Västerås. Hon är konstnär och arbetar bland annat med måleri, collage, videokonst och installationer. Konstkonsult för projektet är Linda Wallenberg konst på uppdrag av Örebro konsthall, Örebro kommun. http://www.orebrokonsthall.se/ http://www.marcusivarsson.se/ http://www.annatorronen.com/